Linköpings universitet | Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Kandidatuppsats i statsvetenskap 15 hp | Vårterminen 2020 | LIU-IEI-FIL-G--20/02308--SE
Konfliktrelaterat sexuellt våld mot kvinnor och flickor
- En teorikonsumerande fallstudie av konfliktrelaterat sexuellt våld mot kvinnor
och flickor i Demokratiska Republiken Kongo (DR Kongo) utifrån ett
socialkonstruktivistiskt perspektiv
Conflict-related sexual violence against women and girls
- A theory-consuming case study of conflict-related sexual violence against
women and girls in the Democratic Republic of Congo (DR Congo) based on a
social constructivist perspective
Författare: Josefine Lundh
Handledare: Khalid Khayati Examinator: Mikael BlomdahlLinköpings universitet 581 83 Linköping, Sverige
Abstract
The Democratic Republic of Congo is a country that has a violent and long history as a european colony and has since then been affected by recurrent interethnic conflicts between different armed groups. In these interethnic conflicts, armed actors have used sexual violence against women and girls as a weapon of war. Based on the social constructivism theory, this study aims to identify underlaying historical and colonial factors that could explain conflict-related sexual violence against women and girls in present interethnic conflicts in the country. The purpose is furthermore to explain why women and girls are subjected to conflict-related sexual violence to a great extent and why the sexual violence continues.
The study concludes that social interactions between individuals and the social context where it occurs helps to explain conflict-related sexual violence against women and girls in present interethnic conflicts in the country. Sexual violence against women and girls can be explained as an instrument of power that has been used by armed actors to promote their own interests, which has been done in similar ways since the colonial era. Sexual violence against women and girls can also be explained as a social construction that has been created as a result of the power relationship that exists between men and women. Furthermore, sexual violence against women and girls still occurs to a great extent because it continues to be used as an instrument of power and because of armed groups perception about women and girls worth in the
Congolese society.
Keywords: Democratic Republic of Congo, Conflict-related sexual violence, Social Constructivism.
Innehållsförteckning
1. Inledning……….4
1.1 Syfte och forskningsfrågor………..5
1.2 Relevanta begreppsdefinitioner………...6 1.2.1 Konfliktrelaterat sexuellt våld………...6 1.2.2 Väpnad konflikt………..………..…6 1.2.3 Etnicitet……….6 1.3 Motivering av studien……….6 1.4 Avgränsningar………...……….7 1.5 Tidigare forskning………..8 1.6 Studiens disposition………8 2. Teoretiskt perspektiv………10 2.1 Socialkonstruktivism……….10 2.2 Motivering av teorival……….…………..12
2.3 Begränsningar samt problematiken med teorin……..………..………13
3. Metod……….15
3.1 Teorikonsumerande fallstudie………..15
3.2 Kvalitativ textanalys……….16
3.3 Textanalys och befintlig kritik………...17
3.4 Material……….18
3.4.1 Materialinsamling……….………..18
3.4.2 Analysschema……….19
3.5 Källkritik……….………..19
4. DR Kongo: från en koloni till ett självständigt land………..21
4.1 DR Kongos koloniala arv………..21
4.2 Framkomsten av DR Kongo som en självständig stat………...22
4.3 Konfliktrelaterat sexuellt våld i DR Kongo………...23
5. Analys……….26
5.1 Underliggande faktorer till sexuellt våld i DR Kongo………..26
5.2 Sexuellt våld mot kvinnor och flickor i DR Kongo………..30
5.2.1 Det höga antalet dokumenterade fall av sexuellt våld………30
5.2.2 Anledningar till fortsatt förekomst av sexuellt våld ……….………..31
5.3 Sammanfattning och teorikoppling……….………..32
6. Slutsats……….………..35
6.1 Studiens slutsatser……….35
6.2 Andra förklaringar som studien inte kan ge svar på……….36
6.3 Studiens bidrag till kommande forskning……….36
6.4 Avslutande reflektioner……….37
7. Referenser………..38
7.1 Tryckta källor………38
7.2 Artiklar och rapporter………38
1. Inledning
År 2008 antog FN:s säkerhetsråd resolution 1820 som därigenom lyfte upp frågan om konfliktrelaterat sexuellt våld på dagordningen. Från denna stund kom konfliktrelaterat sexuellt våld att erkännas som ett hot mot den globala säkerheten och ett hinder för
återupprättandet av fred. Detta kom i sin tur att förändra det klassiska säkerhetsparadigmet, då sexuellt våld i konflikter började betraktas som incidenter som är integrerade i olika statliga och icke-statliga beväpnade gruppers verksamhet, ideologi samt ekonomiska strategi och därmed inte incidenter som sker slumpmässigt eller isolerat (United Nations, 2018).
Den Demokratiska Republiken Kongo (hädanefter kallat DR Kongo) är ett land som har en lång och våldsam historia som en europeisk koloni (Svenska FN-förbundet, 2018). Landet har i flera årtionden präglats av långvariga beväpnade etniska konflikter, där sexuellt våld mot kvinnor och flickor från de involverande aktörerna har varit ständigt återkommande. I den östra delen av DR Kongo har både statliga och icke-statliga beväpnande aktörer begått
sexuella övergrepp mot civilbefolkningen. Medlemmar av den Kongolesiska säkerhetsstyrkan samt andra beväpnande grupper i landet har använt våldtäkt som ett vapen som en del av krigsföringen för att straffa och terrorisera civilbefolkningen som de anser stödjer fienden eller civila som tillhör en specifik etnisk folkgrupp. Kvinnor och flickor har bland annat blivit kidnappade och tvingats arbeta som sexslavar (Human Rights Watch, 2014).
Kerry Crawford (2015) skriver att sexuellt våld har använts av olika beväpnade grupper i världen för att främja sina egenintressen och för att sprida rädsla bland civilbefolkningen. Trots att det finns många liknelser mellan olika aktörer runt om i världen när det kommer till användandet av sexuellt våld i konflikt finns det en betydande skillnad när det kommer till identitet, motivation och organisationsstruktur för de individer och grupper som begår sexuellt våld i konflikter. Crawford skriver vidare att det finns många beväpnade grupper som inte använder sig av sexuellt våld som ett vapen och som istället arbetar aktivt med att förbjuda olika former av konflikrelaterat sexuellt våld. För att förstå sig på de underliggande faktorerna till konfliktrelaterat sexuellt våld är det vitalt att bland annat reflektera över den sociala kontexten som civila och beväpnade aktörer lever i samt kommer ifrån. Idéer och uppfattningar kring kvinnor och flickors ställning i samhället samt attityder angående föreskrivna könsroller är olika faktorer som bland annat påverkar sociala relationer mellan
är det därför av intresse att utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv undersöka DR Kongos historisk-koloniala kontext för att förklara konfliktrelaterat sexuellt våld mot kvinnor och flickor i samtida interetniska konflikter i DR Kongo.
1.1 Syfte och forskningsfrågor
Det övergripande syftet med denna uppsats är att utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv förklara sexuellt våld mot kvinnor och flickor som förekommer i samtida interetniska
konflikter i DR Kongo. Mer specifikt ämnar uppsatsen att aktualisera historisk-koloniala underliggande faktorer för att förklara sexuellt våld mot kvinnor och flickor i en betydligt bredare social kontext. Vidare är syftet med uppsatsen att aktualisera olika faktorer till varför konflikrelaterat sexuellt våld fortfarande förekommer i stor utsträckning gentemot kvinnor och flickor i DR Kongo. Jag bör även tillägga att jag kommer ofta i denna studie referera konflikrelaterat sexuellt våld mot kvinnor och flickor som ett så kallat samhälleligt fenomen. Sammantaget har uppsatsen som syfte att använda en redan existerande teoriansats för att förklara det samhälleliga fenomenet och dess underliggande faktorer.
Följande övergripande forskningsfråga kommer därmed att behandlas i studien:
• Hur kan konfliktrelaterat sexuellt våld mot kvinnor och flickor i Demokratiska Republiken Kongo (DR Kongo) förklaras utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv?
Nedan följer tre underfrågor vilka skall finnas som stöd för att besvara den övergripande forskningsfrågan:
• Hur kan sexuellt våld mot kvinnor och flickor i DR Kongo förklaras utifrån landets koloniala historia?
• Hur kan sexuellt våld mot kvinnor och flickor i DR Kongo förklaras utifrån etniska konflikter som har uppstått efter landets självständighet år 1960?
• Varför förekommer fortfarande konflikrelaterat sexuellt våld i stor utsträckning gentemot kvinnor och flickor i DR Kongo?
1.2 Relevanta begreppsdefinitioner
1.2.1 Konfliktrelaterat sexuellt våld
Konfliktrelaterat sexuellt våld avser sexslaveri, våldtäkt, tvångsäktenskap, tvingad
prostitution, tvångsaborter, tvångssterilisering och andra former av sexuellt våld som begås mot människor som är direkt eller indirekt kopplat till en pågående konflikt (United Nations, 2018).
1.2.2 Väpnad konflikt
Väpnad konflikt avser en konflikt mellan två icke-statliga beväpnade grupper eller mellan en stats regeringsstyrkor och en icke-statlig beväpnad grupp (Regeringskansliet, 2010).
1.2.3 Etnicitet
Etnicitet avser en individs känsla av tillhörighet samt identifikation med en etnisk grupp (Nationalencyklopedin, 2020).
1.3 Motivering av studien
Sedan sekelskiftet år 2000 har forskare gjort avsevärda framsteg när det kommer till att förstå varför sexuellt våld sker i konflikter, men trots dessa framsteg finns det fortfarande mycket som vi inte förstår kring detta samhälleliga fenomen. Sexuellt våld i konflikt är ett
samhälleligt fenomen som varierar kraftigt mellan olika beväpnade grupper. Medan vissa grupper använder sig av sexuellt våld i konflikter, gör andra grupper inte det. Sexuellt våld i konflikt har i många olika fall används som en strategi för beväpnade gruppers egenintresse och för att sprida rädsla bland civilbefolkningen, men det finns även forskning som visar att sexuellt våld ofta sker som tradition snarare än som en strategi (Wood, Elisabeth J, 2014).
Valet av att undersöka sexuellt våld i konflikter mot kvinnor och flickor har därmed gjorts utifrån det faktum att det finns fortfarande mycket som vi inte förstår kring detta fenomen och genom att applicera ett socialkonstruktivistiskt angreppsätt kan nya insikter erhållas som kan skapa en djupare förståelse om detta specifika samhälleliga fenomen. Vidare har valet av att undersöka DR Kongo gjorts utifrån det faktum att landet har en lång och våldsam historia
förbundet, 2018), vilket innebär att den historisk-koloniala kontexten kan spela en avgörande roll när det kommer till att förklara sexuellt våld mot kvinnor och flickor i samtida etniska konflikter i DR Kongo. Sammantaget kan det socialkonstruktivistiska perspektivet hjälpa till att förklara detta samhälleliga fenomen och dess underliggande faktorer samt varför det fortfarande förekommer i stor utsträckning gentemot kvinnor och flickor i landet.
1.4 Avgränsningar
Avgränsningen för denna studie kommer att omfatta DR Kongos historisk-koloniala kontext samt konflikrelaterat sexuellt våld mot kvinnor och flickor i samtida interetniska konflikter i landet. Studien kommer att bestå av tre olika kontexter, eller faktorer som jag har valt att kalla det. Utifrån det socialkonstruktivistiska perspektivet kommer två olika faktorer att undersökas för att förklara den tredje faktorn. Den första faktorn som kommer att undersökas är DR Kongos koloniala arv. Den andra faktorn som kommer att undersökas är framkomsten av DR Kongo som en självständig stat. Dessa två faktorer kommer i sin tur att undersökas för att förklara den tredje och sista faktorn, vilket är konfliktrelaterat sexuellt våld mot kvinnor och flickor i samtida etniska konflikter i DR Kongo. Valet av att undersöka landets koloniala arv samt framkomsten av en självständig stat har gjorts utifrån det faktum att dessa två faktorer kan spela en avgörande roll till att förklara konflikrelaterat sexuellt våld mot kvinnor och flickor i samtida interetniska konflikter i DR Kongo.
För att förtydliga kommer studien endast att undersöka konfliktrelaterat sexuellt våld i
samtida etniska konflikter inom landet som begås av både statliga och icke-statliga beväpnade aktörer. Sexuella övergrepp som har begåtts av FN:s fredsbevarande trupper kommer därmed inte att inkluderas i den här studien. Som tidigare nämnts kommer studien att fokusera på konfliktrelaterat sexuellt våld mot kvinnor och flickor. Det är viktigt att betona att män och pojkar även utsätts för sexuellt våld i konflikter, men denna studie ämnar endast omfatta kvinnor och flickor som har blivit utsatta för sexuellt våld av män i konflikter. Valet av detta har gjorts utifrån det faktum att kvinnor och flickor utsätts av sexuellt våld i större
utsträckning än män och pojkar (United Nations, 2019). Studien kommer därmed inte att omfatta män och pojkar som blir utsatta för sexuellt våld i konflikter av andra män eller av kvinnor.
1.5 Tidigare forskning
Många studier om konfliktrelaterat sexuellt våld har genomförts genom åren, men studier om sexuellt våld mot kvinnor och flickor i konflikter utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv är desto färre. Elisabeth Jean Wood som är professor i statsvetenskap och verksam vid Yale University har skrivit om konfliktrelaterat sexuellt våld i flera forskningsartiklar och böcker. I forskningsartikeln ¨Conflict-related sexual violence and the policy implications of recent research¨ konstaterar Wood att sexuellt våld varierar kraftigt mellan olika konflikter och väpnade organisationer. Hennes slutsats är att våldtäkt ofta sker som en del av en kulturs tradition snarare än som en strategi inom olika beväpnade aktörers krigsföring.
Maria Eriksson Baaz, verksam forskare vid Nordiska Afrikainstitutet och lektor på
institutionen för globala studier vid Göteborgs universitet samt Maria Stern, lektor inom fred och utveckling vid institutionen för globala studier på Göteborgs universitet skriver om sexuellt och könsbaserat våld i DR Kongo i Sidas Working paper ¨The Complexity of
Violence: A critical analysis of sexual violence in the Democratic Republic of Congo (DRC)¨. Deras slutsats är bland annat att sexuellt och könsbaserat våld som begås av säkerhetsstyrkor i DR Kongo måste förstås i förhållande till andra faktorer, som exempelvis inlärda beteenden inom säkerhetsstyrkan samt fientliga relationer mellan civilbefolkningen och militären.
Jocelyn Kelly är verksam som forskningskoordinator inom sexuellt och könsbaserat våld på The Harvard Humanitarian Initiative. Hon skriver i forskningsrapporten ¨Rape in War:
Motives of Militia in DRC¨ som har publicerats av The United States Institute of Peace att vår förståelse för sexuellt och könsbaserat våld i DR Kongo erhålls genom att undersöka
förövarnas motivationer och personliga erfarenheter. Hon menar vidare att det mest effektiva sättet för att förhindra förekomsten av sexuellt och könsbaserat våld i DR Kongo är genom att skräddarsy insatser som riktar in sig på de olika beväpnade gruppernas motivationer samt beslutsfattande strukturer.
1.6 Studiens disposition
Studien består av sju kapitel, med tillhörande underkapitel. Det första kapitlet börjas med inledning av studien, där läsaren introduceras till ämnet. Efter inledningen kommer syfte,
socialkonstruktivistiska perspektivet, vilket är studiens valda teoriansats. I kapitel tre
presenteras studiens valda metod, materialinsamling samt analysschema. Kapitlet kommer att avslutas med en diskussion om källkritik. I kapitel fyra kommer det empiriska materialet att presenteras som kommer ligga till grund för studiens analys och slutsats. I detta kapitel redogörs DR Kongos koloniala arv, framkomsten av DR Kongo som en självständig stat samt konfliktrelaterat sexuellt våld mot kvinnor och flickor i samtida etniska konflikter i DR Kongo. I det femte kapitlet presenteras studiens analys. Därefter kommer studiens slutsatser att presenteras i kapitel sex. I det avslutande kapitlet redovisas studiens använda källor.
2. Teoretiskt perspektiv
I följande kapitel kommer jag att redogöra den valda teoriansatsen som kommer att tillämpas på det empiriska materialet i denna studie. Det följande kapitlet är indelat i tre olika
underkapitel. I det första underkapitlet ges en beskrivning av det socialkonstruktivistiska perspektivet. Därefter presenteras ett underkapitel med en motivering av varför det teoretiska perspektivet är relevant för denna typ av studie. Det sista underkapitlet avslutas med en diskussion om begränsningar samt problematiken med den valda teorin.
2.1 Socialkonstruktivism
Den teori som jag kommer använda mig av för att förklara sexuellt våld mot kvinnor och flickor i samtida interetniska konflikter i DR Kongo är socialkonstruktivismen.
Socialkonstruktivism kan betraktas som ett tillvägagångsätt inom samhällsvetenskapen som har fått sitt inflytande från andra forskningsdiscipliner, som exempelvis sociologi, filosofi och lingvistik, vilket innebär att teorin har en tvärvetenskaplig karaktär (Burr, Vivien 1995 s. 1). Eftersom socialkonstruktivismen har en tvärvetenskaplig karaktär finns det inte ett specifikt särdrag som kan förklara teorin, utan en socialkonstruktivist kan sägas ha ett tillvägagångssätt som accepterar flera olika principer (Gergen, Kenneth J, 1985 s. 2)
Det som teorin övergripande behandlar är att verkligheten är socialt konstruerad genom interaktioner mellan människor (Berger & Luckmann, 1966). Teorins fokus är att undersöka hur vissa sociala fenomen i ett samhälle eller olika former av kunskap uppstår genom
människors interaktioner med varandra (Burr, Vivien 2015 s. 12). Kunskap ska därför ses som något som individer skapar och konstruerar tillsammans i interaktion med varandra (Burr, Vivien 2015 s. 12). Socialkonstruktivismen förespråkar vidare ett kritiskt förhållningssätt till den givna kunskapen om hur vi förstår världen och oss själva som individer.Teorin utmanar idén att konventionell kunskap som existerar i världen är baserad på opartiska och objektiva observationer. Vi ska därmed vara kritiska till idén att det är våra observationer av världen som frambringar människans natur (Burr, Vivien 2015 s. 2). Teorin motsätter det som kallas empirism och positivism, vilket innebär som tidigare nämnts att människans natur kan avslöjas genom observationer och det som existerar i världen är det som vi människor uppfattar existerar (Burr, Vivien 2015 s. 3).
Hur vi människor förstår världen samt de begrepp och kategorier som vi använder beror på den historiska och kulturella kontexten där vi kommer ifrån (Burr, Vivien 2015 s. 4).
Människors förståelse för världen skiljer sig dock inte bara beroende på historisk och kulturell kontext, utan enligt det socialkonstruktivistiska synsättet blir individer även produkter av det samhälle som de är födda i och deras val och beslut kan därmed förklaras utifrån specifika samhällsstrukturer som råder i kulturen där de lever eller kommer ifrån (Burr, Vivien 2015 s. 4). Kultur, kunskap, språk och diskurs är därmed produkter av olika sociala strukturer i ett samhälle, vilket innebär i sin tur att de skapas av de rådande normerna som gäller för det specifika samhället (Elder-Vass, Dave 2012 s.15). Identitet är likaså ett socialt fenomen som formas av sociala processer. Genom sociala relationer mellan människor upprätthålls och förändras människors identiteter. Dessa sociala processer bestäms i sin tur av sociala
strukturer som råder i ett samhälle (Berger & Luckmann, 1966 s. 194). Människors kunskap och förståelse för världen kan därmed förklaras som en artefakt av den historiska och kulturella kontexten där de lever eller kommer ifrån. Vi ska dock inte anta att vårt sätt att se på kunskap och vår förståelse för världen nödvändigtvis är bättre än någon annans sätt att se på kunskap, då människor har olika synsätt beroende på den historiska och kulturella
kontexten (Burr, Vivien 2015 s. 4). Socialkonstruktivister hävdar att detta specifika sätt att se på kunskap och förståelse för världen har resulterat i att våra egna uppfattningar och
kunskaper appliceras på andra kulturer och nationer (Burr, Vivien 2015 s. 4).
Realism och socialkonstruktivism anses vara två teorier som är motsatta till varandra (Elder-Vass, Dave (2012 s. 3). Socialkonstruktivismen förkastar tanken på människans natur och utmanar idén att kunskap inte är av naturen bestämd, utan kunskap upprätthålls av sociala processer. Vår kunskap och förståelse av världen och därmed vårt agerande skapas genom sociala interaktioner mellan människor (Burr, Vivien 1995 s. 4). Realister som har ett kritiskt tillvägagångssätt går emot detta och menar istället att människor inte kan förstå den sociala världen utan att förstå naturen av den sociala varelsen (Elder-Vass, Dave 2012 s. 15). Detta innebär mer konkret att för att förstå den sociala världen behöver vi förstå vilka fenomen som existerar och vilket samband de har mellan varandra (Elder-Vass, Dave 2012 s. 16).
Det som sker mellan individer i deras dagliga liv är det som anses skapa vår kunskap för världen (Burr, Vivien 1995 s. 5). Det som individer betraktar som sanning i deras liv, vilket varierar beroende på den historiska och kulturella kontexten, är hur de kommer att förstå världen. Människors uppfattning om vad som verkligen är sanning blir problematiskt i detta
sammanhang, då kunskap inte är ett objektivt faktum (Burr, Vivien 2015 s. 9). Enligt Burr (2015) födds vi in i en värld där det redan finns existerande konceptuella ramar och kategorier som människor använder. Vår uppfattning av verkligheten kommer därmed inte vara objektiv, utan vår uppfattning av verkligheten skapas av människor som har levt innan oss och
samtidigt som oss (Burr, Vivien 2015 s. 10).
Människors kunskap och förståelse av världen går samman med vilka typer av sociala handlingar som de kommer att välja. Med andra ord, hur individer kommer agera i olika sammanhang och beroende på olika omständigheter. När individer interagerar med varandra kan en rad olika sociala konstruktioner och händelser äga rum (Burr, Vivien 1995 s. 5). Konstruktionerna av världen är även bundna till olika maktförhållanden, då dess struktur har betydelse för vad som är tillåtet för vissa människor att göra och hur de kommer att agera mot andra människor (Burr, Vivien 1995 s. 5). Enligt det socialkonstruktivistiska synsättet är språket ett av de viktigaste verktygen för att konstruera våra sociala världar (Burr, Vivien 2015 s. 10). Eftersom kunskap skapas genom interaktioner mellan människor måste språket i sin tur vara mer än bara ett sätt att uttrycka sig på. Världen konstrueras därmed när människor pratar med varandra och språket är därmed en form av social handling (Burr, Vivien 2015 s. 11).
2.2 Motivering av teorival
Valet av att använda denna specifika teori har gjorts utifrån det faktum att det är en relevant teori som möjligtvis kan förklara det samhälleliga fenomenet och dess underliggande faktorer som denna studie ämnar att undersöka. Vidare är det socialkonstruktivistiska perspektivet nödvändigt för att skapa en förståelse till varför människor agerar som de gör och därmed få en förståelse av de underliggande faktorerna som kan förklara sexuellt våld i samtida
interetniska konflikter i DR Kongo. Teorin hävdar att de beslut som individer kommer ta i sina liv och hur de kommer välja att agera beror på sociala processer. Baserat på föregående resonemang är det därför relevant och passande att använda sig av ett socialkonstruktivistiskt angreppsätt för att försöka förstå huruvida den sociala kontexten och människors interaktioner med varandra har främjat användandet av sexuellt våld i konflikter.
2.3 Begränsningar samt problematiken med teorin
I denna studie innebär ett socialkonstruktivistiskt perspektiv att undersöka hur ett samhälleligt fenomen uppstår genom människors interaktioner med varandra samt den historiska och kulturella kontext varifrån de kommer. En begränsning med teorin är att det kommer vara svårt att dra några generella slutsatser om konfliktrelaterat sexuellt våld. Teorin bygger på idén att individer formar sin verklighet med hjälp av den kunskap som de besitter, som i sin tur beror på både interaktioner mellan människor och den historiska och kulturella kontext varifrån de kommer. Det innebär att förekomsten av detta samhälleliga fenomen kommer att skilja sig beroende på vilket fall som undersöks. Studiens resultat kommer troligtvis endast att gälla för det specifika fallet som undersöks, vilket är sexuellt våld i samtida interetniska konflikter i DR Kongo.
Det som kan vara problematiskt med valet av socialkonstruktivismen som teori är att det är ett undersökningsområde som fortfarande expanderas och förändras över tiden. Det teoretiska perspektivet som redogörs ovan kan därmed komma att förändras, vilket innebär att den informationen behöver inte vara den enda sanna beskrivningen (Burr, Vivien 2015 s. 234).
Det som även är problematiskt med denna specifika teori är frågorna som rör objektivitet, reliabilitet och validitet. När det kommer till frågan om objektivitet hävdar
socialkonstruktivister att objektivitet är rent av omöjligt, då varenda individ måste bemöta världen från något perspektiv eller någon annan form av hållning. De frågor och hypoteser som vi försöker besvara uppkommer från antaganden som är inbäddade i våra existerande perspektiv eller hållningar (Burr, Vivien 2015 s. 172). Det som även blir problematiskt i detta sammanhang är att kunskap inte är ett objektivt faktum, som poängteras ovan. Det som individer betraktar som sanning i deras liv, vilket varierar beroende på den historiska och kulturella kontexten, är hur de kommer att förstå världen. Baserat på föregående resonemang går det därför att ifrågasätta huruvida socialkonstruktivismens egna hypoteser kan betraktas som sanning eller inte. När det kommer till frågorna rörande reliabilitet och validitet menar socialkonstruktivister att de båda är opassande för att bedöma kvaliteten hos studier som använder sig av ett socialkonstruktivistiskt perspektiv (Burr, Vivien 2015 s. 178). Reliabilitet och validitet är två hörnstenar för legitim forskning, där reliabilitet är kravet att resultaten av undersökningar kan repeteras och validitet är kravet att en undersöknings beskrivning av verkligheten stämmer överens om hur verkligheten verkligen är. Socialkonstruktivister hävdar
att det finns ingen slutgiltig förklaring om hur världen är och att människors verklighet kan vara otillgänglig från vår diskussion om det (Burr, Vivien 2015 s. 177).
3. Metod
Följande kapitel inleds först med en beskrivning av den valda metoden. Uppsatsen kommer att utgå ifrån en teorikonsumerande fallstudie, där studiens fokus är att förklara
konflikrelaterat sexuellt våld mot kvinnor och flickor i DR Kongo och dess underliggande faktorer utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Detta kommer att genomföras genom en kvalitativ textanalys av det empiriska underlaget som presenteras i kapitel fyra.
Sammantaget kan studien förklaras som en teorikonsumerande fallstudie som använder en kvalitativ textanalys som metod. Därefter presenteras ett avsnitt rörande textanalys och befintlig kritik av metoden. Sedan presenteras ett avsnitt om hur jag har gått tillväga för att samla in materialet samt hur jag kommer att tillgängliggöra det empiriska materialet i uppsatsens analys. Kapitlet avslutas med en diskussion om källkritik.
3.1 Teorikonsumerande fallstudie
En fallstudie fokuserar på ett fall av ett specifikt fenomen, där syftet är att göra en
djupdykning inom det specifika fallet (Denscombe, Martyn 2007 s. 35). Vidare bygger en fallstudie ofta på information som är inhämtat från flera olika källor och kan både omfatta kvalitativa och kvantitativa data (Eriksson & Wiedersheim-Paul, 2014 s. 133).
Då studien avser att aktualisera historisk-koloniala faktorer för att förklara konflikrelaterat sexuellt våld i samtida etniska konflikter samt varför det sexuella våldet fortfarande pågår i stor utsträckning gentemot kvinnor och flickor krävs en djup inblick i fallet för att kunna genomföra studien. Genom att detaljerat studera det specifika fallet kan en djupgående redogörelse för händelser, processer, relationer och upplevelser som inträffar i fallet genomföras, vilket kan resultera i att nya insikter kan komma upp till ytan som annars inte hade varit lika självklart (Denscombe, Martyn 2007 s. 36).
Att använda fallstudie som metod fungerar bra vid studiet av processer och relationer inom en viss miljö (Denscombe, Martyn 2007 s. 38). Uppsatsen kommer därmed att fokusera på relationer och processer inom olika sociala miljöer. Dessa två tenderar att vara
sammankopplade på olika sätt och för att förstå en sak krävs förståelse för många andra saker (Denscombe, Martyn 2007 s. 36). Sammantaget passar en teorikonsumerande fallstudie bra för den här typen av arbete, då den möjliggör en detaljerad undersökning för att avslöja komplexiteten av en given situation (Denscombe, Martyn 2007 s. 36).
Fallstudien kommer vidare att utformas som en teorikonsumerande fallstudie. En
teorikonsumerande studie kännetecknas av att ett enskilt fall står i centrum och med hjälp av en eller flera redan existerande teorier ska författaren förklara det enskilda fallet och dess underliggande faktorer. I första hand handlar en teorikonsumerande studie om att förklara varför det blev som det blev i det enskilda fallet, men resultaten av studien har även betydelse för tilltron till teorin som används (Esaiasson, Peter, et al. 2012 s. 41). Om den valda teorin inte bidrar till att kunna förklara det undersökta fallet kommer tilltron till teorin att minska i åtminstone någon mån (Esaiasson, Peter, et al. 2012 s. 41). Det som även är centralt i en teorikonsumerande studie är att testa huruvida en given faktor ger en tillräcklig förklaring till varför det blev som det blev i det valda fallet. Det innebär i sin tur att det inte är särskilt viktigt huruvida resultaten av studien är giltiga i andra sammanhang (Esaiasson, Peter, et al. 2012 s. 89).
Det bör tilläggas att den här studien har olika karaktärsdrag som både skulle fungera som en teorikonsumerande studie och som en teoriprövande studie. Det primära valet i den
teorikonsumerande teorin gäller själva föremålet för studien, där förklaringsfaktorerna är sekundärt och i en teoriprövande studie är det valet av teori som är det avgörande beslutet (Esaiasson, Peter, et al. 2012 s. 42). Det som var avgörande i mitt val av vilken typ av förklarande studie som jag skulle utgå ifrån var själva motiveringen med studien. Då
uppsatsen avser att förklara det samhälleliga fenomenet och dess underliggande faktorer med hjälp av en redan existerande teoriansats passar därmed en teorikonsumerande studie för denna typ av arbete.
3.2 Kvalitativ textanalys
För att kunna förklara konfliktrelaterat sexuellt våld mot kvinnor och flickor i samtida interetniska konflikter utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv kommer jag att använda mig av en uppsättning av flera olika texter av olika karaktärer. De valda texterna kommer både att behandla historiska processer samt samtida processer i DR Kongo. För denna typ av arbete är därför en kvalitativ textanalys lämplig att använda, då jag kommer vid
materialinsamlingen fokusera på att finna kopplingar mellan den valda teoriansatsen och de underliggande sociala faktorerna som kan förklara det samhälleliga fenomenet i DR Kongo. Det som är centralt i en kvalitativ textanalys är att genom noggrann läsning ta fram det
således dolt under ytan och kan endast tas fram genom en intensiv läsning (Esaiasson, Peter, et al. 2012 s. 210). Därmed krävs en noggrann undersökning av texterna i detalj för att välja ut den informationen som jag finner är relevant för min typ av studie. Valet av att använda en kvalitativ textanalys som metod har även gjorts utifrån det faktum att information om historiska processer och samtida händelser i DR Kongo finns enbart tillgängligt i textform. Det bör även tilläggas att trots att jag kommer försöka finna kopplingar mellan den valda teoriansatsen och de underliggande sociala faktorerna som kan förklara konfliktrelaterat sexuellt våld mot kvinnor och flickor kommer jag i bearbetningen av de valda texterna att anamma ett öppet förhållningssätt. Det innebär att svaren till studiens forskningsfrågor kommer att avgöras av det som jag hittar i de utvalda texterna. Genom att anamma ett öppet förhållningsätt i studien kommer undersökningen i högre grad att styras av själva innehållet i de valda texterna (Esaiasson, Peter, et al. 2012 s. 217).
3.3 Textanalys och befintlig kritik
Det finns ett antal fördelar med att använda fallstudie som metod. En av fördelarna med metoden är att den möjliggör andra typer av metoder i samma undersökning samt användning av flera olika typer av material och data (Denscombe, Martyn 2007 s. 37). Vidare ger
metoden möjligheten att rikta all sin energi på ett specifikt fall och fördjupa sig i detalj, vilket kan leda till nya insikter om det specifika fallet. Metoden ger därmed möjligheten att förklara varför ett visst fenomen sker. Om studien hade inkluderat flera olika fall hade inte samma insikter uppkommit (Denscombe, Martyn 2007 s. 36).
I vilken utsträckning resultaten av studien kan generalisera till andra fall beror på hur liknande det specifika fallet är till andra fall av samma typ (Denscombe, Martyn 2007 s. 42). Det går därmed inte att säga om studiens resultat kan generalisera till andra fall, vilket är en av begränsningarna med en teorikonsumerande fallstudie. Jag bör ändå tillägga att det är troligt att resultatet av studien inte kommer kunna generalisera till andra fall, då studien ämnar aktualisera specifika historiska processer i en specifik tid och kontext som endast då kommer gälla för DR Kongo.
När det kommer till frågan om den kvalitativa textanalysen finns det ett antal begränsningar med att anamma ett öppet förhållningsätt vid bearbetningen av texterna. Genom att använda ett öppet förhållningssätt finns en risk att jag kommer tappa fokus på undersökningens
huvudområde, då det kan finns andra spännande trådar att undersöka, men som är irrelevanta för studiens huvudspår (Esaiasson, Peter, et al. 2012 s. 217). En ytterligare risk med det valda förhållningssättet är att resultaten av studien kan bli alltför beroende av vad som finns i det valda empiriska materialet (Esaiasson, Peter, et al. 2012 s. 218).
3.4 Material
3.4.1 Materialinsamling
Det empiriska underlaget som kommer att ligga till grund för analysen och dess slutsats kommer att bestå av redan publicerade rapporter, forskningsartiklar samt annat relevant material för det valda ämnet. Den största delen av studiens empiriska material kommer att behandla DR Kongos historisk-koloniala kontext. För att få tillgång till trovärdig och relevant information inom detta specifika ämne kommer jag främst att inhämta material som har publicerats av Utrikespolitiska institutet och Nationalencyklopedin. Enligt min åsikt är dessa trovärdiga aktörer som har relevant samt trovärdig information om mitt valda ämne och det som jag eftersöker. Vidare kommer jag även att använda mig av material och data som har publicerats av Förenta Nationerna (FN) och den svenska biståndsmyndigheten Sida. Jag finner även att dessa är trovärdiga aktörer samt kommer att garantera att information som de presenterar kommer vara relevant och aktuell för min studie. Sammantaget kommer allt material och data som denna studie ämnar att använda sig av att inhämtas från andra aktörer som jag anser är legitima.
En aspekt som är relevant i min studie är frågan om reliabilitet. För att uppnå en hög reliabilitet i studien har jag i största möjliga mån försökt att undvika slarvfel under
materialinsamlingen och i den efterföljande bearbetningen av materialet (Esaiasson, Peter, et al. 2012 s. 63). På så vis ökar chansen för tillförlitliga och stabila resultat och därmed minskar risken för missvisande resultat i studien. Mot bakgrund av det valda ämnet är en annan
relevant aspekt av studien frågan om objektivitet. I frågan om objektivitet har jag strävat efter att behandla informationen som presenteras i studien på ett opartiskt och sakligt sätt.
Resultaten som jag har kommit fram till i studien har jag försökt att lyfta fram på ett likartat sätt. Jag har vidare försökt att vara neutral i min roll som författare och därmed inte medvetet överbetonat gynnsamma fakta eller undertryckt omständigheter som talar emot min egen uppfattning (Eriksson & Wiedersheim-Paul, 2014 s. 64).
3.4.2 Analysschema
Det empiriska materialet som kommer att presenteras i denna uppsats kommer att analyseras utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Historiska processer och dess konsekvenser, vilket i mitt fall innebär kvinnor och flickors livsförhållanden i DR Kongo, har en betydande roll inom socialkonstruktivismen och därför passar denna teoriansats bra för den här typen av analys. Materialet som denna studie kommer att använda sig av kommer att presenteras i kapitel fyra och kommer att bestå av tre olika kontextbeskrivningar. Den första kontexten som skall studeras är DR Kongos koloniala arv som sträcker sig från slutet av 1800-talet fram till landets självständighet år 1960. Den andra kontexten som skall undersökas är framkomsten av DR Kongo som en självständig stat som sträcker sig från landets självständighet år 1960 till början av 2000-talet. Dessa två utgör den historiska kontexten för studiens problematik och kommer att undersökas för att förklara den tredje och sista faktorn, vilket är konfliktrelaterat sexuellt våld mot kvinnor och flickor i samtida interetniska konflikter i DR Kongo. Den tredje och sista faktorn, samtida interetniska konflikter, kommer att vara grunden för analysen. Det är inom dessa samtida etniska konflikter som jag kommer att aktualisera kvinnornas och flickornas förhållanden. Jag bör även tillägga att en del av informationen som presenteras i detta avsnitt går även att finna i studiens avgränsning i kapitel ett.
3.5 Källkritik
Vid materialinsamlingen har jag utgått ifrån fyra olika källkritiska kriterier, vilka är äkthet, beroendekritik, tendenskritik och samtidskrav (Eriksson & Wiedersheim-Paul, 2014 s. 180). När det kommer till frågan om källornas äkthet anser jag att materialet i fråga uppvisar äkthet, då informationen är inhämtat från FN och andra aktörer som jag finner legitima. När det kommer till frågan om beroendekritik har jag i första hand försökt utgå ifrån primärkällor i studien för att öka materialets trovärdighet, men i de fall där det har varit svårt att få tag på primärkällor eller inte funnits tillgängligt har jag använt mig av sekundärkällor. För att inte bidra till tendens har jag i materialinsamlingen inte använt mig av texter som påvisar tydliga ideologiska och politiska värderingar. Det är svårt att avgöra huruvida författaren till det valda materialet har några specifika särintressen, men bara att vara medveten om denna problematik under insamlingen av materialet kan enligt min åsikt reducera risken för tendens. Det som dock är problematiskt med denna studie är frågan om samtidskravet. Då denna studie bland annat ämnar undersöka historiska processer kan kravet om samtid vara svårt att uppnå. För att säkerställa att informationen som presenteras i texterna stämmer och för att öka materialets
trovärdighet har jag därmed tagit hänsyn till den tidpunkt då det utvalda materialet både publicerades och uppdaterades.
4. DR Kongo: från en koloni till ett självständigt land
I följande kapitel presenteras det empiriska materialet som kommer ligga till grund för uppsatsens analys och slutsats. Kapitlet är indelat i tre olika underkapitel. Det första underkapitlet behandlar DR Kongos koloniala arv. Det andra underkapitlet behandlar framkomsten av DR Kongo som en självständig stat. Dessa två underkapitlen kommer därmed att behandla DR Kongos historisk-koloniala kontext. I det sista underkapitlet behandlas konfliktrelaterat sexuellt våld mot kvinnor och flickor i samtida interetniska konflikter.4.1 DR Kongos koloniala arv
DR Kongo är ett land som har en lång och våldsam historia som en europeisk koloni (Svenska FN-förbundet, 2018). Den europeiska exploateringen av den kongolesiska befolkning och dess naturtillgångar inleddes när portugisen Diogo Cao nådde Kongoflodens mynning år 1482. Kongofloden kom därefter att vara mittpunkten för slavhandeln till Mellanöstern, Arabien och Nya världen. Enligt beräkningar exporterades omkring 15000 slavar om året från det nedre loppet av Kongofloden i slutet av1600-talet. Området kring floden blev dock först känt i västvärlden i mitten av 1800-talet när Kung Leopold den andra av Belgien gav
amerikanen Henry Morton Stanley i uppdrag 1878 att utforska DR Kongo ytterligare, ingå avtal med lokala hövdingar samt upprätta handelsstationer, vilket ofta skedde med brutala metoder (Utrikespolitiska institutet, 2016).
När de europeiska stormakterna delade upp Afrika emellan sig vid Berlinkonferensen 1884-1885 erkändes kung Leopolds rätt till den så kallade Kongofristaden. Den belgiske kungen kom därefter att betrakta Kongofristaden som sin privata egendom. Under kungens regim exploaterade han de olika rika mineraltillgångarna i landet och den kongolesiska befolkningen tvingades arbeta hårt under slaveriliknande former (Utrikespolitiska institutet, 2016). Det var först vid sekelskiftet år 1900 som Leopolds brutala regim och hans brutala behandling av den kongolesiska civilbefolkningen avslöjades. Euroepiska soldater, under ledning av den
belgiske kungen, mördade, misshandlade och plundrade den kongolesiska befolkningen. Det beräknas att mellan fem och tio miljoner kongoleser, som arbetade under slaveriliknande former med att tappa gummi eller jaga elfenben, dog av våld, svält och sjukdomar under kung Leopolds regim. Detta resulterade i att kungen år 1908 tvingades lämna tillbaka kolonin till den belgiska staten (Utrikespolitiska institutet, 2016). Dock blev inte situationen i landet
bättre efter att belgarna omhändertagit kolonin, utan det belgiska styret av landet samt
exploateringen av den kongolesiska befolkningen och dess naturtillgångar fortsatte om än inte lika brutalt som under kung Leopolds regim. Under den här tiden anpassades DR Kongos ekonomi helt till belgiska intressen och politiska partier var förbjudna (Utrikespolitiska institutet, 2016). När det kom till kvinnors roll i samhället bidrog det belgiska styret till att inte stärka kvinnors delaktighet och inflytande i beslutfattande processer (Sida, 2009). Efter att sammandrabbningar och oroligheter ägde rum 1959 i Léopoldville (nuvarande Kinshasa) inledde Belgien förhandlingar om att avveckla den belgiska kolonien. Belgarna hade räknat med en lång övergångstid till DR Kongos självständighet, men faktum är att landets
övergångsperiod blev mycket kort. Den 30 juni 1960 förklarades DR Kongo som en självständig nation (Nationalencyklopedin, 2020).
4.2 Framkomsten av DR Kongo som en självständig stat
Sedan DR Kongo blev en självständig nation har landet präglats av diktatur, inbördeskrig samt andra beväpnade konflikter mellan olika etniska grupper (Nationalencyklopedin, 2020). Vid frigörandet från den belgiska staten 1960 hotades landet omedelbart av splittringar från olika håll och kanter (Utrikespolitiska institutet, 2018). Makten överlämnades från den belgiska staten till Patrice Lumumba och Joseph Kasavubu som blev landets premiärminister respektive landets president. I samband med detta uppstod en politisk konflikt i landet som har kommit att kallas för Kongokrisen och de efterföljande åren från självständigheten kom att präglas av politisk och social instabilitet (Nationalencyklopedin, 2020). Inom loppet av ett halvår från självständigheten följde en invasion från Belgien, arméuppror, militärkupp, mord på premiärministern, stationering av FN-trupper i landet samt olika provinser som bröt sig ur landet. Det som därefter kom att prägla den nybildade nationen var utplundring av landets naturresurser och ett stadigt socialt förfall (Utrikespolitiska institutet, 2018).
I november 1965 tog Colonel Joseph Mobutu makten genom en statskupp där han avsatte regeringen som leddes av Lumumba. Under 32 år, fram till 1997, behöll Mobutu makten genom att styra DR Kongo diktatoriskt. Under Mobutus regim hade kvinnorna en mycket begränsad roll i samhället. De var tvungna att be om tillstånd av sina män för att bland annat öppna ett bankkonto, resa samt arbeta. De uppskattades endast för deras egenskaper som mödrar och husfruar. Mobutu genomförde några insatser för att utmana de traditionella
makt och inflytande under hans regim och denna ojämlikhet mellan män och kvinnor var institutionaliserad i samhället (Sida, 2009).
Mellan år 1996 och 1997 varade det första Kongokriget. Det som utlöste upproret anses vara efterverkningarna av folkmordet i Rwanda år 1994, där hutufolket genomförde folkmord på tutsierna. Efter folkmordet tog tutsimilisen makten i Rwanda och en miljon hutuer flydde tillsammans med resterna av den rwandiska armén och hutumilisen in i DR Kongo (Nationalencyklopedin, 2020). När de kongolesiska tutsierna hotades med utvisning i
september 1996 slog de tillbaka och tvingade regeringsarmén och de rwandiska flyktingarna norrut. Därefter bildade de kongolesiska tutsierna Demokratiska styrkornas allians för Kongo-Zaires befrielse (AFDL) tillsammans med andra kongolesiska motståndsrörelser, där ledare blev Laurent Kabila (Nationalencyklopedin, 2020). Det första Kongokriget avslutades i maj 1997 när AFDL marscherade in i huvudstaden och avsatte Mobutu (Sida, 2009).
Landet fick ingen fred efter upproret utan 1998 utvecklades konflikten till ett mycket större krig, det andra Kongokriget, som även har kommit att kallats för Afrikas världskrig. I
konflikten deltog andra afrikanska länder, bland andra Rwanda, Burundi, Angola, Zimbabwe, Namibia och Tchad (Nationalencyklopedin, 2020). Konflikten varade fram till 2003 och av många betraktas denna konflikt vara den dödligaste sedan andra världskriget. I en rapport från FN anklagades samtliga utländska trupper som deltog i konflikten för grova krigsförbrytelser (Nationalencyklopedin, 2020). FN riktade särskild kritik mot styrkorna från Uganda och Rwanda för massmord och systematisk terror mot civilbefolkningen (Nationalencyklopedin, 2020). Konflikten resulterade i att hundratusentals människor miste livet, där
civilbefolkningen drabbades hårt (Utrikespolitiska institutet, 2020). Nästan alla beväpnade grupper, inklusive DR Kongos regeringsarmé, gjorde sig skyldiga till systematiska våldtäkter av civilbefolkningen under konflikten (Utrikespolitiska institutet, 2018).
4.3 Konflikrelaterat sexuellt våld i DR Kongo
I årtionden har den kongolesiska civilbefolkningen plågats av omfattande sexuellt våld som har använts som en strategi i krigsföringen hos en rad olika statliga och icke-statliga aktörer (United Nations, 2018). Det konfliktrelaterade sexuella våldet mot kvinnor och flickor är idag fortfarande ständigt återkommande i de pågående interetniska konflikterna i DR Kongo (United Nations, 2019). Offren blir utsatta för sexuella övergrepp bland annat på grund av
deras faktiska eller upplevda etnicitet, religion samt politisktillhörighet. Det konflikrelaterade sexuella våldet sker även som en drivkraft och resultat av tvingad förflyttning för att utvisa en oönskad folkgrupp eller för att beslagta mark eller naturresurser i landet (United Nations, 2019). Det kongolesiska samhället kännetecknas idag av traditionella partriakala strukturer, vilket innebär att kvinnor i praktiken inte har några rättigheter och behöver exempelvis tillstånd av en man för att resa eller utbilda sig (Nationalencyklopedin, 2020). De
ojämlikheter som existerar mellan kvinnor och män i DR Kongo kan ses som ett resultat av den statskollaps som har pågått sedan Mobutus regim, vilket i sin tur har förstärkts av återkommande beväpnade konflikter i landet (Sida, 2009). Idag råder det formellt fred i landet, men trots det fortsätter nya etniska motsättningar samt beväpnade konflikter mellan olika grupper att blossa upp, främst i den östra delen av landet (Utrikespolitiska institutet, 2019).
De framsteg som har uppnåtts inom konfliktrelaterat sexuellt våld hotades under 2018 av DR Kongos fortsatta beväpnade konflikter mellan olika aktörer, den instabila politiska situationen samt svaga statliga strukturer. Rapporter påvisar mönster av etniskt motiverat sexuellt våld mot civilbefolkningen i Tanganyika provinsen i den östra delen av landet. Under 2017 var Twa-milisen i Tanganyika den icke-statliga beväpnade gruppen som var ansvarig för det högsta dokumenterade fallen av sexuellt våld i konflikten. Vidare har både Kamuina Nsapu-milisen och Bana Mura-Nsapu-milisen attackerat civilbefolkningen i de tre Kasai provinserna som de anser stödjer deras motståndare. De har attackerat samhällen som består av andra etniska grupper och har använts sig av olika handlingar mot civilbefolkning som orsakar skam och stigmatisering inom samhället (United Nations, 2018). Förövarna inom dessa milisgrupper har exempelvis utfört sexuella övergrepp inför ögonen på offrens familjemedlemmar (United Nations, 2018).
I FN:s senaste tillgängliga årliga rapport om konfliktrelaterat sexuellt våld från 2019
konstateras att under 2018 ökade antalet dokumenterade fall av konfliktrelaterat sexuellt våld från året innan. Detta skedde till följd av upptrappningen av olika militära operationer som svar på icke-statliga beväpnade gruppers upptrappade verksamhet (United Nations, 2019). I de flesta av dessa fall har sexuellt våld använts av icke-statliga beväpnade grupper för att ta kontroll över olaglig ekonomisk verksamhet, inklusive exploatering av naturresurser (United
mot flickor. I de flesta av de ovanstående nämnda fallen blev kvinnor och flickor utsatta av sexuellt våld antingen på väg till skolan eller när de samlade vatten eller ved. 741 av fallen tillskrivs beväpnade organisationer och 308 tillskrivs den kongolesiska armén och polisen. Det var i den östra delen av landet, norra och södra Kivu provinserna, som majoriteten av de bekräftade incidenterna skedde och dessa inkluderade sexuellt slaveri, våldtäkt samt
5. Analys
I följande kapitel kommer uppsatsens analys att presenteras. Som har antytts tidigare under avsnittet analysschema i metoddelen kommer samtida interetniska konflikter i DR Kongo att vara grunden för analysen. Analysen är vidare indelad i tre olika underkapitel. Det första underkapitlet som presenteras nedan kommer att utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv aktualisera underliggande historisk-koloniala faktorer som kan förklara konflikrelaterat sexuellt våld mot kvinnor och flickor i samtida interetniska konflikter i DR Kongo. Det första underkapitlet kommer därmed att besvara den första samt andra underfrågan som presenteras i kapitel ett. I det andra underkapitlet kommer jag att utifrån ett socialkonstruktivistiskt
perspektiv förklara varför kvinnor och flickor utsätts för konflikrelaterat sexuellt våld i stor utsträckning samt varför det sexuella våldet fortfarande pågår mot kvinnor och flickor i samtida interetniska konflikter i DR Kongo. Det andra underkapitlet kommer därmed att besvara den tredje underfrågan som presenteras i kapitel ett. I det sista underkapitlet presenteras en sammanfattning och teorikoppling.
5.1 Underliggande faktorer till sexuellt våld i DR Kongo
5.1.1 Social interaktion och social kontext
Det socialkonstruktivistiska perspektivet hjälper oss att bättre förstå varför statliga och icke-statliga beväpnade aktörer i DR Kongo agerar på det sättet som de gör i de samtida
interetniska konflikterna i landet. Först och främst är det viktigt att betona det faktum att det socialkonstruktivistiska perspektivet förkastar tanken att det är människans natur som avgör hur människor uppfattar och formar sin verklighet och därmed hur de kommer att agera i olika sammanhang. Det ligger därmed inte i de beväpnade aktörernas mänskliga natur att begå sexuella övergrepp mot kvinnor och flickor i DR Kongo och det kan därför inte förklara de underliggande faktorerna till det samhälleliga fenomenet. Det som däremot kan förklara de underliggande faktorerna av sexuellt våld mot kvinnor och flickor i samtida interetniska konflikter är det som sker mellan människor i deras vardagliga liv.
Enligt det socialkonstruktivistiska perspektivet formas individens kunskap, sanning, världsbild och beteende efter rådande omständigheter i individens närområde samt genom sociala interaktioner med andra individer. Hur individer kommer att agera i olika
fråga har. Baserat på föregående resonemang kan här föras en diskussion kring människors agerande i DR Kongo under den koloniala tiden och hur dessa omständigheter samt sociala interaktioner mellan individer då har skapat en sanning och världsbild bland den kongolesiska befolkningen som har förstärkt samt befästs människors handlingar i samtida interetniska konflikter. Framförallt människors handlingar gentemot människor av annan etnisk härkomst.
Den sanning och världsbild som skapades bland den kongolesiska befolkningen under tiden som landet var en koloni var att individer av olika etnisk härkomst använde sig av olika typer av våld för att främja egenintressen och därigenom skapa sig makt över både människor och olika områden. Utan denna typ av agerande stod individen och dess tillhörande grupp utan makt. De sociala interaktioner som existerade mellan den kongolesiska befolkningen och de europeiska soldaterna under ledning av den belgiska kungen bestod endast av olika former av övergrepp, där de europeiska soldaterna utsatte befolkningen för mord, misshandel och plundring samt tvingade dem att arbeta hårt under slaveriliknande arbetsförhållanden. Den brutala behandlingen av den kongolesiska befolkningen fortsatte sedan under det belgiska styret av landet. Det socialkonstruktivistiska perspektivet hävdar att kunskap är något som skapas och konstrueras av individer i interaktion med varandra. De tidigare nämnda typerna av interaktioner mellan kolonisatörerna och befolkningen i det koloniala DR Kongo kan därför ha skapat denna typ av ¨kunskap¨ som den kongolesiska befolkningen har idag. Vi kan vidare föra ett liknande resonemang kring de omständigheter och sociala interaktioner som har präglat DR Kongo efter dess självständighet år 1960. De sociala interaktioner som har existerat mellan olika etniska grupper har till stora delar präglats av inbördeskrig samt ständigt återkommande konflikter, där olika former av våld har använts för att främja olika etniska gruppers egenintressen. Det som har skett i DR Kongo efter landets självständighet år 1960 kan ha bidragit till att ytterligare förstärka samt befästa den världsbild, kunskap och sanning som den kongolesiska befolkningen har haft sedan den koloniala tiden.
Enligt det socialkonstruktivistiska perspektivet blir individer produkter av det samhälle som de är födda i och deras kunskap och förståelse av världen kan därmed förklaras utifrån specifika strukturer som råder i samhället de lever i. Av detta följer att den kongolesiska befolkningens verklighet idag har formats av den världsbild, kunskap, sanning och beteende som befolkningen hade under den koloniala tiden samt under de etniska konflikterna som pågick efter landets självständighet år 1960. Idag kan vi se att både statliga och icke-statliga beväpnade aktörer i DR Kongo använder sig av olika former av sexuellt våld för att främja
egenintressen och därigenom skapa sig makt. Beväpnade aktörer har bland annat använt sexuellt våld som ett vapen för att beslagta olika geografiska områden eller för att utvisa en oönskad etnisk grupp. På samma sätt som olika former av brutalt våld mot den kongolesiska befolkningen har varit ett effektivt sätt för etniska grupper under DR Kongos koloniala tid samt efter dess självständighet år 1960 att främja sina egenintressen och därigenom skapa sig makt använder idag beväpnade grupper sig av sexuella övergrepp mot kvinnor och flickor för att uppnå sina strategiska ändamål.
Eftersom sociala interaktioner mellan människor samt den sociala kontexten påverkar den kongolesiska befolkningens kunskap har det resulterat i att beväpnade aktörer idag använder sig av liknande metoder som beväpnade aktörer använde under den koloniala tiden samt efter dess självständighet år 1960 för att nå sina strategiska ändamål. Det kan därmed konstateras att våld av olika former har använts av beväpnade grupper sedan den koloniala tiden för att främja sina egenintressen och därigenom skapa sig makt, vilket även har fortsatt i samtida interetniska konflikter. Konfliktrelaterat sexuellt våld mot kvinnor och flickor i DR Kongo kan därför idag förklaras som ett maktmedel hos beväpnade aktörer för att främja sina
egenintressen och för att skapa sig makt över områden och andra människor, vilket har enligt det socialkonstruktivistiska perspektivet skapats och konstruerats genom liknande metoder som beväpnade aktörer har använt under den koloniala tiden samt under de olika etniska konflikterna som pågick efter DR Kongos självständighet år 1960.
Det är viktigt att betona hur de beväpnade aktörerna uppfattar och formar sin verklighet och därmed hur de kommer att agera i olika sammanhang mot kvinnor och flickor beror på den historiska och kulturella kontexten där de födds och lever. Sedan DR Kongo var den belgiska kungens privata egendom har landet ständigt präglats av politiskt och social instabilitet, där konflikter mellan olika etniska grupper har varit ständigt återkommande i befolkningens liv. Detta har varit den sanna verkligheten för den kongolesiska befolkningen i nästan 135 år. Enligt det socialkonstruktivistiska perspektivet har de beväpnade aktörerna i de pågående interetniska konflikterna blivit produkter av landets tid som koloni och de återkommande etniska konfilkterna som har uppstått efter landets självständighet år 1960. Det är vidare viktigt att poängtera i detta sammanhang att när människors verklighet ständigt präglas av sociala interaktioner som består av brutala övergrepp kommer denna verklighet vara den
tillräckligt länge, som den har gjort i DR Kongos fall, får den fäste i olika delar av samhällets strukturer.
5.1.2 Traditionella patriarkala strukturer och könsnormer
Som tidigare nämnts formas individers kunskap, sanning, världsbild och beteende efter rådande omständigheter i deras närområde samt genom sociala interaktioner med andra människor. Det är vidare viktigt att betona att individers kunskap, sanning, världsbild och beteende även formas utifrån de existerande konceptuella ramar och kategorier som finns i ett samhälle. Därför är det viktigt att föra en diskussion kring traditionella patriarkala strukturer samt könsnormer som har präglat det kongolesiska samhället sedan tiden som belgisk koloni.
Enligt det socialkonstruktivistiska perspektivet föds människor in i en värld där det redan finns existerande konceptuella ramar och kategorier som används av människorna i den tiden. Av detta följer att den kongolesiska befolkningens uppfattning av verkligheten samt
innebörden av existerande könsnormer och strukturer har därmed skapats och konstruerats av människor som både har levt innan och samtidigt som dem. Sedan det belgiska styret av DR Kongo har landet kännetecknas av traditionella patriarkala strukturer samt olika typer av könsnormer. Under tiden då landet var en belgisk koloni stärkte inte den belgiska staten kvinnors inflytande och deltagande i olika beslutfattande processer. Sedan vid framkomsten av DR Kongo som ett självständigt land år 1960 och de efterföljande årtionden av Mobutus styre av landet hade kvinnorna en mycket begränsad roll i samhället, där de endast
uppskattades för deras egenskaper som fruar till sina män och mödrar till sina barn. Kvinnor var vidare systematiskt exkluderade från politiskt inflytande och makt i landet. Då det socialkonstruktivistiska synsättet hävdar att människor blir produkter av de samhälle som de är födda i följer att de beväpnade aktörernas handlingar gentemot kvinnor och flickor i samtida interetniska konflikter kommer att grunda sig på de olika patriarkala strukturer och könsnormer som har präglat DR Kongo sedan den koloniala tiden.
Då den kongolesiska befolkningens kunskap och förståelse för världen grundar sig i ett samhälle med patriarkala strukturer och könsnormer är det viktigt att i detta sammanhang poängtera att beväpnade aktörers kunskap och förståelse går hand i hand med vilka typer av sociala handlingar som de kommer att välja. Kvinnor och flickor i DR Kongo anses idag vara mindre värda än män i den bemärkelsen att de i praktiken inte har samma rättigheter som män
och behöver tillstånd för att utbilda sig eller resa. Utifrån föregående resonemang kan därmed konstateras att det idag råder ett tydligt maktförhållande mellan könen som har en starkt koppling till de traditionella könsnormer och patriarkala strukturer som har präglat det kongolesiska samhället sedan den koloniala tiden, där männen bland annat har makten att säga till kvinnor och flickor vad de får respektive inte får göra. Enligt det
socialkonstruktivistiska perspektivet är detta maktförhållande bundet till de sociala konstruktioner som de beväpnade aktörerna kommer att konstruera. Av detta följer att konfliktrelaterat sexuellt våld mot kvinnor och flickor kan förklaras som en social konstruktion som har skapats tillföljd av det maktförhållande som har och fortfarande existerar mellan könen. Det innebär även att de könsnormer och patriarkala strukturer som existerar idag är enligt det socialkonstruktivistiska perspektivet sociala konstruktionerna som har skapats av människor som levt innan dem i interaktioner med andra människor. Då beväpnade aktörers kunskap och förståelse av världen innebär att kvinnor och flickor inte är lika mycket värda kommer deras sociala handlingar att baseras utifrån denna uppfattning. Det är även viktigt att poängtera att när människor interagerar med varandra kan en rad olika sociala konstruktioner uppkomma. Att konflikrelaterat sexuellt våld mot kvinnor och flickor uppkommer till följd av det maktförhållande som har och fortfarande existerar mellan könen i DR Kongo är därmed något som nödvändigtvis inte behöver hända.
5.2 Sexuellt våld mot kvinnor och flickor i DR Kongo
5.2.1 Det höga antalet dokumenterade fall av sexuellt våld
Det socialkonstruktivistiska perspektivet hjälper oss att få en bättre förståelse till varför kvinnor och flickor utsätts för sexuellt våld i stor utsträckning i samtida interetniska konflikter i DR Kongo. De traditionella patriarkala strukturer samt könsnormer som kan spåras tillbaka till den koloniala tiden existerar fortfarande i det kongolesiska samhället idag. Enligt det socialkonstruktivistiska synsättet blir som tidigare nämnts individer produkter av de
samhällsstrukturer som har präglat samhället både innan och efter de har födds. Det är därför återigen viktigt att betona det faktum att den kunskap och uppfattning som beväpnade aktörer har haft sedan den koloniala tiden kommer att påverka den kunskap och uppfattning som beväpnade aktörer har idag gällande kvinnor och flickors värde i samhället. Då kvinnor och flickor anses vara mindre värda än män i den bemärkelsen att de inte har samma rättigheter i
mot specifikt kvinnor och flickor kan därmed förklaras utifrån denna typ av kunskap och uppfattning om kvinnor och flickors värde.
Det är även viktigt att betona det faktum att antalet dokumenterade fall av sexuellt våld mot kvinnor och flickor ökar när beväpnade konflikter mellan olika etniska grupper ökar. Här kan vi komma tillbaka till samma resonemang rörande beväpnade gruppers egenintressen.
Eftersom beväpnade konflikter fortsätter att blossa upp mellan olika etniska grupper kommer de att fortsätta använda sig av olika metoder för sina strategiska ändamål. I samtida
interetniska konflikter används sexuellt våld mot kvinnor och flickor eftersom det anses vara ett effektiv medel för att främja egenintressen och skapa makt, då sexuella handlingar är något som orsakar skam och stigmatisering inom samhällen. Beväpnade aktörer kommer därför att fortsätta upprätthålla dessa typer av handlingar och därför kommer kvinnor och flickor fortsättas att utsättas för denna typ av våld, vilket kan förklara det höga antalet
dokumenterade fall av sexuellt våld mot kvinnor och flickor specifikt.
5.2.2 Anledningar till fortsatt förekomst av sexuellt våld
Den socialkonstruktivistiska perspektivet bidrar även med att ge oss en bättre uppfattning till varför konfliktrelaterat sexuellt våld mot kvinnor och flickor i DR Kongo fortfarande pågår i landet. Enligt det socialkonstruktivistiska synsättet blir som tidigare nämnts individer
produkter av den sociala kontexten och deras kunskap om verkligheten har skapats av individer som både har levt innan och samtidigt som dem. Det innebär att det
konfliktrelaterade sexuella våldet gentemot kvinnor och flickor kommer att fortgå då
beväpnade grupper bland annat fortsätter att upprätthålla de traditionella patriarkala strukturer och könsnormer som existerar i DR Kongo.
Det är även viktigt att i detta sammanhang poängtera att statliga aktörer begår sexuella övergrepp mot kvinnor och flickor i stor utsträckning, vilket innebär att användandet av sexuellt våld mot kvinnor och flickor är något som är integrerat i olika delar av samhället. Eftersom DR Kongo är ett land som idag består av svaga statliga strukturer samt bristen på statlig stabilitet kan det leda till att traditionella patriarkala strukturer och könsnormer fortsätter att upprätthållas och likaså det konfliktrelaterade sexuella våldet mot kvinnor och flickor. Det konflikrelaterade sexuella våldet mot kvinnor och flickor fortsätter även att pågå eftersom nya etniska motsättningar mellan olika grupper fortsätter att blossa upp i olika delar
av landet. När nya etniska motsättningar mellan olika grupper blossar upp kommer det att leda till att nya beväpnade konflikter blossar upp. Som vi noterade ovan kommer beväpnade aktörer att använda sig av olika former av våld för att främja sina egenintressen och skapa makt, vilket innebär att det sexuella våldet mot kvinnor och flickor kommer att fortgå. Det kan därmed konstateras att så länge beväpnade konflikter fortsätter att pågå kommer beväpnade aktörer fortsätta att använda olika former av våld som maktmedel för att främja sina egenintressen. Det sexuella våldet gentemot kvinnor och flickor i etniska konflikter i DR Kongo kommer därmed att fortsätta pågå, då det har fungerat som ett effektiv maktmedel för beväpnade aktörers strategiska ändamål.
5.3 Sammanfattning och teorikoppling
Sammanfattningsvis kan det konstateras att det socialkonstruktivistiska perspektivet bidrar med en bättre förståelse till varför konfliktrelaterat sexuellt våld mot kvinnor och flickor förekommer i samtida interetniska konflikter i DR Kongo. Enligt det socialkonstruktivistiska perspektivet har de beväpnade aktörernas kunskap, sanning samt världsbild skapats och konstruerats efter rådande omständigheter i deras närområde samt genom sociala interaktioner med andra människor. Den sanning, kunskap, beteende och världsbild som konstruerades bland den kongolesiska befolkningen under dess koloniala tid var att individer av olika etnisk härkomst använde sig av olika typer av våld för att främja egenintressen och därigenom skapa sig makt över människor och olika områden. På samma sätt som olika former av brutalt våld mot den kongolesiska befolkningen har varit ett effektivt sätt för etniska grupper under DR Kongos koloniala tid samt efter dess självständighet år 1960 att främja sina egenintressen och därigenom skapa sig makt använder idag beväpnade grupper sig av sexuella övergrepp mot kvinnor och flickor för att uppnå sina strategiska ändamål. Det kan därmed konstateras att våld av olika former har använts av beväpnade grupper sedan den koloniala tiden för att främja sina egenintressen och därigenom skapa sig makt, vilket även har fortsatt i samtida interetniska konflikter. Konfliktrelaterat sexuellt våld mot kvinnor och flickor i DR Kongo kan därför idag förklaras som ett effektivt maktmedel hos beväpnade aktörer för att främja sina egenintressen och för att skapa makt över områden och andra människor, vilket har enligt det socialkonstruktivistiska perspektivet skapats och konstruerats genom liknande metoder som beväpnade aktörer har använt under den koloniala tiden samt under de olika etniska
