Examensarbete i socialt arbete Malmö högskola 15 hp Hälsa och samhälle Socionomprogrammet 205 06 Malmö 05/2014
HÄSTUNDERSTÖDD TERAPI
En HÄLSOFRÄMJANDE REHABILITERINGSMETOD
VID PSYKISK OHÄLSA
EQUINE ASSISTED TEHRAPY
- A REHABILITATION METHODE FOR PSYCHOLOGICAL WELL-BEING
MIKAELA HAMBERT
Hambert, M. Degree project in social work.
Malmö University: Faculty of health and society, Department of social work, 2014. Equine assisted therapy is for many a yet unknown form of rehabilitation. In the current situation there is a lack of documented research on horses' involvement in rehabilitation and social work. Studies show that animals, and especially horses, can have a positive impact on human well-being, both physically and mentally.
The focus of this study is to investigate whether equine assisted therapy can be used as a health-promotion rehabilitation method for people suffering from anxiety-related disorders such as depression, chronic fatigue syndrome, eating disorders and anxiety.
My aim with this study was to investigate whether rehabilitation method with horses could result in improved mental health. I used semi-structured interviews of certificated therapists who work with equine assisted therapy. I also made a minor literature study to find out what previous research said on the subject.
The results of this studies show, among other things, that horses with theirs
specific properties are suitable for use in rehabilitation. Horses can bring calm and harmony to the rehabilitation; show the reflection of a person's inner thoughts and emotions, promote social relationships as well as increase self-confidence etc. The study's results imply that equine assisted therapy is a well-functioning rehabilitation project for people affected by mental illness caused by anxiety-related disorders.
Keywords: equine assisted therapy, KASAM, psychological distress, rehabilitation,
Innehållsförtäckning
1. INLEDNING ... 1 1.1 Problemformulering ... 2 1.2 Syfte ... 2 1.3 Frågeställning ... 2 1.4 Avgränsningar ... 2 1.5 Disposition ... 3 1.6 Förförståelse ... 31.7 Begrepp & definitioner ... 3
1.7.1 Begreppsförklaringar ... 4
1.7.2 Definitioner ... 4
2. TIDIGARE FORSKNING ... 6
2.1 Psykisk ohälsa ... 6
2.2 Djur i vården ... 7
2.3 Hästen som terapeutiskt verktyg ... 7
2.4 Oxytocinet – kroppens naturliga återhämtning ... 9
3. TEORETISK UTGÅNGSPUNKT ... 11
3.1 KASAM ...11
3.2 Biophiliahypotesen ...12
4. METOD ... 13
4.1 Metodval ...13
4.2 Urval & genomförande ...13
4.3 Bearbetning av data ...15
4.4 Tillförlitlighet ...15
5. RESULTAT... 17
5.1.1 Hästunderstödd terapi – en väg tillbaka? ...17
5.1.2 Sammanhang i vardagen ...18
5.1.3 Hästen som relationsbyggare och motivator ...19
5.1.4 Hästen som redskap vid medveten närvaro ...21
5.1.5 Vem lämpar sig hästunderstödd terapi för? ...22
5.1.6 Motivation och mål ...23
5.1.7 Balans mellan arbete och vila ...25
5.1.8 Självkännedom och socialt samspel ...26
5.2.1 Resultat av hästunderstödd terapi ...27
5.2.2 Fysiologiska resultat ...27
5.2.3 Psykologiska och sociologiska resultat ...28
5.2.4 Metodens förekomst ...29
7. REFERENSER... 36
7.1 Tryckta referenser ...36
7.2 Elektroniska refernser ...37
Bilaga 1 Certifieringskriterier för IRT-certifierad ridterapeut ...38
Bilaga 2 Informationsbrev till verksamheter...40
Bilaga 3 Intervjuguide ...40
1
1. INLEDNING
Det finns anledning att tro att människan har haft sociala relationer med olika djurarter sedan hundratusentals år tillbaka (Silfverberg & Tillberg, 2008). Det som skiljer relationen
människa-djur från relationen människa-människa, är djurens oförmåga att på förhand döma människan efter utseende och socioekonomiska status, då dessa faktorer inte är relevanta för djur. Djur har inga förutfattade meningar eller några dolda motiv. Relationer mellan
människor kan ofta vara komplexa och krävande, medan relation människa-djur ofta är enkel och givande (Arluke & Sanders, 2008).
Jag har egna erfarenheter av att djur tenderar att ha en positiv inverkan på människors mående, både fysiskt såväl som psykiskt. Flertalet gånger har jag bevittnat hur djur lyckas få människor i min närhet att uppleva ett ökat välbefinnande. Jag hade dock, vid studiens början, ingen vetskap om det som jag upplevt utgjorde en tillfällighet, eller om djuren verkligen har en förmåga att främja människors hälsa. Mitt intresse växte och jag vill med denna studie undersöka om hästunderstödd terapi är en välfungerande rehabiliteringsmetod vid psykisk ohälsa.
För den oinvigde kan hästar i vården och i socialt arbete te sig som ett märkligt fenomen. Frågan som kan ställas är om djur i allmänhet, och hästar med sin storlek i synnerhet,
verkligen bör användas i rehabilitering. Jag ber därför läsaren att istället fundera på konceptet ”hästar i vård och socialt arbete” utifrån att det är behandlarens grundprofession och klientens behov och förutsättningar som ligger till grund för det terapeutiska arbetet. Arbete inom det sociala fältet sker på många olika arenor, ibland tycks existerande resurser inte vara
tillräckliga. Den psykiska ohälsan i Sverige har aldrig varit så hög som nu och enligt forskare finns det stor risk att den kommer fortsätta att öka (Andersson, 2010). En prognos tyder på att depression kommer att vara den mest förekommande diagnosen i Sverige år 2020 (hjärnkoll). För att samhället, och i synnerhet psykiatrin, ska kunna bemöta den prognosen ställs krav på nya behandlings- och rehabiliteringsmetoder (Andersson, 2010). Jag finner det vara av stor vikt att undersöka huruvida alternativa metoder som hästunderstödd terapi kan utgöra en outnyttjad och hälsofrämjande resurs.
Denna uppsats är en intervjustudie som undersöker om och hur hästunderstöd terapi kan hjälpa människor som drabbats av psykisk ohälsa i form av ångestrelaterade sjukdomar som depression, utmatningssyndrom, ångest, självskadebeteende och ätstörningar.
Följande citat är taget från Passage, en bok som ger en översikt över det terapeutiska arbetet som sker på en verksamhet i Skellefteå där hästar används som verktyg i det terapeutiska arbetet.
”Detta är en viktig bok. Den visar på möjligheter. Den ger hopp. Vuxenpsykiatrin behöver hopp. Det är det område inom sjukvården som är mest utsatt och mest eftersatt, Här kämpar patienten ofta med dubbla bördor, det egna smärtsamma tillkortkommandet och skammen att behöva söka hjälp hos en vårdform som i pressen kan beskrivas som både omänsklig och maktfullkomlig.”
2
1.1 Problemformulering
Forskningsintresset för denna studie är att undersöka huruvida hästars unika egenskaper kan verka hälsofrämjande vid psykisk ohälsa genom att användas inom terapeutisk verksamhet. Tidigare forskning är begränsad och delvis svårtolkad, då tidigare dokumenterade studier inom ämnet är få och ofta saknar engelsk översättning. Den tillgängliga forskningen som berör hästar i vårdrelaterade sammanhang fokuserar vanligen på hippoterapi, dvs.
sjukgymnastik som utförs på hästryggen (Ullenius, 2001 & Eriksson, 2009). Jag fann det
därför intressant att fokusera på ett perspektiv inom hästunderstödd terapi som inte är lika välkänd och beprövad, dvs. den form av hästunderstödd terapi som används vid psykisk ohälsa. Enligt FN:s världshälsoorganisation WHO är psykisk ohälsa idag den vanligaste orsaken till sjukskrivning. WHO belyser även att psykisk ohälsa är en av de största utmaningarna för folkhälsan i västvärlden (E8).
1.2 Syfte
Syftet med denna uppsats är att utforska huruvida hästunderstödd terapi kan utgöra en psykiskt hälsofrämjande faktor för människor som drabbats av psykisk ohälsa så som depression, utmattningssyndrom, ångest, självskadebeteende och ätstörningar. Min
förhoppning med denna studie är att belysa psykoterapins variationsmöjligheter genom att undersöka möjligheterna till alternativa terapiformer där djur eventuellt kan utgöra ett redskap och förstärka redan välfungerande beprövade terapimetoder.
1.3 Frågeställning
För att utföra denna studie har jag formulerat tre frågeställningar jag kommer att arbeta utifrån. För att besvara uppsatsens syfte har jag konkretiserat vilka specifika frågor jag söker svar på:
1. Är hästunderstödd terapi en hälsofrämjande behandlingsmetod vid psykisk ohälsa? 2. Vem kan ha nytta av hästunderstödd terapi?
3. Har behandlingsmetoden påvisat några resultat?
1.4 Avgränsningar
Det finns en mängd evidensbaserad forskning med fokus på fysioterapeutisk inriktning inom hästunderstödd terapi, så kallat hippoterapi. Jag har därför valt att fokusera på hästunderstödd terapi i samband med psykisk ohälsa. För att syftet med uppsatsen ska uppfyllas inom den tidsram som finns till förfogande har jag valt att göra en intervjustudie. I enlighet med samtyckeskravet från etiska riktlinjer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning har jag avstått från att intervjua personer som genomgått hästunderstödd terapi och istället valt att undersöka hur professionella terapeuter arbetar (E2). Jag valde att endast kontakta certifierade terapeuter inom hästunderstödd terapi för att säkerställa att terapeuterna har en adekvat
utbildning. För att erhålla en certifiering som ridterapeut krävs en grundprofession inom sociologi, vård- eller pedagogik som innebär självständigt terapeutiskt ansvar med
3 kräver att terapeuten har en annan grundprofession. Därutöver finns ytterligare
certifieringskriterier som ska uppfyllas för att bli certifierad ridterapeut, se i bilaga 1 (E3). De tillfrågade terapeuterna är eventuellt inte helt objektiva till behandlingsmetoden då de arbetar med metoden och troligen har en positiv bild av den. Jag anser dock att de utgör en
betydelsefull källa för information om hästunderstödd terapi då de är experter inom området. De intervjuade personerna kommer både benämnas som informanter och terapeuter 1-6. För att undvika misstolkningar kommer eventuell syftning på annan terapeut eller terapeuterna i allmänhet inte föregås av samtliga terapeuter eller efterföljas av siffror 1-6. Uppsatsen
kommer mestadels att utgå från ett professionellt perspektiv och redovisa de sex terapeuternas skilda erfarenheter och upplevelser inom ämnet.
1.5 Disposition
Inledningsvis som en introduktion till studien kommer nedan en kort förförståelse för studien presenteras, följt av förklaring av centrala begrepp och definitioner som förekommer i
uppsatsen. Jag finner det viktigt att läsaren får en tydlig och enhetlig bild av vad begrepp och definitioner avser i denna uppsats. I kapitel två redovisas tidigare forskning som jag funnit lämplig för uppsatsens syfte och har valt att använda mig av. Min förhoppning är att tidigare forskning även ska skapa klarhet för läsare som inte har kunskap om eller är bekant med hur relationer mellan människa-djur kan te sig. I kapitel tre presenteras de teoretiska perspektiv jag valt att utgå ifrån. Vidare i kapitel fyra redogörs för metoden som använts i studien. Jag finner det vara av största vikt att läsaren får en tydlig bild av hur undersökningen gått till, inte minst för att ge läsaren en chans att bilda en uppfattning gällande uppsatsens tillförlitlighet. Här redogörs även för hur analysen av insamlade data utförts. Vidare i kapitel fem presenteras studiens resultat som återknyter till uppsatsens syfte och frågeställningar. Uppsatsen avslutas med en analys och slutdiskussion i kapitel sex där jag diskuterar centrala delar av resultatet. Samtliga referenser går att finna i slutet av uppsatsen följt av bifogade bilagor.
1.6 Förförståelse
Larsson (2005) menar att förförståelsen för ett ämne är beroende av den sociala kontext vi befinner oss i. Enligt Larsson kan en förförståelse av ämnet för författarens del vara till fördel vid intervjuprocessen då författaren har en övergripande bild av ämnet. Val av uppsatsämne grundades på mitt eget brinnande intresse för hästar och de positiva effekter jag erfarit att hästar har inom handikappsridning. Jag ställde mig frågan om hästar kan medverka i
behandlings- och rehabiliteringsarbete inom psykisk ohälsa och ångestrelaterade sjukdomar på ett gynnande sätt. En nackdel med att författaren redan känner till ämnet kan vara att författaren redan har bildat förutfattade meningar och kan dra förhastade slutsatser (Larsson, 2005). Jag är medveten om att min positiva inställning till ämnet inte kan uteslutas från att ha påverkat undersökningens resultat men har under arbetets gång gjort mitt bästa för att tolka informanterna så sanningsenligt som möjligt.
1.7 Begrepp & definitioner
I nedanstående avsnitt redogörs för några av de centrala begrepp och definitioner som förekommer i uppsatsen. Först presenteras en kort lista på ord som är nischade för ämnet för att skapa klarhet för läsare som inte är insatta i ämnet. Därefter definieras aktuella begrepp
4 som använts i uppsatsen där begreppens innebörd är omdebatterad. För att ge läsaren en enhetlig bild gällande vilken definition som avses kommer jag uteslutande att använda nedanstående definitioner.
1.7.1 Begreppsförklaringar
Hästunderstödd terapi (HUT) är ett paraplybegrepp som innefattar all sorts användning av hästar som huvudverktyg inom terapi, rehabilitering och behandling (E3).
Equine Assisted Therapy (EAT) är den internationella termen för hästunderstödd terapi (Håkansson, 2008).
Markarbete innebär att hästen arbetas av klienten och/eller terapeuten från marken (Von Arbin, 2006).
Mindfulness är en meditationsmetod som fokuserar på att vara närvarande i nuet och tillåta sig själv att slappna av, något som är ett grundläggande och regelbundet element inom
hästunderstödd terapi (Nilsonne, 2004).
Oxytocin är en signalsubstans i hjärnan som aktiveras vid bland annat amning, förlossning och positiv berörning. Substansen påverkar bl.a. kroppen genom att reducera halten av stresshormoner, sänker blodtrycket och ökar toleransen för smärta (Uvnäs Moberg, 2000).
1.7.2 Definitioner
Enligt Psynk, som är ett synkroniseringsarbete inom Sveriges Kommuner och Landsting inom psykisk hälsa för barn och unga, innefattar psykisk hälsa mer än frånvaron av psykisk ohälsa (E4). Psykisk hälsa innebär även att uppleva sin tillvaro som meningsfull och känslan av att tillhöra ett sammanhang. Det är av mindre vikt i vilken omgivning sammanhanget och meningsfullhet upplevs i då det väsentligt är att i känslan upplevs i någon social kontext som vi befinner oss i, exempelvis på jobbet, i en fritidsförening, i en familj eller sociala
sammanhang med vänner och bekanta (E4). Det västentliga är att livet upplevs som övervägande positivt. Att känna sig tillfreds med livet överlag är viktigt för att kunna ha kapacitet och förmåga att hantera livets normala motgångar. Begreppet psykisk hälsa innefattar även klientens möjlighet att befinna sig i ett sammanhang där individen får möjlighet att använda sina tillgängliga resurser (E4).
Begreppet psykisk ohälsa används som en övergripande term som innefattar allt från psykiska besvär som stör välbefinnandet och påverkar ens dagliga liv, till psykisk sjukdom som
schizofreni, depression, ätstörningar, tvångssyndrom m.m. (E4). Psykiska besvär kan innefatta psykisk obalans och kan resultera i exempelvis oro, ångest, nedstämdhet och/eller sömnsvårigheter. Psykiska besvär kan beroende på typ och omfattning i olika grad påverka funktionsförmågan. Symtomen för psykiska besvär behöver inte vara så omfattande att
diagnos kan fastställas och är ofta normala reaktioner på en påfrestande livssituation (E4). Det är viktigt att inte sjukdomsförklara normala reaktioner i livet samtidigt som tidig identifiering av allvarliga tillstånd kan påverka prognosen positivt (E4).
Ångest är stark rädsla, oro eller panik som uppkommer plötsligt. Vanliga symtom är hjärtklappning, bröstsmärtor och yrsel. Ångest bör behandlas då risken finns att den
5 utvecklas till olika typer av fobier. En person som drabbats av ångest undviker oftast det som framkallar ångesten vilket ofta leder till att ångesten upplevs som förvärrad
(Andersson, 2010). Självskadebeteende och ätstörningar kan uppkomma vid stark ångest. Självskadebeteende innebär att avsiktligt skada sig själv, mer eller mindre allvarligt och vanemässigt, utan att ha för avsikt att begå självmord, vanligen genom att skära, rispa, bränna, slå eller bita sig själv (E5). Forskning har visat att hälften av alla som lider av
självskadebeteende även lider av någon form av ätstörningar. Att ta kontrollen över vad man äter eller inte äter kan tillfälligt dämpa ångest och oro och ge utlopp för undertryckta känslor. Att bryta ett destruktivt beteendemönster som självskadebeteende och ätstörningar är svårt och kräver professionell hjälp där klienten får hjälp att ändra sitt beteende och finna strategier att hantera känslor på ett mindre destruktivt sätt (E6).
Psykiska sjukdomar och psykiska funktionshinder är när symtom eller funktionsnedsättning är av den typ eller grad att det kvalificerar till en diagnos. Både utmattningssyndrom och
depression klassas i en del sammanhang, beroende på graden av symptom, som psykisk sjukdom. Depression kan uttryckas i långvarig nedstämdhet. Symptom kan vara nedsatt intresse och glädje, sömnsvårigheter och ibland självmordstankar eller självskadebeteende m.m. (E4). Utmattningssyndrom är ett allvarligt stadium av psykisk utmattning, ofta till följd av stress. Symptom kan vara värk i kroppen, magont, koncentrationssvårigheter, sömnsvårigheter, trötthet, nedstämdhet och ångest (Andersson, 2010).
Ytterligare ett centralt begrepp som används i uppsatsen är rehabilitering. Rehabilitering innebär återställande av förlorad funktion/er (E7). Målet med rehabilitering är att hjälpa klienten att återfå en funktion denne haft men som gått förlorad. För någon som drabbats av utmattningssyndrom kan HUT ha som långsiktigt mål att klienten ska må så pass bra att den kan påbörja arbetsträning för att sedan kunna återgå till ett arbete (Krauklis & Schenström, 2003).
6
2. TIDIGARE FORSKNING
Hästar har under lång tid avlats fram och tränats i syfte att tjäna människan; både som föda, transportmedel, draghjälp och plöjning av åkrar. Hästen har många gånger varit livsavgörande för människan då denne har transporterat sjuka och skadade människor till sjukhus (Von Arbin, 1994). Användning av hästen som terapeutiskt verktyg är dock ett relativt nytt fenomen, även om man så tidig som under 1500-talet rekommenderade ridning för hälsans skull då det ansågs vara både fysisk och psykiskt välgörande (Von Arbin, 1994). Idag kan hästunderstödd terapi ses som ett komplement till annan vård, rehabilitering och behandling inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, kriminalvård och specialpedagogik (E9).
Intresseföreningen för ridterapi, IRT, menar att hästunderstödd terapi med fördel kan användas som rehabiliteringsmetod för klienter med tillfällig eller permanent
funktionsnedsättning inom fysiologisk, sociologisk, kognitiv, intellektuell och psykologisk karaktär (E9). Hästens medverkan i sjukgymnastik slog igenom under 1950-talet och är idag en väl erkänd och dokumenterad behandlingsmetod. Hästen utgör ett utmärkt redskap som rörligt underlag vid sjukgymnastiska övningar. Hästens medverkan inom psykiatrin, där klienter får fokusera på stundande upplevelse, känsla, sammanhang och samspel, är dock för de flesta okänd (Andersson, 2010).
Utbudet av tidigare forskning som berör hästar i psykiatrisk rehabilitering och behandling är litet. Mestadels framkommer hästunderstödd terapi i kortare studier och artiklar. Utomlands är fenomenet något större och i Tyskland och Österrike finns det dokumenterade utvärderingar av användning av hästar i psykiatrisk verksamhet (Håkansson, 2008). Mycket av denna litteratur finns dessvärre endast tillgänglig på tyska och engelsk översättning saknas vilket försvårar insamling av informationen. I följande kapitel redogörs för den litteratur jag funnit lämplig för uppsatsens syfte.
2.1 Psykisk ohälsa
Psykisk ohälsa innefattar allt från psykisk sjukdom till psykiska besvär som stör
välbefinnandet och påverkar klientens vardagliga liv. Besvär som kan drabba individer under ungdomsåren eller senare i livet är t.ex. ångest, depression, ätstörningar m.m. Enligt WHO (FN:s Världshälsoorganisation) är psykisk ohälsa det största och snabbast växande problemet i västvärlden (E8). Psykisk ohälsa utgör idag även den mest omfattande anledningen till sjukskrivning. I Sverige har idag tre av fyra erfarenheter av psykisk ohälsa, antingen är de själva drabbade eller någon i deras närhet (E10). Psykiska funktionshinder kan variera i väldigt stor utsträckning, vara medfött eller uppkomma senare när i livet. Exempel på medfödda neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är ADHD, Aspbergers syndrom och autism. Psykiska funktionshinder innebär en nedsättning av kognitiva funktioner, dvs. de processer i hjärnan som tar emot, bearbetar och förmedlar information. Detta påverkar i sin tur individens förmåga att känna, tänka och lära (Andersson, 2010). Funktionerna påverkar det primära minnet, närminnet, och det episodiska minnet, minne för tid, rum och händelser, och även förmågan att sätta saker i ett sammanhang. Har klienten en sänkt minnesfunktion, tillfällig eller permanent, påverkas graden av vakenhet, uppmärksamhet och hjärnans förmåga att analysera händelser. Minskad vakenhetsgrad är energikrävande och leder snabbt till
utmattning. Kontinuerlig minskad vakenhet och svårigheter med närminnet kan leda till att klienten känner sig dum och virrig och kan resultera i stress, ångest och i allvarliga fall leda till ångestrelaterade sjukdomar som t.ex. utmattningssyndrom (Andersson, 2010).
7 Martin Krauklis och Ola Schenström har i sin bok Utbrändhet – den nya folksjukdomen kommit fram till slutsatsen att stress och utbrändhet i Sverige kostar ca 80 miljarder kronor per år. Krauklis och Schenström menar att den ökande stressen kommer att ge allvarliga konsekvenser i vårt välfärdssamhälle. Då boken författades, år 2003, förtidspensionerades motsvarande 50 % av alla nyfödda. I boken framkommer det att Sverige har den snabbast växande stressrelaterad sjuklighet i västvärlden. Hur sjukvården ska kunna tillgodose det växande vårdbehovet är ännu enligt författarna oklart (Krauklis & Schenström, 2003).
2.2 Djur i vården
Charlotte von Arbin är sjukgymnast och menar att hästen kan hjälpa klienter med ätstörningar då det går att se tydliga kopplingar mellan hästarnas välmående och vikten av fasta rutiner som behov av mat på specifika tider. Att få en systematisk rutin på dygnet som innefattar sömn, vila, omvårdnad och mat skapar en struktur som kan vara behjälplig för klienter som drabbats av ätstörningar (Von Arbin, 2006). En annan forskare inom ämnet är psykologen Sven Forsling. I sin rapport Flickan och hästen (2001) belyser Forsling hur hästunderstödd terapi som behandlingsform hjälpte flickor som var tvångsomhändertagna enligt LVU (Lag 1990:52 med särskilda bestämmelser om vård av unga)(E11). Rapporten baseras på intervjuer som Forsling gjorde med ett 40-tal flickor som genomgick terapibehandling med hästar som redskap i en gårdsliknande miljö. Flickorna får i rapporten ge sin syn på hur hästarna har påverkat deras behandlingar. Av flickornas berättelser framkom att hästar med gott resultat kan användas som förstärkande redskap till att tydliggöra redan befintliga terapimetoder (Forsling, 2001).
Ingmar Norlings ger i sin bok Djur i vården (2002) en sammanfattad bild över tidigare författad forskning om sällskapsdjurs positiva påverkan på äldre människors livskvalité. Norling framhäver att tidigare forskning pekar på att djur har en unik och framstående kompetens som tar sig uttryck i deras förmåga att påverka människor positivt i svåra
livssituationer. Forskning har visat att djur även kan öka livskvalitén hos människor med olika slags funktionsnedsättningar. Norling hävdar att en del djur är naturliga terapeuter då de är icke-dömande av klientens bakgrund och socioekonomiska status. Djuren kan uppfattas som stödjande och lyssnar på klienten utan att avbryta, komma med råd eller uttrycker negativa reaktioner på det klienten berättar. Norling (2002) poängterar att tidigare forskning inom djurs medverkan i vård och socialt arbete har gett ett övervägande positivt resultat inom såväl sociala, fysiska som psykologiska problemområden.
2.3 Hästen som terapeutiskt verktyg
Det som särskiljer just hästen från andra djur och gör den lämplig för terapeutiska ändamål är dess förmåga att läsa av människans humör, kroppsspråk och känslomässiga uttryck. Hästens känslighet gentemot andra varelser bidrar till att den ansetts lämplig att använda inom en rad olika terapeutiska sammanhang, såväl vid fysiska som psykiska besvär (Silfverberg & Tillberg, 2011). Inom psykiatrin kan hästen bland annat användas som relationsbyggare, informationskälla, metafor samt ge klienten möjlighet att träna sociala och psykologiska färdigheter (Andersson, 2010). För att en god varaktig relation mellan människa-häst ska fungera krävs det ömsesidig respekt, förståelse och tillit. Utan dessa faktorer är ett samarbete inte möjligt. Hästen reagerar på människans verbala och icke verbala kommunikation och kräver att människan är här och nu och fokuserar på den rådande situationen. Gör människan inte det kan situationen snabbt bli riskfylld, då hästen är starkt präglad av sin historia som
8 bytesdjur och har ett inpräglat flyktbeteende vid vad den uppfattar som eventuell fara. Hästen väger dessutom, beroende på storlek, mellan 50-1500 kg och har ett annat synfält än
människan, vilket gör att de tolkar omgivningen på ett för människan främmande sätt (Arluke & Sanders, 2008).
Andersson (2010) menar att människans hjärna har två delar av hjärnan gemensamt med hästens hjärna, reptil- och däggdjurshjärnan. Reptilhjärnan är den som hjälpt människan överleva och styr vårt kamp- och flyktsystem. Däggdjurshjärnan styr våra känslor och
emotioner. Det som skiljer människans hjärna från hästens är den nyare delen av hjärnbalken där människans reflekterande förmåga finns, något som hästen saknar. Nilsonne (2004) menar att det reflekterande förnuftet skapar bland annat normer och värderingar, något som ibland kan vara ett hinder för människans välbefinnande. Exempel är när vi agerar genom att förändra vårt sociala beteende för att passa in i en social situation. Vid dessa tillfällen är det rädslan för att inte passa in och för vad omgivningen ska tänka och tycka om oss som styr vårt agerande. Ett annat exempel är överdriven självkritik till vårt eget agerande eller utseende (Nilsonne, 2004). Här kan klienten lära av hästens förmåga att agera efter eget behov och inte förändra sitt beteende på grund av oro att inte passa in i det sociala sammanhanget
(Andersson, 2010).
Hästen kan som terapeutiskt verktyg spegla klientens känslor och göra klienten medveten om omedvetna beteenden och tankemönster på förtydligande sätt som en terapeut i ett samtalsrum kan ha svårt att matcha. Med hästen som terapeutiskt verktyg och med guidning från en utbildad terapeut kan klienten känna en ökad trygghet, få möjlighet att spegla sitt inre med direkta gensvar från hästen, uppnå en känsla av sammanhang, erfara goda relationer och förstärka sin identitet och självkänsla (Bornemark & Ekström von Essen, 2010).
Hästen kan även användas som; metafor för det klientens eget beteende, relationsbyggare, för
att testa klientens egna förmågor, bidra till att klienten får en känsla av sammanhang, verka som en katalysator av befintliga terapimetoder, bidra till att klienten får en ökad
kroppskännedom och utgöra en motivator till terapisessioner (Andersson, 2010). Andersson menar att hästar även kan lära klienten att hantera misslyckanden. Klienter som mår dåligt lägger ofta mycket av skulden på det negativa som sker runt omkring dem på sig själva. Med hästens hjälp kan klienten få en förståelse för omöjligheten att styra allt som sker i sin
omgivning. Även övningar som utförs med hästen kan misslyckas om hästen t.ex. blir skrämd, störd eller distraherad under övningen. Paralleller kan dras till att klienten inte kan förväntas prestera bra om det finns faktorer som stör, t.ex. dåligt psykiskt mående. Det är orimligt att tro att klienten under stor psykisk press ska kunna utföra sitt arbete lika bra som någon som mår bra.
Krauklis & Schenström (2003) menar att det ofta förekommer att en individ som drabbats av sjukskrivning känner sig misslyckad och nedvärderar sig själv genom att tänka att denne inte klarar av att utföra en enkel arbetsuppgift. I nästan samtliga fall handlar det om att individen inte kan utföra uppgiften just nu, då det är för mycket annat runt omkring försvårar
koncentration och tar energi. Personen i fråga kommer kunna utföra uppgiften utan problem vid ett senare tillfälle när denne inte har lika mycket annat som distraherar. Vid
utmattningsdepression kan en syssla som t.ex. gå upp ur sängen och välja kläder kännas omöjlig att genomföra. Även då individen gjort detta oräkneliga gånger tidigare utan att ens reflektera över det. Hästen kan här användas som en metafor som gör personen uppmärksam på det egna beteendet då hästen omedelbart och påtagligt reagerar på alla distraktioner som sker i dess omgivning (Andersson, 2010).
9
2.4 Oxytocinet – kroppens naturliga återhämtning
Människan har sedan urminnes tider varit medveten om att vi mår bra av att vara tillsammans med människor och djur vi tycker om, den såkallade Biophiliahypotesen som menar att människan har en genetisk stark koppling till andra levande organismer (Andersson, 2010). Att socialisera med vänner eller familj har varit ett sätt för människan att känna trygghet och tillåta kropp och sinne att slappna av. Först på senare år har forskningen funnit svar på vad det är som får oss att må bra i nära relationer. Det har visat sig att fysisk kontakt och beröring har en större hälsofrämjande effekt än förutspått, då beröring som upplevs positivt av den som blir berörd aktiverar kroppens oxytocinsystem (Uvnäs Moberg, 2009). Relationer och möten med djur och människor kan även ge upplevelser av beröring på ett psykologiskt plan, utan att den faktiska fysiska beröringen sker. Exempel på psykologisk berörning kan vara när någon lyssnar uppmärksamt på oss. Det kan räcka för att kroppens egna lugn- och rohormon, oxytocin, ska utsöndras (Uvnäs Moberg, 2009).
En hälsofrämjande god relation kan, som nämnt tidigare, även ske mellan människa-djur. Människor som drabbats av psykisk sjukdom har uppvisat en förbättrad funktionsförmåga när de lever tillsammans med djur (Uvnäs Moberg, 2009). Oxytocin utgörs både av ett hormon som förmedlas i kroppen via blodet och av en signalsubstans i nervsystemet som finns hos nästan alla djurarter. Uvnäs Moberg anser att beröring utgör det mest lättillgängliga inflöde till lugn- och rosystemet och även är lätt att påverka. Idag finns det bevis som tyder på att oxytocin utsöndras i kroppen vid positiv beröring (Uvnäs Moberg). En viktig del i
hästunderstödd terapi utgörs av positiv beröring mellan människa-häst. Klienten får uppleva hur hästen njuter och mår bra av beröringen som sker vid terapisessionerna. Studier tyder på att förmågan av få någon annan att må bra bidrar till ökat välbefinnande även hos den som utför beröringen (Uvnäs Moberg, 2000). En del klienter har negativa minnen av beröring och kan tydligt uppvisa en rädsla för närhet till terapeuten. I dessa fall är det oftare lättare för klienten att successivt vänja sig vid positiv beröring från hästen för att sedan successivt introducera närhet/beröring från terapeuten (Andersson, 2010).
Idag upplever många människor att lugn och ro är en bristvara i vardagen. För att uppnå avslappning använder vi oss av metoder som kan vara skadliga för kroppen, t.ex. konsumtion av alkohol, tobak, mediciner och överkonsumtion/underkonsumtion av mat (Uvnäs Moberg, 2000). Hästunderstödd terapi innefattar avslappningsmetoder som använts i tusentals år för att uppnå avslappning och ökat välbefinnande. Exempel är massage och olika beröringsmetoder som, till skillnad från alkohol, tobak, medicin och mat inte har några dokumenterade
biverkningar. Anledningen till att massage inte är en mer förekommande avslappningsmetod kan bero på avsaknaden av vetenskapliga dokumentationer (Uvnäs Moberg, 2000).
Uvnäs Moberg framhäver att depression och ångest är välkända symptom vid utbrändhet och att besvären skulle kunna minska drastiskt vid regelbunden ökning av oxytocinutsöndring. Även om ökad oxytocinutsöndring inte botar sjukdomar, kan hormonet lindra symptomen på ett biverkningsfritt sätt och minska klientens behov av mediciner. Oxytocin har visat sig ha en ångestdämpande effekt som leder till ökad nyfikenhet och social interaktion, ökad
energitillförsel och initiativtagande till socialt samspel, minskad halt av stresshormoner, minskad muskelanspänning, ökad smärttolerans och känsla av lugn och välbefinnande (Uvnäs Moberg, 2000). På sikt är oxytocinet även stärkande för människans immunförsvar vilket medför att en ökad oxytocinutsöndring, t.ex. vid hästunderstödd terapi, leder till ett en förbättrad psykisk såväl som fysisk hälsa (Uvnäs Moberg, 2009 & Andersson, 2010).
10 Som tidigare nämnt har forskare på senare tid lyckats mäta oxytocinutsöndring i kroppen. Oxytocinet ett ämne som sätter igång vårt lugn- och rosystem, är läkande och återhämtande för kroppen. Uvnäs Moberg (2000) menar att flertal som drabbas av psykiska sjukdomar har sitt kamp- och flyktsystem ständigt påslaget. Kamp- och flyktsystemet är egentligen skapat för att sättas igång när vi står öga mot öga mot ett rovdjur eller en annan fara. Inte som en konstant aktivitet då systemet tar på kroppens resurser. Således är det förståeligt att människans kamp- och flyktsystemet är beroende av att kroppen får möjlighet till återhämtning för att vi ska må bra (Uvnäs Moberg (2000).
11
3. TEORETISK UTGÅNGSPUNKT
Hästens påverkan på människans hälsa och välbefinnande knyter an till ett salutogent
hälsoperspektiv vilket innebär att fokus läggs på faktorer som bidrar till hälsa istället för vad som orsakar sjukdom (Antonovsky, 2005). Begreppet kopplas ihop med forskaren
Anonotvsky som menar att stress och påfrestningar av olika slag är naturligt och är alltid mer eller mindre närvarande i livet. Det Antonovsky fann intressant var en del människor ändå, trots motgångar, kunde bevara eller uppnå psykisk hälsa.
Jag valde att använda mig av följande två teorier som utgångspunkt för uppsatsen;
KASAM , som utgör min huvudsakliga teoretiska utgångspunkt för uppsatsen då den redogör för känslan av meningsfullhet i livet och tillhörighet i ett sammanhang något som är relevant för människans psykiska välbefinnande. Biophiliahypotesen är studiens andra teoretiska utgångspunkt som redogör för människans genetiska anknytning till djur och natur som hälsofrämjande faktor.
3.1 KASAM
KASAM är ett begrepp som myntades av Aaron Antonovsky och kan summeras som känslan av att befinna sig i ett meningsfullt sammanhang. Antonovsky (2005) var professor i
medicinsk sociologi och studerade judiska kvinnor som överlevt koncentrationsläger.
Antonovsky fann att vissa kvinnor, trots att de utsatts för fruktansvärda levnadsförhållanden, ändå lyckats behålla sin psykiska hälsa. Ämnet fascinerade och intresserade Antonovsky och han ville finna ett svar. Han gjorde motsatt mot vad forskare före honom gjort och ställde sig frågan vad som gör att människor förbli psykiskt friska, istället för att fråga varför vissa människor mår psykiskt dåligt. KASAM utgör ett salutogent synsätt, vilket innebär att fokus läggs på hälsa och friskhet. Efter en rad studier kunde Antonovsky finna att svaret på frågan var KASAM – känslan av sammanhang. Grundtanken är att det som sker i individens tillvaro upplevs som förutsägbart och begripligt. Individens förmåga att hantera det som sker och att finna en meningsfullhet i det påverkar den psykiska hälsan. Antonovsky menade att
människor dagligen utsätts för stressorer som innebär att ett spänningstillstånd uppstår i kroppen som måste hanteras på ett eller annat sätt. Hanteras stressorn på ett ogynnsamt sätt kan det resultera i ohälsa eller sjukdom. Enligt Antonovsky (2005) har individer medfödda, såväl som senare utvecklade, motståndsresurser som påverkar hur hög resistensen mot
stressorer är och påverkar vilket sätt stressorer hanteras på. Motståndsresurserna kan delas in i olika kategorier som socialt stöd, jagstyrka, ekonomiskt kapital m.m. (Antonovsky, 2005). KASAM sägs utgöra den främsta faktorn för att hanteringen av spänningstillstånden ska vara så välfungerande som möjligt (Antonovsky, 2005). Antonovsky beskriver KASAM som en vaccination mot psykisk sjukdom. KASAM kan delas in i tre delar: begriplighet, i vilken utsträckning klienten upplever yttre och inre stimuli som rationellt tillgängliga. En klient med hög känsla av begriplighet kan hantera och förklara inre och yttre processer som sker i dennes närhet. Hanterbarhet utgör den andra delen som grundas på huruvida klienten upplever att denne har tillgång till resurser för att kunna hantera de krav som ställs. En klient med en hög känsla av hanterbarhet tar inte misslyckanden och olyckor personligt utan upplever att detta är fenomen som kan drabba alla. En klient med låg känsla av hanterbarhet upplever att livet behandlar denne orättvist och/eller skuldbelägger sig själv. Den tredje delen utgörs av
meningsfullhet (kallas i några sammanhang för motivationskomponent). Meningsfullhet syftar till huruvida klienten känner att livet har en emotionell mening. En klient med hög känsla av
12 meningsfullhet klarar av att hantera och konfrontera de svårigheter och motstånd som denne stöter på (Antonovsky, 2005).
3.2 Biophiliahypotesen
Biophiliahypotesen utgår från ett biologiskt och naturvetenskapligt perspektiv där människan ses som en del av naturen (E12) Hypotesen är utvecklad av Edward O. Wilson som menar att människan är en biologisk varelse som har en naturligt stark genetisk anknytning till andra levande system som djur och natur. Människan är således anpassad till att interagera med andra varelser. Wilson hävdar att de som berövas kontakt med djur och natur har större risk att drabbas av psykiskt lidande då bristtillståndet, som Wilson kallar det, leder till en mätbar nedsättning av välbefinnandet (E12 & Andersson, 2010). Djur och natur anses vara
välgörande för den psykiska hälsan då de inte ställer några höga krav på människan och varken har förmågan att skuldbelägga eller ljuga för oss. Det kravlösa förhållandet till djur och natur ger människan chans till andrum, återhämtning och därmed ökat välbefinnande. Wilson påpekar att ur ett historiskt perspektiv hade de människor som samverkade med djur och naturen evolutionära fördelar gentemot de som inte gjorde det. Djuren användes både som föda vid jakt och senare som transportmedel men även för att minska stress och hjälpa
människor att återhämta sig, något som resulterade i ökad livskvalitet. Sammanfattningsvis hävdar Wilson att förhållandet mellan människa-natur är en nödvändighet för människan psykiska och fysiska välmående (Norling, 2002). Jag finner Biophiliahypotesen relevant för denna studie då den beskriver hur människans välbefinnande och inre lugn- och rohormoner frisätts i kontakt mellan människa-djur-natur.
13
4. METOD
Nedanstående kapitel inleds med en beskrivning av den forskningsmetod och urvalsmetod som använts i studien. Efter följer en redogörelse för hur undersökningen genomförts och hur databearbetningen utförts.
4.1 Metodval
För att besvara uppsatsens syfte och frågeställningar användes en kvalitativ
forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer (Bryman, 2011). Kvalitativa studier beskrivs som mjuk data som tenderar att lyfta fram egenskaper, intryck och stämningar. Bryman beskriver den semistrukturerade intervjumetoden som en metod där det finns utrymme för intervjuaren att följa upp intervjupersonernas svar med följdfrågor. En semistrukturerad intervju ger informanten stor frihet att besvara frågorna och utveckla svaren samtidigt som intervjuaren har en röd tråd att följa genom intervjuguiden (Bryman, 2011). Jag fann att en kvalitativ metod var bäst lämpad för att besvara uppsatsens
forskningsfrågor sett ur informanternas erfarenheter inom området. Genom att genomföra intervjuer var målet att på ett djupare plan utforska eventuella resultat och uppfattningar av terapimetoden. Ovanstående möjliggörs via intervjuer med möjlighet till följdfrågor.
Bryman (2011) menar att tillvägagångssättet av informationssökning i högsta grad påverkar uppsatsens resultat. För att få en överskådlig blick av tidigare författad litteratur inom ämnet utfördes en informationssökning av tidigare forskning inom ämnet. Litteratur valdes ut med ett kritiskt förhållningssätt till litteraturens validitet och relevans för uppsatsens syfte. Forskningsintervjuer kan uppfattas som ett något komplicerat samspel mellan informanten och forskaren. En nackdel är att informationen alltid blir subjektivt tolkad av forskaren (Bryman, 2011). Med ovanstående i åtanke utfördes intervjuerna med en förhoppning av att till högsta möjliga mån bibehållande en neutralt samt empatisk förhållningsätt till
informanternas upplevelser och berättelser. Dock med en kännedom om att det aldrig går att komma ifrån det faktum att insamlad data till viss del blir subjektivt tolkad av författaren vid kvalitativa intervjuer (Bryman, 2011).
En nackdel med en kvalitativ studie är att studiens resultat inte kan generaliseras då materialet inte är tillräckligt omfattande. Jag valde trots detta att inte utföra en kvantitativ studie. Detta på grund av att det inom tidsramen för denna uppsats skulle bli svårt att finna tillräckligt med informanter till en kvantitativ undersökning då hästunderstödd terapi har en ringa utbredning i Sverige.
4.2 Urval & genomförande
Litteratursökning gjordes på Malmö högskolas olika bibliotek, Malmö stadsbiblioteket samt internet för åtkomst av publicerade artiklar och tidskrifter. I studien användes Malmö högskolas sökmotor Summon, för att få fram aktuell litteratur inom ämnet. Följande sökord användes; hästunderstödd terapi, HUT, hästar psykiatri, hästars medverkan i vård och socialt arbete och EAT. Böcker som inte fanns tillgängliga på biblioteken beställdes hem från bokförlag.
14 Huvudsakligen användes tre böcker vilka var aktuella för studiens frågeställningar. Första boken Passage (Andersson, 2010) ger en väl sammanfattad bild av hur hästunderstödd terapi kan användas inom psykiatrin. I Passage beskrivs även behandlingsmetodens olika upplägg och tillvägagångssätt. I boken finns även direkta citat från klienter som genomgått behandling på verksamheten. Antonovksys bok (2005), Hälsans mysterium, utgör en
huvudkälla till uppsatsens huvudsakliga teoretiska utgångspunkt KASAM. Den tredje boken författades av Nilsonne (2004), Vem bestämmer i ditt liv?, och gav en övergripande inblick och förförståelse för hur dialektisk beteendeterapi, en gren av kognitiv beteendeterapi, med fokus på acceptans, medveten närvaro, medkänsla och bekräftelse kan resultera i ökat psykiskt välmående genom utförande av olika övningar. Annan litteratur har även studerats i syfte att få en övergripande bild av tidigare studier och forskningsresultat.
För att finna verksamheter som använder sig av hästunderstödd terapi användes sökmotorn Google med följande sökord; ridterapi, hästunderstödd terapi och HUT. Ett urval gjordes sedan av de verksamheter som idag var aktiva och där certifierade terapeuter arbetade. Av sökningarna på Google fanns 17 verksamheter i Sverige som använde sig av hästunderstödd terapi i sin verksamhet. Av dessa var det 11 verksamheter som fokuserade på
hästunderstödd terapi för individer med psykisk ohälsa. Verksamheterna kontaktades via e-mail då det var det kontaktnät som angavs på de olika hemsidorna. Terapeuterna fick skriftlig information om uppsatsens syfte och anledning till intervjuerna. Terapeuterna informerades även om att undersökningen medförde anonymitet. Om samtycke till intervjun gavs fanns det möjlighet att besvara intervjufrågorna via e-mail eller telefon, då det inte fanns ekonomiska eller tidsmässiga resurser inom ramarna för denna uppsats, att besöka verksamheterna som var belägna utanför Skåne. Av de 11 tillfrågade verksamheterna var 6 intresserade av att delta i undersökningen.
De verksamheter och terapeuter som är relevanta för forskningsfrågorna och tillgängliga för intervjuer har valts ut. Fokus för denna uppsats läggs på hur professionella terapeuter upplever hästunderstödd terapi, med en medvetenhet om att terapeuterna eventuellt inte har en helt neutral hållning till huruvida behandlingen är verksam eller inte. Jag ansåg dock att terapeuterna, bortsett från klienterna som genomgått behandling, är de som är insatta i ämnet och har tillräcklig kompetens och erfarenhet för att besvara mina frågor. Samtliga terapeuter arbetar med hästunderstödd terapi i Sverige och är certifierade ridterapeuter. Den första intervjun utfördes på plats vilket även möjliggjorde att personligen få träffa både terapeut och hästarna på verksamheten. Fördelarna med att utföra intervju på plats är
många. En positiv faktor är att terapeuten troligtvis känner sig mer hemmastadd i en välkänd miljö. En annan positiv faktor är som intervjuvare får möjlighet att se hur verksamhetens fysiska miljö ser ut (Bryman, 2011). Väl på plats utfördes intervjun med semistrukturerade frågor i ett fikarum intill stallet. Efter terapeutens samtycke spelades intervjun in, detta för att vid senare tillfälle kunna återgå till materialet. Ytterligare en fördel med att spela in intervjun är möjligheten för intervjuaren att fokusera på vad informanten beskriver, då anteckningarna under intervjun inte kräver full uppmärksamhet. Under
intervjun fördes aven anteckningar med nyckelord för att kunna bibehålla en röd tråd genom intervjun. Intervjuguiden med de semistrukturerade frågorna underlättade processen då det annars föreligger risk att intervjun glider iväg från det tänkte ämnet, särskilt då både terapeut och forskare hyser stort intresse för ämnet.
Den andra intervjun utfördes per telefon. Vid telefonintervjun fann jag det vara av högsta vikt att föra anteckningar under tiden då det inte fanns möjlighet att spela in samtalet.
15 Fyra informanter föredrog att svara skriftligt via e-mail. Av dessa fick jag utförliga och konkreta svar men, som tidigare nämnt, ger intervjumetoden inte den helhetsbild som en intervju på plats bidrar med. Det finns inte heller möjlighet under intervjuerna via e-mail att ställa naturliga följdfrågor till informanterna, det fanns dock möjlighet att utveckla frågorna i intervjuguiden och ställa följdfrågor vid behov.
Vid samtliga intervjuer, bortsett från den första, gick jag tyvärr miste om informanternas icke-verbala kommunikation, exempelvis kroppsspråk, vilket kan utgöra en betydelsefull del av informationen. En nackdel med telefon- och intervju via e-mail är att intervjuaren går miste om helhetsintrycket av både informanten och dennes kroppsspråk och även
möjligheten till att se verksamheten där behandlingen utförs Jag är medveten om att det är större sannolikhet att det skett missförstånd i tolkning av terapeuternas svar som till viss del kan ha påverkat uppsatsens reliabilitet, men då terapeuternas svar var konkreta gjordes bedömning att ändå använda dessa i studien.
Fördelen med olika datainsamlingsmetoder som telefonintervju och e-mail är att det finns möjlighet att intervjua terapeuter som arbetade på verksamheter som ligger utspridda i landet. Nackdelen är att det inte går att utesluta att informanterna tolkade frågorna i intervjuguiden på skilda sätt. Ett antagande som heller inte kan uteslutas är att det gavs en klarare bild av verksamheten som jag fick möjlighet att besöka och där aktuella följdfrågor kunde besvaras direkt av terapeuten.
4.3 Bearbetning av data
Enligt Bryman (2011) måste forskaren vara på sin vakt vid bearbetning av kvalitativ data då materialet snabbt tenderar att bli stort och otympligt. Materialet till denna studie är relativt begränsat till sin omfattning och således löper forskaren inte samma risk att överösas med en enorm mängd data. På grund av uppsatsens ringa omfattning, som endast redovisar sex stycken ridterapeuters erfarenheter, kan inga generella slutsatser av resultatet dras. Intervjun som utfördes på plats transkriberades så ordagrant som möjligt utifrån
bandinspelning och tillhörande anteckningar. Under telefonintervjun användes anteckningar som tagits under intervjun. De intervjuer som skedde via e-mail erhölls skriftliga svar på från terapeuterna. Efter transkriberingen lästes samtliga intervjuer igenom igen och de data som ansågs vara aktuella för frågeställningarna och uppsatsens syfte valdes ut. Citat från intervjupersonerna används för att säkerställa den interna validiteten (Bryman, 2011). Data som framkom i transkriberingen delades in i två huvudteman inför tematisering av studiens resultat. Meningstolkningen sker utifrån ett hermeneutiskt förståelseperspektiv med fokus på dessa två teman och via studiens huvudsakliga teoretiska utgångspunkt KASAM (Bryman, 2011).
4.4 Tillförlitlighet
För att uppnå validitet i studien, dvs. att uppsatsen undersöker det som den var planerad att undersöka krävs enligt Bryman (2011) att författaren är kompetent, skickig och empatisk vid intervjuerna. Jag har till den grad det varit möjligt försökt att uppnå en god validitet genom att använda mig av en intervjuguide och varit lyhörd för terapeuternas beskrivningar. Samtliga intervjuer utfördes av samma person och användning av samma intervjuguide skedde för att uppnå högsta möjliga validitet. Dock kunde inte exakt samma följdfrågor
16 ställas vid de olika intervjutillfällena, beroende på terapeuternas skilda svar på frågorna i intervjuguiden. En nackdel med uppsatsens metodval är att jag som enda författare har tolkningsmonopol på informanternas berättelser (Kvale & Brinkmann, 2009). Jag har under uppsatsens gång reflekterat över om det kan ha skett misstolkningar av informanterna och om jag omedvetet vägt in egna svar och värderingar i resultatet. Min egen personliga påverkan går inte att utesluta från resultatet men jag har efter bästa förmåga försökt att minimera den.
Bryman (2011) menar att den kvalitativa forskningens tillförlitlighet har diskuterats och kritiserats bland kvantitativa forskare. Bryman menar att den kvalitativa forskningsmetoden bör bedömas utifrån andra kategorier än de som vanligast förekommer bland kvantitativa forskningsmetoder, dvs. reliabilitet och validitet. Bryman menar att dessa
bedömningskategorier inte ger en rättvis bild av en kvalitativ metods tillförlitlighet och förespråkar en indelning i följande fyra kategorier; trovärdighet, att forskningen skett inom ramarna för de regler som finns. Överförbarhet, att studiens resultat går att överföras till annan forskning och bygger på kunskap som beskriver typiska drag för den undersökta gruppen. Pålitlighet, alla stadier i forskningsprocessen har granskats för att försäkra att studiens resultat är grundat på tillförlitlig mängd data. Brymans fjärde kategori utgörs av möjlighet att styrka och bekräfta vilket bygger på att forskaren agerar i god tro och i största möjliga mån ser till att personliga åsikter inte påverkar studiens resultat. Forskaren måste dock vara medveten om att det inte är möjligt att vara objektiv i kvalitativ forskning och att en eventuell påverkan inte går att utesluta. Jag har i denna studie följt ovanstående kriterier efter bästa förmåga. Informanternas subjektiva tolkningar och upplevelser tillsammans med litteraturstudier ligger till grund för uppsatsens resultat. För att undvika felaktiga tolkningar och missförstånd har jag under intervjuerna ställt följdfrågor till informanterna för att klargöra att jag tolkat dem korrekt. Till de informanter som besvarade intervjufrågorna via e-mail har vid behov ett klargörande via e-mail skett för ge en så korrekt bild som möjligt.
17
5. RESULTAT
I nedanstående kapitel redovisar jag resultaten från intervjustudien. För att inte röja informanternas identitet har jag valt att benämna samtliga informanter för terapeut 1-6. För att informanternas identitet inte ska kunna avslöjas kommer ingen närmre beskrivning av informanterna att ske, då den ringa utbredningen av aktiva terapeuter inom
hästunderstödd terapi skulle kunna avslöja informanternas anonymitet. Samtliga sex
informanter är certifierade ridterapeuter och arbetar i Sverige med hästunderstödd terapi för klienter som drabbats av psykisk ohälsa. Som tidigare nämnt i avgränsningar kommer de intervjuade personerna att benämnas som informant, samtliga terapeuter eller terapeut 1-6 för att utesluta syftningsfel.
Min förhoppning med studien var att undersöka om det fanns ett samband mellan teori och empirin, dvs. om resultat av tidigare forskning inom ämnet överensstämde med
informanternas erfarenhetsbaserade kunskap inom arbete med hästunderstödd terapi. Jag finner det vara av vikt att poängtera att data som insamlats är tredjehandsinformation då det p.g.a. etiskt övervägande inte utfördes några intervjuer med klienterna. Således består data av terapeuternas tolkning av klienternas upplevelser. Jag valde att dela in studiens resultat i två huvudteman vilka besvarar mina frågeställningar. Huvudteman används dels för att underlätta för läsaren och dels för att underlätta processen att presentera och analysera insamlat material (Bryman, 2011).
Första huvudtemat, Hästunderstödd terapi – en väg tillbaka?, redogör för studiens första
frågeställning, huruvida hästunderstödd terapi, sett ur terapeuternas professionella
perspektiv, kan hjälpa människor som drabbats av psykisk ohälsa till ett förbättrat psykiskt mående. Här redogörs även för hästens roll i behandlingsprocessen med avsikt att jämföra hästunderstödd terapi med reguljär samtalsterapi. Här redogörs även för studiens andra frågeställning, vilka som kan ha användning av behandlingsmetoden.
Det andra huvudtemat, Resultat av hästunderstödd terapi, redogör för studiens tredje frågeställning, har behandlingsmetoden påvisat några resultat? I avsnittet sammanfattas de resultat som terapeuterna via sin praktiska tillämpning av hästunderstödd terapi har funnit att behandlingsmetoden resulterat i. Här presenteras även metodens förekomst, en faktor som visade sig ha stor betydelse för klienter såväl som terapeuter.
5.1.1 Hästunderstödd terapi – en väg tillbaka?
En aktuell fråga för att besvara huruvida hästunderstödd terapi är en verksam
behandlingsmetod för personer som drabbats av psykisk ohälsa är vilka faktorer som gör hästunderstödd terapi framgångsrik där mer traditionella terapiformer inte lyckats. Margareta Håkansson har 25-års erfarenhet av psykiatrin och är idag en av de främsta forskarna inom hästunderstödd terapi i Sverige och har en möjlig förklaring till frågan.
”Inom hästunderstödd terapi kan vi kombinera motorisk inlärning, stabilitetsträning, motivation, kroppskännedomsövningar och socialt samspel mellan individer. Detta paket presenteras i en stressreducerande miljö med djur och natur. Det är inget vi klarar av att göra på en brits i ett behandlingsrum.”
18 Samtliga terapeuter som intervjuades i studien menade att ett välfungerande koncept under hästunderstödd terapibehandling är att teori varvas med praktik, något som skiljer sig från vanlig terapeutisk samtalsmetod som nästan uteslutande baseras på samtal. Klienterna har på HUT-verksamheterna lättare att ta till sig de teoretiska delarna som diskuteras när möjlighet finns att tillämpa dessa i de praktiska övningarna med hästarna direkt efter en teoretisk lektion (terapeut 2).
Andersson (2010) och terapeuterna som intervjuades i studien menar att hästunderstödd terapi är en nygammal behandlingsmetod mot psykisk ohälsa. Hästar har även historiskt sett använts som redskap med syfte att minska stressnivån i kroppen samt möjliggöra ökad återhämtning för kropp och sinne, vilket resulterar i ett bättre psykiskt mående, och i sin tur förbättrad livskvalitet. Samtliga terapeuter som intervjuades var övertygade om att hästunderstödd terapi, utfört av professionella terapeuter, i rätt anpassad miljö med lämpliga metoder, är
hälsofrämjande vid psykisk ohälsa.
5.1.2 Sammanhang i vardagen
En påverkande faktor till den ökade psykiska ohälsan i landet tros bero på en ökad känsla av ensamhet och brist på tillhörighet i ett sammanhang (terapeut 1). Studier visar på att
människor idag upplever sig vara mer ensamma än någonsin tidigare (terapeut 1). Allt mer tid spenderas enskilt inomhus framför tv och dator och mindre tid spenderas i sociala
sammanhang som t.ex. lagidrott och andra fritidsaktiviteter i grupp. Känslan av social samvaro har likaså minskat drastiskt vilket resulterar i ett lågt KASAM (terapeut 1).
Människan spenderar även allt mindre tid utomhus i naturen och går därmed miste om dess lugnande och återhämtande effekt (terapeut 1).
Uvnäs Moberg (2000) menar att större delen av befolkningen idag tenderar att ha en högre stressnivå i kroppen än vad som noterats under tidigare generationer. Vidare menar Moberg att detta resulterar i att kropp och sinne inte får den återhämtning som utgör ett grundläggande behov för människans välmående. Samtliga terapeuter vidhöll att en högst trolig orsak till tillväxten av ångestrelaterade sjukdomar har sin grund i människans ökade stressnivå och samtidigt minskad tid för återhämtning. Ökad stress i kombination med minskad vistelse i naturen anses, enligt terapeut 1 & 2, vara en påverkande faktor till den ökade psykiska ohälsan i Sverige.
Terapeut 1 berättar att forskning visar på att den miljö där människan överlag frisätter mest oxytocin, kroppens egna lugn- och rohormon som motverkar stress, och har uppmätt en minskad stressnivå, är vid vistelse ute i naturen. Helst på en relativt öppen plats med fri sikt åt flertal håll samt skog inom räckhåll som möjliggör flykt och gömställe vid eventuell
ankommande fara (terapeut 1). Ovanstående forskningsresultat är ingen slump utan en instinkt som lever kvar i människan sedan stenåldern då människans kamp- och flyktinstinkt var avgörande för dess överlevnad (terapeut 1). Ovan nämnda resultat stärker tilltron på att Biophiliahypotesen utgör en grund till varför människan mår bra av att vistas i natur och/eller tillsammans med djur (terapeut 1).
Även tidigare studier och forskning bekräftar att Biophiliahypotesen betraktas som en
väsentlig teori där människans starka genetiska band till andra levande ting bevisligen bidragit till människan utveckling samt verkar främjande för människans psykiska och fysiska mående
19 (Andersson, 2010 & Nilsonne, 2004 & E8). Terapeut 5 är övertygad om att människan har en naturligt stark genetisk anknytning till djur och natur och berättar om ett experiment som utfördes på ett sjukhus i Schweiz på patienter som genomgick gallstensoperationer. Patienterna delades upp i två grupper. En grupp patienter fick ligga på sjukhuset och återhämta sig efter operationen i ett rum med utsikt över vacker natur medan den andra
gruppen patienter placerades i ett rum utan utsikt mot natur. Resultatet av studien resulterade i att de patienter som hade utsikt över natur tillfrisknade betydligt fortare, och hade en högre halt av oxytocin i kroppen, än de patienter som låg i ett rum utan utsikt mot natur (terapeut 5). Att drabbas av psykisk ohälsa som t.ex. utmattningssyndrom och depression leder ofta till sjukskrivning för klienten ifråga (terapeut 6). En åtgärd som medför att klienten ofta känner sig isolerad och utanför i samhället. Klienten tillbringar därmed ofta mycket tid i det egna hemmet, oftast ensam och utesluten ur det självklara sammanhang som ett arbete
automatiskt medför (terapeut 6). Terapeut 2 berättar att många klienter som påbörjar behandlingen brukar känna en enorm ensamhet, trots att flertal av klienterna har ett brett socialt nätverk. Klienterna upplever ofta att omvärlden inte förstår hur de mår och att vänner och familj inte vet hur de ska hantera situationen. Tillvaron vid påbörjan av en behandling beskrivs ofta av klienterna som kaotisk (terapeut 2). Andersson (2010) bekräftar att känslan av att befinna sig i en tillvaro som upplevs kaotisk, obegriplig och oförutsägbar riskerar att leda till en försämrad psykisk hälsa.
Även känslan av utanförskap som klienterna ofta upplever kan leda till en känsla av meningslöshet i livet, vilket ofta medför att klientens sjukdomsstadium förvärras (terapeut 6). Terapeut 6 menar att för att klienterna ska lyckas bryta den onda cirkel krävs en
beteendeförändring som resulterar i att vardagen upplevs meningsfull. Enligt samtliga terapeuter är det av högsta vikt att klienten får en känsla av sammanhang i ett tidigt skede i behandlingen för att lyckas påbörja vägen tillbaka till psykiskt välbefinnande.
Klienterna får under behandlingstiden vägledning med att ta reda på vad som är meningsfullt i deras respektive livssituation och vad de kan göra för att tillföra ett
sammanhang i sin tillvaro, t.ex. via regelbundna behandlingssessioner. Klienterna får även via teorisessionerna kunskap om hur kroppen kan reagera vid olika situationer och hjälp att normalisera de känslor och tankar som uppstår (terapeut 6). Målet med nämnda resultat är att klienterna ska stärka sitt KASAM. Ett starkt KASAM är en förutsättning för ett psykiskt välmående (terapeut 6 & Antonovsky, 2005).
5.1.3 Hästen som relationsbyggare och motivator
Terapeut 6 menar att tillit mellan klient-terapeut är en förutsättning för att behandlingen ska ge resultat. Det är först efter att en grundläggande tillit byggts upp mellan klient-terapeut som det är möjligt att påbörja behandlingen mot ett psykiskt välmående (terapeut 3). Att klienten ska ha tilltro till terapeuten från början är ingen självklarhet då flertal klienter som kommer till verksamheterna har anknytningsproblem från sina första levnadsår vilka ibland ligger till grund för problem som gett sig tillkänna i form av psykiska besvär i vuxen ålder (terapeut 3). Terapeut 3 berättar att hon funnit hästarna behjälpliga för att bygga en bra relation till klienterna. Hästarna kan på ett naturligt och otvunget sätt hjälpa till att bygga upp tilliten mellan klient-terapeut, klient-klient och mellan klient-häst (terapeut 3). Terapeut 1 berättar att hon erfarit att flertal klienter som kommit till verksamheten blivit utsatta för övergrepp tidigare i livet. Det kan vara sociala, sexuella, fysiska eller verbala
20 övergrepp där förgriparen varit en person som ingått i klientens familj eller vänkrets.
Övergrepp mot barn och unga sker oftast av en person som barnet/den unge litar på
(terapeut 1). Vid dessa fall är det mycket viktigt att som terapeut inleda en försiktig start på behandlingen där klienten får möjlighet att bestämma själv i vilken takt klienten vågar och kan lita på terapeuten, t.ex. med hjälp av tillitsövningar (terapeut 1).
En tillitsövning mellan klient-häst kan t.ex. bestå av att klienten arbete med hästen lös i ett inhägnat område. Här kan klienten iaktta hästens sociala samspel och beteende. Hästen läser av klienten och bestämmer om den har nog med förtroende för klienten för att
genomföra övningen (terapeut 1). Terapeut 1 berättar att hon vid dessa övningar läser av på vilket sätt hästen bemöter och speglar klientens beteende och känslotillstånd för att sedan kunna utgå från det känslomässiga läget klienten befinner sig i vid fortsatt arbete (terapeut 1). Efter övningen brukar klient och terapeut reflekterar över vad som skedde, vilka signaler hästen och klienten sände ut m.m. Klienten kan t.ex. reflektera över vilka känslor som uppkom under övningen och träna på att verbalisera dessa. Ett av målen med tillitsövningen är även att klienten blir uppmärksam på sitt beteende och börjar reflektera över vilka
signaler klienten medvetet eller omedvetet sänder ut till omgivning (terapeut 1).
Terapeut 3 berättar att flertal klienter som kommer till verksamheten känner att de blivit dåligt bemötta av vårdsystemet tidigare och har tappat förtroendet för behandlare inom vårdorganisationen. En del klienter har varit tvångsinlagda tidigare i livet, och kan både känna rädsla och oro inför vad behandlingen kommer innefatta (terapeut 3). Terapeut 3 berättar att det i en del fall underlättar att påbörja en uppbyggnad av förtroende mellan klienten-terapeut genom att visa klienten att hästen har fullt förtroende för terapeuten. Detta kan till exempel ske genom att terapeuten kallar på hästen då den är lös i en inhägnad. Klienten får då bevittna att hästen frivilligt kommer fram till terapeuten (terapeut 3). Samtliga behandlande verksamheter i denna studie lägger stor vikt vid att hästar såväl som klienter alltid frivilligt ska komma och arbeta under behandlingarna, helt utan tvång och våld, något som kan underlätta för klienter som känt sig illa bemött eller behandlade av vårdsystemet tidigare (terapeut 1-6).
”Då hästar precis som människor har mer eller mindre jobbiga erfarenheter av omvärlden kan en häst som farit illa och blivit rädd uppvisa liknande beteende som en människa som farit illa. Det kan kännas som en lättnad för klienterna att de inte är ensamma om sin rädsla. Märker jag att en klient är rädd eller osäker brukar jag presentera klienten för en häst som tidigare farit illa. Jag kan då förklara varför hästen agerar som den gör och t.ex. blir rädd vid oväntade rörelser från omgivningen men att hästen idag har förtroende för mig. Det är viktigt att alltid sträva efter en avspänd miljö i stallet och att ha hästar med skilda personligheter och erfarenheter är till stor nytta för att kunna nå fram till olika klienter.”
- Terapeut 5
Tillit mellan klient-terapeut kan även byggas upp under samarbete vid hantering av hästar i olika miljöer. Terapeut 5 berättar att flertal klienter finner det lättare att ta upp svåra ämnen när klient-terapeut pysslar med hästar i stallet. Även Andersson (2010) hävdar att
majoriteten av klienter finner stallmiljön mer avslappnad och situationen mindre ansträngd i stallet jämfört med i ett samtalsrum där flertal klienter uttryckt att de upplever en press på att säga ”rätt” saker (Andersson, 2010).
21 om brister som finns i barn- och ungdomspsykiatrin och hur hästar kan hjälpa terapeuter och behandlare att nå fram till barn- och ungdomar. Forsling bekräftar att tillit mellan terapeut-klient-häst är grundläggande för att behandlingen ska fungera. Terapeut 1 ger ett exempel på en klient som var helt avstäng, blockerad och aggressiv. Terapeuterna försökte få kontakt med ungdomen men lyckades inte nå fram. ”Sven Forsling, hade umgåtts med klienten ifråga i stallet flera gånger men jobbade inte aktivt med klienten. När Sven Forsling anlände till platsen då klienten var helt avstängd, nådde hans röst fram till klienten och situationen kunde säkras.” (terapeut 1). Terapeut 1 menar att det var p.g.a. att Sven Forslings arbetat med hästar tillsammans med klienten och då skapat en stark tillit dem emellan som gjorde att Forsling kunde nå fram till ungdomen på ett sätt andra inte lyckades med. ”Hästen når helt enkelt in där människan inte räcker till!” (terapeut 1). Precis som med annan behandling och rehabilitering kan det vara svårt för en del klienter som mår psykiskt dåligt att finna kraft nog att ta sig till terapisessionerna (terapeut 4). Terapeuterna 2,4 & 6 uttrycker att de upplever att hästen kan utgöra en motivator till att klienter ser fram emot behandlingstillfällena. En del klienter känner även ett visst positivt ansvar gentemot hästarna att faktiskt ta sig till behandlingstillfällena, då känslan av att hästarna behöver dem, att de har en plats i ett meningsfullt sammanhang, överväger känslan av att de egentligen inte orkar (terapeut 2,4 & 6). Andersson (2010) menar att klienternas känsla över att kunna få hästarna att må bra, på samma gång som hästarna får klienterna att må bra, är en betydelsefull del för att klienterna ska orka ta sig till behandlingen även under en besvärlig dag.
”Jag hade ingen ork och ingen lust alls att åka till behandlingen idag, allt kändes tungt och jobbigt. Sen kom jag att tänka på sist när jag skulle ta in hästen från hagen, och den kom springandes mot mig och gnäggade. Den känslan gjorde mig helt varm och fyllde mig med den energi som gjorde att jag orkade ta mig hit idag.”
-Samtal med en klient återberättat av terapeut 4
5.1.4 Hästen som redskap vid medveten närvaro
På kort tid har medveten närvaro i nuet, så kallat mindfulness, blivit ett vanligt förekommande inslag i västerländsk hälso- och sjukvård. Mindfulness bygger på en meditationsmetod och anses vara ett betydande verktyg för att lyckas förändra ett destruktivt beteendemönster (Nilsonne, 2004). Terapeut 1,2,3,4 & 6 använder sig regelbundet av mindfulness i olika avslappningsövningar där klienten tränar sig på att avautomatisera invanda mönster i kropp, tanke, känsla och handling. Mindfulness bygger på att klienterna genom ökad sinnesnärvaro i nuet kan träna sig på att ha en neutral hållning till tankar och känslor som dyker upp och inte tvunget agera efter dessa (terapeut 3). Det är upp till klienten själv om denne väljer att agera efter tankarna eller endast notera dem för att sedan låta dem passera. Problem som kan uppstå med att inte vara i nuet och känna efter hur det känns försvårar möjligheten att förändra ett destruktivt beteende (Nilsonne, 2004). Forskning visar att endast 8 veckors träning i mindfulness leder till att stressnivån i kroppen minskar, risken för återfall av depressioner minskar och att klienter som drabbats av psykisk ohälsa inte besväras lika mycket av symptomen (terapeut 6). ”När klienten gör något den tycker om, eller är koncentrerad på, minskar känslan av stress och rädsla i kroppen. Klienten upplever en stund av ”här och nu” och kan öva sig i att slappna av även i påfrestande situationer. När klienten får kontakt med sitt inre lugn och
