Kvinnans mänskliga rättigheter kontra heder
– Kulturrelativismen versus Universalismen
Sammanfattning
Våld mot kvinnor kan förekomma i väldigt många olika former. Författarna till den här uppsatsen har valt att inrikta sig på våld mot kvinnor som grundar sig på hedern. Också denna form av våld mot kvinnor förekommer i många olika skepnader. Bland annat går författarna in på hedersrelaterat våld som hedersmord, vilket är en av de värsta formerna av våld mot
kvinnor grundat på hedersbegreppet. Där tar författarna upp hedersbegreppets koppling till en religion som ofta beskylls för att vara ursprunget till dessa fruktansvärda brott och hur vissa stater försöker skydda de kvinnliga medborgare som riskerar att utsättas för sådana brott av sina manliga släktingar.
I vissa länder finns människor som försöker så gott de kan för att undvika den nationella lagstiftningen och på så sätt fortsätta med äldre och skadliga traditioner mot kvinnor. Bland annat tar författarna upp Jirga-systemet i Pakistan som är en företeelse som kränker kvinnornas mänskliga rättigheter och som, trots att den högsta domstolen i landet har förbjudit dem, fortsätter att existera i skymundan.
Vidare tar författarna upp olika regionala och universella konventionstexter som berör ämnen som rätten till liv, förbudet mot tortyr, diskriminering på grund av kön och våld mot kvinnor. De flesta av dessa konventioner är överens om hur man definierar dessa olika begrepp men det är fortfarande en lång väg kvar innan alla människor i alla stater som ratificerat dessa konventioner verkligen följer dem.
De mänskliga rättigheter som har fått status jus cogens och även vissa andra av dessa rättigheter anses av universalister vara universella, det vill säga att de gäller för alla människor oavsett religion, kultur, ursprung. Kulturrelativisterna anser dock att detta är fel eftersom alla människor i världen inte har samma syn på moral och vad som är rätt och fel. De kritiserar universalisternas synsätt på de mänskliga rättigheterna och menar att man måste ta hänsyn till bland annat kulturen och de äldre traditionerna i ett land när konventionerna och de mänskliga rättigheterna ska implementeras in i den nationella lagstiftningen.
Det finns i vissa länder diskriminerande lagstiftning som säger att hedern är ett lagligt undantag för mordet på en kvinnlig släkting. Anledningen till varför denna sorts lagstiftning är diskriminerande mot kvinnor är inte endast för att de kränker de kvinnliga mänskliga rättigheterna, men också för att det endast är män som kan åberopa sådana regler. Det finns dock undantag för dessa regler och författarna har i uppsatsen tagit upp några exempel. Bland annat i Jordanien som, istället för att ta bort denna skadliga regel, ändrade den så att även kvinnor skulle kunna använda sig av denna regel om de tagit en manlig familjemedlems liv och åberopat hedern som anledning till sitt handlande. Författarna har även tagit upp andra länders nationella lagstiftning som föreskriver mildare straff eller inget straff alls för de män som begått ett mord i hederns namn.
Källförteckning
1. Inledning... 4
1.1 Bakgrund och motivering till det valda ämnet... 4
1.2 Syftet med uppsatsen ... 4
1.3 Problemformulering ... 5
1.4 Metod och avgränsning ... 5
1.5 Disposition ... 5 2. Hedersbegreppet ... 6 2.1 Inledning ... 6 2.2 Hedersrelaterat våld ... 7 2.2.1 Jirga... 8 2.3 Hedersmord ... 9 2.3.1 Förmildrande omständigheter... 12
2.3.2 Hedersmord och religion... 13
2.3.3 Beskydd mot hedersmord av staten... 14
3. Rätt till liv och förbud mot tortyr ... 15
4. Diskriminering... 17
4.1 Diskriminerande lagar och anti-diskriminering principen... 18
5. Statsansvar (Due Diligence) ... 20
5.1 Banbrytande rättsfall med ”due diligence”... 22
6. Kulturrelativism... 23
6.1 Begrepp ... 23
6.1.1 Moralisk och kulturell relativism... 23
6.1.4 Skadliga traditioner... 24
6.2 Kulturrelativism och mänskliga rättigheter... 24
6.2.1 Kvinnors rättigheter och kulturrelativismen... 26
7. Analys och diskussion ... 28
8. Slutsats ... 32
9. Källförteckning... 33
9.1 Offentligt Tryck... 33
UN Resolution A/RES/55/66... 34
Elimination of crimes against women committed in the name of honour ... 34
9.1.1 Rättsfall... 34
9.2 Litteratur ... 34
1. Inledning
Det första många människor tänker på när de hör termen hedersrelaterat våld är hedersmord. Trots att hedersmord är ett vanligt förekommande fenomen som sträcker sig långt tillbaka i tiden så finns det även många kvinnor som kommit undan med livet i behåll. Dessa kvinnors berättelser är visserligen inte legitima rättskällor men de har fått många människor att förstå hur situationen ser ut för kvinnor i andra länder än sitt eget. Författarna vill med den här uppsatsen ge människor ytterligare information om handlingar kopplade till hedersbegreppet och förhoppningsvis öka människans vilja att förändra kvinnans situation till det bättre genom att arbeta för att stärka jämställdheten mellan män och kvinnor och motverka diskriminering.
1.1 Bakgrund och motivering till det valda ämnet
Efter studier rörande folkrätt och mänskliga rättigheter har författarna utvecklat ett genuint intresse speciellt för kvinnors rättigheter, och hur dessa implementeras i dagsläget.
Utgångspunkten för ämnesvalet är en vilja att engagera oss inom någon sorts frivilligorganisation som arbetar med mänskliga rättigheter ute i världen och på grund av detta började vi studera olika organisationers hemsidor på Internet. När vi utvärderade Amnesty Internationals hemsida hittade vi en mycket intressant artikel om hedersmord i Pakistan. Vi kunde där läsa om hur bland annat landets regering inte gör tillräckligt för att förhindra dessa fruktansvärda dåd och att hedersmord inte ens definieras som mord i lagstiftningen.
Författarna tycker även att det är väldigt intressant och aktuellt att undersöka och analysera hur vissa fundamentala rättigheter som rätten till liv, förbudet mor tortyr och skyddet mot diskriminering kan tolkas på så olika sätt i olika delar av världen. Det är på grund av detta som vi har bestämt oss för att undersöka det här ämnet ur ett kulturrelativistiskt perspektiv.
Traditionen och de äldre sederna spelar en stor roll för hur olika länder hanterar svårigheterna med hedersrelaterat våld mot kvinnor. I och med de strida flyktingströmmarna från krigsdrabbade länder så har dessa utländska traditioner, med ursprung i mellanöstern, även tagit sig in i det svenska samhället. Detta har gjort oss, det svenska folket, mer uppmärksamma på sådana våldshandlingar, speciellt efter det omtalade hedersmordet på Fadime Sahindal.
Det finns många internationella överenskommelser och konventioner som säger att alla människor ska vara jämlika och inte diskrimineras på grund av sitt kön.
Utgångspunkten för arbetet är därför att hedersrelaterat våld strider mot människans fundamentala och absoluta rättigheter.
Även om majoriteten av dem som utsätts för hedersrelaterat våld är kvinnor, drabbas även män. Men varför är det i större utsträckning kvinnor som utsätts för
hedersrelaterat våld? Är man inte två om en kärleksaffär, den så kallade ”förbjudna handlingen” mellan en man och en ogift kvinna?
1.2 Syftet med uppsatsen
Författarna till den här uppsatsen har för avsikt att analysera hur olika kulturer och traditioner påverkar de mänskliga rättigheterna, främst kvinnans rätt till liv, rätt att inte bli torterad och rätt att inte bli diskriminerad. Författarna vill informera om att hedersrelaterade brott inte längre är en företeelse som endast förekommer i Mellanöstern. Denna typ av brott blir mer och mer förekommande även i det västerländska samhället.
1.3 Problemformulering
I vissa kulturer är kvinnan starkt förknippad med hedern, underminerar dessa kulturer kvinnornas mänskliga rättigheter?
1.4 Metod och avgränsning
Författarna kommer att använda sig av Internet i stor utsträckning under arbetets gång, bland annat kommer konventioner från Förenta Nationerna (FN) och rapporter från olika
ickestatliga organisationer (NGO:s), t.ex. Amnesty International att användas.
Hedersrelaterat våld är ett väldigt tabustämplat ämne för många människor, speciellt i vissa länder i mellanöstern. Det har därför visat sig svårt att hitta användbara källor, utöver konventionstexter, rapporter från FN:s special rapporteur och rapporter från NGO’s som berör hedersrelaterat våld och kulturrelativism.
Författarna kommer att hålla sig till de regionala och universella
konventionstexterna. Att gå in mer grundligt i nationella lagstiftningar skulle resultera i ett allt för brett område. Författarna kommer främst att rikta in sig på kvinnors rätt till liv, rätt att inte blir utsatt för tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller
bestraffning och rätten att inte bli diskriminerad. Att ta upp alla de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna skulle även det göra omfånget för uppsatsen alldeles för brett.
Då det ännu inte förekommer någon rättspraxis som rör ämnet heder ännu inom internationella domstolsväsendet kommer författarna endast att referera till rättspraxis som berör ämnet diskriminering.
1.5 Disposition
Efter det inledande kapitlet följer fyra kapitel av beskrivande och förklarande natur. Kapitel 2 som tar upp hedersbegreppet och vad som menas med det,
hedersrelaterat våld med fokusering främst på hedersmord, relationen mellan hedersmord och religionen islam och påstådda förmildrande omständigheter.
Kapitel 3 berör de två mest fundamentala mänskliga rättigheterna, rätten till liv och förbudet mot tortyr. Där går författarna igenom olika regionala och internationella konventionstexter och beskriver ingående vad som föreskrivs om dessa rättigheter och hur de kopplas ihop med kapitlet om hedersbegreppet.
Kapitel 4 förklarar och diskuterar begreppet diskriminering med fokus på kvinnans mänskliga rättigheter. Även här tar författarna upp olika konventionstexter och visar på skillnader och likheter mellan dem.
Kapitel 5 berättar om ”due diligence” – principen som ger stater ett ansvar för våldshandlingar riktade mot kvinnors mänskliga rättigheter oavsett om de utförs av en statsanställd eller en privatperson.
Kapitel 6 förklarar ingående begreppet kulturrelativism. Där tas också upp kulturrelativismens synsätt på de mänskliga rättigheterna och även universalismens synsätt på desamma då universalismen ser på de mänskliga rättigheterna ur ett annat perspektiv än kulturrelativismen.
Fortlöpande genom hela arbetet kommer författarnas att ta upp fakta som de senare i analysen och diskussionen kommer att använda sig av för att besvara sin
frågeställning om ifall de kulturella traditionerna underminerar kvinnors mänskliga
rättigheter. Diskussionen kommer förutom konkreta fakta även att innehålla författarnas egna personliga åsikter om kvinnors mänskliga rättigheter och hur de inskränks på grund av hedern.
2. Hedersbegreppet
2.1 Inledning
Enligt Amnesty International grundar sig hedersbegreppet på tanken att kvinnorna har ett
ansvar att försvara familjens heder samtidigt som de inte själva kan försvara sin egen kyskhet. Kvinnans privatliv anses inte vara hennes privata angelägenhet. Hennes privatliv anses vara
en sak för hela familjen och kvinnorna övervakas noga av sina manliga familjemedlemmar.1 Mannen ska förutom att beskydda och försörja sin familj även ha kontroll över kvinnorna i familjen eftersom hedern grundar sig på deras sexualitet.Mannen ska se till att kvinnorna inte har någon kontakt med män utanför familjen innan de är gifta. Mannen ska även se till att kvinnorna är oskulder när de ingår äktenskap. Om kvinnan inte skulle vara oskuld har hon hela sin familjs förlorade heder på sitt samvete och hon blir den skyldige. Mannen i familjen är då skyldig att straffa kvinnan för att kunna återupprätta hedern och utsätts för en enorm press av övriga familjemedlemmar tills han har bestraffat henne.2
Författarna anser detta vara väldigt problematiskt för invandrarfamiljer eftersom dessa män även utsätts för starka påtryckningar från släktingar som fortfarande befinner sig i hemlandet och som kanske inte känner till levnadssituationen för kvinnorna i det nya landet. De kanske inte heller känner till det faktum att kvinnor och män i andra länder har samma rättigheter och att det strävas efter jämställda samhällen.
Hedersbegreppet har sin grund i att en kvinna inte kan beskydda sin oskuld i ett samhälle som domineras av män. Det är mannens uppgift att övervaka hennes dygd och en hederlig man är en man som aldrig stjäl eller duperar och vars kvinnliga släktingar förblir orörda. Om en kvinna skulle bli sexuellt ofredad utan att mannen intervenerar anses han vara en bedragen äkta man. För att en familj ska ha samhällets respekt ska mannen vara hederlig och kvinnan ska ha skam och försvara mannens heder. En kvinna som beter sig på ett passande sätt och som viger sitt liv åt familjen bidrar till att skydda mannens goda heder.3
Inledningsvis handlar heder om hur samhället värderar en person. Det handlar om den personens sociala ställning, självförtroende, värdighet och känsla för heder.
Anledningen till varför hedern är så viktig i vissa kulturer är för att männen anses vara misslyckade om hedern förloras. Familjen kommer inte längre att tas på allvar av samhället, de kan komma att bli utstötta och anses vara sämre än resten av befolkningen. Hedern anses också vara viktig därför att ingen man vill gifta sig med en kvinna som kommer från en familj som är utan heder. Ingen vill heller göra affärer med män som kommer från en sådan familj. Inte bara familjens sociala status hänger på hedern utan även deras ekonomiska överlevnad.4
1 Amnesty International - Hedersmord
2 Fredrik Charpentier Ljungqvist – Heder och sexuellt våld,
Ur Hedersmord – Tusen år av hederskulturer, Red. Kenneth Johansson, Riga 2005
3 Tahire Koctürk-Runefors – En fråga om heder: Turkiska kvinnor hemma och utomlands, Norge 1991 4 Rasool Awla – Hedersmord och islam
En kvinna som agerat på ett opassande sätt kan anses ha dragit skam över sin familj och om detta har en negativ effekt på familjen kan kvinnan komma att utsättas för trakasserier och kränkningar som en del av sin bestraffning. Döden i sig är inte ett straff utan kvinnan anses vara ett levande bevis på familjens skam.
”H.A endast 12 år gammal, dödades av sin familj efter att de hört hennes namn läsas upp i lokalradion. En väninna hade ringt in till radion och önskat en kärlekssång i H.A:s namn. Detta upplevdes som en stor skam för familjen eftersom det skulle uppfattas som om flickan hade en kärleksaffär i omgivningens ögon.” 5
I hederskulturer kan man födas utan heder. Om någon i familjen dragit skam över familjen tidigare anses alla som föds in i familjen vara utan heder tills någon återupprättar den. Hedern är något som ärvs från pappa till son medan skammen är det som döttrar ärver efter sin
mamma. Mamman är ansvarig för hur döttrarna beter sig, och hon är även betrodd med barnens uppfostran och för att föra kulturen vidare. Kvinnorna kontrollerar sina döttrar och har dem under ständigt bevakning. Det är nästan så att kvinnornas kontroll över varandra och sina döttrar är värre än den kontrollen som männen har över kvinnorna.6
2.2 Hedersrelaterat våld
Hedersrelaterat våld inkluderar inte endast hedersmord. Hedersrelaterat våld kan även innebära tvångsäktenskap, misshandel och sexuella övergrepp och trakasserier. Man skulle kunna säga att hedersrelaterat våld är bakgrunden till hedersmord. Antagligen har familjen utsatt kvinnan för någon sorts nedvärderande behandlig eller straff innan det går så långt som till mord. Hedersrelaterat våld är inte alltid riktat mot kvinnor, utan kan även innefatta män. Detta våld begränsar sig inte bara till att straffa kvinnor och män som överstigit de sexuella normerna inom sin kultur utan omfattar även homosexuella, av båda könen.7
Inom hederskulturen anses ofta våldtäkten av en kvinna vara ett brott riktat mot hennes hela familj och inte enbart mot henne som individ. Kvinnan som blivit våldtagen anses ha dragit skam över sin familj och hela samhället.8 Författarna tror att många av dessa våldtäkter egentligen är ett sätt för män att skada andra män eftersom hela familjen riskerar att bli vanhedrad och förlora sitt anseende i samhället om våldtäkten blir offentlig. Då hedern är en väldigt ömtålig och viktig fråga i hederskulturer är dessa män konstant oroliga för att den ska förloras. De skulle praktiskt taget kunna göra vad som helst för att återupprätta hedern om den av någon anledning gått förlorad.
De kvinnor som blir utsatta för hedersrelaterat våld lever oftast i ett samhälle som är
uppbyggd efter en hierarki som grundar sig på vilket kön personerna har. Pappan är familjens överhuvud och under honom kommer hans och hans hustrus fäder och deras respektive familjer. Under far- och morföräldrarna anses sönerna komma och underst befinner sig familjens döttrar. Inom hederskulturen har det ingen betydelse om döttrarna är äldre än sönerna, kvinnan är alltid underordnad mannen oberoende av ålder.9
5 Women for women’s human rights, NGO Country Report presented to the UN Committee for the elimination
of all kinds of discrimination against women at the periodic review of Turkey, January 1997
6 Rasool Awla – Hedersmord och islam 7 Eva Österberg – Heder, hat och förtvivlan
Ur Hedersmord – Tusen år av hederskulturer, Red. Kenneth Johansson, Riga 2005
8 Amnesty International - Hedersmord 9 Amnesty International - Hedersmord
Kvinnorna i familjer som lever i en hederskultur har inte bara ett ansvar för sin egen familj utan för hela släkten. Nästan ingenting anses vara en familjemedlems personliga ensak utan det är hela familjens. Ett äktenskap mellan två familjer leder ofta till ekonomisk vinning för kvinnans familj eftersom det är vanligt att mannen betalar för att gifta sig med kvinnan. Ett stundande äktenskap är därför en viktig del av kvinnans liv och därför väljer mannen i familjen ut den make som han anser vara lämpligast för att öka den egna familjens plats i samhället.
2.2.1 Jirga
Jirga är ett sorts lokalt stamråd som främst förekommer i de södra delarna av Pakistan. Dessa stamråd tar beslut i liknande ordning som de nationella domstolarna men deras beslut är inte formellt erkända i lagstiftningen eftersom majoriteten av besluten kränker de pakistanska kvinnornas mänskliga rättigheter. Författarnas anser att Jirga är ett bevis på hur vissa människor i hederskulturer försöker undvika den nationella lagstiftningen. Trots att Jirgas beslut inte anses vara lagliga efterlevs deras beslut av befolkningen i vissa delar av Pakistan.
2002 blev en kvinna dömd till gruppvåldtäkt som straff för hennes lillebrors handlande. Hon fördes till en hydda och våldtogs av fyra män. Efteråt kastades hon ut naken på gatan och fick ta sig hem medan byns befolkning såg på.10
Jirga utfärdar inte bara bestraffning som ovan utan även i form av swara. Ordet swara betyder utbyte eller ersättning. Ett fall av swara ägde rum i Pakistan under början av 2006. En kvinna vid namn Fauzia hade blivit bortgift till man (1). Två månader efter äktenskapet fullbordats påpekade man (2) att han hade lovats Fauzia. Man (2) gick till Jirga som beslutade att en av man (1)´s brorsdöttrar skulle giftas bort till man (2) i utbyte mot Fauzia. Detta beslut togs emot brorsdöttrarnas och deras fars vilja. Brorsdöttrarna lämnade in en hemställan till den lokala domstolen och krävde att domen skulle ogiltigförklaras.11
Högsta domstolen i Peshawar kom fram till ett beslut som sade att swara var ett illegalt sätt att lösa en konflikt och fann att det var emot flickornas mänskliga rättigheter. Domstolen hade tidigare förklarat swara olagligt men trotts detta beslut fortsätter vissa människor att utföra dessa beslut. Förutom att vara olaglig ansåg domstolen även att både swara och ”vanliga” tvångsäktenskap var ”un-Islamic” vilket man tycker borde ha haft lite inflytande på invånarna i Pakistan eftersom de lever i ett islamskt samhälle men detta beslut har dock inte haft lika stort inflytande och framgång som domstolen antagligen hade
hoppats.12
Amnesty International anser att dessa stamråd tydligt måste förbjudas eller förändras annars kommer dessa system av lokala stamråd att fortsätta att existera. Det måste ske en drastisk förändring av det nu rådande Jirga eller också måste Jirga försvinna helt och hållet annars kommer dessa stamråd att fortsätta att kränka och inskränka de pakistanska kvinnornas mänskliga rättigheter.13 Den viktigaste frågan för författarna när det gäller avvecklandet av Jirga är hur staterna ska kunna kontrollera att det verkligen inte finns några Jirgas kvar. Dessa stamråd kan ha gått under jorden för att på så sätt kunna fortsätta med sin verksamhet utan att bli upptäckta av staten. Som det ser ut nu har bland annat Pakistan inte lyckats med detta då det fortfarande existerar Jirgas trotts domstolsbeslut som säger att deras beslut är förbjudna.
10 Pakistan - förhindra legaliseringen av jirga-systemet, Amnesty International 11 Daily Times – Leading News Resource of Pakistan (Friday, June 16, 2006) 12 Daily Times – Leading News Resource of Pakistan (Saturday, June 24, 2006) 13 Amnesty International - Hedersmord
2.3 Hedersmord
Enligt nationalencyklopedin är hedersmord en ” våldsakt där skälet anges vara att återupprätta familjens eller släktens heder. Detta sker genom att man dödar den som visat illojalitet mot den egna gruppen och dess ledare eller begått brott mot familjens och samhällets normer och därigenom skadat familjens anseende. Familjen och dess ledare utsätts då för förakt och hån från andra inom samma nätverk eller sociala miljö.”14
Många människor tror att hedersmord är ett fenomen som endast kvinnor utsätts för.15 Rasool Awla motsätter sig detta i sin artikel ”Hedersmord och islam”. Hon skriver att ”mordet på den kvinna som har dragit skam över sin familj och den man hon har haft en relation med och alla eventuella män som kan ha dödats i sammanhanget betraktas som hedersmord.”16 Ett
hedersmord grundar sig inte på svartsjuka, missbruk eller förlorat självförtroende utan på att en man eller en hel familj anses ha förlorat sin heder, sin position i samhället.
”Honour killings are the most prevalent form of honour crimes. These murders are mostly committed by males against female relatives, who are perceived to have brought dishonour upon the family. A woman can be targeted by individuals within her family for a variety of reasons, including: refusing to enter into an arranged marriage, being the victim of sexual assault, seeking a divorce (even from an abusive husband) or allegedly committing adultery. The mere perception that a woman has behaved in a specific way to ‘dishonour’ her family, is sufficient to trigger an attack.”17
Amnesty International refererar på sin Internetsida till undersökningar som gjorts i Jordanien som visat att mellan 90 och 95 % av de unga och ogifta kvinnor som dödats på grund av heder har vid obduktion visat sig vara oskulder18.
Där hedersmord förekommer anses kvinnan tillhöra sin pappa hela livet. Det är hans familjs heder hon bär på i första hand. Om en gift kvinna misstänks för t.ex. otrohet har hennes make inte lov att döda henne. Det är upp till kvinnans egen familj att bestraffa henne och
återupprätta hedern. Speciellt i början av ett äktenskap, innan hon blivit en del av sin makes familj genom barnafödsel.19 Men om en kvinna riskerar sin familjs heder finns det andra alternativ av bestraffning än hedersmord. Om överträdelsen förblir en privatsak kan pappan försöka få henne att anpassa sig till kulturens regler genom att hota, trakassera, misshandla eller förskjuta henne. Men om händelsen blir offentlig måste mannen skydda familjens anseende och deras plats i samhället.
Det finns moraliska principer i dessa kulturer som säger att heder är en legitim anledning till att döda. I dessa kulturer anses kvinnan vara mannens ägodel och om misstanke finns att en kvinna haft en otillåten sexuell relation förlorar hon sitt värde som mannens ägodel. Om en kvinna förlorar sitt värde förlorar hon även rätten till liv, hennes mänskliga rättigheter inskränks. Familjen har då tillåtelse att bestraffa henne och männen i familjen har både en rättighet och skyldighet att göra så. Dessa moraliska principer säger också att det är bäst för familjens situation om straffet är av hårdare grad och om det utdelas så snart som möjligt från tillfället då handlingen ägde rum. En annan sak som är i familjens intresse är att den närmaste kulturella omgivningen accepterar ett mord i hederns namn.20
14 Nationalencyklopedin (Hedersmord)
15 Christopher Collstedt – Den dödsbringande äran
Ur Hedersmord – Tusen år av hederskulturer, Red. Kenneth Johansson, Riga 2005
16 Rasool Awla – Hedersmord och islam
17 Global Justice Center – Human Rights Through The Rule of Law 18 Amnesty International - Hedersmord
19 Rasool Awla – Hedersmord och islam
”Hedersmord förekommer t.ex. inom patriarkala samhällen kring Medelhavet, i Mellanöstern och i delar av Central- och Sydasien. Det är där oftast förbundet med vissa sexuella normer, som framför allt utgår från att kvinnornas sexualitet hålls under kontroll av familjens män. Äktenskap i sådana miljöer ingås ofta i släktens intresse, för att stärka familjen och dess allianser, och om kvinnan då avvisar släktens val och hävdar egen rätt att välja make, eller anses bete sig så att det bryter mot den sexuella normen, markeras avståndstagande från henne, och familjens överhuvud och manliga medlemmar kan döda henne för att återställa familjens anseende. Man har då markerat att man upprätthåller gruppens normer och lojalitetsregler.”21
De kvinnor som riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld av något slag går inte ofta till polisen och anmäler detta eftersom polisen har få verkliga lösningar att tillhandahålla kvinnorna. Denna problematik är starkare utbredd ute på landsbygden och i de mindre städerna än i storstäderna.22
”Generellt kan konstateras att risken för hedersmord är större på landsbygden där sociala traditioner är starkare, utbildningsnivån lägre och kvinnans roll begränsad. Risken för hedersmord beror också på familjens sociala tillhörighet och religiösa bakgrund. Generellt kan dock konstateras att hedersmord i samband med att en kvinna gifter sig med en man utan familjens accept är betydligt mindre än om kvinnan har ett utomäktenskapligt förhållande. I det senare fallet inträder skamproblematiken i högre grad än vid giftermål mot familjens vilja.”23
I länder där man lever efter hederskulturer kan det ses som en hedervärd handling att begå ett hedersmord. 24 I den irakiska lagstiftningen från 1969 står det att läsa att ett brott med
hedersamt motiv är att anses som ett lindringare brott.25 Det finns även att läsa: “considering the killing of one’s wife or a close female relative for honour reasons a mitigating factor under law.” I Irak ansågs hedersmord vara legalt enligt den nationella lagstiftningen fram till 2002 då lagen ändrades men i vissa andra länder där hedersmord förekommer anses det fortfarande vara en legal förklaring, handlingen kan ibland även ursäktas som nödvärn.
De kvinnor som har haft en otillåten sexuell relation eller misstänks för att ha haft en sådan och på så sätt har förlorat sin familjs heder måste ibland fly för sina liv då den nationella lagstiftningen i Jemen ålägger milda eller inga straff alls för hedersmord.26
Strafflagen i Jemen ålägger dödsstraff för mord på kvinnor men beviljar som tidigare nämnts strafflindring för hedersmord och andra hedersrelaterade brott. Om en make dödar sin otrogna maka och kvinnans förförare kan han dömas till böter eller ett fängelsestraff på högst ett år.27 Syrien är ett land som fortfarande har strafflindringar i lagen för hedersmord. Lagen
föreskriver att om gärningsmannen argumenterar för att otrohet var grunden för hans agerande och han kan bevisa att han har varit vittne till en sådan otillåten sexuell handling ”ger lagen möjlighet till straffrihet”. Om gärningsmannen inte bevittnat händelsen utan enbart misstänkt att kvinnan var otrogen eller på annat sätt vanärat sin familjs heder är det en möjlig åtgärd för domstolen att ge gärningsmannen en betydande strafflindring.28
21 Nationalencyklopedin (Hedersmord)
22 Dokument Lifos 15668, UD 2003-01-20, Syrien: Hedersmord och homosexuella 23 Syrien: Hedersmord och homosexuella
24 Eva Österberg – Heder, hat och förtvivlan 25 Global Justice Center
26 Utrikesdepartementet, Mänskliga rättigheter i Jemen 2006
27 US Department of State, Yemen - Country Reports on Human Rights Practices 2002 28 Syrien: Hedersmord och homosexuella
Den Syrianska strafflagstiftningen stipulerar i artikel 548:1 att den man som " ertappar sin hustru, mor, dotter eller syster med att begå äktenskapsbrott eller olagliga sexuella handlingar med en annan person och oavsiktligt dödar eller skadar en av dem eller båda, undgår straff” och i artikel 548:2 att "den som förövat mord eller skada ska åtnjuta strafflindring om han ertappat sin hustru eller mor eller dotter eller syster i en tvivelaktig hållning med en annan man".29
Det är oftast män som utför hedersmord men kvinnorna i familjen är starka pådrivande faktorer när det gäller att bestraffa andra kvinnor eftersom hon då hjälper till att skydda mannens goda heder.30 Frågan är om inte det största problemet för familjer från
hederskulturer som utvandrat till ett land som inte lever efter dessa kulturer är de val som döttrarna gör utan hur starka och självständiga föräldrarna är när det gäller ryktesspridning. Alla människor kan fatta både bra och dåliga beslut, oberoende om de är gamla eller unga. Det som det västerländska samhället måste framhålla är att här får en 18-årig person fatta sina egna beslut.31
Det finns andra anledningar till att kvinnor dödas på grund av hedern. Anledningarna kan vara många, kvinnan kan ha motsatt sig ett tvångsgifte, skilt sig från en misshandlande make eller blivit våldtagen. Marie Lindstedt Cronberg tar upp i sin artikel att det ses som en vanära om en av kvinnorna ur familjen blir våldtagen och att kvinnor inte rapporterar våldtäkter för att skydda sitt eget liv.32
Det finns enligt Amnesty International dokumenterade fall där statsanställda använt sig av våldtäkt på kvinnor för att komma åt mannen bakom kvinnan. Amnesty
International fruktar att våldtäkt är ett nytt sätt att tortera och rikta in sig på både kvinnan och hela hennes omgivning och dessutom slippa straff eftersom kvinnor från hederskulturer inte är villiga att berätta om en våldtäkt.33
Pappan till en kvinna som blivit våldtagen kan välja att gifta bort henne med den mannen som utförde våldtäkten. Detta för att rädda sitt och familjens anseende eftersom en kvinna anses ha förlorat sitt värde vid en våldtäkt. Genom att gifta bort kvinnan med den man som förgripit sig på henne anses inte hennes familjs heder vara förlorad. Hedersfrågan blir då en gemensam sak för de båda familjerna.Detsamma gäller om en sexuell relation ägt rum mellan en ogift man och en ogift kvinna. En familj som lever i en hederskultur är villig att offra en kvinna både när det gäller ett tvångsgifte med hennes våldtäktsman och hedersmord. Familjens äldsta män gör detta val för att familjen ska kunna leva ett fortsatt hedersamt liv.34
29 Human Rights Watch, Memorandum to the United Nations Human Rights Committee,
Syria's Compliance with the International Covenant on Civil and Political Rights
30 Tahire Koctürk-Runefors – En fråga om heder: Turkiska kvinnor hemma och utomlands 31 Simon Ekström – Vad mord vill säga
Ur Hedersmord – Tusen år av hederskulturer, Red. Kenneth Johansson, Riga 2005
32 Marie Lindstedt Cronberg - Dagens hedersmord kontra nordiska kvinnors historia
Ur Hedersmord – Tusen år av hederskulturer, Red. Kenneth Johansson, Riga 2005
33 Amnesty International - Hedersmord 34 Rasool Awla – Hedersmord och islam
Falska hedersmord utförs ofta för att dölja ett annat brott, ett mord som egentligen inte alls har med en persons heder att göra. En man kan döda en annan man av otaliga anledningar och sedan döda en kvinna ur sin egen familj och påstå att dessa två nu döda personer haft ett otillåtet sexuellt förhållande med varandra. Detta för att dölja sitt ursprungliga brott, det att han dödade den andra mannen utav okänd anledning men skyllde sitt handlande på hedern.35
”År 1993 våldtogs 16-åriga Kifaya av sin bror Mahmoud. Våldtäkten
resulterade i graviditet och Kifaya genomgick en abort varpå hon giftes bort till en 50-årig man. Sex månader senare upplöstes äktenskapet och samma kväll knivhöggs hon ihjäl av sin äldre bror Khalid. Khalid dömdes till 7 1/2 års fängelse för överlagt mord men straffet reducerades sedan till 1 års fängelse. Mahmoud dömdes till 13 års fängelse för våldtäkt och försök till mord på sin syster.”36
Självmord är en vanligt förekommande ridå för att dölja ett hedersmord. Av alla de kvinnor som årligen rapporteras som försvunna i Jordanien tros det att många av dessa kvinnor mördats på grund av hedern och sedan begravts någonstans ut i öknen. Det händer också att vissa familjer försöker dölja fall av våldtäkt eller incest med hjälp av ett hedersmord.37 2.3.1 Förmildrande omständigheter
Inom hederskulturer anses hedern vara en förmildrande omständighet till mord. Ett exempel är Jordanien där det länge funnits strafflättnader för hedersmord. Dessa strafflättnader har dock endast gällt för män. Både människorätts- och kvinnorättsorganisationer har jobbat under många år med att få dessa strafflättnader borttagna ur landets lagstiftning. Deras försök har inte visat sig leda till något positivt. Den jordanska lagstiftningen har istället ändrats och blivit mer icke-diskriminerande mot kvinnor. Från och med december 1999 kan även kvinnor använda hedern som ett försvar för sina handlingar.38
En andra förmildrande omständighet är att personen ifråga som utför mordet inte är av
straffmyndig ålder ännu.39 Eftersom det oftast är ett familjeråd bestående av de äldsta männen i familjen som väljer vilken familjemedlem som ska utföra ett hedersmord är det inte ovanligt om personen som bli utvald är väldigt ung. Detta är ett faktum som det äldre ”rådet” har tänkt mycket på eftersom yngre personer får mildare straff eftersom de anses kunna ha varit under inflytande av någon annan eller inte riktigt visste vad deras handlingar kunde resultera i.
”Det förekommer att minderåriga manliga familjemedlemmar tar på sig skulden för hedersmord för att fadern eller annan äldre släkting som begått brottet skall undkomma straff. Barn under 7 år är inte straffmyndiga enligt syrisk lag. Barn mellan 7 och 15 års ålder döms ej till fängelse utan skickas i regel till s.k. juvenile rehabilitation centers, ett slags ungdomsvårdsskolor. Lagen föreskriver kortare straff för ungdomar mellan 15 till 18 år."40
35 Report of the Special Rapporteur on violence against women, its causes and consequences, Ms. Radhika
Coomaraswamy, Submitted in accordance with Commission on Human Rights resolution 2001/49, Cultural practices in the family that are violent towards women, E/CN.4/2002/83 (31 January 2002) p.30
36 Hedersmord i världen, Amnesty International 2003 37 Hedersmord i världen
38 Amnesty International - Hedersmord
39 Cultural practices in the family that are violent towards women p.22 40 Syrien: Hedersmord och homosexuella
2.3.2 Hedersmord och religion
Många människor som inte har insikt i vad islam står för som religion tror att hedersmord är en företeelse som härstammar från och endast sker inom islam och att hedersmord endast utförs av muslimska män. Författarna vill uttrycka sina tvivel om detta genom att visa att det finns en starkare koppling mellan hedersmord och bibeln än mellan hedersmord och koranen. En kvinna som varit otrogen mot sin make får enligt koranen inte bli straffad av enskilda personer.41 Det krävs även att det finns bevisning eller ett erkännande från kvinnan för att en domstol ska kunna utfärda ett straff för otrohet.
Jan Hjärpe, professor i islamologi, skriver att om en kvinna ska kunna dömas för otrohet enligt traditionell islamsk rätt måste det finnas fyra enskilda vittnen som sett
handlingen då kvinnan var otrogen.42 Då det inte kan vara lätt att hitta fyra sådana vittnen gör islam det svårare för en domstol att döma och straffa en kvinna för otrohet.43
Koranen säger att om en person dödar en annan människa som inte själv har dödat någon annan eller utfört ett hemskt brott ska det ses som om denna person dödat alla människorna. Koranen säger att de människor som begår hemska brott ska dödas, korsfästas, lemlästas eller landsförvisas. Detta för att förödmjuka personen i detta livet eftersom han/hon kommer att bestraffas på ett mycket värre sätt i det nästa livet. Koranen säger att gud är förlåtande och barmhärtig, därför ska en person som ångrar sina handlingar inte straffas på detta sätt.44
Att döda någon av sina nära kvinnliga familjemedlemmar för hederns skull går emot islams regler. Koranen gör det mycket svårt för en man att få en närstående kvinna bestraffad för otrohet. Detta och det faktum att det inte finns något stöd i koranen för mord på kvinnliga familjemedlemmar som hotar hedern eller mord över huvud taget anser författarna att hedersmord och hederskulturer inte är något som enbart grundar sig på religionen islam. I kontrast till koranen som förbjuder mord helt och hållet förespråkar Bibeln tagandet av en annan människas liv i följande situationer. För det första ska en gift kvinna stenas till döds om hon anklagas av sin make för att inte ha varit oskuld vid äktenskapet och kvinnans föräldrar inte kan bevisa motsatsen. För det andra ska en otrogen kvinna dömas till döden tillsammans med den man hon var otrogen med om händelsen skedde inom stadens/byns gränser. Skulle händelsen däremot ha skett utanför stadens/byns gränser ska kvinnan skonas då hon kan ha skrikit på hjälp men ingen kommit till hennes undsättning. För det tredje ska den man som våldtar en orörd kvinna betala ett skadestånd till kvinnans far och sedan gifta sig med kvinnan och aldrig tillåtas att skilja sig från henne. 45
Bibeln säger alltså att en kvinna ska vara oskuld vid äktenskapet, att en kvinna ska vara trogen sin make och att hon ska streta emot om hon blir våldtagen. Om en kvinna skulle bryta mot dessa ”regler” ska hon stenas till döds. Att kvinnan ska vara oskuld vid äktenskapet och förbudet för kvinnor mot otrohet är två grundstenar i hederskulturen. Författarna drar därför slutsatsen att hedersmord förespråkas i större utsträckning i kristendomen än i islam. Författarna frågar sig därför varför hedersrelaterat våld då sker i större utsträckning i muslimska länder än någon annanstans i världen trots att denna form av våld mot kvinnor inte har någon speciell koppling till religionen.
41 Rasool Awla – Hedersmord och islam
42 Quickresponse – Kvinnans ställning i islam 2000-09-28
43 Jan Samuellsson och Åsa Brattlund – Familjeliv i Islam, Falun 1996 44 Koranen Sura 5:32-34
2.3.3 Beskydd mot hedersmord av staten
Hedersrelaterat våld mot kvinnor är en företeelse inom mänskliga rättigheter. Stater ska vara aktiva i att försöka eliminera dessa brott. De ska även utreda och straffa gärningsmännen men även erbjuda skydd för offren som blivit utsatta för hedersrelaterat våld. Vidare är det en inskränkning av de mänskliga rättigheterna om en stat misslyckas med dessa åtaganden. För att kunna lyckas med att eliminera våld mot kvinnor krävs det ett stort engagemang och stora ansträngningar från staterna. Det krävs även en ändring när det kommer till den sociala uppfattningen om kvinnans status i samhället.46
I Syrien är möjligheterna för en kvinna att bli beskyddad av staten väldigt små. Det existerar inga inrättningar som t.ex. härbärgen. De kvinnor som hotas av någon form av hedersrelaterat våld söker i de flesta fall skydd hos nunnor eller i moskéer. I Syrien är detta ett problem eftersom dessa religiösa inrättningar inte har någon juridisk möjlighet att hjälpa till.47
I Pakistan däremot finns två olika sorters härbärgen för kvinnor, statliga och privata. De statliga är oftast av dålig kvalitet och är främst inriktad på att ta hand om de kvinnor som inte kan försörja sig själva, inte de som riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld eftersom de inte har några vård- eller rehabiliteringsmöjligheter. De kvinnor som söker sig till de statliga inrättningarna blir vid ankomsten frivilligt frihetsberövade och får inte åka därifrån. De privata inrättningarna är av bättre kvalitet och kan erbjuda kvinnorna både skydd och rehabilitering. Dessa inrättningar stöds av olika bidragsgivare och drivs av olika icke-statliga organisationer, vilket betyder att kvinnorna inte behöver betala för sig.48
”Den pakistanska konstitutionen garanterar jämlikhet mellan könen, bland annat genom artikel 25 som fastslår att ’alla medborgare är lika inför lagen och har rätt till samma skydd från lagens sida.’ Officiellt och enligt landets strafflag betraktas hedersmord som mord men staten misslyckas dock systematiskt med att förhindra, utreda och ställa de ansvariga för hedersmorden inför rätta.”49
I vissa länder kan de kvinnor som känner sig hotade av familjen eller som staten tror riskerar att utsättas för hedersmord bli placerade i fängelset i upp till tre år. Amnesty International skriver att ett av problemen med detta är att kvinnorna som fängslas på dessa grunder anses vara omyndiga efter fängslandet och kan inte själva begära att bli frisläppta. Detta betyder att staten kan motsätta sig frisläppandet av dessa kvinnor om det fortfarande anses finna risk för deras liv.50 Kvinnan kan dock släppas om en manlig släkting skriver under ett papper där han försäkrar staten om att ingenting kommer att hända kvinnan efter frisläppandet. Det finns dock dokumenterade fall där kvinnan dödats direkt efter frisläppningen. Om en manlig släkting vägrar skriva under ett sådant papper hålls kvinnan kvar i fängelset.51
1989 när Kifah var 18 år gammal vägrade hon gifta sig med sin kusin och rymde med sin älskare. Hennes farbror hittade dem och sköt henne flertalet gånger. 4 av de 22
avlossade skotten träffade henne men mirakulöst nog överlevde hon. Efter behandling på sjukhus fördes hon till ett kvinnofängelse utanför Amman. År 2001 satt hon fortfarande fängslad men hoppades på att snart bli frisläppt och återförenad med sin familj som hon hoppades hade förlåtit henne. Den Jordanska staten var dock övertygad om att hennes familj skulle döda henne så fort hon släppts från fängelset, därför blev hon inte frisläppt.52
46 UN Resolution A/RES/55/66, Elimination of crimes against women committed in the name of honour 47 Syrien: Hedersmord och homosexuella
48 Dokument Lifos 14565, UD 2002-09-16, Kvinnors situation i Pakistan 49 Amnesty International - Hedersmord
50 Rana Husseini - Imprisonment to protect women against ”crimes of honor” 51 Cultural practices in the family that are violent towards women p.32 52 Rana Husseini - Imprisonment to protect women against ”crimes of honor”
3. Rätt till liv och förbud mot tortyr
Förenta Nationens deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor definierar våld mot kvinnor som varje handling av könsbaserat våld som resulterar i eller kan ha resulterat i, fysisk, sexuell eller psykisk skada eller smärta för en kvinna, inkluderat hot om sådana handlingar, tvång eller egenmäktigt berövande av frihet, antingen offentligt eller privat.53
Den här definitionen menar Unicef54 identifierar att våld mot kvinnor är en av de mest avgörande sociala mekanismerna som tvingar kvinnor in i en underordnad position jämfört med männen. FN menar att våld mot kvinnor omfattar tre områden, men är inte begränsad till dessa. Dessa tre områden är våld inom familjen, våld inom det vardagliga samhället och våld utfört av eller med överseende av staten. Unicef fortsätter med att ge exempel på sådant våld mot kvinnor, de tar upp tvångsgraviditeter, aborter och sterilisering, skadliga traditioner som sati55 och hedersmord.56
Rätten till liv och förbudet mot tortyr är de två mest grundläggande och nödvändigaste mänskliga rättigheterna som finns inom den internationella rätten. Att alla människor oavsett kön och etniskt ursprung ska ha rätt till liv borde inte ifrågasättas. Detta händer emellertid på många platser runt om i världen bland annat genom tortyr av kvinnor. Tortyr mot kvinnor anses vara: våldtäkt och sexuellt utnyttjande, könsstympning, incest, tvångsaborter,
hedersmord, hemgiftsrelaterat våld, tvångsäktenskap, trafficking57 och tvångsprostitution.58 Den universella deklarationen för mänskliga rättigheter säger att varje människa har rätt till liv, frihet och säkerhet för sin person och att ingen person ska utsättas för tortyr eller för en grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.59 ICCPR60 lägger till att rätten till liv, som är en medfödd rättighet, ska skyddas av lagen och att ingen ska bli egenmäktigt berövad av denna rättighet, och att förutom skyddet mot tortyr ska ingen bli utsatt för medicinska eller vetenskapliga experiment utan att ha gett sitt fria medgivande till detta.61
Enligt FN: s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor är det staternas ansvar att fördöma våld mot kvinnor. Deklarationen säger också att det inte går att rättfärdiga kvinnovåld med hänvisning till tradition, religion eller kultur.62 ”Artikel 5 lägger ett ansvar på FN: s fackorgan och på alla organisationer inom FN-systemet och slår fast att de bör utarbeta strategier för att bekämpa våld mot kvinnor både på ett internationellt och regionalt plan. För att få grepp om våldets spridning ska de i sina analyser och rapporter också undersöka utvecklingen av våld mot kvinnor. FN står fast vid att jämställdhet är nyckeln till en bättre värld, och att avskaffa allt våld mot kvinnor är ett steg på vägen.”63
53 Deklarationen om avskaffandet av våld mot kvinnor Art. 1 54 United Nations Children’s Fund
55 Sati = Brännandet av en änka tillsammans med sin döde make 56 UNICEF - Domestic violence against women and girls 57 Människohandel
58 OMCT – World Organisation Against Torture
59 Universella deklarationen för mänskliga rättigheter Artikel 3, 5 60 International Covenant on Civil, Political and Cultural Rights 61 ICCPR Article 6-7
62 Christina Ljung – Kvinnors rättigheter: en handbok för aktivister, journalister och beslutsfattare,
CEDAW-Nätverket 2004 (Kommentar till artikel 4 Deklarationen om avskaffandet av våld mot kvinnor)
63 Christina Ljung - Kvinnors rättigheter: en handbok för aktivister, journalister och beslutsfattare
FN:s tortyrkonvention64 beskriver begreppet tortyr som en handling som orsakar svår smärta eller lidande, fysisk eller psykisk, och som är medvetet belastad en annan människa med ändamålet att anskaffa information eller ett erkännande, straffa en person för en handling han/hon gjort eller beskylls för att ha gjort, skrämma eller tvinga en person till något, eller för annan anledning med grund i någon form av diskriminering utförd av en offentlig person.65
Hedersrelaterat våld anser författarna vara en form av ”domestic violence” som vanligtvis innebär våld inom nära relationer som giftermål, samboförhållanden eller någon annan form av partnerförhållande men även mellan föräldrar och barn. Den här formen av våld eskalerar vanligtvis under en viss tidsperiod och faller ofta in under en av följande kategorier: fysisk misshandel, sexuellt utnyttjande och känslomässig eller psykisk
misshandel.66 Då ”domestic violence” anses vara en form av tortyr eller grym, omänsklig eller nedvärderande behandling eller bestraffning enligt ICCPR och Tortyrkonventionen är
hedersmord att anses som en form av tortyr. ”Domestic violence” anses uppfylla de fyra kriterierna för att en handling ska ses som tortyr, det orsakar svår fysisk och/eller psykisk smärta, det är medvetet belastad en annan person, det är utfört med specifika ändamål och med varelse aktiv eller passiv statlig involvering.67
Tortyrkonventionen fortsätter med att säga att det inte finns några som helst undantag för denna regel, inte ens när det råder krig eller någon annan sorts allmän krissituation och att en order från en överordnad inte berättigar en handling av tortyr.68 Europa har endast ett fåtal regionala konventionstexter som berör ämnen som rätten till liv, förbudet mot tortyr och våld mot kvinnor. Sammanfattningsvis säger EKMR69 att alla människor har en rätt till liv, att denna rättighet ska skyddas av den nationella lagstiftningen och att det enda undantaget är brott som stipulerar dödsstraff. Det föreskrivs även att ”ingen får utsättas för tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.”70 Afrika har precis som Europa inte en mängd olika regionala konventionstexter som berör ämnen som rätten till liv, förbudet mot tortyr och våld mot kvinnor. The African Charter on human and peoples’ rights säger att varje människa ska vara berättigad till respekt för sitt liv och sin integritet. Afrikanska Unionen har i denna konventionstext lagt till en artikel som säger att ingen enda av de föreskrivna rättigheterna får inskränkas pga. etnicitet, kön, religion, politisk åskådning eller socialt status.71
I ett av sina protokoll till konventionen står skrivet att all form av exploatering och grym, omänsklig eller nedvärderande bestraffning och behandling ska förbjudas.72 En annan artikel säger att alla stater ska förbjuda och fördöma alla sorters skadliga traditioner som drabbar kvinnor. Bland dessa skadliga traditioner tar de bland annat upp kvinnlig könsstympning, det tas också upp att alla stater ska skydda sina kvinnliga medborgare som riskerar att utsättas för sådana traditioner och alla andra former av våld.73 Författarna anser att förutom den redan nämnda skadliga traditionen som berör kvinnlig könsstympning så är även hedersmord att ses som en form av skadlig tradition riktad främst mot kvinnor.
64 Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning
65 Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning Art. 1:1 66 National Coalition Against Domestic Violence
67 UNICEF - Domestic violence against women and girls
68 Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning Art. 2 69 Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna 70 EKMR Art. 3
71 Banjul Charter Article 2
72 Protocol to the African Charter on human and peoples’ rights on the rights of women in Africa Article 4 73 Protocol to the African Charter on human and peoples’ rights on the rights of women in Africa Article 5
Amerika har emellertid allt fler regionala konventionstexter som berör dessa ämnen. Enligt den Amerikanska konventionen för mänskliga rättigheter har varje människa rätt till liv från tillfället då personen föddes. Denna rättighet ska skyddas genom lag och i de stater som fortfarande tillämpar dödsstraff ska detta straff endast utdömas på personer som utfört de mest fruktansvärda handlingar.74 Den amerikanske konventionen fortsätter med att säga att ingen människa ska bli utsatt för tortyr eller annan omänsklig behandling och att alla människor som berövats sin frihet ska bemötas med respekt för sin integritet.75
Enligt den amerikanska tortyrkonventionen anses tortyr vara varje medveten handling som tillfogar en person fysisk eller psykisk smärta med syfte att utreda, straffa eller förebygga ett handlande eller skrämma personen från att t.ex. vittna. Tortyr skall också innefatta användandet av metoder på en person för att bryta ner dess personlighet eller
förminska hans/hennes fysiska eller psykiska kapacitet. Då sådana metoder används spelar det ingen roll om personen som utsätts för dem blir utsatt för fysisk smärta eller psykisk vånda.76
Den inter-amerikanska konventionen för förebyggande, bestraffande och förhindrande av våld mot kvinnor föreskriver att våld mot kvinnor är varje handling som baseras på könstillhörighet som orsakar dödsfall eller fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för en kvinna, oberoende om handlingen skedde inom familjen eller ute i samhället, av en privatperson eller av staten.77 Artikel 4 fortsätter med att varje kvinna har rätten att utnyttja och vara skyddad av rätten för respekt av sitt liv och rätten att inte bli utsatt för tortyr. Hedersmord är en sorts utomrättslig avrättning och dessa och liknande utomrättsliga
avrättningar förekommer över hela världen. Dessa handlingar utförs oftast med godkännande av staten av antingen poliser, privatpersoner eller grupper som arbetar tillsammans med staten eller enbart tolereras av den. Detta handlande är följaktligen ett grovt brott mot rätten till liv. Många kvinnor som riskerar att utsättas för hedersmord kan tidigare ha blivit utsatta för sexuella övergrepp. ”Våldtäkt och andra former av sexuella övergrepp är en vanligt
förekommande form av tortyr särskilt riktad mot kvinnor. Inga former av tortyr eller annan grym eller förnedrande behandling kan någonsin accepteras i vilket syfte det än må vara.” 78
4. Diskriminering
Varje dag världen över utsätts kvinnor och flickor för diskriminering på grund av sitt kön. Definitionen på könsdiskriminering är missgynnande av personer vilket har direkt eller indirekt samband med deras könstillhörighet.79 Kvinnor som kommer till ett land som billig arbetskraft inom hemmet och underhållningsbranschen är extra utsatta för flera former av diskriminering. Bland dessa former av diskriminering ingår könsdiskriminering och diskriminering på grund av etnicitet. Dessa kvinnor får ingen möjlighet att åtnjuta sina fundamentala rättigheter varken inom den privata eller allmänna sektorn. Många av dessa kvinnor blir bortgifta och hamnar i hem där våld och misshandel är en del av vardagen.
74 Amerikanska konventionen för mänskliga rättigheter Artikel 4 75 Amerikanske konventionen för mänskliga rättigheter Artikel 5.2 76 Inter-American convention to prevent and punish torture Article 2 77 Convention of Belém Do Para Art. 1-2
78 Regeringens webbplats om mänskliga rättigheter 79 Nationalencyklopedin (Könsdiskriminering)
I Asien får kvinnor som kommit till landet som brud, inte någon som helst hjälp av staten och rättssystemet när de utsätts för våld inom hemmet. Detta beror på en regel ”one year rule” som går ut på att kvinnan måste stanna hos sin man under det första året av
äktenskapet annars riskerar hon att utvisas ur landet om äktenskapet skulle upplösas. Just på grund av risken att utvisas väljer de flesta att stanna i ett våldsamt förhållande. Detta beror även på att de är rädda för att återvända till sitt hemland för de kan utsättas för ytterligare våldshandlingar och bli utstötta ur samhället för att deras civilstatus har ändrats. Den här är någonting som mestadels kvinnor som tillhör minoriteter utsätts för. De handlar alltså inte bara om könsdiskriminering utan även diskriminering på grund av etnicitet80
Diskrimineringen gentemot kvinnor visar sig genom att de ständigt är övervakade av sina släktingar, de har då ingen som helst möjlighet att leva ett självständigt liv. Denna möjlighet påverkas även av faktumet att det är få kvinnor som får grundläggande utbildning som unga. Att kunna läsa och skriva anser nog de flesta är ett behov för att kunna fungera i dagens samhälle, det blir otroligt svårt att få jobb annars. Kan man inte vara ekonomisk oberoende blir man automatiskt beroende av sin familj för att kunna överleva.
Den här sortens behandling av kvinnor är en konsekvens av att man inom både internationell och nationell lagstiftning anser att familjen hör till den privata sektorn. Idag ska staten inte bara undersöka och straffa allt våld mot kvinnor inom den privata sektorn utan de ska även arbeta aktivt för att förhindra den sortens förtryck. Staterna spelar en viktig roll i hur man avgör statusen och rättigheterna för individerna inom en familj detta sker både genom lagstiftning och genom reglerade moraliska uppfattningar.81
4.1 Diskriminerande lagar och anti-diskriminering principen
Under Pekingkonferensen kom de deltagande staterna överens om att dra in alla lagar som är diskriminerande gentemot kvinnor på grund av kön. Trots detta åtagande så finns det
fortfarande lagar världen över som har en diskriminerad effekt gentemot kvinnor. Dessa lagar reglerar allt från en kvinnas status inom äktenskapet till hennes status i samhället. T.ex. i Kuwait har kvinnor fortfarande ingen rösträtt.
Länder som Colombia, Japan, Mexico och Turkiet har diskriminerande
lagstiftning gällande äktenskap. Den lagliga åldern när en kvinna får gifta sig är mycket lägre än för män. I artikel 158 i Mexican Civil Code får en kvinna inte gifta om sig förrän 300 dagar har passerat efter att äktenskapet har upplösts. Kvinnorna nekas underhåll efter en skilsmässa och det är oftast mannen som beviljas vårdnaden om de gemensamma barnen. Många länder har även en könsrelaterade bestämmelser gällande arv. Det är där omöjligt för en kvinna att få ärva sin man eller sin far. Kvinnan kan endast få delad äganderätt om hon företräds av en manlig förvaltare.82
Anti-diskrimineringsprincipen är en erkänd norm inom internationell lagstiftning. Syftet med denna princip är att skydda mänskliga rättigheter, individuella som grupprättigheter från diskriminerande inskränkningar. Mänskliga rättigheter har många dokument i form av traktat, konventioner och fördrag som i sig innehåller anti- diskrimineringsklausuler.
80 Notes on Gender and Racial Discrimination: An urgent need to integrate an intersectional perspective to the
examination and development of policies, strategies and remedies for gender and racial equality, Pragna Patel
81 Report of the Special Rapporteur on violence against women, its causes and consequences, Ms. Radhika
Coomaraswamy, Submitted in accordance with Commission on Human Rights resolution 1995/85, Violence against women in the family, E/CN.4/1999/68 (10 March 1999) p. 6-18
Universella Deklarationen för Mänskliga Rättigheter är det första skrivna dokument om mänskliga rättigheter. En deklaration är visserligen inte bindande men just denna har agerat som en hörnsten för andra dokument och har fått status som sedvanerätt. I artikel 1 tar man upp att alla människor är födda fria och att alla har lika rätt att erhålla de rättigheter som finns i deklarationen utan undantag. Artikeln tar också upp att kön inte får vara en anledning till att neka någon dess rättigheter. Vidare i artikel 7 tas det upp att alla är lika inför lagen och att alla skall erhålla skydd mot diskriminering då det går emot
bestämmelserna i deklarationen.
De två internationella fördragen ICCPR och ICESCR83 innehåller båda två en anti-diskriminerings klausul. ICCPR art 26 och ICESCR art 2 (2), båda klausulerna uttrycker klart att kön inte får vara en grund för att inskränka några av rättigheterna som nämns i fördragen. Vidare finns det tre traktat som riktar in sig på specifika områden i världen. Dessa är Afrikan Charter, Amerikanska konventionen för de mänskliga rättigheterna och EKMR. Även dessa tre innehåller anti-diskriminerings klausuler, artikel 2 i Afrikan Charter, artikel 1 i Amerikanska konventionen och artikel 14 i EKMR. Dessa tre artiklar är också klara i att uttrycka att kön inte är en grund för att kunna inskränka rättigheter som finns i dessa traktat. Den internationella konventionen som specifikt tar upp diskrimineringen mot kvinnor är Kvinnokonventionen. Den konventionen är det första internationella dokumentet som har definierat diskriminering mot kvinnor. Definitionen finns i artikel 1 och den lyder: ”I denna konvention avser uttrycket ’diskriminering av kvinnor’ varje åtskillnad, undantag eller inskränkning på grund av kön som har till följd eller syfte att begränsa eller omintetgöra erkännandet av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på det politiska,
ekonomiska, sociala, kulturella eller medborgerliga området eller något annat område för kvinnor, oberoende av civilstånd och med jämställdheten mellan män och kvinnor som grund, eller åtnjutandet eller utövandet av dessa rättigheter och friheter.”84
Definitionen skall gälla alla artiklar i konventionen. Kvinnokommittén har däremot gett ut en rekommendation (nr 19) om exakt vilka rättigheter och friheter som artikel 1 skallinnefatta. Dessa rättigheter är rätten till liv, frihet och personlig säkerhet, rätten till jämställdhet inom familjen, högsta uppnåeliga standard vad avser fysisk och mental hälsa, rättvisa och gynnsamma arbetsförhållanden och rätten att inte bli utsatt för tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.
När det kommer till könsbaserat våld, dvs. våld som riktas specifikt mot kvinnor på grund av deras könstillhörighet skall även dessa ingå i definitionen av vad som anses vara
diskriminerande mot kvinnor. Alla former som utesluter en kvinna eller förhindrar henne från att leva sitt liv med samma rättigheter och friheter som män skall räknas som
diskriminerande.85Ett exempel på hur vissa lagar har olika förutsättningar för kvinnor och män på ett diskriminerande sätt är fallet Lovelace v. Canada
83 International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights 84 Kvinnokonventionen (CEDAW) Artikel 1
Sandra Lovelace är född och uppväxt som Maliseet indian, i vuxen ålder gifte hon sig med en icke-indian och därigenom förlorade hon alla sina rättigheter som Maliseet indian, därmed rätten att bo på reservatet. Detta skedde enligt Canadas lag. Lagen var utformad på så vis att endast kvinnor blev av med sina rättigheter inom reservatet och inte fick återvända hem. Sandra Lovelace ansåg att lagen inskränkte artikel 26 och 2786 av ICCPR men eftersom hon skiljde sig behövde domstolen inte ta ett slutgiltigt beslut och gick därför aldrig igenom artikel 26. Däremot ansåg domstolen att ”personer som hade vuxit upp på reservatet och som fortfarande hade anknytning till reservatet och ville behålla dessa skulle anses tillhöra minoriteten.”87
5. Statsansvar (Due Diligence)
Alla stater har ett ansvar oavsett om gärningsmannen är statsanställd eller inte eller om handlingen äger rum på en offentlig plats eller i hemmet. Staternas åtaganden kan
sammanfattas i tre kategorier, respektera, skydda och förverkliga. Staterna har en skyldighet att respektera de kvinnliga mänskliga rättigheterna. Den nationella lagstiftningen måste förespråka jämställdhet mellan könen inom alla områden. Staterna har dessutom en skyldighet att skydda de kvinnliga mänskliga rättigheterna. Staten måste anta alla nödvändiga åtgärder för att förhindra att individer eller grupper av personer kränker de individuella rättigheterna. Staterna måste därför förhindra direkt och indirekt diskriminering av kvinnor. Staterna är även skyldiga att förverkliga de kvinnliga mänskliga rättigheterna genom att säkerställa tillfällen för individer att erhålla vad de behöver så som mat, vatten, boende och utbildning.88
Statens skyldighet att respektera de kvinnliga mänskliga rättigheterna betyder att staten inte på något sätt får begränsa kvinnors rätt att inte bli utsatta för våld. Skyldigheten att skydda kräver att staten förhindrar andra individer från att kränka de rättigheter som ska
respekteras.89 Staten skall utföra en omgående och opartisk utredning eller tillförsäkra att efterforskningar utförs närhelst det finns en rimlig anledning att tro att en kränkning av mänskliga rättigheter eller fundamentala friheter har förekommit inom statens jurisdiktion.90 Varje stat har ett viktigt ansvar och en skyldighet att skydda, marknadsföra och implementera alla de mänskliga rättigheterna och fundamentala friheterna, bland annat genom att anta de åtgärder som behövs för att skapa de nödvändiga förhållandena inom områden som t.ex. samhället, ekonomin och politiken och försäkra att alla personer inom statens jurisdiktion har möjlighet att utnyttja alla dessa rättigheter och friheter i praktiken.91
Staten måste också säkerställa rätten till liv för alla potentiella offer genom att stifta effektiva lagar och etablera olika sorters polismyndigheter som ska förebygga, förbjuda och bestraffa kränkningar samt se till att offren får en skälig kompensation. Statens skyldighet att förverkliga sina åtagande gentemot de kvinnliga mänskliga rättigheterna kräver att staten utför lämpliga åtgärder inom bland annat de lagstiftande och dömande statsorganen.92
86 Artikel 27 av ICCPR säger att i de stater där etniska, religiösa och språkliga minoriteter förekommer skall de
personer som tillhör dessa minoriteter inte bli förnekade sin rätt att tillsammans med andra personer ur sin grupp åtnjuta sin egen kultur, utöva sin egen religion eller att tala sitt eget språk.
87 Human rights Committee, Communication No. 24/1977 Canada. 30/07/81.
CCPR/C/13/D/24/1977 30 July 1981
88 Amnesty International USA, Stop Violence Against Women
89 Si-si Liu, AI Hong Kong, Due Diligence: the duty of State to address violence against women, March 18, 2006 90 Declaration on the Right and Responsibility… Article 9:5
91 Declaration on the Right and Responsibility… Article 2:1
Förutom staternas skyldighet att respektera, skydda och förverkliga de mänskliga rättigheterna ska de även framställa dem positivt och marknadsföra dem för medborgarna. Staten skall utbilda medborgarna i mänskliga rättigheter bland annat genom undervisning i grundskolan eller offentliga informationsprogram genom den nationella televisionen.93
Staten har ansvaret att anta lagstiftande, dömande och administrativa åtgärder för att marknadsföra förståelsen av de civila, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna för alla personer inom statens jurisdiktion. Sådana åtgärder skall bland annat inbegripa offentliggörandet och tillängligheten av den nationella lagstiftningen och grundläggande internationella mänskliga rättighetsinstrument och att fullständigt och jämställd tillgång till internationella dokument om mänskliga rättigheter, inkluderat statens årsrapporter till de internationella organ som statens är medlem av, och officiella rapporter och diskussioner från dessa organ.94
Staten har en skyldighet att marknadsföra och underlätta undervisningen av mänskliga rättigheter och fundamentala friheter på alla nivåer av undervisning och att tillförsäkra att alla de ansvariga för att utbilda jurister, poliser, militärer och offentligt anställda personer inkluderar lämpliga delar av de mänskliga rättigheterna i utbildningen.95
Enligt principen “due diligence” har staterna ett ansvar under internationell lagstiftning att förhindra, undersöka och bestraffa våld mot kvinnor och att försäkra att offren förvärvat ett rimligt skadestånd oavsett om våldshandlingen utfördes av en statsanställ eller en
privatperson. Principen används för att övervaka staterna och förvissa sig om att de uppfyller de krav som de internationella mänskliga rättigheterna ställer upp och för att kontrollera om staterna har agerat tillräckligt för att förverkliga de mänskliga rättigheterna. 96 ”Due
diligence” är en beskrivning av de minimiåtgärder som en stat måste utföra för att uppfylla sitt ansvar att skydda individen från kränkningar av de mänskliga rättigheterna. 97
Både sedvanlig och konventionell internationell lag föreskriver att alla staterna har en ”due diligence” - skyldighet att förhindra, reagera på, beskydda från och erbjuda ersättning för våldshandlingar mot kvinnor oavsett om de begåtts av en statsanställd eller en privatperson.98
Diskriminering enligt Kvinnokonventionen är inte endast begränsad till
handlingar utförda av eller på en regerings vägnar. Enligt artikel 2 (e) av konventionen skall alla stater anta alla nödvändiga åtgärder för att eliminera diskriminering av kvinnor oavsett gärningsman. Stater kan hållas ansvariga för handlingar utförda av privatpersoner om staten misslyckats med att handla med ”due diligence” för att förhindra sådana handlingar.99
“This general principle of due diligence requires that when states know, or ought to know, about abuses of human rights, and fail to take appropriate steps to prevent the
violations, then they bear responsibility for the action. Exercising due diligence includes steps to prevent abuses; to investigate them when they occur; to prosecute the alleged perpetrators and bring them to justice in fair proceedings; and to ensure adequate reparation for the victims, including rehabilitation and redress. Steps to prevent violence can be legal,
educational or practical, for example improving street lighting in an area where women have been raped.”100
93 Due Diligence: the duty of State to address violence against women 94 Declaration on the Right and Responsibility… Article 14
95 Declaration on the Right and Responsibility… Article 15 96 International Symposium Bern 21-23 September 2005,
Due Diligence: The responsibility of the state for the human rights of women
97 Amnesty International USA, Stop Violence Against Women
98 The due diligence standard as a tool for the elimination of violence against women, Yakin Ertürk p.30 99 CEDAW General Recommendation No. 19 (11th session 1992) p.9
