Dubbavnötning på provplattor i Norge : slutrapport

(1)

- VTI notat 45-1998 _

*

:

Dubbavnötning på prOVpIattor

i Norge e Å

'

Slutrapport

A

I

i

Författare " % 'TorbjörnJacoson och e

,

Fredrik Hrnwall'

* * FoU-enhet

Väg- och banteknik

% ,Projektnummer

60272

Projektnamn '

Slitageundersökning, Norge

4 (prospekt nr P-514)

Uppdragsgivare Veglaboratoriet, Oslo

Distribution

Begränsad

(db

Väg- och

transport-forskningsinstituth

(2)

Dubbavnötning på provplattor i Norge

Slutrapport

Torbjörn Jacobsonoch Fredrik Hornwall

(3)

(4)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING ... 1

PROVMATERIAL... 1

PACKNINGSKONTROLL AV PROVPLATTOR ... 1

PROVNINGSMETODIK - PLATTOR... 2

PLATTORNAS LÄGE PÅ VÄGEN... .. 3

SLITAGEMÄTNING - RESULTAT ... 4

PROVPLATTOR VID HOKKSUND OCH DRAMMEN ... .. 4

Dubbavnötning vintern 1997/98... .. 4

Sammanlagd dubbavnötning, 1994-1998 (fyra vintrar) ... 5

Kommentarer... .. 6

PROVPLATTOR VID BERGEN... .. 8

Dubbavnötning vintern 1997/98 ... .. 8

Sammanlaga' dubbavnötning, 1995-1998 (tre vintrar)... .. 9

Kommentarer ... .. 11

Bilagor:

1. Plattomas placering på Vägen

.N Platt0rnas läge i förhållande till avnötningsprofilen på Vägen (dubbspåret),

Vintrama 1994/95, 1995/96, 1996/97 och 1997/98.

Sammanställning Över slitagedata Vintern 1997/98, Hokksund/Drammen Sammantagen avnötning 1994-98, Hokksund/Drammen

Sammanställning över slitagedata Vintern 1997/98, Bergen Sammantagen avnötning 1995-98, Bergen

Uppgifter om svenska referensplattan (ABS16, porfyr)

3 9 9 1 ? ? VTI Notat 45-1998

(5)

(6)

Inledning

På uppdrag av Veglaboratoriet, Vegdirektoratet i Oslo, har slitstyrkan undersökts på ett antal provplattor utlagda på vägen. Provplattoma studeras enligt en speciell metodik, utvecklad vid VTI. Uppdraget har omfattat slitagemätning av 4*8 st provbeläggningar typ slitlager av asfalt samt mätningar på intilligande beläggning. Provplattoma är utlagda vid följ ande vägobjekt:

väg E134, Hokksund (8 st), plattor utlagda 1994 väg 289, Drammen (8 st), plattor utlagda 1994

E16, Flöyfjellstunneln, Bergen (8 st), plattor utlagda 1995 väg 553, Fjösanger, Bergen (8 st), plattor utlagda 1995

De senaste slitagemätningama omfattar perioden oktober-97 till maj-98. Mätningar har också utförts vintern 1994/95, 1995/96 och 1996/97.

Tidigare mätningar finns redovisade i VTI Notat 49-1997 och 41-1996 samt utlåtande från 1995-06.

Provmaterial

Förutom VTIs referensbeläggning är samtliga asfaltmassor proportionerade och tillverkade i Norge.

Följ ande beläggningstyper och stenmaterial ingår i undersökningen: Beläggningstyp Stenmaterial Anmärkning Ska 16 (skelett) Homfels, Lierskogen

Ska 16 Basalt, Huken

Ska 16 Rombeporfyr, Bjönndalen Ska 16 Basalt, Steinskogen Ska 16 Homfels, Knivedalen Ab 16 (tät) Basalt, Steinskogen Ab 16 Homfels, Knivedalen

HABS 16 (skelett) Porfyr, Älvdalen Svensk referens

Packningskontroll av provplattor

I samband med tillverkningen av provplattorna på VTI kontrollerades packningsgraden. Packningsgraden definieras som förhållandet i procent av skrymdensiteten mellan provplattan och skrymdensiteten erhållen vid Marshallpackning på massaprov. Packningsgraden ligger för de norska materialen VTI Notat 45-1998

(7)

mellan 96-98 % medan VTIs referens uppvisar 99 % (se även utlåtande 1995-06). De lägre packningsgradema för de norska beläggningstypema förklaras sannolikt av att vid Marshallpackning i Norge föreskrivs 2*75 slag vilket ger något högre skrymdensitet (packning) jämfört med 2*50 slag som är standard i Sverige. Erfarenheterna från VTIs FoU-program med plattor visar att packningsgraden för ABS-prov brukar ligga mellan 97-99 % och för ABT-prov på 98-100 %. Enligt en senare undersökning i VTls provvägsmaskin förelåg ingen signifikant skillnad i slitstyrka mellan prov med 96% och 100% packningsgrad. Låg (dålig) packningsgrad har sannolikt större betydelse för beläggningens åldrings- och beständighetsegenskaper samt motståndskraften mot permanent deformation.

Provningsmetodik - plattor

Provplattoma läggs normalt ut på beläggningsobjekt som försetts med nytt slitlager. De placeras i höger hjulspår och på högtrafikerade vägar, oftast motorvägar. Innan provplattoma läggs ut mäts personbilamas sidoläge på körbanan med hjälp av mätkablar (gjordes ej i Norge). Sidoläget för personbilamas högerhjul registreras under en period (ett dygn) och presenteras i form av medelvärde och standardavvikelse. Vid mätningen erhålls också körhastigheten och differensräkning av fordonsslag. Utläggningen av provplattor går till enligt följ ande:

Med en fräsmaskin fräses ett 50 cm brett och 5 cm djupt spår. Efter noggrann justering av spårets botten och sågning av ändkantema fixeras plattorna i nivå med omgivande beläggning. Plattorna gjuts fast med en cementplast. Fogama mellan plattorna och till angränsande beläggning tätas med en fogmassa.

I samband med plattomas "inplantering" i vägen monteras fixar för sex mätlinjer per platta i den intilliggande beläggningsytan. Fixama som gjuts fast i beläggningen ,ca 20 mm under beläggningsytan, består av mässingshylsor med en plan botten som utgör referens för mätbalkens stödben. För att kunna jämföra slitaget på plattorna med slitaget på den befintliga slitlagerbeläggningen monteras även fixar för slitagemätningar direkt efter sista plattan i respektive provserie. För att kontrollera den dubbade trafikens placering och fördelning i vägens sidled förlängs den sista mätlinjen så att den omfattar hela körfältsbredden.

Slitagemätningama görs med VTIs laserprofilometer som består av en ca 1 meter lång mätbalk med stödben (se bilden). Profilometem bygger på kontaktlös avståndsmätning mellan mätbalken ochvägytan genom laserteknik. Tvärprofilen registreras med en avläsningsnoggrannhet av ca 0,01 m och med en samplingstäthet av 400 mätpunkter per meter. Mätdatan lagras och bearbetas med en persondator. Slitaget beräknas ur skillnaden mellan nollmätningen och slutmät-ningen som görs på hösten respektive våren strax före och efter dubbsäsongen. Slitaget redovisas antingen som medelvärde för respektive provplatta (medelslitage i mm) eller maximalt spårdjup som beräknas från de punkter som i respektive mätlinje som uppvisar det största slitaget.

(8)

Slitagemätning av pmvplattor ifält.

Plattornas läge på vägen

Plattornas inbördes placering på vägen framgår av bilaga 1. Plattornas läge på vägen i förhållande till avnötningsprofilen (det spår som orsakats av dubbtrafiken) framgår av bilaga 2. Som det framgår av profilema ligger plattorna i det högra hjulspåret.

(9)

(10)

Figur 4

VTI Notat 45-1998

1995/96, 1 996/97 och 199 7/98.

Provplattor vid väg E134, Hokksund. Dubbavnötning 1994/95,

O 4 N w A m O N (D (D E E D1

3

2 Figur 3 ' g v A _ L _ . L 0 N 4: 0) 00 _. 'M *A -m En 2 : I O q 3 6'-| (I)X'0.5 m m _-7 0-I 0H 3_.h 2<. :0 o 3 (I) X'0.A 0) 1» F I O -1 3-g

I

7: 2. < I 97/98 96/97

1997/98 framgår aV figurerna 4-6 och bilaga 4.

Resultaten från slitagemätningarna vintrarna 1994/95, 1995/96, 1996/97 och Dubbavnöming 1997/98 (üärde vintern).

Medelvärdeför båda objekten (Drammen och Hokksund).

Sammanlagd dubbavnätning, 1994-1998 (fyra vintrar).

(11)

R"

är

Q 2-."

a,-33

/

å

e

§0 g

.N < :: .. i » :-35 G ä 5 Q < g i E

Q

N § _ :2.

å

ä -2 E ä =< Q w ox" ocg :é Ska16, Ska16,

Hornfels, Lier Rombporfyr Hornfels, Kniv

Ska16, Ska16,

Basalt, Huk Hornfels, Lier Rombporfyr Hornfels,

1995/96, 1996/97 och 1997/98.. Provplattor vid väg 97/98 95/96 m 94/95 § 97/98 ref

HABS16, Älv, Ska16, Basalt, HABS16, Älv, 00 l\ (0 U) '§11' 0:) m m ' B ug ui g m m a p a w

_(ww) Bug ui gun ma pa w Figur 5 e St Hornfels, Kniv te S uk H

Medelvärden för båda objekten (Drammen och Hokksund). Dubbavnötning 1994/95, 1995/96, 1996/97 och 1997/98.

Dubbslitaget var också större Vid Hokksund än Vid Drammen.

re

Den fjärde Vintern (1997/98) låg dubbslitaget i Hokksund på en högre nivå jämfört med Vintern 1996/97 medan skillnaden från föregående Vinter var liten i Figur 6

Kommentarer

Vintern 1997/98

Drammen.

(12)

Sammantaget för de två objekten uppvisade ABS16, porfyr från Älvdalen minst slitage (0,74 m) och Ab16, basalt från Steinskogen det största slitaget (1,57 m). Ab-beläggningama har fortfarande slitits något mer än motsvarande Ska-beläggningama. De stenmaterial som klarat sig bäst är porfyr, Älvdalen, Homfels, Lierdalen och Basalt, Huken (samma rangordning som vintern 1996/97).

Den svenska referensplattan utgörs av ABS16/B85 (benämns ibland HABS16, se bilaga 7) med ca 70 0/0 porfyrmaterial från Älvdalen i Dalarna. Kulvamsvärdet ligger på 5,0 och sprödhetstalet på 37 vid flisigheten 1,36. Slipvärdet är 1,29. Porfyr från Älvdalen består av krossat naturgrus, ett blandmaterial med ca 70 % porfyr med mycket bra slitstyrka och 30% övriga material av varierande slitstyrka. Det mesta av övrigt material utgörs av graniter av god kvalitet. En del svaga korn förekommer dock, vilket förklarar det högre kulkvarnsvärdet (5,0) i förhållande till den extremt goda slitstyrkan som materialet uppvisar på vägen. De svaga komen krossas helt ned vid labtestet i kvarnen medan de på vägen skyddas av stenskelettet. Kulkvamvärdet blir på så sätt något för högt.

ABS16/B85 med Älvdalsporfyr har i ett flertal undersökningar i provvägsmaskinen och på vägen givit det bästa resultatet jämfört med ett stort antal olika stenmaterialtyper och även blivit den vanligaste beläggningstypen på det högtrafikerade vägnätet i Sverige (ÃDT>20.000).

Dubbtrafiken har på den intilliggande beläggningen (bilaga 2) på väg E134, Hokksund, orsakat en spårbildning (maximalt spårdjup) på ca 1,8 mm och på väg 289, Drammen, 1,2 mm. Som jämförelse kan nämnas att den spårbildningen som orsakas av dubbtrafiken i Sverige, på högtrafikerade vägar, idag ligger mellan 0,5-2,0 mm per år.

Vintrarna 1994/95, 1995/96, 1996/97 och 1997/98

Under de fyra vintrama som mätningarna omfattar har plattorna vid Hokksund erhållit ett slitage på 3,3-7,9 mm medan slitaget vid Drammen legat mellan 3,2-6,1 mm. Den innebär att den bästa beläggningen slitits ungefär hälften jämfört med den sämsta. Ab-beläggningama har som väntat slitits mer än morsvarande Ska-beläggningar men skillnaden är inte så stor (ca 10-20 % mer slitage med Ab). En förklaring till den relativt måttliga skillnaden i slitstyrka mellan Ska och Ab kan vara att stenhalten (stenmaterial >4 mm) är hög i Ab och relativt låg i Ska. I Sverige brukar skelettasfalt uppvisa 20-50 % mindre slitage än ABT-massor. Hur mycket slitaget reduceras påverkas dock starkt av andelen och fördelningen mellan de grövre stenmaterialfraktionema (andelen 4-8, 8-11 och 11-16 mm) i massan, förekomst av över- resp. underkom samt av kvalitén på stenmaterialen. Erfarenheterna har visat att ju slitstarkare stenmaterial desto större skillnad i slitstyrka mellan skelett- och tät asfaltbetong (ABT).

(13)

Figur 8

VTI Notat 45-1998

(tredje vintern).

PrOVplattor vid väg 553, Fjösanger. Dubbavnötning 1997/98

. 5 3 2 2: 2 2 3 ? 2 3 ; 8 1 3 .0 .0 .L .L .2 .z .9 .e -0 9 0 C. . 0 C. . 0 C. . 0 . 5 3 2 2 : 2 2 3: s å -._ mm do m .0 .0 .L .L .8 .Z .8 0 9 O 9 O 9 0 Figur 7 3,5 bilaga 5.

I

H . ..L mm. Hu o m_ wS m s 0. . H W d l r d l b

mm.

m...

.A .A1.

(tredje vintern).

Provplattor vid E 16, Flöyü'ellstunneln. Dubbavnötrzing 1997/98

.

I

.s mS

/

1_ av .k 8

/

S än ...H W 9

/

S . . 1. 3 8e

a . 0. .ha

Provplattor vid Bergen

Dubbavnötning vintern 1997/98

(14)

Figur 10

VTI Notat 45-1998

1995/96, I 996/97 och 1 997/98.

Provplattor vid väg E16, Flöyü'ellstunneln. Dubbavnöming

_ 5 3 2 3 : 9 5 5 0 _3 3 §m no .m <= m5.= m 3 : 3 Figur 9 . O . L . Z . 8. V . 9 . 9 . / _ . 8 . 6 . 0. L . Z 0 O 0 O 0 O 0 O O O 0 O O

97/98 mv Mum .. ' -4 A W ? .s

HW

1 I. 1. L M W S 1 e S

framgår av figurerna 10-12 och bilaga 6.

Sammanlagd dubbavnätning, 1995-1998 (tre vintrar) Dubbavnötning [997/98 (tredje vintern).

Resultaten från slitagemätningarna vintrarna 1995/96, 1996/97 och 1997/98

(15)

10

I , B , mm .: b m A o H fu. m 1 bA r WW WW WW 1 S m

/

553, Fjösanger. Dubbavnöming 1995/96,

Medelvärden för båda objekten (Flöyjiellstunneln och Fjösanger). Dubbavnötning 1995/96, 1996/97 och1997/98.

"å

m, m, m, m a m a . m :0 s_ .Ma ?E va ss mc åa uwg g m_ m . F VTI Notat 45-1998 Figur 12

(16)

11 Kommentarer

Vintern 1997/98

Den tredje vintern (1997/98) låg dubbslitaget i Flöyfjellstunneln på en något högre nivå (0,1 mm i genomsnitt) jämfört med vintern 1996/97 medan skillnaden var motsatt vid Fjösanger, dvs. något mindre slitage (0,1 mm). Slitaget på plattorna är också lite större vid Fjösanger jämfört med Flöyfj ellstunneln.

Sammantaget för de två objekten uppvisade ABS16, porfyr från Älvdalen minst slitage (1,59 m) och Ab16, basalt från Steinskogen det största slitaget (3,11 mm). Ab-beläggningarna har även vid Bergen slitits mer än motsvarande Ska-beläggningarna. De stenmaterial som klarat sig bäst är porfyr, Älvdalen, Basalt, Huken och Hornfels, Lierdalen (samma material som vid Hokksund och Drammen).

Dubbtrafiken har på den intilliggande beläggningen (bilaga 2) vid väg 553, Fjösanger, orsakat en spårbildning (maximalt spårdjup) på ca 3,8 mm och E16, Flöyfjellstunneln, ca 6,7 mm. Det innebär en liten ökning (endast några tiondelar) jämfört med året innan. De relativt höga värdena pekar mot att befintlig beläggning, Ska16 med Durasplitt, inte har den bästa slitstyrkan. Samtliga provplattor med Ska16 har också bättre slitstyrka än ordinarie beläggningen (bilaga 5).

Den relativt höga slitagenivån i Bergen kan peka mot att det rådande fuktiga och milda klimatet påskyndar slitageutvecklingen. Vägbanan är förmodligen betydligt mer fuktig i Bergenområdet jämfört med Drammen. Möjligen kan också vinterväghållningen skilja sig mellan de båda regionerna. Den främsta anledningen är dock sannolikt att trafikvolymen är betydligt större vid Bergen jämfört med Hokksund och Drammen. Högre dubbanvändning och/eller högre hastighet kan också bidra till att provplattorna slitits mera i Bergen.

Direkta jämförelser mellan de olika objekten kan göras genom beräkning av SPS-tal. För en korrekt bedömning krävs dock relevanta data om trafikvolym, andel tunga fordon och dubbanvändning under vinterperioden. SPS-talet tar dock inte hänsyn till skillnader i hastighet, en inverkande faktor på dubbslitaget.

Vintrarna 1995/96, 1996/97 och 1997/98

Under de tre vintrarna som mätningarna omfattar har plattorna vid Fjösanger erhållit ett slitage på 7,0-11,3 mm medan slitaget vid Flöyfjellstunneln legat mellan 5,7-10,6 mm. Det innebär att provbeläggningarna erhållit stort slitage och att åtminstone ett lager av det grövre stenmaterialet blivit ordentligt nednött. Rangordningen mellan de olika provbeläggningarna i Bergen och Hokksund/Drammen skiljer sig delvis åt. Skillnaden i slitstyrka är dock förhållandevis liten mellan flera av provbeläggningarna, vilket bidrar till att små slitageskillnader lätt kan förändra rangordningen.

En annan orsak kan vara det fuktiga vädret i Bergen som bör inverka på vissa typer av stenmaterial och därför kan slitaget bli aggressivare i Bergen jämfört med VTI Notat 45-1998

(17)

12

Hokksund/Drammen där vägbanorna bör vara torrare och kallare under Vintern (mer inlandsklimat). Försök i VTIs provvägsmaskin har visat att en våt vägbana slits betydligt mera än en torr men skillnaden varierar i hög grad beroende på typen av stenrnaterial. Kvartsiter har visat sig vara mer fuktkänsliga än t ex porfyrer.

(18)

Bilaga 1

sid 1

Väg 289, Drammen

T

Lierbyen

665 Ab16, Basalt, Steinskogen

667 Ska 16, Basalt, Steinskogen

669 Ska16, Basalt, Huken

663 Ab16, Hornfels, Knivedalen

Avstånd mellan plattorna ca 15 m

671 Ska16, Hornfels, Knivedalen

675 Ska16, Hornfels, Lierskogen

673 Ska16, Rombeporfyr, Bjönndalen 453 HABS16, Älvdalen, referens

(19)

Bilaga 1 sid 2 Väg E134, Hokksund

T

Kongsberg

675 Ska16, Hornfels, Lierskogen 673 Ska16, Rombeporfyr, Bjönndalen 453 HABS16, Älvdalen, referens

(20)

Bilaga 1

sid 3

Rv 553, Bergen

T

665 Ab16, Basalt, Steinskogen 667 Ska 16, Basalt, Steinskogen

673 Ska16, Rombeporfyr, Bjönndalen 453 HABS16, Älvdalen, referens

(21)

Bilaga 1

sid 4

E16, Bergen

T

674 Ska16, Rombeporfyr, Bjönndalen

(22)

Bilaga 2 Sid 1(6) Hokksund 1996/97 Medelprofil slitage (mm) 2.0* .AAAÅJK 0 0 A. A A 4 v ' T YVT*\ÄI I I *TF* xr Profillángd (m) 0.4 0.8 1.2 1.6 2.0 2.4 2.8 3.2 3.6 4.0 Hokksund 1997/98 Medelprofil slitage (MM) 2.0' -2.0' -4.0. -6.0' -B.O' Profillângd (m) '10.0 V i 1 V i i 0.4 0.8 1.2 1.6 2.0 2.4 2.8 3.2 3.6 4.0

(23)

Bilaga 2 Sid 2(6) Hocksund / 6] 7'-Medelvärdesprofil slitage (mm) 2.0' 0.0 1 I I _4_O< -8.0' Profillángd (m) 0.4 0.8 1.2 1.6 2.0 2.4 2.8 3.2 3.6 Hokksund 1995/96 Medelprofil slitage (mm) 2.0' r^U{U\&J\kA _{WAA A} khfpgxhgpøwçwwywxf -4.0' Profillángd (m)

(24)

Bilaga 2 Sid 3(6) Dramn (fy/47_-Hedelvårdesprofil slitage (mm) 2.0' Drammen 1995/96 Medelprofil slitage (mm) 2.0' 0.4 0.8 1.2 1.6 2.0 2.4 2.8 4 . 0 Profillángd (m) Profillângd (m)

(25)

Bilaga 2 Sid 4(6) Drammen 1996/97 Medelprofil slitage (mm) 2.0* 0.0 V I I -4.0* -6.0' -BÄO' Profillángd (m) '10.0 1 v 7 1 V 1 1 v 1 I 1 v 1 1 1 v 1 I 1 Drammen 1997/98 Medelprofil slitage (mm)

2.0-o_o.!^vJ«J\*FÃFLÅ afuøirxü{1F V&VN/\b, Jr

-2.0: 04.0:

43.0j

-1o.o v . . v . y . . 1 . 1 v . . . 1 . v 1 v w Profillångd (m)

(26)

Bilaga 2 Sid 5(6) Flöjfjellstunneln 1995/96 Medelprofil slitage (mm) 2.0* 0.0 j\F^J\JWA L_______________J V -2_0< -4.0 Profillángd (m) 2.7 3.0 Flöjfjellstunneln 1996/97 Medelprofil slitage (mm) 2.0* 0 . o vlwlvlv I I Profillângd (m) -10,0 1 v 1 1 1 T Y 1 v 1 1 v I 1 1 v 1 v 1 T I ' Flöjfjellstunneln 1997/98 Medelprofil slitage (mm) 2.0' 0.0 'www I I 1 -2.0' -(.0' -6.0' _..01 Protilllngd (n) A '10.U V ' V ' V ' *V V 1 1 1 v v v v Y Y 0.4 0.. 1.2 1.6 2.0 2.4 2.. 3.2 3.6 4.0

(27)

Bilaga 2 Sid 6(6) Fjösanger 1995/96 Medelprotil slitage (mm) 2.0' ° ° ' '^ i___:I ' -2.0' -ÅLo--6.0< -8.0* -10.0 v v . v . v 7 . . , 1 v , 1 Y 1 1 I ' , Proflllangd lm) 0.4 0.8 1.2 1.6 2.0 2.4 2 8 3.2 3 6 4 0 Fjösanger 1996/97 Medelprofil slitage (mm) 2.0' 0 G VA i I -2.0--4.0' -6_0. -8.0' .4 '10 0 I I 1 v 1 I T 1 1 I 1 1 v 1 1 1 I I 1 Y 1 0.4 0.8 1.2 1.6 2.0 2.4 2.8 3.2 3.6 4.0 Fjösanget 1997/98 Medelprofil slitage (mm) 2.0 0 0 r. År_ L_____.__.l WU -2.0' -(.0' -6.0--l.0' . -1o.o 7 v . . . 7 v i . , ' Y Y ' v 1 1 1 V 1 Profillingd (m) 0.4 0.! 1.2 1.6 2.0 2,4 2.8 3.2 3.6 4.0

(28)

Bilaga 3

Slitagemätning 1997/98

Avnötning i mm på provplattor.

Resultatet avser medelavnötningen i 6 mätlinjer per platta

Väg E134, Hokksund

Beläggningstyp Plattnr Slitage Std.av. Area Std.av. medelv., mm slitage mm2 area HABS16, Älv, ref 452 0,83 0,10 333,2 36,9 Ska16, Rombporfyr 596 1,42 0,33 566,0 134,3 Ska16, Hornfels, Lier 592 1,29 0,16 515,7 65,0 Ska16, Hornfels, Kniv 586 1,63 0,24 649,8 98,0 Ab16, Hornfels, Kniv 590 1,70 0,14 680,8 56,6 Ska16, Basalt, Huk 594 1,34 0,03 536,3 13,1 Ska16, Basalt, Ste 584 1,77 0,13 706,5 53,4 Ab16, Basalt, Ste 588 1,99 0,16 796,2 64,3 Befintlig beläggning 1,76 0,11 703,0 44,5 Standardawikelsen avser variationen mellan 6 mätlinjer

Väg 289, Drammen

Beläggningstyp Plattnr Slitage Std.av. Area Std.av. medelv., mm slitage mm2 area

HABS16, Älv, ref

451 0,55

0,09

259

35

Ska16, Rombporfyr 595 1,26 0,29 505 117 Ska16, Hornfels, Lier 591 0,81 0,15 323 62 Ska16, Hornfels, Kniv 585 1,00 0,39 399 156 Ab16, Hornfels, Kniv 589 1,38 0,10 551 8 Ska16, Basalt, Huk 593 0,95 0,06 380 39 Ska16, Basalt, Ste 583 1,22 0,10 486 24 Ab16, Basalt, Ste 587 1,14 0,23 456 40 Befintlig beläggning 0,63 0,02 249 90 Standardawikelsen avser variation mellan 6 mätlinjer

(29)

(30)

Bilaga 4

Sammantagen avnötning under perioden 1994-98 (fyra vintrar) Avnötning i mm på provplattor.

Väg E134, Hokksund

Beläggningstyp Plattnr Slitage medelv., mm HABS16, Älv, ref 452 3,3

Ska16, Rombporfyr

596 5,7

Ska16, Hornfels, Lier 592 4,9 Ska16, Hornfels, Kniv 586 6,1 Ab16, Hornfels, Kniv 590 6,9 Ska16, Basalt, Huk 594 4,9 Ska16, Basalt, Ste 584 7,1 Ab16, Basalt, Ste 588 7,9 Befintlig beläggning 6,6

Väg 289, Drammen

Beläggningstyp Plattnr Slitage medelv., mm HABS16, Älv, ref 451 3,2 Ska16, Rombporfyr 595 4,6 Ska16, Hornfels, Lier 591 4,4 Ska16, Hornfels, Kniv 585 4,6 Ab16, Hornfels, Kniv 589 6,1 Ska16, Basalt, Huk 593 4,0 Ska16, Basalt, Ste 583 5,0 Ab16, Basalt, Ste 587 5,7 Befintlig beläggning 3,3

(31)

(32)

Slitagemätning 1997/98

Avnötning i mm på provplatter

Resultatet avser medelavnötning i 6 mätlinjer per platta E16, Flöyfjellstunneln

Bilaga 5

Beläggningstyp Plattnr Slitage Std.av. Area Std.av. medelv., mm slitage mm2 area

HABS16, Älv, ref

454 1,43

0,33

574

130

Ska16, Rombporfyr 674 2,75 0,21 1102 85 Ska16, Hornfels, Lier 676 2,41 0,30 962 118 Ska16, Hornfels, Kniv 672 2,95 0,50 1178 200 Ab16, Hornfels, Kniv 664 2,97 0,42 1186 168 Ska16, Basalt, Huk 670 2,38 0,12 950 49 Ska16, Basalt, Ste 668 2,90 0,19 1160 78 Ab16, Basalt, Ste 666 2,87 0,61 1149 243 Befintlig beläggning 3,55 0,16 1422 64 Standardawikelsen avser variationen mellan 6 mätlinjer

Väg 553, Fjösanger

Beläggningstyp Plattnr Slitage Std.av. Area Std.av. medelv., mm slitage mm2 area HABS16, Älv, ref 453 1,75 0,11 701 46 Ska16, Rombporfyr 673 2,77 0,28 1107 111 Ska16, Hornfels, Lier 675 2,09 0,24 836 98 Ska16, Hornfels, Kniv 671 2,21 0,51 885 206 Ab16, Hornfels, Kniv 663 3,53 0,28 1412 114 Ska16, Basalt, Huk 669 2,64 0,06 1054 25 Ska16, Basalt, Ste 667 2,83 0,08 1134 34 Ab16, Basalt, Ste ' 665 3,35 0,15 1338 62 Befintlig beläggning 3,16 0,38 1264 151

(33)

(34)

Bilaga 6

Sammantagen avnötning under perioden 1995-98 (tre vintrar)

Avnötning i mm på provplattor.

E16, Flöyfjellstunneln

Beläggningstyp Plattnr Slitage medelv., mm HABS16, Älv, ref 454 5,7 Ska16, Rombporfyr 674 9,4 Ska16, Hornfels, Lier 676 8,0 Ska16, Hornfels, Kniv 672 8,8 Ab16, Hornfels, Kniv 664 10,6 Ska16, Basalt, Huk 670 6,9 Ska16, Basalt, Ste 668 8,7 Ab16, Basalt, Ste 666 8,8 Befintlig beläggning 9,1

Väg 553, Fjösanger

Beläggningstyp Plattnr Slitage medelv., mm

HABS16, Älv, ref

453 7,0

Ska16, Rombporfyr 673 8,4 Ska16, Hornfels, Lier 675 7,8 Ska16, Hornfels, Kniv 671 7,4 Ab16, Hornfels, Kniv 663 11,3 Ska16, Basalt, Huk 669 8,1 Ska16, Basalt, Ste 667 8,7 Ab16, Basalt, Ste 665 10,8 Befintlig beläggning 8,5

(35)

(36)

VTI . Torbjörn Jacobson Bllaga 7 HABS16, porfyr

Stenmaterial Fraktion Viktprocent

mm °/o Kalk Filler 7,1 Skärlunda Filler 5,9

Skärlunda

0-4

13,8

Porfyr, Älvdalen

4-8

8,0

Porfyr, Älvdalen

8-12

5,6

Porfyr, Älvdalen

12-16

59,6

Fiber Arbocell 0,23 1) 1) i procent av stenmaterialet Bindernedelshalt: 6,3 %, B85 Fiber: 0,23%, Arbocell Marshallskrymd.: 2,325 g/cm3 Hålrumshalt (Marshall): 2,6 V01-% Teoretisk kompd.: 2,388 g/crn3

Blandningsreceptförplatta med tjockleken 40 mm: Per sats. Två satser ger en platta.

Stenmaterial

Fraktion

Viktprccent

Mängd i kg

Ack. mängd

Kalk Filler 7,1 1,114 1,114 Skärlunda Filler 5,9 0,925 2,039 Skärlunda 0-4 13,8 2,164 4,203

Porfyr, Älvdalen

4-8

8,0

1,255

5,458

Porfyr, Älvdalen

8-12

5,6

0,878

6,336

Perfyr, Älvdalen

12-16

59,6

9,349

15,685

Fiber Arbocell 0,23 0,036 15,721 Bindemedelshalt 885 6,3 1,055 16,776 Packningstemperatur: 165°C

(37)