Sociala värden i miljonprogrammet : En kvalitativ studie av platsens betydelse i Brandkärr

SOCIALA VÄRDEN I MILJONPROGRAMMET

En kvalitativ studie av platsens betydelse i Brandkärr

Eleni Lago och Alva Wahlström

Kandidatuppsats – Bachelor Thesis BY212C (20p) VT 2021

Stadsbyggnad, Stadsutveckling och Planering Huvudområde: Byggd Miljö

Författare: Eleni Lago och Alva Wahlström Handledare: Emil Pull

Institution: Urbana Studier Fakultet: Kultur och Samhälle Malmö Universitet

MALMÖ UNIVERSITET

SOCIAL VALUES OF THE MILLION HOMES PROGRAMME

SAMMANFATTNING

Syftet med denna studie är att belysa hur platser och rum används i Brandkärr och vilken betydelse det får för socialt värdeskapande. Att studera sociala värden är ett sätt att utvärdera samhällets möjligheter att skapa positiva upplevelser för enskilda individer. För att få en mångfacetterad och representativ bild av Brandkärr är studien genomförd genom ett användarperspektiv. Inom stadsplanering är det alltid en utmaning hur invånarnas åsikter och röster ska göras hörda och få ta plats. En annan utmaning som möjligtvis är ännu svårare är att förändra stadsdelar och områden som redan finns efter nya behov. Miljonprogrammet är ett exempel på hur tidigare planeringsideal blivit ett hinder i samtida planeringskontext. Forskning om människors välbefinnande och upplevelser av fysiska platser börjar breda ut sig, men den är fortfarande begränsad och i behov av utveckling.

Vi använder oss av arkitektur- och platsteorier som resonerar kring relationen mellan den byggda miljön och människorna som använder den. Genom att diskutera användarnas åsikter och erfarenheter lyfter vi invånarnas bild av Brandkärr. Upplevelser, användningsmöjligheter och hur man värdesätter fysiska platser definierar marginalerna för socialt värdeskapande. Därför ämnar vi konkretisera hur den byggda miljön ser ut och används och hur det i sin tur påverkar hur sociala värden skapas.

I Brandkärr återspeglas de sociala värdena genom människorna vi möter och intervjuar. Den största källan till socialt värdeskapande i Brandkärr är gemenskapen. Miljonprogrammets funktionsuppdelade planering har genererat stora allmänna ytor att umgås på men separerar också funktioner från varandra, vilket resulterat i avsaknad av neutrala platser inomhus. Med neutrala platser menar vi rum som är tillgängliga för alla. Sociala värden kan skapas när det finns ett samspel mellan den byggda miljön och dess användare. Brandkärrs största tillgång är människorna och hur de upplever och använder Brandkärr som plats.

ABSTRACT

The aim of this thesis is to shed light on how places and spaces are used in Brandkärr and what significance they have for creating social value. Studying social values is a way of evaluating society's opportunities to create positive experiences for individuals. In order to get a multifaceted and representative image of Brandkärr, the study was conducted through a user perspective. In urban planning it is always a challenge to get citizen’s voices and opinions heard. Another challenge that is possibly even more difficult is to change districts and areas that already exist according to new needs. The Million Homes Programme is an example of how previous planning ideals have become an obstacle in a contemporary planning context. Research on human well-being and experiences of physical places is beginning to spread, but it is still limited and in need of development.

We have used architecture and site theories based on the relationship between the built environment and the people who use it. By discussing the users' opinions and experiences we show the insiders' experiences of Brandkärr. Citizen’s experiences, possibilities of use and how they value physical places define the margins for social value creation. Therefore, we intend to show what the built environment looks like, how it is used and in turn how it affects how social values are created.

In Brandkärr, the social values are reflected through the people we met and interviewed. The largest source of social value creation in Brandkärr is through the community. The Million Homes Programme's separation of functions has generated large public areas to socialize on but also separates uses from each other, resulting in a lack of inclusive, accessible indoor spaces for everyone. Social values can be created when there is an interaction between the built environment and its users. Brandkärr's greatest attributes are both the people and how they experience and use Brandkärr as a place.

FÖRORD

Först och främst vill vi tacka Nyköpings kommun för förtroendet och ett extra tack till Victoria som inspirerat och stöttat oss genom hela processen. Vi vill också tacka alla respondenter, utan er ingen uppsats!

Ett stort tack till vår lysande handledare Emil som guidat oss när våra tankar varit hullerombuller.

Sist men inte minst vill vi tacka oss själva för superbt samarbete och glada miner genom nästan hela förloppet.

”Många miljöer har en påtaglig brist på mening för de som bor eller vistas där. Bristen på positiva upplevelser är ett hot mot identiteten och kan leda till känslor av osäkerhet och utsatthet. De känslor som är förknippade med miljön har att göra med såväl de boendes egna upplevelser som omvärldens

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING ... 9

1.1 PROBLEMFORMULERING OCH SYFTE ... 10

1.2 FRÅGESTÄLLNINGAR ... 11

1.3 CENTRALA BEGREPP ... 11

2. TIDIGARE FORSKNING ... 13

2.1 ATT VÄRDERA BYGGD MILJÖ ... 15

2.2 SROI ... 16

2.3 KARTLÄGGNING ... 16

3. TEORETISKT RAMVERK ... 18

3.1 SOCIALA VÄRDEN ... 18

3.1.1 EKONOMISKA VÄRDEN ... 19

3.2 LEFEBVRES RUMSLIGA TRIAD ... 20

3.3 DEN OSYNLIGA ARKITEKTUREN ... 22

3.4 NORBERG-SCHULZ PLATSFENOMENOLOGI ... 23

4. METOD ... 25

4.1 FENOMENOLOGI ... 25

4.2 DEN FENOMENOLOGISKA ANSATSEN ... 26

4.3 INTERVJUER ... 26 4.4 OBSERVATIONER ... 27 4.5 STUDIENS TILLFÖRLITLIGHET ... 29 4.5.1 URVAL ... 29 4.5.2 VALIDITET ... 30 4.5.3 FORSKINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 30 5. PLATSANALYS AV BRANDKÄRR ... 32

5.1 DET FÖRSTA MÖTET ... 33

5.2 BETYDANDE PLATSER ... 36

5.3 DEN FYSISKA STRUKTUREN ... 41

5.4 DITT BRANDKÄRR OCH MITT BRANDKÄRR ... 44

5.5 DEN INRE OCH YTTRE BILDEN... 48

6. ANALYS ... 50

6.1 PLANERAD AKTIVITET, FÖR VEM? ... 50

6.2 GEMENSKAP OCH TRYGGHET ... 52

6.3 TILLGÄNGLIGHET, NYTTJANDE OCH KVALITET ... 53

6.5 VI KNYTER IHOP SÄCKEN ... 56

7. AVSLUTANDE DISKUSSION OCH SLUTSATS ... 59

7.1 DEN FENOMENOLOGISKA ANSATSEN ... 60

7.2 VIDARE FORSKNING OCH FÖRSLAG... 61

REFERENSER ... 63

BILAGOR ... 67

9 (69)

1. INLEDNING

I samtida stadsplaneringskontext är det svårt att på ett naturligt sätt förmedla invånarnas röster. Något som är ännu svårare är att förändra platser som redan finns och har sin prägel. Därför ämnar den här uppsatsen ge en röst åt boende och användare av Brandkärr. När vi försöker se Brandkärr genom deras ögon kan vi skapa oss en djupare förståelse för deras åsikter, tankar och känslor.

När vi talar om sociala värden och social hållbarhet syftar vi ofta på hur samhället och den samhälleliga upplevelsen återspeglas i vår vardag. Det handlar bland annat om att känna sig delaktig och inkluderad i samhällsutvecklingen (Essehag, u.å.). Den samhälleliga upplevelsen är ständigt aktuell i diskursen kring utvecklingen av städer och områden. Att bygga för att möta behoven hos människor är något planerare och arkitekter alltid försöker sträva efter. Behoven ser dock olika ut och har förändrats över tid. På senare år har diskussionen kring rekordåren och miljonprogrammet återigen blossat upp. I dagens planeringskontext faller dess bebyggelse ofta offer för kritik kopplat till sociala och socioekonomiska problem.

Rekordåren (1961–1975) representerar en period av utveckling i Sveriges historia. På grund av ekonomiska, sociala och tekniska förändringar efterfrågades nya typer av bostäder. Som en effekt av de förbättrade förutsättningarna ökade Sveriges befolkning från 7,5 miljoner till 8,2 miljoner människor. Sveriges riksdag beslutade därför att det under en tioårsperiod (1965 – 1974) skulle byggas en miljon nya bostäder - mer känt som miljonprogrammet. Trångboddhet och låg boendestandard skulle byggas bort och stadsdelar med fokus på funktionsseparering skulle ta plats. (Vidén, 2012). Funktionsseparering var idealet inom dåtidens planering och innebar, precis som det låter, att områden delades upp efter funktion. Syftet med det var att separera bostäder, arbetsplatser, affärer och nöjen för att mer effektivt kunna planera efter biltrafik. På så sätt kunde det skapas bilfria bostadsområden med fokus på grönområden och promenadstråk. (Urban Utveckling, u.å.). Miljonprogrammet lanserades en gång i tiden som lösningen på stadens problem (Lilja, 1999). Trots det är bilden av dessa områden idag stigmatiserad. Många förknippar miljonprogrammet med betongförorter och socioekonomisk problematik, trots att flerfamiljshus enbart utgör 55 procent av de bostäder som byggdes (Molina, 2005). Kritiken mot miljonprogrammet

10 (69)

bottnar i att utomstående upplever svårigheter att relatera och identifiera sig med miljonprogrammets platser och rum.

Denna studie är ett samarbete med Nyköpings kommun. Samarbetet är kopplat till ett kommande utvecklingsprojekt som innefattar stadsdelen Brandkärr där kommunen efterfrågar kunskap om hur stadsdelen upplevs utifrån ett användarperspektiv. Brandkärr är en av de största stadsdelarna i Nyköpings kommun. Den geografiska placeringen är funktionalistisk och tidstypisk, vilket gör det enkelt att ta sig in och ut ur stadsdelen. Brandkärrs fysiska bebyggelse skiljer sig från det som vanligtvis förknippas med miljonprogramsområden. Istället för klassiskt uppradade lamellhus uppfördes här böjda betongelement. Det fanns en vision om en mjuk form som skulle skilja sig från övrig bebyggelse från samma epok (Wiking, 1988). Precis som flera andra miljonprogramsområden i Sverige står Brandkärr idag inför utmaningar. Invånarantalet har de senaste åren ökat markant samtidigt som inte byggts några nya bostäder (Forslund, 2018). Det här har lett till att behoven förändrats men också blivit svårare att urskilja. För att förstå behoven i Brandkärr måste vi se bortom förutfattade meningar och istället lyfta användarnas röster.

1.1 PROBLEMFORMULERING OCH SYFTE

Miljonprogrammet har varit en måltavla för kritik sedan lång tid tillbaka. Möjligtvis redan sedan det började byggas under 1960-talet. Den negativa stämpel som kritiken fört med sig har dessa områden sedan aldrig lyckats återhämta sig från. Idag står flera av de områden som innefattas av miljonprogrammet inför utmaningar. Behovet av förändring och renoveringar ställer krav på kommunerna, dels på grund av kvalitetskrav, dels på grund av en efterfrågan på mer utvecklade boendemiljöer. Brandkärr ryktas vara en otrygg stadsdel som människor från andra platser inte besöker om de inte måste. Det finns en allmän uppfattning om att den byggda miljön i Brandkärr har svårt att samspela med områdenas sociala värden. Det är ofta den som också definierar bilden av dessa områden. Men är det den allmänna uppfattningen som ska bestämma vilka platser som har möjlighet att främja sociala värden? Vilka är de sociala värdena i Brandkärr och på vilket sätt främjas dem av områdets fysiska strukturer?

11 (69)

Syftet med den här uppsatsen är att synliggöra hur platser och rum används i miljonprogramsområden och vilken betydelse det har för socialt värdeskapande. Det är viktigt att få en bild av hur vi som människor värderar, använder och uppfattar den byggda miljön för att kunna skapa goda förutsättningar för långsiktiga och välgrundade områden. Det finns behov av att lyfta användarnas synpunkter och erfarenheter kring sin boendemiljö för att åskådliggöra vad som fungerar bra och vad som är värt att omvärdera i en framtida utveckling. För att planera en plats med förutsättningar för sociala värden för de boende kan vi inte endast förlita oss till tidigare erfarenheter, utan måste ta vara på åsikter och tankar från de människor som ska använda platsen.

Nyköpings kommun står inför ett utvecklingsarbete i Brandkärr och uppsatsen ämnar dels att förse kommunen med underlag som berör värden som vanligtvis är svåra att mäta, dels att bygga upp en förståelse för hur olika människor bedömer sin närmiljö. De värden vi kartlägger är sociala värden kopplat till den byggda miljön.

1.2 FRÅGESTÄLLNINGAR

Vilka sociala värden kan urskiljas i Brandkärr utifrån användarnas perspektiv? Vilken roll spelar den byggda miljön för dessa värden?

1.3 CENTRALA BEGREPP

PLATS

Plats är ett utrymme som används av oss människor. En plats uppstår när den genom olika processer får en mening (Sanderoth, Båth, & Werner, 2020). Plats kan också definieras som en spänning mellan det geografiskt sammansatta och vad som äger rum i det, men som påverkas av vad som inte kan fastställas rent geografiskt, till exempel vårt inre känsloliv. (Andersson, Ek, & Molina, 2008). I den här studien använder vi främst oss av Norberg-Schulz definition av plats. Norberg-Norberg-Schulz (1980) beskriver plats som ett fenomen snarare än ett abstrakt läge. Alla platser har en essens, något oföränderligt, som består av en sammansättning av olika delar. Vi kan därför inte bryta ned platsen till enbart en av dessa utan att dess karaktär försvinner. Studien kommer därför fokusera på mer än enbart platsens fysiska aspekter.

12 (69) RUM

Rum är en grundläggande term inom geografin. Det objektiva rummet avser det absoluta läget, dess position i gradnätet eller det relativa läget, alltså dess position i förhållande till andra objekt. Det subjektiva rummet avser den “inre bilden” av omgivningen. Den inre bilden påverkas av bland annat upplevelser, informationsflöden och värderingar (Nationalencyklopedin, 2021). Rum kan definieras som statiskt, gestaltat, något som är planerat. Det kan också definieras utifrån hur det används. Livet i staden äger rum och precis som en plats består rum av sociala processer (Stigendal, 1999). När vi använder begreppet rum i den här studien syftar vi på den komplexa interaktionen mellan det materiella, det fysiska, och hur vi lever i det (Lefebvre, 1991).

ANVÄNDARPERSPEKTIV

Det går att se på en plats eller ett rum utifrån olika perspektiv. En yrkesverksam stadsplanerare ser städer, områden och platser utifrån för att kunna få ett brett översiktligt perspektiv. Men planeraren går då miste om vad de som faktiskt använder platsen tycker och tänker om den. När planering sker utifrån styrs den ofta av policyer och rutiner där ekonomiska faktorer får ett stort utrymme. I motsats till utifrånperspektivet grundar sig ett inifrånperspektiv i användarens information och åsikter. När vi använder oss av användarperspektivet vill vi förmedla vikten av att lyfta användarnas åsikter och låta dem bli en del av utvecklingsprocessen.

SOCIALA VÄRDEN

Enligt nationalencyklopedin finns ett flertal betydelser av begreppet social. Social kan innebära bland annat att vara samhällelig, relaterad till andra eller att vara samhällsbildande. Det kan också brytas ned till att vara sällskaplig. Värde däremot saknar en konkret förklaring, utan beskrivs som ett filosofiskt begrepp som definierar om något är värdefullt eller har värde. För att exemplifiera kan ett positivt värde innebära till exempel att känna trygghet. Sociala värden kan därför förklaras som samhälleligt värdeskapande eller positiva erfarenheter av samhället. (Nationalencyklopedin, 2021). I denna studie använder vi sociala värden för att begreppsliga innebörden av positiva upplevelsevärden av sin boendemiljö som i sin tur påverkar individens välmående.

13 (69)

2. TIDIGARE FORSKNING

Områden som Sveriges miljonprogram återfinns även i andra länder, men vi har valt att endast se till nationell forskning i detta kapitel. Tidigare forskning med fokus på miljonprogrammet och förorten kretsar många gånger kring integration, segregation och social sammanhållning. Utgångspunkten för sådana studier är ofta koncentrerade runt olika sätt att förändra områden för att få dem att passa bättre in i dagens stadsplaneringsideal (Lilja, 1999). Det handlar till stor del om att integrera särskilda stadsdelar med övriga delar av staden eller att försöka hitta praktiska lösningar på sociala problem. När det kommer till att mäta sociala eller andra immateriella värden befinner vi oss ännu på relativt outforskad mark. Det finns studier och mätverktyg som försökt bryta ned bland annat sättet att mäta upplevelser till användbara metoder. Studierna och verktygen har tillkommit på grund av en viss problematik som de senare också fokuserar på. Vi anser därför att det behövs fler studier som belyser sådant som faktiskt fungerar och inte bara är ute efter att hitta brister. När det kommer till den byggda miljön har vi kommit en bit på vägen genom diskursen kring det materiella värdet som finns i miljonprogramsområden idag. Som en effekt av renoveringsbehovet har värdet av att bevara och förändra istället blivit mer aktuellt än att riva (Elamson, 2016). Det finns en kunskapslucka som börjat fyllas men vi menar att det finns ett stort behov av forskning om människors välbefinnande, upplevelser, preferenser och önskemål. Det vill säga de sociala värdena i miljonprogrammet.

Social sammanhållning kan förklaras som hur människan upplever sig själv i förhållande till resten av samhället. Martin Grander och Mikael Stigendal har skrivit rapporten Att främja integration och social sammanhållning (2012) för Sveriges Kommuner och Landsting. Grander och Stigendal hävdar att begreppen integration och sammanhållning är snarlika eftersom de båda har en ursprunglig betydelse som har med en stärkande “vi-känsla” i olika grupperingar att göra. Sammanhållningen kan bero på skillnader och likheter mellan sociala grupper, men också mellan olika stadsdelar. Om de boende själva medverkar i beslutsfattandet om sitt bostadsområde ökar möjligheten att de trivs och känner sig trygga. Grander och Stigendal uppmärksammar även att områdens identitet är ett återkommande ämne när diskussioner kring bostadsområden genomförs. Det är dags för flera av bostäderna från miljonprogrammet att renoveras och flera omfattande renoveringar har redan påbörjats. Grander och Stigendal ser detta som en möjlighet att genomföra renoveringar med hög grad av delaktighet och inflytande från de boende så de kan ge ett användarperspektiv på planeringen och samtidigt stärka den sociala sammanhållningen i dessa områden.

14 (69)

Elisabeth Lilja, docent inom sociologi och urbansociologi, skriver i sin bok Den ifrågasatta förorten (1999) om kritiken mot miljonprogramsområden idag. Lilja hävdar att kritiken bottnar i de olika erfarenheter som finns om den här typen av områden och stadsdelar. För dem som vuxit upp där symboliserar miljonprogrammet en hembygd samtidigt som det genom åsikter utifrån blivit en måltavla för kritik. Gemensamt för den kritik som riktats mot dessa områden är att den ofta handlar om människans begränsningar på grund av den byggda miljön. Det finns de som anser att den tidstypiska bebyggelsen för de som lever i miljonprogramsområden blir till offer för sin omgivning. Det handlar till stor del om förutsättningarna för bra livsvillkor och vilken betydelse den byggda miljön får för dessa. Lilja förklarar att det finns olika synsätt på den byggda miljöns betydelse för människan. Det finns de som anser att den byggda miljön förlorat sin mening på grund av omgivningens ständigt pågående förändring. Det finns också de som anser att på grund av förändringen betyder den byggda miljön ännu mer för människan, eftersom den är en av få saker i vardagen som står fast. Det finns också olika syn på betydelsen av den byggda miljön för våra sociala liv. Å ena sidan är det kulturalismen som betonar vikten av den byggda miljöns betydelse för att vi som individer ska kunna utvecklas. Å andra sidan är det funktionalismen som Lilja anser förminskar det sociala livet till enbart proportioner och resultat. Lilja hävdar att båda dessa synsätt grundar sig i samma problematik - planerares bristfälliga förståelse för människors vardag.

Erik Stenberg (2012), arkitekt och lärare vid KTH, forskar kring hur befintliga värden som finns i miljonprogrammet kan tas tillvara på i kommande renoveringar. Stenbergs forskning fokuserar främst på miljonprogrammets byggsystem och hur de kan användas och anpassas efter mer samtida behov. Det finns de som anser att de boende i miljonprogramsområden fallit offer för dåligt samhällsbyggande och bristande kunskap hos planerare och arkitekter. Kritiken är ofta baserad på det repetitiva sätt att placera bebyggelse som i sin tur skapat enformiga boendemiljöer. Kritiken mot miljonprogrammet må vara omfattande men det är också sådant som det kritiseras för som är dess unika egenskaper. Husen är stabila och gediget konstruerade vilket också gör dem möjliga att förändra utan att riskera skador. Stenberg anser att det inte är konstruktionen det är fel på utan den enformighet den byggda miljön är planerad utifrån. När miljonprogrammet uppfördes var kärnfamiljen i fokus, där av alla de trerumslägenheter som idag mer stjälper än hjälper boendesituationen eftersom dagens familjekonstellationer ofta ser annorlunda ut. Stenberg hävdar att miljonprogrammet blivit en symbol för den hektiska staden men också för staten som inte såg den lilla

15 (69)

människans behov (Elamson, 2016). Om miljonprogrammet stod inför utmaningar redan som nybyggt står det om möjligt inför ännu större utmaningar idag, vilket Stenberg (2012) anser sig ha en lösning på. Enligt honom är den största missen utformningen av bostäder. För många trerumslägenheter och för få en- och femrumslägenheter har resulterat att de som är bosatta i dessa områden idag bor alldeles för trångt. Genom att förändra bostäderna kan villkoren ändras. Husen är stabila och därför också flexibla för förändring. Stenberg lyfter vikten av att förstå att olikheterna mellan invånarna i dessa områden snarare är norm än undantag, vilket också gör att efterfrågan ser olika ut både på bostäder och miljön omkring. Samtidigt som många är socioekonomiskt utsatta är det vanligt med breda kontaktnät över hela världen och medborgarskap i fler länder än enbart Sverige. Stenberg anser att potentialen i dessa områden finns i befolkningen trots att miljonprogrammets rykte idag snarare lägger skuldfrågan på dem och inte det dåtida samhällsbyggandet.

2.1 ATT VÄRDERA BYGGD MILJÖ

Att mäta sådant som inte syns eller går att ta på är svårt. Att förstå en människas vardag handlar om att försöka se och uppfatta känslor, intryck och annat immateriellt. En av de som försökt sig på detta är Lena Steffner, hennes avhandling Värdering av stadsmiljöer – en metod att mäta upplevelse (2009), syftar till att mäta upplevelser i den byggda miljön i områden med olika stadskaraktärer. En av anledningarna till studien var att de som använder den byggda miljön ofta värderar den efter hur den känns och fungerar i motsats till de som planerar den, som ofta utgår från den aktuella planeringsdiskursen. Steffner anser att det finns olika syn på vad som är en god livsmiljö och att åsikterna skiljer sig mellan användare och experter. En av svårigheterna i de olika synerna är också kommunikationen dessa grupper emellan, vilket har lett till att brukarnas åsikter om sin upplevelse av livsmiljön inte alltid får en naturlig plats när avvägningar inom planeringen sker. Det här gör att det istället ofta blir ekonomiska krafter som styr planeringen. Steffner vill med sin metod kunna vägleda experter att skapa miljöer som stämmer överens med vad brukarna uppskattar. Men betonar att hennes studie inte syftar till att förespråka bruksplanering, som innebär att invånarna bestämmer över utformningen. Metoden som Steffner utvecklat går ut på att identifiera olika områdens stadskaraktärer och mäta brukarnas upplevelser av dem. Steffner jämför fem olika stadskaraktärer och hennes exempel på en funktionsseparerad plats är Husby, där hon konstaterar att de mest omtyckta delarna är förknippade med grönområden och öppna och ljusa ytor. Även stråk där boende kan möta andra och samtala en stund. Det

16 (69)

som användarna främst kopplar samman med negativa upplevelser är avsaknad av kommersiell service, ful bebyggelse, allmänt dålig skötsel och brottslighet i området.

2.2 SROI

SROI är en förkortning för Social Return on Investment och är ett sätt att kartlägga värdet av sociala, ekonomiska och miljömässiga effekter. Det är ett effektbaserat koncept som innebär att effekterna av prestationerna är viktigare än prestationerna själva. Det är ett av få koncept som ser till andra värden än marknadsvärdet. Sådana värden är till exempel självkänsla, social integration, trygghet och egenmakt. Konceptet kan användas som ett verktyg för strategisk planering, för att kommunicera påverkan eller attrahera investeringar (Serus, 2021). En fördel med SROI är att metoden är en relativt standardiserad analysmetod vars resultat därmed blir trovärdigt som beslutsunderlag. Eftersom sociala och miljömässiga värden konverteras till finansiella enheter kan de tydligt jämföras med ekonomiska värden. Däremot är metoden resurskrävande vad gäller tid och kompetens. Dessutom försvinner delar av den metodologiska och teoretiska kvaliteten av de sociala värdena vid en konvertering till finansiella värden. Inom stadsplanering kan SROI-analyser bidra till stärkt medborgarinflytande, transparens och legitimitet kring projekt, men det är som nämnt en krävande metod. Den har inte använts i någon större utsträckning inom planering och byggd miljö eftersom det finns behov av utveckling av metoden inom det området. Forskarna Katarina Haugen och Håkan Cavenius hävdar dock att en imperfekt metod för analys av immateriella värden är bättre än ingen alls (Cavenius & Haugen, 2020).

2.3 KARTLÄGGNING

Kartläggning av olika slag har länge genomförts för att jämföra hur vi som människor upplever olika geografiska områden. Stadsplaneraren och arkitekten Kevin Lynch skapade under sitt arbetsliv en kartläggningsmetod för att se och förstå hur människor orienterar sig i staden och tar sig fram med hjälp av mentala kartor. Han skriver i sin bok The Image of the City (1960) om kartornas fem element som han sedan baserade sin forskning på. Det är stråk, barriärer, distrikt, noder och landmärken. Hur dessa element fungerar i ett område speglar också hur platsen används. Identitet, struktur och mening skapar tillsammans en värdefull miljö med möjlighet för kontinuerlig förändring enligt Lynch. Han hävdar också att kartläggning ska stå som grund för kunskap som i sin tur är nödvändig i

17 (69)

formgivningsprocessen av den befintliga miljön. Den här typen av kartläggning har använts i planeringsprocesser på olika platser, dels med de fem nämnda elementen, dels med andra element som är anpassade för den berörda platsen. Jack Nasar, professor inom stadsplanering, hävdar i sin avhandling The Evaluative Image of the City (1998) att Lynchs kartläggningsmetod har vissa svårigheter att separera individuella olikheter. Nasar har istället utvecklat en metod som baseras på utvärderingskartor som ska bidra till planerarens kunskap om hur en plats blir omtyckt och meningsfull. Det handlar då om att planeraren inte vet hur en specifik plats bör utformas endast baserat på sin egen tidigare kunskap. Utöver den behövs också en utvärderande interaktion med människor som använder eller ska använda platsen. Nasar skriver även om olika dimensioner som människor värderar sin miljö utifrån och han nämner då bland annat välbehag och avkoppling, men också identitet, social status och vänlighet. Med hjälp av kunskap om hur människan värderar stadsutformningen kan planerare sedan förbättra staden. Nasar kallar detta för Den utvärderade bilden av staden.

18 (69)

3. TEORETISKT RAMVERK

I det här avsnittet redogör vi för teorier kring plats, rum och arkitekturens påverkan på oss som människor. Eftersom vi ämnar skapa oss en förståelse för samspelet mellan det materiella och immateriella är det viktigt att ta del av och jämföra hur detta tidigare tolkats. Vi använder oss av arkitektur- och platsteorier som behandlar sambandet mellan människors vardagliga erfarenheter och den fysiska miljön. Det finns inte så mycket forskning kring socialt värdeskapande men Mikael Stigendal, professor inom sociologi vid Malmö Universitet, har i boken Sociala värden i olika sociala världar (1999) försökt definiera dess betydelse. Vi har valt att presentera det här som en teori i vår studie eftersom det vi undersöker är just de sociala värdena i Brandkärr. För att nyansera betydelsen ytterligare har vi också valt att tillämpa Skogsstyrelsens och Naturvårdsverkets definition av sociala värden. Sociala värden och socialt värdeskapande kan innebära men också påverkas av ekonomiska faktorer. Därför har vi också valt att lyfta ett ekonomiskt perspektiv på värdeskapande.

3.1 SOCIALA VÄRDEN

På vilket sätt en plats sociala värden uppfattas beror på vem du frågar. Alla har personliga preferenser och önskemål för sitt välbefinnande. Mikael Stigendal hävdar i sin bok Sociala värden i olika sociala världar (1999) att aspekter som hur en person bor, hur den mår eller vad den gör påverkar hur personen ser på en plats sociala värden. Sociala relationer i stadsmiljön är viktigt för att öka de sociala värdena och välbefinnandet på platsen. Värden i samhället grundar sig ofta i historien. Det som hänt historiskt kan inspirera, men också distrahera eller blockera nya kunskaper. Befintliga strukturer, kulturella som rumsliga, kan vara svåra att åsidosätta, men det betyder inte att vi inte kan förändra en plats värden idag. Stigendal hävdar att beroende på hur gammal du är, vilken bakgrund du har eller vad du tycker om att göra på din fritid värderar du en plats olika högt och förmodligen väldigt annorlunda än en person med en annan bakgrund och andra åsikter.

Sociala värden skapas av människors upplevelser. Skogsstyrelsen (2014) tillsammans med Naturvårdsverket har tagit fram tre kriterier för att bedöma upplevelsevärden för en skog. Även om vår studie inte fokuserar på de sociala värdena i skogen kan vi mer eller mindre applicera samma kriterier i den urbana miljön. De tre kriterierna är nyttjande, kvalitet och

19 (69)

tillgänglighet och platsens sociala värden bedöms utifrån hur väl kriterierna uppfylls. Att människor söker sig till en plats för att nyttja den tyder ofta på att de trivs där och uppskattar den. Trots att en plats inte nyttjas under hela dygnet, på veckans alla dagar eller när du gör observationer där går det ändå att se spår av att den nyttjas. Det kan vara upptrampade stigar, bänkar med förslitningar eller annan form av spår av människans aktivitet. Skogsstyrelsens kvalitetskriterium går bäst att applicera på skogsmiljö, men några av delkriterierna är frihet och rymd, kulturhistoria, aktivitet och utmaning samt service och samvaro vilka är eftersträvansvärda även i den urbana miljön. En plats kvaliteter kan beskrivas med hjälp av ett eller flera av dessa kriterier och kan därefter sätta ton på de sociala värdena för platsen. Som ett exempel kan en grillplats eller lekplats höja platsens sociala värden. Hand i hand med nyttjandet av platsen går tillgänglighet och nåbarhet. Beroende på hur lätt det är att ta sig till en plats används den på olika sätt. Det kan handla om geografiska avstånd, men också mentala och fysiska barriärer som avgör platsens tillgänglighet. Hög tillgänglighet bidrar till ett högt nyttjande vilket i sin tur skapar sociala värden. Men bedömning av sociala värden kan inte endast ske med dessa kriterier utan måste ske i samråd med de som använder platsen. (Skogsstyrelsen, 2014).

Sociala värden associeras ofta med social hållbarhet vilket betyder att människan sätts i fokus i ett arbete om våra mänskliga rättigheter. Ett samhälle som är socialt hållbart är inkluderande, jämlikt och tolerant där de som lever i samhället kan känna sig delaktiga och har tillit till samhällsutvecklingen. Förutom en känsla av trygghet och inkludering har sociala värden betydelse för hälsa, välbefinnande och en god livsmiljö, fritidsupplevelser, estetiska värden, sociala relationer, identitet och kulturarv (Skogskunskap, 2019). Folkhälsomyndigheten (2018) hävdar att social hållbarhet innebär ett samhälle med hög tolerans där människors lika värde står i centrum. Detta kräver att människor känner tillit och förtroende till varandra. Vad social hållbarhet är bör definieras efter de förutsättningar som kan finnas på lokal, regional eller nationell nivå och bör också anpassas och utformas efter de grupperna med störst behov (Folkhälsomyndigheten, 2018).

3.1.1 EKONOMISKA VÄRDEN

Det är inte bara sociala värden som påverkar hur en plats uppfattas. Lars Aronsson är professor i kulturgeografi med inriktning mot upplevelser och hävdar i sin text Bilder av platser i antologin Kulturell ekonomi (2007) att det självklart finns andra aspekter som skapar möjligheter för sociala värden och det är bland annat ekonomiska faktorer och

20 (69)

ekonomiska värden. Aronsson skriver också om den byggda miljön och hur människors sociala handlingar och interaktioner påverkas av den. Arkitektoniska värden skapar vidare förutsättningar för sociala värden. Där kan det vara svårt att avväga vilka värden som bör prioriteras över andra utan att skapa konflikter. En attraktiv utsida ökar platsens möjligheter att locka till sig människor, men det är de sociala värdena som håller dem kvar eller bidrar till att människor blir återkommande. Trivs du inte är det osannolikt att du vill komma tillbaka till platsen. För en person som betraktar platsen utifrån utan någon personlig relation till den är det den fysiska strukturen som beskriver platsen. Däremot har en person med en personlig relation till platsen en starkare känsla av samhörighet till den och dess identitet. Ur ett ekonomiskt perspektiv är det också vanligt att försöka marknadsföra platsens mest attraktiva sidor, både lokalt och globalt. Att marknadsföra en plats kan också stärka de sociala värdena. Platsmarknadsföring används för att på olika sätt uppmärksamma en plats och locka till sig besökare. På så sätt kan de ekonomiska förutsättningarna stärkas och därigenom även andra samhällsfunktioner, som till exempel olika typer av serviceutbud. Därför är ofta en kombination av materiella och immateriella värden ett lyckat koncept för att skapa en attraktiv plats. (Aronsson, 2007).

3.2 LEFEBVRES RUMSLIGA TRIAD

Henri Lefebvre (1901–1991) var en fransk filosof och sociolog. Hans bok The production of space (1991), är ansett som ett av hans främsta verk, där behandlas samspelet mellan mentala rum och det fysiska rummet. Lefebvre hävdar att rummet, den angivna platsen, är socialt producerad. Det betyder att rummet skapas genom interaktion och kommunikation mellan individer. Sociala rum förhåller sig också till en fysisk utformning och planerarens vision (Möllerström, 2011). Rum är inte, rum blir. Rum är inte enbart konkreta eller abstrakta, utan båda delar samtidigt. Sociala rum är en produkt som både fyller funktionen som fysisk plats och som utrymme för tanke och handling (Lefebvre, 1991). Sociala rum produceras genom en tredimensionell process - den upplevda, den föreställda och den levda dimensionen (Kipfer, 2008). Lefebvre hävdar därför att det finns olika typer av rumslighet: upplevda rum, föreställda rum och levda rum (Healey, 2007).

Det upplevda rummet (spatial practice) är det fysiska rum så som vi erfar det rent praktiskt. Det styr hur vi interagerar med den byggda miljön och använder oss av den i våra vardagliga rutiner (Healey, 2007). Lefebvre förklarar detta vidare som något människan kan uppfatta med sina sinnen, alltså vad kroppen kan se och ta på som till exempel former, texturer,

21 (69)

avstånd, hastigheter och temperaturer (Olsson, 2008). För att förstå det upplevda rummet och den rumsliga praktiken är observationer ett bra tillvägagångssätt. På så vis kan man som forskare skapa sig en förståelse för det materiella i rummet. Även mänsklig rörelse som förkroppsligar staden så som arbetande människor och boende hör till det upplevda rummet och det är också här som det sociala materialiseras. Det är det materiella som vi människor sedan förhåller oss till när vi lever i staden (Möllerström, 2011).

Det föreställda rummet (representation of space) är visionen och föreställningen om rummet. Lefebvre benämner det som planerarnas och vetenskapens rum. Det innebär också hur vi avbildar rummet genom kartor och diagram med mera (Healey, 2007). Det föreställda rummet kan beskrivas som makten och politikens rum och det som förmedlas utöver kartor och diagram genom till exempel teorier, text och bild. Det här rummet kan också ses som utvärderare eller bevakare av de andra två rummen. Eftersom det föreställda rummet också förmedlas är den mediala representationen av den angivna platsen placeras här (Möllerström, 2011). Det föreställda rummet har sett olika ut genom åren, men Lefebvre anser att det alltid har och alltid kommer finnas ett föreställt rum så länge det finns människor som hävdar sin kunskap borde leda planeringen (Lefebvre, 1991).

Det levda rummet (representational space) användarens rum. Rummet som anpassas efter våra erfarenheter och upplevelser där våra känslor och fantasier får ta plats (Healey, 2007). Med andra ord hur vi som individer uppfattar rummet, eller hur vi väljer att tolka vår omgivning för att skapa en egen betydelse av den. Det levda rummet representerar därför vad som uppstår när vi slår samman det uppleva och föreställda för att nå ytterligare en dimension (Möllerström, 2011).

Triaden är inte en generell sanning, utan fungerar som ett analytiskt ramverk för att förstå platsen eller rummets produktion. Henri Lefebvre riktar kritik mot den moderna staden och dess struktur, form och funktion då han hävdar att människors vardagsliv styrs av ett effektiviserat produktionssystem. Istället önskar han en verklighet med möjlighet för användarna att delta i utvecklingen och formandet av plats och rum (Möllerström, 2011). I verket The production of space finns idén om att rummet ska produceras socialt för att ge invånarna sin rätt till staden som de lever i. Alla de rumsliga representationerna utgör tillsammans stadens identitet och Lefebvre påstår att triaden bör återkomma flera gånger om i planeringsprocessen (Lefebvre, 1991).

22 (69) 3.3 DEN OSYNLIGA ARKITEKTUREN

Upplevelsen av arkitektur är ofta förknippat med beskrivningar av den fysiska miljön. Vad som är mer eller mindre attraktivt, vad som är nära eller inte nära stadskärnan, vad som är byggstandard eller inte. Något som det mer sällan talas om men som är minst lika betydande är den arkitektur som finns inom oss. Finn Werne är en svensk arkitekt som forskat kring frågor om människans sinnliga och emotionella samspel med sin omgivning. I sin bok Den osynliga arkitekturen (1987) redogör och analyserar Werne för olika teorier kring relationen mellan människan, den byggda miljön, platsen och rummet. Werne hävdar att det finns en arkitektur vi byggt upp inom oss och det är den i samverkan med den yttre verkligheten som avgör vad vi känner inför rumsligheten i den fysiska miljön.

Arkitekturen är en del av det som formar våra känslor och tankar. Rum skapas och existerar i samspel och relation mellan människan och hennes omgivning. Det är dynamiken dem emellan som ger mening och värden till rummet. Werne (1987) hävdar att det finns anledning att tro att vår relation till arkitekturen påverkar vår identitetsutveckling. Identiteten hos rum, plats och arkitektur spelar en viktig roll i hur vi som människor formas. Med identitet syftar Werne på det som skiljer oss eller enar oss med andra, vårt inre väsen och karaktär. Identitet kan vara både självupplevd och hur vi uppfattas av andra. Identitet kan innebära den egna medvetna individuella identiteten, en strävan efter hur man vill framstå eller att välja en samhörighet och lojalitet till en specifik grupp (Johansson, 2002). Enligt Werne är identitetsskapande en process som bland annat innebär att människan accepterar sitt sociala sammanhang.

Werne (1987) kritiserar synen på arkitektur som ett språk. Man kan inte tala med en vägg och därför kan inte heller arkitekturen och människan ha en ömsesidig dialog. Det är därför enbart människan som kan ta emot och tolka information från arkitekturen, inte tvärtom. Werne tar upp det faktum att människan är rörlig och att arkitekturen är oföränderlig och om den förändras är det ofta långsamt. Därför blir också informationen som arkitekturen förmedlar ännu svårare att ta till sig. Den långsamma förändringen i bebyggelsen blir ett hinder för oss, både privat och för samhället, eftersom den inte är anpassad efter samtida behov. Det här kan i sin tur göra att vi upplever den byggda miljön som främmande. Människans intryck av sin omgivning påverkas också av andra fenomen, som till exempel kulturella skillnader. Werne kritiserar arkitekturteorier som betonar det arketypiska som en

23 (69)

allmän inställning till arkitektur, eftersom det motsätter sig det faktum att samma arkitektur kan upplevas på olika sätt av olika individer. Istället hävdar Werne att det är våra personliga erfarenheter, upplevelser, bakgrunder och intressen för vår omgivning som påverkar vår upplevelse. Därför kan vi inte anta att en viss typ av arkitektur föredras över hela världen eller kan läras ut att föredra. Det är snarare vårt levnadssätt och kulturella sammanhang som påverkar vårt tyckande. Werne anser att det är upp till experterna att försöka att identifiera sig med de som ska använda sig av arkitekturen, mentalt, själsligt och känslomässigt. Om vi ska kunna åstadkomma användbar arkitektur måste vi fokusera på både den yttre och den inre arkitekturen, både vad som är synligt och inte.

3.4 NORBERG-SCHULZ PLATSFENOMENOLOGI

Det sägs att Christian Norberg-Schulz (1926–2000), var den första arkitekturforskaren att ta sig an den fenomenologiska ansatsen och han är idag en av de ledande arkitekturteoretikerna inom traditionen. Norberg-Schulz arbetade fram sin egen platsfenomenologi och platsteori. Platsfenomenologin är precis som fenomenologin erfarenhetsbaserad. Inom fenomenologin används begreppet livsvärld för att beskriva erfarenheter kring vårt dagliga liv och med erfarenhet menas vad vi känner och våra upplevelser. Platsteorin framhäver betydelsen av platsen som helhet, atmosfär, känslor, bebyggelse och andra fysiska strukturer, det vill säga alla de element som en plats kan rymma (Bengtsson, 1994).

Varje plats vi besöker har en karaktär. Det kan dels vara den allmänna atmosfären, dels den fysiska strukturen. Det en plats är tänkt att vara ska återspeglas i dess karaktär. Ett bostadsområde ska vara skyddande och en kyrka ska vara högtidlig. En del av att uppleva en plats är att kunna se dess karaktärsdrag. Karaktärer kan återfinnas även i öppna landskap, som när vi beskriver dem som bördiga eller karga. Alla platser har någon form av karaktär och det är den som definierar hur platsen finns till. Platsens karaktär kan förändras med tiden och påverkas av väder och vind eller andra faktorer som förändrar användningsmöjligheter. Karaktären definieras genom platsens materiella och officiella uppbyggnad. Vi behöver därför reflektera över hur marken vi går på är, hur himlen över oss är och hur platsens gränser ser ut (Norberg-Schulz, 1976).

24 (69)

Norberg-Schulz drar paralleller mellan plats och individers identitet. Han hävdar att när en individ identifierar sig med en specifik plats bestäms också hennes identitet. Att inte kunna identifiera sig med en plats gör att ens egen identitet blir ofullständig (Norberg-Schulz, 1976). Identitet och identitetsbrist är för stort för att koncentrera till att enbart höra samman med specifika platser. Det finns andra komponenter som omfattar större områden än enbart en plats som påverkar en individs identitet. Dock kan den vara starkt sammankopplad med var vi lever och verkar (Bengtsson, 1994).

25 (69)

4. METOD

Vår uppsats undersöker vilken betydelse den fysiska omgivningen har för oss som människor. Fenomenet vi studerar är sociala värden och den information som ska tolkas och analyseras kommer från boende och användare i Brandkärr. Det är vad de värdesätter och dess koppling till området som är av betydelse för vår studie. Därför har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning med en fenomenologisk ansats. Kvalitativ forskning används för att nå mer komplex information som till exempel att försöka förstå ett visst resonemang eller handlingsmönster (Trost, 2010). Hade vi velat veta hur stor procentuell del av användarna som anser si eller så hade en kvantitativ metod varit mer användbar. Kvalitativ metod används när vi som forskare vill fastställa de egenskaper som finns och kvantitativ metod används när man till exempel vill undersöka korrelativa och statistiska samband mellan dessa egenskaper (Eneroth, 1984). Vi har som mål att med hjälp av en kvalitativ metod beskriva vad som är fenomenets egenskaper. Syftet med den kvalitativa metoden är att ta reda på vilka egenskaper som tillsammans karaktäriserar fenomenet vi studerar, sådant som gör att fenomenet skiljer sig från andra. För att kort sammanfatta använder vi en kvalitativ metod för att skapa en djupare förståelse för Brandkärrs egenskaper.

4.1 FENOMENOLOGI

Fenomenologi är både en forskningsmetod och en filosofi. Inom fenomenologin finns ingen strävan efter konkreta svar utan metoden bygger på att forskaren själv vill upptäcka det som studeras. En grundprincip inom fenomenologin är att vara öppen för mångsidigheten i det studerade objektet eftersom en del av syftet är att belysa dess komplexitet och göra den rättvisa. Vad menas då med objekt? Inom den fenomenologiska metoden studeras fenomen - det som visar sig. Fenomenologin är därför i stor grad en erfarenhetsfilosofi. Hur vi ser och studerar fenomen är förankrat i de erfarenheter vi får av det (Bengtsson, 1994). Fenomenologin har sina rötter i tysk spekulativ filosofi genom den tysk-tjeckiska matematikern och filosofen Edmund Husserl (1859–1938). Filosofin i sig sätter riktlinjerna för hur vi ska studera både det materiella och immateriella. En av de fenomenologiska grundpelarna är det insiktsfulla sättet att tänka men också att se. Den fenomenologiska metoden används för att söka kunskap om verkligheten, men samtidigt ha förståelse för att denna kunskap kan vara olika för olika personer. En princip inom det fenomenologiska

26 (69)

synsättet är att nå fram till det studerade fenomenets natur. Principen skiljer på fenomenets existens och essens. Fenomenets essens är det som inte går att förändra utan att påverka vad som gör det till vad det är, dess innersta kärna. Existensen däremot är det som går att förändra. (Bjurwill, 1995). Om vi till exempel har ett bord och vi ändrar färgen på bordet så är det fortfarande ett bord. Men om vi istället monterar av benen, är det fortfarande ett bord då? En fenomenologisk undersökning bör inte styras av förutbestämda regler utan av det som studeras. Den fenomenologiska metoden kan därför istället förklaras som ett förhållningssätt. Det här förhållningssättet bygger på en öppenhet, anpassningsförmåga och mottaglighet. På så sätt kan fenomenets struktur och karaktärsdrag synliggöras och dess innebörd begreppsligas och förklaras (Bengtsson,1994).

4.2 DEN FENOMENOLOGISKA ANSATSEN

Syftet med studien är att få brukarnas perspektiv och låta dem beskriva sina upplevelser av sin omgivning. Baserat på den information som samlas in vill vi få en nyanserad bild av området som också är representativ för de boende. Fenomenologi inom kvalitativ forskning syftar till att förstå sociala fenomen utifrån den intervjuades perspektiv och utgår från att den information som kommer fram är den relevanta verkligheten. Det handlar alltså om att åsidosätta annan kunskap, till exempel det vetenskapliga, om fenomenet och låta de som intervjuas förutsättningslöst komma till tals (Kvale & Brinkmann, 2014). Ett centralt begrepp inom fenomenologisk forskning är livsvärld. Med livsvärld menas hur vi uppfattar världen baserat på våra erfarenheter (SBU, 2013). Inom fenomenologin efterfrågas fenomenets essens, dess väsen, därför är det viktigt för oss att låta intervjun bli mer av ett samtal med möjlighet till utrymme för personliga berättelser (Bengtsson, 1994). Fenomenologin är inte själv fri från antaganden. Därför kan vi inte heller vi göra observationer helt fria från antaganden, men fenomenologiska observationer är så nära vi kommer vad det betyder att vara människa (Adams, 2013).

4.3 INTERVJUER

Intervjuer ger möjligheten för forskare att beskriva verkligheten genom någon annans ögon. Precis som vi nämnt ovan utgår vi från att det som sägs är den väsentliga verkligheten av Brandkärr (Kvale & Brinkmann, 2014). Genom att ta del av andras livserfarenheter, tankar

27 (69)

och tolkningar av sin omgivning kan vi få en mångfacetterad bild av Brandkärr. Vi är intresserade av vad intervjupersonerna säger, men också på vilket sätt de säger det. Eftersom vi eftersträvar essensen eller den djupare innebörden är det som sägs mellan raderna som till exempel tonläge och kroppsspråk av stor vikt (Fägerborg, 1999). Vi skapade en intervjuguide som en mall för våra intervjuer, men genom att inte låsa oss fast vid frågorna precis som de var utan att endast använda guiden som ett stöd blev intervjuerna väldigt individuella med dialog som skiljer sig från varandra. Intervjuformen tillät de vi mötte att berätta fritt om sina upplevelser, tankar och känslor. Alla intervjuer genomfördes utomhus, vilket också gjorde det möjligt för intervjupersonerna att peka på och visa sådant som de berättade om. Ett återkommande tema var den rådande pandemin, som också gjorde att vissa saker berättas ur ett före- och efterperspektiv. Våra intervjuer är semistrukturerade vilket betyder att det inte är av högsta vikt att strikt följa frågeguiden från första till sista fråga. Istället har dialogen fått styra intervjun med följdfrågor kring det berörda ämnet (Brinkmann & Kvale, 2018). Vi valde därför också att spela in våra intervjuer för att kunna sätta dialogen i fokus utan att försumma någon information.

När vi genomför våra intervjuer vill vi få information om hur Brandkärr som område används och vilken betydelse platsen har för de boende. Vi söker därför i samtalen efter sådant som kan kopplas ihop med positiva erfarenheter av Brandkärr men också åsikter om mindre bra eller fungerande bitar. När de berättar om Brandkärr lyssnar vi också efter sådant runtomkring, vilka specifika funktioner är betydande och vad är det som gör att dessa är betydande, varför är det så och på vilket sätt. Det är viktigt att förstå att det inte enbart är specifika objekt eller punkter som skapar värden utan det kan också vara vägen dit.

4.4 OBSERVATIONER

Att observera innebär inte bara att se. Observation i fält inkluderar även hörsel, lukt, smak och känsel. Observationer behöver inte genomföras på avstånd eftersom observatören kan genomföra deltagande observationer och interagera med de människor som studeras. Magnus Öhlander (1999) skiljer på tre olika arbetssätt inom observation som kan användas tillsammans men också var för sig. Det är öppen observation, fokuserad observation och bedömning och utvärdering av material och arbetets fortskridande. I en öppen observation finns det inget specifikt att observera, utan allt är av intresse. Observationerna kan också fungera som underlag för nya frågor och idéer. En vidareutveckling av detta sker i den

28 (69)

fokuserade observationen när observatören har bestämt sig mer precist för vad som ska observeras för att nå svar på formulerade frågor och hypoteser (Öhlander, 1999).

Att studera det vardagliga livet kan både vara enkelt och svårt. Grundtanken är att den som observerar ska röra sig på en plats och lägga sitt fokus på att titta och förstå. Observation är nyckeln för att skapa sig förståelse för en plats eller område med enkla och billiga medel. Genom att använda observationer som metod för att samla in information kan du som forskare hitta samband mellan människans vardagliga liv och den offentliga platsen. Jan Gehl och Birgitte Svarre (2013) skriver om det akademiska området som omfattar studier om vardagslivet och hur människan beter sig i den byggda miljön. Genom att studera hur människan använder plats och rum kan planerare komma till insikt med hur en plats uppfattas och skapa förståelse för platsen från ett användarperspektiv. Det är vad som händer och hur människor beter sig i den byggda miljön som är intressant här. Eftersom livet är oförutsägbart och komplext kan platser användas på olika sätt i olika områden och med hjälp av platsobservationer är det möjligt att skapa bättre anpassade platser. En allmän regel Gehl och Svarre beskriver är att användarna av platsen är mer aktivt involverade när de observeras än om de ifrågasätts. Deras aktiviteter och beteenden kan kartläggas för att bättre förstå användarnas behov och direkta observationer kan berätta för oss varför vissa stadsrum används och andra inte. Det kan också påverka resultatet om observationerna är dynamiska eller statiska, alltså om observatören rör sig dynamiskt i studieområdet eller sitter stilla och har fokus på en bestämd plats. Dessutom kan fotografi och ljudupptagning vara till hjälp för observatören, inte minst i efterhand för att komma tillbaka till de känslor som infinner sig under observationerna. Våra observationer genomförs under tre dagar, varav två vardagar och en helgdag. Vi har valt dessa dagar för att inte utesluta att det sociala livet skiljer sig från helg till vardag. Våra observationer genomförs under några soliga vårdagar. Det är svårt att få en bild av hur området används vid olika väderförhållanden och årstider eftersom vi observerar Brandkärr under en kortare period. Självklart finns det viss skillnad på en professionell observatör och en lekman, men Gehl och Svarre (2013) hävdar att vem som helst kan observera stadslivet. De framhäver också att vandra omkring osystematiskt i området som en bra observationsmetod då observatören kan upptäcka området från olika håll och inte bara från det planerade perspektivet. Observationer som görs olika tider på dygnet eller året kan ge varierade resultat och även väder och vind påverkar hur människor rör sig och använder platser.

29 (69)

Våra observationer baseras på sådant som vi sett, hört eller känt. Men eftersom fenomenologin inte är fri från antagande kommer inte våra observationer kunna vara det heller. Vår förhoppning är att vi kommer så nära det verkliga som möjligt (Adams, 2013). Genom att observera Brandkärr som helhet och sedan koncentrera oss på mindre delområden skapar vi oss en uppfattning av på vilket sätt platser används och vem det är som använder dem. Förutom att leta efter spår av socialt liv har vi även tagit mycket bilder vilket är en viktig del när det livet på en plats studeras. Bilderna kan hjälpa oss att i efterhand komma tillbaka till de tankar och känslor vi fick när vi var i Brandkärr. Observationer är ett komplement till intervjuer och annan information vi får om Brandkärr och vi har försökt smälta in i områdets vardag för att uppnå ett så starkt och trovärdigt observationsresultat som möjligt.

4.5 STUDIENS TILLFÖRLITLIGHET

4.5.1 URVAL

Vårt urval baseras på en representation av olika samhällsgrupper och alla är personer som vi faktiskt ser använder området. Vi har genomfört anonyma intervjuer men vi har haft i åtanke att de vi intervjuar är olika varandra. Även om personuppgifter inte är viktiga för oss vill vi att de som deltar representerar befolkningen i Brandkärr. Därför fokuserar vi på en bredd som också återfinns i samhället i form av etnisk bakgrund, åldersgrupp och period i livet. Med period i livet menar vi till exempel nybliven förälder eller en person som nyligen gått i pension. Det kan också innebära någon som varit bosatt en längre tid eller någon som nyligen flyttat till Brandkärr. Precis som i de flesta kvalitativa studier vill vi ha så stor variation som möjligt men inte personer som avviker från våra kriterier (Trost, 2010). Kriterierna vi har är att personerna ska vara bosatta eller arbeta i området. Anledningen till att vi väljer att inte intervjua personer utanför den här gruppen är för att vi inte söker en generell uppfattning om Brandkärr utan en uppfattning som är baserad på personliga erfarenheter. Vi har begränsat oss till sex intervjupersoner för att inte få för bred information som är svår att överblicka, utan istället mer information från de intervjupersoner vi väljer ut.

30 (69) 4.5.2 VALIDITET

Den kritik som riktas mot den fenomenologiska ansatsen inom kvalitativa intervjuer är främst hur verifierad tolkningen är. Det finns de som anser att tolkningen av något inte är densamma som verkligheten. Det finns också de som anser att det saknas diskussioner kring maktsymmetri inom kvalitativ forskning överlag. Den som styr samtalet sitter på den vetenskapliga kunskapen om det som studeras. Eftersom det som studeras i det här fallet är helt baserat på användarnas personliga åsikter anser vi att den information som kommer fram är tillförlitlig. Sedan finns det alltid en risk för feltolkningar när svar ska genomgå vår förmåga att tolka. Även de observationer som görs kräver tolkning. Genom att jämföra resultatet från våra observationer med information vi får av vår guide och i våra intervjuer kan vi säkra den insamlade empirins tillförlitlighet. Vi har försökt att genomföra en så objektiv bedömning som möjligt av de svar vi får. Att validera innebär att ha förmågan att kunna ifrågasätta, kontrollera och systematisera kring sina resultat. (Kvale & Brinkmann, 2014).

I den här studien kommer även validering och tolkning att innefattas av den fenomenologiska ansatsen. Därför är det viktigt att analysen av materialet består av mer än enbart vad som sägs. Med det menar vi bland annat hur personer säger det, om personen talar i egenskap av första person, dynamiken i samtalet och om det som sägs är sammanhängande. Det är viktigt att vi som forskare har som utgångspunkt att försöka uppfatta, förstå och sätta oss in i intervjuobjektets livsvärld (SBU, 2013).

4.5.3 FORSKINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN

I vår studie genomför vi både observationer och intervjuer och därför behöver vi förhålla oss till fyra forskningsetiska principer: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att vi, i egenskap av forskare i den här studien, måste informera om villkoren som gäller för uppgiftslämnare och deltagare. Det måste också framgå att det är okej för de som deltar att när som helst avbryta eller dra tillbaka sin medverkan. Samtyckeskravet finns för att deltagarna ska känna sig trygga i att de själva bestämmer över sin medverkan samt under vilka premisser de deltar. Det här innebär också att om de som medverkar är under 15 år krävs samtycke från vårdnadshavare. Vi har därför valt att inte intervjua någon som inte är myndig. Konfidentialitetskravet innebär att alla deltagares personuppgifter ska vara oåtkomliga för

31 (69)

obehöriga. Vi utlovar anonymitet och därför ska inte heller uppgifterna kunna härledas till en specifik person. Den sista principen vi måste förhålla oss till är nyttjandekravet, vilket innebär att vi enbart får använda uppgifterna för ändamål som är förknippade med studien och inget annat. (Vetenskapsrådet, 2002).

32 (69)

5. PLATSANALYS AV BRANDKÄRR

Vi kommer börja med att ge en redogörelse över vår insamlade empiri från Brandkärr. Efter det följer analys av materialet utifrån teorierna som presenteras i det teoretiska ramverket. Vår analys utgår, precis som Norberg-Schulz platsteori, från att försöka belysa betydelsen av platsen som helhet. Genom att identifiera hur de som har en anknytning till platsen tolkar den kan vi skapa en förståelse för hur den används. Vi vill genom vår platsanalys försöka förstå hur Brandkärr och dess användare relaterar till varandra samt vilka ramar för användningsmöjligheter den fysiska miljön har. Precis som Werne (1987) hävdar spelar den fysiska utformningen en roll för hur vi som människor tolkar hur den är menat att användas. På så sätt kan de sociala värdena både begränsas och utvecklas. Med andra ord är vår förhoppning att våra resultat ska ge oss en bild av hur rumsligheten i Brandkärr uppfattas och hur förutsättningarna för de sociala värdena ser ut.

Vi baserar vår analys på de intervjuer och observationer som vi genomför på platsen. Anledningarna till att utföra en platsanalys är för att det är ett sätt att ta tillvara på lokalkännedom för att kunna skapa sig en bättre helhetsbild (Boverket, 2006). Att genomföra den här typen av analys är en process som möjliggör en ny syn på livsmiljön och området i stort. Platsanalysen kan ses som ett redskap för att åskådliggöra brister och kvalitéer i den byggda miljön för att skapa möjligheter för förändring i kommande utvecklingsprocesser. Målet med analysen är att återge ett användarperspektiv på området Brandkärr. Därför utgår analysen från personliga erfarenheter av området med fokus på informationen som framkommer i samtal med boende och användare. Observationerna som vi också genomför blir därför mer ett komplement till samtalen eftersom de enbart är en tolkning av miljön av oss i egenskap av forskare. I vanliga fall brukar dessa typer av analyser fokusera på den byggda miljön med frågor som rör dess utformning, upplevelsen av trygghet, trivsel, vart man brukar vistas och så vidare. Det här är sådant som självklart är en viktig del av platsanalyser men för oss är den subjektiva uppfattningen och värdering av livet i miljön det som står i fokus (Boverket, 2006). Med värdering av livet i miljön menar vi förutsättningarna för de sociala värdena.

33 (69)

Framför Mariebergsvägen i söder.

5.1 DET FÖRSTA MÖTET

Första gången vi besöker Brandkärr cyklar vi från centrala Nyköping. Det första som slår oss är hur nära stadsdelen ligger centrum. Det tar bara tio minuter att cykla, ändå känns området betydligt mer avlägset. Vår cykeltur börjar bland äldre småskaliga trä- och stenhus, efter ett tag tar en cykelbana oss längs en kyrkogård fram till en pulserande bäck. Efter en lång uppförsbacke och en väg förbi några småhus öppnar sig Brandkärr som en vägg framför oss. Den storskaliga bebyggelsen snirklar sig med sin ormliknande huskropp. Öppningarna under huset ser nästan ut som valv och innanför dem skymtar vi en stor grön gräsmatta. Vi parkerar cyklarna och börjar röra oss in i området. Det känns som vi klivit in i ett stort rum. Innanför öppningarna finns fler huskroppar i samma form som skapar en känsla av ytterligare små rum i rummet. Till en början var det svårt att orientera sig i området på grund av husens unika form. Den fysiska strukturen i Brandkärr bidrar till temperaturskillnader eftersom huskropparna skyddar mot väder och vind. På så sätt bevaras värmen på insidan av rummet när solen skiner.

34 (69)

Huskroppar i Brandkärr.

Vi fick möjligheten att under vårt första platsbesök få en guidad tur tillsammans med en person med mycket goda kunskaper om området. Den guidade turen gav oss en första inblick och även en möjlighet att komma bortom det offentliga rummet. Guiden introducerade oss till delar av Brandkärr som annars är stängda för besökare utifrån.

35 (69)

Karta över Brandkärr. Karta över Nyköping.

36 (69) 5.2 BETYDANDE PLATSER

Det finns vissa platser som nämns i nästan alla våra intervjuer. Fotbollsplanen i mitten av området, grillplatserna precis intill och pulkabacken (Sankt Moritz) vid Mariebergsvägen. Fotbollsplanen uppges vara den plats som används mest frekvent, även området runt planen där grillplatserna finns. En respondent uttrycker att:

“Ja det är väl ganska lugnt om man säger så över vinterhalvåret, men det är nu när våren kommer då börjar folk vakna till liv och då är det många som sitter ute och grillar. Och på den här bollplanen här…så brukar det vara mycket barn som är ute.” (Respondent A).

En stor del av aktiviteten i Brandkärr är säsongsbaserad. Majoriteten av de aktiviteter vi observerar när vi är här tar plats på de planerade lekplatserna och på fotbollsplanen vid skolan. En stor del av området består av öppna grönytor, vilket skapar en känsla av rymd men också blottar områdets tidstypiska struktur. Det gör det också enkelt för oss att få en överblick samtidigt som andra ser oss. De gröna ytorna är mestadels tomma under våra besök, men vår guide förklarar att användningsfrekvensen förändras efter säsong. När vi uttrycker att vi har svårt att få ett grepp över hur stort området är berättar vår guide att det är vanligt att orientera sig efter närliggande vägar. Brandkärrsvägen i nordväst, Ortvägen i öst, Mariebergsvägen i söder, som tillsammans ringar in stadsdelen.

37 (69)

Precis som grönytorna är grillplatserna och även pulkabacken vid Mariebergsvägen platser för säsongsbaserade aktiviteter. Pulkabacken Sankt Moritz är väldigt populär på vinterhalvåret och samlar flera av de boende. Grillplatserna är som mest populära under vår och sommar och det råder delade meningar kring hur grönytorna i området används. Vissa påstår att de används flitigt och andra säger att de inte används alls. Vilket dels kan bero på att respondenten inte befinner sig i området utöver arbetstid, dels på att respondenten inte rör sig speciellt mycket utomhus. Det är iallafall många som uppskattar dem för syns skull och även närheten till naturen. I de nordvästra delarna av bostadsområdet finns uthyrningsbara odlingsbäddar, som visserligen inte används när vi är där eftersom det är lite för tidigt på odlingssäsongen, men det finns tydliga spår på att det är ett välanvänt område. Jordsäckar och trädgårdsverktyg ligger utspridda lite överallt. En respondent säger att:

“...de åren som jag har varit här då har det varit väldigt besökt av folk som varit där och sått och haft sina grönsaker och blommor…” (Respondent B).

38 (69)

Alla intervjuer vi gör är med personer som sitter på bänkarna som finns lite överallt i området. Bänkarna är också något som många återkommer till i våra samtal. De har synligt slitage som vittnar om att de är populära, vilket även bekräftas i intervjuer samt att de används av alla i området oavsett ålder. Bänkarna följer husens snirkliga form och är placerade i ett strategiskt söderläge. Bänkarnas betydelse uttrycker sig också en respondent om:

“...där står det några bänkar [...] vid nästa hus, där så finns det ju också några bänkar och där, där brukar det ju vara en hel del folk.” (Respondent C).

Bortsett från de gemensamma vinteraktiviteterna umgås grupper i området vanligtvis uppdelat baserat på ålder, var de bor eller etniskt ursprung. Eftersom äldreboendet Mariebergsgården ligger i den västra delen är det naturligt att många äldre håller till där och att eventuella promenader främst sker i närområdet. På lekplatserna som tillhör skolan och förskolorna samt på de mindre lekplatserna som är utspridda i hela Brandkärr kan vi se många små barn leka med sina föräldrar och syskon.