"Det är aldrig acceptabelt att utöva våld mot en partner, om inte..."

“DET ÄR ALDRIG ACCEPTABELT

ATT UTÖVA VÅLD MOT EN

PARTNER OM INTE…”

EN ENKÄTSTUDIE AVSEENDE UNGDOMARS

ATTITYDER GÄLLANDE FYSISKT OCH

SEXUELLT VÅLD I EN KÄNSLOMÄSSIG

RELATION

AGNES JOHANSSON

ZORAYA ÖSTHOLM

“DET ÄR ALDRIG ACCEPTABELT

ATT UTÖVA VÅLD MOT EN

PARTNER OM INTE…”

EN ENKÄTSTUDIE AVSEENDE UNGDOMARS

ATTITYDER GÄLLANDE FYSISKT OCH

SEXUELLT VÅLD I EN KÄNSLOMÄSSIG

RELATION

AGNES JOHANSSON

ZORAYA ÖSTHOLM

Johansson, A. & Östholm, Z. "Det är aldrig acceptabelt att utöva våld mot en partner, om inte...". En enkätstudie avseende ungdomars attityder gällande fysiskt och sexuellt våld i en känslomässig relation. Examensarbete i kriminologi 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Kriminologi, 2019.

Abstrakt

Syftet med denna studie har varit att undersöka ungdomars attityder gällande fysiskt samt sexuellt våld i en känslomässig relation samt deras kännedom om samtyckeslagen och grov kvinnofridskränkning. För att kunna besvara syftet har enkäter delats ut på gymnasieskolor i Malmö vilka ungdomar i åldrarna 16 till 19 år har besvarat. Resultatet visar att det finns en generellt låg acceptans avseende fysiskt och sexuellt våld i en känslomässig relation, för både tjejer och killar. Däremot visar killar en någor högre acceptans än tjejer. Acceptansen för sexuellt våld visade sig även vara något högre i en icke definierad relation jämfört med en fast partnerrelation. Vidare visar resultatet att majoriteten av ungdomarna känner till samtyckeslagen. Däremot är kännedomen om grov kvinnofridskränkning och dess innebörd låg. Den här undersökningen är av explorativ ansats vilket påverkar resultatens generaliserbarhet. Om en mer djupgående forskning av ämnet utförts, hade det troligen genererat en mer beskrivande bild avseende acceptansen för våld i en känslomässig relation.

Nyckelord: attityder, fysiskt våld, kännedom om lagar, sexuellt våld, ungdomar och våld i känslomässig relation.

“IT IS NEVER ACCEPTABLE TO

USE VIOLENCE AGAINST YOUR

PARTNER IF NOT…”

ADOLESCENTS ATTITUDES REGARDING

PHYSICAL AND SEXUAL DATING VIOLENCE

AGNES JOHANSSON

ZORAYA ÖSTHOLM

Johansson, A. & Östholm, Z. "It is never acceptable to use violence against your partner, if not...". Adolescents attitudes regarding physical and sexual dating violence. Degree project

in criminology 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and Society,

Department of Criminology, 2019.

Abstract

The purpose of this study was to examine attitudes regarding physical and sexual dating violence and knowledge of two swedish laws: “samtyckeslagen” and “grov kvinnofridskränkning”, amongst Swedish adolescents in the ages of 16 to 19 years old. To be able to fulfill the purpose of this study, a survey was distributed to different high schools in Malmö which the adolescents at the schools answered. The results from our study show that adolescents have a low tolerance for dating violence, regarding physical and sexual abuse. Although boys showed a greater acceptance towards physical and sexual abuse than girls. The acceptance for using physical and sexual abuse was greater in a non defined relationship, than in a defined relationship. Most adolescents had some knowledge of “samtyckeslagen” but very few knew of “grov kvinnofridskränkning”. This study was of an

explorative nature which effects how the results can be used. Our results have shown that more thorough studies regarding dating violence should be done. Which would generate a deeper understanding for attitudes and therefore acceptance towards dating violence.

Keywords: Dating violence, attitudes, adolescents, sexual abuse, physical abuse and knowledge of the law.

Förord

Föreliggande uppsatsarbete har varit i behov av respondenter vilka är i

gymnasieålder, för att kunna tillmötesgå syftet. Därav vill författarna börja med att tacka de skolor, personal samt elever som varit involverade i enkätdeltagandet. Utan ert samarbete samt deltagande hade utförandet av denna uppsats ej varit möjlig. Vidare vill vi även tacka vår handledare Josefin Nilsson som varit en ovärderlig resurs och stöttepelare från arbetets start fram till slutet. Tack för ditt tålamod.

Malmö, juni 2019

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING ………..7

PROBLEMFORMULERING……….8

Syfte och frågeställning……….. 8

Operationalisering……….. 8

Studiens begränsningar………9

KUNSKAPSBAKGRUND………10

Tidigare forskning gällande attityder gentemot partnervåld………..10

Kunskapsbild gällande lagar och normbildning……….13

Svenska lagstiftningar………14 Kriminologiska teorier……….. 15 METOD……….16 Etiska överväganden………..16 Material………..17 Tillvägagångssätt………18 RESULTAT………19

Könsskillnader gällande attityder för fysiskt och sexuellt våld i en känslomässig relation………..19

Attitydskillnader gällande sexuellt våld i en icke definierad relation jämfört med en fast partnerrelation………21

Ungdomars kännedom om lagar………22

DISKUSSION………23 Metoddiskussion………23 Resultatdiskussion……….26 SLUTSATS………29 REFERENSER………..30 BILAGOR……….32

INLEDNING

Det senaste decenniet har utsatthet för partnervåld och attityden gentemot

partnervåld fått större utrymme inom forskning (Copp m.fl 2019). Mycket av den forskning som existerar idag är dock utförd utrikes, där respondenterna i regel varit vuxna och inte ungdomar. Vidare är det främst utsatthet för partnervåld som undersökts och alltså inte attityder avseende fenomenet. Forskningen som finns idag angående ämnet är relativt ytlig och bör därmed undersökas mer djupgående (a.a.). Våld i nära relationer är något som belysts under en längre tid ändock är mörkertalet av det fortfarande stort, vilket i sin tur medför en stigmatisering (Världshälsoorganisationen 2016). Att utsättas för olika former av våld för med sig känslor som skuld och skam och kan innebära fysiska samt psykiska men livet ut (a.a.). Det en individ exponeras för under barndomen är inte enbart

problematiskt för denne själv, utan kan likaså innebära svårigheter gentemot andra individer (Bandura 1997). I och med att det som ett barn ser lär den sig av, vilket kan komma att forma dennes attityder. Något som i sin tur kan komma att forma vilka handlingar individen anser vara befogade eller ej i olika sammanhang (a.a.). Förutom att våld och kränkningar kan förekomma i hemmet samt under

barndomen, kom det under hösten år 2017 att belysas hur det även förekommer på arbetsplatser och skolor. Som ett uppror mot de sexuella trakasserier som skett inom filmbranschen i USA mot kvinnor, användes hashtagen #MeToo, där olika former av utsatthet belystes (Cosar 2017). Genom hashtagens spridning på sociala medier, kunde människor dels finna igenkänning i utsatthet men likaså genererade det en medvetenhet om magnituden av utsattheten globalt. Yngre individer

berättade via hashtagen om en verklighet där samma problematik förelåg men som ägde rum i skolmiljö och inte på en arbetsplats (a.a.). Metoo-rörelsen

genererade diskussioner gällande varför de utsatta ej berättade om övergrepp och trakasserier förrän långt efter det ägt rum samt hur en sådan trend skall kunna brytas. Stort fokus av debatten kom därmed att riktas mot gärningspersonernas värderingar och attityder mot kvinnor (a.a.). I och med MeToo-rörelsens vittnesmål om utsatthet anses inte enbart attityder gällande sexuellt och fysiskt våld vara av relevans att undersöka, utan likaså har en specifik målgrupp fastställts mot bakgrund av flera faktorer. Ungdomar i åldrarna 16 till 19 år betraktas vara intressanta att undersöka. Då det i tidigare forskning beskrivs finnas begränsad kännedom om denna åldersgrupp, gällande partnervåld (Copp m.fl 2019). Likaså är åldersgruppen av intresse att undersöka då äldre tonåren den period som individer oftast har sin första känslomässiga relation, alternativt första sexuella umgänge (Seiffge-Krenke & Shulman 2012).

Slutligen efterfrågas ungdomars kännedom om aktuella lagstiftningar. Vilket är av intresse att undersöka då en av funktionerna med lagstiftningar är att skapa

moralbildning för medborgarna (Jareborg & Zila 2010). Det som kan påverka att lagar skall förändras, tas bort alternativt skapas, är till stor del i linje med hur normer och värderingar i samhället förändras. Lagar ämnar därmed att

upprätthålla samt bevara de normer som anses vara önskvärda i samhället. Vilket i sin tur förklarar vilka handlingar medborgarna får utöva eller ej i olika

sammanhang (a.a.). I maj år 2018 presenterade riksdagen ett beslut avseende en ny sexualbrottslag som skulle komma att träda i kraft samma år, samtyckeslagen

(Riksdagen 2018). En lagstiftning vilken enkelt förklarat bygger på att deltagande i en sexuell handling skall ha skett helt frivilligt - och till skillnad från tidigare lagstiftning krävs det inte att gärningspersonen använt sig av exempelvis våld, hot eller utnyttjat sin maktställning - för att dömas till våldtäkt (a.a.). Kriterier vilka flera av de vittnesmål som framkom genom Metoo-rörelsen beskrivit som

förhållanden som förelegat vid övergreppet (Cosar 2017). Då denna lag tillträtt för mindre än ett år sedan, är det av relevans att undersöka huruvida straffmyndiga ungdomar känner till dels lagens existens men likaså vad den innefattar. Den andra lagen som inkluderats till undersökningen är grov kvinnofridskränkning. Lagen om grov kvinnofridskränkning skall skydda en kvinna som befinner sig i en äktenskapsliknande relation, där kränkningar, hot samt våld förekommer upprepade gånger av partnern (Wennberg 2017). Det är av relevans att undersöka ungdomars kännedom om lagarna samt dess innebörd, då de kan komma att antingen utöva handlingar vilka strider mot lagstiftningen alternativt bli utsatta för handlingarna. Att undersöka huruvida de har kännedom om lagstiftningarna tydliggör även om de är medvetna om deras rättig- samt skyldigheter. Vilket är av intresse för att kunna ställa attityderna avseende fysiskt och sexuellt våld men likaså deras kännedom om de lagar som reglerar sådant utövande, i relation till varandra.

PROBLEMFORMULERING

Syfte och frågeställningar

Studiens syfte är att undersöka attityder gällande fysiskt och sexuellt våld i en känslomässig relation samt känndedom om samtyckeslagen och grov

kvinnofridskränkning, bland individer i åldrarna 16-19 år. För att kunna uppfylla syftet har tre stycken frågeställningar formulerats:

Finns det könsskillnader avseende attityder att utöva fysiskt och sexuellt våld i en känslomässig relation bland ungdomar? Skiljer sig attityderna åt beroende på vilket kön den utsatte har?

Finns det attitydskillnader hos ungdomar beroende på om fysiskt och sexuellt våld sker i en icke definierad relation jämfört med i en fast partnerrelation?

Har ungdomar kännedom om vad samtyckeslagen samt grov kvinnofridskränkning är och dess innebörd?

Operationalisering

För att undvika eventuella misstolkningar av förekommande begrepp i syftet samt frågeställningarna, operationaliserades dessa. Vilket är av relevans då det kan motverka att begreppen blir otydliga för respondenten. Något som är

problematiskt då diffusa begrepp är att betrakta som icke stabila, vilket sedermera kan komma att påverka reliabiliteten i studien (Curran & Perecman 2006). Syftet i studien är formulerat på följande vis: undersöka attityder gällande fysiskt och sexuellt våld i en känslomässig relation samt känndedom om samtyckeslagen och grov kvinnofridskränkning, bland individer i åldrarna 16-19 år. Med “attityder” avses de åsikter, inställningar samt synsätt individen har gällande de olika

frågeställningar som ska undersökas i studien. Gällande “kännedom” efterfrågas både den kunskap samt medvetenhet individen har avseende de svenska lagarna, samtyckeslagen och grov kvinnofridskränkning. Dels efterfrågas huruvida respondenten känner till lagens existens men likaså vad den innefattar samt innebär. I syftet med studien framkommer det att våld inom en “känslomässig

relation” skall undersökas. Utformandet av detta begrepp grundar sig i att tidigare

forskning använt termen “dating violence”. Vilket i denna uppsats har definierats som relationer mellan två individer, exempelvis en partnerrelation men kan likaså innefatta dejting och flörtande. Där individerna alltså ej definierat någon specifik relation, avseende umgänget.

För att kunna operationalisera vad som menas med “fysiskt våld” har Brottsbalken kommit till användning. I andra avdelningen och enligt 3 kap. regleras de lagar som berör brott mot liv och hälsa, i 5 § beskrivs det hur det är olagligt att tillfoga en annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta samt att försätta någon i vanmakt (BrB;SFS 1998:3093). Dessa definitioner är vad som legat till grund för vår definition av “fysiskt våld”. Vidare beskrivs det i 4 kap. om brott mot frihet och frid i 1 § hur det är olagligt föra bort, låsa in, eller på annat vis tvinga någon till något (a.a.). Handlingar vilka de likaså har använts vid

operationaliseringen av begreppet “fysiskt våld”.

Avseende “sexuellt våld” räknas dels de våldshandlingar som ovan presenterats men likaså har det som enligt lag förklaras som våldtäkt samt sexuella övergrepp, använts vid operationaliseringen. Till de handlingar som avgör huruvida en person har utfört en våldtäkt eller ej, presenteras det i 6 kap. 1 § att sexuella handlingar som inte skett frivilligt räknas som våldtäkt (BrB;SFS 2018:618). Vid avgörande om deltagandet skett frivilligt beskrivs det hur det skall ha framkommit verbalt eller via andra handlingar (a.a.). Vidare finns det olika undantag där en person inte kan betraktas ha deltagit frivilligt vilka alltid ska beaktas (a.a.). Vidare förklaras det i 1 § 2 st. hur en person som utnyttjat en annan individ då den varit

medvetslös, berusad eller med hänsyn till omständigheterna befunnit sig i en särskilt utsatt situation, inte heller kan betraktas ha deltagit frivilligt (a.a.). Brottsbalkens beskrivningar av vilka handlingar som innefattas till våldtäkt samt sexuellta övergrepp har alltså legat till grund vid utformningen av frågorna avseende “sexuellt våld” i enkäten.

Studiens begränsningar

En av de första begränsningar som gjordes i denna studie var att bestämma en specifik målgrupp utifrån ålderskrav. Denna studie har undersökt målgruppen ungdomar vilka är i åldrarna 16-19 år och gymnasieelever. Att undersöka denna målgrupp är av relevans då forskning avseende ungdomar och kärleksrelationer, är ett relativt outforskat ämnesområde (Seiffge-Krenke & Shulman 2012). Hur ungdomar utvecklas och likaså deras attityder till bland annat skola, vänner och familj är något som det finns relativt stor kunskapsbild om. Däremot saknas det kunskap om utvecklingen som sker i och med deras första kärleksrelationer. Tidigare forskning har visat hur ungdomar i tidiga tonåren (13-14 år) i regel enbart har fantasier om sexuellt umgänge, dejting samt förhållande. Medan ungdomar som befinner sig i senare tonåren (17-19 år) oftast besitter faktiska

erfarenheter av detta. Något som illustrerar hur snabbt utveckling gällande kärleksrelationer och sexuellt umgänge sker för tonåringar (Seiffge-Krenke & Shulman 2012). Mot bakgrund av detta specificerades målgruppen i denna studie dels till ungdomar men likaså till åldersgruppen 16-19 år.

Förutom åldersbegränsningen har studien även avgränsat undersökningsområdet ytterligare, i och med att exkludera psykiskt våld. Denna avgränsning har skett då intresset för både sexuellt samt fysiskt våld redan förelåg, till stor del mot

bakgrund av de vittnesmål som framkom i och med Metoo-rörelsen. Likaså fanns även ett intresse att undersöka ungdomars lagkännedom, angående två lagar vilka berör fysiskt och sexuellt våld. Att kunna kontrollera huruvida ungdomar är medvetna om dessa lagar illustrerar i sin tur om de vet vilka handlingar som är brottsliga. Information som är intressant att belysa i kombination med

efterfrågandet av ungdomars attityder till fysiskt och sexuellt våld.

KUNSKAPSBAKGRUND

I detta avsnitt belyses tidigare forskning i ämnet samt kriminologiska teorier som ligger till grund för studiens ramverk. Vidare presenteras de svenska lagar som studien berör, däribland även forskning kring normbildning.

Tidigare forskning gällande attityder gentemot partnervåld

Det finns mycket forskning om attityder avseende partnervåld dock sker det oftast i kombination med utsatthet. Vidare är mycket av den forskning som finns utförd utrikes samt med vuxna respondenter. Den forskning som dock utförts i Sverige - avseende ämnet samt målgruppen som här kommer presenteras - är ej “peer reviewed” alltså kvalitetsgranskad. Den svenska forskning som använts har betraktats behandla syften vilka är i linje med denna uppsats, och därmed av intresse att belysa. Fastän de möjligen ej håller samma vetenskapliga kvalité som den utländska forskningen gör.

Selektionen av tidigare forskning

En studie som utförts i Örebro undersöker attityder avseende förekomsten av våld i en nära kärleksrelation under tonåren, likaså undersöks de etiska och moraliska ställningstaganden som framkommer av attityderna (Danielsson & Persson 2013). Målgruppen var tonåringar vilka gick sista året på gymnasiet. Tillvägagångssättet för studien var fokusgruppsintervjuer där tjejerna först fick diskutera enskilt, utan killarna och tvärtom. För att sedermera sammansätta tjej-och killgruppen och diskutera ämnena igen. En annan svensk studie utförd i Göteborg, ämnade att förstå och exemplifiera ungdomars attityder gällande våld i en ungdomasrelation, men likaså ungdomars attityder till våld i sin omgivningen (Isaksson & Karlsson 2015). Urvalet bestod av tjejer och killar vilka samtliga gick i nionde klass. Tillvägagångssättet var likaså i denna studie fokusgruppsintervjuer där grupperna delades in efter kön, totalt deltog tio killar och nio tjejer (a.a.). Data från studien i Örebro har tematiserats med hjälp av meningskoncentrat för att slutligen kunna analyseras via teorier på individ-samt gruppnivå (Danielsson & Persson 2013). Resultat som framkom av fokusgruppsintervjuerna i Göteborg bearbetades genom

transkribering, för att sedermera kunna lyfta ut återkommande teman som respondenterna berört (Isaksson & Karlsson 2015).

En nyligen publicerad studie utförd i USA av Copp m.fl (2019) lägger stor vikt vid attityder och hur dessa ökar oddset att utsättas eller utsätta någon annan för partnervåld. Det antagande studien bygger på är att de som utsatts eller bevittnat våld i en parrelation kommer ha en högre acceptans gentemot partnervåld. Därmed ha högre odds att utsättas eller utsätta någon annan. I studien har det även lagts stor vikt på skillnaden mellan mäns och kvinnors attityder gentemot partnervåld. Studien är utförd med ett longitudinellt perspektiv där data är hämtad från Toledo Adolescent Relationship Study där fem mätningar gjorts. Totalt sett utfördes intervjuer med 1,321 ungdomar på 62 skolor med åldrarna 12-19 år i första mätningen. Vid sista mätningen var respondenterna 22-29 år. Angående attityder kring partnervåld fick respondenterna ta ställning till 13 scenarion och huruvida de ansåg att våld var acceptabelt eller rättfärdigat. Analysen av data utfördes med hjälp av bivariata analyser men även en ordinary least squares (OLS) regressionsanalys (a.a.). Även Herrenkohl och Jung (2016) har utfört en studie i USA med ett longitudinellt perspektiv där data hämtades från Lehigh Longitudinal Study. Vilket bestod av ett urval med ca 457 barn, den första mätningen gjordes med barn mellan 18 månader och sex år och den sista då respondenterna var 14-22 år. Studien innehåller mätningar beträffande

respondentens egna utsatthet samt deras och vänners attityder gentemot det de benämner som dating violence. Även i denna studie användes en OLS regression för att analysera data (a.a.).

Vidare utfördes en enkätundersökning i USA av Crittenden m.fl (2015) vars fokus var att undersöka attityder inom en dejting relation och huruvida ungdomar ansåg att våld i en partnerrelation var rättfärdigat. Studien guidades främst genom två frågor: (1) Påverkar sexuell orientation attityden gentemot en hälsosam relation? (2) Är denna relation förmedlad/grundad på attityder gentemot kvinnor?

Undersökningen utfördes med collegestudenter där de fick ta ställning till olika scenarion och om de ansåg att våldet var rättfärdigat (a.a.). Fakunmoju & Rasool (2018) har likaså använt sig av en enkät där de undersökt attityder och bevittnande av partnervåld i åldrarna 12-18 år i Nigeria och Sydafrika. Enkäten utfördes på 13 skolor i Nigeria och 30 skolor i Sydafrika. Undersökningen grundar sig på tre hypoteser; (1) Ungdomar i Nigeria kommer troligen rapportera högre utsatthet av familjevåld och partnervåld samt visa på högre acceptans för våld mot kvinnor än ungdomarna i Sydafrika. (2) Manliga ungdomar kommer troligast påvisa högre acceptans gentemot våld mot kvinnor än kvinnliga ungdomar. (3) Ålder, kön, land, civilstatus och exponering av familje- och partnervåld kommer relatera till acceptansen för våld mot kvinnor. Det ställdes fem frågor i enkäten beträffande attityder gentemot partnervåld, mer specifikt mäns våld mot kvinnor. Den data som insamlats analyserades sedan genom multipel regressionsanalys (a.a.). Den forskning som presenterats här ovan har bedrivits genom olika metoder och med olika mått, beroende på vad de ämnar undersöka. Däremot går det att dra slutsatsen att forskningen utförts med antingen intervjuer eller enkäter. Vilka är uppbyggda på hypotetiska scenarion som respondenten ska ta ställning till (Copp

m.fl 2019; Crittenden m.fl 2017; Fakunmoju & Rasool 2018). Den forskning som presenteras har undersökt ämnet utifrån antaganden eller hypoteser över hur de antar att data kommer se ut efter en analys.

Resultat av tidigare forskning

Trots att den tidigare forskningen kring attityder gentemot partnervåld har utförts på olika vis finns det resultat som visar på liknande fenomen. Av

fokusgruppsintervjuerna utförda i Örebro framkom det tydligt hur varken tjejer eller killar har någon större acceptans för utövande av våld i en nära

kärleksrelation (Danielsson & Persson 2013). Det fann dock omständigheter vilka legitimerade utövandet av våld enligt både tjejer och killar, nämligen om det sker i självförsvar. Däremot tenderade tjejerna att ha en något lägre acceptans för

utövandet, vilket förklarades med att tjejerna inte ville “sjunka lika lågt” som den som utövar våldet. Gällande sexuellt våld diskuteras våldtäkt där både tjejerna samt killarna svarade mycket komplext. Det beskrivs hur det dels är problematiskt emotionellt, om det sker i en relation där den som utsätts har känslor för

förövaren. Vilket i så fall förklaras kunna försvåra villigheten att anmäla händelsen, alternativt ens se det som en faktiskt våldtäkt. Något som även förklaras gå hand i hand med att det finns en rädsla för att ej bli betrodd om en anmälan utförs. Vilket motiverades med att det eventuellt inte finns tillräckligt med fysiska bevis, om personen som utsatts ej gjort tillräckligt mycket motstånd. Efter att studien utförts kunde det konstateras hur ungdomarnas attityder

tenderade att fall in i de patriarkala strukturer som finns i samhället. Vilket förklaras som mycket viktigt att belysa framförallt i skolan, där ungdomarna bör arbeta med de könsroller som föreligger (a.a.).

Av resultatet från studien i Göteborg berörande niondeklassare, framkom det i båda grupperna hur det finns en rädsla för att vara ensam (Isaksson & Karlsson 2015). Något som ungdomarna beskriver är en bidragande faktor till att vara tyst om missförhållanden i relationen. Men likaså är det en av anledningarna till att en stannar kvar i relationen även om våld förekommer. Våldet beskrivs vidare kunna legitimeras om exempelvis otrohet förekommit, alternativt att våldet enbart skett vid ett tillfälle. Slutligen beskriver ungdomarna hur det är problematiskt att våld i ungdomsrelationer inte uppmärksammas tillräckligt, eftersom det bidrar till okunskap. Mot bakgrund av detta anser författarna att fokus bör riktas mot olika myndigheter gällande ansvar att utbilda ungdomar i dessa frågor, för att förebygga brott bland ungdomar (a.a.).

Forskningsresultatet av Copp m.fl (2019) respektive Herrenkohl och Jung (2016) tyder på en generellt låg acceptans gentemot partnervåld bland ungdomar och unga vuxna. Copp m.fl (2019) presenterar i sin studie att ca 86% av unga vuxna i åldern 20-25 år ansåg att partnervåld inte är acceptabelt. Herrenkohl & Jung (2016) har istället använt sig av ett åldersspann på 14-22 år, där cirka 95% inte ansåg dating violence som acceptabelt. Däremot var det ca 25% av ungdomarna som trodde att deras vänner hade en mer accepterande attityd (a.a.). Herrenkohl & Jungs (2016) studie visar att ett fåtal ansåg dating violence som acceptabelt men betydligt fler ansåg att deras vänner var mer accepterande. Det visade sig även att

antagandet kring vänners accepterande attityd var en stor faktor för att bli utsatt, alternativt utöva partnervåld senare i livet (Herrenkohl & Jungs 2016).

Longitudinell forskning visar även att en högre acceptans för partnervåld i ungdomsåren ökar risken att bli utsatt alternativt utsätta någon annan för

partnervåld (Copp m.fl 2019; Herrenkohl & Jung 2016). I studien av Crittenden m.fl (2017) visade resultatet att yngre respondenter har en mer accepterande attityd till partnervåld än äldre. Om detta visar att partnervåld generellt kommer anses mer acceptabelt, eller om attityden förändras vid äldre ålder framgår ej. Forskningen angående attityder gentemot partnervåld blir därmed värdefull, då det indikerar hur utsattheten samt utövandet av våld kommer se ut. Genom att undersöka attityder angående partnervåld blir det dessutom enklare att utforma korrekta interventionsprogram avseende hur attityden går att förändra (Copp m.fl 2019). Vidare visar forskning på att de som själva utsatts alternativt bevittnat partnervåld varit yngre än 25 år (Copp m.fl 2019; Herrenkohl & Jung 2016). Vilket visar att forskning med yngre respondenter avseende partnervåld är betydelsefull, då det belyser hur tidigt problemet kan uppstå samt utvecklas. Det råder inte enbart skillnad gällande accepterande attityder gentemot partnervåld i olika åldrar utan även mellan kön. Fakunmoju & Rasool (2018) beskriver hur det finns en högre acceptans bland unga män i både Nigeria och Sydafrika, gällande utövandet av partnervåld (a.a.). Forskning har även visat att det är unga kvinnor som innehar en högre acceptans gällande det egna utövandet av partnervåld (Copp m.fl 2019; Crittenden m.fl 2017). Det motstridande

resultatet i forskningen, kan bero på kulturskillnader. Vilket är något Fakunmoju & Rasool (2018) belyser i den egna forskningen. I både Nigeria och Sydafrika anses kvinnan bära skuld om hon utsätts för våld dock har det visat sig att ungdomarna i Nigeria utsätts för mer våld både i familjen och relation, vilket påverkar deras attityd mer negativt (a.a.). Attityden samt acceptansen gentemot partnervåld anses även mer tolererat i olika situationer (Copp m.fl 2019;

Crittenden m.fl 2017). Generellt sett ansågs det mer acceptabelt att bruka våld då den andra parten var den som brukade våld först (Copp m.fl 2019). Trots att acceptans gentemot partnervåld inte är exakt samma som att rättfärdiga ett beteende, så har förhållandevis samma scenarion använts och anses därmed jämförbart. I och med kulturskillnaderna mellan Nigeria, Sydafrika samt USA är det möjligt att resultaten även kan variera i andra länder. Mot bakgrund av detta anses det relevant att vidare undersöka ungdomars attityder gentemot partnervåld i Sverige.

Kunskapsbild gällande lagar och normbildning

Det finns flertalet syften med att stifta lagar som skall råda i samhället och

därmed för medborgarna (Jareborg & Zila 2010). Ett av de syftena är att skapa det som kallas allmänprevention, vilket kan generera omedelbar avskräckning,

medelbar avskräckning samt moralbildning för individen (a.a.). En omedelbar avskräckning innebär att vetskapen om verkställandet av straff samt allmänhetens avsky för brottet, skall få individen att avstå från att begå brottet (a.a.). Vidare nämns medelbar avskräckning vilket innebär att medvetenheten om att straff kan ådömas skall hålla individen borta från att begå brottet (a.a.). Slutligen återfinns

det som kallas för moralbildning, något som innebär att medvetenheten om att en specifik handling är kriminaliserad skall avhålla individen från att begå brottet (Jareborg & Zila 2010). Det är dock inte enbart själva lagstiftningen som genererar avhållsamhet, utan likaså medvetenheten om att en verkställd dom illustrerar att handlingen är kriminaliserad (a.a.). Huruvida lagar agerar normbildande för individen i olika situationer har undersökts i USA av Nadler (2017). I studien förklaras det hur lagstiftningar i regel betraktas fungera som en form av moralbildning för den enskilda individen. Något som gjort frågan om vilka lagar som skall råda samt hur de skall regleras, mycket viktig i samhället. Vilket ifrågasätts i denna studie, då det belyses hur lagar ofta kan fungera avskräckande i en situation men däremot inte fungera när individen inte är själv. Om individen är i en annan social konstellation som exempelvis i en vänkrets eller arbetsgrupp beskrivs det hur den egna moralen kan komma att förändras. Till följd av det umgänge denne befinner sig i. Faktorer vilka alltså kan få individen att ändra sin uppfattning, gällande huruvida en handling är korrekt eller ej. Mot bakgrund av att forskning har visat hur lagar kan fungera moralbildande för individen men eventuellt brista i grupp ges följande rekommendation.

Ansvarsfrågan gällande moralbildning bör förflyttas från att lagstiftning innehar främsta kraften att upprätthålla moralen hos individen. Då det snarare är de

sociala normer som bildas i olika sociala konstellationer, som visat sig förändra en individs moral främst och alltså inte själva lagstiftningen (a.a.).

Svenska lagstiftningar

I juli år 2018 trädde en ny sexualbrottslagstiftning i kraft nämligen

samtyckeslagen, vilken bygger på att sexulla handlingar skall ske genom fri vilja och är annars att betrakta som våldtäkt (Riksdagen 2018). Det som skiljer den nya lagstiftningen från den redan existerande gällande våldtäkt, är förändringen om vad som inkluderas till att omständigheterna är att betrakta som icke frivilliga (a.a.). Den redan existerande lagstiftningen förklarar dessa omständigheter som bland annat hot, våld eller utnyttjande av maktställning mot den utsatta (a.a). Något som är annorlunda med samtyckeslagen, då omständigheterna inte enbart behöver innefatta exempelvis hot och våld för att betraktas som våldtäkt (a.a.). Utan alla de sexuella handlingar som inte sker helt frivilligt, skall anses som våldtäkt eller sexuellt övergrepp beroende på vilka handlingar som skett (a.a.). Lagstiftningen skall i praktiken kunna tillämpas i de fall där den utsatte

exempelvis varit sovande, redigt berusad eller på annat vis inte kunnat ge sitt samtycke till att en sexuell handling skall äga rum (a.a.).

I brottsbalkens fjärde kapitel återfinns brott mot frihet och frid där bland annat lagen om grov kvinnofridskränkning som tillkom år 1998 presenteras (Wennberg 2017). Syftet med lagen är att komma åt de fall där systematiska och upprepade kränkningar utföras av personen som kvinnan lever tillsammans med.

Kränkningarna kan enligt lagen vara av fysisk, psykisk samt sexuell karaktär vilka skall ha utövats upprepade gånger. Där förövaren är en man som kvinnan levt under äktenskapsliknande förhållande med. I och med att handlingarna oavsett art har förekommit upprepade gånger betraktas kvinnans integritet vara kränkt. Detta gör att brottet därmed är att betrakta som grovt (a.a.).

Kriminologiska teorier

Social inlärningsteori är den kriminologiska teori som enligt Copp m.fl (2019) i regel associeras med förklarandet av partnervåld. Vanligtvis är det Banduras sociala inlärningsteori, B-SLT, som används men det finns även förgreningar av teorin. En av förgreningarna är Akers differentiella associationer (a.a.). I sin grund menar både B-SLT (Bandura 1977) och differentiella associationer (Akers & Jennings 2015) att beteenden är inlärda av personer i en individs omgivning. Både B-SLT (Bandura 1977) och differentiella associationer (Akers & Jennings 2015) belyser attityder som ett kraftfullt verktyg för huruvida ett beteende kommer läras in och replikeras. Detta skulle därmed betyda att ungdomars attityder gentemot partnervåld kan ändras, beroende på vilka attityder som finns i omgivningen. Inom B-SLT framgår det även att inlärning kan ske via berättelser om ett visst beteende och dess konsekvenser (Bandura 1977). Genom berättade historier av andra i individens närhet kan en attityd förändras både positivt eller negativt (a.a.). Attityder är även enligt Akers och Jennings (2015) viktigt i avgörandet för hur en handling kan rättfärdigas alternativt ursäktas av förövaren i olika

situationer. Därav kan olika typer av våld i en känslomässig relation anses mer acceptabelt i vissa situationer än andra. Detta är även något som framgick i tidigare forskning (Copp m.fl 2019; Crittenden m.fl 2017). Gällande olika agerande beroende på situation menar B-SLT att det är både de interna samt externa faktorerna som förklarar en individs beteende (1977). De interna

faktorerna, som tankar samt attityder, har en betydande roll då dem fungerar som en typ av kontroll. Avseende vad en individ uppfattar och hur det uppfattas samt om dess konsekvenser är att föredra (a.a.). Bandura har senare utvecklat sin teori där attityder fortfarande är en komponent vid förklaringar av handlingar men det är inte lika framträdande (Bandura 2001). Däremot har Akers sociala

inlärningsteori testats empiriskt vilket visat på god evidens för de grundläggande ideerna, där de egna samt vänners attityder visat sig ha betydelse (Akers och Jennings 2015). Utifrån social inlärningsteori blir det tydligt att attityder har en inverkan på hur en individ kommer handla i olika situationer.

Förutom social inlärningsteori bör även sociala band belysas. Teorin vill förklara varför inte alla individer begår brott och belyser därmed hur väl individen är integrerad till samhället (Hirschi 2002). De relationer individen har till

institutioner samt andra individer, är vad som utgör de sociala banden. Teorin har bearbetats av Sampson och Laub, vilka har beskrivit kriminalitet i ett

livsförloppsperspektiv (Laub & Sampson 2003). De framhåller hur övergången mellan barndomen och tonåren är en period vilken innefattar förändringar i relationer och därmed de sociala banden. I och med detta belyses de faktorer som är betydande, avseende huruvida en ungdom kan komma att begå brott eller ej. Om föräldrarna vet var ungdomen är, med vilka samt vad de gör, utövar de social kontroll. En ungdom som har starka sociala band till vänner men däremot svaga sociala band till familj beskrivs vara svårare att utöva social kontroll på. Ett förhållningssätt som innebär att de normer och värderingar som ungdomen främst har i sin omgivning, är vännernas och inte de vuxnas. Om de vänner ungdomen umgås med exempelvis har ett liberalt förhållningssätt till kriminalitet, är det därmed normer och värderingar som ungdomen kan komma att ta efter. Eftersom banden till dessa individer är starkare än exempelvis familjen (a.a.). Av denna

anledning är det viktigt att undersöka vilka attityder ungdomar har gällande våld i en känslomässig relation. Då deras attityder kan komma påverka andras både positivt samt negativt.

METOD

Studien är utförd med en tvärsnittsdesign då studien enbart efterfrågar attityder samt kännedom vid ett tillfälle. Mätningen av attityder samt kännedom görs genom en enkät med hypotetiskt ställda frågor, som respondenten ska ta ställning till. Samtlig data har kodats in i dataprogrammet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) där en statistisk analys av har skett. Totalt har 162 elever i åldrarna 16-19 åt från två olika gymnasieskolor i Malmö besvarat enkäten.

Etiska överväganden

Kriminologi är ett ämne vars forskning samt studier ofta berör känsliga uppgifter, vilket denna studentuppsats i kriminologi likaså gör (Ivert & Mellgren 2014). Det som anses känsligt i denna studie är ämnet, våld i känslomässig relation. Däremot är det enbart attityder gentemot våld i känslomässig relation som efterfrågas, där respondenten besvarar hypotetiska frågor. Alltså anses det inte lika känsligt som om utsatthet - och därmed respondenternas erfarenhet - hade efterfrågats. I och med studiens valda ämne blir övervägandet av olika etiska principer betydelsefullt för att studien skall kunna betraktas som korrekt utförd.

Denna studentuppsats har präglats av de etiska principer som råder vid samhällsvetenskapliga studier: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2017).

Informationskravet uppfylls i denna studie genom ett informationsbrev (se bilaga 2), vilket upplyser respondenten om studiens syfte samt att deltagandet är frivilligt och kan avbrytas när som under studiens gång (a.a.). Eftersom enkäten i studien berör elever vilka går gymnasiet, är dessa äldre än 15 år och får fatta beslut om deltagande själv. Vilket innebär att eleverna inte behöver vårdnadshavarens godkännande för deltagande i studien. Däremot med tanke på elevernas relativt unga ålder samt studiens känsliga innehåll, rekommenderas eleverna att diskutera sitt deltagande med vårdnadshavare om de eventuellt känner osäkerhet inför deltagandet. Om respondenten önskade diskutera med vårdnadshavare kunde de ta med enkäten hem och besvara enkäten vid ett senare tillfälle. Då respondenten läst informationsbrevet och fått utrymme för eventuella frågor samt muntligt

förtydligande, ombads respondenten att skriva under att de samtyckt att delta i studien. Detta innebär likaså att de är medvetna om att deras svar används och på så sätt har samtyckeskravet tillgodosetts (Vetenskapsrådet 2017).

Kontaktuppgifterna fanns i informationsbrevet vilket innebar att respondenten kunde ta kontakt med studiens ansvariga, ifall de önskade att ej medverka längre. Varje enkät var märkt med ett nummer. Om respondenten ville avbryta sitt deltagande mailade de till författarna och angav detta nummer. Då elimineirades de från studien och enkäten förstördes.

Eftersom denna studie berör personuppgifter som ålder och kön samt känsliga personuppgifter såsom hälsa och sexualliv har data hanterats med särskild

försiktighet. För att den information som respondenterna lämnat inte ska kunna härledas tillbaka till individerna förvaras de underskrivna samtyckesblanketterna utom räckhåll för obehöriga. dessa förvaras även separat från dem besvarade enkäterna - vilket är i linje med konfidentialitetskravet (Vetenskapsrådet 2017). Respondenterna blev även upplysta om att deltagandet i studien är anonymt via informationsbrevet, därmed skulle de inte skriva namn eller annan identifikation på enkäten. Enkäterna har avidentifierats genom att kodas in i SPSS, där

kodnyckeln förvaras separat från datorn. Som nyttjandekravet menar kommer den data som samlats in samt presenterats, enbart användas i ett vetenskapligt syfte (a.a.). Respondenterna blev därmed upplysta om att resultaten, kommer publiceras på Malmö universitets databas Malmö University Electronic Publishing (MUEP) samt att det kan komma att användas i framtida studentarbeten. Den

lösenordsskyddade datorn - där data förvaras - har inte använts i samband med någon samtidig internetuppkoppling med obehöriga. Resultaten består av sammansatt statistik över samtlig data och skildrar därmed ej vad en enskild individ svarat. Samtliga enkäter förstörs efter de analyserat i SPSS och datan kommer därefter raderas då studien är avslutad. Resultatet kommer även skickas ut till de skolor som deltagit för att uppmärksamma såväl skolledning samt elever om den problematik som föreligger.

Material

I detta avsnitt presenteras det material som studien använt sig av, till detta innefattas: enkät, ural samt bortfall.

Enkätutformning

Enkäten är utformad i tre delar; angående attityder kring fysiskt våld i en

känslomässig relation, sexuellt våld i en känslomässig relation samt kännedom om svenska lagar. Enkäten omfattar totalt 32 frågor (se bilaga 3). Innan respondenten besvarar den första delen i enkäten, besvaras frågor om kön och ålder.

Vid utformandet av enkätens första och andra del använts redan existerande mått, vilka förekommit i tidigare forskning gällande mätning av attityder. Det redan existerande mått som den aktuella enkäten främst bygger på är “Attitudes Towards Dating Violences scales” (Price m.fl 1999). De frågor samt mått som handlar om fysiskt och sexuellt våld har valts ut och översatts till svenska. Frågorna i enkäten är ställda på ett hypotetiskt vis, vilket är det främst förekommande sättet att ställa frågor på i tidigare forskning (Copp m.fl 2019; Crittenden m.fl 2017; Edelen 2009; Fakunmoju & Rasool 2018). Ett exempel på hur dessa hypotetiska frågor ställs är “Det är okej att bruka fysiskt våld mot en kille man dejtar, eller på liknande sätt träffar, om han har gjort något som upprör”. Frågorna är ställda på två olika vis först genom att killen är den som brukar fysiskt våld mot sin partner sedan med en tjej som förövare. Detta val gjordes då frågor ställs bäst till

ungdomar, genom att skriva ut vem förövaren samt den utsatte är (Eden 2009). Om kön på förövaren samt den utsatte inte skrivs ut, kan det innebära att respondenten identifierar sig med antingen den utsatte eller förövaren, vilket betyder att respondenterna kommer tolka frågan olika (a.a.). Genom att benämna kön på förövaren alternativt den utsatta går det även att särskilja könsskillnader, avseende attityder samt acceptans gällande killar respektive tjejer som brukar våld

(Eden 2009). Enkätens svarsalternativ var på en femskalig nivå vilket även är återkommande i tidigare forskning (Copp m.fl 2019; Fakunmoju och Rasool 2018). Svarsalternativen ser ut på följande vis: (1) Håller inte med alls (2) Håller delvis inte med (3) Varken håller med eller inte (4) Håller delvis med (5) Håller helt med, där höga värden tyder på en högre acceptans gentemot våld i en känslomässig relation.

De frågor i enkäten vilka berör kännedom angående samtyckeslagen och grov kvinnofridskränkning är utformat på annat vis. Respondenten efterfrågas om de hört talas om lagarna. Då respondenten uppger att de hört talas om lagen ombeds be besvara en filterfråga huruvida de anser sig veta lagens innebörd. Vidare fanns även en fritextfråga där respondenten fick uppge vad de trodde att lagen innebar.

Urval

Urvalet bestod av ett bekvämlighetsurval där 14 rektorer för gymnasieskolor i Malmö kontaktades. Varav åtta stycken var rektorer för kommunala- och sex stycken rektorer för fristående gymnasieskolor. Av dessa 14 rektorer kom enbart två att ge sitt godkännande avseende enkätutdelningen inom tidsramen för arbetet. Dessa två gymnasieskolor är båda större kommunala skolor i Malmö. Gällande antalet elever som deltog i studien för respektive skola ser deltagandet olika ut. På ena skolan besvarades 111 enkäter och på den andra 51 enkäter, totalt sett bestod urvalet av 162 elever. Vidare bestod urvalet av 40% killar och 58% tjejer,

resterande 2% har valt att inte uppge kön. Urvalets åldersfördelning är enligt följande; 23% var 16 år, 25% var 17 år, 35% var 18 år och 15% var 19 år då studien utfördes. Resterande 2% har valt att inte uppge ålder.

Bortfall

Studiens externa bortfall är litet, totalt har 196 enkäter delats ut, varav 162

besvarades. Detta genererar en svarsfrekvens på 83% och betraktas som mer än en acceptabelt (Curran & Perecman 2006). Till studiens externa bortfall räknas de som valt att inte besvara enkäten alternativt ej gett skriftligt samtycke. Det interna bortfallet för studien är något större då 39% valt att inte besvara någon av

enkätens frågor.

Tillvägagångssätt

Nedan följer en förklaring över tillvägagångssättet dels för utdelningen av enkäten men likaså bearbetningen av data.

Datainsamling

Utdelningen av enkäten skedde fysiskt på de båda gymnasieskolorna under en veckas tid i maj 2019. Under de lektioner enkäten besvarades satt eleverna vid sina bänkar och enkäten besvarades individuellt. Båda författarna var närvarande vid datainsamlingen för att informera om undersökningen. Detta gav även respondenterna utrymme att ställa frågor samt klara upp otydligheter vid bevarandet av enkäten. Enkäterna samlades in direkt efter att de besvarats och därmed behövdes ingen vidare tidsaspekt tas i beaktning.

Analysering av data

Då datainsamlingen var utförd avidentifierades enkäterna genom en inkodning i SPSS. De två frågorna i enkäten som innehöll fritext skrevs ner för att analyseras separat. För att kunna analysera och besvara studiens frågeställningar har olika index skapats. Det första var “Våld i känslomässig relation” vilket innefattar variabler kring fysiskt och sexuellt våld (se bilaga 4). De andra två indexen var “Våld mot killar” respektive “Våld mot tjejer” vilka innehåller variabler vilka anger kön på den som utsätts (se bilaga 4). Dessa index används för att besvara den första frågeställningen: Finns det könsskillnader avseende attityder att utöva fysiskt och sexuellt våld i en känslomässig relation bland ungdomar? Skiljer sig attityderna åt beroende på vilket kön den utsatte har? Vidare utgjordes analysen av tre separata independent t-test där ovan nämnda index används som den beroende variabeln. För samtliga independent t-test har “kön” använts som den oberoende variabeln. Valet att använda independent t-test gjordes eftersom det enbart var skillnader mellan två grupper mätta under en tidpunkt som skulle analyseras (Fields 2009). Vidare beträffande analysen av independent t-test kommer en signifikansnivå på 95% användas. För att räkna ut effekten av independent t-test har Cohen’s d använts. Effektens storlek bedöms vara liten vid 0.2, medium vid 0.5 och stor vid 0.8. Genom “explore” i SPSS har det även kontrollerats för outliers.

Besvarande av den andra frågeställningen - Finns det attitydskillnader hos ungdomar beroende på om fysiskt och sexuellt våld sker i en icke definierad relation jämfört med i en fast partnerrelation? - skedde genom analyser för olika frekvenser. Även här har det skapats index “våld i icke definierad relation” samt “våld i fast partnerrelation” som sedan kodats om till låg, medel samt hög acceptans för sexuellt våld (Se bilaga 4). Fysiskt våld kommer inte innefattas i resultatet då det inte fanns tillräckligt nyanserade frågor i enkäten för att det skall kunna analyseras. Den tredje frågeställningen Har ungdomar kännedom om vad samtyckeslagen samt grov kvinnofridskränkning är och dess innebörd? kommer likaså de analyseras genom frekvenser.

RESULTAT

Följande avsnitt presenterar de olika resultaten för samtliga independent t-test samt frekvensanalyserna.

Könsskillnader gällande attityder för fysiskt och sexuellt våld i en känslomässig relation

För samtliga analyser har det kontrollerats för outliers, där det först skedde en analys innan och en efter kontrollerandet. Vid kontrollerandet för outliers

påverkades medelvärdet i analysen på så vis att det ökade - främst hos killar - men signifikansnivån påverkades inte. Av denna anledning kommer resultatet för analysen utan outliers presenteras, eftersom dessa fall inte ska bidra till skevhet. Vid analysen för “Våld i känslomässig relation” identifierades nio outliers vilka hade ett värde på ≥54. För “Våld mot killar” kunde sju outliers hittas, dessa var de respondenter vilka hade ett värde på ≥27. Beträffande “Våld mot tjejer” gick det att urskilja åtta outliers vilka hade ett värde på ≥24. Trots att det finns de

respondenter - i form av outliers - som har en högre acceptans för fysiskt och sexuellt våld, är acceptansen generellt låg (se tabell 1).

Tabell 1. Identifierandet av range för indexen “Våld i en känslomässig relation”, “våld mot killar” samt “Våld mot tjejer” exkluderat outliers.

Antalet respondenter för dem olika independent t-test varierar med tanke på outliers samt internt bortfall. För att få en överblick angående urvalet för samtliga analyser presenteras dessa nedan (se tabell 2).

Tabell 2. Urvalet för samtliga independent t-test

Vid samtliga independent t-test har det utförts Levene’s test, för att undersöka om det förekommer homogen spridning mellan grupperna killar och tjejer.

Tabell 3. Resultat för Levene’s test för samtliga independent t-test

Samtliga Levene’s test (se tabell 3) ligger under signifikansnivån, vilket innebär att antagandet för homogen spridning är bruten (Fields 2009). Vidare analys beträffande independent t-test har skett via ”Equal variances not assumed”. För det independent t-test med “Våld i en känslomässig relation” har killar (M=35,98 SD=8,78) i genomsnitt en högre acceptans för våld än tjejer (M=27,84 SD=4,11). Medelvärdesskillnaden på 8,14 är signifikant t(58,87) = 6,07, p <.05. Däremot anses effekten vara låg d = 0,11.

Angående analysen med “Våld mot killar” påvisar killar (M=16,96 SD=3,95) i snitt en högre acceptans för våld än tjejer (M=14,16 SD=2,17). Den skillnad i acceptansen för våld mot killar på 2,78 är signifikant t(20,9) = 2,84, p <.05. Effekten är låg d=0,08.

Våld i en känslomässig relation

Våld mot killar Våld mot tjejer

Möjlig range 24-120 12-60 12-60

Observerad range 24-53 12-24 12-22

Våld i en känslomässig relation

Våld mot killar Våld mot tjejer

Killar Tjejer Killar Tjejer Killar Tjejer

N 48 85 18 49 17 50

Våld i en känslomässig relation

Våld mot killar Våld mot tjejer

Levene’s Test for Equality of Variances

Beträffande det sista independent t-test som genomförts med “Våld mot tjejer” påvisade det även denna gång att killar (M=16,18 SD=3,52) i genomsnitt har en högre acceptans för våld än tjejer (M=13,96 SD=2,07). Denna

medelvärdesskillnad på 2,22 är signifikant t(19,89) = 2,46, p <.05. Beträffande effekten är låg d = 0,07.

Vilket går att observera i samtliga independent t-test är spridningen av de observerade värdena stor - främst hos killar - trots kontrollerandet av outliers.

Attitydskillnader gällande sexuellt våld i en icke definierad relation jämfört med i en fast partnerrelation

Nedan presenteras de analyserade frekvenserna avseende attityder för fysiskt och sexuellt våld mot en partner i en icke definierad relation, jämfört med i en fast partnerrelation bland ungdomar i åldrarna 16-19 år. Analysen för sexuellt våld i en fastpartner relation bestod av 149 respondenter. Beträffande analysen för en icke definierad relation bestod analysen av 148 respondenter.

Figur 1. Beskriver frekvensen i Figur 2. Beskriver frekvensen i procent över attityder angående procent över attityder angående våld i en fast partnerrelation våld i en icke definierad relation Majoriteten av respondenterna - 93% - visar på en låg acceptans för att sexuellt våld får förekomma i en fast partnerrelation, alltså mot en flick- eller pojkvän. Vidare är det 7% som har en något högre acceptans, det vill säga en medel

acceptans för att sexuellt våld får förekomma mot en fast partner (se figur 1). Inga av ungdomarna har en hög acceptans gentemot sexuellt våld i en fast

partnerrelation. Gällande acceptansen gentemot sexuellt våld i en icke definierad relation anses 86% av respondenterna ha en låg acceptans. Vidare har 11% en medel acceptans för sexuellt våld mot en icke definierad partner. Enbart 2% har påvisats inneha en hög acceptans för sexuellt våld i en icke definierad relation (se figur 2).

Generellt finns det en låg acceptans för fysiskt och sexuellt våld oavsett om det sker i en fast partnerrelation eller i en icke definierad relation. Det är dock en

större andel av respondenterna som anser att sexuellt våld mot en icke definierad partner är något mer acceptabelt än i en fast partnerrelation.

Ungdomars kännedom om samtyckeslagen och grov kvinnofridskränkning

Nedan presenteras de analyser som gjorts beträffande ungdomars kännedom om samtyckeslagen samt grov kvinnofridskränkning. Analysen är uppdelad i två delar där vardera lag analyseras separat. Analysen för samtyckeslagen bestod av 162 respondenter och grov kvinnofridskränkning av 160 respondenter.

Kännedom om samtyckeslagen

Figur 3.1. Beskriver i procent Figur 3.2. Beskriver i procent hur stor andel som hört talas om hur stor andel som vet vad

samtyckeslagen. samtyckeslagen innebär.

Det är en stor andel av respondenterna - 88% - som uppger att de hört talas om samtyckeslagen. Resterande 12% har därmed inte hört talas om samtyckeslagen (se figur 3.1). Av de ungdomar som hört talas om lagen har 46% uppgett att de vet vad lagen innebär. Vidare har 42% uppgett att de till viss del vet vad

samtyckeslagen innebär och resterande 12% är osäkra på dess innebörd. Majoriteten av ungdomarna i 16-19 årsåldern har hört talas om samtyckeslagen och anser att de vet eller till viss del vet vad lagen innebär. Angående den öppna fråga i enkäten har de flesta beskrivit att samtliga parter måste ha samtyckt till sexuella handlingar, innan dem sker.

Kännedom om grov kvinnofridskränkning

Figur 4.1. Beskriver i procent Figur 4.2. Beskriver i procent

hur stor andel som hört talas om hur stor andel som vet vad grov

grov kvinnofridskränkning. kvinnofridskränkning innebär.

Knappt en tredjedel - 32% - av respondenterna har hör talas om grov

kvinnofridskränkning. Resterande 68% har inte hört talas om lagen (se figur 4.1). Av de ungdomar som har hör talas om grov kvinnofridskränkning uppger enbart 14% att de vet vad lagen innebär (se figur 4.2). En något större andel - 30% - anser att de till viss del vet vad lagen innebär. Vidare vet 28% inte vad lagen innebär och 28% är osäkra på lagens innebörd.

Det är ett fåtal av respondenterna som hört talas om grov kvinnofridskränkning och ännu färre är medvetna om lagens innebörd. Av de som lämnat en kommentar avseende vad de tror att lagen innebär, framkommer det hur uppfattningen är att man inte får kränka en kvinnas åsikt och inte heller sexuellt. Ett fåtal har uttryckt att de tror att lagen innebär reglering kring upprepad misshandel av kvinnor. Alltså råder det relativt stor ovisshet om vad lagen egentligen avser bland ungdomar i åldrarna 16-19 år.

DISKUSSION

Vid utförandet av en studie är det viktigt att ta de olika valen av tillvägagångssätt i beaktning. I syfte att kunna lyfta vad som upplevts som positivt men likaså

negativt, då det är av relevans för framtida arbeten att känna till dessa aspekter av arbetet. Därav förs en diskussion om hur de olika valen av metod har påverkat studien men likaså diskuteras det resultat som framkommit.

Metoddiskussion

Metodvalet i form av en enkätundersökning skedde av olika anledningar. Primärt för att enkäter är tidseffektiva och en stor mängd data kan samlas in till skillnad från intervjuer. Vidare är det även enklare att upptäcka mönster vid användning av en större mängd data (Curran & Perecman 2006). Flertalet av den utrikes bedrivna forskning gällande partnervåld har även använt sig av enkätundersökningar

innebär att enkäten som studien använt sig av bygger på redan beprövade mått. Enkäten utformades främst med slutna frågor för att den skulle gå relativt fort att besvara. En allt för lång enkät kan innebära att respondenterna tröttnar på att besvara frågor och det interna bortfallet blir stort (Curran & Perecman 2006). Eftersom enkäten utfördes under skoltid ansågs det även vara av värde med en kort enkät för att inte ockupera allt för mycket av lektionstiden. I och med att enkäten enbart delades ut under lektionstid kunde studien ej inkludera de

individer som av olika anledningar inte befann sig i skolan. Detta kan innebära att en intressanta grupper av individer utesluts från deltagandet av studien och

därmed har värdefull information för studien likaså uteslutits.

Enkäten delades in i tre olika delar och är utformad med svarsalternativ som i huvudsak ser ut på samma sätt. Dels för att det ska upplevas som behagligt för respondenterna att besvara, men även för att ge ett professionellt intryck och på så vis öka tillförlitligheten hos respondenterna (Curran & Perecman 2006). Studiens höga svarsfrekvens kan ha varit en faktor av datainsamling med hjälp av enkäter, då dessa bidrar till en känsla av anonymitet trots krav på skriftligt samtycke. Ett flertal av respondenterna uttryckte dock att en internetbaserad enkät hade varit mer behagligt för de att besvara. Somliga av de som besvarade enkäten gjorde det utan att ge skriftligt samtycke. Hade enkäten varit internetbaserad kan

svarsfrekvensen ökat då respondenter fått en ökad känsla av anonymitet.

Trots de aspekter som underlättat datainsamlingen genom enkäter kan enkäten i det aktuella fallet varit bristfällig. De slutna frågorna begränsar den information som kan framkomma. Detta blev tydligt då respondenter lämnade små

förklaringar på enkäten till varför de svarade som de gjorde. Dessa kommentarer var främs förekommande vid fråga sju och åtta, vilka berör attityder gentemot att bruka fysiskt våld mot tjej respektive kille som redan själv brukat fysiskt våld. Då respondenter anser det nödvändigt att förtydliga sitt ställningstagande kan detta indikera på bakomliggande orsaker. En diskussion med respondenterna hade möjligtvis frambringat en mer detaljerad data. Intervjuer eller fokusgrupper hade troligen kunnat generera mer ingående information gällande attityder kring våld i en känslomässig relation. Alternativt hade en flermetodsforskning i form av både enkät och intervjuer varit gynnsam. Intervjuerna hade kunnat väga upp med en utvecklad förståelse för den mängd data enkäterna bidragit med. Vilket i sin tur hade bidragit till en ökad reliabilitet.

Vidare framkom även annan problematik gällande utformningen av enkäten. Enkäten gick enbart att besvara på svenska vilket hade kunnat generera

språkproblematik. Detta undveks då datainsamlingen skedde på gymnasieskolor där undervisningen främst bedrevs på svenska. Samtliga elever hade därav goda kunskaper i svenska språket. Däremot förelåg viss språkproblematik gällande hur somliga frågor formulerats. En del respondenter hade problem med att förstå hur de olika situationerna i frågorna förhöll sig. Främst kretsade denna problematik till frågor som gällde fysiskt våld då den andra parten redan brukat våld samt de frågor i enkäten som syftar till att övertyga en partner till sex. Respondenter ville förtydliga sig om att det gällde självförsvar och att övertyga innebär att individen sedan har sex frivilligt. Genom att författarna medverkade vid enkätutdelningen

kunde dess otydligheter klargöras. Hade detta inte varit fallet finns risk för skevhet i resultatet. En pilotundersökning hade varit lämplig att genomföra då denna problematik kunnat undvikas. Trots att förtydligande kunde göras på plats genererade de sista frågorna avseende lagkännedom ett stort internt bortfall. Huruvida det stod i relation till att respondenterna inte förstod frågorna, eller inte visste vad de skulle svara är dock oklart och kan därmed inte skuldbeläggas helt på formuleringen av frågorna.

Vid analysen av data blev det tydligt att delen i enkäten som berör fysiskt våld inte var tillräckligt nyanserad. De olika hypotetiska situationer som presenterades i enkäten innefattar enbart fysiskt våld mot en tjej respektive kille man dejtar eller på liknande sätt träffar. Enkäten saknade således frågor kring fysiskt våld mot en fast partner, det vill säga en flick- eller pojkvän. Av denna anledning kom

resultatet att påverkas. Eftersom fysiskt våld inte kunde innefattas vid analysen över acceptansen för fysiskt och sexuellt våld mot en icke definierad partner jämfört med en fast partner.

Angående utdelningen av enkäten på gymnasieskolor visade det sig vara något problematisk då enbart två gymnasieskolor av de totalt 14 stycken kontaktade rektorerna, kunde ge sitt godkännande inom tidsramen för studien. Flertalet av de kontaktade rektorerna uttryckte ett intresse för uppsatsens ämne samt deltagande, men tackade nej med motiveringen att eleverna var skoltrötta i slutet av

vårterminen. Därav antog rektorerna att eleverna inte skulle svara seriöst på enkäten, vilket inte hade varit gynnsamt för undersökningen. Flertalet av

rektorerna uttryckte även att en enkätundersökning inte var önskvärd på skolan då egna enkäter redan förekommit. Det hade varit gynnsamt om urvalet bestod av fler än två gymnasieskolor och då främst en blandning av både kommunala och fristående. Vilket hade bidragit till studiens generaliserbarhet. Den demografi som studien samlat in gällande ålder och kön kom även att begränsa studiens

generaliserbarhet, då det inte går att uttala sig om hur representativt urvalet är i förhållande till populationen.

Studien undersöker enbart fysiskt och sexuellt våld i en känslomässig relation samt kännedom om två svenska lagar. Vid partnervåld innefattas utöver fysiskt och sexuellt våld i regel även psykiskt våld. Innefattande av psykiskt våld hade gett en mer överskådlig bild av våld i en känslomässig relation. Däremot hade enkäten blivit betydligt mer omfattande och bidragit till enkättrötthet om sådana frågor hade innefattats (Curran & Perecman 2006). Vidare uteslöts även psykisk våld från denna studie till följd av tids- samt resursbegränsningar. Däremot anser författarna till studien att psykiskt våld inte är av mindre relevans för foskningen. Studien hade därav kunnat innefatta psykiskt våld i stället för lagkännedom. Däremot har innefattande av samtyckeslagen samt grov kvinnofridskränkning bidragit till viktig kunskap. Undersökningar som innefattar psykiskt våld bör tas i beaktning i framtida studier vilka berör liknande ämnen, oavsett målgrupp.

Resultatdiskussion

Studiens syfte och frågeställningar har besvarats alternativt besvarats till viss del. Den första frågeställningen - Finns det könsskillnader avseende attityder att utöva fysiskt och sexuellt våld i en känslomässig relation bland ungdomar? Skiljer sig attityder beroende på vilket kön den utsatte har? - har besvarats genom tre olika independent t-test. Resultatet visade att killar har en högre acceptans än tjejer för våld i en känslomässig relation oavsett kön på den som utsätts. Däremot ska det påpekas - trots könsskillnad - att ungdomar generellt har låg acceptans för fysiskt samt sexuellt våld i en känslomässig relation. Vilket även återfinns i tidigare forskning (Copp m.fl 2019; Herrenkohl & Jung 2016; Danielsson & Persson 2013; Isaksson & Karlsson 2015).

Angående undersökningens resultat för den könsskillnad som råder är detta både samstämmigt och motsägande beträffande tidigare forskning. Gällande de svenska undersökningar som tidigare gjorts har även de påvisat att killar har en något högre acceptans för våld i en känslomässig relation (Danielsson & Persson 2013; Isaksson & Karlsson 2015). Även forskning av Fakunmoju och Rasool (2018) påvisar att det är killar som har en högre acceptans gentemot partnervåld. Studier av Copp m.fl (2019) respektive Crittenden m.fl (2017) beskriver däremot att tjejer samt unga kvinnor har en högre acceptans för tjejers utövande av våld. Vilket inte är i linje med denna studies resultat. Eftersom killar visar högre acceptans för fysiskt och sexuellt våld i en känslomässig relation, oavsett kön på den som utsätts eller utsätter. I tidigare forskning lyfts kulturella aspekter som en förklaring till de motsägande forskningsresultaten. Huruvida detta är något som även

föreligger för denna undersökning går inte att uttala sig om. Eftersom studien ej efterfrågat information från respondenterna som exempelvis etnicitet och religion. Information vilken i så fall hade krävts för att eventuellt kunna uttala sig om möjliga kulturella skillnader. Däremot tenderar resultaten för samtliga

undersökningar i Sverige visa på liknande könsskillnad som denna studie gör. Av denna anledning anses det inte omöjligt att det föreligger kulturella aspekter eller sociala normer, vilka främjar killars högre acceptans för partnervåld. Trots att samtliga independent t-tests har visat på en statistisk signifikans för könsskillnad, har samtliga test ändock haft en liten effekt. Vilket tyder på att det kan finnas andra faktorer än kön som kan påverka attityderna gentemot fysiskt och sexuellt våld i en känslomässig relation. En individs normer och värderingar anammas - som tidigare nämnt - till stor del i linje med de institutioner och individer som denne har starka sociala band till (Laub & Sampson 2003). I tidigare forskning förklaras attitydskillnader mellan killar och tjejer som en produkt av de

könsnormer som föreligger i samhället (Isaksson & Karlsson 2015). Vilket

beskrivs legitimera killars tolerans för utövandet av våld mer än tjejers (a.a.). Mot bakgrund av detta kan killarnas högre acceptans för utövande av våld diskuteras vidare. Om en kille exempelvis har starka sociala band till vänner som uttrycker tolerans för att bruka våld mot en partner, kan killens värderingar - och därmed attityd - påverkas mycket av de värderingar som vännerna har. Något som i sin tur skulle kunna vara en faktor till att killarna i denna studie uppvisat högre acceptans för utövandet av våld, jämfört med tjejerna.

Gällande den andra frågeställningen: Finns det attitydskillnader hos ungdomar beroende på om fysiskt och sexuellt våld sker i en icke definierad relation jämfört med i en fast partnerrelation? kan denna inte anses vara fullt besvarad. Vid analysen blev det tydligt att frågorna i enkäten inte var tillräckligt nyanserade. Däremot ansågs frågorna om sexuellt våld vara tillräckligt nyanserade därav analyserades enbart dessa frågor. Vilket visade att majoriteten av ungdomarna har en låg acceptans för sexuellt våld, oavsett om den sker i en icke definierad relation eller i en fast partnerrelation. Däremot kan det uppfattas som något oroväckande att en större andel anser att sexuellt våld mot en icke definierad partner, är mer acceptabelt jämfört med om det sker i en fast partnerrelation. Tidigare i uppsatsen har vänskapskrets och de sociala normer som råder i dessa, presenterats som faktorer vilka kan ändra en individs egna moral (Nadler 2017). Det beskrivs hur en individ enskilt kan anse att något är fel i enlighet med lagen. Vilket dock kan påverkas i och med den sociala grupp individen befinner sig i. Då gruppens ställningstagande och därmed moral är något som individen rättar sig efter (a.a.). Förhållanden vilka är intressanta att ta i beaktning när denna studies resultat diskuteras vidare. De ungdomar som har både en medel och hög acceptans

gentemot sexuellt våld i en icke definierad relation, kan komma att påverka andra ungdomar negativt. Möjligen de som har en medel alternativt låg acceptans allra främst, eftersom de eventuellt kan komma att förespråka en högre tolerans. Vilket skulle generera att fler anser att sexuellt våld i en icke definierad relation är acceptabelt. Detta resonemang går dock att vända på i och med att de ungdomar med en låg acceptans, likaså de kan påverka de med en medel eller hög acceptans. Genom analysen av kännedom om samtyckeslagen samt grov

kvinnofridskränkning, går det att konstatera hur studiens sista frågeställningen: Har ungdomar kännedom om vad samtyckeslagen samt grov

kvinnofridskränkning är och dess innebörd? besvarades. Vilket visade att flertalet ungdomar i åldrarna 16-19 år har kännedom om samtyckeslagen dock hade en mindre andel kännedom om grov kvinnofridskränkning. Skillnaden avseende kännedom om de två lagarna kan eventuellt förklaras genom respondenternas ålder. I förhållande till när respektive lagar tillkom samt uppmärksammats av allmänheten. Samtyckeslagen är en nyare lag vilken trädde i kraft år 2018 jämfört med grov kvinnofridskränkning som tillkom år 1998 (Wennberg 2017; Riksdagen 2018). Den mediala uppmärksamheten angående samtyckeslagen kan därmed besvara varför de flesta ungdomarna uppvisat god kännedom om lagen. Eftersom respondenterna var i högstadie- alternativt gymnasieålder när samtyckeslagen tillträdde och därmed har kunnat att del av samhällsdebatten kring denna. I jämförelse med grov kvinnofridskränkning som tillträdde för över 20 år sedan, vilket innebär att respondenterna inte var födda då den tillträdde. Fastän kännedom om samtyckeslagens existens fanns hos flertalet av respondenterna, innebar detta inte att lika stort antal hade faktisk kännedom om lagens innebörd. Flertalet beskrev att det enbart krävs samtycke innan en sexuell handling sker. Vilket alltså inte är korrekt då samtycket skall finnas mellan parterna under hela akten.

Allt färre hade kännedom om lagen grov kvinnofridskränkning och likaså vad den innefattar. Att fåtalet kände till lagens innebörd verkar dock inte ha någon större