Samlaren
Tidskrift för
svensk litteraturvetenskaplig forskning
Årgång 93 1972
Svenska Litteratursällskapet
Detta verk har digitaliserats. Bilderna av den tryckta texten har tolkats maskinellt (OCR-tolkats) för att skapa
en sökbar text som ligger osynlig bakom bilden. Den maskinellt tolkade texten kan innehålla fel.
R E D A K T I O N S K O M M I T T É
Göteborg: Lennart Breitholtz
Lund: Staffan Björck, Carl Fehrman
Stockholm: E . N. Tigerstedt, Örjan Lindberger
Umeå: Magnus von Platen
Uppsala: Gunnar Brandell, Thure Stenström
Redaktör: Docent U lf Wittrock, Litteraturvetenskapliga institutionen, Villavägen
752 36 Uppsala
Printed in Sweden by
Övriga recensioner
2 9 1förelse m e lla n de b åd a rom an ern a. Jä m fö r e ls e n b lir i och fö r s ig inte sä rsk ilt g iva n d e , m en Friese sn u d d ar v id in tressan ta frå g e stä lln in g a r. För det första: v ilk e n ro ll sp elar den islän d sk a naturen, och s ä rsk ilt fjä lle n och jö k larn a, i Laxn ess’ d ik tn in g ? F ö r det an d ra: h u r m ycket av den m y stisk t p rä g la d e liv så sk å d n in g som num era sätter sin p r ä g e l p å L a x n e ss’ v e rk g år tillbaka än d a till L a x n e ss’ k ato lsk a p erio d p å 19 2 0 -talet?
Friese b esva rar in te dessa frå g o r, m en hans uppsats g e r en an tyd an om h u r g iv a n d e ett studium a v cen trala sym b o ler och m o tiv i L a x ness’ fö rfattarsk a p m åste v ara . D e t är i få g larnas s k rik och jö k e ln s skön h et som L axn ess fin n er n yck eln t ill v ä rld sg å ta n . D e t är också här som fo rsk a re n fin n e r n å g ra av n yck larn a till den islän d sk e fö rfattaren s eget fö rfa tta r skap.
U lf Boethius
R aym o n d M . O ld erm a n : B eyo n d the Waste Land: T h e A m erican N o v e l in the N ineteen- Sixties. Y a l e U n iv e r sity P ress 1 9 7 2 .
D e n m o d ern a am e rik an sk a p ro sa n är rik t v a rierad. A tt fin n a en gem en sam n ä m n a re är praktiskt taget o m ö jlig t. E n studie a v 60-talets rom an sk u lle k u n n a ko n cen treras till social rea lism eller p o litisk -so c ia l protest. F ö r O ld erm an är em ellertid den väse n tlig a ste litte rä ra rik t nin gen den som sm älter sam m an v e rk lig h e t och fik tio n , som lä m n a r den try g g a fö ra n k rin g e n i den v ä rld v i ser o m k rin g oss och i stället söker sig in i en tillv a ro som lik n a r fa b eln s v ä rld . Person erna fö rv a n d la s till ett slags se rie fig u re r, och absu rd iteter och svart h u m o r b ild a r en sär egen b ak gru n d .
M å n g a av de nya fö rfa tta rn a ser v e rk lig h e te n som en o n d saga d ä r en en orm , e ffe k tiv m en statisk m ak tin stitu tio n h ar fö r k v ä v t in d iv id en . D et sökan de efter en id en titet och d en resa m ot ett m å l i fjä rr a n som d o m in erad e u n d er 50-talet h ar n ästan h e lt fö rsv u n n it. D e n oftast återkom m and e m etafo ren är e n lig t O ld erm a n ett öde lan d , d ä r e m e lle rtid de tra d itio n e llt ro m a n tiska b e rättard ragen b liv it ett v e rk ty g fö r att få n ga livets ab su rd iteter i en b isa rr sk rattspegel. D et fin n s alltså en k la r a n k n y tn in g till den »A m erican trad itio n o f ro m an c e» , som tid ig are u tfö rlig ast diskuterats i R ic h a rd Chases T h e Am erican N o v e l and Its Tradition.
O ld erm an s u rv a l av fö rfa tta re in sk rä n k e r sig till åtta; h an u n d v ik e r a v sik tlig t att ta m ed dem som redan g jo r t sig ett n am n u n d er 50- talet. D etta orsak ar n a tu rlig tv is att n å g ra n y k o m lin g a r än n u inte är k än d a fö r en större
p u b lik i S v erig e . D e t g ä lle r v ä l närm ast K e n K e se y , Stan ley E lk in , T h o m as P yn ch eo n och Peter S. B eag le. O ld erm an k a lla r E lk in en av de största talan g ern a i dag; han m en ar v id are att » u n d erstan d in g T h o m as Pyn ch eon s no vel
V. is lik e u n d ersta n d in g the tw en tieth cen tu ry», och ap ro p å Peter S. B e a g le s T h e Last U nicom
säger han : » T h e red isco very o f w o n d er in the w o rld m ay u ltim a tely be the best o u r decade can o ffe r as a substitute fo r a tru ly accepted m y th o lo g y to m o v e us out o f the w aste lan d . . . (T h e u n ico rn ) is the dream w e h ave fo r gotten h o w to see, the th in g w h ose absence m akes o u r w o rld a w aste la n d ; she is ren ew al an d reb irth , the lost fe rtility and p oten cy o f life.»
In n an O ld erm an nått fra m till d en na p o si tiv a liv su p p fa ttn in g , har han också sk arp sin n ig t d iskuterat rom an er av Jo h n B arth , Jo s e p h H e l ler, Jo h n H aw k es och K u r t V o n n eg u t. Beyond the Waste Land är en b egrän sad studie i n u tid a am e rik an sk rom an , m en det är en fascin eran d e och lä ro r ik ö versik t, vars v ä rd e ökas av den o m fattan d e b ib lio g r a fi som å tfö lje r den.
Lennart Peterson K ön sroller i litteraturen från antiken till 19 6 0 - talet u n d er red aktion av K a r in W estm an B e rg . B o k fö rla g e t P rism a. Sth lm 19 6 8 .
K ön sdiskrim in erin g fö rr och nu. L itteratu rso c io lo g isk a och h isto riska stu dier sam lade av K a r in W e stm a n B e rg . B o k fö rla g e t P rism a. Sth lm 1 9 7 2 .
K a r in W e stm a n B e rg står som red aktör fö r två u p p satsan to lo g ier, som fy lle r en stor lu cka in o m v å r h isto riska och litterära fo rsk n in g . T illsa m m a n s lä m n a r de ett v ä se n tlig t b id ra g till ett sällsy n t fö rsu m m at äm n esom råd e, n ä m lig e n k vin n an s historia. B ö c k e rn a är m yck et v ä lre d i- g erad e och belyser k vin n an s ro ll och syn en p å det k v in n lig a gen om tid ern a p å ett lik a m å n g sid ig t som u p p sla g srik t sätt.
A sta E k e n v a ll in le d er » K ö n s ro lle r i litte ra turen frå n an tik en till 19 6 0 -ta le t» g en o m en id éh isto risk ö versik t av b eg rep p en m a n lig t och k v in n lig t. D e h ar rötter som sträcker sig än d a ned till an tikens m yt- och sag o värld . G e n o m A ristoteles fic k de fo lk lig a och a llm ä n n a fö r e stä lln in g a rn a v e te n sk a p lig san ktion . M a n n e n v a r den ö v e rlä g sn e och ak tiv e, im p u lsg iv a re och id éb ärare, m ed an k v in n a n betraktades som den p a ssiva och m o ttagan d e p arten — »en i u tv e ck lin g e n h äm m ad m an » . D e ssa id éer u p p togs sedan av k yrk an — v ia skolastik en — och b le v d ä rfö r o v a n lig t seglivad e.
2 9 2
Övriga recensioner
E n lig t L u th er sk u lle k vin n a n frä m st fu n g era som m aka, m o r och husm or. E v a Å s b r in k har studerat den k vin n o sy n en sådan som den a v speglas i den sven sk a pred ik an . D e n fö rv a n d lades snart till en stel d o k trin och k v in n a n t ill delades en o fö rso n lig S ara-ro ll: » D in w ilje skal d in om m an n e u n d e rg ifw e n w a ra och h an skal w a ra d in H erre.» G e n o m kyrk an s fö rso rg kom d en na k vin n o sy n att le v a v id are u n d er lå n g tid. D e t v isa r inte m in st ett k u slig t citat från 19 5 0 -ta le ts debatt k r in g de k v in n lig a prästern a.
M e n h ar den trad itio n ella syn en p å kvin n an s ro ll och egen sk ap er m ån gtu sen å riga an o r så har m än och k v in n o r u n d er lik a lå n g tid r e v o l terat m o t k o n v en tio n er och system tänkande. V ic to r Sv a n b e rg to lk ar således E u rip id es M e dea som v ärld slitteratu ren s fö rsta kvin n o saks- dram a. M ed ea är in tellek tu ellt och v ilje m ä s- sigt sjä lv stä n d ig — sin m ak es jä m lik e . H o n rep resen terar en fria re syn p å k v in n a n m ed id éh isto risk fö ra n k rin g i ett fö rh isto risk t m at ria rk at och i P erik ies A th en . D eb atten har fö rts v id are g en om årh und rad ena. R u th N i ls son har avlyssn at p reciösern as rad ik ala äkten- sk apsd isku ssion er i 16 0 0 -ta le ts F ran k rik e, M a rie -C h ristin e v o n S y d o w refererar H e d v ig C h arlotta N o rd e n fly c h ts h ä ftig a reak tio n em ot R o u sseau s k v in n o fö ra k t och K a r in W estm an B e r g red o visar n å g ra fo rsk n in gsresu lta t k rin g A lm q v ists D e t g å r an. B a rb ro A lv in g har ä g nat E lin W ä g n e r en fin stäm d studie, i v ilk e n h on tecknar fö rfattarin n an s u tv e c k lin g frå n k vin n o d eb attö r till fö rk u n n are av m atriarkatet som en u to p isk frä lsn in g slä ra .
K ö n sro llsd eb atten g en om tid ern a h ar visat sig v a ra ett a n g eläg et och ytterst g iv a n d e fo rsk n in g so m råd e och n ya p ersp ek tiv och in fa lls v in k la r kastar lju s ö ver h ittills obeaktat m aterial. Så rad ik aliseras A g n e s v o n K ru sen - stjernas rom an er i B a rb ro B ack b ergers analys. H o n fin n e r spår av en v e rita b e l re v o lt m o t fa m iljesitu atio n en och k vin n an s ro ll — tyd ligast u tfö rd i serien Fattigad el. B irg itta Sv a n b e rg ko m m er m ed n y a aspekter p å K a r in B oyes v e rk , som tolkas i e n lig h e t m ed fö rfa tta rin nans v eg etativa k v in n o id e a l — ett slags m o dersm ystik som in sp irerats av d ju p p syk o lo g ien s läror.
M arg areta E k strö m fö r slu tlig en fra m ö v e r sikten till 6 o-talsp rosan , som g er k le n a b e lä g g fö r kön srollsd eb atten . D e t fra m g å r inte m in st a v hennes fy n d ig a och sig n ifik a tiv a titel — » S e x ro lle r söker en fö rfattare» .
K o n v e n tio n e r och fö rd o m a r lev er k v a r — o fta i det fö rd o ld a.
Men
dagens k vin n o d eb att har b liv it m er m ed veten , m e r m å lin rik ta d och o b servan t. D e n så k allad e »d o ld a in d o k trin erin g en » studeras i en rad u ppsatser, som in g år i sam lin g en » K ö n s d is k rim in e rin g fö r r och nu». M y c k e t har h än t u n d er 19 0 0 -t a le t m en lik a m ycket återstår att gö ra. L ars B äck strö m kan v is a h u r ett e x k lu s iv t och ren o d lat m an ssam h ä lle d o m in erar hos en 6 0 -talsfö rfattare som P e r O lo f Su n d m an och O lle W ä stb e rg s u n d er sö k n in g av k v in n o ro lle rn a hos S v e n F a g e rb e rg g er ett n edslåen de resultat. D e t ä r en rad stela och v a g a »dockor av p ap ier-m ach é» som här passerar re v y — och det hos en fö r ö v rig t vak en sam h ällsk ritik er! P il D a h le ru p g e r ett r o lig t — och sk räm m an d e — e x em p el på o m ed vetn a attityder hos en dan sk ly rik a n m ä lare. H ä r få r k ö n sd isk rim in e rin g e n ett fö rsåt lig t u ttryck i s jä lv a språket. M a rg a re ta E k ström h ar g ran sk at den flo r a a v fö rd o m a r som b lo m m ar i v å ra d a g stid n in g ars seriesp alter och ett an tal u p psatser red o visar ett k la rt k ö n s ro llstän k an d e i barn- och u n g d om sb ö cke r, i sk olb öck er och ak ad em isk k u rslittera tu r — t. o. m . in o m äm n esom råd en som m ed ic in och statistik! ( R ita L ilje strö m , K a r in W e stm a n B erg , M a u d H ä g g .)
D e n som stu derar k v in n a n s h isto ria m ed sik tet in stä llt p å » p o sitiv a resultat» b lir o ftast b e svik en . D ä re m o t få r h a n /h o n v ä n ja sig v id g ru m lig a och d u n k la reso n em an g. Så g å r V icto r S v a n b e rg fö rg ä v e s p å ja k t g en o m v ä rld slitte ratu ren efter »kam rath u stru n » . H a n fin n e r inte m er än sp år och an satser till d en n a » fö re teelse». D a g m a r E d q v ist, som sk ap at b egrepp et i en rom an frå n 1 9 3 2 , k o m m er in te lä n g re än till ett h a lv h jä rta t fö rsö k . A s ta E k e n v a ll sk ri v e r om S trin d b e rg och k v in n a n s fy sio lo g i och hon kan v isa u p p ett sällsam t k o n g lo m e ra t av p e rso n lig a b esvik elser och filo so fisk t-» v e te n sk ap liga» teorier.
D e t ren t litte rä ra m aterialet belyses och fö r d jup as g en o m att b lic k a rn a äv e n rik tas m ot sa m h ä llsu tv e c k lin g och sociala fö rh ållan d en . N ä m n a s kan B ir g it Persso n s sk ak an d e b ild av de v illk o r , som g ä lld e fö r en o g ift m o r under 1 7 0 0 - och 18 0 0 -ta le n . G r e ta W ie s e lg re n g e r en resu m é av k vin n an s fe m tio å rig a k am p fö r rätt till statligt äm b ete — en » fav ör» som fö r u nn ades h en n e h elt fö rst år 19 4 9 .
D e n senare av K a r in W e stm a n B e rg s två v o ly m e r k v in n o h isto rik är frä n a re och vassare i sin arg u m e n te rin g än den fö rra . I sin m å n g sid ig h et och sk ärp a sp e g la r den d agen s m er »m ilitan ta» k vin n o d eb att. R e d a k tö re n ä r också k la rt och fr isk t u p p k ä ftig i sitt fö retal, n ä r hon sätter u p p ett p o lsk t talesätt m o t d en långa rad en a v k v in n o fö rn e d ra n d e u ttalan d en genom tid ern a: »E n k v in n a som slår sin m an håller sig rask och rö rlig .»
