Läxhjälp i gymnasiematematik över Internet?

Malmö högskola

Natur Miljö Samhälle

Examensarbete

Läxhjälp i gymnasiematematik

över Internet?

Homework assistance in upper secondary mathematics

using the Internet

Farzad Fakhim Baghirzadeh

Lärarexamen 180 poäng Handledare:

Gunilla Jakobsson

Matematik och lärande

Höstterminen 2005 Examinator:

Sammanfattning

Internationell läxforskning visar ett positivt samband mellan läxläsning och resultat och många lärare bekräftar detta samband. Denna undersökning bygger på föreställningen att graden av läxläsning i gymnasiematematik påverkas negativt av bristande tillgång till läxhjälp vilket i sin tur påverkar resultatet negativt. Syftet med denna studie är därför undersöka i vilken omfattning efterlyser gymnasieelever hjälp med hemläxor i matematik och om eleverna kan tänka sig ta emot den hjälpen över Internet.

Resultat visar att en majoritet av elever kan tänka sig att aktivt söka löpande läxhjälp över ett bemannade Internet forum och ännu fler efterlyser samma hjälp inför olika skolprov. Enbart en försvinnande liten del av eleverna utnyttjar läxhjälp som deras skolor erbjuder idag. Slutsatsen blir att elever behöver hjälp som är tillgänglig för dem även utanför skolan.

Nyckelord: Internetbaserad läxhjälp, nätbaserad läxhjälp, matteläxa på nätet, Internet matteläxa, läxa på Internet

Innehållsförteckning

Sammanfattning 3

1. Inledning 7

2. Syfte och frågeställningar 8

Läxans förankring i styrdokument 9

Styrdokumentens övergripande mål i matematik 9 Varför betonas problemlösningsförmågan i kursplanen? 9 Faktorer som påverkar problemlösningsförmågan 10

Läxans roll i matematikundervisningen 10

3. Tidigare forskning om läxan 11

Coopers forskning 11 Vygotskijs inlärningsteori 13 Problematisering av läxan 14 4. Metod 15 Urval 15 Enkätundersökningen 16 Databearbetning 16

Tillförlitlighet och validitet 17

Etiska aspekter 18

5. Resultat 19

Enkätundersökning - Elever 19

Analys av öppna elevfrågor 22

Enkätundersökning - Lärare 23

6. Diskussion 27 Hur ser elever och lärare på nätbaserad läxhjälp? 27

Tillgång till Internet 27

Krav på fungerande teknik 27

Att överföra problemet till datorn 28 Att förstå och göra sig förstådd på nätet 28

Krav på lärarkandidater 28

Enbart hjälpa 29

Omotiverade elever 29

Lättillgänglighet 29

Andra åsikter 29

I vilken omfattning känner elever ett behov av läxhjälp utanför skolan? 30

Fortsatt forskning 31

7. Slutsatser 32

Källförteckning/Referenser 33

1. Inledning

Under den verksamhetsförlagda tiden i min partnerskola märkte jag ofta att

matematikinlärning för en del studenter försvårades bl. a. av att många hade stora brister i förkunskaper från de tidigare åren. Dessa luckor gjorde det svårt för studenten att följa med den fortsatta undervisningen vilket i sin tur påverkade resultatet negativt. Detta gjorde också att det blev svårt för dem att arbeta själva med de aktuella läxorna eftersom deras bristande förkunskaper gjorde att de vid minsta motstånd inte kunde gå vidare. Många av dessa elever kunde av olika anledningar inte få någon hjälp hemma.

Som lärarkandidat arbetade jag en del med att försöka hjälpa dessa elever utöver den hjälp de fick i klassen. Jag märkte snart också att det var en tidskrävande process att upptäcka och åtgärda deras kunskapsbrister och att det behövdes ytterligare åtgärder än enbart några

enstaka extratimmar i skolan. Dessa få timmar som skolan erbjöd utnyttjades dessutom inte av de flesta elever på grund av konflikter i schemat eller allmän brist på motivation. Dessutom upplevde jag att de elever som sökte hjälp var ambitiösa och beredda att arbeta hårt och kunde tänka sig att testa nya arbetsmetoder. Den ursprungliga idén omfattade således främst dessa elever som jag inte alltid hade tid med även om idén kom att utvidgas till att omfatta flera.

Med den bakgrunden funderade jag en del på en lösning som skulle gagna dessa elever som inte alltid fick tillräcklig tid och kontinuitet i läxläsning de behövde. Men det gällde även andra elever som behövde hjälp med att göra sina läxor men som inte alltid kunde eller ville få den hjälpen i skolan av olika anledningar. Till slut föddes idén att göra läxhjälpen

tillgänglig över Internet genom så kallade bemannade forum som är öppna förslagsvis 1-2 timmar per dag och 3-4 dagar i veckan.

Men innan den idén kan planeras i detalj återstår många frågor att besvara för att avgöra genomförbarheten och eventuella nyttan av åtgärden. Elevers och lärares syn på

Internetbaserad läxhjälp är en de viktigaste frågorna i sammanhanget vilket jag kommer att undersöka i den här studien.

Med denna undersökning vill jag alltså utreda om det finns ett behov av att införa Internetbaserad läxhjälp som sträcker sig utanför skolan och är tillgänglig för alla.

2. Syfte och frågeställningar

Många av gymnasieskolans matematikelever saknar läxhjälp i hemmet idag. Syftet med den här undersökningen är att studera i vilken omfattning gymnasieelever efterlyser hjälp med att genomföra sina matematikläxor hemma samt att undersöka elevers och lärares attityder om nätbaserad läxhjälp som ett tänkbart alternativ. Resultatet av den här undersökningen är tänkt att bli underlag för att överväga att erbjuda gymnasieelever läxhjälp över Internet.

De frågor som jag vill besvara med den här undersökningen lyder därför enligt följande:

• Hur ser elever och lärare på nätbaserad läxhjälp?

• I vilken omfattning känner eleverna ett behov av läxhjälp utanför skolan?

2.1 Läxans förankring i styrdokument

Läroplanen för de frivilliga skolformerna saknar en formulering om läxor som arbetsmetod samt de stöd som elever kan förvänta sig i samband med den arbetsformen. Läxan i

gymnasieskolan och vuxenutbildningen har med andra ord ingen förankring i styrdokumenten och är därmed inte lagstadgad.

Läroplanen för Grundskolan från 1980 är däremot tydligare i sitt förhållningssätt till läxor och fastslår att ”Hemuppgifter för eleverna utgör en del av skolans arbetssätt” (Lgr 80, s 50).

2.2 Styrdokumentens övergripande mål i matematik

Problemlösning är det centrala temat i kursplanen för matematik i gymnasieskolan. I kursplanen för matematik (Skolverket, 2005) kan man på flera ställen läsa om vikten av att kunna lösa matematiska problem.

” Utbildningen i matematik i gymnasieskolan syftar också till att eleverna skall kunna /…/ lösa problem för att självständigt kunna ta ställning... Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleverna:

• utvecklar sin förmåga att tolka en problemsituation och att formulera den med matematiska begrepp och symboler samt välja metod och hjälpmedel för att lösa problemet,

• Utvecklar sin förmåga att med hjälp av matematik lösa problem på egen hand och i grupp bl.a. av betydelse för vald studieinriktning samt att tolka och värdera

lösningarna i förhållande till det ursprungliga problemet”. (Kursplanen för matematik 2005, s. 1)

2.3 Varför betonas problemlösningsförmågan i kursplanen?

En av de centrala punkter som Rita Barger (1998) anser vara viktig att behärska för att bli en duktig matematiker är att vara en bra problemlösare, skriver hon i boken ”Math for the gifted child”. Problemlösningsförmågan anses således vara av central betydelse inom matematiken. Att vara en bra problemlösare innebär även att eleven styr och planerar det egna tänkandet så att denne med hjälp av sina redan befintliga kunskaper kan göra flera rutinmässiga

beräkningar för att komma fram till en lösning. (Ahlström m flera, 1998)

2.4 Faktorer som påverkar problemlösningsförmågan

Lester ställer frågan om vilka faktorer som, i sin tur, ligger bakom problemlösningsförmågan i ”Matematik – ett kommunikations ämne” (Ahlström m flera, 1998).

Lester menar att förmågan att kunna lösa matematiska problem utvecklas långsamt under en lång process. Detta beror på att det krävs mycket mer än enbart tillämpningar av de redan ackumulerade matematiska kunskaper för att angripa problem på ett sådant sätt som leder till en lösning.

Lester granskar forskningslitteraturen i problemlösningsmetodik och identifierar fyra

huvudprinciper som är centrala till problemlösningsförmågan. De fyra punkterna följer nedan varav den första (och i viss mån även den andra och tredje) punkten är av speciell relevans för detta arbete:

1. För att förbättra problemlösningsförmågan måste elever lösa många problem 2. Det tar lång tid att utveckla problemlösningsförmågan

3. Systematisk undervisning i problemlösning

4. Elevers tro på vikten av problemlösning genom lärares övertygelse om densamma

Inte helt oväntat visar forskningen alltså ett samband mellan att lösa många problem och utvecklingen av problemlösningsförmågan. Att lösa många problem är en av de fyra huvudingredienserna i att utveckla problemlösningsförmågan och därmed en av grundförutsättningarna i att bli bra i matematik.

2.5 Läxans roll i matematikundervisningen

Ett och samma matematiska problem kan i det närmaste uttryckas på oändligt många sätt oavsett vilken gren av matematik vi tänker oss. Den styrkan i matematiken är också en bidragande orsak till den matematiska problemlösningens komplexitet.

Enskilda matematiklektioner kan med andra ord inte täcka alla olika nyansskiftningar (frågeställningar) av samma problemdomän som lektionen berör. Detta gäller även om vi – precis som idag- avgränsar oss till de nyanser som vi anser vara av relevans för de uppsatta målen inför varje enskild lektionstillfälle.

Läxor i matematik blir med nödvändighet den kompletterande moment i undervisningen som behandlar det som inte omedelbart framgår av lektionen. Elever förväntas att genom egna erfarenheter som har ackumulerats med hjälp av möten med nya problem, som i sin tur introducerats genom läxan, lära sig att analysera problemen och föreslå adekvata lösningar.

3. Tidigare forskning om läxan

Den forskning som förts om läxan har huvudsakligen fokuserat på att studera effekten av läxläsning på resultat. Den forskningstraditionen som Hellsten (1997) anser vara mest dominerande inom läxforskning är den kvantitativa undersökningsvarianten som undersöker hemarbetets effekt på elevers prestationer. Hellsten (1997) finner att större delen av den kvantitativa forskningstraditionen utgår från ett onyanserat läxbegrepp utan att lyckas problematisera läxans innehåll, struktur, omfång, bakgrund och sammanhang.

Lindell (1990) sammanfattar resultatet av 10 svenska forskningsrapporter gjorda mellan åren 1963-1971 och, till skillnad från internationella rapporter, finner inget stöd för att läxan påverkar resultatet i skolan. Internationella forskningsresultat visar däremot att läxor som följs upp ger bättre resultat än läxor som inte följs upp. Uppföljning av läxor påverkas i sin tur av elevens sociala grupptillhörighet, menar Lindell (1990) .

I Sverige har läxan har inte helt oförväntat ansets vara orättvis när den gynnar de sociala grupper som har bättre förutsättningar till uppföljning än andra. Orättviseaspekten har påverkat diskussion om och synen på läxan i hög grad i den allmänna debatten. En bristande uppföljning av läxan som inte leder till förbättrat resultat ifrågasätter därför meningsfullheten i läxan som arbetsmetod.

3.1 Coopers forskning

Harris M. Cooper är professor på psykologiska institutionen vid universitet i Missouri – Columbia och forskare inom läxläsning och utbildningsfrågor. Cooper (2001) gjorde en sammanställning av 17 forskningsresultat om läxläsning tillsammans med sina slutsatser. I likhet med Hellsten (1997) anser Cooper (2001) att forskningsresultaten oftast präglas av forskarnas egna personliga åsikter och starka engagemang i frågan.

Coopers sammanställning skiljer mellan resultatet för 3300 jämförda elever i tre olika skolår. Första gruppen är eleverna i skolår 1-6, andra gruppen består av elever i skolår 7-9 och tredje gruppen utgörs av elever i gymnasieskolan. Cooper (2001) ställer sig frågan om läxor är bättre än inga läxor alls? Resultatet visar att:

1- För ca 70 % av de undersökta eleverna visade studien ha positiva effekter.

2- Sammanställningen slår även fast att ju äldre barnen är desto bättre effekt får de av läxläsning enligt följande resultat:

• Elever i skolår 1-6 som visade mycket små förbättringar.

• Elever i skolår 7-9 visade dubbel så stor förbättring som elever i skolår 1-6. • På gymnasiet förbättrades resultatet dubbelt igen jämfört med skolåren 7-9. 3- Läxans innehåll spelar en viktig roll för resultatet i undersökningen även om man kan konstatera förbättringar i samtliga ämnen. När det gäller naturvetenskapliga (dock inte matematik) och samhällsorienterade ämnen visade eleverna störst förbättring. Därefter kommer läsförståelsen i engelska språket och till sist matematik som enbart visar små skillnader i förbättringar. Sammanställningen delar upp ämnet matematik i 3 subnivåer och konstaterar enbart en liten förbättring av problemlösningsförmågan genom läxan. Medan i de två övriga subnivåerna, det vill säga, räknefärdighet och den begreppsmässiga förståelsen av ämnet ser man en tydligare förbättring.

Som tidigare påpekades, en av de huvudkomponenterna i att utveckla

problemlösningsförmågan i matematik –förutom att lösa många problem- är att få undervisning i problemlösningsmetodik.(Ahlström m flera, 1989)

Genom läxan får elever att tillämpa problemlösningsmetodik som kan hjälpa de att utveckla egna problemlösningsstrategier. En möjlig tolkning av Coopers sammanställning kan vara att enbart läxan i sig inte har egenskapen att utveckla problemlösningsförmågan utan bör

kompletteras med ytterligare åtgärder som exempelvis undervisning i

problemlösningsmetodik. Den möjliga tolkningen av Coopers sammanställning kan därför förklara elevernas marginella förbättring av just problemlösningsförmåga genom läxan.

3.2 Vygotskijs inlärningsteori

Den ryska psykologen och pedagogen Lev Semenovich Vygotskijs (1896-1934) pedagogiska teorier om inlärning har fått allt större spridning de senaste årtionden världen över. Hans teorier om inlärning grundas främst i synen på förhållandet mellan människans medvetande och den miljön som omger henne. Enligt detta marxistiska synsätt det är den materiella verkligheten som bestämmer hur vårt tänkande ska utvecklas.

Vygotskij skriver i ”Tänkandet och språk, (Vygotskij, 2001)” att individers kunskap formas i samspel med den sociala omgivningen såsom skolan, kamrater och hemmet. Att lära sig nya begrepp handlar till stor del om att utsätta sig för det nya på olika sätt vare sig det sker i form av diskussioner, berättande eller problemlösning i ett socialt sammanhang.

Ulf Leo menar i sin magisteruppsats ”Läxor är och förblir skolarbete”, (2004) att det går att tolka Vygotskijs tankar som stöd för idén om läxan. Han motiverar den möjliga tolkningen genom att förklara:

Med rätt definierade läxor konstrueras ny kunskap hos barnet i den sociala omgivningen och inte bara i skolan under skoltid. Många begrepp och teorier lämpar sig säkert att pröva hemma eller någon annanstans än i skolan. Detta förutsätter dock att det finns en kompetent social omgivning..

(Ulf Leo 2004, s. 14)

Och med den motiveringen lyfter Leo fram flera viktiga punkter:

• Krav på läxans definition och konstruktion. Vad är en läxa och vad vill man åstadkomma med hjälp av den?

• Kunskapsbildning sker även utanför skolan och skoltid. Därför kan det konstrueras metoder som lämpar sig att prövas även utanför skolan.

• En kompetent omgivning i samband med kunskapsbildning utanför skolan. När det gäller föräldrarnas hjälp i läxläsning råder det delade meningar i forskarvärlden. Cooper (2001) råder tydligt alla lärare att vara restriktiva med att konstruera läxor som kräver föräldrarnas medverkan. Han ser både fördelar och nackdelar med föräldramedverkan

beroende på deras utbildningsbakgrund men också på vilket sätt de hjälper barnen. Men

sammantaget väljer han ändå att avråda lärarna från att konstruera uppgifter som kräver föräldramedverkan.

3.3 Problematisering av läxan

Hellsten (1997) studerar problematiseringen kring läxan som inlärningssituation och konstaterar att någon kritiskt granskning är nästan helt obefintligt. Henriksson (1992)

konstaterar att inlärning genom läxan försiggår utan ”lärarens skickliga handledning” och drar slutsatsen att de ”amatörmässiga metoder” för inlärning används av många andra elever i samma situation. Därför kritiseras läxan som arbetsmetod av Henriksson (1992) som finner motsägelse i att skolan hänvisar elever till att arbeta ensamma hemma och därmed inte tar ansvar för undervisningen.

Leo (2004) problematiserar läxläsningen i sin magisteruppsats och ifrågasätter fördelarna med en arbetsmetod som inte omfattar stöd med genomförandet. Han ifrågasätter meningsfullheten med läxor som elever inte klarar av och har ingen att fråga. De möjliga fördelarna med

läxläsning ser han därför vara kopplade till graden av den hjälp som elever kan få på

hemmaplan vilket för övrigt inte rekommenderas av andra forskare (Cooper, 2001). Slutsatsen blir att inlärningen försvåras av att skolarbetet ska göras på egen hand av eleven utan lärares närvaro.

4. Metod

Den här undersökningen utgår ifrån uppfattningen att det finns ett positivt samband mellan graden av läxläsning och förbättrad studieresultat. Denna uppfattning stöds av Coopers (2001) sammanställning av ett antal forskningsrapporter som visar förbättringar av resultat i samtliga undersökta ämnen för de elever som gör läxor. Omvänt gäller för de elever som, av olika anledningar, inte gör läxor försämrat studieresultat. Genom forskningslitteratur, forskningsresultat och olika artiklar byggs upp en teoretisk grund till förmån för

läxläsning. Med denna studie vill jag därför undersöka hur stor del av elever som behöver hjälp i samband med läxläsning i matematik. Studiens andra del utgörs av en

attitydundersökning som behandlar elever och lärares åsikter till ett Internetbaserat alternativ till läxhjälp.

En kvalitativ undersökning är inte avsedd att ge statistiskt bearbetningsbara data och gör det därför svårt att dra några generella slutsatser. I min undersökning vill jag studera delar av en helhet och vill därför behandla den mängden i relation till helheten. En kvantitativ enkätundersökningsmetod har därför valts för att på statistiskt sätt kunna få en

fingervisning om antalet elever som efterlyser läxhjälp utanför skolan och har dessutom avsikt och möjlighet att ta emot den hjälpen över Internet. Det finns även kvalitativa inslag i undersökningen genom öppna frågor där båda lärare och elever förväntas konstruera egna svar.

Enkätundersökningen består av två olika delar, en del som vänder sig till lärarna (se lärarenkäten) och en annan del till eleverna (se elevenkäten) i undersökningen.

4.1 Urval

I undersökningen ingår sammanlagt 100 gymnasieelever från 4 olika skolor samt 14 gymnasielärare från 5 olika skolor i Malmö. En av klasserna ingår i

Naturvetenskapsprogrammet medan de 3 övriga i Samhällsvetenskapsprogrammet. Både lärarna och eleverna i undersökningen har valts slumpmässigt dock från valda skolor. Val av skolorna bygger främst på skolornas olika utbildningsprofiler för att komma åt så inhomogena grupper som möjligt.

4.2 Enkätundersökningen

Lärarenkäten består totalt av 9 frågor varav 6 med öppna svar och/eller möjlighet till skriftligt och/eller muntligt förtydligande. Elevenkäten innehåller 16 frågor varav tre innehåller öppna svar. Elevenkäten har till skillnad från lärarenkäten en högre grad av strukturering men båda enkäterna har en hög standardiseringsgrad. (Patel & Davidsson, 1991)

Det kvalitativa inslaget i undersökningen begränsas till stor del till frågor med öppna svar och de kompletterande diskussioner som jag har haft med 6 av de 14 medverkande lärare som har velat förtydliga sina svar muntligt i anslutning till undersökningen. Längden av dessa diskussioner uppskattar jag till ca 10 minuter per lärare i genomsnitt.

Av alla 105 tillfrågade elever valde 2 att inte delta i undersökningen. Ytterligare 3 hade lämnat så ofullständiga svar som gjorde det omöjligt att dra några slutsatser varför dessa svar valdes bort. Enkäten delades ut i början av matematiklektioner i 6 olika klasser i 4 skolor och samlades in ca 15 minuter senare efter att samtliga elever var klara.

Instruktionen var att alla svar var anonyma och samtliga förväntades lämna svar som speglade deras åsikter och situationer. Lärarna fick komplettera enkäten med ytterligare förtydligande och ca hälften av dem valde att framföra sina åsikter även muntligt.

4.3 Databearbetning

Databearbetning gjordes på samma sätt för både två grupperna i undersökningen. Tillvägagångssättet var alltså lika och gick ut på att först räkna fram frekvensen av erhållna svar för varje fråga. Med frekvens menar jag ett tal som anger det totala antalet gånger som de olika svarsalternativen har valts av deltagarna i undersökningen.

Medelvärdet av detta tal (uttryckt i procent) beskriver helt enkelt hur stor del av eleverna som har svarat på de olika svarsalternativen.(Patel & Davidsson 1991)

Som nämndes använder jag samma metod för att sammanställa svaren från

lärarundersökningen. Skillnaden ligger dock i att resultatet för lärarna inte presenteras som ett procenttal utan som en delmängd av alla lärare. Exempelvis 5 av 14 lärare hade samma åsikt i en viss fråga eller 5/14.

4.4 Tillförlitlighet och validitet

Med tillförlitlighet menas graden av sannolikhet att det uppmätta resultatet i en undersökning håller sig till verkligheten. Tillförlitligheten i en undersökning är delvis beroende av tillförlitligheten hos det instrument som används, det vill säga, hur väl det instrumentet motstår slumpens inflytande, skriver Patel & Davidsson i

Forskningsmetodikens grunder. (2001) För att en undersökning ska anses ha hög tillförlitlighet så krävs också att vi undersöker det vi avser undersöka, det vill säga, vi måste ha en god validitet. Tillförlitligheten och validiteten av en undersökning har alltså en relation till varandra, skriver Patel & Davidsson. (2001)

För att avgöra om en enkät ska betraktas som tillförlitlig eller inte föreslår författarna att vissa frågor ska besvaras först. Jag kommer att använda dessa frågor (nedan) som utgångspunkt för att behandla tillförlitligheten i den egna undersökningen.

• ”Fanns det frågor som många hoppade över?”

Nej, varken i lärarenkäten eller i elevenkäten finns ett mönster av att samma frågor blivit obesvarade. Både lärare och elever har svarat på nästan alla frågorna i undersökningen.

• ”Markerade de flera alternativ än jag bett om?”

I elevenkäten har detta hänt när ett svarsalternativ av misstag varit sammansatt som exempelvis i fråga nr 7. I en delfråga ska eleven ta ställning till ett påstående genom att kryssa i rutan ”Stämmer” eller ”Stämmer inte”. Påståendet lyder: ”Jag klarar av att göra mina matematikläxor på egen hand och gör de regelbundet”. Vissa elever har valt att markera både alternativen, det vill säga, ett svar för varje bisats i påståendet. Dessa frågor och svar har strukits ur undersökningen i efterhand på grund av frågans

inbyggda potential till olika tolkningar. Delfråga 1 och 3 (i fråga 7) har därför inte tagits med i undersökningen.

• ”Har vi tagit med alla möjliga alternativ eller har nya skrivits dit?”

I lärarenkäten kan man någon enstaka gång se nya alternativ som skrivit in som även kompletterats muntligt efter undersökningen. I övrigt består de flesta frågorna (6 av 9) i lärarenkäten av öppna frågor där de uppmuntras till att konstruera egna svar. De tre

övriga frågorna i undersökningen är av sådan karaktär att svarsalternativen anser jag vara uttömmande.

Sammanfattningsvis anser jag att min enkätundersökning håller sig till

problemområdet genom relevanta och tydliga frågor som är enkla att förstå och besvara. Det är naturligtvis omöjligt att avgöra sanningsenligheten i de svar jag har fått. Jag har däremot studerat varje enskild enkät för sig och inte funnit någon motsägelse i strukturen av de erhållna svaren.

4.5 Etiska aspekter

Deltagandet i undersökningen var helt frivilligt och alla deltagare i undersökningen garanterades anonymitet. Två av de 105 tillfrågade eleverna valde att inte delta i undersökningen. De enda personliga uppgifterna lämnades på elevenkäten där den deltagande uppgav namnet på den skola där han eller hon studerar och i vilken kurs i matematik (A eller B) eleven i fråga deltar. Dessa uppgifter har jag senare ansett vara av mindre relevans för mitt arbete och har därför inte använt.

Vidare har alla deltagare i undersökningen vare sig elev eller lärare informerats om syftet med undersökningen och känner till att de insamlade uppgifterna kommer enbart att användas i detta arbete.

5. Resultat

5.1 Enkätundersökning – Elever Antal elever: 100

Figur 1: Har du tillgång till hjälp med dina ma-läxor hemma?

0 10 20 30 40 50 60 Ja Nej Ja: 59 % Nej: 41 %

Kommentar: Det gäller även elever som av någon anledning inte alltid kan få hjälp när det passar de även om kompetensen finns hemma inom familjen.

Figur 2: Hur nöjd eller missnöjd är du med ditt resultat i senaste matematik provet?

0 10 20 30 40 50 60 ganska/väldigt nöjd: 56 % ganska/väldigt missnöjd: 43% Bortfall: 1 %

Kommentar: Senaste provet i matematik avser prov som ägt rum någon gång före första halvan på november månad höstterminen 2005.

Figur 3: Jag gör inte mina läxor när jag inte klarar dem själv! 0 10 20 30 40 50 60 70 Stäm m er: 33 % Stäm m er inte: 63 % Bortfall: 4 %

Figur 4: Hade du ägnat större tid åt dina läxor om du fick hjälp när du behövde det?

0 10 20 30 40 50 60 Ja Nej Bortfall Ja: 46 % Nej: 54 % Bortfall: 2 %

Figur 5: Hur ofta använder du extra hjälpen i matematik som din skola erbjuder?

0 20 40 60 80 100 Väldigt sällan / Aldrig: 97% 1-2 ggr i m ånaden: 1% 1-2 ggr i veckan: 2% 20

Kommentar: ca lite mindre än hälften av de tillfrågade eleverna i varje klass känner överhuvudtaget inte till att det finns extrahjälp att få. Det är därför rimligt att anta att dessa elever inte deltar vid något tillfälle.

Figur 6: Föreställ dig att (exempelvis) varje mån-tor efter skolan har du möjlighet att få hjälp med dina ma-läxor. Du besöker en sida på Internet och ställer dina frågor till en ma-lärare

som hjälper dig direkt. Skulle du vara intresserad av att få den här hjälpen över Internet?

0 10 20 30 40 50 60

Ja Ibland Nej Vet inte

Ja: 58 % Ibland: 29 % Nej: 7 % Vet inte: 6 %

Figur 7: Skulle du vara intresserad att få samma hjälp som i föregående punkt inför nationella prov eller vanliga prov?

0 20 40 60 80

Ja Ibland Nej Vet inte

Ja: 79 % Ibland: 16 % Nej: 3 % Vet inte: 2 %

Figur 8: Har du tillgång till Internet hemma? 0 20 40 60 80 100 Ja Nej Ja: 94 % Nej: 6 %

5.2 Analys av öppna elevfrågor:

Fråga 1: Nämn en fördel som du ser med att få läxhjälp över Internet. (Gärna flera) Fråga 2: Nämn en nackdel som du ser med att få läxhjälp över Internet. (Gärna flera)

Först och främst har antalet uteblivna svar för varje fråga räknats fram. I fråga 1 uppgår antalet uteblivna svar till 14. I fråga 2 har 22 av eleverna inte lämnat ett svar.

Svaren har sedan lästs och skrivits ner enkät för enkät på två olika papper, en för varje fråga. Jag har sedan försökt att se om det går att kategorisera svaren, det vill säga, om det är flera elever som uttryckt liknande åsikter med olika formuleringar. Tyngdpunkten av analysen ligger alltså främst på antalet elever som tagit upp samma kategori av svar, det vill säga, ju flera svar som hamnar inom samma kategori desto viktigare blir den kategorin för

undersökningen. Dessa kategorier diskuteras sedan i diskussionskapitlet när jag försöker besvara undersökningens första frågeställning: Hur ser elever och lärare på Internetbaserad läxhjälp?

En sammanställning av hur eleverna svarat på de öppna frågorna följer som bifogat material med detta arbete.

5.3 Enkätundersökning – Lärare Antal lärare: 14

Figur 1: Kan du se några fördelar med läxhjälp över Internet?

0 1 2 3 4 5 6 7 Ja, absolut Tveksamt Ja, absolut: 7 Ja, troligtvis: 4 Tveksamt: 2 Det beror helt på: 1

Figur 2: Tror du att läxhjälp över Internet bidrar till att elever förbättrar sina kunskaper eller resultat i matematik?

0 1 2 3 4 5 6 7 8 Ja, absolut Tveksamt Ja, absolut: 2 Ja, troligtvis: 8 Tveksamt: 3 Det beror helt på: 1

Figur 3: Skulle du kunna tänka dig att rekommendera läxhjälpen för dina elever om det var lärarkandidater som erbjöd hjälpen och du kunde personligen kontrollera innehållet?

0 1 2 3 4 5 6 7 Ja, absolut Ja, troligtvis

Tveksamt Det beror helt på

Ja, absolut 7 Ja, troligtvis 4 Tveksamt 2 Det beror helt på 1

Figur 4: Tycker du att lärarkandidater har i största allmänhet den kompetens som du anser vara nödvändig för att klara av att hjälpa dina elever med läxorna?

0 1 2 3 4 5 6 7 8

Ja, i största allmänhet: 2 Ja, det borde de klara: 8 Tveksamt: 1

Nej, det kan diskuteras: 2 Bortfall: 1

5.4 Öppna lärarfrågor:

Kan du nämna någon eller några nackdelar med Internetbaserad läxhjälp? • ”En stor del av våra elever saknar Internet hemma”.

• ”Det personliga samtalet saknas”.

• ”Elevers motivation. Elever vill ha personlig hjälp i samma fysiska rum”.

• ”Det krävs att elever kan överföra problemet till datorn. Det kan ju vara bilder & dyl. eller problem med att skriva matematiskt, tex. 5

8 3 ) ( 2 + − = x x f ”

• ”Få datorer hemma. Ointresserade elever.”

• ”Alla eleverna inte utnyttjar det så att det bara är bortkastad tid från kandidaternas sida.”

• ”Det beror på hur man lägger upp det, det ska inte vara så att bara skriva in uppgiften och få den löst.”

• ”Hur skulle det gå när det inte ens går vid direkt klassrumssituation.” • ”Jag tror inte våra elever gör sig omaket att ta kontakt.”

• ”Tekniken måste fungera. Om pedagogiken är bristfällig. Svårt att vara pedagogisk över nätet.”

• ”Många kanske tycker det är jobbigt att skriva ned uppgifterna. Det finns ju många olika läromedel. Alla har inte tillgång till Internet”.

Kan du nämna någon eller några fördelar med Internetbaserad läxhjälp? • ”De som har tillgång till Internet och inte kan få hjälp hemma är det bra” • ”Elever är ofta ute på nätet. Lättillgängligt. Valfrihet.”

• ”t ex om en elev har varit sjuk.” • ”Lättillgängligheten.”

• ”Mer träning/hjälp => Bättre resultat.”

• ”Elevernas datorvana. Stor frihet, plats och tid.”

• ”Vi har en mängd elever med rätt dåliga matematikkunskaper. De ställer ofta frågor som är korta och enkla att svara på.”

Figur 4: Och till sist om DU fick avgöra om Internetbaserad läxhjälp skulle bli verklighet eller inte, vad hade du bestämt?

0 2 4 6 8 10 12 14

Visst, go for it!: 6

Tja, det kan ju inte skada: 7 Save your breath!: 1

6. Diskussion

Många av gymnasieskolans elever kan inte få hjälp med sina matematikläxor i hemmet idag och är istället hänvisade till ordinarie lektioner och den extrahjälp som sker på skoltid. Den teoretiska delen av detta arbete lyfter fram matematikläxans roll i undervisningen och hur det påverkar inlärningen och problemlösningsförmågan. Undersökningen vill därför ta fram hur stor andel av de tillfrågade studenterna som är beroende av läxhjälp utanför skolan för att klara av sina studier i matematik. Vidare undersöks vad elever och lärare anser om att få läxhjälp över Internet. Med denna bakgrund ville jag alltså få svar på mina frågeställningar:

6.1 Hur ser elever och lärare på nätbaserad läxhjälp?

I detta avsnitt kommer jag att sammanfatta de åsikter som båda lärare och elever har uttryckt ifråga om Internetbaserad läxhjälp. Lärarnas åsikter har återgivits tidigare i detta dokument. För att se en sammanfattning över elevernas åsikter om för-, och nackdelarna med

Internetbaserad läxhjälp samt en detaljerad information om åsiktsfördelningen (se bifogad dokument)

6.1.1 Tillgång till Internet

Det första som många lärare tänker på är i vilken omfattning deras elever har tillgång till Internet. I Malmö stad är så gott som samtliga fastigheter inom det kommunala

bostadsbolaget fysiskt kopplade till Internet. I undersökningen uppger hela 94 % av de tillfrågade eleverna att de har tillgång till Internet. Trots den höga siffran berättar en lärare att vissa familjer kan ha så dålig ekonomi att de inte ens har råd att skaffa en miniräknare åt eleven. Läraren ifråga menar alltså att tillgången till Internet kan variera beroende på familjens ekonomi oavsett om familjens bostad är fysiskt kopplad till Internet.

6.1.2 Krav på fungerande teknik

Några elever poängterar vikten av en fungerande teknik och uttrycker en viss skepsis som anknyter till deras egna personliga erfarenheter av datoranvändning. De lärare och lärarinnor som ingår i undersökningen är mer eller mindre av samma uppfattning och menar att tekniken inte får komplicera saken ytterligare.

6.1.3 Att överföra problemet till datorn

Flera lärare menar att det kan vara ett problem för elever att överföra problemet som de vill ha hjälp med till datorn. Det kan handla om att skriva matematiska uttryck som

” 5 8 3 ) ( 2 + − = x x

f ” eller att överföra grafer och diagram. Den Internetbaserade sidan ska ha

stöd för att snabbt kunna återskapa matematiska uttryck, grafer och diagram menar de.

6.1.4 Att förstå och göra sig förstådd på nätet

Här nämner både lärare och elever faktorer som kan tänkas försvåra läxhjälpen över Internet. Många elever ställer sig frågande till hur kommunikationen med läraren (eller personen som ger läxhjälp) kommer att fungera. Två lärare pratar om det förlorade ”personliga samtalet” och betydelsen av att kunna hjälpa elever i ”samma fysiska rum”. En annan lärare talar om elever med ”rätt dåliga kunskaper i matematik” som har små och enkla problem som lämpar sig utmärkt att få hjälp med över Internet.

En vanlig fundering från elevernas sida är ifall de kommer att lyckas göra sig förstådda genom skriftlig kommunikation i matematik. Många andra elever tror att det kan vara svårt för en lärare att förklara utan att kunna prata. Det finns också de bland lärarna som tror att det blir svårt att vara pedagogisk över nätet. Den största nackdelen med Internetbaserad läxhjälp är eventuella svårigheter att förstå läraren eller göra sig förstådd, tycker 29 % av eleverna.

6.1.5 Krav på lärarkandidater

Eftersom lärarkandidater är i ständigt behov av pedagogisk träning så ligger det nära till hands att träna sina färdigheter genom att hjälpa elever. Tiden mellan lärarkandidaternas

praktikperioder är relativt lång vilket kan innebära att vissa förvärvade färdigheter glöms helt enkelt bort och behöver därför tränas in på nytt. Detta skulle kunna motverkas i viss mån om möjlighet till kontinuerlig träning fanns. Många lärare menar att lärarkandidaterna ska ha hunnit en bit i sin utbildning för att ha den kompetens som det krävs för att kunna hjälpa eleverna. Tio av 14 lärare tror helt eller delvis att lärarkandidaterna i största allmänhet har den kompetens som krävs för att klara av den uppgiften. Tre andra lärare är mer skeptiska och menar att kandidaternas bakgrund spelar en viktig roll för att de ska kunna erbjuda läxhjälp alldeles i början av sin lärarutbildning.

6.1.6 Enbart hjälpa

En lärare menar i sin enkät att läxhjälpen inte får gå ut på att lösa uppgifterna åt elever. Istället ska man ge handledning och hjälpa elever att tänka på egen hand och lösa uppgifterna själva. Två andra lärare som jag talat med är av samma åsikt om hur hjälpen skall gå till.

6.1.7 Omotiverade elever

Fem lärare är samstämmiga om omotiverade elever som inte kommer att använda läxhjälpen och menar att det skulle därför vara bortkastad tid. Detta påstående motsägs av 58 % av eleverna som uppger att de faktiskt kan tänka sig använda löpande läxhjälp över Internet. Den siffran stiger till 79 % av alla tillfrågade eleverna som säger sig behöva hjälp tiden före nationella eller ordinarie prov i matematik.

6.1.8 Lättillgänglighet

En av de största fördelarna med läxhjälp över Internet enligt både lärare och elever är tillgängligheten. Det kan exempelvis röra sig om elever som av olika anledningar – exempelvis- konflikter i schemat - inte deltar i extrahjälpen som skolan anordnar. Av alla tillfrågade eleverna anger 97 % att de ”Mycket sällan/Aldrig” deltar i extrahjälpen. Ca hälften av dessa elever uppger att de överhuvudtaget inte känner till att det finns extrahjälp i deras skola. En vanlig missuppfattning bland en del av tillfrågade eleverna är att läxhjälpen är tillgänglig på dygnets alla timmar. Så är naturligtvis inte fallet med tanke på att läxhjälpen är tänkt att skötas av lärarkandidater som inte är alltid tillgängliga.

6.1.9 Andra åsikter

Lättillgänglighet, snabbhet, bekvämlighet och att faktiskt kunna få hjälp vid behov är de främsta fördelarna som nämns om och om igen av eleverna. Den största fördelen med Internetbaserad läxhjälp är kompensation för den hjälp som kan saknas hemma av olika anledningar, uppger 53 % av eleverna (se elevernas öppna svara). Flera elever skriver om oron att göra bort sig om de ställer fel frågor inför klassen. Samma elever ser mycket positivt på att kunna ställa sina frågor till en lärare ”mellan fyra ögon” utan att riskera skämma ut sig.

Men den ”anonymitet” som betyder trygghet för en del kan uppfattas som negativt av en annan del både lärare och elever som sätter likhetstecken mellan anonymitet och

opersonlighet. Nästan varje lärare och elev verkar ha sin egna personliga uppfattning ifråga om kommunikation som färgar av sig i deras sätt att se på ett virtuellt klassrum där människor har en social kontakt. Det är naturligtvis graden av individens teknikvana som också spelar in i den vikt man ger den sociala kontakten som sker över Internet.

Lärarna verkar överlag ganska skeptiska till elevernas ambition att ”göra sig omaket” att ta kontakt. En del lärare tar frånvaron av elever på extrahjälpen som exempel och tror inte att läxhjälp som bedrivs över Internet kommer att bli ett undantag. Den höga frånvaron på 97 % från extrahjälptimmarna kan man - om man vill - tolka som att eleverna inte vill uppehålla sig i skolan mer än nödvändigt. Det vore inte alltför långsökt att göra den möjliga tolkningen att eleverna verkar behöva hjälp men inte nödvändigtvis förväntar sig den hjälpen på skoltid eller i skolans lokaler.

Eftersom hemläxor är tänkta att göras hemma då är det rimligt att anta att behovet av läxhjälp uppkommer först under arbetets gång det vill säga hemma efter skoltid. Även om lärarnas skepsis angående elevernas bristande motivation bygger på erfarenheter och kan därför kännas bekant för många pedagoger så är en generalisering inte nödvändigtvis befogad här. Anledningen till det är att vi inte kan med säkerhet förutsäga elevernas beteende i situationer som är nya och främmande för både dem och framför allt för oss själva. Det enda vi kan med säkerhet konstatera är att ca en tredje del av eleverna uppger att de lämnar sina läxor när de inte längre klarar det. Dessutom har hela 41 % ingen hjälp att tillgå i samband med läxläsning.

6.2 I vilken omfattning finns behov av läxhjälp utanför skolan?

Som tidigare nämndes bygger dagens matematikundervisning till en viktig del på självständig träning efter skolan. Coopers (2001) forskning visar att pedagoger ska vara sparsamma med att konstruera uppgifter som kräver föräldrarnas medverkan. Den matematikdidaktiska

kompetensen finns inte alltid hemma hos elever och många föräldrar känner dessutom inte till den tillämpade pedagogiken som elever är vana vid i klassrummet. Föräldrarnas irritation över att inte kunna hjälpa till med matematikläxan (Leo, 2004) får vara ett sekundärt problem jämfört med konsekvenserna av otillräcklig träning som en misslyckad läxläsning innebär.

Skolan tar slut efter skoltiden samtidigt som inlärningen förväntas fortsätta hemma hos eleven i egen regi och utan handledning. Ca en tredjedel eller 33 % av de tillfrågade eleverna i min undersökning misslyckas med sin träning hemma när de inte klarar av läxorna. Coopers (2001) forskning visar att elever som inte gör läxor klarar sig sämre i skolan. Med utebliven belöning som dåliga betyg innebär lär de sig på sikt att de inte förstår matematik och bygger därför upp en motivation som är anpassad efter den insikten.

Med betyg som befintligt mått på kunskap och prestation uppger 43 % av eleverna att de är ”ganska/väldigt missnöjda” med sitt resultat i senaste matematik provet. (Hösten 2005) Siffran för elever som är ”ganska/väldigt nöjda” med prov under samma tid ligger däremot på 56 %.

Givetvis spelar elevens personliga ambitioner och förväntningar på sig själv en mycket viktig roll i hur man utvärderar sitt resultat. En svag elev kan med andra ord känna sig väldigt nöjd med att ligga på gränsen till ”godkänd” medan ett ”väl godkänd” betyg kan innebära en stor besvikelse för en annan elev.

Andelen elever som vill ha löpande läxhjälp över Internet ligger på 58 %. Det är ungefär lika stor andel som elever som uppger att de har tillgång till hjälp hemma det vill säga 59 %. Rent teoretiskt skulle man kunna säga att eleverna som saknar hjälp hemma det vill säga 41 %, är samma elever som inte efterlyser läxhjälp i någon större utsträckning. Då och endast då skulle läxhjälp över Internet gynna främst de som redan har tillgång till hjälp hemma. Ett annat scenario som förefaller troligare är att elever som saknar hjälp efterlyser läxhjälp och ökar dessutom i antal av elever som på grund av exempelvis föräldrarnas tidsbrist inte alltid kan få hjälp när de behöver. Samtidigt efterlyser en stor majoritet av eleverna det vill säga 79 %, läxhjälp tiden före nationella prov och vanliga prov i skolmatematiken.

Att inte uppmärksamma det tydliga behovet av läxhjälp i matematik som eleverna ger uttryck för, gynnar ingen kategori av elever.

6.3 Fortsatt forskning

Det går att ställa flera relevanta frågor för vidare forskning efter en undersökning som denna. Här begränsar jag mig dock till de viktigaste frågorna:

• På vilket sätt påverkas matematikundervisningen i gymnasieskolan när en viktig del av arbetsformen som bygger på träning (hemläxan) uteblir?

• Har elever utan läxhjälp lika chanser som sina övriga klasskamrater att lyckas med skolmatematiken?

Jag anser resultaten av de förslagna forskningsfrågorna vara viktiga för det egna yrket med det ständiga arbetet att undersöka alternativa och optimala matematikdidaktiska modeller. Det är av stor vikt för mig som pedagog att veta om komponenterna i en viss tillämpad

undervisningsmetodik är fungerande och effektiva. Om en didaktiskmodell skulle visa sig vara mindre effektiv på grund av att en av dess komponenter (exempelvis läxan) inte fungerar, så menar jag att det är stor vikt att undersöka konsekvenser för den tillämpade didaktiken.

7. Slutsatser

Utifrån de svar jag har fått i enkätundersökningen av både lärare och elever drar jag följande slutsatser:

En majoritet av elever kan tänka sig Internetbaserad läxhjälp i form av ett bemannat forum i samband med läxläsning. Förslagsvis mån-tor och 1-2 timmar per gång. Ännu flera elever ser gärna till att den hjälpen finns tillgänglig före vanliga eller större prov såsom nationella prov.

Det ställs flera tekniska krav på tjänsten som exempelvis enkelhet och

användarvänlighet för att kunna fungera bra och komma alla till del. Sidan ska ha fullt stöd för diverse matematiska funktioner såsom rita grafer, diagram mm.

Ämneskompetensen hos lärarkandidater som kommer att hjälpa eleverna anses vara viktig ur de intervjuade lärarnas synvinkel.

De flesta (11/14) lärarna är positiva till Internet läxhjälp och kan tänka sig

rekommendera sina elever att söka hjälp där. De allra flesta (13/14) ser inte någon anledning till varför Internetbaserad läxhjälp inte skall komma till.

Källförteckning/Referenser

Ahlström, R., Bergius, B., Emanuelsson, G., Emanuelsson, L., Wallby, K. (1998) Problemlösning. Nämnaren tema :Matematik ett kommunikationsämne, s. 69-83.

Barge, Rita (1998). Math for the gifted child. Gifted Association of Missouri.

Cooper, Harris. (2001). The battle over homework. common ground for administrators, teachers, and parents. Thousand Oaks, Calif : Corwin Press

Hellsten, J-O. (1997). Läxor är inget att orda om. Pedagogisk forskning nr.3, Uppsala universitet

Henriksson, Staffan (1992). Lärarens klokbok idéer, tankar, tips. Göteborg: Gothia.

Leo, Ulf (2004). Läxor är och förbli läxor. En studie om inställningar till läxor i ett F-9spår i grundskolan. Magisteruppsats i utbildningsvetenskap. Malmö Högskola.

Lindell, E. (1990). Läxor-hemarbetets utformning och effekter. META rapport nr.2. Sttockholm: Skolöverstyrelsen Norstedts Trycker.

Utbildningsdepartementet (1980). Läroplan för grundskolan Lgr 80.

Patel, Runa & Davidsson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket (1994). Kursplan i matematik.

Skolverket (2005). Kursplan i matematik.

Vygotskij, Lev (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.

Internet sidor:

http://www.socialisten.nu/index.shtml (Om Vygotskij)

Enkätundersökning för studenter i matematik A och B

Vänligen skriv inte ditt namn på detta papper. Alla svar är anonyma och behandlas enbart i undersökningssyfte. Tack för din medverkan!

1. Ange din:

Gymnasieinriktning: ……….. Skola: ………

Matematik kurs: ………...(ex: ma A eller ma B) 2. Har du tillgång till Internet hemma?

Ja Nej

3. Kryssa i den rutan som visar bäst hur du hänger med matematik undervisningen? Dåligt Ganska dåligt Ganska bra

Bra

4. Vad hade du för senaste slutbetyg i matematik?

MVG VG G IG

6. Hur nöjd/missnöjd är du med ditt resultat i senaste ma-provet? Ganska missnöjd Ganska nöjd Väldigt missnöjd Väldigt nöjd

7. Vilket/Vilka av följande påståenden stämmer bra på dig?

• Jag har tillgång till ma-hjälp hemma och behöver ingen extra hjälp.

Stämmer Stämmer inte

• Jag har tillgång till ma-hjälp hemma men jag behöver lite extra hjälp ibland.

Stämmer Stämmer inte

• Jag klarar av att göra mina ma-läxor på egen hand och gör de regelbundet.

Stämmer Stämmer inte

• Det händer att jag inte gör mina ma-läxor eftersom jag inte klarar dem själv.

Stämmer Stämmer inte

• Jag hade gjort mina ma-läxor oftare om jag hade haft hjälp när jag behövde.

Stämmer Stämmer inte

• Jag kan inte tänka mig att lägga ner mer tid på att göra mina ma-läxor eftersom det känns meningslöst.

Stämmer Stämmer inte

8. Finns det extra hjälp i matematik i din skola?

Ja Vet inte

Nej

9. Du som svarat ”Ja” på föregående fråga: hur ofta utnyttjar du extra hjälpen? Väldigt sällan eller aldrig

1-2 gånger i månaden

En eller flera gånger i veckan/Varann vecka

12. Om du inte utnyttjar extra hjälpen beskriv kort anledningen till detta. (Skriv tydligt)

……… ………

13. Tänk dig att varje mån-tor efter skolan har du möjlighet att få hjälp med dina ma-läxor. Du besöker en sida på Internet och ställa dina frågor till en ma-lärare som svarar direkt. Skulle du vara intresserad av att få den här hjälpen över Internet?

Ja Ibland

Nej Vet inte

14. Skulle du vara intresserad av att få samma hjälp som i punkt 13 innan nationella prov eller vanliga ma-prov?

Ja Ibland

Nej Vet inte

15. Tror du att du hade hängt bättre med ma-undervisningen om du hade haft tillgång till hjälp även efter skolan? (Exempelvis hjälp med läxorna över Internet)

Ja Nej

Kanske Jag har redan tillgång till hjälp hemma.

16. Nämn en fördel som du ser med att få läxhjälp över Internet. (gärna flera) ……… ……… 17. Nämn en nackdel som du ser med att få läxhjälp över Internet. (gärna flera) ……… ………

Enkätundersökning för yrkesverksamma lärare/lärarinnor i matematik A och B

Förtydligande:

Undersökningen berör enbart gymnasiestudenter som läser matematik A eller B. Med lärarkandidat menas en student som utbildar sig till lärare vid en lärarhögskola (i exempelvis Malmö) med tillhörande praktikperiod. Vidare antas också att lärarkandidaten vill på ett ideellt sätt hjälpa till på det sätt som förekommer i den här undersökningen.

1. Föreställ dig att varje mån-tor efter skolan har dina elever möjlighet att få gratishjälp med sina ma-läxor hemma. De besöker en sida på Internet och ställer sina frågor till en närvarande

lärarkandidat med ma som huvudämne. Lärarkandidaten svarar på frågor och hjälper eleverna

att göra sina läxor.

Kan du se några fördelar med den här hjälpen?

Ja, absolut Troligtvis Tveksamt Det beror helt på

Förklaring (frivilligt)……… ………

2. Skulle du kunna tänka dig att föreslå dina elever att utnyttja den hjälpen som dessa lärarkandidater erbjuder om du kunde personligen kontrollera den internetbaserade sitens verksamhet i sin helhet?

Ja, absolut Troligtvis Tveksamt Det beror helt på

Förklaring (frivilligt)……… ………

3. Skulle du kunna själv tänka dig att utnyttja siten i samma syfte? (Exempelvis extra hjälp före större prov eller nationella prov, eller om du blir insnöad, sjuk osv)

Ja, absolut Troligtvis Tveksamt Det beror helt på

Förklaring (frivilligt) ……… ………

4. Tycker du att en lärarkandidat har -i största allmänhet- den kompetens som du anser vara nödvändigt för att klara av att hjälpa till dina elever med läxorna på ett sätt som du godkänner?

Ja, i största allmänhet Tveksamt

Ja, det borde de klara Nej, det kan diskuteras.

5. Tror du att du eller de lärarkollegor till dig som tar emot lärarkandidater hade gynnats av att deras elever erbjöds hjälp av lärarkandidaterna efter den ordinarieskoltiden? (Över Internet)

Ja, absolut Ja, Troligtvis Tveksamt Mycket tveksamt.

Motivera kort: ………

………

6. Tror du att genom att göra läxhjälpen tillgänglig över Internet hade flera studenter skaffat sig bättre kunskaper i matematik eller i varje fall förbättrat sitt resultat?

Ja, absolut Ja, troligtvis Tveksamt Mycket tveksamt

7. Kan du nämna en anledning till varför hjälp med läxor i matematik A och B (över Internet) inte skulle kunna fungera?

Förklara kort: ………. ……….

8. Kan du nämna en anledning till varför hjälp med läxor i matematik A och B (över Internet) skulle faktiskt kunna fungera?

Förklara kort: ………. ………

9. Och till sist: Om DU fick bestämma om hjälp med läxor över Internet skulle bli verklighet eller inte, vad hade du bestämt?

Visst, go for it Tja, det kan ju inte skada. Save your breath!

Sammanställning av svar till öppna elevfrågor:

Siffran framför varje svar anger hur många elever som har svarat på samma sätt (oavsett formulering). Vissa elever har uttryckt flera åsikter i de olika frågorna därför anger jag en siffra för antal när jag anser det vara möjligt.

Fråga 1: Nämn en fördel som du ser med att få läxhjälp över Internet. (Gärna

flera)

• ”Vet ej”, blankt eller oläsbar handstil: 14

• Att få hjälp av olika anledningar: 53

Exempel på sådana anledningar:

- När man har glömt ställa sin fråga i klassen. - När man saknar hjälp hemma.

- När man tillfälligt saknar hjälp hemma.

- När föräldrarna inte kan hjälpa till på ett tillfredställande sätt. - När man vill ha hjälp vid läxläsning istället för att vänta. - När man har fastnat på ett tal. (8)

• Att det går fort: 8

• Tillgänglighet, anonymitet, smidighet och enkelhet.. • Kunna följa eget tempo och arbeta på selektiva problem.

• Kompensation för förklaringsmodeller som elever anser vara otillfredsställande. • Slippa framträdanden i klassen av olika rädslor, exempelvis av rädslan att göra bort

sig.

• Att kunna vara hemma istället för skolan.

Fråga 2: Nämn en nackdel som du ser med att få läxhjälp över Internet. (Gärna

flera)

• ”Vet ej”, blankt eller oläsbar handstil: 22

• Ser inga nackdelar alls: 10

• Tekniska krångel: 9

• När man saknar tillgång till Internet: 7 • Att inte kunna förstå och/eller göra sig förstådd: 29 • Att tjänsten inte kommer till användning av olika anledningar.

• Risk för fusk 5

• Sitta för länge framför datorer • Tider som kanske inte passar

• Att man utvecklar beroende för hjälp med att göra läxor