2.5 Enkäten
3.2.3 Vilken kunskap har eleverna om innebörden i begreppen som ingår i termen ”sexuell läggning” och be-
uppger sig veta innebörden av begreppet homofobi?
Den här frågeställningen syftar till att få kunskap om elevernas förkunskaper gällande begrepp som är av relevans gällande sexuell läggning och intolerans. Som sagt ställer jag mig något avvaktande till huruvida eleverna faktiskt vet vad begreppen innebär. I intoleransrapportens (2004) frågebatteri som avser homosexualitet saknar jag just möj- ligheten för eleverna att själva definiera det de avses kunna delge sin inställning till. Jag
97 HomO (2006), s. 6 98 HomO (2003), s. 8
tror de flesta elever vet vad rasism betyder, men vet de vad homofobi är? Frågeställ- ningarna löd:
Vet du vad dessa sexuella läggningar innebär/betyder? Vet Du vad homofobi är för något?
Gällande den första frågan, så skulle eleverna kryssa för ”ja” eller ”nej” framför de sex- uella läggningarna hetero-/homo-/bi-/transsexualitet. Om de kryssat i ”ja” så ombads de också skriva vad t.ex. homosexualitet betydde. Gällande frågan om homofobi bestod svarsalternativen av ”ja” och ”nej”.
Jag börjar i omvänd ordning och redogör för andelen elever som vet, respektive inte vet vad homofobi är. 55 procent av eleverna uppger sig veta innebörden, och 45 procent uppger att de inte gör det. Nu till den andra frågan med dess medföljande följdfrågor. Tabellen nedan redovisar resultatet:
Figur 3.2.3a, Samtliga, ”Vet du vad dessa sexuella läggningar betyder?”
Svarsalternativ/bortfall Heterosexualitet Homosexualitet Bisexualitet Transsexualitet Ja 77 % 70 % 75 % 58 % Nej 21% 9 % 16 % 36 % Bortfall 2 % 21 % 9 % 6 %
Majoriteten av eleverna uppger sig veta innebörden i samtliga sexuella läggningar de blir tillfrågade om. Transsexualitet uppger flest att de inte vet betydelsen av, väldigt många vet heller inte vad heterosexualitet är. Att så pass många som 21 procent inte vet innebörden i heterosexualitet tror jag återigen är resultatet av heteronormen, den är så självklar att den inte behöver definieras. Alltså, jag menar att heterosexualiteten inte ifrågasätts utan utgör det ”normala”, privilegierade, enhetliga, tillståndet – allt annat ”avvikande” finns det etiketter för. Men nu till den egentligen mer intressanta frågan gällande de som uppger sig veta innebörden i dessa sexuella läggningar - totalt 77 pro- cent ja-sägare av samtliga. Hur definierar eleverna de sexuella läggningar de utger sig för att veta innebörden av? Jag vill först inflika att det finns några som kryssat i ”ja” men valt att inte definiera begreppet.
Heterosexualitet
Majoriteten av eleverna uppvisar att de har en korrekt uppfattning om innebörden i be- greppet, 81 procent. Sedan finns det totalt 9 procent som ger en mindre korrekt beskriv- ning av heterosexualitet.99 Dessa 9 procent motsvarar en grupp som antingen definierar begreppet som ”normal” eller ger en direkt felaktig definition. Detta ger att 63 procent av samtliga elever faktiskt vet innebörden i begreppet, snarare än 77 procent (se förtyd- ligande tabell, figur 3.2.3b).
Homosexualitet
Majoriteten vet även vad detta begrepp betyder, 71 procent av ja-sägarna. Sedan finns det en grupp på 18 procent som definierar att homosexualitet endast förekommer mellan två män. Detta ger att totalt 50 procent av samtliga faktiskt på ett adekvat sätt kan för- klara betydelsen av homosexualitet, istället för de 70 procent som utgav sig för att veta ordets innebörd. Jag har inte räknat med elever som uppgett t.ex. ”bög, lebb/bög jävel” i den andel som påvisar att de vet vad innebörden i begreppet är.
99 De finns de som inte uppenbarligen utgått från sin egen könstillhörighet när de definierat begreppet, att
pojkar skriver t.ex. man tycker om tjejer, och flickorna således tvärtom. Dessa tolkar jag ändå som att de förstår innebörden i begreppet.
Bisexualitet
De flesta vet även vad detta begrepp betyder, 94 procent av ja-sägarna. Till skillnad från homosexualitet är det några, inte lika många dock, som uppger att bisexualitet är en kvinnlig sexuell läggning. Detta ger att totalt 70 procent av samtliga elever vet vad bi- sexualitet innebär.
Transsexualitet
Transsexualitet kanske inte är ett helt lätt begrepp att definiera, eftersom det rymmer flera betydelser. Jag har därmed varit lite snäll i min tolkning av elevernas svar, 76 pro- cent av dem som svarat har uppgett en någorlunda riktig beskrivning. Detta ger att totalt 44 procent av samtliga elever vet på ett ungefär betydelsen av transexualitet. Ännu en gång finns det många elever som i sin definition tar utgångspunkt i kategorin män, dvs. att det är killar som vill vara eller klär ut sig till tjejer, snarare än tvärtom.
Figur 3.2.3b. Samtliga. Elever som uppgett att de vet betydelsen av sexuella läggningar i jämförelse med den andel av dessa elever som uppger en relativt korrekt beskrivning av begreppen.
Heterosexualitet Homosexualitet Bisexualitet Transexualitet
procent procent procent procent
Uppgett att de vet betydelsen 77 70 75 58 Elever som uppger en relativt kor-
rektbeskrivning av den grupp av elever som uppgett att de vet bety- delsen
63 50 70 44
Sammanfattande mått på kunskap om begreppen
Majoriteten av eleverna vet de olika begreppens innebörd. Men det framgår av de kvali- tativa frågeställningarna att det är färre elever som faktiskt vet innebörden i begreppen som rör sexuell läggning och transsexualitet än de som uppgett att de vet betydelsen. En viktig slutsats av detta i förhållande till frågebatteriet i enkät A är att hälften av de ele- ver som delgivit sin inställning till homosexuella inte vet vad begreppen betyder. Denna insikt medför att det finns all anledning till att ifrågasätta tillförlitligheten i resultatet som stipulerades utifrån enkät A och därmed även förlagan - intoleransrapporten (2004). Samtidigt är ett sådant ifrågasättande problematiskt, då även om inte alla elever vet be- tydelsen av homosexualitet så är det ändå deras inställning som kartlagts oavsett om de- ras inställning är baserad utifrån en korrekt uppfattning av begreppet eller inte. Har ele- ven en intolerant inställning så är det högst sannolikt att den inte definierar begreppet på ett mer eller mindre korrekt sätt. Bristande kunskap utgör således också ett problem i samtliga enkätfrågor där begreppen ingår. Att medvetandegöra eleverna om samtliga begrepps innebörd ser jag som en viktig uppgift för skolan, okunskap och fördomar brukar nämligen ofta gå hand i hand. Det är antagligen lättare att ta avstånd från homo- fobi och dess konsekvenser och uttryck, såsom t.ex. kränkande tillmälen, om man vet dess innebörd.
4 Slutsats och diskussion
Resultatet tyder på att de flesta eleverna har en positiv inställning till sexuella minorite- ter. Majoriteten av eleverna tenderar att välja de positivt laddade svarsalternativen, me- dan man tar avstånd från de negativt laddade. Det finns också en relativt stor grupp som kan betecknas som mer eller mindre tveksamma i sin inställning. Ett tydligt mönster framgår utifrån kategorin kön, flickorna har konsekvent påvisat en högre toleransnivå i jämförelse med pojkarna. Detta är den huvudsakliga slutsatsen jag gör i anslutning till min huvudfrågeställning där syftet var att ta reda på om det fanns intoleranta tendenser bland eleverna i min fallstudie. Denna slutsats understödes av min referensram och kompass – intoleransrapporten (2004), där inställningen min undersökningsgrupp påvi- sat överensstämmer mycket väl i förhållande till denna större nationella kontext.
Majoriteten av eleverna har heller inte blivit utsatta för några kränkande tillmälen, pojkarna visar sig vara mer utsatta än flickorna på den punkten. Merparten av pojkarna menar att detta är en skämtsam jargong, men det finns all anledning av motarbeta den underliggande homofobin i dessa uttryck oavsett vilken betydelse eleverna lägger i så- dant språkbruk. Många blir som sagt även ledsna och irriterade och upplever därmed en helt annan innebörd i sådana tillmälen än vad som kan menas vara en del av en s.k. skämtsam jargong.
En klar majoritet har heller inte ägnat sig åt våld eller hot p.g.a. någons sexuella läggning. Delaktighet gällande i verbala kränkningar ger dessvärre ett högre utslag, även om detta endast har praktiserats av en minoritet. Ännu en gång är det pojkarna som i huvudsak uppger att de antingen retat någon p.g.a. dennes homosexuella läggning eller har kallat någon för ”jävla bög/homo/fikus” eller ”lebb/flata”. Att pojkarna är överre- presenterade i frågor som avser verbala kränkningar förefaller, såsom jag ser det, inte särskilt förvånande då pojkarna dels i högre grad blir utsatta för kränkande tillmälen och dels överlag påvisar lägre toleransnivå än flickorna.
En förklaring till pojkarnas lägre toleransnivå enligt den tidigare forskningen är att detta förhållande är effekten av pojkarnas identitetsskapande i den här åldern. Att pojkar definierar sig själva som unga män genom att ta avstånd från sådant som betraktas som feminint eller homosexuellt, dvs. inslag som inte ingår i föreställningen av traditionell maskulinitet.100 Med anledning av detta vill jag uppmärksamma en annan del av skolans
uppdrag som är ”att motverka traditionella könsmönster,” 101 genom att t.ex. teoretiskt och praktiskt arbeta för jämställdhet. En pedagogik präglad av jämställdhetssträvanden ger utom tvivel oumbärliga vinster på köpet, en sådan pedagogisk strategi kommer högst sannolikt även medföra positiva effekter för vad som avser toleransnivån gente- mot sexuella minoriteter.
Den faktor som påverkat elevernas inställning gentemot homosexuella enligt elever- nas egen utsaga utgörs av vänskapskretsen. Om det här är hela sanningen är svårt att
100 Intolerans (2004), s. 97 101 Lpo (-94), s. 4
bedöma. Särskilt när majoriteten av eleverna även uppger att de fått information om olika sexuella läggningar i undervisningen vilket väcker min misstanke om att skolans inflytande på elevernas inställning kanske är högre än vad eleverna själva angivit. Men oavsett tillförlitligheten i denna spekulation så kan man anta att vänskapskretsen ofta befinner sig inom skolmiljön vilket ger incitament för betydelsen av ett engagerat arbete av de verksamma inom skolan i syfte om att påverka elevernas inställning.
Utifrån analysen av de kompletterande frågorna som avser att mäta intoleranta ten- denser så finns det uppenbarligen ett kunskapsbehov gällande samtliga sexuella lägg- ningar, de flesta elever stämplar nämligen icke-heterosexuella som onormala. Den rå- dande heteronormen uppenbarar sig tydligt i detta avseende. Därmed är det ytterst ange- läget att i t.ex. undervisningssammanhang, att inte ständigt bekräfta denna norm. Nor- mer och ideal är inte naturgivna - de är och förblir skapade - och det finns inget som motsäger att man inte kan förändra normer och ideal även om det kanske är en lång pro- cess. Någonstans måste man börja.
De kunskapsrelaterade frågorna påvisar att majoriteten av eleverna vet innebörden i begreppen hetero-, homo-, bi- och transsexuell, och även betydelsen av homofobi. Men det finns också väldigt många som inte vet vad begreppen betyder, därmed kan de vara adekvat att ifrågasätta tillförlitligheten i de resultat som stipulerades gällande intoleranta tendenser.
Den rådande kunskapsbristen bland många elever ser jag som kanske den viktigaste uppgiften för skolan, att möta okunskap och fördomar med kunskap är ett viktigt vapen i kampen mot intolerans. Kunskapsluckorna kan ses som en tillgång till och med, ge- nom att luckorna kan fyllas med demokratiska värden och fakta. Återigen vill jag under- stryka att majoriteten av eleverna är positivt inställda till sexuella minoriteter, men det återstår trots allt mycket att göra särskilt gällande den heteronorm som genomsyrar in- ställningen hos eleverna. Heteronormen är en form av strukturell intolerans som bör tas på största allvar, den kan jämföras med former för ”smygrasism” och ”kvinnoförakt”. Ett kritiskt ifrågasättande av normen tror jag är högsta angelägenhet för de verksamma inom skolan. Och det här måste först börja hos pedagogen själv: - vilken människosyn, vilka föreställningar och ideal förmedlar jag? Omsätt din medvetenhet om heteronorma- tiviteten i praktiken, bedriv en undervisning som inte strävar efter att vara heteronorma- tiv – vinsten blir att du får lättare att följa läroplanen, att du aktivt motverkar tradition- ella könsmönster och intoleranta beteenden, såsom kränkningar och förtryck, och att du aktivt främjar förståelse och empati för andra.
5. Källförteckning
5.1 Litteratur
Ambjörnsson, Fanny, Vad är Queer?, Natur och kultur, 2006. Arrhenius, Sara, En riktig kvinna, Pocky, 1999.
Dahlgren, Stellan och Anders Florén, Fråga det förflutna. En introduktion till den moderna historieskrivningen, Studentlitteratur, Lund, 1996.
Kjelstadli, Knut, Det förflutna är inte vad det en gång var, Studentlitteratur, Lund, 1998.
Rosenberg, Tiina, Queerfeministisk agenda, Atlas, 2002.
Tiby, Eva, Hatbrott? Homosexuella kvinnors och mäns berättelser om utsatthet för brott, Stockholm Kriminologiska institutionen, Univ., 1999.
Trost, Jan, Enkätboken, Andra upplagan, Studentlitteratur, Lund, 2001 Lärarens handbok, Lärarförbundet, 2002.
Tystnadens tyranni – om heterosexualitet som norm och homofobi i skolan, broschyr, HomO, 2003.
Öppna! Om skolans ansvar att främja elevers lika rättigheter oavsett sexuell läggning, broschyr, HomO, 2006
5.1.2 Rapporter
Holm, Osbeck och Wernersson (2003) Kränkningar i skolan, rapport 5, Göteborgs universitet, Centrum för värdegrundsstudier, 2003.
Oscarsson, Karin, Rapport om Skolplansundersökning, RFSL, 2005.
Intolerans. Antisemitiska, homofobiska, islamofobiska och invandrarfientliga tendenser bland unga, rapport, Forum för Levande Historia och Brottsförebyggande rådet (BRÅ), 2004.
En utmaning för heteronormen – lärares kunskapsbehov och ansvar inom områdena sexuell läggning och homofobi (2006), rapport som ingår i projektet Under ytan.
Kommunundersökning 2006 - kartläggning av hbt-personers1 situation i landets
kommuner, RFSL, 2006.
Relationer i skolan – en utvecklande eller destruktiv kraft, rapport av regeringsuppdrag, Skolverket, 2002.
Yttrandefrihet i skolan. Elevers attityder, värderingar och läsvanor, rapport, 2006, Lärarnas Riksförbund
5.2 Internet-material
”1 kap. 2§ Allmänna föreskrifter”, Skollagen (1985:1100), www.skolverket.se (2006- 11-09)
”2 kap. 1 § Grundläggande fri- och rättigheter”, Regeringsformen, www.riksdagen.se (2006-11-09)
”Bara två av hundra lärare beredda möta homofobi”, Dagens Nyheter, 2006-08-01 (2006-11-09)
”Mer om homofobi och brott med homofobisk anknytning”, www.homo.se (2006-11- 09)
”Många läroböcker kan uppfattas som kränkande eller diskriminerande”, 2006-11-30, www.skolverket.se, (2006-12-05)
”Remissyttrande gällande ’Skolans ansvarför kränkningar av elever’”, www.rfslungdom.se
(2006-11-15)
”Vad säger lagarna?” www.jamombud.se (2006-11-09)
”Viktiga årtal och reformer”, www.rfsl.se (2006-12-05)
”Varför ökar hatbrott med homofobiska motiv? Homofoba hatbrott i Sverige.” www.sverigemotrasism.se, (2006-11-09)
Bilaga 1
Tabell B 1. Urval, bortfall m.m. (antal)
Elevantal på hela skolan (årskurs sju till nio) 557 Elevantal i årskurs åtta 176 Elevantal i årskurs nio 170 Elevantal i utvalda so-klasser årskurs åtta 95 Elevantal i utvalda so-klasser årskurs nio 94 Totalt elevantal i utvalda so-klasser 189 Svarsfrekvens i utvalda so-klasser årskurs åtta 77 Svarsfrekvens i utvalda so-klasser årskurs nio 82 Total svarsfrekvens i utvalda so-klasser 159 Bortfallsfrekvens i so-klasser årskurs åtta 18 Bortfallsfrekvens i so-klasser årskurs nio 12 Total bortfallsfrekvens i utvalda so-klasser 30
Tabell B 2. Undersökningsgruppen. Fördelning efter årskurs. Uppdelat på kön
Flickor Pojkar Årskurs antal % antal %
Årskurs åtta 37 48 40 51,9 Årskurs nio 39 47,5 43 524 Totalt 76 47,7 83 52,2
Tabell B 3. Genomsnittsålder efter årskurs
Årskurs: Genomsnittsålder Årskurs åtta 14 Årskurs nio 15 Samtliga 14,5
Tabell B 4. Samtliga. Attitydfrågor om homosexuella
nej, det stämmer inte alls det stämmer ganska dåligt tveksam/ vet inte det stämmer ganska bra ja, det stämmer precis Totalt
Påstående Rad % Rad % Rad % Rad % Rad % Antal
De flesta homosexuella är säkert hyggligt folk…
3,8 2,5 21,4 36,3 35,7 154 Det skulle vara helt ok att bo granne med
en skötsam homosexuell person…
8,8 2,5 13,8 22,6 52,2 159 Homosexuella ska ha rätt att bygga egna
föreningslokaler…
12 5 26 17,8 38,8 157 Det är alldeles för många homosexuella i
Sverige…
29,5 11,3 44 5,6 9,4 159 Homosexuella går det inte att lite på… 52,2 14,4 22 6,2 5 159 Det borde vara förbjudet för homosexu-
ella att rösta i politiska val…
Tabell B 5. Flickor. Attitydfrågor om homosexuella nej, det stämmer inte alls det stämmer ganska dåligt tveksam/ vet inte det stämmer ganska bra ja, det stämmer precis Totalt
Påstående Rad % Rad % Rad % Rad % Rad % Antal
De flesta homosexuella är säkert hyggligt folk…
0 0 13,1 34,2 52,6 76 Det skulle vara helt ok att bo granne med
en skötsam homosexuell person…
2,6 0 6,5 19,7 71 76 Homosexuella ska ha rätt att bygga egna
föreningslokaler…
8 4 17,3 21,3 49,3 75 Det är alldeles för många homosexuella i
Sverige…
48,6 15,7 35,5 0 0 76 Homosexuella går det inte att lite på… 68,4 9,2 15,7 5,2 1,3 76 Det borde vara förbjudet för homosexu-
ella att rösta i politiska val…
93,4 3,9 2,6 0 0 76
Tabell B 6. Pojkar. Attitydfrågor om homosexuella
nej, det stämmer inte alls det stämmer ganska dåligt tveksam/ vet inte det stämmer ganska bra ja, det stämmer precis Totalt
Påstående Rad % Rad % Rad % Rad % Rad % Antal
De flesta homosexuella är säkert hyggligt folk…
7,6 5 29,4 38,4 19,2 78 Det skulle vara helt ok att bo granne med
en skötsam homosexuell person…
14,4 4,8 20,4 25,3 34,9 83 Homosexuella ska ha rätt att bygga egna
föreningslokaler…
15,8 6 34 14,6 29,2 82 Det är alldeles för många homosexuella i
Sverige…
12 7,2 51,8 10,8 18 83 Homosexuella går det inte att lite på… 37,3 19,2 27,7 7,2 8,4 83 Det borde vara förbjudet för homosexu-
ella att rösta i politiska val…
69,5 9,7 9,7 3,6 7,3 82
Tabell B 7. Samtliga. Alternativt frågebatteri
nej, absolut inte nej, knappast tveksam ja, kanske ja, absolut Totalt
Påstående Rad % Rad % Rad % Rad % Rad % Antal
Homosexuella ska få adoptera barn 19,4 9,4 23,8 22 25,1 159 Homosexualitet är en sjukdom 49,3 20,7 12,3 5,8 11,6 154 Håller inte med Håller delvis med Håller helt med
Vet inte Totalt
Påstående Rad% Rad % Rad % Rad % Antal
”Att HIV och AIDS drabbar så många homosexuella män är nog naturens straff för ett onormalt levnadssätt”
Tabell B 8. Flickor. Alternativt frågebatteri nej, absolut inte nej, knappast tveksam ja, kanske ja, absolut Totalt
Påstående Rad % Rad % Rad % Rad % Rad % Antal
Homosexuella ska få adoptera barn 13,1 5,2 9,7 28,9 32,8 76 Homosexualitet är en sjukdom 60 24 10,6 2,6 2,6 75 Håller inte med Håller delvis med Håller helt med
Vet inte Totalt
Påstående Rad% Rad % Rad % Rad % Antal
”Att HIV och AIDS drabbar så många homosexuella män är nog naturens straff för ett onormalt levnadssätt”
52,6 9,2 2,6 35,5 76
Tabell B 9. Pojkar. Alternativt frågebatteri
nej, absolut inte nej, knappast tveksam ja, kanske ja, absolut Totalt
Påstående Rad % Rad % Rad % Rad % Rad % Antal
Homosexuella ska få adoptera barn 25,3 13,2 27,7 15,6 18 83 Homosexualitet är en sjukdom 39,2 17,7 13,9 8,8 20,2 79 Håller inte med Håller delvis med Håller helt med
Vet inte Totalt
Påstående Rad% Rad % Rad % Rad % Antal
”Att HIV och AIDS drabbar så många homosexuella män är nog naturens straff för ett onormalt levnadssätt”
34,1 4,3 7,8 34,1 82
Tabell B 10. Samtliga. Utsatthet för kränkande tillmälen
(Har någon vid något tillfälle under de senaste 12 månanderna skrikit följande åt dig?)
ja nej
Tillmälen procent procent
jävla bög/homo/fikus 24,5 75,5 jävla lebb/flata 13,2 86,8
Totalt 37,7 62,3
Tabell B 11. Uppdelat på kön. Utsatthet för kränkande tillmälen
(Har någon vid något tillfälle under de senaste 12 månanderna skrikit följande åt dig?)
ja nej
pojkar flickor pojkar flickor Tillmälen procent procent procent procent
jävla bög/homo/fikus 40,9 6,5 59,1 93,5 jävla lebb/flata 6 21 94 79 Totalt 46,9 27,5 53,1 72,5
Tabell B 12. Flickor. Kvalitativa svar,de som blivit kallade bög/homo/fikus eller lebb/flata. (Hur kände Du när du utsattes för det? Jag kände…)
…inte bra; jag tog inte åt mig; inget särskilt, man är så van; brydde mig inte så mycket alls, berodde på att jag höll en kompis i handen, löjligt; att jag inte ska bry mig, men man blir ganska ledsen ändå; att de som gjorde det var jävligt barnsliga. T.ex. då de sa bög. Jag är tjej och kan aldrig i mitt liv bli bög; det är dem som har problem; mig sårad men samtidigt tillhör det vardagen; de orden används till allt och alla så egentligen ska man bara släppa det; mig nertryckt; irritation, för det är inget fel med att va homosexuell!; det är inte så farligt, det verkade först konstigt men kom fram till att han menade det som skoj; inget spe- ciellt om de personerna är så omogna at skrika sånt så förtjänar de inte min uppmärksamhet; att han var en tönt som sa bög till en tjej; mig lite konstigt, att första gången brydde jag mig inte men om dom gör det fler gånger blir man ledsen; att jag inte orkar bry mig om de som måste säga så för att må bra själva. Bortkastad tid; ngenting, svarar jävla bög tillbaka.
Tabell B 13. Pojkar. Kvalitativa svar, de som blivit kallde bög/homo/fikus eller lebb/flata.
(Hur kände Du när du utsattes för det? Jag kände…)
…att jag sket i det; brydde mig inte; inget speciellt; ledsen; det var bara på skoj; det är mest på skoj; det är mest på skoj; det var på skoj av min kompis; man bryr sig inte; inget för jag vet att dem som sa det inte menade det; mig inte så arg eftersom jag inte tog åt mig; inget, jag vet ej riktigt det brukar sägas sånt; ingenting, för det är så vanligt att bli kallad sånt; vet inte; ville slå x (bytt ut namngiven person mot x , min anm.); glädje; brydde mig inte så mycket; kränkt; inte bra blev ledsen; inget speciellt för man kan inte gnälla för allt; bryr mig inte; jag kände mig mycket ledsen fick gå till kuratorn m.m.; jag tog inte åt mig; brydde mig inte; inte så mycket tog inte åt mig; brydde mig inte; jag kände mig väldigt