BARN–UNGA–SAMHÄLLE
Examensarbete i fördjupningsämnet Barndom och
lärande
15 högskolepoäng, grundnivå
Den ofrivilliga reklamen
Maktrelationer runt digitala verktyg i förskolan
The involuntary commercial
Power relationships surrounding digital tools in preschool
Sejla Kadunic
&
Michelle Möller
Förskollärarexamen 210hp Datum: 1 April 2019
Examinator: Sara Berglund Handledare: Robin Ekelund
Förord
Vi vill börja med att tacka varandra för ett intensivt men lärorikt och gott samarbete. Vi vill även tacka pedagogerna som ställde upp på intervju, utan dem hade inte denna studien varit möjligt. Vi vill även tacka våra partners och vänner för att ni funnits vid vår sida och pushat oss samt vår handledare Robin för att han hjälpt oss i alla våra kriser och gett oss god vägledning och konstruktiv kritik. Arbetet bakom denna studie har bidragit till lärorik kunskap inför vårt kommande yrkesliv.
Abstract
Denna studie uppkom när Skolverket utgav en ny revidering av förskolans läroplan, som träder i kraft år 2019. Digitala verktyg och digitaliseringen kommer vara del av förskolans läroplan vilket resulterar i att digitala verktyg kommer användas i större utsträckning i förskoleverksamheten. Detta i sin tur möjliggör att reklam genom digitala verktyg blir aktuellt i förskolans verksamhet. Syftet med denna studie är därför att undersöka maktperspektiv i pedagogers sätt att diskutera om reklam i digitala verktyg i förskolan. Frågeställningarna vi har valt att utgå ifrån har varit: Vilka maktrelationer synliggörs i pedagogernas uttalanden om sitt förhållningssätt till reklam?
Vilka maktstrukturer synliggörs när pedagogerna berättar om hur deras agerande i verksamheten påverkas av reklam? Studiens grund vilar på kvalitativa intervjuer med tre verksamma pedagoger i förskolan. Intervjuerna har sedan transkriberats och därefter analyserats med hjälp av ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, samt makt, som fokuserar på språket och hur det talas om saker.
Resultatet av studien visar att pedagoger känner en maktlöshet kring reklam då de inte kan påverka när de ska bli exponerade för reklam. Det framkommer hierarkier mellan pedagogerna och barnen när de talar om digitala verktyg. Det framkommer även hierarkier mellan pedagogerna och kommunen/politikerna när pedagogerna pratar om policy och riktlinjer. Även om pedagogerna känner en viss maktlöshet när de samt barnen exponeras för reklamen så har de två olika sätt att hantera den. Det ena sättet är mikropraktiker vilket innebär olika kortsiktiga lösningar för att hantera reklamen. Det andra sättet är strategier som främst handlar om att göra barnen källkritiska och på så sätt blir det långsiktiga lösningar för att hantera reklamen för barnen.
Nyckelord: Reklam, Förskola, Barn, Digitala verktyg, Socialkonstruktionistiskt perspektiv, Makt
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 5
1.1 Syfte och frågeställningar ... 6
1.2 Disposition ... 6
1.3 Digitaliseringen i den nya revideringen av förskolans läroplan ... 6
2. Tidigare forskning ... 8
2.1 Digitala verktyg i förskolan ... 8
2.2 Reklamens påverkan på barn ... 9
3. Teori ... 12 3.1 Socialkonstruktionistiskt perspektiv ... 12 3.1.1 De fyra nyckelpremisserna ... 12 3.2 Makt ... 14 4. Metod ... 16 4.1 Urval ... 17 4.2 Etiska principer ... 17 4.3 Analysmetod ... 18 5. Analys ... 19
5.1 Maktrelationer runt digitala verktyg ... 19
5.2 Att stå maktlös inför reklam ... 20
5.3 Att ta makten över reklamen... 23
5.3.1 Att välja bort ... 23
5.3.2 Att göra barnen kritiskt reflekterande ... 25
6. Diskussion ... 27
6.1 Resultatdiskussion ... 27
6.1.1 Resultat med tidigare forskning... 29
6.2 Yrkespraktiken ... 29
6.3 Metoddiskussion ... 30
6.4 Fortsatt forskning ... 30
1. Inledning
Digitala verktyg har de senaste åren expanderat och utgör nu en stor del av vardagen i förskolan. I den nya reviderade läroplan för förskolan som träder i kraft den 1 Juli 2019 (Lpfö 2018) har det tillkommit ett avsnitt om digitalisering. Detta för att förtydliga de mål kring hur de digitala verktygen kan användas i förskolans verksamhet.
Då digitaliseringen dominerar större delen av våra vardagsliv tolkar vi det som att användningen av digitala verktyg nu kategoriseras under medborgarfostran. Vad är då medborgarfostran? Utbildningsväsendet kan beskrivas som en viktig plattform för att kunna påverka människor i den politiska riktning där nutidens normer styr (Dahlstedt & Olson 2013). Det som beskrivs som medborgarfostran betecknas av förhandlingar på olika nivåer om vilka önskvärda ideal som ska forma medborgarna enligt Dahlstedt och Olson (2013). Denna fostran bör även beröra källkritiska inslag i undervisningen för att skapa trygga barn och värna om demokratin (ibid.).
Enligt Statens medieråd (2015) har användning av digitala verktyg flerdubblats på några år. Mätningarna visar att 79% av Sveriges två-fyraåringar använder digitala verktyg hemma och nästan 50% av Sveriges kommunala förskolor använder digitala verktyg i undervisningen. Sedan fortbildningen om informations- och kommunikationsteknik har användning av digitala verktyg ökat ytterligare (Statens medieråd 2015).
Vid användning av digitala verktyg får barn i förskolan möta annonser, reklam och andra typer av influenser. Information kan komma från olika avsändare vilket gör att observatören har svårt att tolka vad som är sant eller falsk (Statens medieråd 2015).
I samband med den nya revideringen av förskolans läroplan (Lpfö 2018) med fokus på avsnittet som berör digitaliseringen krävs det att det lyfts begrepp som reklam och marknadsföring inom förskoleväsendet. Detta för att skapa större medvetenhet bland både barn och pedagoger.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka maktperspektiv i pedagogers sätt att diskutera om reklam i digitala verktyg i förskolan. Detta kommer att analyseras utifrån ett
socialkonstruktionistiskt perspektiv. Det innebär att vi intresserar oss för hur pedagoger talar om reklam och därför har vi valt följande frågeställningar.
• Vilka maktrelationer synliggörs i pedagogernas uttalanden om sitt förhållningssätt till reklam i digitala verktyg?
• Vilka maktstrukturer synliggörs när pedagogerna berättar om hur deras agerande i verksamheten påverkas av reklam?
1.2 Disposition
Efter att vi har presenterat inledningen med frågeställning och syfte kommer en
förklaring om den nya revideringen för läroplanen. Detta för att läsaren ska få en inblick i vad som ligger till grund för denna studie. Därefter lyfter vi fram tidigare forskning som är relevant för vår studie och teoriavsnittet presenteras med det
socialkonstruktionistiskt perspektiv som ligger till grund för analysen. Efter det beskriver vi metoden som ligger till grund för denna studie.
Analysavsnittet är uppdelat i tre rubriker: Maktrelationer runt digitala verktyg, Att stå maktlös inför reklam samt Att ta makten över reklamen. Den avslutande diskussionen kommer resultatet, metoden och relevansen för yrkespraktiken samt fortsatt forskning att diskuteras.
1.3 Digitaliseringen i den nya revideringen av förskolans
läroplan
För att lättare förstå studiens utgångspunkt kommer vi under denna rubrik sammanfatta vad den nya revideringen innehåller om avsnittet digitalisering.
I läroplanen (Lpfö 2018) står det att barn ska få möjlighet att konstruera och skapa med hjälp av olika material, både analoga och digitala. Detta är en av många reformer som Skolverket utvecklat med hjälp av att lägga till ordet digital. Detta ger en indikation på hur förskolan kommer att bli digitaliserad. Nedan följer ett citat från den reviderade läroplanen.
Utbildningen i förskolan ska ge barnen förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens genom att ge dem möjlighet att utveckla en förståelse för den digitalisering de möter i vardagen. Utbildningen ska även ge barnen möjlighet att grundlägga ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att de på sikt ska kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information. (Lpfö 2018 s.9)
I utdraget kan det utläsas att de digitala verktygen inte bör ta över verksamheten. Det ska finnas som en tillgänglighet, precis som alla andra delar i läroplanen. När
revideringen träder i kraft kan det tolkas att syftet/målet är att bidra till en mer jämlik förskola för barn eftersom alla förskolor då bör tillämpa digitala verktyg inom
verksamheten på ett eller annat sätt.
Kommande revidering i läroplanen om digitalisering ligger till grund för denna studie. I samband med revideringen av förskolans läroplan (Lpfö 2018) så skapas ett krav på digitala verktyg i verksamheten. Därmed blev det således relevant att studera pedagogers föreställningar om samt förhållningssätt till reklam i digitala verktyg i förskolan för att synliggöra olika maktperspektiv.
2. Tidigare forskning
Reklam i digitala verktyg inom förskolan är fortfarande till stor del outforskat. Det finns forskning inom de olika områdena, det vill säga reklam till barn respektive digitala verktyg i förskolan men inte forskning som berör reklam i förskolans digitala verktyg. Detta har medfört att avsnittet kommer vara uppdelat i två delar, digitala verktyg i förskolan och reklamens påverkan på barn. På så vis kan man bilda en helhetsbild av det nuvarande forskningsområdet till vår studie.
2.1 Digitala verktyg i förskolan
Under de senaste åren har det blivit alltmer vanligt med digitala verktyg i förskolan och trots att det inte forskats om just reklam i digitala verktyg inom förskolan, anser vi att det finns en relevans att benämna forskning som gjorts om digitala verktyg. Detta då denna forskning ger en förklaring av hur digitala verktyg kan användas i förskolan.
Syftet med Malin Nilsen (2014) avhandling är att bidra med kunskap om hur både barn och pedagoger använder datorplattan i den svenska förskolan. Nilsens (2014)
motivering till syftet är att digitala verktyg är ett relativt nytt fenomen i förskolan, därför behövs forskning om hur pedagoger ska använda dem och hur barnens
lärprocesser blir påverkade. För att göra denna studie har Nilsen (2014) använt sig av en sociokulturell teori. Hon har även gjort videoobservationer på barn och intervjuer med pedagoger. Utifrån Nilsens insamlade empiri beskrivs att de yngre barnen fick mer lärarledda aktiviteter än de äldre barnen. Nilsen (2014) presenterar även vad som beskrivs som ett tydligt mönster, att pedagogerna spelade stor roll i aktiviteterna då deras vägledning och hjälp skapade större utrymme för lärande. Denna form av lärande tillsammans med en annan part beskriver även Lieberman, Bates och So (2009) kan underlätta barns kreativitet. Att tillsammans med ett annat barn använda digitala verktyg kan vara en bidragande faktor att lärandet blir lustfyllt samt att barn blir mer benägna att hjälpa varandra (ibid.).
förhållningssätt till reklam i digitala verktyg är blir således dessa studier relevanta för att förstå pedagogernas resonemang kring undervisningen de bedriver och digitala verktyg.
Kristina Walldén Hillström (2014) har gjort en studie inom området digitala verktyg där hennes syfte var att “öka kunskapen om barns och pedagogers användande av och samspel med surfplattor i förskolans vardagliga aktiviteter” (Walldén Hillström 2014 s. 15). Studien är baserad på ett mikrosociologiskt- och etnometodologiskt perspektiv. Även Walldén Hillström har video-observerat barnen och deras surfplattor vid olika aktiviteter. Walldén Hillström (2014) beskriver att barn har olika strategier för att skapa samspel vid surfplattan, till exempel en strategi är att erbjuda det andra barnet hjälp med uppgiften i appen. Dessa strategier beskrivs vidare vara en del av den sociala
kompetensen som behövs i samspelet mellan barnen och att det tillför kunskap till den digitala kompetensen hos barnen (ibid.).
Mark Prensky (2001) hävdar att olika generationerna växer upp med olika villkor kopplade till det digitala samhället. Han kallar dem som växer upp i det digitala samhället för digital natives och menar att dessa barn föds upp med ett digitalt språk. Övriga kallar han digital immigrants, de som tillhör denna grupp är inte uppväxta i ett digitalt samhälle och har istället fått lära sig det digitala språket i vuxen ålder vilket är svårare än när man är barn. Prensky (2001) gjorde sin studie precis i början på 2000-talet så därför tolkar vi begreppet som att digital natives är de som var barn under denna period. Därför kan vissa digital natives idag vara vuxna pedagoger. Detta kan leda till att det finns olika generationer inom förskolan vilket kan betyda att den äldre
generationens pedagogers språk om digitala verktyg kan vara förlegade vilket i sin tur kan påverka arbetssättet kring digitala verktyg.
2.2 Reklamens påverkan på barn
I detta avsnitt kommer vi beskriva forskning om reklam till barn, även om studierna inte är gjorda i förskolan ser vi ändå relevansen till vår studie. Då det inte finns studier relaterade till förskolan valde vi att använda oss av forskning som berör barn. Informationen kan således tillämpas på barn i förskolan.
Helena Sandberg (2014) beskriver hur det tidigare enbart gjorts studier på äldre barn då det fanns en föreställning om att det var äldre barn som använde sig av internet. I dagens samhälle har även de yngre barnen en daglig vana av internet. Det var en av hennes anledningar att göra en studie om reklam på nätet kopplat till yngre barn, i det här fallet barn i årskurs tre. Sandberg belyser frågor som “Hur förhåller sig barn till reklam på internet?” och “Hur påverkas de av reklamen på internet?” (Sandberg 2014 s. 12). Sandberg (2014) beskriver att barn i nioårsåldern har blandade känslor kring
reklam på internet: vissa barn upplevde en del reklam positivt, till exempel reklam med djur. Andra barn upplevde reklamen som irriterande då det var ett avbrott i deras pågående aktivitet. Sandberg (ibid.) synliggör även de olika taktikerna barn har för att undvika reklam, till exempel klicka bort reklam direkt i hopp om att den inte ska ploppa upp igen.
Studien visar att barn på ett eller annat sätt blir påverkade av reklam och att
internetreklam kan användas som underhållning för barn. Enligt Sandberg (2014) kan detta leda till att barn undermedvetet påverkas att vilja köpa en produkt för att de inte tänker kritiskt om reklamen. Denna okritiska inställning till reklam från barnen kan ha relevans för vår studie då det kan påverka pedagogernas föreställningar och
förhållningssätt till reklam.
Carolina Martinez (2017) har forskat om reklam i förhållande till barn i Sverige. Hennes syfte var att bidra med en kritisk förståelse av barns användning av online-miljöer och hur olika företag tjänar pengar på reklam. Studien är gjord i en svensk skola med intervjuer och observationer och hennes resultat liknar Sandbergs (2014). Barnen i Martinez (2017) studie hade även de en negativ inställning till reklam som förekom på internet. De upplevde det som en störande effekt i deras internetanvändning. Martinez (ibid.) beskriver att i internet och mobilspel där reklam förekommer är en krävande miljö för barn då barnen känner sig maktlösa mot reklamens påverkan.
Martinez (2017) resultatet visar att barn, likt Sandbergs (2014) studie, har olika strategier för att försöka undvika reklam. Barnen valde att antingen trycka bort reklamen eller lämna rummet för att göra något annat. Både Martinez (2017) och Sandberg (2014) beskriver att barn vid vissa tillfällen motvilligt ser på reklam då den ej går att klicka bort. Martinez (ibid.) betonar även att barnen måste få lära sig, och få tid
till, att reflektera kring olika typer av reklam och marknadsföring och detta är något som barnen ska få tillgång till i skolan.
Marti-Pellón och Saunders-Uchoa-Craveiro (2015) har genomfört en studie med fokus på hur barn i åldrarna nio och elva år gamla påverkas av internetreklam på spelsidor i Brasilien och Spanien. Studien gjordes med hjälp av observationer och intervjuer och genom en innehållsanalys av spelsidorna som barnen använde. Marti-Pellón och Saunders-Uchoa-Craveiro (ibid.) beskriver att reklamen upprepade gånger blockerade och störde spelet under viktiga tillfällen och barnen var missnöjda. De (ibid.) beskriver vidare att de anser att det är viktigt för pedagoger och föräldrar att aktivt delta när barn spelar och surfar på internet för att utbilda dem om reklam och vad det egentligen innebär.
3. Teori
I kommande avsnitt presenteras det teoretiska underlaget för denna studie. Utifrån syftet att undersöka maktperspektiv i pedagogers sätt att diskutera om reklam i digitala
verktyg i förskolan har vi valt att analysera empirin med hjälp av ett
socialkonstruktionistiskt perspektiv och makt. Teoriavsnittet kommer att grundas på Winther Jørgensen och Phillips (2000) definition av ett socialkonstruktionistiskt perspektiv samt Foucaults definition på begreppet makt.
3.1 Socialkonstruktionistiskt perspektiv
Inom det socialkonstruktionistiska perspektivet anses det att allt i världen är socialt konstruerat, det vill säga att samhället som helhet skapas av människor i samspel med varandra (Winther Jørgensen & Phillips 2000). Kunskap formas i interaktioner som inträffar mellan människor och i den interaktionen är språket en betydelsefull del. Med språket skapar vi olika kategorier som påverkar hur vi förstår och tolkar vår omvärld (ibid.).
Winther Jørgensen och Phillips (2000) beskriver att språket är som en maskin som skapar den sociala världen. Att det är genom språket och dess kategorier som vi kan skapa oss förståelse för världen. Det är genom våra olika kategorier där bestämda ting förenas med bestämda tecken som världen får sin betydelse genom. Vi får alltid tillträde till verkligheten genom språket (ibid.).
3.1.1 De fyra nyckelpremisserna
Inom det socialkonstruktionistiska perspektivet finns fyra nyckelpremisser som ligger till grund för teorin: kritisk inställning till självklar kunskap, historisk och kulturell specificitet, samband mellan kunskap och sociala processer samt samband mellan kunskap och social handling (Winther Jørgensen & Phillips 2000). Dessa kommer att förklaras nedan för att skapa en djupare förståelse för det socialkonstruktionistiska perspektivet och dess sätt att förklara världen.
Den första premissen som Winther Jørgensen och Phillips (2000) beskriver kallar de en
kritisk inställning till självklar kunskap. Detta innebär enligt Winther Jørgensen och
Phillips (2000) att vi som analytiker till denna studie inte kan tolka intervjupersonernas svar som en omedelbar sanning. Det vill säga att om flera personer prata om samma ämne eller erfarenhet kan det berättas på flera olika sätt. Deras världsbild behöver inte nödvändigtvis spegla verkligheten utan människor har en tendens att kategorisera verkligheten. Därför är det bra att ha i åtanke att flera begreppsklasser om vårt ämne kan existera beroende på vem som blir intervjuad.
Den andra premissen kallas för historisk och kulturell specificitet (Winther Jørgensen & Phillips 2000). Detta förklaras genom att människans uppfattning om världen förändras genom tid och rum (ibid.). Till exempel vad som en gång i tiden ansågs vara ofarligt kan idag anses ohälsosamt. Exempelvis ansåg många på 1920 talet att tobak var ofarligt för hälsan, idag visar forskning inom ämnet de negativa konsekvenserna av regelbunden rökning. Ett annat tydligt exempel är om man googlar tv:ns inflytande på människan dyker flera artiklar upp om hur den påverkar hälsa negativt. Rubriker som ”Stäng av tv:n och lev längre” indikerar på hur stillasittandet ökar fetma världen över. Medan vid televisionens födsel i Sverige på 1950 talet handlade oron mer om hur innehållet i tv:n skulle fördumma befolkningens ungdomar (Populär Historia 2002).
Winther Jørgensen och Phillips (2000) beskriver den tredje premissen, samband mellan
kunskap och sociala processer, som att kunskap skapas i sociala sammanhang då det är
där det byggs upp gemensamma sanningar. Vidare beskrivs även att det finns en kamp om vad som är sant och falsk kring de gemensamma sanningarna (ibid.). Vi tolkar denna premiss som en kamp mellan människors faktiska erfarenhetsbaserade sanningar och forskningsbaserad kunskap. Låt oss ta ett exempel från en artikel vi läste på
Facebook här om dagen om förkylningar. I artikeln hävdar journalisten att en person inte utsätts för större risk för förkylning om denne går ut med blött hår (Leone
2017). Kommentarerna från läsare hävdade motsatsen, att när man frös under en längre tid påverkade det immunförsvaret och därmed blev man förkyld några dagar senare. Denna kamp mellan erfarenhetsbaserad sanning och forskningsbaserad kunskap ligger till grund för premissen.
Winther Jørgensen och Phillips (2000) som att det finns vissa handlingar som är naturliga och andra handlingar som är otänkbara i en bestämd världsbild. Vi tolkar denna premiss där människors agerande grundar sig i det normativa. I en bestämd världsbild ställer sig människor i kö till kassan när de handlat färdigt, den naturliga sociala handlingen är att nästa person ställer sig bakom den sista personen i kön. Det otänkbara handlar då om att den personen tränger sig före i kön vilket kan härleda till olika typer av konsekvenser. Våra kunskaper påverkar således våra handlingar men våra handlingar kan även påverka och förändra våra kunskaper.
De fyra nyckelpremisserna är grunden för det socialkonstruktionistiska perspektivet. Vi har förklarat dessa fyra premisserna för att ge en inblick i tanken kring det
socialkonstruktionistiska perspektivet. Dessa fyra principerna kommer inte användas i analysavsnittet utan är definierade för att ge läsaren en bakgrund till teorin.
Ett socialkonstruktionistiskt perspektiv ses som ett kritiskt perspektiv där intresset är hur mening skapas genom språket. Språket, hur det talas om saker, blir således en handling som formar hur vi förstår och agerar i olika situationer (Winther Jørgensen & Phillips 2000). I analysavsnittet har vi även tagit hjälp av begreppet artikulation där vi utgår från Winther Jørgensen och Phillips (2000) definition. Artikulation beskrivs som en relationsskapare där olika ord förändras i relation till andra ord (ibid.). Ett exempel kan vara ordet kropp, ordets mening förändras så snart det tillsätts andra ord till
exempel kropp och själ (ibid.). Begreppet används för att synliggöra dem huvudbärande orden i analysen.
3.2 Makt
Winther Jørgensen och Phillips (2000) beskriver att Fourcaults definition av makt är att den alltid finns i sociala relationer. Makt uppstår således i den sociala omvärlden (ibid.). Winther Jørgensen och Phillips (2000) skriver även att makt är det som styr hur vår omvärld ser ut, som bestämmer hur världen ska benämnas och vilka möjligheter som försvinner. Makten blir därför både drivande och begränsande (ibid.).
kan inte existera utan makten (Winther Jørgensen och Phillips 2000). Nilsson (2008) har översatt ett citat av Foucault “det är inte möjligt att utöva makt utan kunskap, det är omöjligt för kunskapen att inte framkalla makt” (Foucault 1980:52, översättning
Nilsson 2008 s. 84). Foucault anser (enligt Nilsson 2008) att makt i relation till kunskap har olika stor påverkning och kan få olika effekter ifrån varandra baserat på det sociala sammanhanget.
Vi tolkar det som att Foucaults tankar kring makt hänger ihop med det
socialkonstruktionistiska perspektivet. Dels då makten sker i sociala sammanhang som benämndes ovan. Men även då Foucault (enligt Nilsson 2008) menade att
makt-kunskapsregimer skapade olika sanningar beroende på var och när i historien man studerar. Vilket går i linje med det socialkonstruktionistiska perspektivet.
4. Metod
Då syftet med studien är att undersöka maktperspektiv i pedagogers sätt att diskutera om reklam i digitala verktyg i förskolan har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod. Den kvalitativa metoden valdes då vi ville ha mer av en helhetsbild kring ämnet och synliggöra mer av pedagogernas tankar än vad vi ansåg kvantitativ metod skulle ge. En kvalitativ metod enligt Ahrne och Svensson (2011) intresserar sig för samband och innebörder i texter. I linje med detta valde vi att genomföra individuella intervjuer med pedagoger för att kunna jämföra och sammanställa empirin, detta eftersom vi var ute efter pedagogers egna tankar kring ämnet. Fördelen med detta arbetssätt är att det går att anpassa frågorna efter situation och ställa följdfrågor för att få en djupare förståelse i pedagogernas tankesätt. Detta beskriver Ahrne och Svensson (2011) för
semistrukturerade intervjuer.
Den semistrukturerade intervjun definierar Kvale och Brinkmann (2009) som en intervju där fokus ligger på att synliggöra den intervjuades kunskaper inom det valda området då det relaterar till personens liv. Inom den semistrukturerade intervjumetoden använder sig intervjuaren av öppna frågor vilket öppnar upp för detaljerade svar om informantens kunskap. Med detta tillvägagångssätt blir informanternas intervjusvar relevanta och skapar ett omfång till intervjuarens agenda än vad en intervju med stängda frågor gjort. Öppna frågor kan ge intervjupersonen mer svängrum i sitt svar medan stängda frågor kan ge kortare svar (Flick 2009).
Utifrån den valda intervjumetod och studiens syfte, skapades en intervjuplan där vår tanke med de öppna frågorna var att de skulle bidra till en stor mängd empiri. Genom att göra intervjun semistrukturerad ställde vi inte frågorna i samma följd i de olika
intervjuerna, utan vi följde istället samtalets naturliga gång och ställde frågorna efter hur de passade in efter pedagogernas svar. Intervjuerna spelades in med hjälp av
bandupptagning.
Alla intervjuer har transkriberats för att tydliggöra svaren samt för att ge möjlighet att kategorisera empirin. En transkribering kan ses som en översättningsprocess vilket i detta fall berör ett talat språk skriftlig text (Kaijser & Öhlander 2011). Vid
intervjutillfällena var det en av personerna som bad om att få ta del av intervjufrågorna innan vi startade intervjun, vilket vi godkände då vi antog att det inte skulle påverka slutresultatet.
4.1 Urval
Utifrån Skolverkets nya revidering av förskolans läroplan, med en tydlig inriktning mot digitalisering, valde vi att avgränsa studien till reklam som förekommer i de digitala verktygen. Därmed valde vi bort annan reklam. Studien är avgränsad till intervjuer med verksamma pedagoger inom förskolan i södra Sverige. Då vi fick sval respons av vår förfrågan om att delta i studien så valdes enbart tre pedagoger. Två av intervjupersonerna är förskollärare och IKT-ansvariga, och den tredje personen är snart färdigutbildad förskollärare. I studien har vi dock valt att benämna alla tre vid titeln pedagog för att göra texten mer flytande.
4.2 Etiska principer
Forskningsetiska frågor genomsyrar hela forskningsprocessen, det vill säga
forskningsuppgift, urval, metod, genomförande och presentation i form av forskningens resultat, enligt Löfdahl (2015).
Vetenskapsrådet (2002) beskriver fyra krav som alla som forskar ska känna till och förhålla sig till. Dessa är informationskrav, samtyckeskrav, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet.
Informationskravet innebär att forskarna ska informera deltagarna om vad studien
handlar om, vad som kommer hända med materialet de delar med sig av, att deltagandet är frivilligt och kan avbrytas när som helst under studiens gång (Vetenskapsrådet 2002). Vi har informerat de tre pedagogerna om informationen kring studien samt att de kan avbryta deltagandet när som helst under arbetets gång.
Samtyckeskravet innebär att deltagarna själva styr över deras medverkan i studien.
vara medveten om att de kan dra tillbaka sitt samtycke när som helst (Vetenskapsrådet 2002). Detta krav har vi tillämpat genom att be pedagogerna om sitt samtycke innan intervjuerna startade.
Konfidentialitetskravet berör bland annat personuppgiftslagen vilket innebär att alla
medverkande parter ska avidentifieras. Det vill säga att de insamlade uppgifterna ska förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte får tillgång till konfidentiella handlingar samt material (Vetenskapsrådet 2002). Detta krav har vi tillämpat genom att inte nämna pedagogernas namn eller var de arbetar samt att vi inte delgett materialet på något sätt.
Nyttjandekravet innebär att det insamlade materialet endast får användas till studiens
syfte och ingenting annat (Vetenskapsrådet 2002). Vi har tillämpat detta krav genom att allt material kommer förstöras när studien slutförs.
4.3 Analysmetod
När samtliga intervjuer var genomförda med ljudupptagning var det dags för
transkribering. Vi lyssnade igenom materialet samtidigt som allting skrevs ned. Därefter skrev vi ut materialet i pappersform för att lättare få en överblick i sammanhangen i pedagogernas uttalanden. Liknelser och olikheter i uttalandena sorterades i röd- och grön markering. Denna sortering menar Ahrne & Svensson (2011) hjälper författaren att lättare bearbeta materialet. Texten lästes således igenom flertalet gånger för att hitta mönster i uttalandena. Nästa steg i processen är reducering som innebär att man tar bort dem delar i transkriberingen som inte är av betydelse för uppsatsen (ibid). Detta gjorde vi genom att sortera bort de delar som inte är återkommande eller av relevans för studien.
När huvuddelarna i transkriberingen var klara skrev vi in de i ett dokument på datorn och delade upp intervjumaterialet i följande huvudrubriker: Maktrelationer runt digitala verktyg, Att stå maktlös inför reklam och Att ta makten över reklamen. Den sistnämnda rubriken har även två underrubriker för att tydliggöra resultaten, dessa är, Att välja bort och Att göra barn kritiskt reflekterande.
5. Analys
I detta avsnitt kommer pedagogernas svar på intervjuerna presenteras samt analyseras för att synliggöra maktperspektiv. I följande avsnitt har vi valt att dela upp
underrubrikerna för att underlätta för läsaren kring de huvudsakliga temana i denna studie och för att lättare kunna återkoppla till studiens frågeställning. Rubrikerna är: Maktrelationer runt digitala verktyg, Att stå maktlös inför reklam samt Att ta makten över reklam.
5.1 Maktrelationer runt digitala verktyg
I följande avsnitt presenteras vår analys av hur användning av digitala verktyg i
förskolan kan förete sig. Detta avsnitt kommer vara grunden för resterande analys där vi senare går in och analyserar mer djupgående samt fokuserar mer på reklam i digitala verktyg. Nedan följer det första citatet från pedagog 1 där hen berättar om hur de jobbar med digitala verktyg i deras verksamhet.
Pedagog 1
Vi använder det på flera olika sätt. Om vi tar till exempel en av de grejerna vi använder som är greenscreen, då kan man ju använda greenscreen när man gör film, för att barnen ska lära sig ipaden i sig och man kan använda den för att förändra en miljö, där försöker vi använda verktygen på flera olika sätt. Samma som bluebots, ibland kan ju syftet vara när man använder den att barnen ska lära sig att programmera eller så kanske vi tar fram den appen för att barnen ska lära sig att samarbeta. Så det beror ju på vilket mål man har. (Utdrag ur transkribering)
I citatet artikuleras orden vi och de flera gånger. I detta sammanhang betyder ordet vi pedagogerna och de är barnen. Pedagog 1 benämner ordet vi i sammanhang där vi
använder vilket hen nämner flera gånger samt vi tar fram. Ordet de används i
sammanhang att barnen ska lära sig vilket nämns flera gånger under detta citat. Detta kan tolkas att gruppen vi, i detta fall pedagogerna, besitter makt i form av kunskap som ska överföras till de, barnen. Detta eftersom att pedagog 1 flera gånger hänvisar till att det är vi som använder och barnen/de som ska lära sig. Pedagogerna ska således lära
barnen olika saker och nämner aldrig motsatsen. I citatet nedan kan vi se pedagog 2 prata om samma kategorier.
Pedagog 2
“Jag känner att det ska vara ett komplement till hemmet, vi ska erbjuda saker här som inte finns hemma.” (Utdrag ur transkribering)
Begreppet vi får betydelse för pedagogerna även i detta uttalande. Medan hemmet indikerar på den andra gruppen, det vill säga barnens hem. Här synliggörs, likt ovan, att pedagogen berättar att det är vi som ska erbjuda. Vilket går att tolka att det är denna gruppen som besitter kunskapen. I nedanstående citat kan vi se även här uppdelningar i form av vi och de.
Pedagog 3
Ett exempel är att vi har webcam-toy som barnen får använda. Det är en hemsida där man kan se sig själv i olika positioner och filter, det kan snöa, det kan regna, de kan se halva kroppen mot den andra man måste hitta, man måste ha en kroppsuppfattning, rumsuppfattning var man ska stå för att kunna synas och det har barnen fått till sig jättemycket nu och de utmanar sig själva hela tiden inom det, just den saken. Sen har vi även inom ipad där vi har olika appar som imotion där saker förflyttas, man börjar skriva typ ett streck och sen pausar de och ett streck till och sen pausar de och till slut så blir det en rullande film där det förflyttar sig utan att man rör det för att man pausar. (Utdrag ur transkribering)
Här använder pedagogen liksom de andra pedagogerna uppdelningen vi och de. Även pedagog 3 benämner begreppet vi kopplat till att erbjuda aktiviteter/appar. Hen berättar att vi har och att barnen får vilket kan, precis som ovanstående, tolkas som att det är pedagogerna som besitter kunskapen och ska erbjuda saker för barnen som ska lära sig. Denna återupprepande gruppering visar på tydliga hierarkier mellan barnen och
pedagogerna.
5.2 Att stå maktlös inför reklam
Nedan följer citat från respektive pedagog som intervjuats. De tre pedagogerna är eniga om att reklam förekommer i de digitala verktygen som de använder i förskolan.
Pedagog 1
För där kunde dyka upp reklam ibland i vissa Youtube-klipp, vi bruka projicera på väggen ja lite olika så är det ett sånt tre timmars klipp och då dyker det ju upp reklam och då börjar de direkt prata om detta då det sticker ut i det här långa klippet så det märks ju ‘haha’. (Utdrag ur transkribering)
Pedagog 1 konstaterar att det förekommer reklam när de använder digitala verktyg, hen ger även ett exempel på att det uppkommer reklam på Youtube. Utifrån Pedagog 1s uttalande kan vi se att hen använder begrepp så som att reklamen kan dyka upp, dyker
upp, sticker ut, det märks. Utifrån dessa begrepp ses pedagog 1 artikulera reklam som
något oväntat, okontrollerbart, som är plötsligt och som skapar ett tydligt avbrott i det som pågår. Reklamen blir således okontrollerbar för pedagogerna och barnen och de kan inte själva välja när de ska bli exponerade för reklamen. Detta kallar vi för
maktlöshet. Både pedagogerna och barnen är maktlösa i förhållande till när de blir
exponerade av reklamen då detta är okontrollerbart. Nedan lyfter vi ett citat från en annan pedagog kring samma ämne.
Pedagog 2
Om man går in på Youtube och ska ha sånger och danser såklart där kommer upp reklam men man har ju blivit van vid det, sen vet jag inte om det är bra eller dåligt att vi och barnen blir vana vid det. (Utdrag ur transkribering)
Även pedagog 2 tar Youtube som ett exempel när vi frågar om reklam uppkommer i digitala verktyg. Hen pratar om att reklam utifrån begrepp som att den såklart kommer
upp och att man blivit van vid det. Pedagog 2 artikulerar att reklamen såklart kommer upp vilket går att koppla till okontrollerbart och maktlöshet som pedagog 1 också
artikulerar till ovan. Pedagog 2 pratar även om att reklam är något de och barnen blivit
van vid vilket artikuleras som att de måste lära sig leva med det. Detta förstärker vår
tolkning att reklam ses som något okontrollerbart som inte går att påverka eller undvika vilket gör att pedagogerna och barnen känner sig maktlösa i förhållande till reklamen. Utdraget nedan är ett citat från en tredje pedagog som belyser andra tankar kring reklam i de digitala verktygen.
Pedagog 3
Det har jag faktiskt inte tänkt på att det är reklam utan bara tänkt att det är kul för där kan de relatera till sin semester men det blir ju också att de säger, där är Lollo och Bernie där har jag varit, och så säljer de in det till sina kompisar för de säger ju faktiskt
så. (Utdrag ur transkribering)
Pedagog 3 pratar om reklam på ett annat sätt. Hen beskriver med hjälp av begrepp som
inte tänkt på att det ens är reklam. Utan att det är kul för att barnen kan relatera till
reklamen samt att barnen säljer in reklamen till sina kompisar. Här särskiljer sig pedagogens utsaga från de övriga pedagogernas. Pedagog 3 artikulerar reklam som något positivt i relation till barnen genom att använda kul i sin utsaga. Hen talar även om reklam som något som aktiverar barnen genom att de kan relatera reklamen till sig själva och sina liv. Reklamen gör barnen till aktörer, som agerar genom att sälja det som reklamen vill sälja, som pedagog 3 lyfter upp Lollo och Bernie i detta fall (Lollo och Bernie är maskotar och har en barnklubb tillsammans på ett reseföretag). Barnen artikuleras således i detta fall som en förlängning av reklamen.
När pedagogerna i intervjuerna pratade om reklam i digitala verktyg så kom de in på ämnet kring riktlinjer och policy om digitala verktyg och reklam i allmänhet.
Pedagog 1
Inte vad jag vet, och det tror jag inte för då hade jag visst det. Men däremot håller de på att utarbeta den här digitala utvecklingsplanen för hela kommunen och när den är färdig, vilket den borde vara när som helst, så ska vi ju utarbeta en digital
utvecklingsplan här och den kommer ju innehålla hur vi handskas med reklam och källkritik, hur vi är kritiska liksom. Det måste den i alla fall. (Utdrag ur transkribering)
Utdraget präglas av att pedagog 1 talar i termer av vi och de. De håller på att skapa en digital utvecklingsplan. Det är först när en plan utarbetats som pedagogerna själva kan börja arbeta med ett kritiskt perspektiv gentemot reklamen. Det första steget i att försöka ta kontrollen över reklamen, som artikuleras som något okontrollerbart ovan, artikuleras alltså ligga bortom pedagogernas makt. Pedagog 1 artikulerar pedagogerna som maktlösa i relation till reklamen på två vis, dels då de inte kan styra reklamens påverkan i verksamheten, dels då det är de andra som utarbetar en plan för att försöka kontrollera reklamens påverkan i verksamheten. Detta medför också att hanteringen av reklamen, tanken om att kontrollera reklamen, artikuleras ligga i en diffus framtid. Nedan synliggörs pedagog 2s tankar kring riktlinjer i verksamheten.
Jag vet faktiskt inte om vi har några regler uppifrån, det har vi säkert pratat om men jag tänker att det är klart att man måste ha ett syfte med varför man har igång det… jo nu har jag kommit på en grej. Vad vi får använda oss av är ju de som är av
upphovsrättsliga skäl så URplay får vi använda men det är ju massa olika, Youtube tror jag egentligen inte vi får använda för man ska ju ha avtal med. (Utdrag ur
transkribering)
Pedagog 2s utsaga om regler uppifrån anknyter till pedagog 1 när denna talar om de
andra som de som ska utarbeta en plan. Även här artikuleras således pedagogerna i viss
mån som maktlösa. Denna artikulation understryks av att pedagog 2 talar om vi får och
vi får inte. Med begreppet de tolkar vi att hen menar politiker och rektorer.
Pedagogerna uppfattar således reklam som något som sticker ut, dyker upp och blir okontrollerbart. Det går inte att styra över reklamen och både pedagogerna och barnen är maktlösa mot reklamen och har således fått vänja sig vid reklamen. Vid vissa
tillfällen blir barnen en budskapsbärare av reklamen och säljer då vidare reklamen till de andra barnen. Även när pedagogerna pratar om riktlinjer kan vi tyda att det finns en maktlöshet gentemot hanteringen av reklam då det finns brister på riktlinjer och policy. Som pedagog 1 artikulerar en maktlöshet då de väntar på en utvecklingsplan till hela kommunen innan de kan gå vidare och skapa egna riktlinjer.
5.3 Att ta makten över reklamen
När pedagogerna pratar om reklam och digitala verktyg så synliggörs det hur pedagogerna tar makten över reklamen på olika sätt och denna empiri kommer presenteras här nedan.
5.3.1 Att välja bort
Det första sättet, att välja bort, kommer presenteras nedan.
Pedagog 2
“Innan när jag själv jobbade med äldre barn var det att vi försökte vara medvetna och välja bort det som innehöll reklam.” (Utdrag ur transkribering)
Pedagog 2 pratar om att hen väljer bort reklamen. Att välja bort reklamen blir som ett sätt att osynliggöra reklamen för att undvika den. Här nedan lyfter pedagog 3 liknande sätt att hantera reklamen.
Pedagog 3
Men visst kan det vara till exempel när man ska ha Youtube eller så, då uppkommer det reklam men jag brukar rulla ner hemsidan så att det inte syns och sen rullar jag upp när reklamen är över. (Utdrag ur transkribering)
Pedagog 3 berättar här hur hen brukar rulla ner hemsidan och sedan rullar upp sidan igen när reklamen är över. Genom att rulla ner hemsidan gör att pedagogen osynliggöra reklamen för stunden precis som pedagog 2 gör ovan fast hen väljer bort reklamen istället. I följande citat synliggörs pedagog 1s uttalande och då får vi ta del av två olika sätt att hantera reklamen.
Pedagog 1
Men där kommer en del reklam och ibland får man ju stänga av snabbt för att det inte är bra reklam liksom men ibland försöker jag uppmärksamma den. Titta nu, vad är det nu de försöker lura på oss och så skämtar man kring det så blir där ändå en distans för barnen att de inte säljs, istället så kan de skämta. Vad är det som säljs idag? Amen det är nog skor. Så blir det en lek istället. (Utdrag ur transkribering)
I detta citat berättar pedagogen om två olika sätt att hantera reklamen. Ett av sättet är att hen stänger av snabbt för att undvika reklamen. Att stänga av reklamen snabbt
artikulerar pedagog 1 som att osynliggöra reklamen, att inte låta reklamens existens visa sig, vilket är detsamma som de andra pedagogerna gör. Det andra sättet pedagog 1 hanterar reklamen är att hen skämtar om reklamen vilket kan ses som en praktik för att skapa en distans. Att skämta om reklamen eller göra en lek om den artikuleras som ett förhållningssätt där de jobbar med reklamen. Men som pedagogen själv säger för att skapa en distans mellan dem och reklamen.
Dessa tre olika sätt som pedagogerna nämner är sätt att hantera reklamen i stunden. Pedagogerna nämner det som att de väljer bort, rullar ner, stänger av snabbt.
Härigenom artikulerar ett osynliggörande av reklamen. Pedagog 1 nämner även att hen
stänger av snabbt för att det inte är bra reklam vilket tolkas som att reklamen är något
pedagogerna och barnen blir maktlösa i förhållande till att reklamen visas och
innehållet. Genom att osynliggöra reklamen tolkas det som att pedagogerna försöker ta tillbaka makten för att inte exponera barnen för reklamen för att inte bli lurade.
Pedagog 1 beskriver även hur hen skämtar om reklamen och gör det till en lek för att försöka distansera sig och barnen ifrån reklamen. Även detta är ett sätt att hantera reklamen i stunden. Vi tolkar detta som att pedagogerna artikulerar mikropraktiker på olika sätt. Mikropraktikerna är små tillfälliga lösningar för att kunna ta makten över reklamen för stunden när den dyker upp. Det är således ingen långvarig lösning men där och då har pedagogerna valt att försöka hitta små sätt att hantera reklamen i stunden.
5.3.2 Att göra barnen kritiskt reflekterande
Under intervjuns gång så pratar pedagogerna om olika sätt att arbeta med digitala verktyg samt om reklamen som uppkommer. Därför började de även prata om vad som kan benämnas som källkritik och vad vi valt att kalla “att träna barn i digitala verktyg”. Detta synliggörs genom citaten nedan.
Pedagog 3
Vi hade en diskussion om normer och genus så var det några barn som skrattade för att Messi och Ronaldo inte kan ha på sig klänningar. Och då ville jag hitta en bild där någon av dem hade på sig klänning. Och jag visste att det fanns en bild på när de har klänning men den är photoshopad, så jag ville hitta den och visa den för barnen och fråga om de tror att den är på riktigt. Hur ska vi veta om den är på riktigt? Så det är en tanke som vi har att barnen ska bli källkritiska så att de inte ska tro allting som de ser. (Utdrag ur transkribering)
Här talar pedagogen om att de vill att barnen ska bli källkritiska. Pedagogen benämner detta genom att det finns en tanke om att barnen ska bli källkritiska och samtidigt berättar hen om ett tillfälle när de visat en bild för barnen och frågar dem om den är på
riktigt. Hen säger även att barnen inte ska tro allting som de ser vilket kan tolkas som
att de vill att barnen ska få ett kritiskt tänkande, källkritik. Pedagog 1 talar om liknande begrepp i citatet nedan.
Vi gick ut i skogen och alla gömde sig bakom ett träd. Sen fick de filma att jag låg i en soffa och så låtsades de att jag sov och så trollade de sen stoppade de filmen och la dit en nalle så de fick ljuga jättemycket på film och de fick visa det för sina kompisar så då höll vi på med det att man kan ljuga på film ni ska inte tro på allt ni ser, för de andra kan också ljuga liksom och det var väldigt effektivt. (Utdrag ur transkribering)
Uttalandet som pedagog 1 gör går i linje med pedagog 3s citat. Här berättar pedagogen om olika sätt de arbetat med barnen om hur de kan ljuga på film. Samt att de inte ska tro
allt ni ser, vilket är samma sak som pedagog 3 säger. Pedagog 2 pratar om en specifik
reklamfilm när hen pratar om att träna barn i digitala verktyg vilket synliggörs i citatet nedan.
Pedagog 2
För att barnen tycker det är roligt, för att de dansar till den och så här. Och det kan ju också bli fel om man inte vet vad man gör. Man kan ju använda den som ett syfte med till exempel källkritik och visa reklamen och förklara vad det är för någonting. (Utdrag ur transkribering)
I detta uttalande pratar pedagogen om reklamfilmen Lollo och Bernie (maskotar för ett resebolag) som hen även nämnt tidigare i sin intervju. Här berättar pedagogen att hen
använder den reklamfilmen som ett syfte att göra barnen källkritiska. Att hen vill
förklara vad det (reklam) är för något. Även detta visar ett exempel på hur de kan träna barnen i digitala verktyg och lära barnen att bli källkritiska.
Alla pedagogernas uttalande går i linje med varandra och de pratar om olika sätt att lära barnen att bli källkritiska genom att dels ge praktiska förslag på hur de arbetar men även genom att benämna ord som förklara vad det (reklam) är för något, inte tro allt ni ser samt ljuga på film. Detta tolkar vi som att pedagogerna artikulerar strategier för att lära barnen att få ett kritiskt förhållningssätt. Det är genom källkritiken som barnen får en kritisk inställning och ifrågasätter saker, därför tolkar vi detta som att pedagogerna hjälper barnen att bli källkritiska och tränas i digitala verktyg och därmed blir detta en strategi för barn, samt pedagogerna, att hantera reklam. Vår tolkning av strategier blir således en mer långsiktig lösning på pedagogernas sätt att ta över reklam än
6. Diskussion
Under detta diskussionsavsnitt kommer vi att diskutera olika aspekter av studien. Dels kommer resultatet diskuteras mot frågeställningen samt syfte men även gentemot tidigare forskning. Sedan kommer vi diskutera hur resultatet ställer sig mot yrkespraktiken, det kommer finnas en metoddiskussion samt idéer att använda till vidare forskningen.
6.1 Resultatdiskussion
Den nya revidering av förskolans läroplan träder i kraft i år, (Lpfö2018) är vad som ligger till grund för denna studie. Med revideringen blir det krav på att alla förskolor ska använda digitala verktyg i sin verksamhet, i och med detta kommer barnen i förskolan att möta reklam. Där väcktes vår idé inför denna studie. Syftet med denna studie är att undersöka maktperspektiv i pedagogers sätt att diskutera om reklam i digitala verktyg i förskolan.
Frågeställningarna vi har valt är:
• Vilka maktrelationer synliggörs i pedagogernas uttalanden om sitt förhållningssätt till reklam?
• Vilka maktstrukturer synliggörs när pedagogerna pratar om hur deras agerande i verksamheten påverkas av reklam?
Utifrån dessa frågeställningar kommer vi nu att presentera resultatet från vår analys och besvara frågeställningarna.
Resultatet visar att pedagogerna talar om sitt förhållningssätt kategoriskt. I analysen synliggjordes bland annat två begrepp i pedagogernas uttalanden, vi (pedagogerna) och
de (barnen). Genomgående i citaten i pedagogernas uttalanden kring digitala verktyg i
förskolan kunde vi finna dessa kategoriska begrepp. Detta indikerade på en maktrelation eftersom det går att urskilja i uttalandena att pedagogerna besatt kunskapsmakten som skulle föras över till barnen.
Vidare förklarar pedagogerna att reklamen dyker upp, sticker ut och kommer upp. De pratade om reklam som något som inte gick att kontrollera. Pedagog 2 artikulerar om reklam såklart den kommer upp och att hen blivit van vid det. Således kunde man lägga märke till maktlöshet hos pedagogen för hen inte kan kontrollera att de blir exponerade av reklam.
Något som även synliggörs i resultatet är att pedagogerna känner maktlöshet när det kommer till riktlinjer kring digitala verktyg samt reklam. Detta då de (politiker) inte hade skapat en policy samt tydliga riktlinjer för vi (pedagogerna) att använda inom förskolan. Den typen av maktstruktur var genomgående i samtliga pedagogers
uttalanden. Det indikerade på att pedagogerna kände sig maktlösa gentemot politikerna.
När pedagogerna fick berätta om hur de hanterar reklam synliggjordes fler maktstrukturer genom att välja bort, rulla ner och stänga av vilket indikerade på
osynliggörande hantering av reklam, detta är något som vi benämnt som mikropraktiker. Pedagog 1 synliggör maktrelationen mellan dem och barnen när hen säger att det inte är
bra reklam och de försöker lura oss, detta hanterar pedagogen genom att stänga av
reklamen, vilket kan tolkas som en censur och maktstruktur från pedagogernas håll. Dessa mikropraktiker och maktrelationer synliggjordes bland annat när pedagog 1 berättar att hen skämtar om reklam och gör det till en lek för att försöka distansera sig och barnen från reklamen som en kortsiktig lösning. Men det framkom även strategier och maktstrukturer från pedagogernas sätt att hantera reklam. De artikulerar att barnen
ska bli källkritiska och inte bör tro på allt de ser. Strategierna är till för att lära barnen
att bli källkritiska. Vi tolkade detta som att mikropraktikerna var den kortsiktiga lösningen som pedagogerna använde och strategier var den långsiktiga lösningen som pedagogerna använde vid hantering av reklam. Pedagogernas uttalanden visar att reklamen påverkar deras verksamhet genom att de hanterar ämnet med en kombination av humor, censur och främjande av källkritiska förmågor hos barnen. Dessa
mikropraktiker grundas i pedagogernas egna förhållningssätt eftersom det saknats tydliga riktlinjer och strategier i frågan.
6.1.1 Resultat med tidigare forskning.
Eftersom vår studie utgår ifrån pedagogernas egna tankar kring detta ämne så skapar detta en ny plats inom den tidigare forskningen då de studier som vi hittat har
studerats/observerats utifrån barnen. Dock finns det likheter mellan deras resultat samt vårt.
I Sandbergs (2014) studie samt Martinez (2017) studie finns liknande resultat. Båda har studerat barn i samband med reklam och i deras resultat ser båda hur barnen använder strategier för att undvika reklamen. De trycker bort reklamen samt lämnar rummet under tiden det är reklam och så vidare. Detta kan kopplas till vårt resultat och det vi kallar för mikropraktiker. Även om det är pedagogerna som utför mikropraktikerna i vår studie, och inte barnen, så använder sig pedagogerna av liknande sätt för att kortsiktigt kunna hantera reklamen och osynliggöra den.
En annan liknelse vi kan se är att Malin Nilsén (2014) kommer fram till att de flesta aktiviteterna med surfplattan, som hon benämner det, är lärarledda aktiviteter när det kommer till yngre barn. Detta bekräftas i vårt resultat där vi i avsnittet med digitala verktyg i förskolan kan se en tydlig hierarki mellan vi pedagogerna och de barnen. Då det är vi pedagogerna som besitter kunskapen för att lära barnen.
6.2 Yrkespraktiken
Våra förhoppningar om denna studie är att vårt resultat kommer att bidra till en viss medvetenhet kring reklam, att den existerar och kan uppkomma i digitala verktyg. Vi hoppas även att resultatet på studien kan ge lärdomar om hanteringen av reklam i verksamheten. Vilket kan leda till att arbeta med källkritik och skapa långsiktiga strategier för att hantera reklam.
6.3 Metoddiskussion
Metoden för denna studie var kvalitativ och grundades i semistrukturerade intervjuer med öppna frågor av tre verksamma pedagoger i förskolan.
Ett problem som uppstått under studiens gång har varit att hitta personer att intervjua. Vi valde att avgränsa studien till att det skulle vara verksamma pedagoger inom förskolan. Det var tyvärr många som inte svarade på vårt mejl om intervju samt personer som inte hade tid att ta del av intervjun på grund av olika anledningar. Detta ledde till att vi bara fick ihop tre intervjuer. Vid vidare eftertanke anser vi dock att empirin från dessa tre intervjuer har varit tillräckligt för att kunna besvara vårt syfte samt frågeställningarna. Om vi däremot fått in fler uttalanden hade vi haft mer material att arbeta med. Detta hade kunnat leda till fler perspektiv i analysen och eventuellt skapat en mer sanningsenlig bild.
Då vårt syfte med studien var att få ta del av pedagogernas utsagor valde därför att göra intervjuer med pedagogerna. Om vi istället valt att observera pedagogerna i deras arbete kring digitala medier och reklam hade antagligen inte maktperspektiven synliggjorts på samma sätt. Vi spekulerar i att det kan råda skiljaktigheter i hur man talar om sitt agerande respektive praktiskt agerande i verksamheten.
6.4 Fortsatt forskning
Ett sätt att forska vidare hade kunnat vara att göra samma studie fast intervjua personer med olika yrkestitlar inom förskolan. Till exempel förskollärare, förskolechefer,
barnskötare och vikarier för att skapa en större inblick kring ämnet och få ta del av olika synsätt på maktperspektiv. Detta hade skapat ett större resultat med fler synvinklar på reklam i digitala verktyg i förskolan.
När vi avgränsade vår studie valde vi att enbart titta på den digitala reklamen och inte den analoga. Analog reklam är reklam som inte är på digitala enheter, till exempel i reklam i tidningar, reklamblad och så vidare. Anledningen till att vi valde digital reklam var för att studien inte skulle bli för stor samt att vi tyckte att den digitala reklamen
kändes mest relevant utifrån avsnittet om digitaliseringen i den nya revideringen av läroplanen som stod i fokus inför denna studie. Men däremot betyder inte det att barnen inte präglas av den analoga reklamen i verksamheten. Vi går i linje med Pedagog 2 följande uttalande ”Om man går in på Youtube och ska ha sånger och danser såklart där kommer upp reklam men man har ju blivit van vid det, sen vet jag inte om det är bra eller dåligt att vi och barnen blir vana vid det” (Utdrag ur transkribering).
Att vi valde pedagogernas föreställningar om och förhållningssätt till reklam i digitala verktyg för att synliggöra maktperspektiv var också en avgränsning, men som
kommande studie hade det även varit intressant att fundera kring hur mycket reklam det egentligen finns i förskolans värld? Hur ställer förskolan sig till analog reklam och vilka riktlinjer bör vi ha där? Hur reagerar barn på reklam? Finner barnen i förskoleålder att reklamen avbryter dem i verksamheten precis som de äldre barnen i andra studier?
7. Referenslista
Ahrne, Göran & Svensson, Peter (2011). Handbok i kvalitativa metoder. 1. uppl. Malmö: Liber
Dahlstedt, Magnus & Olson, Maria (2013) Utbildning, demokrati, medborgarskap. 1. uppl. Malmö: Gleerups Utbildning AB
Flick, Uwe (2009). An introduction to qualitative research. 4., [rev.] ed. London: SAG
Friborg, Christina. Statens medieråd (2015). Propaganda- Vad, hur och varför? . Stockholm.
Tillgänglig på internet:
https://statensmedierad.se/download/18.450cdfe715a0670d2944c5a6/148654692 6552/Propaganda-Vad-hur-och-varf%C3%B6r.pdf
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning [Elektronisk resurs]. (2002). Stockholm: Vetenskapsrådet
Tillgänglig på Internet:
http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf
Kaijser, Lars & Öhlander, Magnus (red.) (2011). Etnologiskt fältarbete. 2., [omarb. och utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Leone, Annika (2017), 7 myter och sanningar om förkylningar. Expressen Hälsoliv, 5 April
Tillgänglig på Internet:
https://www.expressen.se/halsoliv/halsa/sjukdomar--besvar-1/7-myter-och-sanningar-om-forkylningar/
Lieberman, Debra, Bates, Cynthia & So, Jiyeon. (2009), Young children´s learning with digital media, Computers in the schools.
Läroplan för förskolan: Lpfö 18 (2018). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=4001
Löfdahl, Annica, Hjalmarsson, Maria & Franzén, Karin. (2015) Förskollärarens metod
och vetenskapsteori. 1. uppl. Stockholm: Liber AB
Martinez, Carolina (2017). Targeting children online – Young internet users and
producers in the commercial media environment. Lund: Lunds universitet
Tillgänglig på Internet:
http://lup.lub.lu.se/search/ws/files/19637631/e_spik_version_carolina.pdf
Marti-Pellón, Daniel & Saunders-Uchoa-Craveiro, Pâmela (2015). Children’s exposure to advertising on game sites in Brazil and Spain, Media Education Research Journal,
2015 Comunicar, n. 45, v. XXIII.
Tillgänglig på Internet:
http://web.a.ebscohost.com.proxy.mau.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=1&sid=dc339 58a-8e93-46f2-babd-b0c15916e998%40sessionmgr4009
Nilsen, Malin (2014). Barns aktiviteter med datorplattor i förskolan. Göteborg: Göteborgs universitet
Tillgänglig på Internet:
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/37236/1/gupea_2077_37236_1.pdf
Nilsson, Roddy (2008). Foucault: en introduktion. Malmö: Égalité
Prensky, Marc (2001). Digital Natives, Digital Immigrants. On the Horizon. Vol. 9. No. 5, s.1, 3-6.
Sandberg, Helena (2014). Rörlig måltavla - internetreklam riktad till barn. Lund: Lunds Universitet
Tillgänglig på Internet:
http://portal.research.lu.se/ws/files/3431159/4394433.pdf
Thelander, Joakim (2002). Tv: Televisionens historia i Sverige. Populär Historia, 9 December
Tillgänglig på Internet:
https://popularhistoria.se/teknik/en-titt-pa-tv (hämtad 01-03-2019)
Walldén Hillström, Kristina (2014). I samspel med surfplattor: om barns digitala
kompetenser och tillträde till digitala aktiviteter i förskolan. Licentiatavhandling
Uppsala: Uppsala universitet Tillgänglig på Internet:
https://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:800751/FULLTEXT01.pdf’
Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000). Diskursanalys som teori och
