Malmö högskola
Lärarutbildningen
Skoltveckling och ledarskap
Examensarbete
15 högskolepoängUngdomars val till gymnasiet
Efter eget eller andras intresse?
Young peoples choices to the upper secondary school
After own or others interests?
Gunilla Anderberg Lundin
Lärarutbildning 90hp 2010-03-15
Examinator: Jan Härdig Handledare: Pähr Hansson
Malmö Högskola
Lärarutbildningen, 90 hp Skolutveckling och ledarskap
Sammanfattning
Anderberg Lundin, Gunilla. (2010). Ungdomars val till gymnasiet. Efter eget eller andras intresse? ( Young peoples choices to the upper secondary school. After own or others interests?)
Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola.
I detta examensarbete är syftet att söka kunskap och få svar vad som påverkar ungdomar i deras gymnasieval. I min blivande position som gymnasielärare vill jag skapa mig en bild av hur ungdomarna upplever sin väg fram till gymnasiet genom sitt gymnasieval. Inför valet står ungdomarna med väldigt olika förutsättningar. En del kan känna stor osäkerhet inför valet medan andra har sin levnadsbana klart utstakad. Därför har jag inriktat min undersökning på att analysera elevers självvärdering och olika
påverkansfaktorer.
I undersökningen har jag har använt mig av en kvantitativ undersökningsmetod. Jag har genomfört en enkätundersökning bland fyra klasser med åk 9 elever på en skola i en mindre kommun.
Det som fastslås i undersökningsresultaten är att de flesta elever har en god själv- värdering och har gjort sitt programval efter egen förmåga, eget intresse och inre vilja. Efter resultatgenomgången har jag därför dragit slutsatsen att eleverna själv står för sitt avgörande beslut. Detta innebär att det i väldigt liten utsträckning förekommer s.k. kompisval eller att föräldrar och syskon är styrande i slutskedet inför deras
gymnasieval.
Den påverkansfaktor som kan bli negativ för eleven är när deras slutgiltiga val inte bygger på deras eget beslut och utifrån deras eget intresse. Detta har visat sig före- komma i några fall i min undersökning. Där har eleverna gjort sitt gymnasieval utifrån andras intresse, vilket ökar risken för att det kan bli fel i studieinriktningen.
Nyckelord: självvärdering, påverkansfaktorer, signifikanta andra, studie- och
yrkesorientering
Gunilla Anderberg Lundin Handledare: Pähr Hansson Ringvägen 7 Examinator: Jan Härdig 240 36 Stehag
”To live is to choose. But to choose well, you must know who you are
and what you stand for, where you want to go and why you want to get there”. Kofi Annan 1997
Innehållsförteckning
SAMMANFATTNING………...……….3 1. INLEDNING……….6 1.1 Bakgrund………...6 2. SYFTE………...7 3. LITTERATURGENOMGÅNG………..………83.1 Studie- och yrkesorientering…..………...8
3.1.1 Allmänna råd…..………9
3.1.2 Vägledning till eleverna………...9
3.2 Gymnasievalet av idag………..9
3.2.1 Inträdeskrav.……….……10
3.3 Utökat sökutbud.……….10
3.4 Tidigare forskning………...11
3.4.1 Valet till gymnasiet.….………...………...12
3.4.2 Vägledning i förändring………...13
4. TEORIRAM………...14
4.1 Symbolisk interaktionism………...14
4.1.1 Signifikanta andra.………...15
4.1.2 Den sociala jämförelseprocessen……….15
4.1.3 Skolelevers självvärdering………...16
5. FRÅGESTÄLLNINGAR…...………...17
6. METOD…….……….18
6.1 Tid och plats för undersökningen………...18
6.1.1 Urval av elever.………...18
6.1.2 Datainsamlingens genomförande.………....19
6.1.3 Metodval för undersökningen.………...19
6.1.4 Standardisering och strukturering……….……...20
6.1.5 Tillförlitlighet och trovärdighet.…..………20
6.1.6 Etiska frågor………...21
7. RESULTAT………...22
8. ANALYS………....26
9. DISKUSSION OCH SLUTSATSER....………...29
9.1 Vidare forskning……….30 10. LITTERATURFÖRTECKNING………...31 10.1 Internetkällor………...31 BILAGOR.………..32 Bilaga 1………...…….32 Bilaga 2………....33
1. INLEDNING
1.1 Bakgrund
Valet till gymnasiet är betydelsefullt och viktigt för de flesta ungdomar. Men för många blir det inte ett självklart och enkelt val. Utbudet av gymnasieutbildningar är förvirrande stort och det etableras ständigt nya skolor. Allmänt anses det att ungdomar som har en god självvärdering väljer program efter sin förmåga, eget intresse eller inre vilja. Men hur stor påverkan har omgivningen på dem när de väl står inför valet? Klarar ungdom- arna att stå emot och ändå välja utifrån vad de själva vill? Det kan finnas många olika påverkansfaktorer som till slut kan bli det avgörande och slutgiltiga, om ungdomarna inte själva klarar av att ta detta viktiga beslut.
Mellan gymnasieskolorna ökar kampen om de blivande gymnasisterna för varje år. Inför gymnasievalet lockas niondeklassarna med kataloger, broschyrer och inbjudningar till skolornas öppna hus. Konkurrensen om eleverna på de olika skolorna gör att marknads- föringen trappas upp. Varje elev på de studieförberedande programmen har ett
snittvärde på 80000 kronor. Det gäller både för de kommunala gymnasierna och för gymnasiefriskolorna (Internet1).
Att ungdomarna gör felval kan därför vara fullt förståligt utifrån dessa förutsättningar. Under min pågående gymnasielärarutbildning har jag träffat elever som tydligt visat på en bristande motivation och intresse för sina studier och utbildning. Det kan vara allt ifrån att utebli från lektioner, komma för sent eller vara ett störande moment för de andra eleverna i klassen. Lite olika former av signaler som talar om att det är något som inte stämmer. När detta har inträffat har jag i samråd med lärarkollegorna diskuterat det uppkomna. Det har visat sig att de också ställt sig frågande till det hela och undrat ifall det hänger samman med att dessa elever egentligen inte gjort ett väl genomtänkt gymnasieval.
Det påverkar lärarens dagliga arbete om elever väljer program som egentligen inte ligger i deras intresse eller är genomtänkt. I undervisningen ska läraren utgå ifrån varje elevs förmåga och ge bästa förutsättningar för att de ska känna sig motiverade under sin studiegång. Om det visar sig att eleven valt fel program kommer det att vara ännu
viktigare för läraren att förstå detta och på så sett ge eleven de rätta förutsättningarna för fortsatta studier.
Men hur löser vi det för de elever som av olika anledningar redan från början väljer fel program? Om eleven blir klar över det i tid går det att byta program och komma rätt igen. Men om eleven inte är helt medveten själv och det upptäcks för sent, får de genomlida utbildningen med sämre resultat. Vilket i sin tur lätt kan ge negativa påföljder, framförallt för dem själva, men även för omgivningen.
Som blivande gymnasielärare anser jag det viktigt att på tidigt stadium bli varse de signaler från dessa elever som kan ha hamnat fel i sitt studieval.
2. SYFTE
Mitt syfte är att undersöka och kartlägga vilka faktorer som styr årskurs 9 elevers val av gymnasieprogram. Varför väljer eleverna som de gör inför gymnasiet?
Genom denna kartläggning kan jag som blivande gymnasielärare skapa mig en bild av hur de upplever sitt gymnasieval och sin utbildningsresa fram till gymnasiestarten. På så vis kan jag få en bättre beredskap på hur jag ska kunna möta de elever på
gymnasiet som kan ha hamnat på fel program och hjälpa dem vidare. Det är viktigt att tydligt kunna klargöra för dem att de kan få möjligheten att ändra sin inriktning. På så sätt kan de förhoppningsvis få studiemotivationen tillbaka. Eleverna känner då även att jag som lärare är till stöd och hjälp för att kunna hitta bra och konstruktiva lösningar för dem.
3. LITTERATURGENOMGÅNG
I litteratururvalet har jag utgått från följande källor som berör syfte och problem- ställning i mitt examensarbete.
Sammanfattning av Skolverkets övergripande beskrivning av studie-och
yrkesorientering och dess allmänna råd. Gällande antagningsregler inför gymnasievalet. Elevers utgångsläge i ett utökat utbildningsutbud. Tidigare forskning och dess resultat.
3.1 Studie- och yrkesorientering
År 2009 utkom Skolverkets allmänna råd och kommentarer om studie- och yrkes- orientering.
Där framgår det att Studie- och yrkesorientering ska förekomma på olika sätt i under- visningen. Det kan vara i form av vägledning och information och där ska all personal på skolan vara ansvarig. Arbetsmarknaden utvecklas snabbt och det gör det svårt att förutse olika villkor i arbetslivet och få tillräckligt med kunskaper om olika yrken. Därmed ställs det högre krav på att skolan utvecklar elevernas förmåga att fatta beslut om framtida studie- och yrkesval. Skolan ska ansvara för att det finns ett utvecklat samarbete och goda kontakter med olika arbetsplatser och med arbetsmarknadens organisationer. Det är viktigt att synliggöra olika delar av arbetslivet för eleverna. Det stora urvalet av utbildningar gör det svårt för eleverna att få en överblick och veta vilka möjligheter de har. Men eleverna har möjligheten att få en heltäckande bild genom att få information om utbildningsvägar och genom ett bra samarbete med olika
utbildningsanordnare.
”En väl fungerande studie- och yrkesorientering skapar betydelsefull grund för elevers möjligheter att fatta viktiga beslut för framtiden. Studie- och yrkesorienteringen ska utgå från elevens individuella behov” (Skolverket, 2009, s.5).
Skolornas och kommunernas arbete med studie- och yrkesorientering har uppvisat brister då det gäller styrning och ledning, resursfördelning och i samarbetet mellan skola och arbetsliv. Det har framkommit i skolverkets utvärderingar från 2005 och 2007. Av den anledningen har dessa allmänna råd och kommentarer tagits fram och utarbetats i denna form. Studie- och yrkesorientering har varit lågt prioriterad och inte engagerat alla de yrkeskategorier inom skolan som utpekas i läroplanerna i tillräcklig utsträckning.
Alltför ofta har studie- och yrkesorientering blivit ett uppdrag enbart för enskilda studie- och yrkesvägledare (Skolverket, 2009).
3.1.1 Allmänna råd
De allmänna råden är rekommendationer som ska vara till stöd för hur skolans författningar (lagar, förordningar och föreskrifter) kan tillämpas. Ett allmänt råd kan utgå från en eller flera författningar. De ger anvisningar om hur man kan eller bör handla och har också som syfte att påverka utvecklingen i en viss riktning och att främja en enhetlig rättstillämpning. Råden bör följas om inte kommunen och skolan kan visa att man kan genomföra utbildningen i andra former som leder till att kraven i
bestämmelserna uppnås. Råden kan också utgöra ett stöd för kommuner och skolor då det gäller bedömning av den egna studie- och yrkesorienteringens kvalitet.
3.1.2 Vägledning för eleverna
För elever i grundskolans senare år förekommer studie- och yrkesorientering i olika former av vägledning och genom olika informationsinsatser där all personal på skolan är involverad. Men de yrkeskategorier som framför allt arbetar med studie- och yrkesorientering är studie- och yrkesvägledare(syv), rektorer och lärare. Men all personal i skolan kan på olika sätt bidra till att ge eleverna kunskaper, stöd och erfarenheter för elevernas kommande studie- och yrkesliv.
Genom undervisningen ska eleverna utveckla sina kunskaper om samhälle och arbetsliv och även få egna erfarenheter av yrkeslivet, genom t ex. prao.
Genom vägledning ska eleven få stöd i att utforska, identifiera sina intressen, se sina möjligheter och på så sätt komma fram till individuella och välgrundade val beträffande studie- och yrkesvägar. Det ska sedan leda till att eleverna utifrån sina behov får den information om studie- och yrkesvägar för att slutligen kunna göra väl underbyggda val (Skolverket, 2009).
3.2 Gymnasievalet av idag
Sedan hösten 2009 har alla kommuner i Skåne och västra Blekinge ett så kallat sam- verkansavtal om fritt sök. Det innebär att alla ungdomar som söker till årskurs 1
i gymnasieskolan fritt kan välja den kommun de själva vill. De som har högst betyg kommer in på den sökta utbildningen, oberoende av var man bor. Hemkommunen betalar för eleven.
Fördelen med samverkansavtalet är att eleverna som väljer mellan programmen på en gymnasieskola också ses som förstahandssökande till platserna. Tidigare gavs plats först när kommunens egna behöriga elever fått plats.
Utanför Skåne gäller ”frisök”. Då kommer eleven in på en sökt utbildning om det finns plats när alla reserver, från den kommun utbildningen finns i har kommit in.
Planeringen av antal platser i den egna gymnasieskolan försvåras vid fritt sök och kan komma att innebära ökade kostnader, men fördelarna för eleverna anser man väger tyngre. Genomförandet görs mycket utifrån arbetsmarknadsperspektiv. Tanken är att kunna planera var i Skåne olika gymnasieutbildningar ska finnas, utifrån kommuners behov. Men målsättningen är även att stärka och utveckla hela området till en attraktiv gymnasieregion (Internet 2).
3.2.1 Inträdeskrav
För att kunna komma in på ett program på gymnasieskolan krävs det följande: Ha slutfört årskurs 9 i grundskolan samt har godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik samt att eleven är mellan 16 och 20 år. Att man inte redan har genomgått en gymnasieutbildning.
Till populära utbildningar är det ofta fler som söker än vad det finns platser. Då kommer de med högst meritvärde in. Meritvärdet är summan av värdet för de sexton bästa
ämnesbetygen. För utbildningar med inträdesprov räknas också provpoängen med. Betygsvärdena är:
20 för MVG 15 för VG 10 för G
Betygsvärdet för ett blockbetyg, t.ex. i NO, får man genom att multiplicera
blockbetygets värde med antalet ämnen inom blocket. Maximalt meritvärde är 320 poäng.
Hösten 2010 införs nya regler. Det blir viktigare att skaffa sig behörighet till
högskolestudier redan under gymnasietiden. Genom att läsa särskilda meritkurser kan du få extra poäng att plussa på meritvärdet. Du kan skaffa dig upp till 2,5 extra poäng.
Det maximala meritvärdet blir 22,50 istället för 20,0. Du skaffar dig de extra poängen genom att få minst betyget godkänt i olika kombinationer av meritkurser (Skolverket, Internet3).
3.3 Utökat sökutbud
Niondeklassarna har nästan tredubbelt så många sökalternativ jämfört med för fem år sedan.
Samtidigt gör överutbudet att det är lättare att komma in på de flesta program.
Ann-Sofie Nordh som är chef på gymnasieintagningen anser att det är klart svårare för eleverna att välja. Hon varnar för kompisval och rekommenderar alla elever att göra noggranna jämförelser. Samma program finns ofta i olika varianter på flera skolor. Exempelvis finns samhällsprogrammet i 34 olika alternativ.
Nordh menar att det är viktigt att man utgår ifrån sina egna förutsättningar, inte kompisarnas eller föräldrarnas. Det ska vara något som är både roligt och bra i tre år. När man hittat sitt förstahandsval så gäller det att även ha gjort upp en plan B och en plan C.
I första hand ska man välja det man verkligen vill oavsett betyg. Men sedan handlar det om att vara förberedd ifall man inte får sitt förstahandsalternativ. Nordh rekommenderar föräldrarna att sätta sig in i de olika programalternativen. Men sedan blir det ändå väldigt viktigt att låta eleven få ta beslutet (Internet 4).
3.4Tidigare forskning
Det är nu vetenskapligt bevisat att elever i åk 9 ska lyssna till vad de själv vill i valet till gymnasiet. Då klarar de sig bättre än om de väljer som föräldrar eller syv föreslår, det menar Allan Svensson, professor i pedagogik och didaktik vid Göteborgs universitet. Han har arbetat sedan 60-talet med att bland annat undersöka varför elever väljer som de gör till gymnasiet. Svensson anser att mönstret är väldigt klart. De som har haft ett eget intresse fullföljer i större utsträckning än de som har blivit tillsagda av andra vad de ska välja.
På tidningen Dagens Nyheters initiativ fick professor Allan Svensson i uppdrag att genomföra denna undersökning. I undersökningen deltog 8 805 ungdomar födda 1982 och genomfördes våren 2001. Där ställdes frågan om vad som hade spelat mycket stor roll för deras val.
Var det deras intresse för utbildningen, deras utbildningsplaner efter gymnasiet eller deras yrkesplaner? Eller var det möjligheterna att komma in på programmet, att klara av studierna, att få bra betyg, råd från syv eller var det vad föräldrarna tyckte?
Svenssons undersökning tyder på att differenserna är mycket säkra eftersom det är väldigt stora elevgrupper bakom. Bortfallet i undersökningen var 34 %. Men eftersom det var så stort elevantal, så är det ändå så många, att det inte spelar någon roll för resultatet menar Svensson.
I undersökningen blev eleverna indelade i fyra grupper. Eftersom det var många elever på de naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga programmen så fick de bilda var sin grupp. Då andelen elever på de övriga programmen var färre slog Allan Svensson och hans kollega Sven-Eric Reuterberg ihop el-, industri-, hantverk-, livsmedel-, energi, bygg-, naturbruk-, fordon och medieprogrammet till en grupp och kallade den Y- NT. Den fjärde gruppen kallas Y-SV och består av elever på barn- och fritid, estetiska-, omvårdnad-, hotell- och restaurang- och handel- och administrationsprogrammet. Det visar tydligt i alla grupper att det går bra på gymnasieprogrammen för den som väljer utifrån sin egen vilja. Däremot kunde man inte se att det går sämre för de i gruppen Y-NT som valt utifrån vad andra tycker. Det var dock en tydlig tendens i alla de andra tre grupperna säger Svensson.
Mönstret visar att om vi har ett inre intresse eller en inre vilja fullföljer vi i större utsträckning än om det är föräldrar eller syv som styr valet. De som väljer program för att de tror att det är lätt eller att de ska få bra betyg eller klara studierna avbryter också i högre grad (Internet5).
3.4.1Valet till gymnasiet
I Anders Lovéns studie Kvalet inför valet (2000) visade det sig att flera av eleverna var osäkra inför gymnasievalet. Anledningen var att de inte kände sig mogna för att välja utbildning. Deras brist på arbetslivserfarenhet påverkade också deras osäkerhet och de hade känslan av att valet kunde vara livsavgörande. Det visade även att de omogna och passiva eleverna hade skapat en inlärd hjälplöshet. Det i sin tur kunde beskrivas som elevernas passivitet och förväntan att bli servade med information. Studien visar att de elever som intagit och skapat sig en passiv roll i valprocessen förväntade sig den hjälpen av studie- och yrkesvägledaren.
Ett annat resultat i studien visade även att de elever som inte har någon direkt erfarenhet av arbetslivet har en liten insikt i de utbildningar och yrken de reflekterar kring. Lovén framhåller att information inte kan ersätta bristen på arbetslivserfarenhet. Han anser att praktik eller prao är ett utmärkt medel för eleverna att skaffa sig erfarenhet av
arbetslivet och samtidigt öka sin självkännedom.
3.4.2 Vägledning i förändring
Dresch & Lovéns rapport (2003) Vägledning i förändring vill förklara hur omvärlds- förändringarna påverkar såväl studie- och yrkesvägledarna och deras elever. I rapporten finns intervjustudier med elever och studievägledare.
Det framkommer från flera studievägledare att dagens skola har en större mångfald än den skola som fanns för några decennier sedan. Det finns stora skillnader bland barn och ungdomar. Det kan vara etniska/kulturella, ekonomiska, begåvningsmässiga
och/eller sociala. Det innebär att det krävs mer tid för att arbeta kring vägledningsfrågor med dessa elever.
En del elever uppger i intervjuerna att de saknar stöd hemifrån d v s det talas inte om elevens framtid utifrån elevens önskemål och förutsättningar. Istället är det kulturella aspekter, föräldrarnas överambitioner eller högt satta förväntningar som styr
gymnasievalet.
Det stora flödet av information ses även som ett problem av såväl vägledare som elever. Vägledarna menar att en del elever inte klarar av att sortera utbudet. Eleverna läser om en utbildning som erbjuder dem en dator och mobiltelefon. Det låter bra, men då är oftast inte eleverna klara över vad det är för en utbildning de söker sig till.
Denna faktor kan sätta studie-och yrkesvägledarna i dilemman då de ska behålla sin roll som opartiska trots all tryck som skapas av skolornas massiva marknadsföring. Detta har på många håll genererat i så stor omfattning att vägledarnas roll hamnar i ett etiskt dilemma.
”De hamnar mellan två oförenliga ståndpunkter, dels rekrytering och marknadsföring
4. TEORIRAM
De teorier som här presenteras är sammankopplade med examensarbetets synsätt. Frågeställningarna utgår ifrån om det är ungdomars självvärdering eller omgivningens påverkan som slutgiltigt styr deras beslut inför gymnasievalet.
4.1Symbolisk interaktionism
Symbolisk interaktionism är ett visst synsätt på hur man kan analysera den sociala verkligheten. Den har sin utgångspunkt från Meads symbolisk-interaktionistiska teori. Meads teori (enl. Ahlgren, 1991) bygger på att självvärderingen formas i ett ständigt samspel med dess omgivning. Individens självvärdering är inget statiskt ställnings- tagande, utan omvärderas i en process, som ständigt pågår. Individen får en mer
differentierad och mångfasetterad bild av sig själv ju längre och mer medvetet processen pågår. Eftersom det är fråga om en samspelsprocess mellan individen och miljön står självvärderingen både som en oberoende och en beroende variabel. Individens
självvärdering har stor betydelse för hur den ser på sina möjligheter att handskas med sin situation och handla i olika avseenden, samtidigt som dennes handlingar utlöser reaktioner från omgivningen och påverkar dennes uppfattning om sig själv.
Det centrala inom symbolisk interaktionism är att vi har uppfattningen av att vi hela tiden är aktiva och deltar i en process. Genom att observera och analysera vad som skett kan man lättare förutse de närmast kommande skeendena. Vi definierar situationen i nuet vilket gör att vi ständigt befinner oss i en förändringsprocess. I vårt minne finns inte bara det lagrat som vi minns. Det glömda finns även integrerat och påverkar våra nyare värderingar och tolkningar. Individens beteende blir på så vis en produkt av hela hennes historia.
Hur starkt individen påverkas av andras reaktioner beror delvis på individen själv. Men även faktorer i omgivningen, signifikanta andra, den sociala jämförelsen av våra prestationer, mål och ambitionsnivå hos individen eller i omgivningen, samt individens tidigare erfarenheter är av betydelse (enl. Ahlgren, 1991).
4.1.1 Signifikanta andra
Vår uppfattning och värdering av oss själva skapas genom vår perception av hur andra uppfattar och värderar oss enligt den symbolisk-interaktionistiska teorin. Genom rollövertagande kan vi utifrån andras värderingar och normer värdera oss själva utan att ha konkreta reaktioner från att bygga vår självvärdering på. Men alla individer eller gruppers värderingar betyder inte lika mycket för individen. De personer som har större betydelse och påverkan för individens självbild kallas för signifikanta andra (enl. Ahlgren, 1991).
Men alla signifikanta andra är inte lika betydelsefulla och det beror bland annat på våra attityder till dem. Av olika skäl blir olika människor signifikanta ur olika aspekter och av olika skäl. De som verkligen blir de mest signifikanta kan individen bara själv avgöra. Det finns två aspekter som skiljer de signifikanta åt nämligen ”de värderade andra” och ”respekterade andra”. Värderande andra, är de vars åsikter vi bryr oss om och av vilka vi vill bli omtyckta. Respekterande andra, innebär att vi har förtroende för deras goda omdöme och deras kunskap att bedöma oss, oavsett om vi vill bli omtyckta av dem eller inte (enl. Ahlgren, 1991).
Efterhand som individens erfarenhetsområde växer, kan hon generalisera andras normer som den ”generaliserade andra”. Den generaliserade andra är den sociala grupp som ger individen ett eget jag och kan förenklat beskrivas som samhället. Individen uppfattar normer och förväntningar hos den generaliserade andra som en enhet bestående av gruppen eller samhället. Den generaliserade andra finns och påverkar beteende och grundläggande åsikter hos den enskilda individen. Vi tillhör alla ett samhälle med olika slags undergrupper vilket innebär att vi använder oss av en hel uppsättning
generaliserande andra beroende på hur vi definierar situationen (enl. Ahlgren, 1991).
4.1.2 Den sociala jämförelseprocessen
Den symbolisk-interaktionistiska teorin bygger främst på hur personer som är
betydelsefulla för individen uppfattar denne. Denna perception sker inte enbart direkt via signifikanta andra utan även av att individen indirekt övertar andras normer och använder dessa för att i sin tur utvärdera sig själv. Det behov individen har att utvärdera sina åsikter och sin förmåga gentemot andra är en drift som finns i den mänskliga organismen. Det är den övergripande innebörden av den teori som Leon Festinger utgår från då det gäller den sociala jämförelseprocessen (enl. Ahlgren, 1991).
Festinger har systematiskt studerat den sociala jämförelseprocessen. Han menar att då vi saknar objektiva mål att utvärdera oss mot jämför vi istället våra värderingar och vår förmåga, med andras värderingar och förmåga. Men tendensen att jämföra sig med andra specifika personer minskar om skillnaden visar sig bli för stor. Får individen möjlighet att välja jämförelsepersoner väljer hon dem som ligger nära hennes egna värderingar och egen förmåga.
I det västerländska samhället finns en positiv värdering i att prestera bättre och bättre. Om individen överträffar även den prestationen får den ytterligare ett högre värde. Individen använder gruppen som referens för att bestämma sin egen ambitionsnivå. Enligt Festinger kan man därför förvänta sig att individens idealnivå eller ambitionsnivå ligger nära gruppens standardnivå. Når inte individen upp till denna gruppnivå kommer hennes självvärdering att påverkas negativt. Detta gäller speciellt om individen är angelägen av att tillhöra gruppen och prestationen i det fallet har stor relevans för gruppens medlemmar (enl. Ahlgren, 1991) .
4.1.3 Skolelevers självvärdering
Rose-Marie Ahlgren har i sin studie om ”Skolelevers självvärdering” undersökt hur ungdomar i åldern 10-16 år värderar sig själva som skolelever. Ahlgrens empiriska undersökning bygger på en socialpsykologisk modell. Den utgår från Meads symboliska interaktionsteori och Festingers sociala jämförelseteori (Ahlgren, 1991).
Kortfattat innebär Ahlgrens (Hagström, 1999) socialpsykologiska modell att individens identitet skapas i dialog med andra människor. Dialogen kan vara både verbal och icke verbal. Den sker inte enbart genom språket utan kan även ske genom gester, symboler och attityder. Dialogen och interaktionen med andra människor sker i en mängd sociala situationer där olika beteenden och förmågor hos individen blir framträdande.
På så vis skapar sig individen en mängd uppfattningar och bilder av sig själv, beroende på hur hon kan relatera det till andra (signifikanta andra) och hur de reagerar på hennes beteende i olika sammanhang. De signifikanta andra värderar det de iakttar hos
individen utifrån dessa värderingar. Individen gallrar och tolkar de reaktioner som hon uppfattar från omgivningen utifrån de övergripande påverkansfaktorerna.
istället avvika från hennes tidigare uppfattning om sig själv, omstrukturerar hon sin självvärdering genom ackomodation. Det senare förutsätter och bygger på att individen har en grundtrygghet och tillit till sin omgivning och till sig själv. Hon måste även inneha en stark självkänsla, så hon vågar göra en omprövning av sin självvärdering. Den självvärdering som individen gör av andras reaktioner lägger i sin tur grunden för individens självförtroende.
Självförtroendet enligt Ahlgrens tolkning, utgör därmed grunden för den motivation och handlingsredskap individen besitter inför t.ex. sitt utbildnings- och yrkesval. Ett starkt självförtroende kan innebära både ett utökat handlingsutrymme och utökat utvecklings- utrymme. Konkret innebär det att ungdomar med starkt självförtroende har en större bredd bland sina val och även vågar göra mer otraditionella val utifrån sina värderingar. Då de har kunskap om sina starka och svaga sidor och har accepterat dem, vågar de bryta etablerade förväntningar och traditioner ( Hagström, 1999).
5. FRÅGESTÄLLNINGAR
Med dessa teorier som underlag klargörs här på vilket sätt jag vill belysa mitt arbete. Vad gäller avgränsning och inriktning utgår det från följande frågeställningar:
Hur stor påverkan har omgivningen d.v.s. signifikanta andra på ungdomarna inför deras gymnasieval?
Klarar ungdomarna med gott självförtroende och självvärdering att stå emot och välja utbildning utifrån vad de själva vill?
Jag vill här kunna analysera vilka påverkansfaktorer som finns i ungdomarnas omgivning.
Jag vill också genom min studie och undersökning försöka få en uppfattning om hur mycket ungdomars självförtroende och självvärdering styr och påverkar deras gymnasieval.
6. METOD
Jag kommer att inleda detta avsnitt med att redovisa och motivera mitt metodval och tillvägagångssätt som ligger till grund för hela min undersökning. Jag kommer även att redovisa hur jag tagit hänsyn till standardisering och strukturering, validitet och
reliabilitet och etiska principer.
6.1 Tid och plats för undersökningen
Undersökningen till detta arbete har utgått från en mindre kommuns grundskola för senare år. Inom kommunen finns det för närvarande ingen gymnasieskola.
Denna grundskola för senare år har sedan flera år stått som värd för en ”Öppet hus mässa” som är kopplat till gymnasievalet. Till skolans ”Öppna hus” kommer
representanter från ett stort antal grannkommunner. Det blir därför relativt omfattande då många olika programinriktningar finns representerade från flera kommunala gymnasieskolor och gymnasiefriskolor.
För mig blev därför valet av denna skola intressant då den ”ligger i tiden” med tanke på genomförandet av samverkansavtalet med fritt sök i länet. Där såg jag möjligheterna till att kunna få ett bra och täckande underlag utifrån min undersöknings frågor och syfte. Jag besökte Öppet hus mässan och tog då även kontakt med skolans rektor. Mitt möte med rektorn uppfattade jag som mycket positivt och tillmötesgående. Jag fick ett direkt besked om att jag skulle kunna genomföra min undersökning på denna skola. Vi
planerade in att undersökningen skulle bli en fredag f m tre veckor senare. Tiden ansågs som lämplig då jag fick veta att alla åk 9 klasserna hade ett schemalagt planerings- och hopsamlingspass på fredagar. Alla klasserna har detta lektionspass utlagt på samma tid. För mig blev detta en god tidsmarginal för detta syfte. Dels för att planera och förbereda enkätens utformande men även för att kunna testa den i en pilotstudie.
6.1.2 Urval av elever
I detta arbete har jag utgått från att jag skulle göra en kvantitativ undersökning av årskurs 9 elever. Det skulle genomföras i form av en enkätundersökning. På skolan finns fyra åk 9 klasser med totalt 118 elever. Jag planerade för att alla åk 9 klasserna skulle få genomföra enkäten. Elevantalet låg bra till för ett rättvisande resultat. Även om jag från början hade med i beräkningarna att det kunde bli ett visst bortfall.
6.1.3 Datainsamlingens genomförande
Enkätundersökningen blev genomförd under en fredag f m, så som planerat. Vi hade även planerat i förväg att jag skulle träffa lärare och mentorer för de fyra klasserna i personalrummet före genomförandet. Där gjorde vi en avstämning om antalet elever/klass. Jag fick veta att klasserna var utspridda på olika ställen på skolan. Lärarna var tillmötesgående och sa att de kunde vara behjälpliga med att lotsa mig mellan klassrummen. För mig var det till stor fördel då jag inte var så hemma i lokaliteterna.
Under själva genomförandet av enkäterna presenterade jag mig för eleverna, in- formerade dem om enkätens innehåll, till vilket ändamål och att de skulle besvara den helt anonymt, enligt nyttjandekravet och konfidentialitetskravet.
Inför enkätundersökningen skickades det hem information i god tid. Jag hade utformat ett brev till eleverna och deras vårdnadshavare angående den planerade enkät-
undersökningen på skolan, enligt informationskravet. De kunde därför i förväg få valfriheten att avgöra om de ville delta eller avstå denna undersökning, enligt
samtyckeskravet ( Hermerén, 1990).
Tidsmässigt tog det ungefär 15- 20 minuter för eleverna att besvara alla frågorna. Eftersom jag skulle gå runt till de fyra klasserna och göra samma presentation, blev det något tidspressat för mig då eleverna skulle skriva enkäten samtidigt. Nackdelen var också att jag inte kunde avsätta lika mycket tid i varje klass för att kunna hjälpa de elever som hade funderingar på någon fråga i enkäten. Därför prioriterade jag att kunna göra en personlig presentation och introduktion i varje klass. Det förstod jag också att lärarna föredrog och ansåg som det allra viktigaste.
Jag fick ihop sammanlagt 87 svar på 118 elever. Bortfallet på 31 elever berodde på flera orsaker. Det var dels en grupp som valde att avstå enkäten och de övriga hade olika former av frånvaro från skolan. Bortfallet anser jag ändå vara relativt lågt. Att jag själv var på plats och träffade eleverna när de besvarade enkäterna tror jag kan vara en bidragande orsak till en relativt hög svarsfrekvens.
Det blev tillräckligt många svar för att kunna få ett bra underlag för denna under-sökning.
6.1.4 Metodval för undersökningen
I inledningsskedet hade jag planerat att som metod använda mig av en
och djupgående svar men utifrån de frågeställningar jag gjort i detta arbete ändrade jag mig. Det blev mer relevant att jag skulle använda mig enbart av enkäterna för att få ett betydligt bättre underlag och betydligt större mängd svar och som då även berörde det som arbetet hänsyftar till. Jag utgick från att jag skulle få in tillräckligt med svar från enkäterna. Men jag garderade mig såtillvida att jag även skulle kunna komplettera med elevintervjuer om enkätsvaren inte hade gett ett tillräckligt rättvisande svarsunderlag.
6.1.5 Standardisering och strukturering
Två aspekter måste beaktas i arbeten som berör frågor, där det ska samlas in speciell information. Det måste klarläggas hur mycket ansvar som ska lämnas till intervjuaren när det gäller frågornas utformning och inbördes ordning. Detta kallas grad av
standardisering. Men även utifrån i vilken utsträckning frågorna är fria för intervjupersonen att tolka fritt, beroende på sin egen inställning eller tidigare erfarenheter. Detta kallas grad av strukturering (Patel, Davidson, 2003).
Enkäten som jag utarbetat har hög grad av standardisering då jag avser att göra en kvantitativ analys av resultaten. Den har också en hög grad av strukturering då jag formulerat frågorna med svarsalternativ ”ja” eller ”nej”, men där eleverna ska motivera sitt svar. Enligt Patel& Davidson är det lämpligt att formulera frågorna med fasta svarsalternativ för att kunna analysera en kvantitativ undersökning.
I de flesta av de fasta svarsalternativen i enkäten som jag utformat skulle elevernas svar även följas upp med en motivering. På så vis kunde eleven också svara mer personligt vilket jag också såg som en möjlighet till att kunna göra en mer nyanserad svarsanalys. Här har jag också utgått från Patel& Davidson som anser att när vi konstruerar frågor med fasta svarsalternativ är det viktigt att variera dessa för att behålla motivationen för personen som besvarar frågorna så att det inte fastnar i ett visst svarsmönster.
6.1.6 Tillförlitlighet och trovärdighet
Tillförlitligheten eller reliabiliteten anger hur tillförlitligt det av forskaren valda mätinstrument är i förhållande till slumpens inflytande. En god reliabilitet i en undersökning innebär att en annan forskare ska kunna göra en identisk undersökning och få samma resultat. Till skillnad från andra metoder innebär användandet av en enkät en minskad möjlighet att i förväg kontrollera tillförlitligheten ( Patel, Davidson, 2003).
Innan enkätundersökningen blev genomförd gjorde jag en pilotstudie på enkäten för att få den prövad. Jag valde en grupp med åk 1 elever från gymnasiet. Utifrån svars- analysen valde jag att omformulera en av frågorna för att få bättre och mer inriktat svar på det jag var ute efter. På så vis kunde jag tillförsäkra att undersökningen fick en högre reliabilitet.
Trovärdigheten eller validiteten innebär att det finns en överensstämmelse mellan det vi säger att vi ska undersöka och det vi verkligen undersöker (Patel, Davidson, 2003). Målet är att få ett så representativt urval av svar som möjligt. I det sammanhanget är därför urvalet av undersökningsgrupp viktigt. Åk 9 eleverna blir därmed en målgrupp som överrenstämmer, vilket gör att även validiteten i detta arbete tillförsäkrats.
6.1.7 Etiska frågor
Inom all forskning finns det krav på grundläggande individskydd.
De fyra huvudkrav som enligt Vetenskapsrådet (Hermerén, 1990) ska beaktas är:
Informationskravet, som innebär att forskaren ska lämna information till respondenterna om forskningens syfte och vad som gäller för respondenternas deltagande. I samband med utskick av enkäten informerades undersökningsgruppen om undersökningens syfte och vad deras deltagande innebar.
Samtyckeskravet, som innebär att de som utsetts att tillfrågas om deltagande i undersökningen själv har rätt att bestämma över sin medverkan. Gällande enkät-undersökningen innebär det att de som besvarat enkäten därmed gett sitt samtycke till deltagande.
Konfidentialitetskravet, som innebär att respondenterna har rätt att vara anonyma. Uppgifter om och av respondenterna ska behandlas och förvaras så att identiteten skyddas. Uppgifterna kommer tillsammans med övrigt material att förstöras, efter att arbetet slutförts. I redovisningen av min undersökning går det inte att utläsa vilka skolelever undersökningen gäller.
Nyttjandekravet, som innebär att insamlat material och data endast får användas för forskningsändamål. Respondenterna i min undersökning har informerats om att enkätsvaren endast kommer att användas i mitt examensarbete. Materialet kommer därför inte att användas i något annat syfte än i undersökningen.
7. RESULTAT
Här redovisar jag resultatet av enkätundersökningen för åk 9 eleverna.
Resultaten baserar sig utifrån 87 elevers svar som är fördelat på 44 flickor och 43 pojkar. Till varje svarsresultat ingår även elevernas motiveringar.
Enkätfråga 2
Motiveringar
Ja svar: -Information från studie-och yrkesvägledare(35 elever).
-Information genom: öppet hus, besök på gymnasieskolor, lärare, föräldrar, kompisar, broschyrer, internet (29 elever).
Nej svar: - Missnöjda med information och hjälp (5 elever).
-Visste tillräckligt själv för att genomföra valet (4 elever).
Enkätfråga 3 Motiveringar
- Besöket på skolan gjorde mig säker. - Fått veta mycket av kompisar, vi har samma - Syv har varit stödjande. intressen.
- Öppet hus ger den bästa bilden över hur - Mina föräldrar har berättat om egna skolan och programmet är erfarenheter.
- Jag visste vad jag skulle välja. -Pratade med elever som redan går på - På internet fanns den information jag behövde veta. programmet.
- Mina bröder berättade om programmet. – Valet av skola blev avgörande då de kunde
Antal
Du har fått en bra och personlig information ____________ som varit till hjälp inför ditt programval
Ja 76 Nej 11
Vilken information som varit den mest betydelsefulla och avgörande när du gjorde ditt gymnasieval (första angivna alternativ)
__________________________Antal_________________________________ Antal
Besök på gymnasieskolan_____ 22 Kompisar_________________ 6 Studie- och yrkesvägledare____16 Föräldrar_________________ 6
Öppet hus info______________ 11 Info från gymnasieelever ___ 5 Behövde ej info, valde själv ____ 8 Syskon____________________3 Information på Internet_______ 7 Annat____________________ 3
Enkätfråga 4
Motiveringar
Ja svar: -Den var till bra hjälp, för den hjälpte mig att välja linje.
- Jobbet jag provade på prao var inget för mig, tur att jag testade.
Nej svar: -Det fanns ingen prao inom det som jag vill jobba med i framtiden.
-Vill jobba på sjukhus men man är för ung att göra sin prao där när man går i högstadiet.
Enkätfråga 5
Enkätfråga 6 66
Om prao varit till hjälp för dig när du valde program Antal
Ja 35 Nej 50 Ej svar 2
Vilket är ditt förstahandsval Antal
Barn- och Fritidsprogrammet _________________________ 6 Byggprogrammet ___________________________________ 5 Elprogrammet______________________________________ 3 Energiprogrammet__________________________________ 1 Estetiska programmet ________________________________5 Fordonsprogrammet_________________________________ 2 Handelsprogrammet_________________________________ 9 Hantverksprogrammet_______________________________ 4 IB programmet_____________________________________ 2 IT programmet_____________________________________ 3 Idrottsprogrammet__________________________________ 1 Internationella programmet___________________________ 1 Hotell och Restaurangprogrammet_____________________ 2 Livsmedelsprogrammet _______________________________3 Medieprogrammet___________________________________ 5 Naturvetenskapsprogrammet__________________________ 9 Omsorgsprogrammet_________________________________ 3 Samhällsvetenskapsprogrammet______________________ 17 Teknikprogrammet __________________________________7
Förstahandsvald gymnasieskola Antal
____________________________
Kommunal gymnasieskola______________________________________ 63 Gymnasiefriskola _____________________________________________ 21 Ej svar_______________________________________________________ 3
Enkätfråga 7
Motiveringar
Nej svar: - Vill men ändå inte.
- Jag har inte tillräckligt bra betyg för det ( 2 svar ). - Man är aldrig säker eller tycker det är perfekt tror jag.
- Är inte säker på att jag kommer att klara trycket på det programmet.
- Jag vet inte så mycket om skolan och utbildningen. Jag vill inte bli något och vill inte gå gymnasiet.Så jag bara valde något slappt där jag kan få jobb.
- För mitt andra val verkar också bra och jätteroligt. - Skola och program är jag säker på men inte inriktning. - Jag har inte bestämt mig än.
- Nästan, lite osäker på musikundervisningen.
- Jag kanske ska byta ordning på mina val under omvalstiden. - Vet inte vilket jag vill mest.
- Jag vet inte om jag vill gå där men jag vet att jag kommer in om jag vill.
Enkätfråga 8
Motiveringar
Nej svar: - Lite, inte alls mycket. - För att glädja mina föräldrar.
- Jag älskar att spela teater så då skulle jag ju ha gått estet. Men eftersom det är svårt att bli skådespelare så valde jag en linje där man får lära sig bra
och nödvändiga saker t.ex. företagsekonomi.
- Jag gjorde det bara.
Du känner dig helt säker på ditt Antal
förstahandsval
Ja 71 Nej 15 Ej svar 1
Ditt programval blev gjort efter din förmåga Antal
eget intresse och inre vilja
Ja 81 Nej 4 Ej svar 2
Enkätfråga 9
Motivering
Ja svar: - Jag tänker studera vidare (13svar). - Jag har bestämt yrkesinriktning(11 svar).
- Olika funderingar som t.ex. studera, arbeta, göra lumpen, arbeta utomlands(9 svar). - Jag vill börja arbeta( 9 svar).
- Ja, om jag lyckas klara studierna (2 svar). - Ej motivering(2 svar).
Nej svar: - Jag har ingen aning om vad jag vill bli, därför valde jag en bred linje( 2 svar). - Inte direkt eftersom jag redan vet vad jag vill arbeta med.
Enkätfråga 10
Motivering
Ja svar: - Förbättra mina betyg (5 svar).
- Stoppa allt med meritpoäng för det förstörde och försvårade allt. - Inga nationella prov.
- Lite mer info om gymnasievalen. - Alla elever ska besöka syv.
- Få mer kontakt med elever som går på olika gymnasieskolor. - Fler dagar där gymnasier kommer och besöker skolan.
- Besök med busstransport till fler skolor, inte bra att bara besöka en gymnasieskola. - Inte ha fria val inom hela länet.
- Om jag hittade en linje som känns 100 % rätt.
Nej svar: - Man får mycket information bara man letar. Därför blir valet inte så svårt.
Något som kan förändras eller förbättras Antal
inför ditt gymnasieval
Ja 20 Nej 59 Ej svar 8
Funderingar på vad du vill göra efter Antal
gymnasiet
Ja 46 Nej 3 Ej svar 38
8. ANALYS
I min undersökning har jag velat få svar på hur ungdomarna upplever sitt gymnasieval. Jag har även velat få del av deras tankar kring utbildning, yrke och framtid. I under-sökningen har frågorna utarbetats så att de ska vara helt riktade utifrån mitt arbetes syfte och inriktning.
Jag kommer, under min analys av frågorna, att utgå från två huvudfaktorer som jag inriktar mig mest på, nämligen påverkansfaktorn och egen självvärdering.
Utifrån min gjorda undersökning vill jag skapa mig en bild av om det funnits olika påverkansfaktorer som kan ha fått en betydelsefull och avgörande roll för ungdomarna när de gjort sitt val. Det som även är intressant och som jag velat få svar på, är hur stor del av ungdomarna som utgår från sig själv och sin egen självvärdering i detta
sammanhang.
Enkätfråga 2
I sina svar uppger huvuddelen av ungdomarna att de fått en bra och personlig in-
formation som varit till hjälp inför deras programval. Studie och yrkesvägledaren har en viktig och central roll på skolan vad gäller den personliga informationsdelen. Det visar sig tydligt då 35 elever skrivit personligt om syv i sin svarsmotivering. Men till nästan lika stor del, har 29 elever uppgett andra viktiga faktorer som varit till hjälp såsom; öppet hus, besök på gymnasieskolor, lärare, föräldrar, kompisar, broschyrer och Internet.
En mindre andel, 5 elever, tycker inte de fått tillräckligt med personlig information och hjälp och 4 elever visste tillräckligt själv för att genomföra valet.
I denna fråga blir svarsfrekvensen på ”ja svar” hög. Jag anser att för elevernas del är den personliga informationen innan deras gymnasieval viktig. Det skapar en bra grund för att eleverna ska kunna göra sin egen personliga självvärdering i sitt gymnasieval. Hade eleverna tyckt att den personliga informationen inte varit bra, hade det kunnat innebära en större osäkerhet för eleverna inför deras gymnasieval.
Enkätfråga 3
I denna fråga ska eleverna uppge vad som varit den mest betydelsefulla och avgörande faktorn för det slutliga valet. Det som fått högst svarsfrekvens, från 22 elever, är”Besök på gymnasieskolan”. Det visar att eleverna har ett behov av att känna in en skolas miljö, personal och lokaler. Helhetsintrycket av det besöket blir det avgörande. Även i det avgörande skedet visade det sig att Studie och yrkesvägledaren är betydelsefull för
sexton elever. Att kompisar, föräldrar och syskon har en låg frekvens av svar visar att de inte har en så stor och betydande roll. De har förhållandevis en låg påverkansfaktor visar det sig.
Enkätfråga 4
Eleverna fick besvara om praon har kunnat vara till hjälp för dem när de valde program. Där har 35 elever svarat att det blivit hjälpt av den. Det som var intressant bland en del av dessa svar, var att arbetet som de provat på inte alltid var så positivt som de trott. Det kunde ändra deras inställning utifrån att de från början varit intresserad av ett visst yrke. Det visade sig att det inte alls passade dem vilket blev en betydelsefull erfarenhet. Men en stor del av svaren d.v.s 50 elever menade att praon inte varit till någon hjälp för dem när de valde program. Det visar att praon inte får det genomslaget i den
ut-sträckningen så att eleverna har hjälp av den utifrån gymnasievalsperspektiv. Det kan vara intressant att utvärdera detta. För det går också att se det utifrån perspektivet att eleverna gör sina första viktiga kontakter med arbetslivet. Alla erfarenheter kan vara viktiga även om det inte inneburit att de hamnat exakt på det som de tänkt sig som framtida jobb och yrkesinriktning.
Enkätfråga 5
I frågan om vilket program som de valt, har jag utgått från deras förstahandsval. Det visade sig vara en stor spridning i elevvalen . Det som flest elever hade valt var det samhällsvetenskapliga programmet. Därefter kom det naturvetenskapliga programmet och handelsprogrammet. I denna fråga var jag intresserad av om det fanns någon form av trend. D.v.s. där något av programmen skulle få en väldigt hög valfrekvens, men det fanns där inte. Resultatet tycker jag istället ger en bild av att eleverna gjort personliga och medvetna val. En del har hittat program som är specialinriktade t ex inom hantverk och teknik. Detta trots att det kanske innebär lång resväg eller att skolan ligger på det avståndet att du har ditt boende i anslutning till skolan. Två flickor valde program som vanligtvis är dominerande av pojkar. Detta tolkar jag som att eleverna har en god självbild och ett gott självförtroende när de väljer helt efter eget intresse.
Enkätfråga 6
Elevernas förstahandsvalda skola hänger delvis samman med deras programval. I svarsresultatet finns det också en stor spridning på valet av skola. Större delen av
eleverna har valt kommunala skolor på fyra olika orter. Här kan anas en möjlig trend, då en av orterna ligger relativt mycket högre än de andra i sökantal. Men i övrigt anser jag att det tydligt framgår att möjligheten till ”fritt sök” har fått genomslag.
Enkätfråga 7
På frågan om eleverna känner sig helt säkra på sitt förstahandsval svarade majoriteten d.v.s. 71 elever, att de känner sig säkra på sitt val.
De 15 elever som svarade ”nej” har gett många olika svarsalternativ till varför de inte känner sig så säkra. Det finns inget svar som är genomgående utan att de känner sig osäkra av olika anledningar. En elev skriver att andravalet också verkar roligt, vilket också skapar en osäkerhet då det blivit svårt att bestämma sig för vilket som är bäst. En del av eleverna är inte klara över vad de vill, men för en del handlar det om att de inte har tillräckligt med bra betyg. Denna grupp av elever behöver förmodligen mer tid på sig för att bestämma sig. Här råder trots allt en medvetenhet hos dessa elever. Vilket jag menar ändå ökar möjligheterna för dem att ”hitta rätt”, än om de skulle vara helt
ovetande och oförstående till att de gjort felval.
Enkätfråga 8
En stor majoritet d.v.s. 81 elever svarade att de gjort sitt gymnasieval efter egen förmåga, eget intresse och inre vilja. För två av eleverna som svarat nej låter det som om någon annan har styrt deras val. Den ena eleven uppger i sitt svar som anledning att det var ”För att glädja mina föräldrar”och den andra har svarat ”Lite, inte alls mycket”. Dessa två elever har fått stå tillbaka och inte kunnat göra sitt val efter eget intresse bl.a. för att leva upp till sina föräldrars förväntningar. Den tredje eleven uppger att ”Jag
gjorde det bara” vilket inte låter som något väl underbyggt val. Den fjärde eleven vill välja ett visst program efter sitt intresse, men har redan insett att det blir för svårt och valt ett annat program som verkar passa in bättre efter dennes förmåga.
Enkätfråga 9
På frågan om eleverna har funderingar på vad de vill göra efter gymnasiet är det drygt hälften, 46 elever som uppgett att de har fortsatta planer på vad de vill göra. Alltifrån fortsatta studier, bestämt sig för yrkesinriktning, börja arbeta eller till att göra
militärtjänstgöring. Men några motiverar med ”att det finns planer om de lyckas klara
sina studier”. För 38 elever står det helt öppet då de inte uppgett något svar. Ett ganska högt antal av elever kan tyckas, som inte kunnat uppge några framtidsplaner alls.
Enkätfråga 10
På frågan om de tycker att det finns något som kan förändras eller förbättras inför sitt gymnasieval, har 59 elever svarat nej och känner sig nöjda. Av de 20 elever som svarat ja på frågan har en del utgått från sig själv och uppgett att de behöver förbättra sina
9. DISKUSSION OCH SLUTSATSER
Efter analysen av den här undersökningen har det framkommit en hel del intressanta resultat kring elevernas gymnasieval. I detta diskussionsavsnitt jämför jag mina resultat med de tidigare forskningsresultaten och de forskningsteorier som jag har tagit upp i litteratur- och teoriavsnittet. Utifrån de visade undersökningsresultaten har jag kommit fram till följande slutsatser.
Vad gäller själva påverkansfaktorn för eleverna kan den utveckla sig i både positiv och negativ riktning.
Den information och de intryck som eleverna får genom signifikanta andra blir en viktig faktor innan eleverna har kommit in i sin avgörande beslutsprocess. Det är i denna process som (jfr Ahlgrens forskningsstudie) eleverna assimilerar eller
ackommoderar sitt ställningstagande. Där får de sedan någon form av bekräftelse för sina ståndpunkter. Denna påverkansfaktor ser jag därför som positiv och väldigt
betydelsefull för eleverna. Utifrån detta drar eleverna sedan sina egna slutsatser och kan göra väl underbyggda val efter eget intresse.
Den påverkansfaktor som kan få en negativ riktning för eleven är när deras slutgiltiga val inte bygger på deras eget beslut eller utifrån deras eget intresse (jfr Svenssons forskningsstudie). Detta har visat sig förekomma i några fall i min undersökning. Ett val som de gjort utifrån andras intresse, kan därmed öka risken för att det blir ett felval i slutänden.
Denna undersökning har visat att signifikanta andra i väldigt liten utsträckning har styrt i slutskedet inför elevernas gymnasieval.
Det som fastslås i undersökningsresultaten är att de flesta elever har en god själv- värdering och har genomfört sitt programval efter egen förmåga, eget intresse och inre vilja.
Det som kan uppmärksammas i undersökningen är andelen elever som inte känner sig helt säkra på sitt förstahandsval. Resultatet skulle kunna utvärderas för att om möjligt ge svar på vad som orsakar deras osäkerhet. Lämpliga åtgärder kan sedan sättas in.
Förslagsvis skulle skolan kunna sätta upp det som ett viktigt mål. Därmed skulle resultatet förhoppningsvis ge ett större antal säkrare väljare från början och färre antal elever som riskerar att göra ett fel programval.
Min undersökning bygger på resultat från en skola med åk 9 elever från en mindre kommun. Utifrån tidsramen på detta arbete har jag fått göra vissa avgränsningar. Jag har inte haft möjlighet att göra jämförelser med skolor från andra orter. Det hade kunnat ge ett vidare perspektiv och visat på andra viktiga och intressanta resultat.
9.1 Vidare forskning
Vad gäller annan fortsatt forskning på området, skulle det vara intressant att följa upp och undersöka om skolorna verkligen satsar på att arbeta utifrån skolverkets nya utarbetade råd i studie-och yrkesorientering. En satsning där målet är att förbättra förutsättningarna inför elevernas gymnasieval. Det skulle förhoppningsvis öka
9. LITTERATURFÖRTECKNING
Ahlgren, Rose-Marie (1991). Skolelevers självvärdering, Almqvist & Wiksell International, Stockholm.
Backman, Jarl (1998). Rapporter och uppsatser. Studentlitteratur, Lund Dresch, James & Lovén, Anders (2003). Vägledning i förändring- om
omvärldsförändringar och dess betydelse för vägledning. Malmö: Malmö Högskola. Hagström, Tom (red)/ Arnell Gustafsson, Ulla/ Jonsson, Britta/ Ahlgren Rose- Marie (1999). Ungdomar i övergångsåldern. Malmö, Studentlitteratur.
Hermerén, Göran (1990). Kunskapens pris – forskningsetiska problem och principer i
humaniora och samhällsvetenskap. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Lovén, Anders (2000). Kvalet inför valet. Om elevers förväntningar och möten med
vägledare i grundskolan. Lärarhögskolan i Malmö, Institutionen för pedagogik. Patel, Runa., Davidsson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Studentlitteratur, Lund.
Skolverket (2009). Allmänna råd om studie-och yrkesorientering. Stockholm, Danagårds grafiska. 9.1 Internetkällor http://sydsvenskan.se/sverige/article213198,(Internet1) 2010-1-26 http://www.gymnasieansokan.se/Vart%20att%20veta/Vartattveta.html(Internet2) 2010-01-28 Skolverket:http://www.utbildningsinfo.se/sb/d/195/a/771(Internet3)2010-02-08 http://sydsvenskan.se/malmo/article622794/Utbudet-tredubblat-pa-fem-ar.html (Internet 4) 2010-01-29 http://www.dn.se/nyheter/sverige/gymnasieval-efter-intresse-ger-bast-resultat-1.3204 (Internet 5) 2010-02-11
Hej! Bilaga 1 Jag heter Gunilla Anderberg Lundin och är gymnasielärarstuderande på Malmö högskola.
Jag skriver ett examensarbete som handlar om ”Vad som styr ungdomars programval inför gymnasiet”.
I det här examensarbetet har jag utformat en enkät som jag skulle vilja att er son/dotter deltar i.
Frågorna i enkäten är tänkta att vara en uppföljning på deras programval. Eleverna kommer att få besvara enkäten fredagen den 12 februari.
Eftersom eleven är under 18 år vill jag först be om ert godkännande. Allt material kommer att avidentifieras. Det innebär att det inte kommer att stå några namn på eleverna eller på skolan där de går, i mitt arbete. Vänliga hälsningar och tack på förhand!
Gunilla Anderberg Lundin Malmö högskola LL090028@stud.mah.se Handledare: Pähr Hansson Malmö högskola Pahr.hansson@mah.se 040-6658056 - - -
Vår son/dotter får gärna delta i enkäten Vi avstår deltagandet i enkäten
Elevens namn_____________________________________________ Målsmans underskrift_______________________________________
Hej!
Bilaga 2Du har precis gjort ditt val till Gymnasieskolan.
I det här formuläret ska du svara på frågor som berör ditt
programval.
Fråga 1. Jag är Tjej
Kille
Fråga 2. Har du under högstadiet fått en bra och personlig
information som varit till hjälp inför ditt programval?
Ja
Nej
Motivera ditt svar:__________________________________________
____________________________________________________________
____________________________________________________________
____________________________________________________________
________________________________________________________
Fråga 3. Vilken information var den mest betydelsefulla och
avgörande för dig när du gjorde ditt val?
Ange i nummerordning, men endast de alternativ som passar in!
