Samhällskunskapslärares syn på politiskt deltagande -En intervjustudie om hur samhällskunskapslärare uppfattar undervisningsuppdraget kring politiskt deltagande

37 

Full text

(1)

ÖREBRO UNIVERSITET

Ämneslärarprogrammet, samhällskunskap Självständigt arbete, 15hp, avancerad nivå

Seminariedatum: 17/1 2020

Samhällskunskapslärares syn på

politiskt deltagande

En intervjustudie om hur samhällskunskapslärare uppfattar undervisningsuppdraget kring politiskt deltagande

Lana Bratan

(2)

Abstract

The object of the study is to examine how social science teachers, who lecture on different educational programs in Swedish upper secondary schools, defines and perceive to political participation. The applied method is qualitative interviews. Bert Giestas' educational functions and three definitions of political participation are applied as the basis for analyzing the results. The results show that teachers define political participation and perceive to the teaching assignment in different ways within different educational programs. However, several

similarities between teachers perceptions are also discerned. Several teachers include a social focus in their definitions of political participation, while other teachers define political participation based on a political systemfocus. Furthermore, social science teachers express three aspects in relation to the purpose of the teaching assignment, which is to develop

students into democratic citizens, to provide students with knowledge and to develop students into critical citizens.

Keywords: political participation,definitions, social science teachers,qualification, socialization, subjectification

(3)

Innehållsförteckning

1. Inledning ...1

1.1 Syfte och frågeställningar ...2

1.2 Disposition ...2

2. Tidigare forskning kring politiskt deltagande...3

2.1 Ungdomars politiska deltagande...3

2.2 Politiskt deltagande i en undervisningskontext ...5

2.3 Sammanställning av de presenterade forskningsstudierna ...6

3. Teoretiska utgångspunkter ...7

3.1 Definitioner av politiskt deltagande ...7

3.2 Skolans utbildningsuppdrag enligt Biesta ...9

4. Metod och material ... 11

4.1 Kvalitativa intervjuer som insamlingsmetod ... 11

4.2 Urval och sökstrategier ... 11

4.3 Utformning av intervjuguide ... 13

4.4 Utförandet av intervjuer ... 13

4.5 Materialbearbetning och analysmetoder ... 14

4.6 Forskningsetiska överväganden ... 16

4.7 Forskningskvalitet ... 16

5. Resultatredovisning och analys ... 17

5.1 Lärarnas definitioner av politiskt deltagande ... 17

5.1.1 Definitioner som inbegriper ett politiskt systemfokus ... 17

5.1.2 Definitioner som inbegriper ett samhällsfokus ... 19

5.2 Lärarnas uppfattningar om undervisningsuppdraget ... 20

5.2.1 Uppfattningar kopplat till lärarnas undervisningskontext ... 20

5.2.2 Lärarnas undervisningsmetoder ... 21

5.3 Lärarnas uppfattningar om uppdragets syfte ... 24

5.3.1 De kvalificerande samhällskunskapslärarna ... 24

5.3.2 De socialiserande samhällskunskapslärarna ... 25

5.3.3 De subjektifierande samhällskunskapslärarna... 26

6. Slutsatser och avslutande diskussion ... 28

7. Käll- och litteraturförteckning ... 31

(4)

1

1. Inledning

Under de senaste decennierna har frågor kring medborgardeltagande behandlats i stor

utsträckning inom samhällsvetenskaplig forskning. Flera studier visar att valdeltagandet bland unga medborgare är lågt (Bäck, Bäck & Gustafsson 2016; Ekman & Zetterberg 2010). Flera forskare argumenterar därför för ett ökat behov av medborgarbildning (se exempelvis Galston 2001). Att utbilda och bilda elever till samhällsmedborgare är inget nytt fenomen. Dock har målsättningen kring detta uppdrag ändrat karaktär i samband med att nya läroplaner och ämnesplaner har utformats genom åren (Långström & Virta 2016). I de aktuella

styrdokumenten för gymnasieskolan skildras medborgarutbildning i förhållande till ett aktivt medborgarskap. Vidare framgår att uppdraget omfattar hela skolans verksamhet. Dock ankommer detta uppdrag på samhällskunskapsundervisningen i synnerhet då ämnesplanen betonar att undervisningen ska ge elever förutsättningar till ett aktivt deltagande i

samhällslivet (lgy11). Därtill skildras uppdraget i kommentarmaterialet till ämnesplanen enligt följande:

Medborgarkompetens innefattar förutom kunskaper om samhället också förmåga att aktivt delta i samhällslivet. För att man som medborgare ska kunna göra sin röst hörd utöver att rösta i val, betonar ämnesplanen att eleverna ska kunna uttrycka sina kunskaper och uppfattningar både skriftligt och muntligt samt med hjälp av digitala verktyg (Skolverket 2011, s.4).

I ovanstående redogörelse framgår att uppdraget utgörs av att skapa förutsättningar för elever att ”göra sin röst hörd utöver att rösta i val” (Skolverket 2011, s.4). Kommentarmaterialet ger således uttryck för att samhällskunskapsundervisningen syftar till att främja politiskt

deltagande genom olika aktiviteter och deltagarformer. Dock framgår inte vad politiskt deltagande kan innebära och vilka kunskaper och förmågor som bör utvecklas för att möjliggöra detta. Inte heller i forskningslitteraturen finns någon enhetlighet kring politiskt deltagande. Forskare ger en komplex bild av vilka aktiviteter och deltagarformer som

innefattas i politiskt deltagande. Flera definitioner inbegriper exempelvis valdeltagande, vilket skildras i termer av en traditionell deltagarform (Bengtsson, 2008). Utomparlamentariska deltagarformer som exempelvis namninsamlingar, protester och demonstrationer utgör ytterligare exempel på politiska aktiviteter som innefattas i flera definitioner av begreppet (Johansson 2010).

(5)

2 Med tanke på den mångtydiga bild som såväl styrdokumenten som forskningslitteraturen ger är det intressant att undersöka hur de som arbetar med uppdraget att ge en grund för unga att göra sin röst hörd och delta politiskt ser på detta. Föreliggande uppsats strävar således efter att öka förståelsen för hur samhällskunskapslärare uppfattar sitt uppdrag kring politiskt

deltagande. Det finns studier som tyder på stora skillnader i valdeltagandet mellan gymnasieelever som studerar inom olika utbildningsprogram (Ekman 2007). Uppsatsen fokuserar därför på samhällskunskapslärare som undervisar på olika utbildningsprogram för att undersöka huruvida olika definitioner och förhållningsätt till uppdraget skiljer sig åt. För att illustrera samhällskunskapslärarnas uppfattningar av politiskt deltagande samt deras

förhållningsätt till uppdraget används tre definitioner av politiskt deltagande samt Gert Biestas (2011) teoretisering av skolans utbildningsfunktioner.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur samhällskunskapslärare som undervisar på olika utbildningsprogram i den svenska gymnasieskolan uppfattar politiskt deltagande och förhåller sig till undervisningsuppdraget kring politiskt deltagande. Syftet preciseras genom följande frågeställningar:

- Hur definierar samhällskunskapslärarna politiskt deltagande?

- Hur uppfattar samhällskunskapslärarna undervisningsuppdraget kring politiskt deltagande?

- Vilka utbildningsfunktioner framträder i samhällskunskapslärarnas uppfattningar?

- I vilken mån kan skillnader i synsätt kopplas till lärarnas undervisningskontext? 1.2 Disposition

I följande avsnitt skildras och sammanställs forskning om politiskt deltagande samt uppsatsens teoretiska utgångspunkter. Därefter klargörs uppsatsens metodologiska

tillvägagångsätt, material och urval. I nästa kapitel presenteras och analyseras det empiriska materialet. Analysen skildras i tre delar, varav den första delen behandlar

samhällskunskapslärares uppfattningar om innebörden av politiskt deltagande. I den andra delen analyseras lärares förhållningsätt till uppdraget kring politiskt deltagande. Den tredje analysdelen behandlar lärarnas uppfattning av uppdragets syfte. Slutsatser och

(6)

3

2. Tidigare forskning kring politiskt deltagande

Forskningsfältet kring politiskt deltagande är omfattande och inbegriper ett stort antal nationella och internationella studier. Då syftet med denna uppsats är att undersöka hur samhällskunskapslärare definierar politiskt deltagande och hur de ser på

undervisningsuppdraget kommer kapitlet huvudsakligen att behandla studier som skildras inom ramarna för det svenska utbildningsväsendet. Inledningsvis redogörs för befintlig forskning kring ungdomars politiska deltagande, vilka ämnar bidra till en djupare förståelse för hur ungas politiska deltagande ter sig och vilka förklaringsfaktorer som kan ha en inverkan på deltagandet. Därefter skildras undersökningar kring politiskt deltagande i en skolkontext, vilket ämnar visa på tidigare studier som kan anknytas till uppsatsens forskningssyfte och frågeställningar. Avslutningsvis sammanställs forskningsläget och eventuella forskningsluckor diskuteras.1

2.1 Ungdomars politiska deltagande

Forskningsläget ger en mångtydig bild av ungdomars politiska deltagande. En

tolkningsmöjlighet är att politik och politiskt deltagande har definierats på skilda sätt och därmed även undersökts med olika utgångspunkter. Dock ges en tämligen entydig bild av ett lågt valdeltagande bland ungdomar och unga vuxna. Statsvetarna Bäcks, Bäcks och

Gustafssons (2016) kvantitativa undersökning visar att ungdomar mellan 16 och 25 år deltar i betydligt lägre grad inom politiska partier och politiska föreningar än äldre åldersgrupper. I denna kontext är ungdomars politiska deltagande således lågt. Dock menar författarna att ungdomar deltar på en individnivå i stor utsträckning. I studien framgår att ungdomar visar ett stort engagemang för demonstrationer samt att hälften av de som demonstrerar ingår i

kategorin ”unga”. Vidare visar studien att majoriteten av befolkningen som deltar i namninsamlingar samt delar politiska händelser och synpunkter genom sociala medier kategoriseras som ungdomar.

1

För att finna relevant forskning inom området har två sökstrategier tillämpats. Genom databasen Primo har följande sökord använts som utgångspunkt för att återfinna tidigare forskningsstudier: politiskt deltagande, aktivt deltagande, ungdomar, unga medborgare, politisk socialisation, politikundervisning och samhällskunskapsundervisning. Därtill har en kedjesökning tillämpats, då referenslistor har granskats och använts som utgångspunkt för att finna ytterligare forskning inom ämnesområdet.

(7)

4 Statsvetarna Joakim Ekman och Pär Zetterberg (2010) presenterar ett liknande

forskningsresultat då de drar slutsatsen att 14-åriga ungdomars politiska engagemang och deltagande inom politiska partier och politiska förbund förekommer i ringa omfattning.2 Även Erik Amnås, Mats Ekströms och Håkan Stattins (2016) kvantitativa undersökning visar att det politiska deltagandet bland ungdomar mellan 13 till 30 år generellt är lågt när det gäller att rösta eller engagera sig inom politiska partier. Till skillnad från andra studier tar de dock sin utgångspunkt i jämförelser mellan ungdomar. Amnå, Ekström och Stattin (2016) urskiljer fyra grupper av unga medborgare, vilka benämns som aktiva, standby, oengagerade och

desillusionerade. Resultatet visar att enbart 6 procent av det totala antalet ungdomar ingår i kategorin politiskt aktiva ungdomar. Dock menar författarna att detta resultat inte speglar en rättvis bild av deltagandet i Sverige, då ett aktivt deltagande inte är beständigt. Snarare skriver Amnå, Ekström och Stattin (2016) att det politiska deltagandet varierar under olika

tidsperioder och är särskilt högt under valperioder.

Ekman och Amnå (2014) urskiljer tre olika typer av unga medborgare, vilka benämns som Active Citizens, Passive Citizens och Standby Citizens. Den sistnämnda gruppen, det vill säga Standby Citizens, karaktäriseras av unga som enbart engagerar sig eller deltar inom den politiska sfären när det behövs. Redogörelsen av Standby Citizens kan således

sammankopplas med Amnås, Ekströms och Stattins (2016) resultat som visar att ungdomars politiska deltagande skiljer sig åt under olika tidsperioder.

Statsvetarna Martin Karlsson och Erik Lundberg (2011) skriver att medborgare väljer att delta inom den politiska sfären i avseenden som är av betydelse för dess egna intressen. Verba, Schlozman och Brady (1995) betonar även att politiska deltagande påverkas av individuella intressen. Därtill lyfter Verba, Schlozman och Brady medborgarens sociala relationer och socioekonomiska bakgrund som ytterligare förklaringsfaktorer till politiskt deltagande.

2 Analyserna tar sin utgångspunkt från resultaten av 2009-års ICCS undersökningar. ICCS är en förkortning för

International Civic and Citizenship Education Study, vilken är en internationell undersökning som mäter och analyserar ungdomars kunskaper och förmågor kring medborgarskap.

(8)

5 2.2 Politiskt deltagande i en undervisningskontext

Statsvetaren Tiina Ekman (2007) analyserar 18-åriga gymnasieelevers attityder till politiskt deltagande. Avhandlingen tar sin utgångspunkt från jämförelser mellan gymnasieelever som studerar på olika utbildningsprogram. Resultaten visar att gymnasielevers inställning till politiskt deltagande varierar i stor omfattning. 94 procent av eleverna på

naturvetenskapsprogrammet och 88 procent av eleverna på samhällsvetenskapsprogrammet ger uttryck för beredskap till valdeltagande. Vidare framgår att 64 procent av eleverna på estetiska programmet och ekonomiprogrammet anger att de kommer att rösta i de allmänna valen. Allra lägst är benägenheten för valdeltagande bland elever som studerar på el- och energiprogrammet samt fordons- och transportprogrammet, där enbart 49 procent av eleverna ger uttryck för att de kommer rösta i allmänna val.

Vidare behandlar även statsvetaren Sofie Gustafssons (2016) kvalitativa avhandling skillnader mellan gymnasielever som studerar på olika utbildningsprogram. Gustafsson undersöker elevers medborgarskapande genom fältarbeten i en klass på IV-programmet och en klass på samhällsvetenskapsprogrammet. I analysen framgår att elevernas medborgarskapande

påverkas av såväl lärarnas förväntningar på eleverna som elevernas uppfattningar av sig själva och av varandra. Resultaten visar att lärarna har högre förväntningar på eleverna i

samhällsklassen. Därtill framgår att eleverna som går på IV programmet karaktäriseras som farliga och dumma medan eleverna på samhällsvetenskapsprogrammet betraktas som skötsamma och ambitiösa.

I en avhandling i pedagogik redogör Peter Wall (2012) för tidigare forskning kring

samhällskunskapsundervisning och drar slutsatsen att undervisningen behandlar politik i hög grad. Vidare skriver Wall om olika uppfattningar kring vilka politiska kunskaper elever bör utveckla för att kunna delta i det politiska samhällslivet. Wall redogör för tre olika politiska kunskaper som elever behöver för att kunna delta inom den politiska sfären. Dessa benämns som politydimensionen, policydimensionen och politicsdimensionen. Politydimensionen omfattas av att utveckla kännedom kring det politiska ramverket som existerar, tillexempel politiska institutioner och regler för val. Policydimensionen utgörs av att inhämta kunskaper om politikens syfte och innehåll. Slutligen omfattas politicsdimensionen av att utveckla kunskaper kring olika politiska tillvägagångsätt, vilket exempelvis innebär att eleverna har vetskap om hur politik tar form.

(9)

6 Även politisk socialisation är ett välbeforskat område. Flera forskare har undersökt skolans betydelse för elevers politiska deltagande och engagemang. Statsvetaren Anders Bromans (2009) doktorsavhandling behandlar samhällskunskapsundervisningens inverkan på gymnasieelevers förhållningsätt till demokrati och politik. Resultaten visar att

samhällskunskapsundervisningen påverkar gymnasieelevers demokratiska och politiska förhållningsätt, dock enbart i en liten utsträckning. Broman drar därmed slutsatsen att skolan fungerar som en svag demokratisk och politisk socialisationsagent.

Vidare jämför Broman (2009) skolan som demokratisk och politisk socialisationsagent och andra socialisationsagenter, som exempelvis massmedier. Resultaten visar att skolan är den starkaste demokratiska och politiska socialisationsagenten i förhållande till de konkurrerande socialisationsagenterna som undersöks. Bromans forskningsresultat kan jämföras med statsvetaren Erik Anderssons (2013) resultat som visar att sociala medier är en stark politisk socialisationsagent i förhållande till skolan. Forskningen ger således en tvetydig bild kring politisk socialisation. Statsvetaren Mikael Persson (2013) menar att olika teorier och tillvägagångsätt används för att undersöka korrelationen mellan skolan och politiskt deltagande, vilket bidragit till resultat som pekar i olika riktningar. Persons

sammanläggningsavhandling visar dock att gymnasieskolan inte har en direkt påverkan på elevers politiska deltagande.

2.3 Sammanställning av de presenterade forskningsstudierna

Sammantaget ger de presenterade studierna en bild av politiskt deltagande. De visar att ungdomars valdeltagande är lågt. Dock framkommer att ungdomar deltar och engagerar sig i det politiska samhällslivet genom andra aktiviteter, till exempel genom sociala medier och demonstrationer. Därtill urskiljs rådande samhällsstrukturer och deltagarnas intressesfär som två olika förklaringsfaktorer till politiskt deltagande. Vidare återfinns flera undersökningar som behandlar sambandet mellan skolan och politiskt deltagande, varav en redogör för olika politiska kunskaper som elever bör utveckla för att kunna delta som politiskt aktiva

samhällsmedborgare. Flera undersökningar behandlar även frågan om huruvida skolan påverkar elevers politiska deltagande. Något som inte undersökts är hur

samhällskunskapslärare uppfattar politiskt deltagande och förhåller sig till

undervisningsuppdraget. Dessutom är forskningsfältet framförallt kvantitativt inriktat. Föreliggande uppsats ämnar därför bidra till kunskap om korrelationen mellan skolan och politiskt deltagande genom att undersöka samhällskunskapslärares förhållningsätt till

(10)

7

3. Teoretiska utgångspunkter

Två huvudsakliga teoretiska diskussioner ramar in uppsatsens empiriska studie. Med grund i litteratur om politiskt deltagande urskiljs tre välanvända definitioner. Dessa tre definitioner kommer att kopplas till samhällskunskapslärares uppfattningar. Gert Biestas tre perspektiv på målen för utbildning fungerar som analysverktyg för att tolka samhällskunskapslärarnas förhållningsätt till undervisningsuppdraget kring politiskt deltagande. Avsnittet behandlar inledningsvis definitionerna, därefter görs en sammanfattande tabell. I nästa del presenteras utbildningsfunktionerna följt av en konstruerad begreppsapparat som innefattar idealtypiska förhållningssätt till samhällskunskapsundervisningen för politiskt deltagande.

3.1 Definitioner av politiskt deltagande

Politiskt deltagande har definierats och undersökts på flera olika sätt i både nationella och internationella studier. Uppsatsens teoretiska referensram avgränsas till tre definitioner, vilka är olika omfattande och inbegriper skilda aspekter av begreppet. Den första definitionen som används, lanserades av de amerikanska statsvetarnaSidney Verba, Key Lehman Schlozman och Henry Brady. Verba, Schlozman och Brady (1995) redogör för politiskt deltagande i form av aktiviteter som syftar till attutse politiska representanter eller påverka regeringsbeslut och den reella politiken. Därmed utgörs politiskt deltagande enligt denna definition av att ”göra” politik såväl under val som innan och efter valperioder och därigenom påverka politiska beslutsprocesser.

De svenska statsvetarna Esaiasson och Westholm (2006) definierar politiskt deltagande som en medveten och aktiv handling som genomförs i syfte att påverka kollektivet. Denna definition är bredare än Verbas, Schlozmans och Bradys (1995) definition, då den innefattar aktiviteter som ämnar påverka samhället i allmänhet. Esaiasson och Westholm (2006)

exkluderar dock politiskt deltagande som inte syftar till en kollektiv påverkan, vilket utesluter vissa typer av deltagarformer. Därtill definieras inte ”handlingar”.

(11)

8 Statsvetarna Joakim Ekman och Erik Amnå (2010) presenterar olika definitioner av politiskt deltagande och landar slutligen i en egen typologi kring politiskt deltagande som är mer omfattande än både Verbas, Schlozmans och Bradys (1995) samt Esaiassons och Westholms (2006) definitioner. Ekman och Amnå (2010) urskiljer tre typer av politiskt deltagande, vilka benämns som icke-deltagande, latent-deltagande och manifest-deltagande. Icke-deltagande kan enligt Ekman och Amnå (2010) komma till uttryck såväl passivt som aktivt. Ett passivt icke-deltagande utgörs av en medborgare som inte deltar med anledning av ett bristande intresse för politik. En aktiv icke-deltagare är en medborgare som på ett medvetet sätt väljer att avstå från politiken på grund av låg tilltro till de politiska partierna som existerar. Vidare redogör Ekman och Amnå (2010) för två underkategorier till latent politiskt deltagande, vilka benämns som samhällsinvolvering och samhällsengagemang. Samhällsinvolvering utgörs av att medborgaren, både individuellt och i kollektiva

sammanhang, uttrycker intresse för politiska samhällsfrågor samt betraktar politik som något essentiellt. Vidare omfattas samhällsengagemang av att aktivt engagera sig inom den politiska sfären genom att exempelvis göra sin röst hörd inom politiska grupper på massmedier.

Slutligen beskriver Ekman och Amnå (2010) manifest politiskt deltagande i termer av traditionella tillvägagångsätt för politiskt deltagande, vilket till exempel kan innebära att medborgaren röstar eller ansluter sig till olika medlemspartier. Författarna menar även att manifest politiskt deltagande kan ta sig uttryck i form av såväl legal aktivism som illegal aktivism, varav legal aktivism innebär att medborgaren agerar politiskt rättsligt för att uttrycka sin politiska ståndpunkt. Illegal aktivism utgörs snarare av att medborgaren bryter mot samhällets lagar och normer för att yttra sin politiska åsikt.

Verbas, Schlozmans och Bradys definition av politiskt deltagande

Esaiassons och Westholms definition av politiskt deltagande

Politiskt deltagande utgörs av olika aktiviteter som påverkar politiska beslutsprocesser.

Politiskt deltagande utgörs av aktiviteter som påverkar samhällsordningen.

Ekmans och Amnås typologi om politiskt deltagande

Politiskt deltagande utgörs av:

1) Passiva och aktiva former av icke-deltagande

2) Latent-deltagande i form av samhällsengagemang och samhällsinvolvering

3) Manifest-deltagande i form av valdeltagande och utomparlamentariskt deltagande

(12)

9 3.2 Skolans utbildningsuppdrag enligt Biesta

Pedagogikfilosofen Gert Biesta (2011) menar att frågan om vad som utmärker god utbildning i samtiden är reducerad inom forskningen. Därmed skriver Biesta (2011) att utbildningens syften bör preciseras. En distinktion görs mellan tre olika funktioner som utbildningen kan och bör eftersträva. De benämns som kvalificering, socialisering och subjektifiering.

Kvalificering handlar om att förse elever med olika kunskaper, färdigheter och förmågor för att därigenom skapa förutsättningar för elever att orientera sig i samhällslivet. Biesta (2011) menar att denna utbildningsfunktion är djupt sammankopplad med samhällets behov av att kvalificera medborgare för arbetslivet och därigenom bidra till den ekonomiska tillväxten. Därtill skriver Biesta (2011) att utbildningens kvalificerande syfte kan sammankopplas med samhällets behov av att förse elever med olika kunskaper och kompetenser som fordras för att delta som politiska samhällsmedborgare. Med utgångspunkt från ett sådant synsätt bör

undervisningen utveckla elevers kunskaper om till exempel politiska system och politiska beslutsprocesser.

Vidare redogör Biesta (2011) för utbildningens socialiserande funktion. Den utgörs av att socialisera elever till samhällsmedborgare och skapa förutsättningar för elever att integreras i enlighet med den rådande samhällsordningen.I fråga om politiskt deltagande kan det handla om att socialisera elever in i den politiska ordningen. Vidare skriver Biesta (2011) att socialisering sker såväl medvetet som omedvetet, vilket leder till att socialisering utgör en ofrånkomlig del av undervisningen.

Biesta (2011) skriver att många forskare argumenterar för att utbildningen enbart har en kvalificerande och en socialiserande funktion. Dock urskiljer Biesta (2011) en tredje

utbildningsfunktion, vilken benämns som subjektifiering. Subjektifiering handlar om att skapa förutsättningar för elever att förhålla sig som självständiga subjekt i förhållande till den

rådande samhällsordningen. Undervisningen bör leda till att elever utvecklar åsikter och positionerar sig i förhållande till samhällets normer och värderingar. Subjektifiering kan därmed betraktas som en motpol till den socialiserande utbildningsfunktionen.I förhållande till politiskt deltagande, kan subjektifiering exempelvis utgöras av att elever utvecklar ett kritiskt förhållningsätt till den politiska ordningen.

(13)

10 Utbildningsfunktionerna kan särskiljas från varandra. Dock menar Biesta (2011) att

utbildningens kvalificerande, socialiserande och subjektifierande funktioner även är

sammankopplade och bör förstås i förhållande till varandra. Det är således problematiskt att förstå och förhålla sig till utbildningens funktion som enbart endimensionell. Undervisningen bör eftersträva och utgöras av samtliga utbildningsfunktioner samtidigt som vissa syften kan urskiljas som särskilt framträdande.

Tabell 2. Idealtypiska förhållningssätt till samhällskunskapsundervisningen för politiskt deltagande Den kvalificerande samhällskunskapsläraren: Den socialiserande samhällskunskapsläraren: Den subjektifierande samhällskunskapsläraren: Samhällskunskapsläraren ger uttryck för att undervisningen ska

kvalificera elever till politiska deltagare genom att förse dem

med olika kunskaper och förmågor som fordras för att delta

i det politiska samhällslivet.

Samhällskunskapsläraren ger uttryck för att undervisningen ska socialisera elever till den rådande samhällsordningen samt överföra olika normer och värderingar som

existerar.

Samhällskunskapsläraren ger uttryck för att undervisningen ska

forma elever till självständiga subjekt i förhållande till den rådande samhällsordningen som

(14)

11

4. Metod och material

I denna del av uppsatsen presenteras och diskuteras det använda materialet och metodologiska angreppsättet. Kapitlet är disponerat i sju delar, vilka behandlar datainsamlingsmetoden, urval och sökstrategier,utformning av intervjuguide, tillvägagångsätt, materialbearbetning och analysmetodersamt forskningsetiska överväganden. Avslutningsvis diskuteras även uppsatsens forskningskvalitet.

4.1 Kvalitativa intervjuer som insamlingsmetod

Datainsamlingsmetoden som används är kvalitativa intervjuer, i vilka tonvikten ligger på att generera material kring respondenternas synsätt och uppfattningar. Då syftet med denna uppsats är att undersöka samhällskunskapslärares syn på undervisningsuppdraget kring politiskt deltagande, betraktas kvalitativa intervjuer som en lämplig insamlingsmetod. Kvalitativa intervjuer tar även sin utgångspunkt från en utformad intervjuguide, vilken inbegriper övergripande frågor som behandlas under intervjuerna. Dock kan forskaren välja att avvika från intervjuguiden och låta intervjupersonernas svar prägla strukturen på intervjun. Detta utgjorde ytterligare ett argument för att använda kvalitativa intervjuer som

insamlingsmetod då intervjuerna kan struktureras utifrån lärarnas utsagor. Vidare övervägdes huruvida enkäter skulle användas som insamlingsmetod för att erhålla ett större urval av lärare. Vid kvalitativa intervjuer kan forskaren ställa följdfrågor och uppföljningsfrågor för att utveckla en djupare förståelse för intervjupersonernas synsätt och erfarenheter. Detta är inte möjligt vid nyttjandet av enkätundersökningar (Bryman 2018; Svensson & Ahrne 2015). 4.2 Urval och sökstrategier

Ett målinriktat urval används för att finna respondenter till undersökningen. Målinriktade urval utgörs av att forskaren strategiskt väljer ut en urvalsgrupp som är av betydelse för uppsatsens forskningsfrågor. Denna urvalsmetod strävar också efter att finna respondenter med olika egenskaper för att undersöka olikheter mellan individer inom urvalsgruppen (Bryman 2018). Utifrån uppsatsens problemformulering avgränsades urvalet till verksamma samhällskunskapslärare inom den svenska gymnasieskolan. Som tidigare nämnts visar ett antal undersökningar på skillnader i valdeltagandet mellan gymnasieelever som studerar inom olika utbildningsprogram. Därmed avgränsades urvalet till samhällskunskapslärare som undervisar i olika undervisningskontexter i form av utbildningsprogram.

(15)

12 För att komma i kontakt med intervjupersoner användes två sökstrategier. Ett mejl skickades ut till samhällskunskapslärare, vars e-postadresser kunde återfinnas på olika skolhemsidor. I mejlet beskrevs uppsatsens syfte och därtill bifogades intervjuguiden. Denna sökkanal visade sig vara framgångsrik då flera samhällskunskapslärare svarade och gav sitt medgivande till att medverka i en intervju. Då det strategiska urval som eftersträvades var lärare som undervisar på olika typer av utbildningsprogram, besöktes även gymnasieskolor för att hitta ytterligare samhällskunskapslärare som undervisar i olika undervisningskontexter. Även denna

sökstrategi hade framgång då lärare som ville medverka i undersökningen hittades. Sammantaget inkluderades åtta samhällskunskapslärare. Urvalsstorleken var inte förutbestämd, snarare avgjordes antalet under intervjuprocessen. När åtta intervjuer

genomförts, bedömdes urvalsstorleken som tillräckligt omfattande för att besvara uppsatsens syfte och frågeställningar. Urvalsgruppen innefattar en heterogen grupp av

samhällskunskapslärare som till sin helhet täcker samhällskunskapsundervisningen i olika kontexter. I tabell 3 presenteras samtliga intervjupersoner.

Namn: Utbildningsprogram: Ämneskombination: Yrkeserfarenhet:

Ingvar Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällskunskap, religion, psykologi och hållbart

samhällsbyggande

25 år

Sara Naturvetenskapsprogrammet och Internationel Baccalaureate

(IB)-programmet

Samhällskunskap och historia 22 år

Johan Estetiska programmet Samhällskunskap och svenska 1,5 år

Andreas Samhällsvetenskapsprogrammet, Humanistiska programmet och Introduktionsprogrammet (IM)

Samhällskunskap och geografi 16 år

Mikael Ekonomiprogrammet Samhällskunskap och historia 10 år

Farhad El- och energiprogrammet samt Fordons- och transportprogrammet

Samhällskunskap, religion, psykologi, matematik och

historia

34 år

Nadine Samhällsvetenskapsprogrammet och

Estetiska programmet

Samhällskunskap och historia 3,5 år

Nils El- och energiprogrammet Samhällskunskap och historia 15 år

(16)

13 4.3 Utformning av intervjuguide

Två övergripande teman ingick i intervjuguiden, vilka handlar om hur samhällskunskapslärare definierar och förhåller sig till sitt uppdrag kring politiskt deltagande. Vidare formulerades tio öppna intervjufrågor kring dessa teman. Att ställa öppna frågor är väsentligt vid nyttjandet av kvalitativa intervjuer för att ge rum för intervjupersonernas perspektiv och associationer (Trost 2010; Bryman 2018). Vid utformningen av intervjuguiden eftersträvades breda frågor som inte var ledande eller gjorde anspråk på särskilda svar. Genom att exempelvis ställa frågan om lärarna arbetar med politiskt deltagande snarare än att fråga hur de arbetar med politiskt deltagande i sin undervisning, görs inget anspråk på att det finns ett korrekt sätt att undervisa på. Dessutom exkluderades formuleringar som ”främja politiskt deltagande”, då även begreppet främja kan tolkas som ledande.

Vidare är det väsentligt att använda ett begripligt språk vid utformningen av intervjuguiden (Bryman 2018). Detta var en aspekt som övervägdes när intervjufrågorna konstruerades. Utöver dessa tio frågor formulerades även ett bakgrundstema, vilken innefattar frågor kring samhällskunskapslärarnas ämneskombination och yrkeserfarenhet. Dessa frågor användes för att kontextualisera lärarnas svar (Bryman 2018). Då uppsatsen ämnar undersöka huruvida olikheter mellan samhällskunskapslärare som undervisar i olika undervisningskontexter kan urskiljas, skildrades även en bakgrundsfråga kring vilket utbildningsprogram som lärarna undervisar på. Slutligen utformades en övergripande intervjufråga kring lärarnas undervisning om politiskt deltagande för att ge intervjupersonerna ytterligare möjligheter att redogöra för sina perspektiv på ämnet.

4.4 Utförandet av intervjuer

Forskaren bör vara väl förberedd innan den första intervjun genomförs (Bryman 2018). Därför säkerställdes olika praktiska förhållanden innan samhällskunskapslärarna intervjuades. Plats, datum och tid för intervjuerna bestämdes i samråd med lärarna. Platsen för intervjuerna är väsentlig, framförallt då det kan vara avgörande för trovärdigheten av det insamlade

materialet (Trost 2010). För att öka trovärdigheten av samhällskunskapslärarnas svar gjordes en bedömning av att intervjuerna bör ske på en avskild plats där ingen kan störa eller ta del av lärarnas reflektioner. Samtliga samhällskunskapslärare bokade grupprum på

(17)

14 Vidare gjordes en bedömning av att spela in intervjuerna för att dels kunna fokusera på

intervjufrågorna snarare än att anteckna och dels för att kunna lagra lärarnas fullständiga utsagor. För att spela in intervjuerna användes applikationen röstmemo på mobiltelefonen. Samtliga samhällskunskapslärare gav sitt medgivande till att bli inspelade innan intervjuerna genomfördes. Därtill säkerställdes att mobilen var tillräckligt laddad samt att flygplansläget var på för att undvika störningsmoment och avbrott av inspelningarna. Under intervjuerna användes intervjuguiden som stödmaterial. Intervjufrågorna ställdes inte i en specifik ordningsföljd och dessutom ställdes olika följdfrågor till respektive samhällskunskapslärare för att vidareutveckla deras svar.

Då samhällskunskapslärarna fick tillgång till intervjufrågorna innan intervjun, hade de även möjlighet att reflektera kring sina erfarenheter och uppfattningar kring politiskt deltagande innan intervjuerna genomfördes. Detta fick både positiva och negativa utfall under

intervjuerna. En lärare valde att skriva anteckningar kring intervjufrågorna, vilka användes som utgångspunkt under intervjun. Detta ledde till att denna intervju blev mer uppstyrd och strukturerad då den präglades utifrån anteckningarna. Dock valde majoriteten av lärarna att reflektera kring intervjufrågorna innan intervjuerna ägde rum snarare än att skriva

anteckningar, vilket ledde till att många lärare redogjorde för sina uppfattningar av såväl innebörden av politiskt deltagande som undervisningsuppdraget kring politiskt deltagande på ett utförligt och nyanserat sätt.

4.5 Materialbearbetning och analysmetoder

Efter intervjuerna fördes anteckningar kring upplevelser och reflektioner som framgick under intervjutillfällena. Vidare transkriberades respektive intervju efter mötet med

samhällskunskapslärarna. Anledningen till detta är att transkribering är en tidskrävande process (Bryman 2018). Därmed avvägdes detta tillvägagångsätt som mer lämplig än att vänta och transkribera alla intervjuer vid ett senare tillfälle. Materialet transkriberades genom att lyssna på ljudfilerna på mobiltelefonen och samtidigt skriva utsagorna i ett Worddokument på datorn. Transkriberingen underlättades av att ljudfilerna kunde pausas samt spolas framåt och bakåt genom applikationen röstmemo.

(18)

15 När samtliga intervjuer genomförts och transkriberats kodades materialet. Kodning innebär att forskaren sorterar data i förhållande till olika kategorier (Bryman 2018). Inledningsvis

sammanfattades huvuddrag från respektive intervju. Detta för att kunna utläsa likheter och skillnader mellan olika uppfattningar som samhällskunskapslärarna gav uttryck för under intervjuerna. Därefter konstruerades tre teman för att besvara uppsatsens syfte och

frågeställningar. Det första temat behandlar samhällskunskapslärarnas synsätt kring begreppet politiskt deltagande. Detta tema utformades för att besvara uppsatsens första frågeställning. Det andra temat handlar om samhällskunskapslärarnas uppfattningar av uppdraget om

politiskt deltagande och är sammanlänkat med den andra forskningsfrågan. Därtill utformades ett tema kring samhällskunskapslärarnas uppfattningar om undervisningsuppdragets syfte för att besvara uppsatsens tredje frågeställning.

De sammanfattade anteckningarna kring intervjusvaren som kunde sammankopplas med det första temat markerades med en rosa understrykningspenna. På samma sätt markerades sammanfattningarna som kunde anknytas till det andra temat med en grön

understrykningspenna. Anteckningarna som kunde kopplas till det tredje temat markerades avslutningsvis med en röd understrykningspenna. Därefter jämfördes intervjusvaren ytterligare för att dels urskilja olika mönster mellan samhällskunskapslärarnas utsagor och dels för att sammankoppla intervjusvaren och uppsatsens teoretiska utgångspunkter. Vid analysen av utsagorna som anknöts till det första temat användes tabell 1 som

analysverktyg för att jämföra samhällskunskapslärarnas synsätt kring politiskt deltagande med Verba, Schlozmans och Bradys (1995) och Esaiassons och Westholms (2006) definitioner samt Ekmans och Amnås (2010) typologi kring politiskt deltagande. När intervjusvaren som sammankopplades med det tredje temat undersöktes, användes begreppsapparaten som återfinns i tabell 2. Tabellen utformades med utgångspunkt från den teoretiska diskussionen kring skolans utbildningsfunktioner som presenteras i teoriavsnittet. Uppsatsens tredje forskningsfråga handlar om att undersöka vilka utbildningsfunktioner som kan urskiljas utifrån samhällskunskapslärares utsagor kring deras förhållningsätt till politiskt deltagande. Därmed ombildades utbildningsfunktionerna till idealtypiska förhållningssätt till

(19)

16 4.6 Forskningsetiska överväganden

Vid nyttjandet av kvalitativa intervjuer bör forskaren reflektera över fyra etiska principer vilka benämns som informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Bryman 2018). Som tidigare nämnts informerades samtliga lärare om undersökningens syfte innan intervjuerna genomfördes. Vidare säkerställdes att lärarna gav sitt medgivande till att medverka i en intervju innan den utfördes. Under intervjuerna upplystes lärarna ännu en gång om att deras medverkan är frivillig och att de kan avbryta intervjun eller välja att avstå från att svara på vissa frågor. Därmed uppfylldes

informationskravet och samtyckeskravet. Vidare försäkrades lärarna om att informationen som framkommer under intervjun enbart kommer att användas för uppsatsens syfte samt att uppgifterna kommer att behandlas med konfidentialitet. För att anonymisera deltagarnas identitet i uppsatsen används fiktiva namn (se tabell 3). Vid reflektioner kring

konfidentialitetskravet bedömdes enskilda intervjuer som ett bättre alternativ än gruppintervjuer. Risken med att genomföra gruppintervjuer är att intervjupersonernas anonymitet inte skulle kunna garanteras på samma sätt som vid enskilda intervjuer då det finns en risk för att respondenterna identifierar varandra. Därigenom uppfylldes även nyttjandekravet och konfidentialitetskravet.

4.7 Forskningskvalitet

Då denna uppsats använder kvalitativa intervjuer som insamlingsmetod kan

forskningskvaliteten bland annat bedömas utifrån uppsatsens transparens, vilket omfattar hurvida forskningsprocessen redogörs för på ett tydligt sätt. Genom att skildra och diskutera uppsatsens metodologiska val och tillvägagångssätt på ett omfattande och tydligt sätt ökar således trovärdigheten av föreliggande undersökning. Vidare beskrivs även huruvida intervjufrågorna som utformats och återfinns i intervjuguiden är lämpliga för att besvara uppsatsens syfte och frågeställningar. Detta leder även till att uppsatsens kvalitet ökar. Generalisering är ytterligare en aspekt som är relevant för att bedöma forskningskvaliteten i såväl kvantitativa som kvalitativa studier. I förhållande till kvalitativa undersökningar utgörs generalisering av att jämföra forskningsresultaten med resultat som framkommer i liknande undersökningar. Det finns dock inga studier om samhällskunskapslärares syn på

undervisningsuppdraget kring politiskt deltagande. Däremot generaliseras resultaten analytiskt och teoretiskt samt till studier som behandlar politiskt deltagande utifrån andra sammanhang vilket leder till att uppsatsens trovärdighet och forskningskvalitet ökar(Ahrne & Svensson 2015).

(20)

17

5. Resultatredovisning och analys

I detta kapitel presenteras och analyseras uppsatsens empiriska material i tre delar. Inledningsvis analyseras lärarnas definitioner av politiskt deltagande utifrån Verbas, Schlozmans och Bradys samt Esaiassons och Westholms definitioner samt Ekmans och Amnås typologi om politiskt deltagande. I den andra delen analyseras

samhällskunskapslärarnas utsagor om undervisningsuppdraget. Den sista delen behandlar lärarnas uppfattningar av undervisningsuppdragets syfte, vilka analyseras utifrån

utbildningsfunktionerna kvalificering, socialisering och subjektifiering. 5.1 Lärarnas definitioner av politiskt deltagande

Vid en genomläsning av materialet går det att urskilja två huvudkategorier kring

samhällskunskapslärarnas definitioner av politiskt deltagande. Genom att jämföra utsagorna framgår det att flera lärare ger uttryck för att politiskt deltagande handlar om att påverka politiska system. Vidare urskiljs flera definitioner med ett samhällsfokus.

5.1.1 Definitioner som inbegriper ett politiskt systemfokus

Genom att jämföra samtliga definitioner urskiljs en frekvent aspekt i Saras, Mikaels och Nils utsagor, då de menar att politiskt deltagande bland annat handlar om att påverka politiska system genom att exempelvis delta i val. Samhällskunskapslärarna ger dock uttryck för att politiskt deltagande kan te sig på olika sätt och inbegriper flera aspekter i sina definitioner av begreppet. Sara redogör för sin uppfattning enligt följande:

Det innebär allt ifrån att vara politiskt aktiv och vald i en politisk organisation till att representera folket på ett eller annat sätt. Men det behöver inte alltid betyda att man är vald och sitter på en politisk plats. Utan det kan också vara så att man är med i en grupp där man utser politiska representanter för någonting. Dessutom kan det innebära att man uttalar sig om politiska frågor med sina vänner eller att man reagerar när folk pratar om politiska frågor på jobbet. […] Så att vara politiskt aktiv är också att ta ställning till politiska frågor oavsett om du har ett parti i ryggen eller inte (Intervju 2, Sara).

(21)

18 I ovanstående utsaga ger Sara uttryck för att politiskt deltagande kan omfattas av att uttrycka politiska ståndpunkter, både individuellt och i grupp. Därtill definieras politiskt deltagande i termer av att ”representera folket” och att ”utse politiska representanter”.

Samhällskunskapsläraren uttrycker därmed att politiskt deltagande kan handla om att påverka politiska beslut genom offentlig maktutövning eller genom valdeltagande. Detta kan

följaktligen sammankopplas med Verbas, Schlozmans och Bradys definition av politiskt deltagande, vilken omfattas av olika aktiviteter som syftar till att utse politiska representanter och påverka offentlig politik.

I likhet med Sara ger även Mikael uttryck för att politiskt deltagande kan utgöras av att diskutera och yttra egna ståndpunkter kring politiska frågor. Dock menar Mikael att en politisk deltagare även kan karaktäriseras som en person som väljer att inte delta i politiska diskussioner:

Jag tycker inte att man alltid behöver göra något för att vara en politisk deltagare. Jag kan tycka att du deltar i det politiska livet även om du är tyst, så länge du känner dig trygg i att du kan säga något om du anser att du har något att säga (Intervju 5, Mikael).

Som tidigare behandlat menar Ekman och Amnå (2010) att politiskt deltagande kan utgöras av politisk passivitet. Samhällskunskapslärarens tolkning av politiskt deltagande i form av icke-deltagande kan således sammankopplas med Ekmans och Amnås (2010) typologi. Vidare menar Mikael att politiskt deltagande kan handla om att orientera sig i det politiska

samhällslivet, både genom utomparlamentariska aktiviteter i form av protester samt genom att delta i politiska partier och val. Nils ger uttryck för ett liknande synsätt:

Politiskt deltagande kan ju vara väldigt många olika saker. Det tydligaste som de allra flesta gör är ju att rösta. Men det är ju bara vart fjärde år. Men det kan ju vara att skriva insändare i tidningar och vara med på demonstrationer, vara med på namninsamlingar och bilda föreningar (Intervju 8, Nils).

Denna aspekt som både Mikael och Nils redogör för går följaktligen i linje med Ekmans och Amnås (2010) redogörelse kring manifest politiskt deltagande i form av legal aktivism, vilket utgörs av valdeltagande och icke-traditionella former av deltagande.

(22)

19 5.1.2 Definitioner som inbegriper ett samhällsfokus

Ytterligare ett samband som kan urskiljas genom att läsa materialet och jämföra lärarnas utsagor är att flera definitioner inbegriper ett samhällsfokus. Ingvar, Johan och Andreas menar till exempel att politiskt deltagande handlar om att engagera sig i samhällslivet. Johan ger uttryck för att politiskt deltagande utgörs av att engagera sig i frågor som rör politik och samhället (Intervju 3, Johan). Därtill definierar Ingvar politiskt deltagande i termer av

engagemang och menar att detta kan komma till uttryck på flera olika sätt (Intervju 1, Ingvar). Att engagera sig inom olika grupper som Amnesty lyfts som ett sådant exempel. På liknande sätt betonar även Andreas att politiskt engagemang kan manifestera sig på olika sätt:

Politiskt deltagande handlar om att man är engagerad i politiken och det kan man ju vara på jättemånga olika sätt. […] Man kan vara engagerad i djurrättsfrågor och klimaträttsfrågor eller bara vara upprörd över de senaste raderna av våldtäkter och skjutningar. Sen kan man även vara intresserad av politik som fenomen, alltså intresserad av vad som händer i till exempel USA (Intervju 4, Andreas).

I enlighet med Ekmans och Amnås (2011) utformade typologi kan politiskt deltagande komma till uttryck genom latent-deltagande i form av samhällsengagemang och samhällsinvolvering. Dessa deltagarformer utgörs av att uttrycka intresse för politiska

samhällsfrågor och engagera sig inom den politiska sfären genom att exempelvis göra sin röst hörd inom politiska grupper. Ovanstående synsätt som Ingvar, Johan och Andreas redogör för kan således knytas till Ekmans och Amnås (2011) typologi kring latent-deltagande. Med utgångspunkt från denna analys kan även en anknytning till undervisningskontexten urskiljas då både Ingvar och Andreas undervisar på samhällsvetenskapsprogrammet.

Johan och Nadine som undervisar på estetiska programmet definierar politiskt deltagande på olika sätt. Till skillnad från Johan menar Nadine att politiskt deltagande handlar om att påverka samhället snarare än att enbart engagera sig i samhällsfrågor (Intervju 7, Nadine). Detta synsätt kan kopplas till definitionen av politiskt deltagande som Farhad redogör för:

För mig är det absolut viktigaste att ungdomar lär sig vilka rättigheter och skyldigheter de har i samhället och hur de på bästa möjliga sätt kan förändra samhället till det bättre. […] För att förändra samhället till det bättre måste man arbeta politiskt. Det är grunden. Det kan handla om att prata om politik, skriva om politik och aktivt delta politiskt (Intervju 6, Farhad).

(23)

20 Som tidigare behandlat definierar Esaiasson och Westholm (2006) politiskt deltagande som en medveten och aktiv handling som genomförs i syfte att påverka samhället. Då både Farhad och Nadine ger uttryck för att politiskt deltagande handlar om samhällsutveckling, går båda dessa synsätt i linje med Esaiassons och Westholms (2006) definition.

5.2 Lärarnas uppfattningar om undervisningsuppdraget

Genom att jämföra samhällskunskapslärarnas utsagor kan flera olika synsätt och

undervisningsmetoder kring politiskt deltagande utläsas. I denna analysdel presenteras och analyseras samhällskunskapslärarnas utsagor kring deras uppfattningar om uppdraget kring politiskt deltagande.

5.2.1 Uppfattningar kopplat till lärarnas undervisningskontext

Samtliga lärare ger uttryck för att de arbetar med politiskt deltagande i sin

samhällskunskapsundervisning. Dock menar Nils och Johan att politiskt deltagande behandlas i ringa omfattning. Johan redogör för erfarenheter av tidsbrist i förhållande till kursen

samhällskunskap 1b:s centrala innehåll. Därför menar Johan att undervisningen inte inrymmer politiskt deltagande i den mån som är önskvärt (Intervju 3, Johan). Vidare uttrycker både Johan och Nadine att samhällsvetenskapsprogrammet arbetar med politiskt deltagande i större utsträckning än estetiska programmet. Ingvar ger uttryck för en liknande uppfattning i fråga om huruvida samhällskunskapsläraren anser att det finns ett gemensamt förhållningsätt kring politiskt deltagande:

Vi på Samhällsprogrammet har det. Att engagera sig ses som positivt. […] Vi på skolan har exempelvis ett samarbete med Amnesty. Det är våra 1: or som driver den grejen. Det är namninsamlingar och manifestationer för olika människor i världen och det här som skola står vi bakom och det tycker vi är jättebra. Sen är det samhällsvetenskapsprogrammet som driver frågan (Intervju 1, Ingvar).

Ovannämnda lärare ger således uttryck för att såväl undervisningen som förhållningsättet till politiskt deltagande varierar inom olika utbildningsprogram. Till skillnad från dessa

samhällskunskapslärare menar Sara att det inte finns en gemensam syn på undervisningen om politiskt deltagande bland lärarna på naturvetenskapsprogrammet. Snarare betonar Sara att undervisningen präglas av lärarnas individuella förhållningsätt till uppdraget (Intervju 2, Sara).

(24)

21 5.2.2 Lärarnas undervisningsmetoder

Vidare urskiljs flera likheter mellan samhällskunskapslärarnas utsagor i fråga om vilka

metoder som används i undervisningen om politiskt deltagande. Flera lärare ger uttryck för att de inte driver politiskt deltagande som ett eget undervisningsmoment. Snarare menar de att politiskt deltagande inryms inom olika områden och delmoment. Sara, Johan och Farhad ger uttryck för att politiskt deltagande behandlas i samband med undervisningen om mänskliga rättigheter. Vidare menar Ingvar, Sara, Johan och Andreas att politiskt deltagande berörs i samband med politikundervisningen, vilken inbegriper undervisning om valsystem, statsskick och politiska partier. Andreas drar paralleller mellan politikundervisningen och politiskt deltagande enligt följande:

Eleverna måste förstå hur det politiska systemet fungerar för att de sen ska kunna delta i samhället som politiska deltagare. Samhällskunskap är ett teoretiskt ämne som syftar till att man ska kunna plugga vidare och därför jobbar vi också med modeller, teorier och akademiska begrepp (Intervju 4, Andreas).

Ovanstående förhållningsätt kan sammankopplas med Walls (2012) forskningsresultat. Som tidigare nämnts redogör Wall för olika politiska kunskaper som elever fordrar för att kunna delta inom den politiska sfären, varav Politydimensionen utgörs av att utveckla kännedom kring det politiska ramverket som existerar. Vidare skriver Wall (2012) att

politicsdimensionen utgörs av att utveckla kunskaper kring olika politiska tillvägagångsätt. Då Ingvar, Sara, Johan och Andreas ger uttryck för att undervisningen om politiskt deltagande utgörs av att utveckla kunskaper kring politiska system och politiska partier kan ovannämnda undervisningsmetoder anknytas till Walls (2012) uppfattning om vilka politiska kunskaper som elever bör utveckla för att kunna delta i det politiska samhällslivet.

Ytterligare likheter som urskiljs är att Ingvar, Sara, Andreas, Farhad och Nadine redogör för att undervisningen om politiskt deltagande tar sin utgångspunkt från aktuella samhällsfrågor och elevernas intressen. Med utgångspunkt från denna analys kan även en anknytning till undervisningskontexten urskiljas då både Ingvar, Andreas och Nadine undervisar på samhällsvetenskapsprogrammet. Ingvar redogör för undervisningen på följande sätt:

(25)

22 Sen handlar det också om att fånga upp det som eleverna tycker är viktigt. Vi

brukar arbeta med nyhetsbevakningar och då kan elever tala om att de tycker att olika frågor är intressanta. Då gäller det att fånga de här frågorna när de ger uttryck för att de tycker att det här är spännande, vilket inte alltid är så lätt. För jag har ju en dagordning där jag tänker att det här ska vi göra den här perioden och plötsligt så dyker det upp någonting. Som samhällskunskapslärare är vi ju så aktualitetsknutna. Det som händer nu det är ju vårt stoff som vi ska arbeta med (Intervju 1, Ingvar).

Som tidigare nämnts lyfts politiskt intresse ofta fram som förklaringsfaktorer till politiskt deltagande (Karlsson & Lundberg 2011; Verba, Schlozman & Brady 1995). Dessa

uppfattningar går således i linje med förhållningsättet till undervisningsuppdraget som Ingvar, Sara, Andreas, Farhad och Nadine ger uttryck för. Dessa lärare menar även att politiskt

deltagande innefattas i undervisningen inom olika kontexter då eleverna visar intresse för aktuella samhällsfrågor och ämnesområden. Därmed kan samhällskunskapslärarnas förhållningsätt även sammankopplas med forskning som visar att ungdomars politiska

deltagande varierar under olika tidsperioder (Ekman & Amnå 2014; Amnå, Ekström & Stattin 2016).

Vidare menar samtliga lärare som undervisar på samhällsvetenskapsprogrammet och på det estetiska programmet att undervisningen om politiskt deltagande inbegriper rollspel. Johan och Nadine förklarar att eleverna ges möjligheter att delta i ett EU-rollspel som arrangeras på skolan. På liknande vis ger även Ingvar uttryck för ett FN-rollspel, i vilken eleverna antar roller som representanter för olika medlemsländer (Intervju 1, Ingvar).

Utöver dessa gemensamma rollspel redogör även Ingvar för att simulering används i undervisningen om politiskt deltagande:

Vi jobbar mycket med simulering. […] Eleverna visualiserar och åskådliggör händelser och då får de inte bara använda hjärnan, utan de får också gestalta. […] Det blir på riktigt och det väcker också ett engagemang. Samhällskunskap är inte bara att sitta och läsa om teorier, utan det handlar om det som händer där ute och det är så himla viktigt (Intervju 1, Ingvar).

(26)

23 I ovanstående utsaga framgår att Ingvar arbetar med simulering i syfte att betona

samhällskunskapsundervisningens relation till samhället utanför skolan. Han menar att en sådan undervisningsmetod främjar elevernas politiska engagemang.

En annan undervisningsmetod kring politiskt deltagande som lyfts av flera

samhällskunskapslärare gäller besök av politiker. Ingvar, Sara, Johan och Andreas menar att de bjuder in politiker till skolan som föreläser och diskuterar politiska frågor med eleverna. Dessa samhällskunskapslärare ger uttryck för att ett sådant möte med politiska representanter dels utgör förutsättningar för elever att inhämta kunskaper om politik och dels att det leder till ett ökat politiskt engagemang. Sara redogör för undervisningsmetoden enligt följande:

Jag har under flera år bjudit in politiker för att prata om vissa frågor. Ofta bottnar det i att elever undrar saker. Jag som lärare kan ju svara på vissa frågor men det är bättre att vi bjuder de olika representanterna som finns. […] Om man bjuder in dem får eleverna lära sig den nyanserade bilden. Eller alltså de får delta med någon som jobbar med det i framkant. Och sen så får man göra det klart, det här är politiska idéer. Eleverna kommer mycket närmare när de får träffa de faktiska frågeägarna och de som är ansvariga för att samhällen ska utvecklas mot olika riktningar (Intervju 2, Sara).

I ovanstående utsaga framgår att Sara utformar sådana undervisningssituationer för att skapa förutsättningar för elever att erhålla svar på frågor kring politik. Därtill ger

samhällskunskapsläraren även uttryck för att besök av politiker inte enbart främjar politiskt deltagande på lång sikt, utan att eleverna även deltar under lektionstillfället tillsammans med politikerna. En sådan undervisningsmetod utgör således ett tillvägagångsätt för politiskt deltagande i klassrummet.

(27)

24 5.3 Lärarnas uppfattningar om uppdragets syfte

I denna analysdel behandlas samhällskunskapslärarnas uppfattningar om uppdragets syfte genom begreppsapparaten som utformats med utgångspunkt från Biestas (2011) teori om skolans utbildningsfunktioner. Som tidigare nämnt menar Biesta att utbildningsfunktionerna kan sammanlänkas samtidigt som vissa syften kan urskiljas som särskilt framträdande. Samhällskunskapslärarna ger uttryck för uppfattningar som kan kopplas till flera olika utbildningsfunktioner. Dock framträder vissa funktioner mer än andra i lärarnas utsagor. Därmed disponeras detta avsnitt i tre delar, vilka behandlar kvalificering, socialisering och subjektifiering

5.3.1 De kvalificerande samhällskunskapslärarna

Samhällskunskapslärarna preciserar syftet med undervisningen om politiskt deltagande på tämligen skilda vis. Nils redogör för syftet enligt följande:

Jag tänker att min viktigaste del är det teoretiska. Alltså att de ska få en teoretisk bakgrund och att jag visar dem vad politiskt deltagande kan vara. […] Det blir ju mycket lättare om man har en god koll på samhället och demokrati och vad det innebär. Det är ju en bra grund för att vara en politisk deltagare (Intervju 8, Nils). Nils ger uttryck för att undervisningen om politiskt deltagande syftar till att skapa

förutsättningar för elever att inhämta och utveckla kunskaperom samhället och demokrati då det fordras för att delta i det politiska samhällslivet. Även Mikael redogör för att

undervisningen om politiskt deltagande handlar om att utveckla elevernas kunskaper om hur samhället och demokrati fungerar (Intervju 5, Mikael). Därtill kan båda dessa förhållningsätt sammankopplas med följande utsaga:

Framförallt vill jag att de ska få med sig sådant som de inte tänkt på annars. De ska få med sig verktyg för att veta hur de ska engagera sig. De behöver också få med sig rena kunskapen för att kunna tolka det som kommer emot dem. […] Jag tycker man kan delta i det politiska samhällslivet ändå. Men det är lättare att ha förståelse om man vet hur det svenska systemet ser ut (Intervju 3, Johan).

(28)

25 I ovanstående citat framgår att Johan även avser utveckla elevers förmågor och kunskaper om politik för att skapa förutsättningar för dem att delta som politiska deltagare. Som tidigare behandlat innebär kvalificering av att förse elever med olika kunskaper, färdigheter och förmågor för att skapa förutsättningar för dem att orientera sig i samhällslivet (Biesta 2011). Förhållningsättet till uppdraget om politiskt deltagande som Nils, Mikael och Johan redogör för kan följaktligen sammankopplas med utbildningsfunktionen kvalificering.

5.3.2 De socialiserande samhällskunskapslärarna

Vidare framgår det att syftet med undervisningsuppdraget uppfattas som flerdimensionell av flera samhällskunskapslärare. Ingvar uttrycker detta enligt följande:

Vi har ju ett dubbelt uppdrag som lärare, å ena sidan någon sorts fostransuppdrag och å andra sidan ska de få med sig kunskaper. När det gäller

samhällskunskapsämnet så går ju de väldigt mycket i varandra (Intervju 1, Ingvar). I ovanstående citat framgår att Ingvar redogör för att uppdraget kring politiskt deltagande både handlar om att fostra elever och att förse dem med olika kunskaper. Dock ger Ingvar uttryck för att uppdraget syftar till att fostra elever i synnerhet:

Jag tänker nog att syftet, i en övergripande mening, är att forma eller fostra elever till ansvarstagande, aktiva och medvetna medborgare. För att demokratin ska leva kräver det att vi handlar och är engagerade. […] Det handlar om demokrati och det handlar om att se sig själv som medborgare i ett sammanhang där vi har ett ansvar och både skyldigheter och rättigheter (Intervju 1, Ingvar).

Detta förhållningsätt speglar även uppfattningen kring uppdraget som Farhad och Sara redogör för. Farhad uttrycker att undervisningen som innefattar politiskt deltagande syftar till att socialisera elever till demokratiska medborgare (Intervju 6, Farhad). Sara ger uttryck för ett liknande förhållningsätt:

Vi måste ha människor som står upp för och försvarar demokratin. Så det är en viss aktivism med i det jag undervisar om och det finns ju med i det centrala innehållet. […] Eleverna ska reagera när demokratin hotas (Intervju 2, Sara).

(29)

26 Förhållningsätten som Ingvar, Sara och Farhad ger uttryck för kan kopplas till Biestas (2011) diskussion av utbildningens socialiserande funktion. Ovannämnda samhällskunskapslärare menar att undervisningen om politiskt deltagande syftar till att socialisera elever till

demokratiska medborgare som både har vetskap om demokrati och kan försvara den rådande demokratiska samhällsordningen. Därmed kan lärarnas utsagor anknytas till

utbildningsfunktionen socialisering.

5.3.3 De subjektifierande samhällskunskapslärarna

I likhet med Ingvar ger även Andreas och Nadine uttryck för att undervisningsuppdragets syfte är flerdimensionell. Andreas redogör för uppdragets syfte enligt följande:

Det krävs ju kunskap så klart för det är ju lätt att vara engagerad och tycka att något är dåligt men man måste ju också förstå vad det handlar om och göra mer än bara att tycka saker. Alla kan tycka men för att vara engagerad krävs det ju också kunskaper för att man ska kunna argumentera för sin sak och hitta motargument mot någon som tycker annorlunda. Så kunskap är ju jätteviktigt. […] Det handlar ju också liksom om att fungera som samhällsmedborgare samtidigt som man ska kunna tänka kring samhället. Man vill ju inte bara ha fungerande medborgare utan också kritiskt tänkande medborgare. Man måste kunna läsa en tidning och se hur talandet är vinklat från ett visst perspektiv eller att om en person har en viss bakgrund så färgar det ett visst uttalande och det handlar ju om att både lära sig att leva och reflektera över vad som händer i samhället (Intervju 4, Andreas).

I ovanstående utsaga kan det utläsas att samhällskunskapsläraren menar att uppdraget kring politiskt deltagande dels handlar om att kvalificera elever till samhällsmedborgare genom att skapa förutsättningar för dem att utveckla och inhämta olika kunskaper och dels att socialisera elever i enlighet med den rådande samhällsordningen. Därmed framträder såväl den

kvalificerande utbildningsfunktionen som den socialiserande utbildningsfunktionen i lärarens utsaga om uppdragets syfte. Vidare framträder båda dessa utbildningsfunktioner i

(30)

27 De ska förstå hur det funkar och veta hur de ska göra om de vill påverka. […] Vi

ska ju dels fostra demokratiska medborgare och försvara systemet på något sätt och samtidigt så ska de ju ha ett kritiskt förhållningsätt och kunna utmana det. Vi måste ju lyfta både svårigheter och utmaningar med demokratin. Och det är ju jättesvårt. Jag har aldrig haft elever som ifrågasatt demokratin. Men jag har haft elever som gått emot värdegrunden och det tycker jag är jättesvårt att bemöta. Men mycket kan man komma åt genom att visa på fakta (Intervju 7, Nadine).

Utöver kvalificeringsfunktionen och socialiseringsfunktionen urskiljs även

subjektifieringsfunktionen i båda dessa utsagor. Som tidigare behandlat utgörs subjektifiering av att skapa förutsättningar för elever att förhålla sig som självständiga subjekt i förhållande till den rådande samhällsordningen. Då Andreas och Nadine ger uttryck för att undervisningen om politiskt deltagande syftar till att forma elever till kritiska samhällsmedborgare som kan utmana den rådande samhällsordningen, går deras uppfattningar i linje med

utbildningsfunktionen subjektifiering.

Andreas ger uttryck för att den tidigare läroplanen för gymnasieskolan innefattade ett strävansmål kring politiskt deltagande i form av att främja kritiska samhällsmedborgare. Samhällskunskapsläraren redogör dock för att denna aspekt inte går att återfinna i den nuvarande läroplanen, vilket ses som problematiskt:

I förra läroplanen fanns den kritiska aspekten av medborgarskapet med som ett strävansmål. Det har de tagit bort. Det står inte att man ska vara kritisk längre. Så det får man ta som professionell samhällslärare att det är en viktig aspekt. […] Jag skulle inte säga att det finns ett specifikt kunskapskrav som vi jobbar med kring politiskt deltagande men det skulle behövas. Jag skulle gärna vilja att något som handlar om att vara en kritisk samhällsmedborgare förs in. Vi blir så drabbade av att läroplanen är så abstrakt och akademiskt formulerad som den är idag. Jag skulle absolut se ett innehåll som är mer åt att man gör saker (Intervju 4, Andreas).

I ovanstående utsaga uttrycker läraren att den kritiska aspekten av politiskt deltagande inte framgår i den aktuella läroplanen för gymnasieskolan. I och med att utbildningsfunktionen subjektifiering enbart framträder i två av samhällskunskapslärarnas utsagor, är en

tolkningsmöjlighet att denna utbildningsfunktion utesluts på grund av att läroplanen inte inbegriper en sådan aspekt som går i linje med subjektifiering.

(31)

28

6. Slutsatser och avslutande diskussion

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur samhällskunskapslärare som undervisar på olika utbildningsprogram i den svenska gymnasieskolan uppfattar politiskt deltagande och förhåller sig till undervisningsuppdraget kring politiskt deltagande. I resultatredovisningen och

analysen framgår att lärarna definierar politiskt deltagande på tämligen olika sätt. Dock kan även flera likheter mellan lärarna synsätt urskiljas. Flera lärare definierar politiskt deltagande med fokus på val och det politiska systemet. Vidare visar analysen att flera

samhällskunskapslärare inbegriper ett samhällsfokus i sina definitioner, då de ger uttryck för att politiskt deltagande innebär att påverka samhället eller att engagera sig i samhällsfrågor och samhällslivet. Utifrån denna analys framgår även likheter i synsätt till lärarnas

undervisningskontext, då samtliga lärare som undervisar på samhällsvetenskapsprogrammet och estetiska programmet definierar politiskt deltagande utifrån ett samhällsfokus.

Vidare redogör samhällskunskapslärarna för olika undervisningsmodeller och metoder i förhållande till undervisningen om politiskt deltagande. Flera lärare ger uttryck för att undervisningen om politiskt deltagande tar sin utgångspunkt från elevernas intressen och aktuella samhällsfrågor. Därtill uttrycker flera lärare att undervisningen inbegriper rollspel och besök av politiker. Sara, som bland annat definierar politiskt deltagande i enlighet med valdeltagande, menar att undervisningen om politiskt deltagande utgörs av att bjuda in politiska representanter för att ge elever förutsättningar att utveckla kunskaper om politiska partier. Detta resultat kan diskuteras utifrån Ekmans (2007) undersökning som visar att 94 procent av eleverna på naturvetenskapsprogrammet ger uttryck för beredskap till

valdeltagande. Då Sara, som undervisar på naturvetenskapsprogrammet, definierar politiskt deltagande som valdeltagande och förhåller sig till undervisningen i enlighet med denna uppfattning, kan Ekmans (2007) resultat sammanlänkas med resultaten som framkommer i föreliggande uppsats.

(32)

29 I resultatet framgår flera skillnader och likheter i synsätt kring utbildningsuppdraget som kan anknytas till lärarnas undervisningskontexter. Nadine och Johan uttrycker att

samhällsvetenskapsprogrammet arbetar med politiskt deltagande i större utsträckning än estetiska programmet. På motsvarande sätt menar även Ingvar att

samhällsvetenskapsprogrammet driver frågor kring politiskt deltagande i större omfattning än andra utbildningsprogram. Därmed kan slutsatsen dras att undervisningen om politiskt

deltagande skiljer sig mellan lärare som undervisar på olika utbildningsprogram. Som tidigare nämnts visar Gustafssons (2016) undersökning att lärarna har högre

förväntningar på eleverna som går på samhällsvetenskapsprogrammet, då eleverna betraktas som skötsamma och ambitiösa gentemot eleverna på IV programmet som snarare

karaktäriseras som farliga och dumma. En tolkningsmöjlighet är således att

samhällskunskapslärarnas undervisning om politiskt deltagande skiljer sig åt på grund av att olika elevgrupper går på olika utbildningsprogram. En ytterligare tolkningsmöjlighet är att lärarna har olika förväntningar på olika elever och elevgrupper, vilket påverkar deras förhållningsätt och undervisning om politiskt deltagande.

Vidare ger lärarna uttryck för olika uppfattningar om undervisningsuppdragets syfte. I analysen och resultatredovisningen urskiljs tre övergripande syften, varav det första syftet är att förse elever med olika kunskaper om samhället, politik och demokrati. Det andra syftet som kan utläsas är att socialisera elever till demokratiska medborgare. Därtill framgår även ett ytterligare syfte i två av lärarnas utsagor, vilket är att utveckla elever till kritiska

samhällsmedborgare. Med utgångspunkt från denna analys kan även en anknytning till undervisningskontexten urskiljas då båda lärarna som ger uttryck för den kritiska aspekten av undervisningsuppdraget undervisar på samhällsvetenskapsprogrammet.

Figur

Updating...

Relaterade ämnen :