Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
10 poängIntolerans?
En fallstudie bland unga på temat sexuella minoritetsgrupper
Intolerance?
A case study among young people on the theme sexual minorities
Hanna Westman
Lärarexamen 180 poäng
Samhällsvetenskap och lärande 2007-01-15
Examinator: Jan Anders Andersson Handledare: Bengt Cederberg
Sammanfattning
Våren 2006 infördes lagen om förbud mot diskriminering och kränkande behandling av barn och elever. I lagtexten framgår tydligt att kränkning och diskriminering inte får förekomma på grund av sexuell läggning. Det här är ett examensarbete som just handlar om elevers inställning till sexuella minoritetsgrupper – tolerans kontra intolerans.
Mitt syfte anknyter övergripande till den nya diskrimineringslagstiftningen, skolans uppdrag och värdegrund. Men det finns framförallt en praktisk ambition som avser att identifiera elevers intole-ranta tendenser för att på så vis kunna avtäcka och motarbeta dem.
De teoretiska influenser som genomsyrar undersökningen kan sammanfattas allmänt under den teoretiska beteckningen queerteori.
Metodologiskt bygger underlaget på en fallstudie som tar formen av en enkätundersökning. I fallstudien ingår grundskoleelever i årskurs åtta och nio på en specifik skola i södra Götaland. Själva enkäten är en blandning av dels ett återanvändande av Forum för Levande Historias och Brottsförebyggande rådets (BRÅ) rapport Intolerans. Antisemitiska, homofobiska, islamofobiska och invandrarfientliga tendenser bland unga (2004). Och dels kompletterande frågeställningar som rör intolerans gentemot bi- och transsexuella, påverkan och kunskap.
Resultatet visar på att merparten av eleverna har en positiv inställning till sexuella minoritets-grupper. Det finns skillnader mellan könen för vad som avser toleransnivån gentemot sexuella mi-noriteter, en genomgående trend är att pojkarna påvisar en högre grad av intoleranta tendenser än flickorna. Pojkarna är dessutom mer delaktiga i och utsatta för former av kränkningar.
Slutsatsen i korthet är att trots en majoritet av toleranta elever så finns det intoleranta tendenser som skolan aktivt måste motarbeta. Det framkommer av elevernas svar att dessa ofta genomsyras av den s.k. heteronormen - det avvikande är något onormalt. Denna form av strukturell intolerans är högst angelägen att möta och ersätta med kunskap för att skolan verkligen ska kunna stoltsera i egenskap av att vara synonymt med en demokratisk stöttesten i vårt samhälle.
Nyckelord: - Heteronorm - Intolerans - Lag (2006:67) - Sexuella minoriteter - Skolan
Innehållsförteckning
1 Inledning………...…….1
1.1 Syfte och problemformulering………...….….2
1.2 Tidigare forskning……….………...4
1.2.1 Attitydundersökningar bland elever……….5
1.2.2 Undersökningar utifrån kommun-, skol- och lärarperspektiv………6
1.2.3 Summering av forskningsläget………...7
1.3 Frågeställningar………..…….………....7
1.4 Teoretiska influenser och definitioner………...….…7
1.4.1 Teoretiska influenser...7
1.4.2 Definitioner………..…...9
2 Metod………..…….11
2.1 Reliabilitet och validitet………..……….12
2.2 Komparativ metod……….……...14
2.3 Fallstudien – etiska överväganden……….……....15
2.4 Population och urval……….………..15
2.4.1 Svarsfrekvens och bortfallsanalys……….…….……...16
2.5 Enkäten……….…………...……17
2.5.1 Enkät A……….………..17
2.5.2 Enkät B……….…….…….…18
3 Resultat och analys………..……….…………...…19
3.1 Enkät A……….………...…19
3.1.1 Homofobiska tendenser……….….………...19
3.1.2 Homofobiska tendenser – alternativt frågebatteri……….……..20
3.1.3 Utsatthet och delaktighet……….……..23
3.2 Enkät B………..……….……….25
3.2.1 Vilka faktorer i elevernas omgivning tror de har påverkat deras inställning till homosexuella?...25
3.2.2 Vilka intoleranta tendenser finns bland eleverna gentemot homosexuella och så även gentemot bi- och transsexuella?...26
3.2.3 Vilken kunskap har eleverna om innebörden i begreppen som ingår i termen ”sexuell läggning” och be- greppet transsexualitet. Och hur många uppger sig veta innebörden av begreppet homofobi?...28
4 Slutsats och diskussion………31
5 Källförteckning………33
Bilaga 1………...35
1 Inledning
Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever
Lagens ändamål och tillämpningsområde
1 § Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt att
mot-verka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfatt-ning, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen har också till ändamål att motverka an-nan kränkande behandling. (…)
Denna lag tillämpas på utbildning och annan verksamhet som avses i skollagen (1985:1100).1
Lagtexten jag citerar ovan trädde i kraft den 1 april 2006, den nya lagens syfte är att för-tydliga skolans ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i sko-lan. Det innebär att diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning och funktionshinder förbjuds i förskolan, skolan och vuxenutbildningen. La-gen innebär också att barn och elever får ett lagligt skydd mot annan kränkande behand-ling som exempelvis mobbning. Med utgångspunkt i denna nyligen antagna lag så kommer detta examensarbete fokusera på diskriminering och kränkning som avser sex-uell läggning.
Intresset för sexuell läggning och skolan väcktes hos mig tidigt under min lärarut-bildning. Jag upplevde under min egen grund- och gymnasieskoltid, och upplever än idag på den verksamhetsförlagda tiden och på lärarutbildningen att det finns en avsak-nad av information, medvetenhet och framförallt en bitande tystavsak-nad gällande frågor som rör sexuell läggning. Denna observation inspirerade mig i ett tidigare skede2 av lärarut-bildningen att författa uppsatsen ”’Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster’ Om homosexualitet i ett urval läroböcker i samhällskunskap mellan 1995-2003”. I denna undersökning fann jag att endast fem av totalt sjutton läroböcker skulle kunna premieras med stämpeln ”värdegrundsgodkända” dvs. att de överhuvudtaget nämner homosexualitet och gör detta på ett värdegrundsorienterat sätt. Detta resultat föranledde mig till att fundera kring huruvida det även på andra plan finns en divergens mellan skolans värdegrundsuppdrag och det praktiska arbetet i skolan. En hypotes om en skiljaktighet som ger upphov till ett osynliggörande av de som faller utanför hetero-normen3, en otillfredsställande situation som urholkar skolans värdegrundsuppdrag och som jag befarar kan medföra obehagliga konsekvenser såsom t.ex. homofobi och hat-brott. Min egen analys av läroböckerna som stipulerade slutsatsen att majoriteten av lär-oböckerna uppvisar stora brister, bekräftades nyligen av en färsk rapport från
1 ”Vad säger lagarna?” Lag (2006.67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av
barn och elever, www.jamombud.se (2006-11-09)
2 Samhällsvetenskaplig metodkurs, 10p, Lärarutbildningen, Malmö Högskola, Vt-05
3 Norm som utgår från att alla är och agerar på ett sätt där män är intresserade av kvinnor och tvärtom
samt att allt som inte är på detta sätt är avvikande och/eller onormalt. Kan vara både medveten och omed-veten. Detta är en social norm. ”Begreppslista – sexualitet och kön”, www.rfsl.se (2006-12-05)
ket. Skolverket har genomfört en granskning av läroböcker som visar att många läro-böcker kan beskrivas som kränkande eller diskriminerande. ”Det ’vi’ som läroläro-böckerna utgår från är heterosexuella. Heterosexualitet är det allmänna och oproblematiska, me-dan homo- och bisexualitet är det specifika och problematiska.”4
Intolerans som kan ta sig uttryck i t.ex. diskriminering, trakasserier, kränkningar och hot om våld är i högsta grad ett problem för hela samhället. Men mycket ansvar faller på skolans lott då skolan har ett tydligt demokratiskt uppdrag, t.ex. att säkerställa elevers trygghet i skolmiljön. Att min egen iakttagelse av situationen i skolan på ingalunda sätt var eller är tillfredställande bekräftades av den nytillkomna diskrimineringslagen. Jag tar mig då friheten att tolka upprinnelsen av lagens tillkomst som en nödvändig skärp-ning på basis av brister i skolans arbete med att motverka diskriminering och kränkskärp-ning som har samband med sexuell läggning.
1.1 Syfte och problemformulering
Att sexuell läggning enligt lagar och värdegrund inte får utgöra en diskrimineringsgrund är inget nytt påfund. Skollagens portalparagraf lägger en tydlig värdemässig grund för all verksamhet på skolan:
Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokra-tiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje män-niskas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan
1. främja jämställdhet mellan könen samt
2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbing och rasistiska be-teenden.5
I dagens samhälle finns en allmänt utbredd uppfattning, med undantag förstås som be-kräftar regeln, att män och kvinnor ska vara jämställda och det ska vara nolltolerans gentemot rasism. Denna inställning är så pass vedertagen i samhällsklimatet i stort att lag och norm här går hand i hand, och skolan har här säkerligen intagit en viktig posit-ion i förmedlandet av dessa värden. Samhällsstrukturens normer och ideal är samtidigt av ytterst trögrörligt slag, t.ex. har kampen om jämställdhet mellan könen bedrivits i över hundra år och än idag kan vi inte tala om ett fullständigt jämställt samhälle. Att lagtexten ovan också understryker att verksamma inom skolan ska främja jämställdhet mellan könen indikerar också att detta ännu inte är en självklarhet som skall tas för gi-ven i samhällsstrukturen år 2006. Mycket har hänt på lagstiftningsfronten gällande ut-vidgade rättigheter för de av icke-heterosexuell läggning sedan homosexualitet år 1979 utmönstrades ur socialstyrelsens förteckning över sjukdomar, där den tidigare har be-tecknats som en mental rubbning och anomali.6 Och den nya lagen om förbud mot dis-kriminering och kränkning av barn och elever på grund av sexuell läggning tolkar jag som ytterligare ett led i denna utveckling. Då former av kränkning på basis av sexuell
4 ”Många läroböcker kan uppfattas som kränkande eller diskriminerande”, 2006-11-30,
www.skolverket.se, (2006-12-05)
5 ”1 kap. 2§ Allmänna föreskrifter”, Skollagen (1985:1100), www.skolverket.se (2006-11-09) 6 Lagar; 1988: Sambolagen för hetero– och homosexuella, 1995: Partnerskapslagen för homosexuella
införs, 2002: Sveriges riksdag röstar "ja" för homosexuellas rätt att prövas som adoptivföräldrar.
2003: Lagen om hets mot folkgrupp utvidgas till att även gälla homosexuella. - Adoptionslagen ändras till att även gälla samkönade par som lever i ett registrerat förhållande. ”Viktiga årtal och reformer”,
läggning tidigare inte särskilt betonats i skollagen såsom i fallet med jämställdhet och rasism. Skolorna åläggs också i och med diskrimineringslagen att upprätta en likabe-handlingsplan där planerade åtgärder ska redovisas. Denna plan ska ses över och följas upp varje år.
Diskrimineringslagen, och likabehandlingsplanen som medföljde i lagens kölvatten, var mer än välbehövlig. Särskilt med tanke på Säpos senaste rapport om hatbrott där det visade sig att hatbrott med homofobiska motiv har ökat med 117 procent under år 2004.7 Och enligt Brottsförebyggande rådets hatbrottsrapport (2006:3) över polisanmäl-ningar med främlingsfientliga, antisemitiska, homofobiska och vit makt-ideologiska motiv visar att av 2 272 anmälda brott år 2005 förelåg 563 brott med homofobiska mo-tiv. Dessutom begås 40 procent av alla brott med homofobiska motiv av gärningsmän som är under 18 år, unga människor som fortfarande går i skolan, varav nio av tio är män.8
Jag tror inte att jag sticker ut hakan när jag utgår från att homofobi och intolerans mot sexuella minoritetsgrupper spökar i samhällsstrukturen, trots att lagstiftarna menar något annat. Det har trots allt ”bara” gått 27 år sedan även lagstiftningen menade något annat – exemplet ovan med kvinnornas jämställdhetssträvanden indikerar att något an-nat antagande vore önskvärt men dessvärre otänkbart, eller? Intolerans gentemot sexu-ella minoriteter kanske är en generationsfråga där den yngre generationen är ett före-gångsexempel i förhållande till den äldregenerationen enligt ordspråket ”det är svårt att lära gamla hundar att sitta”. Men den tesen känns föga övertygande med tanke på brottsstatistiken, men är statistiken representativ för unga generellt? Kanske ordspråket också bör kompletteras med ”man blir klokare med åren”, dvs. att den äldregenerationen inte går till handgemäng i samma utsträckning och därför ger ett skenbart intryck av ett mer tolerant sinnelag? Någonstans får ju dessa unga våldsbenägna individer sina före-ställningar ifrån. Så, jag undrar: Hur utbredd är egentligen intoleranta tendenser gente-mot sexuella minoriteter bland unga? Min avsikt med det här examensarbetet är att bi-dra med kunskap om eventuella intoleranta tendenser bland unga. För att på så vis ge ett adekvat underlag för de verksamma inom skolan så att de tillfullo kan utföra skolans värdegrundsuppdrag dvs. bekämpa uttryck för intolerans.
Syftet anknyter övergripande till den nya diskrimineringslagstiftningen och skolans värdegrund och uppdrag. Men framförallt har undersökningen en mer konkret, praktiskt ambition som syftar till att identifiera elevers eventuella intoleranta tendenser som avser sexuell läggning. Min undersökning kommer att vara knuten till en specifik skola delvis därav denna praktiska ambition. Men jag anser att den praktiska ambitionen i allra högsta grad är eftersträvansvärd, inte enbart i det avseendet legitimerar avsikten med undersökningen. Men i synnerhet för att undersökningen baseras på ett högst levande material – elever, det är det som gör undersökningen intressant och relevant. Att filoso-fera om skolan på ett teoretiskt plan kanske är intressant det med, men det leder onekli-gen inte till några högre syften om det stannar vid teori. Jag önskar därmed att min undersökning kommer att utgöra ett reellt underlag för skolans pågående arbete med att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande demokratiska värdena - en påtag-lig källa till inspiration i skolans arbete med att bekämpa intolerans. För om inte de
7 ”Varför ökar hatbrott med homofobiska motiv? Homofoba hatbrott i Sverige.”
www.sverigemotrasism.se (2006-11-09)
eventuella problemen med attityder och intolerans bland elever kommer upp till ytan, hur ska man då på bästa sätt angripa problemen? En vanligt förekommande fördelaktig pedagogisk metod som direkt anknyter till elevens förutsättningar och behov är att utgå från elevens s.k. föreställningsvärld. Ovanifrån kommer lagar och förordningar som ska implementeras i skolans verksamhet, den här undersökningens utgångspunkt blir ele-verna och deras förhållningssätt dvs. de som är den primära målgruppen för den nya diskrimineringslagstiftningen. Och jag tror att det är ett förtjänstfullt tillvägagångssätt i strävan till att uppnå de lagstadgade målen för skolan. Så att klyftan mellan de ovanifrån sanktionerade lagarna och de, eleverna, som lagen omfattar krymper - att lag omsätts i vardaglig praktik.
Inom tidsramen för ett examensarbete så kommer denna undersökning av naturliga skäl inte vara representativt på ett nationellt plan. Utan denna undersökning, som base-ras på enkäter, utgår från en skara skolungdomar i årskurs åtta och nio i grundskolan vilka är lokaliserade till en specifik skola belägen i södra Götaland.
1.2 Tidigare forskning
För alla som ämnar ägna sig åt någon form av vetenskaplig undersökning, finns två cen-trala regler: vetenskapen skall vara kommunikativ och den skall vara nyskapande.9 Ve-tenskapliga undersökningar sker inte i ett tomrum utan i en viss vetenskaplig kontext, dvs. de bör ta utgångspunkt i forskningsläget. De senaste åren har ett flertal rapporter och avhandlingar producerats, som belyser skiftande infallsvinklar men vars gemen-samma nämnare är temat sexuell läggning. Det finns en mängd utländska undersök-ningar på temat, men jag har begränsat mig till den svenska vetenskapliga kontexten. En undersökning som kommer att inta något av en huvudrollsposition i förhållande till min egen undersökning är den kartläggning som Forum för Levande Historia i ett samarbetsprojekt med Brottsförebyggande rådet (BRÅ) genomförde år 2004. Kartlägg-ningen resulterade i rapporten Intolerans. Antisemitiska, homofobiska, islamofobiska och invandrarfientliga tendenser bland unga. Det huvudsakliga syftet med studien var att ge en bild av ungdomars attityder i frågor som rör de minoritetsgrupper som titeln på rapporten hänvisar till. Studien ville även belysa ungas utsatthet för, samt delaktighet i, olika former av brottsligt och antisocialt beteende med koppling till dessa minoritets-grupper. De undersökte även spridningens omfattning vad gäller viss extremnationalist-isk och rasistextremnationalist-isk propaganda och om det finns samband mellan intolerans och socioeko-nomiska samt sociala bakgrundsfaktorer. Studien byggde på en enkätundersökning bland elever i årskurserna åtta och nio samt gymnasiet, det slutgiltiga materialet bestod av enkäter från sammanlagt 10 600 elever.10
Då min studie handlar om intolerans som har samband med sexuell läggning kom-mer huvuddragen i resultatet för vad som avser homofobiska tendenser här presenteras i något nerbantad form. Totalt sett var övervägande delen av eleverna positiva till homo-sexuella. Andelen intoleranta elever är lägre jämfört med islamofobi men högre jämfört
9 Dahlgren, Stellan och Anders Florén, Fråga det förflutna. En introduktion till den moderna
historieskrivningen, Studentlitteratur, Lund, 1996 s. 15
10 Materialet består av 51 procent gymnasister och 49 procent grundskoleelever, ca 50 procent är pojkar
med antisemitism. Andelen intoleranta gentemot homosexuella är ca 7 procent, vilket innebär i storleksordningen 6500 elever i en årskull.11 Undersökningen påvisade också skillnader mellan könen när det gäller intolerans mot homosexuella, en skillnad som var betydligt större än vad fallet är när det gällde intoleransen mot judar och muslimer. Graden av intolerans mot homosexuella bland pojkar var lika hög som mot muslimer och högre än mot judar, andelen pojkar som hade en positiv inställning till homosexu-ella var 6 av 10. För flickorna var däremot förhållandet det omvända, flickorna var be-tydligt mindre intoleranta mot homosexuella än mot muslimer och judar, andelen flickor som hade en positiv inställning till homosexuella var 9 av 10.12
Ett flertal undersökningar har genomförts som på olika sätt anknyter till sexuell läggning, i denna ofta tvärvetenskapliga skörd vill jag uppmärksamma några för min studie relevanta forskningsrön, denna forskning kommer också fungera som ett underlag i förhållande till min egen undersökning. Jag presenterar dem under olika rubriker i tyd-liggörande syfte.
1.2.1 Attitydundersökningar bland elever
Skolverkets rapport Relationer i skolan - en utvecklande eller destruktiv kraft (2002), vars uppdrag var att karlägga förekomsten av rasism, etnisk diskriminering, sexuella trakasserier, homofobi och könsrelaterad mobbing i skolorna visade att homofobi och icke-heterosexuell läggning är det minst uppmärksammade området i skolan.13
Värdegrundscentrum vid Göteborgs universitet genomförde en omfattande nationell studie, Kränkningar i skolan (2003), av attityder bland 3 400 skolungdomar där de slog fast att kränkningar på grund av sexuell läggning och homofobiska uttryck är vanligt i skolmiljön.14
Rapporten Yttrandefrihet i skolan. Elevers attityder, värderingar och läsvanor (2006) av Lärarnas Riksförbund visar på en oroande bild över den intolerans som finns bland en del elever, även om det bör tilläggas att majoriteten är positivt inställda till olika minoriteter. Attitydundersökningen omfattade grundskolans årskurs nio i 74 klas-ser runt om i landet, med en total svarsfrekvens på 1 077 elever. Det visade sig bl.a. upp till 10 procent (13 procent för pojkar och 6 procent för flickorna) av eleverna anser att alla individer inte har lika stort människor värde och att upp till 18 procent anser att homosexualitet är en sjukdom.15
11 Intolerans; mot judar: ca 6 000 elever per årskull, mot muslimer: ca 8 000 elever per årskull
12 Intolerans. Antisemitiska, homofobiska, islamofobiska och invandrarfientliga tendenser bland unga,
rapport, Forum för Levande Historia och Brottsförebyggande rådet (BRÅ), 2004, s. 10.
13 Relationer i skolan – en utvecklande eller destruktiv kraft, rapport av regeringsuppdrag, Skolverket,
2002
14 Holm, Osbeck och Wernersson (2003) Kränkningar i skolan, rapport 5, 2003, Göteborgs universitet,
Centrum för värdegrundsstudier
15 Yttrandefrihet i skolan. Elevers attityder, värderingar och läsvanor, rapport, 2006, Lärarnas
1.2.2 Undersökningar utifrån kommun-, skol- och lärarperspektiv
RFSL16 genomförde 2005 en skolplansundersökning bland landets kommuner (269st av totalt 287), där endast en kommun17 tar upp könsidentitet och endast 14 tar upp sexuali-tet/sexuell läggning/homofobi.18 RFSL genomförde även Kommunundersökning 2006 - kartläggning av hbt-personers19 situation i landets kommuner som visade att en
majori-tet av skolorna i Sveriges kommuner bristfälligt eller inte alls tar upp frågor om sexuell läggning.20
Enligt HomO:s21 uppfattning tillgodoser skolväsendet inte homo- och bisexuella ungas behov:
Ungdomar behandlas ofta av de vuxna som om de – liksom för övrigt de vuxna själva – al--lesamman vore tryggt heterosexuella. Detta leder till att homo- och bisexuella barn och unga vuxna blir osynliggjorda.22
HomO menar att dessa ungas människors lika värde och rättigheter inte alltid respekte-ras av dem som verkar på skolan. Derespekte-ras verklighet osynliggörs och därmed får de inte samma stöd i sin identitetsutveckling som heterosexuella barn och ungdomar – en tyst-nadens tyranni.23 HomO hänvisar bl.a. till en undersökning med inriktning på livsvillkor och livskvalité hos homosexuella som den norska forskningsinstitutionen NOVA ge-nomförde 1998. Rapporten visade på förfärande siffror vad det gäller homosexuella ungdomars självmordstankar. Dessa ungdomar redovisar självmordstankar och själv-mordsförsök i långt större utsträckning än befolkningen i övrigt. En särskilt stor överre-presentation av självmordstankar och självmordsförsök fanns i åldersgruppen 16-24 år. HomO anser att denna psykiska ohälsa sannolikt hänger samman med utanförskapet som följer av att växa upp i ett samhälle där heterosexualiteten framstår som enhetlig, självklar, naturlig, privilegierad och önskvärd.24
HomO:s tes om osynliggörande av homo- och bisexuella i skolmiljön bekräftades av en undersökning som sätter lärare i fokus: En utmaning för heteronormen – lärares kun-skapsbehov och ansvar inom områdena sexuell läggning och homofobi (2006). Rappor-ten ingår i projektet Under ytan och är en del av EU:s Equalprogram, vilket syftar till att motverka diskriminering och utestängning i arbetslivet. Med bakgrund i den nya lagen syftade undersökningen bl.a. till att granska hur arbetet med sexuell läggning och homo-fobi hanteras av skolorna. Drygt 1400 lärare i alla årskurser, från förskola till inklusive gymnasiet, deltog i undersökningen och slutsatsen som drogs var att skolan inte klarar av att hantera unga människors föreställningar om sexualitet. Bl.a. var det endast 2 pro-cent av lärarna som uppgav att de har kompetens för att ta sig an en sådan uppgift.25
16 RFSL står för Riksförbundet för sexuellt likaberättigande 17 Lunds kommun
18 Oscarsson, Karin, Rapport om Skolplansundersökning, RFSL, 2005, s. 4 19 Hbt är ett samlingsbegrepp för homosexuella, bisexuella och transpersoner.
20 Kommunundersökning 2006 - kartläggning av hbt-personers20 situation i landets kommuner, RFSL,
2006.
21 HomO står för ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, en statlig myndighet
som inrättades i maj 1999.
22 Tystnadens tyranni – om heterosexualitet som norm och homofobi i skolan, broschyr, HomO, 2003, s. 3 23 HomO (2003), s. 4
24 HomO (2003), s. 10
25 En utmaning för heteronormen – lärares kunskapsbehov och ansvar inom områdena sexuell läggning
1.2.3 Summering av forskningsläget
Det finns således starka indikatorer på att situationen för unga icke-heterosexuella är mycket otillfredsställande och därmed utgör ett angeläget undersökningsområde. Ef-tersom jag i min undersökning är ute efter att identifiera intoleranta tendenser gentemot sexuella minoriteter bland unga, så kommer intoleransrapporten (2004) med dess sam-stämmiga ambition att utgöra en komparativ utgångspunkt. Men jag kommer också göra vissa komplettringar vilket jag återkommer till under rubriken 2 Metod.
1.3 Frågeställningar
Undersökningsgruppen utgörs av elever i årskurs åtta och nio och äger rum på en grundskola i södra Götaland år 2006. Med utgångspunkt i diskussionen ovan kring syfte, problem och forskningsläget så har jag formulerat följande huvudfrågeställningar och kompletterande frågeställningar som lyder:
Huvudfrågeställningar:
- Vilken attityd har eleverna gentemot homosexuella?
- I vilken omfattning utsätts eleverna för kränkande tillmälen som har samband med homosexuell läggning?
- I vilken utsträckning deltar eleverna i olika former av kränkande beteenden som har samband med homosexualitet?
Sekundära frågeställningar:
- Vilka faktorer i elevernas omgivning tror de påverkat deras inställning till ho-mosexuella?
- Vilka intoleranta tendenser finns bland eleverna gentemot homosexuella och så även gentemot bi- och transsexuella?
- Vilken kunskap har eleverna om innebörden i begreppen som ingår i termen sexuell läggning och begreppet transexualitet, och hur många uppger sig veta innebörden av begreppet homofobi?
1.4 Teoretiska influenser och definitioner
Teori som vetenskapligt verktyg och kompass kommer att inta en något underordnad roll i det här examensarbetet. Jag ämnar istället ägna detta avsnitt till att dels redogöra för mitt eget teoretiska förhållningssätt som ligger till grund för denna undersökning, och dels redogöra för viktiga begreppsliga definitioner.
1.4.1 Teoretiska influenser
Enligt min mening skapas aldrig vetenskapliga studier i de samhällsvetenskapliga äm-nena ur ett vakuum då detta innebär en omöjlighet eftersom de är och förblir skapade. Därmed vill jag synliggöra vilka synsätt, perspektiv som direkt och/eller indirekt ge-nomsyrar detta arbete. Mina egna teoretiska utgångspunkter eller glasögon kan
sam-manfattas under samlingsnamnet genusvetenskap, där en närbesläktad sidogren är que-erteorin vilken i det här sammanhanget kommer att inta en betydelsefull ställning för min förståelse - dvs. de tolkningar jag gör. Queerteorin är abstrakt och svårdefinierad, så jag begränsar mig till att lyfta fram teorins mest signifikativa drag. Queerteorin introdu-cerades inom den svenska akademiska sfären på bred front under 1990-talet. Centralt för både queerteorin och den genusvetenskapliga forskningen är att betrakta sexualitet och kön som sociala konstruktioner.26 Queerteorin är inte en enhetlig eller systematiskt skolbildning, utan en blandning av studier vilka kritiskt granskar det heteronormativa, dvs. de institutioner, strukturer, relationer och handlingar som vidmakthåller heterosex-ualitet som en enhetlig, naturlig och allomfattande ursprungssexheterosex-ualitet. Det handlar li-kaledes inte om en beteckning för identitet utan ett redskap för ifrågasättande.27 Queer-teorin är ett dynamiskt, gränsöverskridande såtillvida att det uppmanar oss att tänka bor-tom uppdelningarna, såsom t.ex. kvinna/man, homosexuell/heterosexuell, det riktar strålkastarljuset mot det påstått normala.28 ”Vad har då queerteorin att lära oss? Ämnen som kön och sexualitet är en politisk stridsterräng som väcker mer känslor än teorier”29, frågar Tiina Rosenberg retoriskt i Queerfeministisk agenda. Jo, queer är i allra högsta grad djupt samhällsrelevant, det rör sig om individer ur de traditionellt förtryckta grup-perna som inte åtnjutit rättvisa, frihet och samma moraliska värde i den heterosexuella majoritetskulturen. Homofobin är fortfarande våldsamt levande, t.ex. har hatbrotten se-dan år 1999 fram till år 2004 fördubblats.30
Just det kritiska förhållningssättet till det heteronormativa som queerteorin represen-terar anser jag är av yttersta vikt om man vill få bukt med intolerans bland elever. I HomO:s i broschyr Öppna! står det:
Att arbeta mot heteronormativitet innebär inte att det är något fel på heterosexualiteten. Det handlar snarare om att inte alltid utgå ifrån att alla är eller blir heterosexuella.31
I undervisningen handlar det både om vad som tas upp och vad som inte tas upp, enligt queersteorin är tystnaden en form av förtryck av icke-heterosexuella. Kanske beror ”tystnanden” på att sexualiteten inte syns utanpå tillskillnad från hudfärg och kön. Det kan därmed lätt kamoufleras och underkommuniceras vilket gör den enklare att ignorera eller bortse ifrån.32
26 Sociala konstruktioner innebär att kön liksom sexualitet är något skapat, essensen i detta resonemang
uttrycktes redan 1949 av den franska filosofen Simone de Beauvoir i Det andra könet ”Du föds inte till kvinna, du blir det.” Beauvoir citeras av Arrhenius, Sara, En riktig kvinna, Pocky, 1999, s. 32. Sexuella identiteter, utryck och organisering är socialt och historiskt konstruerat (föränderliga), snarare än natur-givna. T.ex. beteckningen heterosexuell för drygt 100 år sedan innebar att individen var pervers, en be-teckning på individer som hade sex utan önskan att alstra barn, Ambjörnsson (2006), s. 53-56
27 Rosenberg, Tiina, Queerfeministisk agenda, Atlas, 2002, s. 12-13 28 Ambjörnsson (2006), s. 91
29 Rosenberg (2002), s. 159 30 Ambjörnsson (2006), s. 63-64
31 Öppna! Om skolans ansvar att främja elevers lika rättigheter oavsett sexuell läggning, broschyr,
HomO, 2006, s. 4
1.4.2 Definitioner
Sexuell läggning
Enligt svensk diskrimineringslagstiftning är definitionen på sexuell läggning: hetero-sexualitet, homosexualitet och bisexualitet.33
Heterosexuell /Heterosexualitet
En person som är heterosexuell är sexuellt och känslomässigt intresserad av personer av motsatt kön. Detta är en sexuell läggning.34
Heteronormativitet
Norm som utgår från att alla är och agerar på ett sätt där män är intresserade av kvinnor och tvärtom samt att allt som inte är på detta sätt är avvikande och/eller onormalt. Kan vara både medveten och omedveten. Detta är en social norm.35
Bisexuell/Bisexualitet
En person som är bisexuell är sexuellt och/eller emotionellt intresserad av både kvinnor och män. Det finns flera sätt att vara bisexuell på, vissa blir förälskade i motsatt kön och är sexuellt intresserade av båda könen medan för andra varierar intresset för relationer och/eller sexuella kontakter över tid etc. Bisexualitet är en sexuell läggning.36
Homosexuell/Homosexualitet
En person som är homosexuell är sexuellt och känslomässigt intresserad av personer av sitt egna kön. Detta är en sexuell läggning.37
Transsexualitet – transperson / transvestit
Transperson är ett samlingsbegrepp som vanligtvis avser individer vars könsidentitet och/eller könsuttryck tidvis eller alltid skiljer sig från normen för detkön som registre-rades för dem vid födseln. Bara den som själv identifierar sig som transperson är det. I begreppet ingår vanligtvis dragqueens, dragkings, intersexuella, transgenderister, trans-sexuella och transvestiter.
Transsexuell är en person som upplever sig vara av motsatt kön jämfört med sitt biolo-giska kön. Det är en medicinsk diagnos och kan vara ett sätt att identifiera sig. Transve-stit är en person som är transveTransve-stit vill tidvis, ofta eller alltid ikläda sig eller använda sig av motsatta könets kläder och/eller andra attribut i syfte att uppnå behag eller i vissa fall sexuellt behag. Transsexualitet är ett könsrollsuttryck.
Homofobi
Enligt HomO:s definition är homofobi en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en stark negativ syn på homosexualitet eller på homo- och bisexuella människor. En homofobisk
33 “Definitioner av nyckel begrepp”, En utmaning för heteronormen – lärares kunskapsbehov och ansvar
inom områdena sexuell läggning och homofobi (2006), s. 4
34 ”Begreppslista – sexualitet och kön”, www.rfsl.se (2006-12-05) 35 ”Begreppslista – sexualitet och kön”, www.rfsl.se (2006-12-05) 36 ”Begreppslista – sexualitet och kön”, www.rfsl.se (2006-12-05) 37 ”Begreppslista – sexualitet och kön”, www.rfsl.se (2006-12-05)
hållning strider mot principen om alla människors lika värde och rättigheter.38 Nat-ionalencyklopedin ger följande definition:
homofobi´ (av homosexualitet och fobi), personlig, irrationell rädsla för homosexualitet, homosexuella människor eller egna homosexuella impulser. Även samhällets rädsla för och intolerans mot homosexualitet kan kallas homofobi.39
38 HomO (2006), s. 9 39 www.ne.se (2007-01-17)
2 Metod
Syftet med studien och frågeställningarna är förstås avgörande för vilken slags metod jag använder mig av. Mina frågeställningar syftar till att få reda på intoleranta tendenser bland en avgränsad, men stor, grupp elever och detta kräver en metod som kan hantera relativt stora mängder data. Jag har därmed valt att använda mig i huvudsak av en kvan-titativ metod, eftersom man genom kvantifiering kan ordna stora mängder information i enklare uttryck. När datamängderna blir stora går det inte att fånga dem utan att sam-manfatta. Kvantifiering blir då en förutsättning för förståelse. Kvantifiering hjälper mig alltså att fastställa omfånget av intoleranta tendenser mer exakt.40 Den kvantitativa me-toden som kommer att utgöra underlaget för min studie kommer att ta formen av en en-kätundersökning.
Ingen metod ensam kan onekligen täcka in alla relevanta bilder av verkligheten, därmed hade det varit önskvärt att tillämpa triangulering, dvs. kombinationer av olika metoder. Men inom tidsramen för ett examensarbete så ser jag inte detta som en möjlig-het, men jag kommer delvis att tillgodose detta genom några enkätfrågor av mer kvalita-tiv karaktär, dvs. frågor där eleverna själva får fylla i sina svar. Men det är viktigt att komma ihåg att olika metoder ibland leder till olika uppfattningar om den empiriska verkligheten. Det huvudsakliga är att metoden uppfyller kraven på ett vetenskapligt ar-betssätt där resultaten är prövbara, dvs. att riktigheten i mina resultat kan kontrolleras vid upprepning. Men å andra sidan urholkas denna prövbarhet enligt intersubjektivitets-problematiken.41 Det vill säga att forskning rymmer stora mängder av subjektiva be-dömningar vilket jag inte kan välja att ansluta mig till eller frigöra mig från - jag är bunden till min tid, klass och kön. Det min undersökning resulterar i är en bild av denna verklighet, inte nödvändigtvis en tillfullo sann bild.
Jag nämnde tidigare att Forum för Levande Historias och Brottsförebygganderådets (BRÅ) rapport Intolerans. Antisemitiska, homofobiska, islamofobiska och invandrarfi-entliga tendenser bland unga (2004) kommer att inta något av en huvudrollsposition. Metodologiskt innebär detta att jag kommer återanvända intoleransrapportens (2004) enkätfrågor42 men anlägga dessa på en ny och betydligt mer avgränsad undersöknings-grupp. Därmed kommer upplysningarna enkäten resulterar i att vara komparativa och därmed kunna t.ex. påvisa statistiska samband, gestalta utveckling och förändring för vad som avser intolerans över tiden.
I anknytning till mitt syfte och mina frågeställningar avser jag också komplettera in-toleransrapportens (2004) frågebatteri i avseende att söka svar på mina s.k. sekundära frågor, dessa kompletterande frågeställningar kommer emellertid att inta en underord-nad ställning i förhållande till huvudfrågeställningarna som bygger på intoleransrappor-tens (2004) modell. Underordnade kommer dessa frågor vara i den mening att det inte
40 Kjelstadli, Knut, Det förflutna är inte vad det en gång var, Studentlitteratur, Lund, 1998, s. 219 41 Dahlgren, Floren (1996), s. 30
42 Jag har fått klartecken av Stefan Andersson vid Forum för Levande Historia om att jag får använda
finns lika många frågeställningar (i förhållande till det antal frågor som bygger på into-leransrapporten 2004) i min enkätundersökning som avser att besvara dessa frågeställ-ningar. En kompletterande fråga i anslutning till intoleransrapportens (2004) utgångs-punkt i homosexualitet rör påverkan. Jag är intresserad av varifrån eleverna tror att de fått sin inställning gentemot homosexuella från, dvs. påverkande faktorer. Detta tycker jag är intressant eftersom läraren då kan ringa in de element som kanske bör inta en framträdande roll eller utgångspunkt, vid t.ex. undervisningstillfällen, när man talar om sexuell läggning. Avsikten med de andra kompletterande frågeställningarna är att jag även vill erhålla kunskap om intolerans som avser andra sexuella läggningar än homo-sexualitet. Detta för att i begreppet ”sexuell läggning” som diskrimineringsgrund enligt svensk lagstiftning inbegrips även bisexualitet, jag har även inlemmat begreppet trans-sexualitet i min undersökning som däremot inte ingår i beteckningen sexuell läggning enligt lagstiftningen. Jag anser att transsexualitet kan inbegripas i denna studie då jag åberopar teoretisk relevans som legitimeringsgrund. Enligt queerteorin (se 1.3.1 Teore-tiska influenser) som jag inspirerats av ingår transsexualitet, dvs. en sexuell minoritets-grupp som faller utanför förväntade genus- och sexualitetskategorier,43men framförallt för att det i grunden handlar om alla människors lika värde.
Många transpersoner upplever tidigt att de inte passar in i den könsroll som de förväntas passa in i. Trots det väntar flertalet många år innan de vågar vara öppna med detta, i många fall just pga. de hårda normer som finns i skolan.44
Den kompletterande kunskapsrelaterade frågeställningen tillhör också de sekundära frågeställningarna och avsikten är här att ge någon form av mått på tillförlitligheten gäl-lande de andra frågorna. Detta p.g.a. att jag ställer mig något kritisk till elevernas för-kunskaper om begreppen som är aktuella gällande sexuella läggningar, såsom t.ex. ho-mosexuell. Vad tror de, eleverna, att t.ex. homosexualitet betyder? Jag tycker inte man ska ta för självklart att elever i årskurs åtta och nio vet den ”korrekta” innebörden, där-med kan man också ifrågasätta huruvida skolelevernas svar i intoleransrapporten (2004) ger upphov till en rättvis bild. Jag menar, vet man inte vad något innebär eller bara har en stereotyp uppfattning om vad t.ex. en homosexuell är - ”bögen som en fjollig, stän-digt shoppande schlagerfantast.”45 Risken finnas att kunskapsbristen urholkar tillförlit-ligheten när det gäller att ge utsagor om elevernas inställning och eventuella intolerans. Därmed tycker jag att det är adekvat att låta eleverna själva definiera de sexuella mino-ritetsgrupperna, så jag vet vilken eller vilka definition/-er som deras inställning baseras utifrån.
2.1 Reliabilitet och validitet
Reliabilitet, eller tillförlitlighet, är viktig vid kvantitativa metoder. Det innebär att en undersökning är så ”stabil” som möjligt t.ex. att alla respondenter skall få frågan på samma sätt. Begreppet användes som en form av kvalitetsgaranti gällande mätinstru-mentet då reliabilitet indikerar att mätningen ska ge samma resultat igen vid en förnyad
43 Ambjörnsson, Fanny, Vad är Queer?, Natur och kultur, 2006, s. 137
44 Enligt RFSL Ungdoms mening är det anmärkningsvärt att ranspersoner inte nämns någonstans, varken i
utredningar eller i lagförslag. “Remissyttrande gällande ‘Skolans ansvar för kränkning av elever’”, www.rfslungdom.se (2006-11-15)
mätning, att man får ett tillförlitligt värde vid mätningen.46 För att uppnå en så hög reli-abilitet måste situationen också vara standardiserad. Med standardisering menar man graden till vilken frågorna är desamma och situationen är densamma för alla intervju-ade. Standarden innebär avsaknad av variation, allt är likadant för alla. Att ha en hög grad av standardisering ger därmed upphov till goda möjligheter till jämförelser.47 För att återknyta detta resonemang till den aktuella enkäten för min undersökning, så vill jag framhålla i vilka avseenden min enkät kommer att uppfylla kravet på reliabilitet och de problem jag ser i min eftersträvan med att nå hög reliabilitet. Frågorna är des-amma för alla respondenterna som ingår i undersökningen, enkäterna kommer delas ut i samband med lektionstillfälle vilket gör att situationen ter sig likartad för alla. Men jag kan inte garantera att situationen vid lektionstillfället kontextuellt är exakt den samma t.ex. kommer tidpunkten skifta för utdelningen av enkäterna mellan de berörda klasser-na. Jag vet heller inte på förhand något om elevernas förkunskaper gällande sexuell läggning, därmed vet jag inte huruvida om eleverna kommer att uppleva frågorna lätt-förståliga eller svåra, detta kan naturligtvis skifta individuellt.
Nu till problemet med validitet eller giltighet. Det är ju inte siffrorna i sig jag är in-tresserad av utan ett annat, bakomliggande förhållande som siffrorna ska uttrycka. Sif-forna är indikatorerna, de som representerar det jag egentligen vill undersöka. Därmed är det avgörande att siffrorna faktiskt avspeglar det de ska visa.48 Ett för min undersök-ning relevant exempel på validitetsproblematiken diskuterar Eva Tiby i hennes avhand-ling Hatbrott? Homosexuella kvinnors och mäns berättelser om utsatthet för brott (1999):
Det kan mycket väl tänkas att en person som blir utsatt för ropet djävla bög, jag ska slå ihjäl dig! Tolkar det som ett reellt hot roparen uttalar för att han hatar homosexuella män. Det kan också tänkas att en annan person som möts av samma hälsningsfras tolkar den som ett tomt hot, utan närmare koppling till sexuell läggning. Ordet bög används som ett allmänt skällsord enligt honom.49
Jag tycker Tibys exempel illustrerar en intressant parallell till den jargong som jag em-piriskt stött på bland elever i skolan. Att jag riskerar att få ett mindre giltigt resultat i min bedömning av intolerans då jag applicerar min vuxna, politiskt korrekta referens-ram gällande språkbruk på eleverna, en referensreferens-ram som kanske inte överensstämmer med deras egen uppfattning och innebörd. Jag har försökt att möta denna inneboende problematik genom att eleverna i enkäten har möjlighet att själv definiera vad eleven känner när den eventuellt utsätts för sådant, enligt min mening, kränkande språkbruk. Validitetsproblematiken som Tiby exemplifierar är också relevant i anknytning till be-greppsdefinitioner. Det är ju naturligtvis en fördel om enkätfrågorna uppfattas av re-spondenten på det sätt som jag avsett att de ska uppfattas. Man kan inte bortse från att det finns ett filter mellan forskarens tolkning respektive respondentens, särskilt när det handlar om för eleverna kanske abstrakta begrepp såsom t.ex. transsexuell. För att
46 Jan Trosts grundbok i enkätmetodik ger följande exempel i anslutning till reliabilitet. ”Om jag använder
mig av negationer, krångliga ord eller ordvändningar i en fråga så är det inte alls osannolikt att en hel del av dem som svarar missuppfattar frågan och då får jag en ganska låg grad av reliabilitet. Om jag däremot använder mig av enkla satser med begripliga och vanliga ord så uppfattar kanske i stort sett alla frågan på samma sätt och jag får en hög grad av reliabilitet.” Trost, Jan, Enkätboken, Andra upplagan, Studentlitte-ratur, Lund, 2001, s. 61
47 Trost (2001), s.55-56,59-60 48 Kjeldstadli (1998), s. 227
49 Tiby, Eva, Hatbrott? Homosexuella kvinnors och mäns berättelser om utsatthet för brott, Stockholm
komma till rätta med definitionsproblematiken har jag även här gett utrymme för ele-verna att själva definiera begreppet i strävan efter att nå hög validitet. Och även för att få svar på min frågeställning som rör elevernas kunskap gällande begrepp som har sam-band med sexuell läggning.
2.2 Komparativ metod
Jag syftar som sagt till att jämföra de homofobiska tendenserna bland eleverna i förhål-lande till intoleransrapporten (2004). Denna metod, anser jag, ter sig dynamisk då fall-studiens resultat då kan ställas i relation till en större nationell referensram. Det kan an-nars bli vanskligt att bedöma graden av intoleranta tendenser hos eleverna om jag inte har någon kontextuell referensram - som påvisar kontraster eller/och likheter - att ställa resultatet gentemot. Den komparativa metoden möjliggör alltså att jag kommer att kunna urskilja det generella från det unika kvantitativt (omfattningen).50 I ett antal avse-enden skiljer sig min enkät gentemot intoleransrapporten (2004). T.ex. ingick i intole-ransrapporten (2004) ett större frågebatteri om elevens hemförhållanden, trivsel, etnici-tet, socioekonomiska faktorer etc. På de punkterna är inte min enkät och intoleransrap-porten (2004) jämförbara, min enkät innefattar några frågor som rör hemförhållanden och socioekonomi. Men jag har valt att inte väva in dem i min analys eftersom jag kom fram till att jag måste strama åt undersökningens volym. Jag har också avgränsat mig från att analysera skillnader/likheter utifrån årskurs, också det med tanke på den volym examensarbetet får uppgå i.51 Däremot har jag valt att ta fasta skillnader/likheter mellan pojkar och flickor vilket även ingår som en analyskategori i intoleransrapporten (2004). Jag har valt genusaspekten (flickor/pojkar) eftersom det enligt den tidigare forskningen framkommit att just könstillhörigheten är den bakgrundsfaktor som uppvisar starkast samband med intoleransnivån gentemot homosexuella.52 Könstillhörigheten kommer också att utgöra en analyskategori för merparten53 av undersökningen.
Tydligaste åsiktsskillnaderna mellan könen tycks återfinnas i synen på homosexuella (…). Pojkar tenderar oftare att vara mer negativt inställda än flickor.54
I intoleransrapporten (2004) ingick frågor om antisemitism, islamofobi och invandrarfi-entlighet vilket inte ingår i min enkät. Dessa teman är heller inte relevanta i förhållande till mina frågeställningar men det är möjligt att avsaknaden av frågor kring dessa teman spelar in på elevernas svar. Jag menar att jag skalat bort en del av den ursprungliga kon-texten som frågorna som rör homofobi ingår i, vilket kan ge upphov till en misstanke om att eleverna kanske besvarar frågorna annorlunda. Då eleverna i min undersökning inte måste väga sin eventuella intolerans gentemot homosexuella i förhållande till t.ex. sina attityder gentemot invandrare.
50 Dahlgren, Floren (1996), s. 199
51 Jag vill inflika att det finns samband mellan toleransnivå och ålder, hemförhållanden och
socioeko-nomi. Toleransnivån ökar med åldern. Och de elever som har trygga hemförhållanden och ”högre” socio-ekonomiska , såsom t.ex. universitets-/högskoleutbildade föräldrar, är generellt mer toleranta än de elever som lever under motsatta förhållanden. Intolerans (2004), s. 96-99
52 Intolerans (2004), s. 97
53 Inte för frågeställningarna som rör påverkansfaktorer och kunskap om begrepp som har samband med
sexuell läggning och intolerans gentemot dessa minoritetsgrupper.
2.3 Fallstudien - etiska övervägande
Jag har konsekvent inte namngett den skola som är aktuell för undersökningen, detta är ingen slump utan resultatet av ett etiskt övervägande. Eleverna som medverkar i enkät-undersökningen ska kunna garanteras fullständig anonymitet, därför nämner jag heller inte skolans namn. Med anonymitetskravet följer också att presentationen av de med-verkande är ytterst marginell eller snarare obefintlig. Det enda information jag bjuder på här är lite uppgifter om den kommun skolan tillhör, eftersom det ger ett litet hum om vilket sammanhang skolan i fråga ingår i. I kommunen bor ca 19 000 invånare och sko-lan ligger i närheten av den lilla centrumkärnan. Min uppfattning är att det är ett relativt lugnt litet samhälle, där invånarna främst bor i villaområden men även i mindre lägen-hetskomplex eller kringliggande bondgårdar.
2.4 Population och urval
Befolkningsgruppen jag vill kunna uttala mig om är som sagt högstadieelever på en grundskola i södra Götaland. Anledningen till detta är först och främst av praktiska skäl. Jag har haft min verksamhetsförlagda tid på skolan under min lärarutbildning och har därmed en personlig anknytning till skolan som förenklar arbetat med att genomföra en undersökning som tar anspråk på dyrbar undervisningstid. Det finns också fördelar med att undersökningen antar formen av en fallstudie då detta möjliggör den kvantitativa me-todens nödvändighet av representativitet och generalisering. Att ha en tydligt definierad undersökningsgrupp i tid och rum är i alla avseenden önskvärt, och jag anser att fallstu-dien annekterar detta genom sin konkreta form. Eftersom jag har en komparativ ansats intoleransrapporten (2004) - en nationell referensram - så är det viktigt att undersök-ningsgrupperna är jämförbara. I intoleransrapporten (2004) ingick elever i grundskolans årskurs åtta, nio och gymnasiet, i min undersökning ingår enligt upplägget endast års-kurs åtta och nio, vilket inte utgör något problem då resultaten för grundskola respektive gymnasiet i intoleransrapporten (2004) redovisas separat.
Ofta kan man inte samla in data från alla medlemmar i den population man bestämt sig för, eftersom detta kan bli komplicerat och tidsödande. Därmed kan det vara klokt att göra ett urval. Då man samlar in data via enkät vill man oftast kunna använda sina data till att uttala sig om hela den tilltänka befolkningsgruppen på ett rättvisande sätt55, i mitt fall eleverna i årskurs åtta och nio på den aktuella skolan. För att göra sådana utta-landen krävs därmed att man har i statistisk mening representativt urval. Det vill säga att var och en av de utvalda motsvarar och representerar en del av befolkningen på ett så-dant sätt att hela urvalet är en miniatyr av populationen; de ska representera alla de andra.56 Så hur har urvalet gått till i min studie? Att t.ex. med en tärning slumpmässigt utse kandidater som ska ingå i enkätundersökningen har inte varit praktiskt realistiskt även om det vore optimalt, istället har jag eftersträvat att tillgodose tumregeln ”Ju större urval desto större sannolikhet att det skall vara representativt för populationen.”57 På skolan går totalt 557 elever, varav 176 stycken i årskurs åtta, 170 stycken i årskurs nio.
55 Trost (2001), s. 28 56 Trost (2001), s. 28-29 57 Trost (2001), s. 36
Totalt har vi således 346 elever som utgör potentiella kandidater för att ingå i undersök-ningsgruppen. Nedan följer en förtydligande tabell som påvisar den urvalsram som kan ställas i konstrast till representativiteten hos undersökningsgruppen (se Figur 2.4.1a).
Figur 2.4a Översikt av totala antalet elever på skolan, 2006.
Elever på skolan (årskurs 7-9) Elever i årskurs åtta Elever i årskurs nio
557 176 170
Enligt Jan Trost är det omöjligt att exakt bestämma hur stort urvalet bör vara, men för att återknyta till tumregeln ”ju fler desto bättre” så har jag haft som målsättning att er-hålla svar från ca 50 procent av respektive aktuell årskurs. För att göra undersökningen genomförbar har jag valt att utnyttja min huvudsakliga kontaktperson på skolan, dvs. min handledare under den verksamhetsförlagda tiden. Denna lärare har vänligen ställt upp med att dela ut enkäten till de klasser i årskurs åtta och nio han undervisar i ämnet so. Sedan har han frågat sina so-lärarkollegor om de varit villiga att ställa upp på att dela ut enkäten till ytterligare ett antal klasser för att fylla min kvot och så har dessa lä-rare också gjort. Processen från distribuerande till att alla enkäter var ifyllda tog ca en vecka. Min handledare och en av hans kollegor jag talat med uppger att de uppfattade att eleverna antog uppgiften med ifyllandet av enkäten på ett seriöst sätt. Risken finns ju alltid att ett antal elever slarvar igenom ifyllandet eller inte svarar sanningsenligt, men förhoppningsvis så är sådana inslag marginella.
Totalt ingår åtta stycken so-klasser i undersökningen, varav fyra går i årskurs åtta och fyra i årskurs nio. Inbördes i dessa klasser finns skillnader vad som avser studietakt och betygssträvansmål. Eleverna kan välja att läsa antingen studietakt a eller b.58 För att
undersökningsgruppen ska vara representativ för min undersökning har jag därmed valt att enkäten ska inbegripa båda studietakterna. Vilket ger; årskurs nio: två klasser a-takt, två klasser b-takt, årskurs åtta: två klasser a-takt och två klasser b-takt. I resultatredo-visningen kommer jag att utgå från det sammanlagda underlaget (enkäterna) för samt-liga medverkandes svar, dvs. inte peka ut vilka som går a-takt eller b-takt.59
2.4.1 Svarsfrekvens och bortfallsanalys
Svarsfrekvensen för undersökningsgruppen på individnivå ligger på totalt 84 procent, det totala bortfallet består således av 16 procent på individnivå. I förhållande till det to-tala antalet elever i årskurs åtta och nio på skolan utgör undersökningsgruppens med-verkande totalt 46 procent, vilket jag anser är en tillräckligt hög siffra för att kunna göra generaliseringar.60 Undersökningsgruppen består av 52 procent pojkar och 48 procent
flickor. Bortfallet på individnivå förefaller vara effekten av sjukfrånvarande elever,
58 Detta innebär att a-takten har något långsammare studietakt och är mer orienterat kring att uppnå
bety-get godkänt, och b-takten har en något snabbare studietakt och betygsstävansmålen är mer orienterade kring att uppnå betygen väl godkänt eller mycket väl godkänt.
59 Enligt den tidigare forskningen finns det tydliga kopplingar mellan skolprestationer och graden av
into-lerans. I gruppen med hög intoleransnivå har en klar majoritet fått låga betyg, medan förhållandet är starkt omvänt i den mest toleranta gruppen. Kopplingen mellan skolprestationer och in-/tolerans pekar åt samma riktning för både pojkar och flickor. Intolerans (2004), s. 100-101. Men denna aspekt avgränsar jag mig ifrån att väva in i det här examensarbetet, jag strävar istället efter en representativ urvalsgrupp.
skolkare eller på basis för någon form av individuell orsak. Det finns ett internt bortfall på flera av enkätfrågorna, men detta bortfall är förhållandevis lågt. Nedan följer en ta-bell som redogör för viktiga uppgifter om undersökningsgruppen.
Figur 2.4.1a Elever som ingår i undersökningsgruppen, uttryckt i antal.
Årskurs Möjlig svars-frekvens61 Faktisk svars-frekvens62 Bortfall Medverkande pojkar Medverkande flickor Genomsnitts- ålder Åtta 95 77 18 40 37 14 år Nio 94 82 12 43 39 15 år Totalt 189 159 30 83 76 14,5 år
2.5 Enkäten
Enkäten är utarbetad i två avsnitt, enkät A och B. Enkät A:s frågor/påståenden överens-stämmer (nästan) tillfullo med enkätfrågorna riktade till grundskolan (årskurs åtta och nio) som avser att mäta homofobi i intoleransrapporten (2004). Enkät B har jag utformat efter eget huvud för att få svar på de frågeställningar som inte ingår i intoleransunder-sökningens (2004) frågebatteri, dvs. frågor/påståenden om bi- och transsexualitet, kun-skap och påverkansfaktorer. Enkäten består i huvudsak av kryssfrågor med fasta svars-alternativ och är strukturerad i olika delar. Först följer frågor om bakgrundsfaktorer, elevens; ålder, kön och årskurs.63 Dessa frågor hjälper mig således att kategorisera ele-verna som ingår i undersökningen och är tillika aktuella uppgifter även för de frå-gor/påståenden som ingår i enkät B. Jag har som sagt valt att redovisa resultatet över-gripande - en sammanställande tolkning av samtliga medverkandes svar, men även uti-från kategorin kön i de frågor som avser mäta intoleransnivån. (För enkäten i sin helhet se Bilaga 2, s. 44)
2.5.1 Enkät A
Frågorna/påståendena som eleverna ska ta ställning till avser att mäta intoleranta attity-der, utsatthet och delaktighet. Som ni kanske noterat skrev jag nästan i en parantes ovan. Jag har nämligen genomfört förändringar i två påståenden/frågor i förhållande till originalupplagan i intoleransrapporten (2004). En fråga har jag efter konsultation med skolans rektor förändrat så att dess språkbruk blir mer begripligt för eleverna. Original frågan löd:
”Att HIV och AIDS drabbar så många homosexuella män är nog naturens straff för ett perverst levnadssätt.”
Vi var båda eniga om att ordet ”perverst” kanske inte tillhör elevernas vardagliga språk-bruk dvs. att de inte vet vad ordet betyder, därför bytte jag ut ordet ”perverst” till syno-nymen ”onaturligt.” Nackdelen med att göra sådana förändringar är onekligen att frågan nu inte längre är jämförbar i samma utsträckning som den var i sin originalform. Men å
61 Möjlig svarsfrekvens = om alla elever varit närvarande i de so-klasser som ingick i
undersökningsgrup-pen.
62 Faktisk svarsfrekvens = antal elever som var närvarande och därmed deltog i undersökningen
(under-sökningsgruppen består således av totalt 159 elever)
63 Även socioekonomiska frågor om föräldrars utbildning etc. som jag avgränsat mig i efterhand från att
andra sidan ser jag inget principiellt fel med sådana förändringar om det syftar till för-bättringar som leder till högre reliabilitet. En annan förändring som genomförts i enkät A i förhållande till originalet, gäller en fråga som i originalet ser ut på följande sätt:
Har någon vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna skrikit något av föl-jande åt Dig?
Markera i så fall detta med kryss (flera kryss är tillåtet). jävla bög/homo/fikus
jävla lebb/flata
I samband med diskussion om problemet med validitet så tog jag upp att eleverna inte bör antas uppfatta sådant språkbruks betydelse på samma sätt som vad är ”politiskt kor-rekt”. Därmed har jag lagt till en kvalitativ följdfråga för att komma tillrätta med denna problematik som ger möjlighet för eleverna att uttrycka hur de känner om de blir kal-lade t.ex. bög/homo/fikus.
2.5.2 Enkät B
Det här avsnittet innehåller frågor/påståenden som har för avsikt att besvara de sekun-dära frågeställningarna; påverkansfaktorer, utsträckningen av intoleranta tendenser gentemot homosexuella och även intolerans gentemot bi- och transsexuella, och kun-skapsrelaterade frågor. När jag distribuerade enkäterna fanns två frågor som inte be-handlas i resultat och analys. Den första av dessa frågor undrade huruvida eleverna trodde det var svårt eller lätt att ”komma ut” som homo-/trans- eller bisexuell på skolan. Och den andra frågan undrade om eleverna utgick från att alla människor de mötte var heterosexuella. Jag har i efterhand valt bort att ta med dessa frågor i min analys och re-dogörelse, inte för att de är ointressanta, men för att de inte går i samklang med fråge-ställningarna lika konsekvent som de övriga.
3 Resultat och analys
Strukturen för resultatredovisningen är upplagd så att den redovisar vilka intoleranta tendenser det finns bland undersökningsgruppen. Först följer sammanställning av enkät A och sedan enkät B. Analysen av resultatet kommer delvis att ske fortlöpande, men efter varje enskilt frågebatteri följer en sammanfattad analyserande redogörelse där även analys utifrån kön presenteras för de frågeställningar där denna aspekt är aktuell. Resul-tat kommer att presenteras i procent där jag avrundat beräkningarna till hela procent-tal.64
3.1 Enkät A
Enkät A:s resultat kommer fortlöpande kopplas samman med intoleransrapportens (2004) resultat eftersom den utgör min komparativa referensram. Resultatredovisning-ens disposition för enkät A följer också förlagans exempel (intoleransrapporten 2004), så att tolkningen av materialet följer samma grundmall.
3.1.1 Homofobiska tendenser
Följande frågor ingick för att mäta graden intolerans gentemot homosexuella:
De flesta homosexuella är säkert hyggligt folk…
Det skulle vara helt ok att vara granne med en skötsam homosexuell person… Homosexuella ska ha rätt att bygga egna föreningslokaler…
Det är alldeles för många homosexuella i Sverige… Homosexuella går det inte att lita på…
Det borde vara förbjudet för homosexuella att få rösta i politiska val…
Svarsalternativen bestod av ”nej, det stämmer inte alls”, ”det stämmer ganska dåligt”, ”tveksam, vet inte”, ”det stämmer ganska bra” och ”ja, det stämmer precis”. Andelen som kryssat i svarsalternativet ”tveksam, vet inte” är för alla av påståendena hög, därför har jag valt att separat redogöra för denna gråzon efter att jag redogjort för andelen tole-ranta/intoleranta för varje påstående.
72 procent av eleverna tycker att påståendet ”de flesta homosexuella är säkert hygg-ligt folk” stämmer precis eller stämmer ganska bra. Andelen negativt inställda är 7 pro-cent. 75 procent av eleverna tycker att påståendet ”det skulle vara helt ok att vara granne med en skötsam homosexuell person” stämmer precis eller stämmer bra. Andelen nega-tivt inställda, dvs. som ger uttryck för intoleranta tendenser, är 12 procent. När det gäller homosexuellas rätt att bygga egna föreningslokaler är 57 procent för detta och 17
64 Sifforna motsvarar de elever som gett uttryck för antingen ett tolerant eller ett intolerant svar. Om ett
påstående lyder t.ex. ”de flesta homosexuella är säkert hyggligt folk”, så kan eleven välja antingen två svarsalternativ som påvisar tolerant inställning och två svarsalternativ som påvisar det motsatta. Procen-ten som anges motsvarar de elever som ställt sig på antingen den toleranta eller intoleranta ”sidan” på skalan totalt. Detta sätt att sammanställa data överensstämmer med intoleransrapporten (2004).
cent emot. 41 procent av eleverna motsätter sig påståendet ”det är för många homosexu-ella i Sverige”, de som svarar jakande är 15 procent. 66 procent av eleverna håller inte med om påståendet ”homosexuella går det inte att lita på”, 11 procent anser att det stämmer precis eller ganska bra. Att förvägra homosexuella rösträtt är majoriteten av eleverna klart negativa till. 88 procent tycker inte påståendet stämmer med deras upp-fattning, endast 6 procent tycker det borde vara förbjudet för homosexuella att rösta. Jämförelse med intoleransrapporten (2004)
Vid jämförelse så skiljer sig inte resultaten nämnvärt åt gällande det första påståendet (de flesta homosexuella är säkert hyggligt folk) då 76 procent, enligt intoleransrapporten (2004), tyckte att påståendet stämmer precis eller stämmer ganska bra. Andelen negativt inställda, intoleranta, var 8 procent.65 Andelen elever som är positivt inställda till att ”det skulle vara helt ok att vara granne med en homosexuella person” i intoleransrap-porten (2004) var 73 procent. Andelen som är negativt inställda till påståendet enligt intoleransrapporten (2004) utgjordes av 15 procent.66 Vilket innebär att den nationella referensramen uppger relativt överensstämmande grad av tolerant inställda eleverna i förhållande till min egen undersökningsgrupp. Gällande påståendet om homosexuellas rätt att bygga egna föreningslokaler så var 58 procent för detta och 19 procent emot en-ligt intoleransrapporten (2004).67 Enligt intoleransrapporten (2004) ställde sig 56 pro-cent emot och 19 propro-cent för påståendet ”det finns för många homosexuella i Sverige”. Undersökningsgruppen är således några procentenheter mindre toleranta i det aktuella påståendet i förhållande till den nationella referensramen. Gällande påståendet ”homo-sexuella går det inte att lita på” så visar intoleransrapporten (2004) på likartade uppgif-ter, i förhållande till min undersökningsgrupp, där 69 procent var för påståendet och 11 procent var emot.68 Överensstämmande uppfattning ger den nationella referensramen i påståendet om att neka homosexuella rätt att rösta i jämförelse med undersökningsgrup-pen, enligt intoleransrapporten (2004) så var uppfattningen bland eleverna, där 82 pro-cent ansåg att påståendet inte stämde och 6 propro-cent ansåg att det gjorde det.
3.1.2 Homofobiska tendenser - alternativt frågebatteri
I det följande så kommer resultaten fortlöpande ställas i komparation med intolerans-rapporten (2004). År 2002 röstade Sveriges riksdag ”ja” för homosexuellas rätt att prö-vas som adoptivföräldrar, och lagen trädde i kraft i februari 2003. I anslutning till detta formulerades följande påstående i intoleransrapportens (2004) frågebatteri69 – liksom i min undersökning:
Homosexuella ska få adoptera barn.
Svarsalternativen bestod av ”nej, absolut inte”, ”nej, knappast”, ”tveksam”, ”ja, kanske” och ”ja, absolut”.
Eleverna i min undersökningsgrupp påvisar ett större motstånd än vad röstfördel-ningen i riksdagen visade, riksdagens röstning slutade med 64 procent för lagförslaget 65 Intolerans (2004), s. 126 66 Intolerans (2004), s.126 67 Intolerans (2004), s. 126 68 Intolerans (2004), s. 126 69 Intolerans (2004), s. 47
och 12 procent emot.70 Bland eleverna är nästan hälften, 47 procent, för och men även en relativt stor grupp, 28 procent, emot. Intoleransrapportens (2004) visar på överens-stämmande inställning i förhållande till min undersökningsgrupp, där var 48 procent för och 30 procent emot.71
Upphovet till nästa påstående elever tagit ställning till motiverar intoleransrapporten på följande sätt. ”I definierandet av en viss företeelse som onormal, avvikande och för-kastlig ingår ofta ett sammankopplande av företeelsen med sjukdom.”72 Påståendet ly-der:
Homosexualitet är en sjukdom.
Majoriteten av eleverna i min undersökningsgrupp, liksom eleverna i intoleransrappor-ten (2004), ställer sig negativa till påståendet. 70 procent för min undersökningsgrupp, respektive 76 procent i intoleransrapporten (2004). De som håller helt med om påståen-det är för min undersökningsgrupp 18 procent, respektive 13 procent gällande intole-ransrapporten (2004).73
Avslutningsvis ingick ett provokativt påstående, som även har förekommit vid tidi-gare undersökningar. Upphovsmakarna till intoleransrapporten (2004) argumenterar för att provocerande påståenden ”är nödvändigt för att frambringa respons och ett ställ-ningstagande som avspeglar en attityd.”74 Jag har som jag tidigare berättat förenklat ett ordval i detta påstående, så frågan överensstämmer inte tillfullo med originalet, som nu i min tappning lyder:
Att HIV och AIDS drabbar så många homosexuella män är nog naturens straff för ett ona-turligt75 levnadssätt.
Svarsalternativen till dessa påståenden var ”håller inte med”, ”håller delvis med”, ”hål-ler helt med” och ”vet ej”.
43 procent av eleverna i min undersökningsgrupp tar helt avstånd från påståendet, en något lägre andel i förhållande till intoleransrapporten (2004) där 54 procent tog av-stånd. De som håller delvis eller helt med om påståendet är i min undersökningsgrupp 22 procent, vilket inte skiljer sig lika mycket från intoleransrapportens (2004) 18 pro-cent. Samtidigt vill jag ännu en gång understryka att påståendet inte är jämförbart i samma utsträckning då jag förändrat ett ordval. Ordet ”perverst” som det står i origina-let tror jag är ett mer negativt laddat ord, som appellerar till andra tankar och känslor, än vad ordet ”onaturligt” gör. Detta ordbyte kan därmed delvis vara förklaringen till att fler tog avstånd från påståendet i intoleransundersökningen (2004). Även upphovsmakarna själva till intoleransrapporten ifrågasätter sitt eget ordval i samband med sin analys av påståendet.76 70 Intolerans (2004), s. 47 71 Intolerans (2004), s. 127 72 Intolerans (2004), s. 47 73 Intolerans (2004), s. 127 74 Intolerans (2004), s. 8
75 ”perverst” var ordet i originalupplagan 76 Intolerans (2004), s. 48
