• No results found

Conradin Perner: Gunnar Ekelöfs Nacht am Horizont und seine Begegnung mit Stéphane Mallarmé. Helbing & Lichtenhahn. Basel und Stuttgart 1974. — Ross Shideler: Voices Under the Ground: Themes and Images in the Early Poetry of Gunnar Ekelöf. University of C

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Conradin Perner: Gunnar Ekelöfs Nacht am Horizont und seine Begegnung mit Stéphane Mallarmé. Helbing & Lichtenhahn. Basel und Stuttgart 1974. — Ross Shideler: Voices Under the Ground: Themes and Images in the Early Poetry of Gunnar Ekelöf. University of C"

Copied!
5
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Samlaren

Tidskrift för

svensk litteraturvetenskaplig forskning

Å rg ån g 95 1 9 7 4

Svenska Litteratursällskapet

Detta verk har digitaliserats. Bilderna av den tryckta texten har tolkats maskinellt (OCR-tolkats) för att skapa

en sökbar text som ligger osynlig bakom bilden. Den maskinellt tolkade texten kan innehålla fel.

(2)

Göteborg: Lennart Breitholtz

Lund: Staffan B jörck, Carl Fehrm an

Stockholm: Ö rjan Lindb erger, Inge Jo n sso n

Umeå: M agnus von Platen

Uppsala: G unnar Brandell, Thure Stenström

Redaktör: D ocent U lf W ittrock, Litteraturvetenskapliga institutionen, V illa vägen 7,

752 36 Uppsala

(3)

Övriga recensioner

2 5 1

fram träd er nu i en utåt sett ytte rst blygsam form . H an s sex k ap ite l o m

The Importance of Recognition

är ett o ffs e ttry c k t m a sk in sk riv e t häfte p å 95 sid or utan fö rlä g g a re utsänt från T ro m sö , dit fö rfattaren lär h a ö v e rfly tta t sin v e rk sa m h e t. I sådan ty p o g ra ­ fisk g e sta lt b ru k ar m an m ö ta ny b ö r j aralster i dis- se rtatio n sg en ren , inte stilistisk t säk ra o ch littera- tu rk ritisk t e rfarn a fo rsk n in g sb id ra g , som d et här är frågan om . D e se x stu d iern a har ett essäistisk t drag, som d els to rd e v ara b etin gat av att d e u r­ sp ru n gligen sk re v s som fö reläsn in g ar, d els h än ger sam m an m ed d en hålln in g till de p o e tisk a tex tern a som S m id t fra m h ä v e r red an i b o k en s titel: re c o g ­ n ition är fö r h o n o m den d ju p d im e n sio n i d en litte ­ rära u p p le v e lse n som lig g e r u n d er den in te lle k tu ­ e lla fö rstå e lse n : » T o a w e ll-sto c k e d and agile m ind reco g n itio n w ill p ro b a b ly c o m e as an in tuition , but it m ay be sa fe r to s e e it as the en d -p ro d u c t o f fam iliarity, d iscrim in atio n , and com p ariso n . M o re im p o rtan tly, it is also a startin g-point. F ro m r e ­ c o gn ition o n e m o v es on to the tw o m ain en ds o f critical read in g : e n jo y m e n t and ev alu atio n .» (S. 5.) O m d et är d en n a anda som b esjäla r stu d iet av en g elsk litte ra tu r i T ro m s ö , v ill m an ly ck ö n sk a stu d en tern a.

D e t fö rsta k a p itle t han dlar om E lio ts ju b ileu m s- dikt: »Plan into P o e m o r P o e m into Plan. T h e E m e rg e n c e o f F o rm in

The Waste Land.»

M ed u tn yttjan d e av d e t nya m an u sk rip tm aterialet re so ­ nerar Sm id t om fram v äx ten av d et vi nu u p p fattar som d ik ten s en h e t m en som alltså inte existerad e från b ö rja n . S m id t fin n e r bl. a. att en h eten u p p ­ nåtts g e n o m att d e o lik a rö ster som talar i d ik ten sm älter sam m an till två h u vu d g estalter, en m an lig och en k vin n lig . På så sätt, hävdar han, u ppn år E lio t e ffe k te n av »a con stan t d ialo gu e o f the sexes. I f w e se e the ch aracters in this w ay th ey do acq u ire m ythic d im en sio n s.» (S. 14 .) O ch tid igare fram ­ kastar S m id t att » P erh ap s the m ost im p o rtan t thing that h ap p en ed to

The Waste Land

w as the raising it to the le v e l o f m yth .» (S. 1 3 .) Fraz ersk m y to lo gi och g ra a lle g e n d h ö rd e inte till den u r­ sp ru n gliga k o n c e p tio n e n v ilk e n , som H u g h K e n ­ ner i sin o van b e rö rd a uppsats visat, närm ast g älld e en satir ö v e r sam tid a sto rstad sliv lo k alisera d till L on d o n .

D e ö v rig a fe m k ap itlen i Sm id ts b o k är alla lä sv ärd a m en skall inte k o m m en teras här; bara några o rd om deras inn ehåll. V ik te n av den p r o ­ cess som Sm id t kallar » rec o g n itio n » u tveck las i en lä sa rp sy k o lo g isk t o rie n te ra d stu d ie ö v e r » Jo u r ­ ney o f the M ag i» och » A sh -W e d n e sd a y » . P e rso n ­ ligt o ch o p e rso n lig t i

Four Quartets

vägs m ot v a r­ an dra i ett k ap ite l, och d e två av slu tan d e har k o m ­ parativ k arak tär: » T . S. E lio t, W illiam A rc h e r, and H e n r ik Ib sen » r e sp e k tiv e »T . S. E lio t and W . B . Y e a t s » . A t t S m id t p e rso n lig e n k än n er sig m era hem m astad d m ed E lio t än m ed Y e a t s fram g år g an ­

sk a tydligt, m en han fa ller inte so m så m ån ga an dra fö r fre ste lse n att h au ssa d en en a p å d en an dres b ek o stn ad . M å ttfu llh e t o ch g o d sm ak är u tm är­ kan d e drag i K ristia n Sm id ts k ritik e r- och fo rsk ar- p erso n lig h et.

Staffan Bergsten

C o n rad in P e rn e r:

Gunnar Ekelöfs Nacht am Hori-

zont und seine Begegnung mit Stéphane Mallarme'.

H e lb in g & L ichtenhah n. B a se l und Stu ttgart 19 7 4 . R o ss Sh id eler:

Voices Under the Ground: Themes

and Images in the Early Poetry of Gunnar Ekelöf.

U n iv e rsity o f C a lifo rn ia Press. B e r k e le y - L o s A n g e le s -L o n d o n 1 9 7 3 .

U n d e r de sen aste åren har in tresset fö r G u n n ar E k e lö fs ly rik ö k at m ärk b art utom lands. D e t tillta­ g an d e an talet ö versättn in g a r har d o ck inte m o tsva­ rats av några stö rre k ritisk a arb eten . Sed an n ågot år tillb ak a fö r e lig g e r em e lle rtid såväl en ty sk sp rå­ k ig som en am erik an sk avh an dlin g om E k e lö f, C o n rad in P ern ers

Gunnar Ekelöfs Nacht am Hori-

zont,

tryc k t 1 9 7 4 , sam t R o s s S h id e le rs

Voices Un­

der the Ground,

u tgiven å ret d essfö rin n an . B å d a arb eten a har, d e sen a tryck åren till trots, avslutats långt tid igare. D e n fo rsk n in g k rin g E k e lö fs fö rfa t­ tarskap som p u b licerats e fte r 1 9 7 0 har in gen av fö rfattarn a d ä rfö r k unn at u tn yttja och de har inte h eller haft tillgån g till de te x te r In g rid E k e lö f sam ­ lat och utgivit. D e t något nattståndna in tryck av­ h an d lin garn a iblan d g e r har sin n aturliga fö rk larin g i detta fö rh ållan d e.

So m redan fram g år av titeln p å P e rn e rs arb ete k o n c en treras hans u n d ersö k n in g till en analys av E k e lö fs fö rsö k till » ab strak t tea ter», d ik tsv iten E n natt vid h o rison ten , u tgiven 1 9 6 2 m en i h u vu d sak författad ett trettiotal år tid igare. E n lig t P ern ers u p p fattn in g in n eh åller o ch sam m anfattar d en n a svit såväl fo rm e llt som tem atiskt E k e lö fs h ela p r o ­ d u k tio n och u tveck lin g .

E n så d jä rv h y p o tes är naturlig tvis svår att v e r i­ fiera. I den m ån fö rfattaren ö v e rh u v u d ta g e t fö r sö ­ k er g ö ra d et blir resu ltate t o fta en sk äligen in tetsä­ g an d e sam m anställnin g — utan k o m m e n ta re r — av stro fe r eller v e rsra d e r som arb etar m ed sam m a m eta fo re r e lle r som fo rm u lerats på ett lik artat sätt. O m m an som P e rn e r inte tar någon hän syn till d e sam m anhan g i v ilk a tex tern a u rsp ru n g lig en h ö rt h em m a kan m an lätt fin n a lik h e te r m ellan p r a k ­ tiskt taget vad som helst. Från va ro n av d ik te r från 30 -talets slu t och stö rre d elen av 4 0 -ta let i d essa k o m p aratio n er talar o ck så in d ire k t m o t fö rfa tta ­ rens tes.

D e n n o gran n a g ran sk n in g en av E n natt v id h o ri­ son ten sk er d els i fo rm av en an alys av v a r je en ­ skild d ik t, d els som ett fö rsö k till sam m anfattand e

(4)

ö v e rb lic k . E k e lö fs dram a gestaltar e n lig t P e rn e r s jä lv a den k o n stn ärlig a sk ap elseak ten och d ess in­ n eb örd . U tg ån g sp u n k ten är d et in d iv id u ella m e d ­ v etan d ets u p p le v e lse av främ lin gsk ap in fö r sin egen och o m v ärld en s tom h et. Sc e n ru m m e t d o m i­ neras av tin gen s o sy n lig h et. D e ra s k o n tu re r sk ym ­ tar o ty d lig t, m en d e e x iste ra r en d ast som m ö jlig ­ h eter, som fö rk ro p p slig ad från varo . D rö m m e n e r ­ b ju d e r en tillfällig fly k t u r d en n a ån g e stfy lld a och iso le ra d e v e rk lig h e t. E n vara k tigare tillfly k tso rt kan k o n sten ge. N ä r in sp ira tio n en g ö r d et m ö jlig t kan k o n stn ären b ry ta sig u r sitt in d iv id u ella jag och som en m än sklig h eten s ställfö reträd a re g e ­ n om sin v ision g e m en in g åt m en in gslö sh eten . D e t är d e tta b en åd ad e ö g o n b lick , in träd et i d en h o ri­ so n tlö sa v ärld en , som sk ild ras i d ik tsv iten .

So m syn es är P e rn e ts an alys b elä g en p å en m y c k e t h ö g ab strak tio n sn ivå. T y v ä r r k a ra k tä rise ­ ras den sam tidigt av b åd e v a g h e t och m ån g ty d ig ­ het. H an arbetar m ed b e g rep p som In te t, d e t ab so ­ lu ta rum m et, to m h et, m en in g o c h m en in g slö sh et utan att g ö ra några allva rlig a re fö rsö k att p re c ise ra dem e lle r fastställa v ilk e n in n e b ö rd d e kan fö rv ä n ­ tas ha haft fö r E k e lö f. T o lk n in g a rn a u tfö rs o fta i fo rm av b erättan d e o m sk rivn in g ar av tex ten och läm nar därvid m ånga frå g o r o b esv arad e.

P ern er har en irriteran d e b en äg en h et att inte argu m en tera fö r sin a an alyser. H an slår sålund a h elt en k e lt fast att ö g a och s tjä rn o r är s y m b o le r fö r m ed v e ta n d e t (s. 5 1 , not 56) e lle r att ru m m et i en annan d ik t har sam m a fu n k tio n (s. 5 4 f.). D e t är g iv e tv is svårt att b e d ö m a h ållb arh eten av fö rfa tta ­ ren s slu tsatser när d en n e v a rk e n re d o v isa r sina p re m isse r e lle r slutled nin gar.

M an kan inte und gå in try c k e t att E k e lö fs tex ter ibland p ressas alltfö r hårt. Sp iralen an tyds v ara »das S y m b o l des W erd en s und des V e r g e h e n s , d er B e w e g u n g d es L e b e n s, Z e ic h e n fü r v irtu e lle s S ein » (s. 1 3 6 ) o c h P e rn e r har m ån ga in tressan ta iak ttagelser att m e d d e la om sp ira lfo rm en s b e ­ ty d else fö r E n natt v id h o rison ten . I sin iv e r att v isa att v a rje rö re lse sk er i d en n a fo rm kan han ibland avlägsn a sig väl långt från tex ten , så t. ex. när han som b e lä g g fö r sin m en in g an fö r stegen som »närm ar sig, g år i sic k sa ck » , få g elsvärm en som » g ö r n ågra svän gar fram o ch tillb ak a» e lle r m åsarnas k retsan d e (s. 2 4 , s. 4 1 ) . S p ira lb e g re p p e t m åste v a ra m y c k e t allm än t d e fin ie ra t o m d e t skall k u n n a o m fatta alla d essa o b estäm d a rö re lse r.

O m m y ck e t i P ern ers avh an d lin g kan fö re fa lla sv å rb e g rip lig t och m o tsä g e lse fu llt fin n s d är o ck så m ån ga ö v e rty g a n d e reso n em an g. H it h ö r h u vu d ­ tesen att E n natt v id h o riso n ten b e sk riv e r » d e r d ic h terisc h e A k t » , även o m fö rfa tta re n o ck så här kan h em falla åt ö v e rto lk n in g a r fö r att v is a att det är k o n stn äre n som är h u vu d p erso n e n i dram at. E n d a g b o k to lkas sålu n d a som ett p o te n tie llt k o n st­ v e r k (s. 28 ) o ch d e t fa k tu m att en p e rso n i en

scen sitter v id e tt s k riv b o rd sägs tyd a p å att d e t r ö r sig om » e in e d ic h terisc h e P e rsö n lic h k e it» (s. 6 5 )!

I det fatal stu d ier som tid igare ägnats E n natt v id h o riso n ten har fö d e lse m o tiv e t o fta st stått i fö r ­ g ru n d en . H o s P e rn e r fö rsv in n e r det nästan helt m en han har o tv iv e la k tig t lyck ats fram läg ga nya o ch b eak tan svä rd a sy n p u n k te r p å d et svårto lk a d e u n g d o m sv erk et. H ä rtill k o m m e r de p e rs p e k tiv han ö p p n at till E k e lö fs d ik t g e n o m att i ett o m ­ få n g srik t slu tk ap itel ställa d en m o t M a llarm és fö r ­ fattarskap.

O m E k e lö f h os P e rn e r em ellan åt fram står som en d ik ta re som roat sig m ed att sätta g ru m lig m e ta fy ­ sik av o läslig aste typ p å v e rs, m ö te r en p o e t av helt annat k y n n e i R o s s S h id e le rs avh an d lin g

Voices

Under the Ground.

B ild v ä rld e n och tem atik en i d en sto ra d ik ten R ö s te r u n d er jo rd e n bild ar hos S h id e le r u tg ån g sp u n k te n fö r tre sk ild a stu d ier av E k e lö fs p o e si fram till sam lin gen O m h östen 1 9 5 1 , där R ö s te r u n d er jo rd e n står att läsa.

A v h a n d lin g e n s fö rsta k a p ite l ägnas åt en in ten ­ siv närläsning av d en c en trala texten . G e n o m att sam m an ställa te x te r som i ton, in n eh åll o ch sym ­ b o lsp råk nära an k n yter till d ik ten to lk ar S h id e le r d e u n d e rjo rd is k a rö ste rn a som ro lle r i en fik tiv d ialo g p å ett in re, u n d e rm e d v e te t plan. U tifrå n ett p sy k o a n a ly tisk t o rie n te ra t stu d iu m av d ik te n s ar- k e ty p isk a u p p b y g g n a d och b ild sp råk hävd ar han att d et ep isk a s k e e n d e t i R ö s te r b e s k riv e r h u r b erättaren — p o e te n i en k än sla av u p p lö sn in g och b rist p å sam m an h an g i tillvaro n v ä n d e r sig inåt o ch v ia d rö m m en s ö k e r tillfly k t i ett u rsp ru n g lig a re tillstånd.

K o n flik te n m ellan d e t k a o tisk a , m e d v e tn a liv et och d en fö rso n a n d e d rö m m e n är cen tral fö r d en fö lja n d e u n d ersö k n in g en . S jä lv a resan inåt, m ot u n d e rjo rd e n o ch b o rt från v e rk lig h e te n , har u p p ­ e n b ara fö rb in d e lse r m ed liv m o d e rd rö m m e n , m en d en a sp ek ten ägnas m in d re u trym m e. D e n k o m ­ p a rativ a m eto d som k o m till an vän d n in g v id den tem atisk a an alysen av R ö s te r n y ttja r S h id e le r nu fö r att spåra u rsp ru n g e t till k o n flik te n tillb ak a till d ik ta ren s b arn d o m sm iljö . E k e lö fs h em lö sh et, främ lin g sk ap och iso le rin g ställs sam m an m ed g o s ­ sens u p p le v e lse av d en m e n ta lsju k e fa d e rn . I fö r ­ hållan d et m ellan d en n e och son en u rs k ilje r S h id e ­ ler e m b ry o t till d en v u x n e d ik ta ren s fascin ation in fö r tem at d ö d e n -i-liv e t, till hans sysslan d e m ed m en in g slö sh eten s p ro b le m a tik sam t den p e r s o n li­ ga b ak g ru n d en till de m e ta fo re r som b y g g e r på in try ck av rö ste r och åsyn en av tom m a, fö rv rid n a an sikten .

F ö rh ållan d et till fa d ern var av d en arten att det även k u n d e g e u trym m e fö r en p o s itiv id e n tifik a ­ tion. E k e lö fs fö rsta k o n stn ärlig a v e rk sa m h e t skall en ligt S h id e le rs m en in g tolkas som ett fö r sö k att

(5)

Övriga recensioner

2 5 3

lö sa d en o u th ärd liga inre och y ttre k o n flik t h em ­ m iljö n skapad e.

I avh an d lin gen s slu tk ap itel fö lje r S h id e le r spän­ nin gen m ellan d rö m och v e rk lig h e t, liv o ch d öd , sam t d ess lån gsam m a u p p lösn in g, g e n o m h ela E k e ­ lö fs fö rfattarsk a p fram till och m ed 1 9 5 1 . D e n k än sligh et fö r tex tern a han tid igare v isat p r o v p å ö v e r g e r h o n o m här ibland. N ä r E k e lö f i dikten G r y n in g i So rg en och stjärn an b e sk riv e r hur » K v a rb liv n a flyttfåg lar / tiger i träd en: / In g en tin g d riv e r m era / d en håglösa själen till flyk t» k o m ­ m en terar S h id e le r: » M o m e n ta rily fre e d o f fea r and o f lo n g in g fo r th e ideal, his so u l is n o w q u iet» (s. 8 1 ) . D e n n a tolkn in g, d är frid e n och stillh eten beto n as, stäm m er bättre m ed S h id e le rs ö v e rsä tt­ ning av de citera d e rad ern a, än m ed o rigin alets b eh ärsk ad e d e sp e ra tio n o ch re sig n e ra d e bitterh et.

R e id a r E k n e rs b ib lio g rafi u tko m tyd ligen e fte r d et att S h id e le r ställt sam m an stö rre d elen av sin avhan dlin g. E n d e l fö r S h id e le r m ö jlig e n o k än d a m en sä k e rt svåråtk o m liga te x te r har fö lja k tlig e n k o m m it fram , v ilk a y tte rlig a re kan b e ly sa R ö s te r u n d er jo rd en . M an kan sålund a k o n statera att E k e ­ lö f an vän t sig av vad som i sto rt sett sk u lle bli d ik ten s slu tparti i en a rtik e l i S to c k h o lm s-T id - nin gen 2 0 .5 .1 9 3 4 . N å g o t ö ve rra sk a n d e visar sig » avg ru n d en s hus» v a ra ett b ib lio te k , där fo rsk arn a » leta r i sina to rra lö v h ö g a r e fte r den röd a tråden, san n in gen s lilla m etm ask ». B ild n in g , k u ltu r och trad ition u ppfattas som liv sh o ta n d e, fö rk v ä v a n d e fö re te e lse r. I den v e rsio n av dikten som p u b lic e ­ rades i B L M 1 9 5 1 fin n s re ste r k va r av d en n a u p p ­ fattn ing. T v å av de fe m av d eln in ga rn a har u n d e r­ sk riften » (C a ro lin a R e d iv iv a )» . D e n n a k o n k re tise ­ rin g av ett v ik tig t avsn itt i d ik ten , där d ess sam ­ band m ed en p ro b le m a tik som var ak tu ell på 30 -talet ty d lig t fram g år, g ö r en v iss k o m p le tte rin g av S h id e le rs an alys ö n sk värd .

D e n m eto d S h id e le r an vän d er sig av ställer sto ra k rav p å u tö va ren s k än slig h et. Ö v e re n sstä m m e l­ sern a i situation e lle r sy m b o lik m ellan o lik a te x te r far inte v ara av en y tlig e lle r tillfällig n atur o m de skall k u n n a m o tiv e ra h ållb ara slutsatser. S h id e le r äger i rik t m ått d e tta sin ne fö r v ä se n tlig h e te r, m en d e t kan iblan d s v ik a h o n o m , så t. ex. när han k n y ­ ter sam m an titeln R ö s te r u n d er jo rd e n m ed h u r d en un ge E k e lö f g e n o m fö räld rah em m ets tunna väggar h ö r sin far m u ttra m en in g slö sa ram sor. A tt fa d ern s negativa, h o tfu lla sid a sk u lle rep rese n teras av hans an sik te m ed an hans rö st sk u lle m o tsvara en p o sitiv , h jälp an d e a sp ek t är o ck så en slutsats som vilar p å svagt tex tu n d erlag , o ch reso n em an g et fö rs väl lån gt när en k lo ck rin g n in g i en tex t antas s y m b o lise ra d en lju sa sidan av fa d ersid e n tifik atio - nen, e fte rso m d e t är fråg a o m ett h ö rselin tryc k .

D e t är b ek lag lig t att S h id e le r inte ägnat något in tresse åt d e t litte rä ra sam m anhan g i v ilk e t R ö s te r u n d er jo rd e n b ö r p lace ras. D e n n a u n d erlåten h et

kan inte v a ra av p rin c ip ie ll natur e fte rso m han em ellan åt går u tan fö r d ik ten fö r att g ö ra en fö r e ­ ställn in g m er p å tag lig e lle r fö r att hän visa till en an alo g g estaltn in g av e tt m otiv. H an näm ner hur fo rn tid en s o ra k e l to lk ad e lju d från u n d e rjo rd e n och an fö r ett citat u r H e sse s D e m ian som en p aral­ lell till tem at m ed d en fån gn e fågeln s u tb rytn in gs- fö rsö k i R ö s te r. D e t hade k a n sk e varit läm p lig are att u tred a den sw e d e n b o rg sk a bak g ru n d m an ty ck er sig sk ym ta i d ik ten e lle r ett m ö jlig t sam ­ band m ed Sp ö k so n aten . » D e n där b le k a flick an ! (henn es hand är hos b lo m m o rn a / i fö n stret» fö r e ­ fa lle r m ig v ara en ty d lig h än visn in g till F rö k en i S trin d b erg s sk åd esp el, där det f. ö. fö re k o m m e r åtskilliga lev an d e död a, m än n isk or som steln at i fa lsk a ro ller. » D e n där unge m annen! (det är något fe l m ed hans / an sikte)» kan i så fall bl. a. tänkas v ara den u tvak ad e, o rakad e Stu d en ten m ed de in flam m erad e ö g on en . Stu d en ten s far sägs ha slu­ tat p å d årh u set och ett sam ban d m ellan E k e lö fs d ik t och S p ö k so n aten p å d en n a p u n k t låter sig väl fö ren as m ed S h id elers p å p ek an d e att m in n esb ild er av fad ern kan u rsk iljas i R ö s te r.

D e avlyssn ad e rö stern a från u n d e rjo rd e n u tgör ju in te h eller något o rig in ellt m o tiv i litteratu ren . E k e lö fs dikt k u n d e t. ex. ha sam m anställts m ed D o s t o je v s k ijs n o v ell B o -b o e lle r m ed den h isto ria av C atu lle M e n d é s som E k e lö f ö versatte i S v e n sk a D a g b la d e t 3 0 .7 .1 9 3 3 .

S h id eler har o n ek lig en rik tat u p p m ärksam h eten p å e tt b e ty d e lse fu llt sk ed e i E k e lö fs liv. A t t u p p le­ velsen av den sju k e fa d ern efterläm n at d ju p a spår finns det in gen an led n in g att b etvivla. V a d b eträf­ far R ö s te r u n d er jo rd e n b ö r tesen o m b arn d om s- in try ck en s o e rh ö rd a roll d o c k m o d ifieras något. 1 9 3 2 sk re v s de fö rsta v e rsio n e rn a av d ik ten och E k e lö f b efan n sig då i ett em o tio n ellt instabilt läge. So m R e id a r E k n e r p å p ek ar i ett fö ro rd m åste m an m ed all säk erh et o ck så ta h än syn till d ik taren s p e rso n lig a situation vid d en n a tid om m an vill an alysera den nitton år sen are p u b lic era d e dikten .

S h id e le r har tyd lig en sk rivit h ela sin avhan dlin g p å am e rik an sk b o tten . H an s m aterialsitu atio n har v arit allt annat än g yn n sam , v ilk e t o ck så fram g år av källh än visn in garn a. D e t har fo rd rats ett ovan ligt m od att trots d etta g rip a sig an m ed en så svår uppgift. A t t d et ej v arit ö v e rm o d vittn ar resu ltate t om .

Pär Hellström

L e if S jö b e rg :

A Reader’s Guide to Gunnar Ekelöfs

A Mölna Elegy.

T w a y n e P u b lish ers, Inc. N e w Y o r k 1 9 7 3 .

A v R e id a r E k n e rs E k e lö fb ib lio g ra fi fram g år att L e if S jö b e r g är v år flitig aste E k e lö ffo rs k a r e , om

References

Related documents

Som det framkommer ovan är struktur i vardagen viktigt för personer med psykiska funktionshinder men de har ofta problem att skapa och bibehålla struktur.. Det finns forskning

In the majority of structured peer-to-peer overlay networks a graph with a desir- able topology is constructed. In most cases, the graph is maintained by a periodic activity

Socialarbetaren behöver ta hänsyn till barns ålder, men framförallt ha kunskap om hur man uppmärksammar barn som är utsatta för våld i hemmet för att barnen ska få

Based on this result, in section 5, we show how the k-ary search framework can improve Chord lookup algorithm and the number of routing table entries.. Finally, we conclude our work

sity of nodes in an identifier space is an intensive variable that describes a characteristic behavior of a network irre- spective of its size. ii) The ratio of perturbation to

Jag fick en del inputs från gruppen också angående form och groove och kände att de också tog till sig det jag berättade om låten – jag reflekterar också i loggboken över att

Kademlia does not keep a list of nodes close in the identifier space like the leaf set or the successor list in Chord.. However, for every subtree/interval in the identifier space

For any rate of churn and stabilization rates, and any system size, we accurately account for the functional form of: the distribution of inter-node distances, the probability