Likvärdiga​ ​betyg?​ ​En​ ​studie​ ​om​ ​tolkningen​ ​av​ ​ett kunskapskrav​ ​i​ ​Företagsekonomi​ ​på​ ​gymnasiet

Examensarbete

15_{​ ​högskolepoäng}

Likvärdiga

_​

_​

betyg?

_​

_​

En

_​

_​

studie

_​

_​

om

_​

_​

tolkningen

_​

_​

av

_​

_​

ett

kunskapskrav

_​

_​

i

_​

_​

Företagsekonomi

_​

_​

på

_​

_​

gymnasiet

”Equal_{​ ​ratings?​ ​A​ ​study​ ​on​ ​the​ ​interpretation​ ​of​ ​a​ ​knowledge​ ​requirement​ ​in} business_{​ ​economics”}

Av:

_{​ ​Anna​ ​Ström}

Val-projektet,_{​ ​2017-11-24} Handledare:_{​ ​Lars​ ​Pålsson​ ​Syll} Examinator:_{​ ​Magnus​ ​Persson}

Abstract

The_{​ ​purpose​ ​of​ ​this​ ​paper​ ​is​ ​to​ ​illustrate​ ​and​ ​create​ ​a​ ​certain​ ​understanding​ ​of​ ​how} teachers_{​ ​interpret​ ​the​ ​knowledge​ ​requirements,​ ​in​ ​swedish​ ​“kunskapskrav”​ ​and​ ​the} ways_{​ ​in​ ​which​ ​they​ ​may​ ​differ.​ ​I​ ​will​ ​also​ ​make​ ​a​ ​careful​ ​interpretation​ ​of​ ​the​ ​reasons} behind._{​ ​The​ ​knowledge​ ​requirements​ ​I​ ​have​ ​studied​ ​refers​ ​to​ ​the​ ​course​ ​Business} Economics_{​ ​at​ ​upper​ ​secondary​ ​school.​ ​I​ ​have​ ​chosen​ ​to​ ​write​ ​about​ ​this​ ​topic} because_{​ ​it​ ​is​ ​a​ ​difficult​ ​topic​ ​-​ ​the​ ​assessment​ ​work​ ​is​ ​complex​ ​for​ ​many​ ​teachers} and_{​ ​it​ ​is​ ​also​ ​often​ ​debated​ ​and​ ​discussed​ ​in​ ​media​ ​and​ ​at​ ​me​ ​workplace.​ ​How} should_{​ ​teachers​ ​interpret​ ​the​ ​knowledge​ ​requirements?}

To_{​ ​illustrate​ ​this,​ ​the​ ​work​ ​will​ ​be​ ​based​ ​on​ ​the​ ​following​ ​questions:​ ​1.​ ​How​ ​do} teachers_{​ ​interpret​ ​the​ ​knowledge​ ​requirements​ ​for​ ​grades​ ​A​ ​and​ ​E​ ​for​ ​the}

implementation_{​ ​of​ ​project​ ​work​ ​in​ ​the​ ​course​ ​Business​ ​Economics?​ ​​ ​2.​ ​In​ ​what​ ​ways} do_{​ ​the​ ​interpretations​ ​differ​ ​and​ ​why?}

The_{​ ​literature​ ​I​ ​have​ ​chosen​ ​to​ ​study​ ​is​ ​partly​ ​literature​ ​from​ ​previous​ ​studies​ ​at​ ​the} Malmö_{​ ​University​ ​in​ ​Val​ ​regarding​ ​assessment​ ​and​ ​grade,​ ​and​ ​literature​ ​referenced} in_{​ ​essays,​ ​research​ ​dissertations​ ​and​ ​articles​ ​on​ ​assessment.​ ​In​ ​addition,​ ​I​ ​have} studied_{​ ​various​ ​regulations​ ​and​ ​instructions​ ​from​ ​the​ ​Swedish​ ​National​ ​Agency​ ​for} Education._{​ ​As​ ​a​ ​theoretical​ ​point​ ​of​ ​departure,​ ​I​ ​have​ ​chosen​ ​the​ ​theories​ ​about​ ​how} to_{​ ​validate​ ​assessments​ ​of​ ​Anders​ ​Jönsson.}

The_{​ ​collection​ ​of​ ​primary​ ​data​ ​has​ ​been​ ​through​ ​interviews.​ ​I​ ​have​ ​done​ ​four}

interviews_{​ ​with​ ​Business​ ​Economics​ ​teachers,​ ​and​ ​from​ ​these​ ​have​ ​tried​ ​to​ ​make​ ​an} analysis_{​ ​of​ ​their​ ​interpretations​ ​of​ ​the​ ​knowledge​ ​requirement.}

The_{​ ​conclusion​ ​is​ ​that​ ​teachers​ ​do​ ​not​ ​use​ ​the​ ​knowledge​ ​requirements​ ​literally.} They_{​ ​choose​ ​to​ ​focus​ ​more​ ​on​ ​certain​ ​value​ ​words​ ​than​ ​others​ ​in​ ​the​ ​knowledge} requirements._{​ ​First​ ​and​ ​foremost,​ ​focus​ ​is​ ​on​ ​the​ ​value​ ​words​ ​that​ ​clearly​ ​distinguish} students_{​ ​from​ ​each​ ​other.​ ​The​ ​reason​ ​is​ ​probably​ ​partly​ ​because​ ​it​ ​is​ ​easy​ ​to}

motivate_{​ ​the​ ​grade​ ​then​ ​and​ ​partly​ ​that​ ​it​ ​makes​ ​the​ ​assessment​ ​work​ ​easier.​ ​How} the_{​ ​educators​ ​put​ ​up​ ​the​ ​work​ ​from​ ​the​ ​beginning​ ​also​ ​has​ ​an​ ​impact​ ​on​ ​the}

assessment._{​ ​As​ ​well​ ​as​ ​what​ ​experience​ ​the​ ​educators​ ​possess.}

Keywords:_{​ ​knowledge​ ​requirements,​ ​assessment,​ ​Business​ ​Economics,​ ​equivalent} grades

1.

Inledning

​ ​………...​ ​3

1.1.

​ ​………....​ ​4

2.

Bakgrund

_{​ ​………..​ ​5}

3.

Forskningsläget….………..

_{​ ​5}

4.

Teoretisk

_{​ ​utgångspunkt………..…..​ ​8}

5.

Betygsättning

_{​ ​i​ ​skolan​ ​………..​ ​9}

5.1

_{​ ​​}

​ ​………..​ ​9

5.2

_{​ ​​}

…...………..10

5.3

_​

………..11

5.4

_{​ ​​}

………...…...12

6.

Metod...……….13

6.1

_​

………...……….14

6.2

_{​ ​​}

……….…………..14

6.3

_{​ ​​}

………..……….14

6.4

_{​ ​​}

………..………….15

6.5

_{​ ​​}

​ ​………...……….15

6.6

_{​ ​​}

​ ​………..…...16

7.

Resultat

_{​ ​……….16}

8.

Analys

_{​ ​………...19}

8.1

_{​ ​​}

……….19

8.2

_{​ ​​}

………..21

9.

Slutdiskussion

_{​ ​……….24}

9.1_{​ ​Förslag​ ​på​ ​fortsatt​ ​arbete​}

………..…………

_{​ ​25}

1.

_{​ ​Inledning}

Denna_{​ ​uppsats​ ​handlar​ ​om​ ​betygsättning​ ​och​ ​lärares​ ​utvärdering​ ​av​ ​elevers} prestationer_{​ ​på​ ​gymnasiet.​ ​Syftet​ ​är​ ​belysa​ ​och​ ​undersöka​ ​hur​ ​lärare​ ​tolkar}

kunskapskraven_{​ ​och​ ​på​ ​vilka​ ​sätt​ ​det​ ​kan​ ​skilja​ ​sig​ ​åt.​ ​Kunskapskravet​ ​som​ ​studeras} avser_{​ ​kursen​ ​Företagsekonomi​ ​1​ ​på​ ​gymnasiet​ ​och​ ​lyder​ ​på​ ​E-nivå​ ​som​ ​“​Eleven​ ​tar}

eget_{​ ​ansvar​ ​samt​ ​genomför​ ​projektet​ ​​i​ ​samråd​ ​​med​ ​handledare​ ​och​ ​med}

tillfredsställande_{​ ​​resultat.”}

Jag_{​ ​gör​ ​inte​ ​anspråk​ ​på​ ​att​ ​lägga​ ​fram​ ​ett​ ​statistiskt​ ​säkerställt​ ​material​ ​kring​ ​ämnet,} utan_{​ ​vill​ ​endast​ ​visa​ ​på​ ​några​ ​exempel​ ​av​ ​hur​ ​lärare​ ​använder​ ​sig​ ​av}

kunskapskraven,_{​ ​på​ ​vilka​ ​sätt​ ​det​ ​skiljer​ ​sig​ ​åt​ ​lärare​ ​emellan​ ​samt​ ​göra​ ​en​ ​försiktigt} tolkning_{​ ​av​ ​orsakerna​ ​bakom.}

Jag_{​ ​har​ ​valt​ ​att​ ​skriva​ ​om​ ​detta​ ​ämne​ ​för​ ​att​ ​det​ ​är​ ​ett​ ​svårt​ ​ämne​ ​-}

bedömningsarbetet_{​ ​är​ ​komplext​ ​för​ ​många​ ​lärare.​ ​Det​ ​är​ ​även​ ​något​ ​som​ ​är​ ​flitigt} debatterat_{​ ​och​ ​diskuterat​ ​i​ ​fikarummen.​ ​På​ ​våra​ ​gemensamma​ ​arbetsplatsträffar​ ​på} skolan_{​ ​där​ ​jag​ ​arbetar​ ​tar​ ​vi​ ​också​ ​upp​ ​ämnet.​ ​Hur​ ​ska​ ​man​ ​tolka​ ​kunskapskraven?} Hur_{​ ​ska​ ​man​ ​som​ ​pedagog​ ​göra​ ​för​ ​att​ ​uppnå​ ​likvärdighet​ ​i​ ​betygsättningen?} Det_{​ ​är​ ​även​ ​ett​ ​viktigt​ ​ämne.​ ​Betygen​ ​spelar​ ​en​ ​avgörande​ ​roll​ ​för​ ​elever​ ​och​ ​deras} framtida_{​ ​utveckling​ ​i​ ​samhället.​ ​Dels​ ​avgör​ ​betygen​ ​vilka​ ​fortsatta​ ​studier​ ​eleverna} kan_{​ ​söka​ ​och​ ​dels​ ​fungerar​ ​de​ ​som​ ​en​ ​stark​ ​motivator​ ​i​ ​arbetet​ ​med​ ​att​ ​stärka} elevers_{​ ​självkänsla.}

Skolverket_{​ ​är​ ​tydlig​ ​-​ ​betygsättningen​ ​ska​ ​vara​ ​likvärdig.​ ​​}I_{​ ​Sk​}olverkets_{​ ​allmänna​ ​råd} om bedömning och betygssättning i gymnasieskolan står att “det är viktigt att elevernas kunskaper bedöms på ett likvärdigt sätt oavsett i vilken skola de går eller vilket_{​ ​program​ ​de​ ​valt”.​ ​(2012,​ ​s17)}

Men_{​ ​även​ ​om​ ​Skolverket​ ​är​ ​tydlig​ ​i​ ​detta​ ​krav,​ ​är​ ​det​ ​mångas​ ​uppfattning​ ​att}

betygsättningen_{​ ​till​ ​stora​ ​delar​ ​är​ ​färgad​ ​av​ ​subjektiva​ ​bedömningar​ ​och​ ​att​ ​detta​ ​står} i_{​ ​kontrast​ ​till​ ​en​ ​likvärdig​ ​bedömning.​ ​Skolverket​ ​ålägger​ ​även​ ​pedagogerna​ ​ett} tolkningsansvar._{​ ​På​ ​Skolverkets​ ​hemsida​ ​under​ ​rubriken​ ​Betygsättning​ ​förklara​ ​man} att_{​ ​“kvaliteten​ ​i​ ​elevens​ ​kunnande​ ​beskrivs​ ​i​ ​kunskapskraven​ ​med​ ​värdeord”​ ​och​ ​att} “vad_{​ ​värdeorden​ ​betyder​ ​i​ ​en​ ​bedömningssituation​ ​avgörs​ ​av​ ​sammanhanget.​ ​En} lärare_{​ ​kan​ ​till​ ​exempel​ ​tolka​ ​ordet​ ​“enkla”​ ​på​ ​ett​ ​sätt​ ​i​ ​relation​ ​till​ ​ett​ ​konkret}

ämnesinnehåll_{​ ​och​ ​på​ ​delvis​ ​ett​ ​annat​ ​sätt​ ​i​ ​relation​ ​till​ ​ett​ ​annat​ ​ämnesinnehåll”.} (rubrik_{​ ​Kunskapskraven)}

Enligt_{​ ​lagen​ ​ska​ ​således​ ​pedagoger​ ​både​ ​jobba​ ​mot​ ​en​ ​likvärdig​ ​bedömning​ ​i}

betygsättningen_{​ ​-​ ​elevernas​ ​kunskaper​ ​ska​ ​bedömas​ ​på​ ​ett​ ​likvärdigt​ ​sätt​ ​-​ ​samtidigt} som_{​ ​de​ ​ska​ ​tolka​ ​vad​ ​värdeorden​ ​i​ ​kunskapskraven​ ​egentligen​ ​betyder.​ ​Så​ ​hur​ ​gör} pedagoger_{​ ​i​ ​praktiken​ ​när​ ​de​ ​ska​ ​förhålla​ ​sig​ ​till​ ​dessa​ ​krav?}

1.1.

_{​ ​Syfte​ ​och​ ​frågeställningar}

Mot_{​ ​bakgrund​ ​av​ ​den​ ​komplexitet​ ​som​ ​bedömningsarbetet​ ​innebär​ ​har​ ​jag​ ​valt​ ​att} undersöka_{​ ​hur​ ​lärare​ ​tolkar​ ​ett​ ​kunskapskrav.​ ​Syftet​ ​är​ ​att​ ​skapa​ ​en​ ​viss​ ​förståelse} för_{​ ​hur​ ​lärare​ ​tolkar​ ​kunskapskraven​ ​och​ ​på​ ​vilka​ ​sätt​ ​det​ ​kan​ ​skilja​ ​sig​ ​åt​ ​i​ ​praktiken.} Syftet_{​ ​är​ ​även​ ​att​ ​försöka​ ​utröna​ ​hur​ ​det​ ​kommer​ ​sig​ ​att​ ​pedagogers​ ​tolkningar​ ​kan} variera.

Kunskapskraven_{​ ​som​ ​studeras​ ​avser​ ​projektarbete​ ​i​ ​kursen​ ​Företagsekonomi​ ​1​ ​på} gymnasiet_{​ ​och​ ​lyder​ ​som​ ​följer:​ ​(Skolverket,​ ​2017c,​ ​Ämne​ ​Företagsekonomi)}

Eleven_{​ ​tar​ ​eget​ ​ansvar​ ​samt​ ​genomför​ ​projektet​ ​​i​ ​samråd​ ​​med​ ​handledare​ ​och​ ​med}

tillfredsställande​ ​​resultat.​ ​(för​ ​betyget​ ​E)

Eleven​ ​tar​ ​eget​ ​ansvar​ ​samt​ ​genomför​ ​projektet​ ​​efter​ ​samråd​ ​​med​ ​handledare,​ ​​inom​ ​givna

tidsramar_{​ ​​och​ ​med​ ​​gott​​ ​resultat.​ ​(för​ ​betyget​ ​A)}

För_{​ ​enkelhets​ ​och​ ​tydlighet​ ​skull​ ​har​ ​kunskapskraven​ ​för​ ​betyg​ ​E​ ​och​ ​A​ ​valts​ ​ut​ ​i} fallstudien,_{​ ​alltså​ ​“i​ ​samråd​ ​med​ ​handledare​ ​och​ ​med​ ​tillfredsställande​ ​resultat”​ ​för} betygen_{​ ​E​ ​respektive​ ​“efter​ ​samråd​ ​med​ ​handledare,​ ​inom​ ​givna​ ​tidsramar​ ​och​ ​med} gott_{​ ​resultat”​ ​för​ ​betyget​ ​A.​ ​Mellan​ ​dessa​ ​betygssteg​ ​är​ ​det​ ​störst​ ​differens​ ​och​ ​det} blir_{​ ​lättare​ ​göra​ ​en​ ​analys​ ​av​ ​resultatet.}

Jag_{​ ​har​ ​valt​ ​ut​ ​kunskapskravet​ ​som​ ​handlar​ ​om​ ​projektarbete​ ​då​ ​det​ ​är​ ​en}

arbetsform_{​ ​som​ ​är​ ​relativt​ ​flitigt​ ​använd​ ​på​ ​gymnasiet.​ ​Det​ ​är​ ​även​ ​ett​ ​arbete​ ​som​ ​är} väl_{​ ​avgränsat​ ​både​ ​för​ ​elev​ ​och​ ​pedagog​ ​med​ ​avseende​ ​på​ ​upplägg​ ​och​ ​tidsramar.} För_{​ ​att​ ​belysa​ ​detta​ ​utgår​ ​arbetet​ ​från​ ​följande​ ​frågeställningar:}

1._{​ ​Hur​ ​tolkar​ ​gymnasielärare​ ​de​ ​kunskapskrav​ ​för​ ​betyg​ ​A​ ​och​ ​E​ ​som​ ​gäller} genomförande_{​ ​av​ ​projektarbete​ ​i​ ​kursen​ ​Företagsekonomi​ ​på​ ​gymnasiet?} 2._{​ ​På​ ​vilka​ ​sätt​ ​skiljer​ ​sig​ ​tolkningarna​ ​åt​ ​och​ ​varför?}

2.

_{​ ​Bakgrund}

Varje år i samband med skolavslutningen blossar debatter upp i media om huruvida betygen eleverna fått är rättvisa och likvärdiga eller inte. Skolverket är tydlig -

bedömningen_{​ ​ska​ ​vara​ ​likvärdig,​ ​dvs​ ​neutral​ ​och​ ​lärare​ ​ska​ ​inte​ ​väga​ ​in​ ​personliga} faktorer när de gör sin bedömning. Likväl florerar påståenden i media som menar att lärare_{​ ​inte​ ​är​ ​neutrala​ ​utan​ ​gör​ ​subjektiva​ ​bedömningar.}

Tidningen_{​ ​Aftonbladet​ ​publicerade​ ​häromåret​ ​en​ ​artikel​ ​​som​ ​berättade​ ​att​ ​tre​ ​elever​ ​i} årskurs_{​ ​9​ ​lämnade​ ​in​ ​exakt​ ​samma​ ​uppsats​ ​till​ ​två​ ​olika​ ​lärare​ ​men​ ​fick​ ​tre​ ​olika} betyg._{​ ​En​ ​elev​ ​fick​ ​B​ ​på​ ​uppsatsen,​ ​en​ ​C​ ​och​ ​en​ ​D.​ ​De​ ​tre​ ​kompisarna​ ​hade​ ​pratat} om_{​ ​hur​ ​olika​ ​de​ ​upplever​ ​att​ ​lärare​ ​bedömer​ ​deras​ ​uppgifter​ ​och​ ​bestämde​ ​sig​ ​därför} för_{​ ​att​ ​göra​ ​ett​ ​test​ ​(april​ ​2016)​ ​Uppenbarligen​ ​tolkade​ ​pedagogerna​ ​i​ ​detta​ ​fall}

samma_{​ ​uppgift​ ​och​ ​samma​ ​kunskapskrav​ ​på​ ​olika​ ​sätt.}

Även_{​ ​från​ ​statligt​ ​håll​ ​har​ ​brister​ ​uppmärksammats.​ ​Mellan​ ​åren​ ​2009​ ​fram​ ​till​ ​2011} samlade_{​ ​på​ ​regeringens​ ​uppdrag​ ​Skolinspektionen​ ​in​ ​och​ ​omrättade​ ​ett​ ​flertal} nationella prov från skolor över hela landet. (Skolinspektionen, 2012)

Omrättningarna_{​ ​gällde​ ​både​ ​grundskola​ ​och​ ​gymnasieskola.​ ​Resultatet​ ​av}

omrättningarna visar att det fanns omfattande och stora avvikelser mellan skolornas bedömning och Skolinspektionens bedömning. Det fanns delprov där andelen avvikelser var upp till 45%.“Det innebär att det finns delprov där det vid nästan vartannat prov finns skillnader mellan ursprungsrättarens bedömning och Skolinspektionens bedömning.” (s. 5)

Det_{​ ​är​ ​berättigat​ ​att​ ​undra​ ​hur​ ​det​ ​kommer​ ​sig​ ​att​ ​det​ ​är​ ​så​ ​stora​ ​skillnader​ ​i} pedagogers_{​ ​bedömning​ ​av​ ​en​ ​och​ ​samma​ ​uppgift.​ ​Och​ ​med​ ​en​ ​och​ ​samma} måttstock,_{​ ​dvs​ ​kunskapskraven.}

3.

_{​ ​Forskningsläget}

Ett_{​ ​antal​ ​personer​ ​har​ ​gjort​ ​intressanta​ ​studier​ ​på​ ​ämnet​ ​betyg​ ​och​ ​bedömning​ ​efter} införandet_{​ ​av​ ​ett​ ​målrelaterat​ ​betygssystem​ ​1994.​ ​Flera​ ​kritiska​ ​röster​ ​hörs.​ ​I​ ​detta} kapitel_{​ ​redogörs​ ​översiktligt​ ​för​ ​några​ ​forskare​ ​och​ ​deras​ ​resultat.​ ​Kapitlet​ ​avslutas} med_{​ ​en​ ​sammanfattning​ ​av​ ​forskningsöversikten​ ​och​ ​en​ ​diskussion​ ​kring​ ​hur​ ​min} fallstudie_{​ ​relaterar​ ​till​ ​detta.}

Helena_{​​ ​​Korp​​ ​är​ ​en​ ​universitetslektor​ ​på​ ​Högskolan​ ​Väst​ ​som​ ​i​ ​en​ ​studie​ ​(Korp,}

studieförberedande_{​ ​och​ ​yrkesförberedande​ ​program,​ ​trots​ ​att​ ​eleverna​ ​bedöms​ ​efter} samma_{​ ​betygskriterie.​ ​På​ ​så​ ​sätt​ ​menar​ ​hon​ ​att​ ​de​ ​mål​ ​som​ ​det​ ​målrelaterade}

betygssystemet_{​ ​bygger​ ​på​ ​inte​ ​lyckas​ ​utgöra​ ​tillräcklig​ ​grund​ ​för​ ​likvärdighet​ ​(s.​ ​269)} Korp konstaterar även att lärare använder olika modeller för att komma till beslut om vilka betyg eleverna ska ha och att ett tänkande som baserar sig på det tidigare normrelaterade betygssystemet lever kvar på vissa håll (s. 240).

Larissa_{​ ​Mickwitz​​ ​menar​ ​i​ ​en​ ​avhandling​ ​kring​ ​bedömning​ ​​Rätt​ ​betyg​ ​för​ ​vem?}

(Mickwitz,_{​ ​2011)​ ​att​ ​betygsättningen​ ​inte​ ​till​ ​fullo​ ​följer​ ​det​ ​reglerande​ ​systemet.​ ​“En} uppfattning artikuleras, framför allt i de skolpolitiska policydokumenten om betyg, att skälet till detta är att lärarna inte behärskar systemet eller väljer att inte följa det.” (s.119)_{​ ​Mickwitz​ ​analys​ ​av​ ​hur​ ​betygsättningen​ ​går​ ​till​ ​i​ ​praktiken,​ ​visar​ ​dock​ ​att} lärarna är mycket medvetna om att de bör följa följa systemet och att deras ideal är att göra så. Emellertid saknar de stöd i sin vanliga verksamhet för att kunna leva upp till_{​ ​detta.​ ​I​ ​den​ ​betygsättande​ ​praktiken​ ​har​ ​lärarna​ ​motstridiga​ ​krav​ ​att​ ​hantera​ ​-​ ​krav} från_{​ ​elever,​ ​vårdnadshavare​ ​och​ ​skolledning.​ ​“Problemet​ ​visade​ ​sig​ ​….​ ​vara​ ​den} betygshets som präglar den dagliga verksamheten i skolan”. (s. 120) Krav på ett visst_{​ ​betyg​ ​från​ ​skolledning​ ​och/eller​ ​elever​ ​påverkar​ ​i​ ​lärare​ ​i​ ​när​ ​de​ ​ska​ ​sätta​ ​betyg.}

Jonas_{​ ​Vlachos​,​ ​p​rofessor​ ​i​ ​nationalekonomi​ ​vid​ ​Stockholms​ ​universitet,​ ​menar​ ​att}

den_{​ ​bristande​ ​likvärdigheten​ ​är​ ​​ett​ ​stort​ ​problem​;​ ​samma​ ​kunskapsnivå​ ​kan​ ​ge​ ​helt} olika_{​ ​betyg​ ​beroende​ ​på​ ​vilken​ ​skola​ ​en​ ​elev​ ​går​ ​på​ ​och​ ​vilken​ ​lärare​ ​eleven​ ​har.} (Vlachos,_{​ ​2016)​ ​Tillsammans​ ​med​ ​professorerna​ ​Gustafsson​ ​och​ ​Sörlin​ ​visar​ ​han​ ​i} publikationen_{​ ​​Policyidéer​ ​för​ ​svensk​ ​skola​​ ​(Gustafsson,​ ​Sörlin​ ​&​ ​Vlachos,​​ ​​2016)​ ​upp} en_{​ ​dyster​ ​bild​ ​av​ ​utvecklingen​ ​i​ ​den​ ​svenska​ ​skolan​ ​och​ ​påtalar​ ​att​ ​​“visserligen} fastställer skollagen ett antal mål för skolan, men det hindrar inte att det finns skilda värderingar av vad som är viktigt och mindre viktigt. Målkonflikter finns också.” (s. 12)

Bengt_{​ ​Selghed​​ ​har​ ​sedan​ ​början​ ​av​ ​1990-talet​ ​forskat​ ​om​ ​frågor​ ​som​ ​rör​ ​bedömning}

och i skolväsendet. I en avhandling visar han att lärare inte tycker att det

kriterierelaterade systemet ger tillräckligt stöd vid betygssättningen. De söker därför stöd_{​ ​på​ ​två​ ​sätt,​ ​dels​ ​internt​ ​genom​ ​att​ ​gå​ ​samman​ ​med​ ​andra​ ​lärare​ ​och​ ​tex}

genomföra gemensamma prov på skolan och dels externt genom att söka stöttning i olika styrdokument. Flera av dessa tillvägagångssätt står i strid med anvisningarna. En orsak till handlandet sägs vara det sätt på vilket målen och kriterierna språkligt är formulerade. Det upplevs svårt att tolka de öppet framskrivna formuleringarna på ett överensstämmande sätt. Tolkningsutrymmet upplevs så stort, att mål och kriterier blir svåra att använda. (Selghed, 2010, s 86)

Anders_{​ ​Jönsson​​ ​är​ ​verksam​ ​som​ ​forskare​ ​på​ ​Malmö​ ​Högskola​ ​och​​ ​​bedriver}

forskning_{​ ​om​ ​bla​ ​bedömningsmatriser​ ​och​ ​feedback.​ ​Han​ ​menar​ ​att​ ​man​ ​bör​ ​lämna} synen_{​ ​på​ ​kunskap​ ​som​ ​objektivt​ ​mätbar.​ ​Att​ ​det​ ​helt​ ​enkelt​ ​inte​ ​är​ ​möjligt​ ​att​ ​kräva​ ​sk} “likvärdighet”._{​ ​I​ ​sin​ ​bok​ ​​Lärande​ ​bedömning​ ​​skriver​ ​han​ ​att​ ​om​ ​man​ ​vill​ ​gå​ ​bortom} enkla_{​ ​och​ ​lätträknade​ ​minneskunskaper,​ ​och​ ​inkludera​ ​sådant​ ​man​ ​faktiskt​ ​tycker​ ​är} viktigt_{​ ​att​ ​eleverna​ ​ska​ ​kunna​ ​(som​ ​att​ ​skriva​ ​uppsatser,​ ​genomföra}

litteraturanalyser,_{​ ​göra​ ​etiska​ ​ställningstaganden,​ ​etc)​ ​måste​ ​man​ ​erkänna​ ​att}

kunskapsbedömning_{​ ​handlar​ ​om​ ​en​ ​professionell​ ​omdömesförmåga​ ​-​ ​och​ ​att​ ​denna} förmåga_{​ ​i​ ​viss​ ​mån​ ​är​ ​subjektiv.​ ​(s.​ ​33)}

I_{​ ​boken​ ​redogör​ ​han​ ​även​ ​för​ ​ett​ ​antal​ ​aspekter​ ​som​ ​kan​ ​användas​ ​i​ ​validitetssyfte,} dvs_{​ ​som​ ​lärarna​ ​kan​ ​utgå​ ​ifrån​ ​när​ ​man​ ​utvärderar​ ​huruvida​ ​bedömningen​ ​håller} måttet_{​ ​eller​ ​inte.​ ​(s.​ ​59)​ ​Dessa​ ​beskrivs​ ​utförligare​ ​i​ ​kapitel​ ​4.​ ​Teoretiska}

utgångspunkter.

I_{​ ​​Svensk​ ​forskning​ ​om​ ​bedömning​ ​-​ ​en​ ​kartläggning​​ ​diskuterar​ ​författarna​ ​​Eva}

Forsberg_{​ ​och​ ​Viveca​ ​Lindberg​​ ​sin​ ​syn​ ​på​ ​omfånget​ ​av​ ​forskning​ ​om​ ​bedömning.}

(Forsberg_{​ ​&​ ​Lindberg,​ ​2010)​​ ​En​ ​bild​ ​av​ ​den​ ​​internationella​ ​forskningen​​ ​kan​ ​ges} menar_{​ ​dessa​ ​via​ ​den​ ​amerikanska​ ​forskningsorganisationen​ ​​AEAR:s​ ​Handbook​ ​of}

Research_{​ ​on​ ​Teaching.​ ​​Den senaste utgåvan från 2001 består av 1 278 sidor (s. 41),}

och_{​ ​endast​ ​ett​ ​mindre​ ​kapitel​ ​rör​ ​bedömning.​​ ​​Internationell​ ​forskning​ ​kring​ ​området} är således inte så omfattande. “Här är det bedömning för att främja lärande som är centralt och bedömningen diskuteras i relation till olika teorier för lärande”. (s. 42) Det_{​ ​framhålls​ ​att​ ​handboken​ ​från​ ​Oxford,​ ​​International​ ​Encyclopedia​ ​of​ ​Teaching​ ​and}

Teacher_{​ ​Education​​ ​(av​ ​Anderson​ ​ed.)​}​ ​​kan komplettera bilden något. Även denna

handbok_{​ ​representerar​ ​en​ ​bredd​ ​av​ ​internationell​ ​forskning.​ ​I​ ​den​ ​fokuserar​ ​forskare} på traditioner om bedömning via olika tillvägagångsätt - bla strukturerade

observationer, frågeformulär, traditionella papper–penna-mätningar av elevers förmågor, etnografiska fältstudier samt semistrukturerade intervjuer. Det

framkommer att bedömningsmetoderna skiljer sig mycket åt inom olika områden och i förhållanden till skilda syften. (s 42)

Sammanfattning_{​ ​forskningsläget}

Sammanfattningsvis_{​ ​har​ ​flera​ ​svenska​ ​forskare​ ​pekat​ ​på​ ​brister​ ​i​ ​det​ ​nuvarande} betygssystemet._{​ ​Bristerna​ ​har​ ​bla​ ​gällt​ ​de​ ​stora​ ​variationerna​ ​i​ ​betyg​ ​även​ ​när​ ​lärare} använder_{​ ​samma​ ​kunskapskrav​ ​(Korp),​ ​lärares​ ​stora​ ​tolkningsutrymme​ ​som​ ​gör​ ​att} de_{​ ​använder​ ​olika​ ​modeller​ ​för​ ​att​ ​komma​ ​fram​ ​till​ ​betyget​ ​(Kopr,​ ​Gustafsson,​ ​Sörlin} &_{​ ​Vlachos,​ ​Selghed)​ ​samt​ ​lärares​ ​motstridiga​ ​krav​ ​från​ ​elever,​ ​skolledning​ ​och} kollegor_{​ ​som​ ​leder​ ​till​ ​att​ ​systemet​ ​inte​ ​följs​ ​fullt​ ​ut​ ​(Larissa,​ ​Gustafsson,​ ​Sörlin​ ​&} Vlachos).

Även_{​ ​internationellt​ ​har​ ​man​ ​uppmärksammat​ ​att​ ​bedömningsmetoder​ ​kan​ ​skilja​ ​sig} mycket_{​ ​åt​ ​beroende​ ​på​ ​i​ ​vilket​ ​sammanhang​ ​de​ ​används​ ​och​ ​inom​ ​vilka​ ​områden.} Mot_{​ ​bakgrund​ ​av​ ​forskningsöversikten​ ​känns​ ​det​ ​aktuellt​ ​att​ ​djupare​ ​analysera​ ​hur} lärare_{​ ​i​ ​praktiken​ ​går​ ​tillväga​ ​när​ ​de​ ​sätter​ ​sina​ ​betyg.}

Resultatet_{​ ​av​ ​min​ ​studie​ ​och​ ​hur​ ​det​ ​står​ ​i​ ​relation​ ​till​ ​tidigare​ ​forskningsrön​ ​redogörs} utförligare_{​ ​för​ ​i​ ​kapitel​ ​8.}

4.

_{​ ​Teoretisk​ ​utgångspunkt}

Som_{​ ​teoretisk​ ​utgångspunkt​ ​i​ ​studien​ ​har​ ​jag​ ​valt​ ​att​ ​använda​ ​mig​ ​av​ ​Anders} Jönssons_{​ ​teorier​ ​om​ ​hur​ ​bedömningar​ ​kan​ ​valideras,​ ​dvs​ ​avgöra​ ​om​ ​bedömningen} håller_{​ ​måttet​ ​eller​ ​inte.​ ​(s.​ ​59)​ ​Anders​ ​Jönsson​ ​är​ ​en​ ​central​ ​person​ ​inom}

kunskapsfältet_{​ ​och​ ​har​ ​specialiserat​ ​sig​ ​på​ ​just​ ​bedömning.}

Det_{​ ​finns​ ​enligt​ ​Jönsson​ ​inte​ ​någon​ ​enkel​ ​regel​ ​eller​ ​algoritm​ ​för​ ​att​ ​räkna​ ​ut​ ​om} bedömningen_{​ ​är​ ​korrekt​ ​eller​ ​ej.​ ​Han​ ​ger​ ​emellertid​ ​några​ ​förslag​ ​på​ ​centrala} aspekter_{​ ​man​ ​kan​ ​ha​ ​i​ ​åtanke.}

Den_{​ ​första​ ​aspekten​ ​är​ ​att​ ​​bedömningen​ ​ska​ ​utgå​ ​från​ ​kursplanerna​​ ​​och​ ​att​ ​det} ska_{​ ​finnas​ ​en​ ​tydlig​ ​överensstämmelse​ ​mellan​ ​mål​ ​och​ ​bedömning​ ​(s.​ ​60).​ ​Jönsson} tar_{​ ​som​ ​exempel​ ​att​ ​en​ ​elev​ ​som​ ​läser​ ​ämnet​ ​biologi,​ ​där​ ​målet​ ​är​ ​att​ ​eleven​ ​ska} kunna_{​ ​genomföra​ ​systematiska​ ​undersökningar​ ​i​ ​biologi,​ ​måste​ ​bli​ ​försatt​ ​av​ ​läraren​ ​i} en_{​ ​situation​ ​där​ ​den​ ​kan​ ​visa​ ​prov​ ​på​ ​detta.​ ​Det​ ​vill​ ​säga​ ​denna​ ​färdighet​ ​kan​ ​inte} prövas_{​ ​genom​ ​ett​ ​konventionellt​ ​prov​ ​utan​ ​måste​ ​bedömas​ ​samtidigt​ ​som​ ​eleven} genomför_{​ ​systematiska​ ​undersökningar​ ​i​ ​biologi,​ ​alltså​ ​visar​ ​sina​ ​kunskaper​ ​i} handling.

En_{​ ​annan​ ​viktigt​ ​validitetsaspekt​ ​är​ ​att​ ​​endast​ ​det​ ​som​ ​är​ ​relevant​ ​för​ ​målet​ ​i}

fråga,_{​ ​​ska​ ​komma​ ​med​ ​i​ ​bedömningen.​ ​(s.​ ​60)​ ​“Bedömningen​ ​ska​ ​alltså​ ​inte​ ​grumlas}

eller_{​ ​kontamineras​ ​av​ ​andra​ ​ovidkommande​ ​faktorer.”​ ​(s.​ ​60)​ ​Jönsson​ ​menar​ ​att} forskning_{​ ​visar​ ​att​ ​det​ ​är​ ​vanligt​ ​att​ ​lärare​ ​väger​ ​in​ ​andra​ ​faktorer​ ​i​ ​bedömningen,​ ​t​ ​ex} hur_{​ ​eleven​ ​uppför​ ​sig​ ​i​ ​klassrummet​ ​eller​ ​elevens​ ​personlighetsdrag.​ ​Även​ ​elevernas} intresse_{​ ​och​ ​motivation​ ​kan​ ​påverka​ ​betygen.​ ​För​ ​att​ ​kunna​ ​bedöma​ ​endast​ ​det​ ​som} är_{​ ​relevant​ ​för​ ​målen,​ ​och​ ​inte​ ​blanda​ ​in​ ​andra​ ​ovidkommande​ ​faktorer,​ ​kan​ ​det} underlätta_{​ ​att​ ​planera​ ​för​ ​bedömningen​ ​och​ ​utifrån​ ​detta​ ​välja​ ​adekvata}

bedömningsformer._{​ ​Man​ ​bör​ ​alltså​ ​på​ ​förhand​ ​välja​ ​ut​ ​mål​ ​att​ ​rikta​ ​undervisningen} mot,_{​ ​vilket​ ​kan​ ​vara​ ​ovant​ ​om​ ​man​ ​i​ ​vanliga​ ​fall​ ​planerar​ ​sina​ ​lektioner​ ​utifrån} ämnesinnehållet._{​ ​(s.​ ​63)}

Den_{​ ​tredje​ ​och​ ​sista​ ​validitetsaspekten,​ ​som​ ​ska​ ​lyftas​ ​fram​ ​här,​ ​avser}

bedömningens_{​ ​mångsidighet:​​ ​elevernas​ ​kunskaper​ ​ska​ ​helst​ ​bedömas​ ​med​ ​flera}

olika_{​ ​metoder.​ ​​För​ ​att​ ​få​ ​en​ ​tydligare​ ​och​ ​mer​ ​komplett​ ​bild,​ ​menar​ ​Jönsson​ ​att​ ​flera}

bedömningssätt_{​ ​bör​ ​användas.​ ​“Lärarens​ ​jobb​ ​som​ ​bedömare​ ​kan​ ​…​ ​liknas​ ​vid​ ​den} samhällsvetenskapliga_{​ ​forskarens​ ​arbete,​ ​där​ ​forskaren​ ​använder​ ​sig​ ​av​ ​så​ ​kallad} triangulering_{​ ​för​ ​att​ ​få​ ​så​ ​säker​ ​bild​ ​som​ ​möjligt​ ​av​ ​det​ ​hon​ ​vill​ ​studera.​ ​Triangulering} innebär_{​ ​att​ ​man​ ​använder​ ​flera​ ​olika​ ​metoder​ ​…​ ​för​ ​att​ ​studera​ ​samma​ ​fenomen​ ​ur} olika_{​ ​perspektiv.”​ ​(s.​ ​64)​ ​​ ​Ett​ ​klassiskt​ ​exempel​ ​är​ ​muntliga​ ​redovisningar.​ ​Vissa} elever_{​ ​kan​ ​ha​ ​svårt​ ​att​ ​prata​ ​inför​ ​klassen,​ ​för​ ​att​ ​de​ ​är​ ​blyga​ ​och​ ​nervösa.}

Kunskapen_{​ ​de​ ​uppvisar​ ​inför​ ​läraren​ ​i​ ​den​ ​situationen​ ​kan​ ​skilja​ ​sig​ ​från​ ​kunskapen} de_{​ ​skulle​ ​kunna​ ​visa​ ​upp​ ​om​ ​eleven​ ​prövades​ ​med​ ​en​ ​annan​ ​metod,​ ​t​ ​ex​ ​genom​ ​en} skriftlig_{​ ​inlämning.​ ​(s.​ ​65)}

5.

_{​ ​Betygsättning​ ​i​ ​skolan}

När_{​ ​pedagogen​ ​ska​ ​sätta​ ​betyg​ ​måste​ ​han​ ​eller​ ​hon​ ​ta​ ​hänsyn​ ​till​ ​ett​ ​antal​ ​regler​ ​och} anvisningar_{​ ​vid​ ​sidan​ ​av​ ​kursplanen​ ​och​ ​kunskapskraven.​ ​För​ ​att​ ​sätta}

bedömningsarbetet_{​ ​i​ ​sitt​ ​rätta​ ​större​ ​sammanhang​ ​redogör​ ​jag​ ​i​ ​detta​ ​kapitel} översiktligt_{​ ​för​ ​de​ ​viktigaste.​ ​Jag​ ​inleder​ ​med​ ​en​ ​kort​ ​historiskt​ ​tillbakablick.}

5.1.

_{​ ​Norm-​ ​respektive​ ​kriterierelaterad​ ​bedömning}

Det_{​ ​nuvarande​ ​betygssystemet​ ​är​ ​fortfarande​ ​relativt​ ​nytt.​ ​Det​ ​sjösattes​ ​runt​ ​om​ ​i} landets_{​ ​skolor​ ​under​ ​år​ ​2012.​ ​Redan​ ​i​ ​samband​ ​med​ ​införandet​ ​av​ ​Lpf​ ​94​ ​gjordes} emellertid_{​ ​en​ ​stor​ ​förändring​ ​i​ ​betygssystemet​ ​då​ ​man​ ​gick​ ​från​ ​en​ ​norm​ ​till​ ​en} kriterierelaterad_{​ ​bedömning.​ ​Förändringen​ ​i​ ​samband​ ​med​ ​Gy11​ ​innebar​ ​att​ ​man} gick_{​ ​ifrån​ ​mål​ ​som​ ​eleverna​ ​skulle​ ​bedömas​ ​gentemot,​ ​till​ ​kunskapskrav​ ​elever​ ​ska} bedömas_{​ ​mot.}

Innan_{​ ​hade​ ​vi​ ​i​ ​Sverige​ ​ett​ ​sk.​ ​​normrelaterat​ ​​betygssystem.​ ​“Normrelaterad} bedömning_{​ ​handlar​ ​ytterst​ ​om​ ​att​ ​jämföra​ ​individer​ ​i​ ​syfte​ ​att​ ​rangordna​ ​dem.”}

(Jönsson,_{​ ​2013,​ ​s.14)​ ​I​ ​princip​ ​innebar​ ​systemet​ ​att​ ​varje​ ​elevs​ ​resultat​ ​skulle​ ​kunna} uttryckas_{​ ​i​ ​relation​ ​till​ ​normen.​ ​Samtliga​ ​elever​ ​i​ ​landet​ ​i​ ​ett​ ​visst​ ​skolämne​ ​skulle} fördelas_{​ ​så​ ​att​ ​sju​ ​procent​ ​fick​ ​betyget​ ​1,​ ​24​ ​procent​ ​betyget​ ​2,​ ​38​ ​procent​ ​betyget​ ​3,} 24_{​ ​procent​ ​betyget​ ​4​ ​och​ ​sju​ ​procent​ ​betyget​ ​5.​ ​(s.14)​ ​Detta​ ​betygsystem​ ​kallades} också_{​ ​för​ ​det​ ​relativa​ ​betygssystemet.}

Det_{​ ​betygssystemet​ ​kritiserades​ ​på​ ​ett​ ​antal​ ​punkter.​ ​​Bland​ ​annat​ ​menade​ ​kritiker​ ​att} betygen_{​ ​inte​ ​sade​ ​något​ ​om​ ​elevernas​ ​egentliga​ ​kunskaper​ ​i​ ​ett​ ​ämne​ ​utan​ ​endast} talade_{​ ​om​ ​hur​ ​en​ ​elevs​ ​kunskaper​ ​i​ ​ett​ ​ämne​ ​förhåller​ ​sig​ ​till​ ​andra​ ​elevers.}

(Skolverket,_{​ ​2017c,​ ​Tidigare​ ​betygssystem)}

Det_{​ ​nuvarande​ ​systemet,​ ​som​ ​infördes​ ​i​ ​skolorna​ ​i​ ​mitten​ ​på​ ​1990-talet​ ​som​ ​en​ ​följd} av_{​ ​kritiken,​ ​är​ ​ett​ ​sk​ ​mål​ ​eller​ ​​kriterierelaterat​​ ​system.​ ​Det​ ​betyder​ ​i​ ​princip​ ​att} elevens_{​ ​prestationer​ ​bedöms​ ​i​ ​förhållande​ ​till​ ​i​ ​förväg​ ​formulerade​ ​mål,​ ​där​ ​det} framgår_{​ ​vad​ ​eleven​ ​ska​ ​kunna​ ​inom​ ​respektive​ ​kunskapsområde.}

Det​ ​är​ ​inte​ ​som​ ​i​ ​det​ ​grupprelaterade​ ​systemet​ ​tillräckligt​ ​att​ ​rangordna​ ​eleverna​ ​och​ ​därefter sätta_{​ ​betyg​ ​enligt​ ​vissa​ ​procentsatser.​ ​Istället​ ​ska​ ​läraren​ ​bedöma​ ​vad​ ​eleven​ ​kan.}

Kunskaperna_{​ ​ska​ ​bedömas​ ​i​ ​relation​ ​till​ ​de​ ​nationella​ ​kunskapskraven​ ​som​ ​identifierar​ ​vilka} kunskaper_{​ ​eleverna​ ​ska​ ​ha​ ​för​ ​olika​ ​betyg.​ ​(Skolverket,​ ​2017c,​ ​Tidigare​ ​betygssystem)}

I_{​ ​det​ ​nuvarande​ ​systemet​ ​ska​ ​läraren​ ​alltså​ ​bara​ ​bedöma​ ​vad​ ​eleven​ ​kan,​ ​inte​ ​sätta} det_{​ ​i​ ​relation​ ​till​ ​kunskaperna​ ​hos​ ​de​ ​övriga​ ​eleverna​ ​i​ ​gruppen.​ ​Detta​ ​innebär,​ ​till} skillnad_{​ ​från​ ​vid​ ​den​ ​normrelaterade​ ​bedömningen,​ ​att​ ​ingen​ ​spridning​ ​av​ ​resultaten} krävs._{​ ​Alla​ ​elever​ ​kan​ ​i​ ​princip​ ​få​ ​högsta​ ​betyg​ ​på​ ​en​ ​bedömning​ ​-​ ​utan​ ​att​ ​det​ ​är​ ​att} betrakta_{​ ​som​ ​en​ ​felkonstruerad​ ​bedömning.​ ​(Jönsson,​ ​2013,​ ​s.​ ​16)}

I_{​ ​det​ ​förra​ ​betygssystemet​ ​kunde​ ​en​ ​lärare​ ​bara​ ​dela​ ​ut​ ​ett​ ​visst​ ​antal​ ​femmor​ ​och} fick_{​ ​välja​ ​ut​ ​vilka​ ​i​ ​klassen​ ​som​ ​skulle​ ​få​ ​dem.​ ​Pedagoger​ ​kunde​ ​luta​ ​sig​ ​mot} kunskapsmätningar_{​ ​runt​ ​om​ ​i​ ​landet​ ​via​ ​t​ ​ex​ ​de​ ​nationella​ ​proven​ ​och​ ​fick​ ​en​ ​viss} säkerhet_{​ ​i​ ​strävan​ ​mot​ ​likvärdighet​ ​på​ ​detta​ ​sätt.​ ​Den​ ​begränsningen​ ​finns​ ​inte​ ​i​ ​det} nuvarande_{​ ​betygssystemet.}

5.2.

_{​ ​Skolans​ ​styrdokument}

Skollagen

Skollagen_{​ ​(SFS​ ​2010:800)​ ​är​ ​en​ ​grund​ ​för​ ​hela​ ​skolans​ ​verksamhet​ ​och​ ​så​ ​även​ ​för} bedömningen. De innehåller generella bestämmelser för alla skolformer. Allmänna bestämmelser om betyg för just gymnasieskolan finns i 15 kapitlet. Bestämmelserna är_{​ ​generella​ ​till​ ​sin​ ​karaktär​ ​och​ ​specificerar​ ​t​ ​ex​ ​att​ ​någon​ ​av​ ​beteckningarna​ ​A,​ ​B,} C,_{​ ​D,​ ​E​ ​eller​ ​F​ ​ska​ ​användas​ ​som​ ​betyg​ ​på​ ​en​ ​kurs.​ ​(15​ ​kap,​ ​24​ ​§)​​ ​​Skollagen}

innehåller_{​ ​även​ ​bestämmelser​ ​om​ ​vad​ ​som​ ​händer​ ​om​ ​ett​ ​betyg​ ​uppenbart​ ​sätts​ ​på} felaktiga_{​ ​grunder​ ​och​ ​hur​ ​detta​ ​ska​ ​korrigeras.​ ​(3​ ​kap,​ ​20​ ​§​)}

Gymnasieförordningen

Gymnasieförordningen (SFS 2010:2039) innehåller bestämmelser om

gymnasieskolan och konkretiserar skollagens bestämmelser. I 8 kapitlet finns bestämmelser om betyg, gymnasieexamen, olika betygsdokument och prövningar. Bestämmelserna_{​ ​är​ ​mer​ ​konkreta​ ​avseende​ ​hur​ ​betygssättningen​ ​ska​ ​utföras​ ​på​ ​en} skola._{​ ​Tex​ ​beskrivs​ ​att:​ ​​“om​ ​fler​ ​än​ ​en​ ​lärare​ ​bedriver​ ​undervisningen​ ​vid​ ​den}

ska_{​ ​betyget​ ​beslutas​ ​av​ ​den​ ​eller​ ​de​ ​legitimerade​ ​lärarna.”​ ​Förordning​ ​(2012:745).} (1a_{​ ​​§​)}

Läroplanen_{​ ​för​ ​gymnasiet​ ​(Läroplan,​ ​examensmål​ ​och​ ​gymnasiegemensamma} ämnen_{​ ​för​ ​gymnasieskola​ ​2011)}

Läroplanen för gymnasieskolan beskriver vilken värdegrund skolverksamheten bör vila på och slår fast övergripande mål och riktlinjer för skolan. I första kapitlet om skolans_{​ ​värdegrund​ ​och​ ​uppgifter​ ​diskuteras​ ​begreppet​ ​likvärdig​ ​utbildning}

“undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform ska vara likvärdig, oavsett var i landet_{​ ​den​ ​anordnas.”​ ​(s.​ ​6)}

Bedömning och betyg tas upp i avsnitt 2.5. Riktlinjerna för lärarna vid

betygsättningen är generella i sin karaktär. Som exempel kan nämnas: “Läraren ska vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs” (s.15)

Allmänna_{​ ​råd​ ​för​ ​bedömning​ ​och​ ​betygssättning​ ​i​ ​gymnasieskolan​ ​(Skolverket,} 2012)

I_{​ ​de​ ​allmänna​ ​råden​ ​från​ ​Skolverket​ ​regleras​ ​hur​ ​​betygssättningen​ ​enligt}

Gymnasieskola_{​ ​2011​ ​bör​ ​hanteras​ ​i​ ​den​ ​pedagogiska​ ​praktiken​ ​(s.​ ​4).​ ​Skrivelsen​ ​går} igenom hur lärare bör tillämpa de förattningar som styr betygssättningen och hur de ska göra för att stödja en likvärdig bedömning. Tex ges rådet att lärare vid

planeringen_{​ ​av​ ​sin​ ​undervisning​ ​bör​ ​tydliggöra​ ​vilka​ ​delar​ ​av​ ​kunskapskraven​ ​som} bedömningen_{​ ​ska​ ​utgå​ ​från​ ​och​ ​beskriva​ ​hur​ ​dessa​ ​är​ ​kopplade​ ​till​ ​ämnets​ ​centrala} innehåll_{​ ​(s.11)​ ​Vidare​ ​skriver​ ​skolverket​ ​att​ ​pedagoger​ ​löpande​ ​bör​ ​analysera​ ​och} diskutera_{​ ​olika​ ​elevprestationer​ ​sinsemellan​ ​för​ ​att​ ​“elevernas​ ​kunskaper​ ​bedöms​ ​på} ett_{​ ​likvärdigt​ ​sätt​ ​oavsett​ ​i​ ​vilken​ ​skola​ ​de​ ​går​ ​eller​ ​vilket​ ​program​ ​de​ ​valt.”​ ​(s.17)}

5.3.

_{​ ​Kunskapskraven}

När_{​ ​lärarna​ ​sätter​ ​betyg​ ​i​ ​slutet​ ​av​ ​kursen​ ​utgår​ ​man​ ​från​ ​en​ ​skala​ ​på​​ ​sex​ ​steg:​ ​A,​ ​B,} C,_{​ ​D,​ ​E​ ​och​ ​F​ ​(Skolverket,​ ​2017a)​ ​.​ ​A-E​ ​är​ ​godkända​ ​betyg​ ​och​ ​F​ ​är​ ​ett​ ​icke​ ​godkänt} resultat,_{​ ​dvs​ ​underkänt.}

I_{​ ​kunskapskraven​ ​beskrivs​ ​vad​ ​som​ ​krävs​ ​för​ ​att​ ​uppnå​ ​de​ ​olika​ ​betygsstegen.​ ​För} att_{​ ​få​ ​betyget​ ​A,​ ​C​ ​eller​ ​E​ ​krävs​ ​att​ ​elevens​ ​kunskaper​ ​motsvarar​ ​beskrivningen​ ​av} kunskapskravet_{​ ​i​ ​sin​ ​helhet.​ ​För​ ​betygen​ ​B​ ​och​ ​D​ ​ska​ ​eleven​ ​ha​ ​uppnått​ ​det}

underliggande_{​ ​kunskapskravet​ ​i​ ​sin​ ​helhet​ ​och​ ​till​ ​övervägande​ ​del​ ​det​ ​som​ ​beskrivs} i_{​ ​det​ ​överliggande​ ​kravet.}

För_{​ ​att​ ​bedömningen​ ​ska​ ​bli​ ​så​ ​likvärdig​ ​som​ ​möjligt​ ​har​ ​Skolverket​ ​tagit​ ​fram} bedömningsmatriser_{​ ​för​ ​varje​ ​kurs.​ ​Kunskapskraven​ ​och​ ​bedömningsmatriserna} syftar_{​ ​till​ ​att​ ​sortera​ ​bort​ ​lärarens​ ​övriga​ ​personliga​ ​intryck​ ​och​ ​övertygelser​ ​i​ ​syfte​ ​att} göra_{​ ​bedömningen​ ​mer​ ​objektiv​ ​(Skolverket,​ ​2011a)}

Skolverket_{​ ​skriver​ ​vidare​ ​på​ ​sidan​ ​om​ ​bedömning​ ​att:}

Kvaliteten​ ​i​ ​elevens​ ​kunnande​ ​beskrivs​ ​i​ ​kunskapskraven​ ​med​ ​värdeord​ ​eller

progressionsord._{​ ​Flera​ ​av​ ​dessa​ ​ord​ ​återfinns​ ​i​ ​flera​ ​ämnen.​ ​Vad​ ​värdeorden​ ​betyder​ ​i​ ​en} bedömningssituation_{​ ​avgörs​ ​av​ ​sammanhanget.​ ​En​ ​lärare​ ​kan​ ​till​ ​exempel​ ​tolka​ ​ordet​ ​”enkla”} på_{​ ​ett​ ​sätt​ ​när​ ​läraren​ ​bedömer​ ​en​ ​elevs​ ​resonemang​ ​i​ ​relation​ ​till​ ​ett​ ​konkret​ ​ämnesinnehåll} och​ ​på​ ​ett​ ​delvis​ ​annat​ ​sätt​ ​i​ ​relation​ ​till​ ​ett​ ​annat​ ​ämnesinnehåll​ ​i​ ​ett​ ​annat​ ​arbetsområde. (rubrik_{​ ​Kunskapskraven)}

5.4.

_{​ ​Företagsekonomi​ ​på​ ​gymnasiet}

Kunskapskravet_{​ ​jag​ ​utgår​ ​från​ ​förekommer​ ​i​ ​kursen​ ​Företagsekonomi​ ​1​ ​på}

gymnasiet._{​ ​På​ ​skolverkets​ ​hemsida​ ​(2017c)​ ​står​ ​att​ ​läsa​ ​att​ ​ämnet​ ​företagsekonomi:}

…_{​ ​behandlar​ ​företagande​ ​i​ ​vid​ ​bemärkelse​ ​och​ ​belyser​ ​såväl​ ​ekonomiska​ ​som​ ​sociala​ ​och} miljömässiga_{​ ​aspekter.​ ​I​ ​ämnet​ ​ingår​ ​marknadsföring,​ ​ledarskap​ ​och​ ​organisation,}

redovisning​ ​och​ ​kalkylering.​ ​Ämnet​ ​omfattar​ ​även​ ​entreprenörskap,​ ​som​ ​inbegriper​ ​metoder och_{​ ​förhållningssätt​ ​för​ ​att​ ​kunna​ ​starta,​ ​driva​ ​och​ ​vidareutveckla​ ​verksamheter.​ ​​(Ämne} Företagsekonomi)

Kursen_{​ ​ges​ ​inom​ ​Inom​ ​ramen​ ​för​ ​ekonomiprogrammet​ ​och​ ​är​ ​den​ ​första​ ​delkursen​ ​i} företagsekonomi._{​ ​Därefter​ ​följer​ ​Företagsekonomi​ ​2,​ ​Marknadsföring,}

Entreprenörskap_{​ ​och​ ​företagande​ ​mfl​ ​kurser.}

Inom_{​ ​ramen​ ​för​ ​kursen​ ​Företagsekonomi​ ​1​ ​ska​ ​ett​ ​antal​ ​viktiga​ ​områden​ ​gås}

igenom._{​ ​I​ ​kursens​ ​centrala​ ​innehåll​ ​står​ ​att​ ​man​ ​bla​ ​ska​ ​behandla​ ​hur​ ​man​ ​startar​ ​ett} företag,_{​ ​utformning​ ​av​ ​affärsidén,​ ​grundläggande​ ​budgetering,​ ​marknadsföring​ ​och} projektmetodik._{​ ​I​ ​ett​ ​“starta-företag-på-låtsas”​ ​som​ ​samtliga​ ​intervjuade​ ​pedagoger} genomför_{​ ​med​ ​sina​ ​elever​ ​kan​ ​man​ ​bocka​ ​av​ ​flera​ ​av​ ​dessa.}

När_{​ ​kursen​ ​i​ ​slutet​ ​av​ ​året​ ​ska​ ​betygsättas​ ​utgår​ ​pedagogen​ ​från​ ​ett​ ​antal}

kunskapskrav._{​ ​I​ ​Företagsekonomi​ ​1​ ​är​ ​det​ ​sammanlagt​ ​13​ ​st​ ​meningar​ ​och​ ​dessa​ ​är} hopsamlade_{​ ​i​ ​fem​ ​olika​ ​stycken.​ ​I​ ​denna​ ​uppsats​ ​har​ ​jag​ ​valt​ ​ut​ ​en​ ​av​ ​de​ ​13}

6.

_{​ ​Metod}

Kunskapskravet_{​ ​som​ ​jag​ ​har​ ​valt​ ​att​ ​studera​ ​ligger​ ​tillsammans​ ​med​ ​två​ ​andra} meningar_{​ ​som​ ​utgör​ ​ett​ ​stycke.​ ​Hela​ ​stycket​ ​lyder​ ​som​ ​följer:​ ​(för​ ​betyget​ ​E)}

Eleven_{​ ​upprättar​ ​​i​ ​samråd​ ​​med​ ​handledare​ ​en​ ​​enkel​​ ​projektplan​ ​inom​ ​det}

företagsekonomiska​ ​kunskapsområdet.​ ​Eleven​ ​tar​ ​eget​ ​ansvar​ ​samt​ ​genomför​ ​projektet​ ​​i

samråd​ ​​med​ ​handledare​ ​och​ ​med​ ​​tillfredsställande​​ ​resultat.​ ​Dessutom​ ​utvärderar​ ​eleven

arbetsprocessen​ ​och​ ​resultatet​ ​med​ ​​enkla​ ​​omdömen.​​ ​(Skolverket,​ ​2017c,​ ​Ämne Företagsekonomi)

Jag_{​ ​har​ ​för​ ​enkelhets​ ​skull​ ​inte​ ​lagt​ ​fokus​ ​på​ ​hur​ ​eleverna​ ​upprättar​ ​projektplanen} och_{​ ​inte​ ​heller​ ​på​ ​utvärderingen​ ​utan​ ​bara​ ​meningen​ ​som​ ​avser​ ​själva}

genomförandet._{​ ​Det​ ​projekt​ ​som​ ​de​ ​intervjuade​ ​pedagogerna​ ​låtit​ ​eleverna​ ​utföra​ ​är} ett_{​ ​“starta-företag-på-låtsas-projekt”.​ ​Arbetet​ ​läggs​ ​upp​ ​något​ ​olika​ ​av​ ​lärarna​ ​men} huvuddragen_{​ ​är​ ​desamma.​ ​Eleverna​ ​ska​ ​låtsas​ ​starta​ ​ett​ ​företag,​ ​ta​ ​fram​ ​en​ ​produkt,} göra_{​ ​en​ ​marknadsplan​ ​och​ ​någon​ ​form​ ​av​ ​lönsamhetsanalys.}

För_{​ ​att​ ​få​ ​betyget​ ​E​ ​måste​ ​följande​ ​vara​ ​uppfyllt:}

”Eleven_{​ ​tar​ ​eget​ ​ansvar​ ​samt​ ​genomför​ ​projektet​ ​​i​ ​samråd​ ​​med​ ​handledare​ ​och​ ​med}

tillfredsställande_{​​ ​resultat.”}

För_{​ ​att​ ​få​ ​betyget​ ​A​ ​måste​ ​följande​ ​vara​ ​uppfyllt:}

“Eleven_{​ ​tar​ ​eget​ ​ansvar​ ​samt​ ​genomför​ ​projektet​ ​​efter​ ​samråd​ ​​med​ ​handledare,}

inom_{​ ​givna​ ​tidsramar​ ​​och​ ​med​ ​​gott​​ ​resultat.”}

Matrisen_{​ ​nedan​ ​visar​ ​vad​ ​som​ ​skiljer​ ​i​ ​kunskapskravet​ ​mellan​ ​betyget​ ​E​ ​och​ ​A.​ ​Det} är_{​ ​tre​ ​aspekter​ ​pedagogen​ ​ska​ ​ta​ ​hänsyn​ ​till​ ​-​ ​1.​ ​Samråd​ ​med​ ​handledare,​ ​2.} Tidsramen_{​ ​och​ ​3.​ ​Resultatet​ ​av​ ​projektet.}

​ ​​ ​​ ​​ ​​ ​​ ​​ ​​ ​​ ​​ ​​ ​​ ​​ ​​ ​​ ​​ ​​ ​​ ​​ ​​ ​​ ​E A Samråd_{​ ​med​ ​handledaren genomför​ ​projektet​ ​​i}

samråd_{​ ​​med​ ​handledare}

genomför_{​ ​projektet​ ​​efter}

samråd_{​ ​​med​ ​handledare}

Tidsram Ospecifierat_{​ ​om​ ​tidsram} inom_{​ ​givna​ ​tidsramar}

Resultat med_{​ ​​tillfredsställande}

resultat

6.1

_{​ ​Metodval}

Eftersom_{​ ​syftet​ ​med​ ​studien​ ​är​ ​att​ ​belysa​ ​och​ ​undersöka​ ​hur​ ​lärare​ ​tolkar​ ​ett}

kunskapskrav_{​ ​anses​ ​en​ ​kvalitativ​ ​forskningsansats​ ​med​ ​intervjuer​ ​mest​ ​lämpad.​ ​Vid} en_{​ ​intervju​ ​kan​ ​man​ ​fånga​ ​upp​ ​nyanser​ ​i​ ​respondentens​ ​svar​ ​samt​ ​få​ ​mer}

djupgående_{​ ​och​ ​omfattande​ ​information​ ​än​ ​vid​ ​exempelvis​ ​en​ ​enkät.​ ​Det​ ​är​ ​också} lättare_{​ ​vid​ ​en​ ​intervju​ ​att​ ​fånga​ ​upp​ ​bakomliggande​ ​orsaker​ ​på​ ​ett​ ​fenomen.}

6.2

_{​ ​Urval}

Kriterier_{​ ​som​ ​legat​ ​som​ ​grund​ ​för​ ​urvalet​ ​är​ ​att​ ​samtliga​ ​pedagoger​ ​ska​ ​ha​ ​flerårig} erfarenhet_{​ ​av​ ​undervisning​ ​i​ ​Företagsekonomi.​ ​För​ ​att​ ​få​ ​tag​ ​på​ ​personer​ ​som​ ​ville} ställa_{​ ​upp​ ​på​ ​intervju​ ​har​ ​jag​ ​använt​ ​mig​ ​av​ ​professionella​ ​och​ ​personliga​ ​kontakter.} En_{​ ​lärare​ ​har​ ​jag​ ​träffat​ ​på​ ​en​ ​utbildning​ ​i​ ​Ung​ ​Företagsamhet.​ ​Två​ ​lärare​ ​blev​ ​jag} ihopkopplad_{​ ​med​ ​genom​ ​en​ ​bekant​ ​som​ ​är​ ​lärare​ ​och​ ​den​ ​fjärde​ ​läraren​ ​fick​ ​jag} kontakt_{​ ​med​ ​genom​ ​en​ ​kurskamrat​ ​på​ ​Val.​ ​Jag​ ​har​ ​ringt​ ​samtliga​ ​och​ ​frågat​ ​om​ ​de} ville_{​ ​vara​ ​med​ ​på​ ​en​ ​intervju.​ ​Efter​ ​att​ ​ha​ ​fått​ ​ett​ ​ja​ ​på​ ​den​ ​frågan​ ​skickade​ ​jag​ ​ett} mail_{​ ​till​ ​dem​ ​med​ ​utförligare​ ​information​ ​om​ ​studien.​ ​Därefter​ ​genomfördes} intervjuerna_{​ ​via​ ​telefon.}

6.3

_{​ ​Genomförande}

Jag_{​ ​har​ ​gjort​ ​sammanlagt​ ​fyra​ ​intervjuer​ ​med​ ​lärare​ ​inom​ ​Företagsekonomi.} Intervjuerna_{​ ​har​ ​varat​ ​mellan​ ​30-45​ ​minuter.}

Eftersom_{​ ​syftet​ ​med​ ​studien​ ​är​ ​att​ ​undersöka​ ​lärarens​ ​betygsättning​ ​i​ ​relation​ ​till} lagstiftningen,_{​ ​förelåg​ ​risk​ ​att​ ​respondenten​ ​inte​ ​skulle​ ​vara​ ​helt​ ​ärlig​ ​utan}

tillrättalägga_{​ ​svaren​ ​så​ ​de​ ​stämmer​ ​överens​ ​med​ ​regelverket.​ ​För​ ​att​ ​få​ ​till​ ​stånd​ ​en} ärlig_{​ ​konversation​ ​inledde​ ​jag​ ​intervjuerna​ ​med​ ​en​ ​allmän​ ​konversation​ ​om​ ​läraryrket} överlag,_{​ ​den​ ​skolar​ ​respondenten​ ​arbetar​ ​på,​ ​vad​ ​personen​ ​gjort​ ​tidigare​ ​samt}

berättade_{​ ​jag​ ​om​ ​mig​ ​själv.​ ​Jag​ ​var​ ​också​ ​noga​ ​med​ ​att​ ​inte​ ​döma​ ​respondentens} svar_{​ ​på​ ​något​ ​sätt,​ ​ej​ ​heller​ ​indikera​ ​att​ ​något​ ​svar​ ​var​ ​mer​ ​rätt​ ​än​ ​det​ ​andra​ ​utan} visa_{​ ​på​ ​en​ ​öppenhet​ ​och​ ​förståelse​ ​gentemot​ ​respondenten​ ​i​ ​allt​ ​den​ ​berättade.} För_{​ ​att​ ​få​ ​höjd​ ​på​ ​kvalitativ​ ​forskning​ ​som​ ​syftar​ ​till​ ​att​ ​utveckla​ ​teorier​ ​om}

människors beteenden, är det viktigt att “...minimera inflytandet från befintliga teorier och forskarens förutfattade meningar. Det ska finnas en öppenhet för vad som finns att upptäcka inom området, både vid insamling och vid analys av data.” (SBU, 2017, Bilaga_{​ ​11:1)}

Efter_{​ ​den​ ​inledande​ ​allmänna​ ​konversationen​ ​kretsade​ ​intervjuerna​ ​endast​ ​kring​ ​två} öppna_{​ ​frågor:}

1._{​ ​Vad​ ​är​ ​det​ ​för​ ​slags​ ​projekt​ ​dina​ ​elever​ ​driver​ ​i​ ​kursen​ ​Företagsekonomi​ ​1?} 2._{​ ​När​ ​du​ ​betygsätter​ ​projektet​ ​-​ ​hur​ ​använder​ ​du​ ​följande​ ​kunskapskrav​ ​och} hur_{​ ​skiljer​ ​du​ ​på​ ​betygssteg​ ​E​ ​och​ ​A?}

Eleven_{​ ​tar​ ​eget​ ​ansvar​ ​samt​ ​genomför​ ​projektet​ ​​i​ ​samråd​ ​​med​ ​handledare} och_{​ ​med​ ​​tillfredsställande​ ​​resultat.​ ​(för​ ​betyget​ ​E)}

Eleven_{​ ​tar​ ​eget​ ​ansvar​ ​samt​ ​genomför​ ​projektet​ ​​efter​ ​samråd​ ​​med}

handledare,_{​ ​​inom​ ​givna​ ​tidsramar​ ​​och​ ​med​ ​​gott​​ ​resultat.​ ​(för​ ​betyget​ ​A)}

När samtalet styrdes in på dessa två frågor var jag noga med att inte prata så mycket själv utan främst lyssna på vad intervjupersonerna hade att säga.

6.4

_{​ ​Bearbetning​ ​av​ ​materialet}

Även_{​ ​vid​ ​bearbetningen​ ​av​ ​materialet​ ​har​ ​jag​ ​försökt​ ​att​ ​ha​ ​ett​ ​öppet​ ​sinne​ ​och​ ​ett} öppet_{​ ​tillvägagångsätt.​ ​Direkt​ ​efter​ ​intervjuerna​ ​skrev​ ​jag​ ​ner​ ​det​ ​respondenten} berättat_{​ ​i​ ​ett​ ​intervjuprotokoll.​ ​Jag​ ​prövade​ ​svaren​ ​i​ ​förhållande​ ​till​ ​Anders​ ​Jönssons} teorier_{​ ​huruvida​ ​en​ ​bedömning​ ​kan​ ​anses​ ​vara​ ​valid​ ​eller​ ​inte.​ ​Det​ ​är​ ​generella} validitetsaspekter_{​ ​som​ ​kan​ ​användas​ ​på​ ​ett​ ​övergripande​ ​plan​ ​för​ ​att​ ​testa​ ​en} bedömning.

Därefter_{​ ​gjorde​ ​jag​ ​en​ ​egen​ ​tolkning​ ​av​ ​materialet.​ ​Tolkningen​ ​baserade​ ​jag​ ​på} teorier_{​ ​jag​ ​tagit​ ​del​ ​av,​ ​myndigheters​ ​regler​ ​och​ ​min​ ​egen​ ​erfarenhet​ ​av​ ​att} undervisa.

Det_{​ ​är​ ​viktigt​ ​att​ ​betona​ ​att​ ​när​ ​kvalitativ​ ​forskning​ ​genererar​ ​data​ ​baserat​ ​på​ ​ett​ ​fåtal} individer,_{​ ​som​ ​i​ ​denna​ ​studie,​ ​kan​ ​resultaten​ ​inte​ ​generaliseras​ ​utan​ ​bör​ ​betraktas} som_{​ ​exemplifierande.​ ​Jag​ ​gör​ ​alltså​ ​inte​ ​anspråk​ ​på​ ​att​ ​försöka​ ​få​ ​fram​ ​ett​ ​statistiskt} säkerställt_{​ ​material,​ ​utan​ ​vill​ ​endast​ ​visa​ ​på​ ​ett​ ​antal​ ​fall​ ​från​ ​verkligheten​ ​avseende} betygssättning.

6.5

_{​ ​Forskningsetik}

Informationskravet

Samtliga_{​ ​intervjuade​ ​fick​ ​ett​ ​mail​ ​någon​ ​vecka​ ​innan​ ​intervjun​ ​där​ ​syftet​ ​med} uppsatsen_{​ ​presenterades​ ​och​ ​frågorna​ ​jag​ ​skulle​ ​ställa​ ​framgick.​ ​Jag​ ​berättade}

också_{​ ​i​ ​telefon​ ​om​ ​syftet​ ​med​ ​studien​ ​och​ ​berättade​ ​att​ ​den​ ​ingick​ ​i​ ​en​ ​kurs​ ​på} Malmö_{​ ​Högskola.}

Samtyckeskravet

Efter_{​ ​att​ ​jag​ ​erhållit​ ​namn​ ​på​ ​lärare​ ​från​ ​mina​ ​kontakter​ ​ringde​ ​jag​ ​upp​ ​dem​ ​och} frågade_{​ ​om​ ​de​ ​ville​ ​delta.​ ​Samtliga​ ​svarade​ ​ja​ ​i​ ​telefonen.}

Konfidentialitetskravet

De_{​ ​intervjuade​ ​i​ ​studien​ ​presenteras​ ​inte​ ​med​ ​namn​ ​eller​ ​skola​ ​med​ ​hänsyn​ ​till} konfidentialitetskravet.

Nyttjandekravet

Information_{​ ​från​ ​intervjuerna​ ​har​ ​endast​ ​används​ ​i​ ​denna​ ​studie​ ​och​ ​kommer​ ​inte} användas_{​ ​i​ ​annat​ ​syfte.}

6.6

_{​ ​Litteraturstudier}

Den_{​ ​litteratur​ ​jag​ ​har​ ​fördjupat​ ​mig​ ​rör​ ​bedömning​ ​och​ ​betygssättning​ ​i​ ​skolan.​ ​Jag} har_{​ ​utgått​ ​från​ ​kurslitteratur​ ​från​ ​tidigare​ ​kurser​ ​inom​ ​VAL​ ​samt​ ​från}

rekommendationer_{​ ​på​ ​centrala​ ​forskare​ ​från​ ​min​ ​handledare.​ ​I​ ​böckerna​ ​och}

artiklarna_{​ ​har​ ​det​ ​hänvisats​ ​till​ ​andra​ ​intressanta​ ​forskare​ ​som​ ​jag​ ​också​ ​tagit​ ​med​ ​i} uppsatsen._{​ ​Som​ ​central​ ​teoretisk​ ​utgångspunkt​ ​har​ ​jag​ ​på​ ​rekommendation​ ​från​ ​min} handledare_{​ ​valt​ ​Anders​ ​Jönsson​ ​och​ ​hans​ ​teorier​ ​om​ ​hur​ ​man​ ​kan​ ​validera}

bedömningar._{​ ​(Jönsson,​ ​2013,​ ​s.​ ​59)​ ​Jag​ ​har​ ​emellertid​ ​även​ ​vävt​ ​in​ ​andra} intressanta_{​ ​rön​ ​från​ ​forskare​ ​som​ ​har​ ​varit​ ​relevanta​ ​för​ ​resultatet.}

Dessutom_{​ ​har​ ​jag​ ​studerat​ ​olika​ ​föreskrifter​ ​och​ ​anvisningar​ ​från​ ​Skolverket} avseende_{​ ​betygsättning​ ​för​ ​pedagoger.}

7.

_{​ ​Resultat}

I_{​ ​detta​ ​kapitel​ ​redogörs​ ​i​ ​princip​ ​rakt​ ​upp​ ​och​ ​ner​ ​för​ ​vad​ ​de​ ​intervjuade​ ​berättat.​ ​I} nästa_{​ ​kapitel​ ​relateras​ ​materialet​ ​till​ ​Anders​ ​Jönssons​ ​validitetsaspekter​ ​samt​ ​görs} en_{​ ​egen​ ​analys.}

Det_{​ ​framkommer​ ​tydligt​ ​att​ ​samtliga​ ​lärare​ ​använder​ ​kunskapskraven​ ​som​ ​underlag} när_{​ ​de​ ​gör​ ​sin​ ​bedömning.​ ​Alla​ ​känner​ ​väl​ ​till​ ​formuleringarna​ ​och​ ​innebörden​ ​av} kraven._{​ ​De​ ​lägger​ ​emellertid​ ​​olika​ ​stor​ ​vikt​ ​vid​ ​faktorerna​,​ ​de​ ​så​ ​kallade}

pedagoger_{​ ​och​ ​ligger​ ​som​ ​grund​ ​för​ ​hur​ ​man​ ​gör​ ​sin​ ​bedömning​ ​och​ ​hur​ ​man​ ​skiljer} på_{​ ​betygsstegen.}

Nedan_{​ ​redogör​ ​jag​ ​därför​ ​utförligare​ ​för​ ​hur​ ​prioriteringen​ ​mellan​ ​värdeorden​ ​görs.} Jag_{​ ​redogör​ ​även​ ​i​ ​den​ ​mån​ ​det​ ​framkom​ ​i​ ​intervjuerna​ ​på​ ​vilket​ ​sätt​ ​pedagogerna} tolkar_{​ ​själva​ ​värdeorden.}

Det_{​ ​mest​ ​väsentliga​ ​i​ ​betygssättningen}

Två_{​ ​lärare​ ​börjar​ ​med​ ​att​ ​säga​ ​att​ ​det​ ​är​ ​​graden​ ​av​ ​självständighet​​ ​de​ ​främst} fokuserar_{​ ​på​ ​när​ ​de​ ​sätter​ ​betyg.​ ​Eleven​ ​uppnår​ ​betyget​ ​E​ ​för​ ​att​ ​ha​ ​gjort​ ​projektet} mycket_{​ ​i​ ​samråd​ ​med​ ​handledaren​ ​och​ ​A​ ​om​ ​hen​ ​arbetat​ ​med​ ​det​ ​självständigt.​ ​En} säger_{​ ​att​ ​hen​ ​löpande​ ​följer​ ​upp​ ​stegen​ ​i​ ​starta-företag-projektet,​ ​och​ ​dokumenterar} för_{​ ​varje​ ​steg​ ​hur​ ​mycket​ ​arbete​ ​de​ ​gjort​ ​själv​ ​och​ ​hur​ ​mycket​ ​de​ ​har​ ​behövt​ ​hjälp.} Hen_{​ ​för​ ​således​ ​löpande​ ​dokumentation​ ​över​ ​graden​ ​av​ ​självständighet​ ​i​ ​arbetet.} Den_{​ ​tredje​ ​läraren​ ​menar​ ​att​ ​det​ ​viktigaste​ ​för​ ​vilket​ ​betyg​ ​eleven​ ​får​ ​är​ ​​kvaliteten​​ ​på} affärsplanen._{​ ​När​ ​projektet​ ​betygsätts​ ​tittar​ ​hen​ ​främst​ ​på​ ​den​ ​och​ ​bedömer​ ​om} eleven_{​ ​har​ ​ett​ ​bra​ ​underlag,​ ​t​ ​ex​ ​genomarbetade​ ​tankar​ ​om​ ​marknadsföringen​ ​och} realistiska_{​ ​prognoser.​ ​Skillnaden​ ​mellan​ ​“tillfredsställande”​ ​och​ ​“gott”​ ​resultat​ ​ligger​ ​i} hur_{​ ​utförligt​ ​eleven​ ​arbetat​ ​fram​ ​affärsplanen.​ ​Och​ ​för​ ​att​ ​bedöma​ ​hur​ ​utförlig}

affärsplanen_{​ ​är​ ​används​ ​bla​ ​UFs​ ​mallar​ ​eftersom​ ​man​ ​på​ ​den​ ​skolan​ ​kör​ ​UF​ ​redan​ ​i} ettan.

Den_{​ ​fjärde​ ​läraren​ ​menar​ ​att​ ​​tidsramen​​ ​är​ ​den​ ​faktor​ ​hen​ ​fokuserar​ ​främst​ ​på.​ ​Den} som_{​ ​inte​ ​blir​ ​klar​ ​i​ ​tid​ ​placerar​ ​sig​ ​automatiskt​ ​på​ ​E-nivå,​ ​oavsett​ ​kvaliteten​ ​på​ ​arbetet} som_{​ ​den​ ​sen​ ​färdigställer.​ ​“De​ ​som​ ​blivit​ ​klara​ ​i​ ​tid​ ​får​ ​högre​ ​betyg.​ ​Om​ ​det​ ​blir​ ​C} eller_{​ ​A​ ​avgörs​ ​främst​ ​av​ ​hur​ ​bra​ ​idéer​ ​de​ ​har​ ​i​ ​projektet​ ​och​ ​hur​ ​genomtänkta} strategier_{​ ​de​ ​har​ ​för​ ​företaget.”}

I_{​ ​andra​ ​hand}

I_{​ ​andra​ ​hand​ ​är​ ​det​ ​​kvaliteten​​ ​på​ ​arbetet​ ​som​ ​blir​ ​avgörande​ ​för​ ​en​ ​av​ ​de​ ​två​ ​lärarna} som_{​ ​sätter​ ​graden​ ​av​ ​självständighet​ ​främst.​ ​Skillnaden​ ​mellan​ ​gott​ ​resultat​ ​och} tillfredsställande_{​ ​resultat​ ​lägger​ ​hen​ ​i​ ​hur​ ​bra​ ​eleven​ ​lyckats​ ​med​ ​sitt}

“starta-företag-projekt_{​ ​i​ ​stort.​ ​Hur​ ​god​ ​kvaliteten​ ​är​ ​på​ ​budgeten​ ​eller}

marknadsundersökningen_{​ ​de​ ​gör​ ​tex.​ ​Hur​ ​omfattande​ ​budgeten​ ​är​ ​gjord,​ ​hur​ ​bra​ ​den} överensstämmer_{​ ​med​ ​utfallet​ ​samt​ ​hur​ ​kreativa​ ​marknadsstrategier​ ​eleven​ ​tagit} fram.

Den_{​ ​andra​ ​läraren​ ​som​ ​satte​ ​främst​ ​vikt​ ​vid​ ​självständighet​ ​menar​ ​att​ ​hen​ ​i​ ​andra} hand_{​ ​går​ ​på​ ​​hur​ ​väl​ ​eleverna​ ​presterar​ ​när​ ​de​ ​axlar​ ​Vd-rollen​​ ​i​ ​företaget.​ ​Hen} låter_{​ ​rollerna​ ​gå​ ​runt​ ​bland​ ​eleverna​ ​så​ ​alla​ ​får​ ​vara​ ​marknadsförare,​ ​ekonomichef}