KVINNORS OCH PARTNERS
ERFARENHETER AV SEXUELL HÄLSA
OCH PARRELATION EFTER
BARNAFÖDANDE.
- En webbaserad kartläggning.
MALIN HOLMBOM
JULIA KROOK
Huvudområde: Reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa.
Nivå: Avancerad nivå Högskolepoäng: 15 HP
Program: Barnmorskeprogrammet Kursnamn: Examensarbete inom
Handledare: Marianne Velandia Examinator: Magdalena Mattebo Seminariedatum: 2020-10-29 Betygsdatum: 2020-11-04
SAMMANFATTNING
Syfte: Att kartlägga kvinnor och partners sexuella hälsa och parrelation efter barnafödande. Metod: En webbaserad prospektiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats.
Resultat: Enkäten besvarades av 134 deltagare. Deltagarna ansåg att relationen hade
förändrats till det bättre efter barnafödandet. Trötthet var den övervägande orsaken till förändrad sexlust. Cirka 70% av deltagarna rapporterade att sexlivet inte var lika prioriterat som tidigare. Partners önskade sex tidigare än kvinnorna efter barnafödande. Cirka 90% av deltagarna hade haft sex efter förlossningen och lusten kom vanligtvis tillbaka inom sex månader. Majoriteten rapporterade att informationen från barnmorskan angående sexuell hälsa var otillräcklig.
Slutsats: Trötthet var den främsta orsaken till förändrat sexliv för både kvinnor och
partners. Sexlivet var inte lika prioriterat som tidigare dock ansåg majoriteten av deltagarna att relationen förändrats till det bättre efter barnafödande. Barnmorskans information om sexuell hälsa ansågs otillräcklig.
Kliniska implikationer: Genom att informera om sexuell hälsa och hur relationen kan
förändras efter barnafödande på föräldragrupper, barnmorskemottagningar och
barnavårdscentraler kan både kvinnan och partnern få en ökad kunskap samt förberedelse på förändringarna som väntar.
ABSTRACT
Aim: To map women's and partners' sexual health and relationship after childbirth. Method: A web-based prospective cross-sectional study with a quantitative approach. Results: The survey was answered by 134 participants. The participants felt that the
relationship had changed for the better after the delivery. Fatigue was the predominant cause of altered sex drive. About 70% of the participants reported that sex life was not as prioritized as before. The partners wanted sex earlier than the women after delivery. About 90% of the participants had had sex after delivery and the desire usually returned within six months. The majority reported that the information provided by the midwife regarding sexual health was insufficient.
Conclusion: Fatigue was the main cause of altered sex life. Sex life was not as prioritized as
before, however, the majority of participants felt that the relationship changed for the better after childbirth. The midwife's information about sexual health was considered insufficient.
Clinical implications: By addressing about sexual health and how the relationship can
change after childbirth in parent groups, midwife clinics and the childcare center, both the woman and the partner can gain increased knowledge and preparation for the changes that await.
INNEHÅLL
1
Inledning ... 1
2
Bakgrund
... 1
2.1 Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. ... 2
2.2 Sexualitet ... 2
2.2.1 Närhet ... 3
2.2.2 Intimitet ... 4
2.2.3 Att bli förälder och dess påverkan på den sexuella hälsan. ... 4
2.2.4 Sexuell hälsa efter barnafödande ... 5
2.3 Barnmorskans kompetensbeskrivning ... 6
2.3.1 Barnmorskans arbete på barnmorskemottagning ... 6
2.4 Teoretisk referensram ... 7
2.5 Problemformulering ... 8
3 Syfte ... 8
4 Metod ... 9
4.2 Webbenkät ... 9
4.2.1 Pilotstudie ... 9
4.3 Urval ... 9
4.4 Datainsamling ... 10
4.5 Databearbetning ... 10
4.6 Analys ... 10
4.7 Etiska överväganden ... 11
5 Resultat ... 11
5.1 Bakgrundsfrågor ... 11
5.2 Sexuell hälsa efter barnafödande ... 12
5.3 Relationen ... 16
5.4 Barnmorskans roll ... 17
6 Diskussion ... 18
6.1 Metoddiskussion ... 19
6.2 Resultatdiskussion ... 20
6.3 Etikdiskussion ... 25
7 Slutsats ... 25
7.1 Kliniska implikationer ... 26
7.2 Framtida forskning ... 26
Referenslista ... 28
BILAGA A: INFORMATIONSBREV BILAGA B: ARTIKELMATRIS1 INLEDNING
Som framtida barnmorskor ser vi ett behov av att utöka kunskapen om sexuell hälsa och parrelation efter graviditet och förlossning. Genom den kunskapen kan barnmorskor ge stöd och information i samband med barnafödande. Sexuell hälsa ingår i barnmorskans
kompetensbeskrivning och är ett av barnmorskans huvudområde. Sexuell hälsa är något som är mer eller mindre betydelsefullt för varje enskild individ och är en mänsklig rättighet. Fler individer i dagens samhälle börjar inse värdet av en god sexuell hälsa vilket innebär att barnmorskans roll blir allt mer betydelsefull.
Vi har lagt märke till att många av våra vänner som är nyblivna föräldrar inte är helt förberedda på förändringen som sker med ett nytt tillskott i familjen. En av författarna är nybliven mamma och har insett vikten av god sexuell hälsa och parrelation efter förlossning, därav vårt intresse för att få mer kunskap samt fördjupa oss i ämnet. Från att tidigare satt sig själv eller sin partner i första hand till att ha barnet som största prioritet kan vara en stor förändring som en del nyblivna föräldrar inte verkar vara förberedda på. Något som tidigare varit angeläget kan få lägre prioritet exempelvis parets relation. Kvinnor är ofta i huvudfokus när det kommer till graviditet och förlossning och det är vanligt att partnern kommer i skymundan. Vi blev därför intresserade av att inkludera partnern för att fördjupa oss i hur relationen och samlivet mellan de nyblivna föräldrarna förändras efter barnafödande.
2 BAKGRUND
I bakgrunden presenteras definitionen av sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Sexualitet, barnmorskans kompetensbeskrivning och arbete på barnmorskemottagning samt eftervårdsbesöket hos barnmorskan. Slutligen presenteras teoretisk referensram och
2.1 Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.
Enligt världshälsoorganisationen [WHO] (2019) är definitionen av sexuell hälsa ett tillstånd av emotionellt, fysiskt, socialt och psykiskt välbefinnande som är relaterat till sexualitet. I globala målen 2030 framkommer det att kvinnor och flickors rättigheter världen över ska prioriteras genom att öka samt säkra sexuella rättigheter (Regeringskansliet, 2018). Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) omfattar alla människor samt följer dem genom hela livet (Folkhälsomyndigheten, 2018). Det har också betydelse för varje individs självkänsla, relationer och välmående. Ålder, funktionsförmåga, kön, könsidentitet eller könsuttryck har ingen betydelse för rättigheten till en god sexuell hälsa. Individers sexualitet ska vara fri från all form av våld eller tvång, fördomar och diskriminering
(Folkhälsomyndigheten, 2018). Sexualitet är en individs självbestämmande och identitet (WHO, 2019). Den bygger på att individen ska ha en positiv och respektfull syn på sexuella relationer. En individs sexualitet styrs av kultur, religion och familj. Attityder, normer och värderingar är några orsaker till vad som formar olika uttryck av sexualitet. Sexuell hälsa är mer än bara avsaknad av sjukdom. Den sexuella njutningen är en primär del av den
mänskliga sexualiteten (a.a.).
En god sexuell och reproduktiv hälsa krävs för överlevnad (Riksförbundet för sexuell upplysning [RFSU], 2017a). Det är flera tusen personer som mister livet varje dag på grund av avsaknad av god sexuell och reproduktiv hälsa. Det beror på bristande tillgång till
hälsovård, mödravård, preventivmedel, möjlighet till säkra aborter samt bristande kunskap att ha förmågan att förändra sin egen livssituation. Runt om i världen saknas den nödvändiga mänskliga rättighet och frihet som innebär en bestämmanderätt över den egna sexualiteten och reproduktionen. Bristen på självbestämmande hos kvinnor är allvarlig och skapar konsekvenser med fattigdom samt död som följd. Många av komplikationerna hade kunnat förebyggas och kvinnornas låga status i samhället är ytterligare en anledning till varför kvinnor dör (RFSU, 2017a; RFSU, 2017c). Samhällets normer och förväntningar kan påverka den sexuella hälsan negativt genom att begränsa individens sexualitet (RFSU, 2017a). I Folkhälsomyndighetens (2019) rapport från 2017 om SRHR framkom det att kvinnor blev utsatta för sexuella trakasserier i större utsträckning än män.
2.2 Sexualitet
En individs sexualitet går igenom flera olika faser genom livet och den ser olika ut för alla. Sexualiteten förändras och utvecklas genom åren (RFSU, u.å). Sex är mer än samlag (RFSU, 2017b). Det är något som gör individen eller flera individer tillsammans upphetsade och något som upplevs njutningsfullt. Kyssar, hångel, smekningar, onani eller fantasier är
exempel på sex som kan vara njutningsfullt (a.a.). En stor befolkningsundersökning utfördes 2017 om SRHR och det framkom att majoriteten var nöjda med sitt sexliv
(Folkhälsomyndigheten, 2019). I en rapport från Sverige framkom det att sexlivet var angeläget, likväl var det endast 44 procent som var tillfreds med sitt sexliv (RFSU, 2016). Anledningarna till missnöjet påstods bero på att individerna saknade en partner och att de inte hade sex lika frekvent som de önskade. Det framkom även att var femte kvinna uppgav att några av anledningarna till missnöjet berodde på att de inte fick orgasm lika ofta som de önskat och att hälften någon gång fejkat en orgasm. Ungefär hälften av alla unga vuxna påpekade att stress, oro, dålig självkänsla och bristande sexlust var bromsklossar när det kom till sexlivet. Ändock var hälften av dem nöjda med sitt sexliv (a.a.).Vowels & Mark (2020) uppgav i sin studie att par som skattar sin relation som välmående också skattar sitt sexliv som välmående. Det framkom att par som levt i långvariga relationer tenderade att ha samlag mindre frekvent och att partnern ofta ansåg att det var mer påfrestande än vad kvinnan ansåg (a.a.). I en studie av Træen (2010) framkom det att kvinnor som var missnöjda med sitt sexliv gav sig själva skulden för bristande sexlust. Männen däremot upplevde att monotont sexliv med sin partner med bristande kreativitet var en betydande anledning till missnöje i sexlivet. Kvinnor tenderade att avsluta relationer på grund av meningsskiljaktigheter, argumentationer om vardagssysslor samt om de var uttråkade i relationen och männen avslutade i regel relationer till följd av monotont sexliv (a.a.).
Meyerson (2002) uppgav att sexlusten påverkas av hormoner. För männens del är det androgena hormoner som styr den sexuella lusten och förmågan. För kvinnor är det hormonerna östrogen, progesteron samt androgener som skiftar i nivå under
menstruationscykeln (a.a.). Testosteron, dopamin och noradrenalin främjar sexualdriften medan serotonin, opioder och prolaktin har en negativ inverkan på den sexuella driften (Eriksson, 2002). Frekvensen av samlag och annan sexuell aktivitet kan minska under graviditeten för många kvinnor och berodde oftast på minskad sexlust och motivation. Kvinnorna upplevde ibland rädslaför att skada barnet och det kunde också bero på
fysiologiska förändringar. För en del kvinnor ökade istället sexlusten under graviditet. Det kunde bero på östrogenet som ökar och påverkar slemhinnornas lubrikation, det vill säga ökar fuktigheten i slidan (Ryding, 2014; Helström, 2005). Efter förlossningen uppgav Ryding (2014) att slemhinnan blir skörare och tunnare samt gör att lubrikationen minskar.
2.2.1 Närhet
Brist på närhet och sociala sammanhang ökar risken att dö i förtid. Närhet bygger upp och stärker relationer. Hudkontakt får oss människor att känna kärlek, bekräftelse samt minskar smärta. Ett nyfött barn ger och behöver närhet (Kallenberg, 2020). Kvinnor berättade att sex
inte behövs för närhetens skull utan att barnet ger tillräckligt (Olsson m.fl., 2005; Woolhouse m.fl., 2012).
2.2.2 Intimitet
Enligt Woolhouse m.fl. (2012) var det relationen med sin intima partner som förändrades efter en förlossning. Det var kopplat till de nya rollerna som infaller samt nya utmaningar i det vardagliga livet. Det framgick i studien av Dawson m.fl. (2020) att relationer, sociala orsaker samt missbelåtenhet mellan kvinnan och partnern kunde påverka lusten negativt och minska behovet av intimitet.
2.2.3 Att bli förälder och dess påverkan på den sexuella hälsan.
När ett barn väntas kan föräldrarna uppleva de mest omvälvande känslorna (Helström, 2005). Det innebär också ett band mellan föräldrarna som är starkare än något annat (a.a.). Att bli förälder innebär bland annat att ändra sina roller och ta ett större ansvar för barnet. Det kan resultera i att det ej finns tid till att vara själva som par utan barn (Muise m.fl., 2017; Olsson m.fl., 2010; Woolhouse m.fl., 2012). Trötthet och utmattning var ofta en stor del av föräldraskapet och hade en negativ inverkan på sexlusten (Martínez-Martínez m.fl., 2017; Woolhouse m.fl., 2012). För många nyblivna föräldrar var det svårt att anpassa sig till de nya ansvarsområden som berörde föräldraskapet och sömnbristen som följde. Trötthet och utmattning tog över och var starkare än sexlusten vilket bidrog till minskat behov av sex (Cappell m.fl., 2016; Khajehei & Doherty, 2018; Olsson m.fl., 2005). Föräldraskapet kunde dock vara likväl belönande som stressig (Khajehei, 2016). Mammor upplevde en viss stress då det var osynliga krav som hon skulle klara av exempelvis ha en bra kropp, relation och karriär (Woolhouse m.fl., 2012). Olsson m.fl. (2005) skrev även i sin studie att det var en stress att ta hand om barnet. Stress och sämre psykiskt välmående påverkade sexlusten negativt, främst hos kvinnor (McNulty m.fl.,2019). I studien av Ahlborg och Strandmark (2001) framkom det att barnet fick all uppmärksamhet och var föräldrarnas största angelägenhet samt var anledningen till varför den sexuella relationen blev lidande (Muise m.fl., 2017; Olsson m.fl., 2010; Woolhouse m.fl., 2012). Graviditeten bidrog med förändring i parrelationen med omtumlande upplevelser. Ändock upplevde många blivande föräldrar att relationen stärktes av att vänta barn (Helström, 2005). Enligt Von Sydow (1999) var
flerbarnsföräldrar tryggare i sin sexuella relation än förstagångsföräldrar efter förlossningen.
Återupptagandet av sexlivet efter förlossning varierar allt mellan åtta veckor (Lagaert m.fl., 2017) till 10-12 veckor (Ahlborg m.fl., 2005). Frekvensen av sexuell aktivitet kunde variera, dock var en till två gånger i månaden vanligt hos förstagångsföräldrar (Ahlborg m.fl., 2005).
Den sexuella frekvensen var något som kunde oroa nyblivna föräldrar då de var vana vid att ha sex oftare (Dawson m.fl., 2020). Enligt Yee m.fl. (2013) återgick yngre kvinnor tidigare än äldre till att vara sexuellt aktiva efter förlossningen. Vissa kvinnor upplevde inte att sexlivet blivit försämrat efter graviditet och förlossning (Olsson m.fl., 2005; Martínez-Martínez m.fl., 2017). De upplevde att de hade lättare för njutning och att nå orgasm på grund av en större kunskap kring hur deras kropp fungerar och att de accepterat den kroppsliga förändringen (Olsson m.fl., 2005). För vissa kvinnor blev sexlivet bättre efter barnafödande (Martínez-Martínez m.fl., 2017).
2.2.4 Sexuell hälsa efter barnafödande
Många kvinnor upplevde förändringar i sitt sexliv efter graviditeten (Khajehei & Doherty, 2018; Dawson m.fl., 2020; Acele & Karaçam, 2012). Det förekom förändringar både mentalt och fysiskt. Det var inte ovanligt med relationsproblem som berodde på bristande support eller att kvinnorna upplevde en negativ kroppsbild. Den fysiska återhämtningen var nedsatt till följd av bristande sömn och trötthet (Cappell m.fl., 2016; Dawson m.fl., 2020; Khajehei & Doherty, 2018; Martínez-Martínez m.fl., 2017; Olsson m.fl., 2005). Dawson m.fl. (2020) menade att många kvinnors sexuella hälsa redan är sårbar och att det är vanligt med kvinnor som känner oro över kroppens utseende. Flertalet nyblivna mammor upplevde att självbilden blivit försämrad efter förlossningen och att det gav upphov till minskad sexlust (Cappell m.fl., (2016). Kvinnorna kände sig inte lika sexiga och vågade inte visa sig för sin partner på grund av osäkerheten till sin egen kropp (Martínez-Martínez m.fl., 2017; Olsson m.fl., 2005; Woolhouse m.fl., 2012). Det rådde en rädsla och oro över att partnern inte skulle uppskatta kvinnan lika mycket som tidigare på grund av den kroppsliga förändringen (Martínez-Martínez m.fl., 2017). De fysiologiska förändringarna var ofta svåra att acceptera och för vissa kvinnor var det extra viktigt att komma tillbaka i form och sin gamla kropp (Olsson m.fl., 2005). Olsson m.fl. (2005) menade även att kvinnor var i ett större behov av att få uppskattning från sin partner och höra att kroppen fortfarande var attraktiv efter
förlossningen. Under postpartumperioden upplevde många kvinnor psykisk, fysisk såväl som sociokulturella faktorer som påverkade den sexuella funktionen och livskvaliteten negativt (Acele & Karaçam, 2012).
Tidigare studier har visat att brösten förändras efter graviditet och förlossning (Olsson m.fl., 2005). Innan förlossningen var brösten något sexuellt både för kvinnan och partnern och efter förlossningen blev dem istället kopplade till barnet. Enligt Matthies m.fl. (2019) fanns en tydlig koppling till amning och låg relationskvalitet samt sexuella problem efter
barnafödande. Amningen kunde leda till minskad sexuell lust och upphetsning och berodde på en ökad halt av hormonerna prolaktin och oxytocin (Dawson m.fl., 2020; Woolhouse
m.fl., 2012). Amning hade även en negativ inverkan på kvinnors sätt att se på sin egen kropp ur ett sexuellt perspektiv (O'Malley m.fl., 2018). Amning var också kopplat till samlagssmärta också känt som dyspareuni (Lagaert m.fl., 2017). De kvinnor som ammade hade mer problem med dyspareuni än de som inte ammade (a.a.). Dyspareuni var ett vanligt förekommande problem hos kvinnor i tredje trimestern och postpartum (Lagaert m.fl., 2017; Woolhouse m.fl., 2012). Enligt Lagaert m.fl. (2017) var dyspareunia störst sex veckor efter förlossningen. Däremot avtog smärtan avsevärt från sex veckor till sex månader. Samlagssmärtor kunde också bero på bristen på lubrikation eller minskad sexlust (Woolhouse m.fl., 2012). I vissa fall var även partnern rädd att det skulle vara smärtsamt för kvinnan eller att hen skulle skada kvinnan under samlaget (Cappell m.fl., 2016).
2.3
Barnmorskans kompetensbeskrivning
Enligt kompetensbeskrivning ska barnmorskor ha ett hälsofrämjande arbete med att uppmuntra sexuell hälsa. I det ingår att ta hand om samt ge information till föräldrar och kvinnor genom hela livscykeln (Svenska Barnmorskeförbundet, 2018). Barnmorskeyrket har ett eget kompetensområde som är reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa (a.a.).
2.3.1 Barnmorskans arbete på barnmorskemottagning
Det medicinska basprogrammet består vid en okomplicerad graviditet av sex till nio besök hos en barnmorska (Hildingsson, 2018). Syftet med det medicinska basprogrammet är att förebygga komplikationer och identifiera risker under graviditeten (Svensk förening för obstetrik och gynekologi [SFOG], 2016). Inom tre månader efter förlossningen ska alla kvinnor blivit erbjudna ett eftervårdsbesök. På eftervårdsbesöket sker en uppföljning av hur förlossningen gick till och upplevdes, om amningen fungerar samt
preventivmedelsrådgivning. Det erbjuds en gynekologisk undersökning för att bedöma underlivets och bäckenbottens status samt knipförmåga efter förlossningen (Hildingsson, 2018; SFOG, 2016). Tidigare forskning har visat att det var fördelaktigt om barnmorskan förberedde föräldrarna under eftervårdsbesöket på vad som vanligtvis sker med det sexuella samlivet och hur relationen påverkas under den första tiden efter barnafödande (Ahlborg, 2016; Olsson m.fl., 2005). Barnmorskor erbjuder ofta föräldrastöd i grupp under andra trimestern för att ge information och förberedelse på det nya livet som förälder och vad som kan förväntas närmaste tiden (Hildingsson, 2016). Det är betydelsefullt att kvinnans partner är med så gott det går under graviditetens gång för att kunna vara delaktig och få information (a.a.).
2.3.2 Eftervårdsbesöket hos barnmorskan
Enligt Klittmark m.fl. (2019) är det hälso- och sjukvårdens uppgift att
vägleda föräldrar till
föräldraskapet oavsett sexuell läggning
. Barnmorskor behövde uppmuntras att stötta och ge råd till föräldrar om sexualiteten postpartum och vilka faktorer som påverkade sexualiteten (Matthies m.fl., 2019; Yee m.fl., 2013). Det var även betydelsefullt om barnmorskor frågade kvinnan angående det sexuella samlivet efter barnafödande (Yee m.fl., 2013). Enligt Olsson m.fl. (2005) var det av stor vikt för kvinnor att först få ett godkännande av barnmorska eller läkare att kroppen var normal och fungerade på samma sätt som tidigare. Olsson m.fl. (2005) skrev också att det fanns ett stort behov av att prata om sin sexualitet och sitt sexliv efter barnafödandet på eftervårdsbesöket. Om kvinnorna fick bristande bekräftelse frånprofessionell personal om att kroppen var normal bidrog det till bristande självkänsla. Det var även angeläget för kvinnorna att få bekräftelse från sin partner för att känna en acceptans till den nya situationen och kroppen (a.a.). Även partners behövde bli lugnade och förberedda på vad den nya situationen som föräldraskapet innebar (Olsson m.fl., 2010). Många fäder kämpade med stereotyper och personliga uppfattningar om vad manlig sexualitet innebar under deras övergång till faderskap (a.a.).
2.4
Teoretisk referensram
Antonovsky (2005) myntade begreppet känsla av sammanhang (KASAM) och det utgår från ett salutogent perspektiv. Antonovsky menar att alla individer någon gång går igenom motgångar, problem, sorg eller andra händelser som inte alltid går att undvika och ändock fortsätta vara friska. Om en individ upplever KASAM har det inverkan på välbefinnandet och skapar en förmåga att möta motgångar. KASAM innefattar tre olika perspektiv hur en individ kan möta en påfrestande situation. Perspektiven är begriplighet, hanterbarhet och
meningsfullhet. Begriplighet har betydelsen att förstå vad som händer runt omkring en och ha en tro på att det går att komma över situationen även om det känns svårt. Hanterbarhet innefattar individens förmåga att möta krav och utmaningar som individens ställs inför och känna att hen klarar och hanterar det som händer. Meningsfullhet innebär individens
förmåga att känna tillhörighet, framtidstro och delaktighet samt att sammanhanget individen befinner sig i har en mening. KASAM kan kopplas till individens sexualitet som ständigt är i utveckling. Till en början har individen en egen sexualitet och utforskar på sina villkor. När sedan individen påbörjar en relation kan nya förväntningar uppstå och ett nytt samspel ska fungera. Efter barnafödande kan det ske en sexuell förändring och en ny situation för individen att begripa, hantera och finna mening i. När individen upplever hög begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet ökar även individens KASAM. Om individen har en hög KASAM kan det påverka hur individen förhåller sig till den sexuella hälsan och påfrestningar
som kan påverka den negativt. Om individen kan begripa, hantera och finna mening i den sexuella hälsan efter barnafödande ökar chansen för välmående (a.a).
KASAM har valts som teoretisk referensram för att få en bredare kunskap om hur nyblivna föräldrar hanterar den nya roll och sexuella hälsan, utifrån hur individerna uttrycker sina erfarenheter och finner mening i den nya rollen samt den pågående tillvaron. Med hjälp av KASAM kan en större förståelse för hur individernas sexuella hälsa förändras och hur individerna trots eventuella påfrestningar kan känna välmående.
2.5 Problemformulering
Tidigare forskning visar bristande fokus på partners perspektiv och fokuserar i större grad på kvinnan. Tidigare forskning visar att det vanligtvis sker en stor omställning när paret går från att vara två till tre eller fler samt att den nya familjemedlemmen tar fokus från föräldrarna som föräldrarna tidigare lagt på varandra. I tidigare studier framkommer det även att det sker en förändring både fysiskt och psykiskt efter barnafödande som i sin tur kan påverka den sexuella hälsan med negativ inverkan. Om individen upplever begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet ökar individens känsla av välbefinnande och hälsa. Det är inte bara individuella förändringar som sker då även relationen mellan föräldrarna förändras och nya roller samt ansvarsområden tillkommer som paret behöver förhålla sig till. Paret behöver lära sig hur de ska hantera tidsbrist, sömnbrist, kroppsliga ideal och osäkerhet för att
bibehålla och stärka sin sexuella hälsa. Att främja sexuell hälsa och stödja nyblivna föräldrar är en del av barnmorskans arbetsuppgifter. Det finns en risk att partnern kommer i
skymundan och att det är mamman och barnet som har högsta prioritet från både vänner, familj och hälso- och sjukvården. Tidigare forskning saknar ofta fokus på partners perspektiv på den sexuella hälsan. Det här arbetet avser därför att kartlägga föräldrars sexuella hälsa, parrelation och övergången till det nya livet samt få en inblick i om det råder olika
uppfattningar mellan kvinnor och partners.
3 SYFTE
Syftet med arbetet är att kartlägga kvinnor och partners sexuella hälsa och parrelation efter barnafödande.
4 METOD
I det här arbetet definieras barnafödande som perioden direkt efter en förlossning och innefattar ingen övre tidsgräns. En webbaserad prospektiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats valdes för att besvara syftet.
Nedan presenteras webbenkät, pilotstudie, urval, datainsamling, databearbetning, analys och etiska övervägande.
4.1 Webbenkät
Frågorna i webbenkäten är egenkonstruerade utifrån syftet med arbetet och med inspiration från Female sexual function index [FSFI] samt handledare. Webbenkäterna utformades med hjälp av Google Formulär. Webbenkäten var uppdelad i två delar, en del som kvinnorna som fött barn svarade på och en andra del som partners svarade på. Det blev totalt 44 frågor till kvinnorna och 42 till partners. En del frågor var formulerade enligt likertskala. Skalan är uppbyggd för att mäta attityder hos deltagare och mäter graden av överensstämmelse och oenighet (Polit & Beck 2020). Valda svarsalternativ i webbenkäten var: stämmer helt och hållet, stämmer ganska bra, stämmer ganska dåligt och stämmer inte alls. Andra
svarsalternativ var uppbyggda med ja och nej som svarsalternativ samt åtta stycken öppna frågor.
4.1.1 Pilotstudie
En pilotstudie genomfördes, två personer tillfrågades att testa webbenkäten och ge feedback. Testpersonerna hade själva barn och tillhörde vår målgrupp. För att uppnå hög validitet ska det valda mätinstrumentet undersöka det som är avsett att undersökas. För god reliabilitet ska resultatet bli detsamma om studien upprepas (Billhult, 2017a).
Efter återkoppling från pilotstudien korrigerades ordningen på de frågor som handlar om närhet, intimitet och sex så det blev en mer logisk ordningsföljd samt att alternativet “annat” lades till i frågan på utbildningsgrad. Ingen fråga omformulerades.
4.2 Urval
Inklusionskriterier för deltagandet i arbetet var att kvinnan ska ha fött barn i Sverige samt vara i en parrelation.
Deltagarna som svarade på webbenkäten blev rekryterade genom att webbenkäten publicerades i en föräldragrupp på Facebook. Föräldragruppen “Liten & stor” valdes på grund av att dess 10813 medlemmar passade in som deltagare i arbetet, förmodade ge en vid spridning över hela Sverige samt kunna ge tillräckligt mycket insamlad data. Ali & Skärsäter (2017) skriver att studiers generaliserbarhet ökar om det blir en stor spridning bland de som svarar på webbenkäten och om deltagarna kommer från olika städer. Webbenkäten
publicerades på Facebook som ett inlägg och skrevs på svenska. Länken till webbenkäten var bifogad samt informationsbrev. Webbenkäten publicerades även på författarnas egen
Facebook och blev där delad 13 respektive 10 gånger vilket ökade räckvidden.
4.3 Datainsamling
En förfrågan om medlemskap skickades till Facebookgruppen “Liten & stor “ när
förbättringarna efter pilotstudien var klara. Det skickades även förfrågan till en av gruppens administratörer för godkännande av publicering av webbenkäten samt information om vad webbenkäten handlade om och hade som mål att besvara. Enligt Ali & Skärsäter (2017) är det här ett sätt för att få ett godkännande om publicering av arbetet.
Målet var att få minst 100 deltagare och beslutades i samråd med handledare. Det antalet ansågs vara tillräckligt för att få fram ett resultat under den korta tidsperioden som författarna hade till sitt förfogande. Webbenkäten var aktiv i 85 timmar och besvarades av 105 kvinnor och 29 partners i Google Formulär.
4.4 Databearbetning
Svaren lades in var för sig i statistikprogrammet Microsoft Office Excel för att göra det mer överskådligt samt kunna skapa tabeller och diagram. Varje svarsalternativ kodades till en siffra och lades in. De svar som ej var korrekt ifyllda kodades som 0 i Microsoft Office Excel.
4.5 Analys
Med hjälp av Microsoft Office Excel skapades diagram och tabeller för att överskådligt presentera resultatet. Varje enskilt svar registrerades i Microsoft Office Excel där svaren grupperades. Det gjordes indelningar mellan kvinnor och partners samt förstföderskor och
omföderskor. Resultatet presenterades i procentandelar och med stapeldiagram. Procentandelen avrundades till heltal.
4.6 Etiska överväganden
Inför arbetet utformades en etikansökan som skickades in och godkändes. Under arbetets gång förändrades inklusionskriterierna för arbetet och en komplettering av etikansökan gjordes samt skickades in. Kompletteringen godkändes sedan. Vetenskapsrådets (2002) forskningsetiska principer har följts under arbetets gång. Principerna innefattar
informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (a.a.). Informationskravet har tillgodosetts genom att ett informationsbrev utformades och
skickades med i webbenkäten (Se bilaga A). I informationsbrevet stod all information tydligt angående arbetet och att deltagandet var helt frivilligt. Samtyckeskravet finns till för att deltagare ska kunna lämna sitt samtycke för att materialet ska få användas i arbetet (Ali & Skärsäter, 2017). I informationsbrevet framgick det att om deltagaren svarar på webbenkäten gav deltagarna samtycke. Det innehöll även kontaktuppgifter till författarna och handledaren om det skulle uppstå frågor. All insamlad data var anonym och ingen oberättigad har haft tillgång till svaren. Det går inte att spåra vem det är som har svarat vad och på det sättet har konfidentialitetskravet tillämpats (Vetenskapsrådet, 2002). Nyttjandekravet tillämpas genom att det insamlade materialet endast används till det aktuella arbetet och efter publicering raderas allt material (a.a).
5 RESULTAT
Nedan presenteras resultatet som framkom av svaren på webbenkäterna. Resultatet är uppdelat i rubrikerna bakgrundsinformation, sexuell hälsa efter barnafödande, relationens påverkan och barnmorskans roll.
5.1
Bakgrundsfrågor
Totalt besvarade 105 kvinnor och 29 partners webbenkäten. För kvinnor var medelåldern 32 år (23-56 år) och för partners 33 år (25-60 år).
En partner avstod att svara på frågan om kön. Då den informationen inte bedömdes ha någon inverkan på analysen togs svaret från deltagaren med som partner. Resterande 28 deltagare rapporterade könet man.
Andelen kvinnor som hade högskole-/universitetsutbildning var 64% (n=67) respektive 41% (n=12) för partners. Av 105 kvinnor var det 54% (n=57) som var i samboförhållande medan 44% (n=46) var gifta med sin partner. För partners var 59% (n=17) i samboförhållande och 41% (n=12) var gifta.
Kvinnorna rapporterade att de hade mellan ett till fem barn medan partnern hade ett till fyra barn. Medelvärdet för både kvinnor och partner var två barn. Av deltagarna var 55% (n= 58) omföderskor respektive 45% (n=47) förstföderskor. Se Figur 1 nedan.
Figur 1. Andelen förstföderskor och omföderskor.
5.2
Sexuell hälsa efter barnafödande
Flertalet kvinnor uppgav att den sexuella hälsan hade påverkats efter barnafödande. Det var 19% (n=20) av kvinnorna som hävdade att det stämde helt och hållet och 33% (n=35) ansåg att det stämde ganska bra. Över hälften av partners, 62% (n=18) hävdade däremot att
förlossningen inte hade påverkat den sexuella hälsan jämfört med 25% (n=26) av kvinnorna.
Majoriteten av både kvinnor och partners hade haft sex efter förlossningen. Andelen kvinnor som haft sex var 90% (n=95) respektive 93% (n=27) för partners. Andelen kvinnor som inte
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Förstföderskor n=47 Omföderskor n=58
haft sex, 9% (n=9) respektive 7% (n=2) för partners var tidsbrist, sömnbrist, amning och frånvarande sexlust majoriteten av orsakerna till uteblivet sex.
Figur 2. Orsaker till förändrad sexlust hos kvinnor.
I figur 2 presenteras orsaker till förändrad sexlust hos förstföderskor och omföderskor. Trötthet/sömnbrist vardominerande orsak hos både förstföderskor 53% (n=25) och omföderskor 53% (n=31). Fler förstföderskor 51% (n=24) rapporterade att mindre närhet med partnern var en avgörande faktor för förändrad sexlust, jämfört med omföderskor 31% (n=18). Högre andel förstföderskor 19% (n=9) ansåg att bristning/trauma var en annan orsak till förändrad sexuell lust jämfört med 5% (n=3) för omföderskor. Samlagssmärta var även något som bedömdes olika. Högre andel förstföderskor 23% (n=11) rapporterade
samlagssmärta jämfört med 14% (n=8) av omföderskorna. 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%
Orsaker till förändrad sexlust
Figur 3. Förändrad sexlust hos partners (n=28), bortfall (n=1).
I figur 3 presenteras orsaker till förändrad sexlust hos partners. Även partners 43% (n=12) rapporterade trötthet/sömnbrist som största orsak till förändrad sexlust medan andelen partners 21% (n=6) ansåg att minskad närhet till sin partner var en orsak till förändrad sexlust.
Figur 4. Önskan att ha sex efter förlossning.
I figur 4 presenteras andelen kvinnor och partners som svarat på frågan om när de ville ha sex med sin partner igen efter förlossningen. Önskan om sex inom tre månader
0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50%
Orsaker till förändrad sexlust hos partners
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80%
0-‐3 månader 3-‐6 månader 6-‐9 månader 9-‐12
månader 1år till 1,5år >1,5 år fortfarande Vill inte ha sex
Osäker
När kände du att du ville ha sex med din partner efter
förlossningen?
rapporterades av 76% (n=22) av partners och respektive 27% (n=28) av kvinnor. På svarsalternativen om sex efter nio månader var det endast kvinnor som svarat.
Figur 5. Sexlivet efter förlossning.
I figur 5 presenteras andelen kvinnor och partners som svarat på frågan om sexlivet var lika prioriterat som innan förlossningen. Det var 40% (n=42) av kvinnorna respektive 45% (n=13) av partners som rapporterade att det stämde ganska dåligt. Andelen kvinnor som ansåg att det inte stämde alls var 33% (n=35) respektive 28% (n=8) för partnerna.
På frågan om sexlivet var bra innan förlossningen ansåg 48% (n=50) av kvinnorna och 72% (n=21) av partners att det stämde helt och hållet.
På frågan om sexlivet blivit bättre efter förlossningen var andelen kvinnor som angav att det stämde ganska dåligt 42% (n=44) respektive 45% (n=13) för partners. En högre andel kvinnor, 32% (n=34), ansåg inte att sexlivet hade blivit bättre jämfört med 24% (n=7) för partners. 0% 10% 20% 30% 40% 50%
Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls.
Sexlivet är lika prioriterat efter förlossningen som det var
innan.
Figur 6. Nöjd med sexlivet, bortfall (n=3 kvinnor).
I figur 6 presenteras andelen kvinnor och partners som svarat om de var nöjda med sitt nuvarande sexliv. Det var 39% (n=40) av kvinnorna och 34% (n=10) av partnerna som ansåg att det stämde ganska bra. Samtidigt var andelen kvinnor som ansåg att de stämde ganska dåligt 28% (n=29) respektive 28% (n=8) för partners.
5.3 Relationen
Figur 7. Förändrad relation, bortfall (n=1 kvinnor). 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45%
Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls
Nöjd med nuvarande sexliv.
Kvinnor n=102 Partners = 29 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70%
Stämmer helt och
hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls
Relation till det sämre.
I figur 7 presenteras andelen kvinnor och partners som besvarat frågan om relationen
förändrats till det sämre. Det framkom att ungefär hälften av kvinnorna 49% (n=51) och 59% (n=17) av partners inte ansåg att relationen blivit sämre.
Figur 8. Förändrad relation, bortfall (n=2 kvinnor).
I figur 8 presenteras andelen kvinnor och partners som besvarat frågan om relationen förändrats till det bättre efter förlossningen. Det var 28% (n=29) av kvinnorna och 34% (n=10) av partners som rapporterade att det stämmer helt och hållet, det vill säga att relationen förändrats till det bättre.
5.4 Barnmorskans roll
0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40%Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls
Relation till det bättre.
Kvinnor n=103 Partner n=29 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%
Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls
Information från barnmorskan om sexuell hälsa har varit
tillräcklig.
Figur 9. Information från barnmorskan, bortfall (n=1 partners).
I figur 9 presenteras andelen kvinnor och partners som svarat på frågan om informationen från barnmorskan avseende sexuell hälsa efter förlossning har varit tillräcklig.
Över hälften av både kvinnor och partners ansåg att det stämde ganska dåligt eller stämde inte alls att informationen om sexuell hälsa från barnmorskan varit tillräcklig.
Andelen kvinnor som ansåg att det inte stämde alls var 40% (n=42) respektive 50% (n=14) för partners. Totalt var det 33% (n=35) av kvinnorna och 29% (n=8) av partners som ansåg att det stämde ganska dåligt.
Figur 10. Behov av stöd och information (Bortfall partners n=1).
I figur 10 presenteras andelen kvinnor och partners som svarat på frågan angående om deltagarna ansåg att de kunde få stöd och information om sexuell hälsa hos barnmorskan. Det var 32% (n=34) av kvinnorna och 46% (n=13) av partners som ansåg att det stämde ganska bra. Däremot var det 33% (n=35) av kvinnorna respektive 21% (n=6) av partners som rapporterade att det stämde ganska dåligt.
6 DISKUSSION
Här nedan presenteras diskussionerna metod, resultat och etik. 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50%
Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls
Jag kan vid behov få stöd och information om sexuell hälsa
6.1 Metoddiskussion
Majoriteten av deltagarna hade fött barn för mer än 1,5 år sedan, därför utökades
inklusionskriterierna att omfatta detta tidsspann. Att kvinnan skulle vara i en parrelation ansågs vara relevant då det var betydande för att få svar på syftet. Om webbenkäten varit publicerad längre tid hade möjligen fler deltagare kunnat inkluderas i inklusionskriteriet ”fött barn för mindre än 1.5 år sedan” och därmed svarat mer konkret på syftet. Då hade deltagare som fött barn för mer än 1,5 år sedan exkluderats. För att resultatet skulle svara mer tillförlitligt borde det funnits en öppen fråga efter svarsalternativet ”fött barn för mer än 1.5 år sedan”.
För att besvara arbetets syfte användes en webbaserad prospektiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. En tvärsnittsstudie används med en ögonblicksbild vid ett specifikt tillfälle i en population som inte kopplas till varken framtid eller dåtid (Ejlertsson, 2019). En
kvalitativ ansats hade kunnat tillämpas för en djupare förståelse samt uppmärksamma kvinnor och partners upplevelser av den nya familjesituationen (Henricson & Billhult, 2017). En anledning till varför kvantitativ ansats valdes var för att uppnå en bredare generell kartläggning (Billhult, 2017b). Att samtala om det egna sexlivet kan anses vara det mest privata att dela med sig av. Då syftet berör ett känsligt ämne ansågs webbenkäter vara den mest lämpliga metoden då fler möjligen vågar delge sina erfarenheter. Arbetet hade en begränsad tidsram och därför valdes webbenkäter som insamlingsmetod. Det är ett snabbt och effektivt sätt att nå ut till en population (Billhult,2017c).
Deltagandet i webbenkäten var anonymt och det går därför inte att veta vilka som svarat eller svarat på webbenkäten fler än en gång. Det var något som vi inte kunde påverka och
deltagare tros givit trovärdiga svar. En spekulation kan vara att de läst informationsbrevet samt förstått innebörden av webbenkäten och därav svarat trovärdigt.
En pilotstudie gjordes och testades av två kvinnor som passade in som deltagare i arbetet. Svaren från testpersonerna togs ej med i analysen. Pilotstudien hade kunnat kontrolleras av fler personer men på grund av tidsramen för arbetet var det inte möjligt. Genom att utföra en pilotstudie stärks validiteten och reliabiliteten i arbetet. Billhult (2017b) nämner att
misstolkning av frågor i webbenkäten minskar arbetets validitet och reliabilitet. Frågorna i webbenkäten var egenkonstruerade utifrån syftet med inspiration från FSFI och handledare. Webbenkäten besvarades i två delar. Den första delen som innehöll 44 frågor som besvarades av kvinnan samt en andra del med 42 frågor till partnern. Vid skapandet av
egenkonstruerade webbenkäter finns det både styrkor och svagheter (Billhult, 2017c). En styrka är att forskaren kan styra frågorna precis vad forskaren önskar få svar på samt exakt
hur webbenkäten ska utformas samt att deltagandet är ekonomiskt, snabbt och lätt (a.a.). Det framkom att flera deltagare svarat “inget av ovanstående” på en del frågor. Det kan bero på att frågorna var svåra att förstå och missuppfattades, alternativt att det krävdes fler
svarsalternativ. En öppen fråga efter ett sådant svarsalternativ hade givit deltagaren en möjlighet att utveckla sitt svar. Billhult (2017c) uppger att svagheter med egenkonstruerade webbenkäter är att frågorna kan missförstås och att de blir för influerade av forskarens synsätt. Det framgick inget mönster i det interna bortfallen och bedömdes inte påverka resultatet. Andelen bortfall på interna enstaka frågor för kvinnorna var 0,3% och för partners 0,8%.
Webbenkäten publicerades på författarnas facebooksidor och efter godkännande av
administratörer även i en föräldragrupp på Facebook med över 10 000 medlemmar. En orsak till det var att just den gruppen förmodade ge en stor nationell spridning samt att
medlemmarna stämde in på inklusionskriterierna. Ali & Skärsäter (2017) uppger att studiers generaliserbarhet ökar om det blir en stor spridning bland deltagare som svarar på
webbenkäten. Svarsfrekvensen blev trots gruppens dryga 10 000 medlemmar mindre än en procent. Anledningen tros vara att inlägget försvinner längre ned i flödet desto längre tid den ligger publicerad. Webbenkäten var publicerad i 85 timmar och innan den stängdes ner besvarade 134 deltagare webbenkäten. Ejlertsson (2019) belyser att det finns risker med låga svarsfrekvenser och bortfall då resultatet kan bli missvisande och därmed ge en lägre
validitet. Det var fler kvinnor än partners som deltog i webbenkäten och därför bör resultatet tolkas med viss ödmjukhet och vidare forskning rekommenderas.
6.2 Resultatdiskussion
Det framkom i resultatet att majoriteten av deltagarna hade haft sex efter barnafödande. En större andel uppgav nöjdhet med sexlivet innan barnafödandet. Vanligaste orsakerna till varför sexlivet förändrats efter barnafödande var trötthet/sömnbrist samt minskad närhet till partnern. Det framkom att den sexuella hälsan inte hade försämrats något avsevärt hos partners medan en större andel kvinnor ansåg att den sexuella hälsan försämrats efter barnafödande. Majoriteten av deltagarna ansåg att relationen inte försämrats till det sämre. Barnmorskans stöd och information rapporterades vara bristande för majoriteten av
deltagarna.
Hälften av kvinnorna rapporterade att den sexuella hälsan hade påverkats efter
förlossningen, medan över hälften av partners uppgav att den sexuella hälsan inte hade påverkats av förlossningen. En analys är att förlossningen är en omfattande upplevelse och
kan vara traumatisk, främst för kvinnan, vilket även styrkts av Dawson m.fl. (2020). Tidigare forskning har funnit att det kan handla om orsaker som fysiologisk återhämtning, fysiska förändringar efter en förlossning, ändrad kroppsbild och psykologisk omställning att bli förälder (Cappell m.fl., 2016; Dawson m.fl., 2020; Khajehei & Doherty, 2018; Martínez-Martínez m.fl., 2017; Olsson m.fl., 2005). Tidigare forskning av Olsson (2010) uppgav även att partners sexuella hälsa förändras efter förlossningen och att det krävdes att paret kom i samstämmighet för att sexlivet skulle fungera. En analys är att individerna kan behöva ändra inställning angående den sexuella hälsan och förstå situationen för att uppnå KASAM. Det kan kopplas till att individen behöver finna verktyg för att begripa, hantera och finna mening i den förändrade sexuella hälsan. Det kan översättas till att individen förstår att det är en fas som troligen är övergående vilket kan kopplas till Antonovskys (2005) teori om KASAM.
Det framkom i resultatet att trötthet och sömnbrist var den vanligaste orsaken till förändrad sexlust bland både förstföderskor, omföderskor och partners. Det rapporterades även att mindre närhet med partnern var en orsak. En spekulation är att den sexuella hälsan ständigt är i förändring, inte minst efter barnafödande. Det kan vara en utmaning för individer att anpassa sig till förändringen. Om individen upplever att den sexuella hälsan försämrats efter barnafödande behöver individen öka sin känsla av sammanhang för ökat välmående.
Antonovsky (2005) beskriver att det underlättar för individen att anpassa sig till förändringen genom att se begriplighet, hanterbarhet och mening i förändringen. Om individen förstår att det är en förändring som kan vara övergående och förstår varför den skett ökar individens känsla av sammanhang. Resultatet styrks även av tidigare forskning som fann att trötthet och utmattning ledde till minskat sexuellt intresse för båda parter (Cappell m.fl., 2016; Olsson m.fl.,2005). Kvinnorna angav även att minskad lubrikation, samlagssmärta, bristningar/trauma och amning och var orsaker till förändrad sexlust. Det är samma orsaker till minskad sexlust som framkommit i tidigare forskning (Dawson m.fl., 2020; Martínez-Martínes m.fl., 2017; Olsson m.fl., 2005). Minskad lubrikation och samlagssmärta var ett vanligt förekommande problem efter barnafödande (Cappell m.fl., 2016; Lagaert m.fl., 2017; Woolhouse m.fl., 2012). Förändrad sexlust var också förenligt med bristningar och trauma i underlivet som skett under förlossningen (Cappell m.fl., 2016). I flera studier har det framkommit att amning påverkar den sexuella lusten negativt (Dawson m.fl., 2020; Martinéz-Martinéz m.fl., 2017; Olsson m.fl., 2005; Woolhouse m.fl., 2012; Yee m.fl., 2013). En ökad sexlust rapporterades av en mindre andel kvinnor. Vissa kvinnliga deltagare angav ökad känsel i underlivet och starkare band med sin partner som orsaker till förändrad sexlust. Tidigare forskning visar även på att sexlusten blev bättre efter en
förlossning och även att det blev lättare för kvinnan att nå orgasm (Martinéz-Martinéz m.fl., 2017; Olsson m.fl., 2005). Enligt Martinéz-Martinéz m.fl. (2017) ökade intimiteten och
gjorde bandet mellan paret starkare efter förlossningen. En fjärdedel av kvinnorna angav inget av ovanstående som alternativ till förändrad sexlust. En analys är att stress, nya föräldrarollen, barnets närvaro eller nya prioriteringar i vardagen också är orsaker som påverkar den förändrade sexlusten. Det framgår även i tidigare forskning av Olsson m.fl. (2005); Khajehei (2016) att behovet av sex minskade och att föräldrarna var stressade över nya prioriteringar, det vill säga barnet samt svårigheter att anpassa sig till den nya rollen. Barnets närvaro i sovrummet minskade den sexuella lusten hos både kvinnan och partnern (Olsson m.fl., 2005). En spekulation är att individer som upplever föräldrarollen och anpassningen till den som påfrestande, kan uppleva lägre känsla av sammanhang. Individerna kan sakna verktygen som krävs för att uppnå begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i den förändrade tillvaron och därför ha ett försvagat välmående. Det är i linje med vad Antonovskys (2005) belyser i sin teori om KASAM.
På frågan om när deltagarna önskade återuppta sex igen efter barnafödandet framkom ett intressant resultat. För kvinnan varierade tiden för att återuppta sex efter barnafödandet från noll till tre månader till att fortfarande inte vilja ha sex. I tidigare studier har det framkommit att återupptagandet av sexlivet efter förlossning varierar allt mellan åtta veckor (Lagaert m.fl., 2017) till 10-12 veckor (Ahlborg m.fl., 2005). Enligt Helström (2005) var det vanligt att återuppta sexlivet efter sex veckor. För partnern rapporterade majoriteten att de ville
återuppta sexlivet igen från noll till tre månader efter förlossningen. En analys är att kvinnor har burit ett barn och genomgått en förlossning samt att det kan påverka sexlusten. Partnern har däremot inte genomgått en fysiologisk förlossningsprocess men förmodligen en
psykologisk omställning. Det har framkommit att om kvinnan upplevt en smärtsam och skrämmande förlossning kunde det leda till minskad sexlust (Helström, 2005; Martinéz-Martinéz m.fl., 2017). Avståndstagande till sex efter förlossningen kan också bero på minskad lubrikation och samlagssmärta (Cappell m.fl., 2016; Lagaert m.fl., 2017; Woolhouse m.fl., 2012). Partnern kan istället uppleva rädsla och maktlöshet över situationen som resulterar till motstånd till sex (Helström, 2005). I studien av Olsson m.fl. (2010) framkom det att fäder var villiga att skjuta upp sex tills dess att båda var redo och var måna om att ge närhet och intimitet till sin partner vilket frångår den manliga stereotypen. En analys är att efter barnafödande sker en ny fas i sexualiteten mellan paret. Paret ska nu finna nya sätt att hantera den förändrade situationen och acceptera att sex kanske inte är lika prioriterat som tidigare. Det har också visat sig att många kvinnor var osäkra på om och när det var tillåtet att återuppta sexlivet igen och behövde få det bekräftat från barnmorskan (Olsson m.fl., 2005; Helström, 2005).
Att deltagarna var nöjda med sitt nuvarande sexliv rapporterades olika. Ungefär en tredjedel av både kvinnor och partners rapporterade att de var ganska nöjda med sitt sexliv. En spekulation är att det kan bero på hur deltagarna hanterar sin nuvarande situation. Enligt Antonovsky (2005) har individer som accepterat en situation och ser mening i den, ett större välbefinnande. I tidigare forskning av Olsson (2005) framkom det att kvinnor som accepterat förändringen som skett efter barnafödande, både fysiskt och psykiskt hade lättare att nå sexuell njutning. Det ansågs även bero på att de ökat sin förståelse och kunskap kring hur deras kropp fungerar och kände förtroende till den (a.a.). Samtidigt var det ungefär en tredjedel av både kvinnor och partners som rapporterade att de inte var nöjda med sitt nuvarande sexliv. Tidigare forskning har visat att ett vanligt missnöje med sexlivet kunde bero på att paret hade olika stark sexlust (Cappell m.fl., 2016; Olsson m.fl., 2005). Kvinnor kan uppleva lägre sexuell lust och tillfredsställelse efter barnafödande och det kan ta upp mot ett år innan sexlusten återkommer (Cappell m.fl., 2016) samtidigt som partners känner längtan efter närhet och sexuell kontakt (Ryding, 2014). Cappell m.fl. (2016) uppgav även att samlagssmärta (dyspareuni) är vanligt förekommande efter förlossning och påverkar sexlivet negativt.
Det var ungefär tre fjärdedelar av både kvinnor och partners som ansåg att relationen hade blivit till det bättre efter barnafödande. En analys är att det kan bero på att föräldrarna fått ett starkare band mellan varandra och att det stärkt relationen. Tidigare forskning av Martinéz-Martinéz m.fl. (2017) fann att även om den sexuella funktionen upplevdes som försämrad ansåg kvinnorna att deras relationer var bra då den känslomässiga intimiteten ökat vilket bidrog till att deras relation blev stärkt. En spekulation är att om paret har en god relation kan även förmågan att hantera situationen bli enklare då paret har varandra som stöttepelare. Vidare spekulation är att individens inställning till tillvaron påverkar
välmåendet. Om tillvaron kan upplevas som begriplig, hanterbar eller meningsfull blir det lättare för individen att acceptera den vilket utgår från Antonovskys (2005) teori om KASAM. Drygt hälften av både kvinnor och partners ansåg inte att deras relation förändrats till det sämre. I tidigare forskning har det framkommit att föräldraskapet hade en negativ inverkan på relationen och att det främst berodde på trötthet och stress som i sin tur resulterade i minskad sexlust (Cappell m.fl., 2016; McNulty m.fl., 2019; Woolhouse m.fl., 2012). Tidigare forskning hade även funnit att påfrestningar av föräldraskapet, bristande intimitet, bristande engagemang i relationen var några specifika orsaker till varför föräldrar gick isär (Hansson & Ahlborg, 2015). Flera skilsmässor hade kunnat undvikas genom god kommunikation, ökad sensualitet och bekräftelse samt stöd utifrån (a.a.). Det visades en uppåtstigande trend av skilsmässor i Sverige, år 2019 ägde 25 408 skilsmässor rum vilket var 405 stycken fler än året innan. I Sverige var det 64 000 barn som var med om att föräldrarna separerade år 2018 (Statistiska centralbyrån [SCB], 2018). Andelen var lägst bland barn som var noll år gamla
och högst bland tre till femåringar (a.a.). En jämförelse kan göras med hur det såg ut 2011 då det var 48 353 stycken skilsmässor, vilket motsvarade 3,2% av samtliga barn som levde i gifta eller samborelationer (SCB, 2013). En spekulation angående till varför det är en ökad mängd skilsmässor kan bero på att individerna haft en låg KASAM och därmed inte haft redskapen att hantera påfrestningarna i relationen. Individerna kanske inte haft förmågan att se meningen med tillvaron och förstå att den kunde vara övergående. Det utgår från Antonovskys (2005) teori om KASAM.
I resultatet framkom det att både kvinnor och partners ansåg att information angående den sexuella hälsan från barnmorskan efter barnafödande varit bristfällig. En analys är att barnmorskan bortprioriterar att samtala om den sexuella hälsan då de vanligtvis har en hög arbetsbelastning och tidsbrist. I rapporten från SFOG (2016) tas det upp vad som vanligtvis gås igenom på ett eftervårdsbesök. Barnmorskan ska tillsammans med paret gå igenom förlossningen, livsstilsfrågor, antikonception, erbjuda gynekologisk undersökning för
kvinnan, amningsstöd, kontroll av blodtryck och Hb samt samtala om den psykiska hälsan. I en studie av Olsson m.fl. (2011) framgick det att barnmorskor upplevde tidsbrist och
bristande kunskap kring att ge råd om sexuell hälsa efter förlossning.
Det var tudelade resultat gällande om deltagarna kände att de kunde få stöd från sin barnmorska om den sexuella hälsan. En relativt stor andel kvinnor rapporterade att det stämde ganska dåligt respektive en mindre andel partners i samma fråga. En analys av resultatet kan tyda på att det verkar krävas ett större engagemang och stöd från
barnmorskorna och att det är av stor vikt att prata om sin sexuella hälsa. Det sker en
förändring när familjen växer och livet får en ny vändning. När barnmorskan ger information och stöd om den sexuella hälsan och föräldraskapet ökar även individens kunskap och
förståelse. När individen upplever förståelse ökar även känslan av trygghet i och kontroll över tillvaron (Antonovsky, 2005). Därför är samtal med barnmorskan en betydelsefull del för att individerna lättare ska uppnå en känsla av sammanhang. Tidigare forskning påvisar att det är betydande för både kvinnan och partnern att samtala om sin sexuella hälsa och funktion efter en förlossning (Olsson m.fl., 2005; Yee m.fl., 2013). Det framgick även i studien av Olsson m.fl. (2010) att det inte bara var av god vikt för kvinnan utan även för fäder att samtala med en barnmorska om föräldraskapet, bli lugnade och vägledda in i den nya rollen.
6.3 Etikdiskussion
Under hela arbetets gång har de fyra forskningsetiska kraven beaktats (Vetenskapsrådet, 2002). Hur de fyra kraven uppnåtts finns beskrivet under rubrik 4.8 Etiska överväganden. Forskningskraven finns till för att skydda deltagarnas integritet och för att de inte ska utsättas för psykisk eller fysisk skada eller kränkning (a.a.).
Deltagandet var anonymt och svaren kunde inte härledas till vem som svarat vad. En spekulation är att anonymiteten bidragit till att fler vågat delgivit sina erfarenheter i webbenkäten. Att prata om sexuell hälsa och parrelation med en främling är troligen något flertalet skulle tveka att ställa upp på, då sexlivet kan anses vara det mest privata att dela med en annan människa.
Längst ned i brevet fanns författarnas och handledarens kontaktuppgifter så deltagarna kunde nå oss om det skulle uppstå frågor. Vi ansåg att vald metod av att använda webbenkäter styrker det här kravet då det är känslig data som undersökts. Både i
webbenkäten och i informationsbrevet var vi tydliga med att vi har deltagarens samtycke om de svarar på webbenkäten. En diskussion erhölls efter datainsamlingen var gjord av
forskarna emellan. Vi kom fram till att vi skulle kunnat ha haft en obligatorisk fråga om samtycke i början av webbenkäten för att styrka samtyckeskravet ytterligare. När deltagarna besvarade webbenkäten uppfattades det som samtycket uppfylldes.En komplettering av etikansökan gjordes då inklusionskriterierna utökades att gälla även deltagare som fött barn tidigare än 1,5 år sedan. Konfidentialitetskravet har erhållits genom att all data har varit anonym och att ingen obehörig har kunnat ta del av materialet. Likaså har den här informationen varit tydlig i informationsbrevet till webbenkäten. Det sista kravet,
nyttjandekravet tillämpades genom att all data raderades efter godkännande och publicering. Datan kan inte användas till vidare arbete.
7 SLUTSATS
Resultatet visade att kvinnor och partners sexuella hälsa blev påverkad efter barnafödande. Trötthet var den främsta orsaken till förändrad sexlust. Både kvinnor och partners uppgav att de inte prioriterade sitt sexliv i samma utsträckning som tidigare. Majoriteten av deltagarna ansåg att relationen inte hade försämrats efter barnafödande utan snarare blivit till det bättre. I resultatet rapporterade kvinnor och partners att de inte fått tillräckligt med information om den sexuella hälsan från barnmorskan efter graviditet. Kvinnorna ansåg i
mindre utsträckning än partners att de kunde få stöd från barnmorskan om deras sexuella hälsa.
7.1 Kliniska implikationer
Barnmorskor har ett betydelsefullt arbete för kvinnor och föräldrar. Barnmorskor arbetar även för att främja god sexuell hälsa. Sexuell hälsa är något som är betydelsefullt för de flesta individer och bör därför prioriteras. Det är framförallt förstföderskor som upplever
förändringen efter barnafödande som mer slitsam. Om kvinnor och partners får tillräcklig information om vad som kan ske med deras sexuella hälsa och relationer kan de möjligen lättare förhålla sig till omställningen.
Även arbetet med föräldragrupper är angeläget då det är ett naturligt sätt att nå ut även till partnern. Genom att ta upp sexuell hälsa och hur relationen kan förändras i större
utsträckning efter barnafödande på föräldragrupper, barnmorskemottagningar och
barnavårdscentraler kan både kvinnan och partnern få en ökad kunskap samt förberedelse på förändringarna som väntar. Genom den här kunskapen kan individen lättare hantera de nya situationer som kan uppstå med en känsla av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.
7.2 Framtida forskning
Forskning som studerar kvinnohälsa är något som är högst aktuellt och betydelsefullt. Forskning är ett sätt att få fram essentiell information som sedan används och ligger till grund i exempelvis nya riktlinjer som barnmorskor arbetar efter. Forskningen ger sjukvården en möjlighet att förbättras och kan få fler kvinnor och partners tillfreds med sin upplevelse av sjukvården. Den sexuella hälsan och parrelationen är fortsatt angeläget att beforska. Om kvalitativ metod används i framtida forskning kan det framkomma en mer detaljerad och fördjupad bild av kvinnor och partners upplevelser. Fokusgrupper istället för enskilda intervjuer kan vara fördelaktigt då det kan leda till att fler deltagare delger sina upplevelser. Framtida forskning som följer familjer över tid för att se om det påverkar relationen och den sexuella hälsan hade varit intressant att studera.
REFERENSLISTA
Acele, E. Ö., & Karaçam, Z. (2012). Sexual problems in women during the first postpartum year and related conditions. Journal of Clinical Nursing, 21(7–8), 929–937.
doi:10.1111/j.1365-2702.2011.03882
Ahlborg, T. (2016). Samlivet efter förlossningen. I H. Lindgren, K. Christensson, A-K. Dykes (Red.), Reproduktiv hälsa - barnmorskans kompetensområde (s. 671-673).
Studentlitteratur.
Ahlborg, T., Dahlöf, L.-G., & Hallberg, L. R.-M. (2005). Quality of the Intimate and Sexual Relationship in the First-Time Parents Six Months After Delivery. Journal of Sex Research, 42(2), 167–174.
https://doiorg.ep.bib.mdh.se/10.1080/00224490509552270
Ahlborg, T., & Strandmark, M. (2001). The baby was the focus of attention – first-time parents’ experiences of their intimate relationship. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 15(4), 318–325.
https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1046/j.1471-6712.2001.00035.x
Ali, L. & Skärsäter, I. (2017). Att använda internet vid datainsamling. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 217-232). Studentlitteratur.
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium (2. uppl.). Natur och kultur.
Billhult, A. (2017a). Mätinstrument och diagnostiska test. I M. Henricson (Red.),
Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 121-132). Studentlitteratur.
Billhult, A. (2017b). Kvantitativ metod och stickprov. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 99- 110).
Studentlitteratur.
Billhult, A. (2017c). Enkäter. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 121-132). Studentlitteratur.
Cappell, J., MacDonald, T. K., & Pukall, C. F. (2016). For new mothers, the relationship matters: Relationship characteristics and postpartum sexuality. Canadian Journal of Human Sexuality, 25(2), 126–137. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.3138/cjhs.252-A5
Dawson, S. J., Vaillancourt-Morel, M.-P., Pierce, M., & Rosen, N. O. (2020). Biopsychosocial Predictors of Trajectories of Postpartum Sexual Function in First-Time Mothers. Health Psychology, 39(8), 700–710.
https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1037/hea0000861
Ejlertsson, G. (2019). Statistik för hälsovetenskaperna. Studentlitteratur.
Eriksson, T. (2002). Farmakologisk behandling av hypersexuelitet och parafilier. I P.O. Lundberg. (Red.), Sexologi. (2. uppl., s. 394-402). Liber AB.
Folkhälsomyndigheten. (2018). Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Hämtad 2020, 4 september från https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/sexuell-halsa-hivprevention/srhr/
Folkhälsomyndigheten. (2019). Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) i Sverige 2017. Hämtad 2020, 1 oktober från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat- material/publikationsarkiv/s/sexuell-och-reproduktiv-halsa-och-rattigheter-i-sverige-2017/
Helström, L. (2005) Sexualitet under graviditet och spädbarnsperiod. I B. Sjögren (Red.), Pyskosocial obstetrik: kropp och själv och barnafödande (249-253).
Studentlitteratur.
Hansson, M., & Ahlborg, T (2015): Factors contributing to separation/divorce in parents of
small children in Sweden, Nordic Psychology,
68(1), 40-57,DOI:10.1080/19012276.2015.1071201
Henricson, M., & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s.111-119).
Studentlitteratur.
Hildingsson, I. (2016). Mödrahälsovården. I H. Lindgren, K. Christensson, A-K. Dykes (Red.), Reproduktiv hälsa - barnmorskans kompetensområde (s. 273-333). Studentlitteratur.
Kallenberg, J. (2020). Beröring och närhet är livsviktigt. Landstinget i västra götalanadsregionen: 1177 Vårdguiden. Hämtad 2020, 9 september från
https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/liv--halsa/psykisk-halsa/beroring-och-narhet-ar-livsviktigt/
Khajehei, M. (2016). Prevalence and Risk Factors of Relationship Dissatisfaction in Women During the First Year After Childbirth: Implications for Family and Relationship Counseling. Journal of Sex & Marital Therapy, 42(6), 484-493, DOI:
10.1080/0092623X.2015.1069433
Khajehei, M., & Doherty, M. (2018). Women’s experience of their sexual function during pregnancy and after childbirth: a qualitative survey. British Journal of Midwifery, 26(5), 318–328. https://doi.org/10.12968/bjom.2018.26.5.318
Klittmark, S., Garzón, M., Andersson, E., & Wells, M. B. (2019). LGBTQ competence wanted: LGBTQ parents’ experiences of reproductive health care in Sweden. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 33(2), 417–426.
https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/scs.12639
Lagaert, L., Weyers, S., Van Kerrebroeck, H., & Elaut, E. (2017). Postpartum dyspareunia and sexual functioning: a prospective cohort study. European Journal of Contraception & Reproductive Health Care, 22(3), 200–206.
https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1080/13625187.2017.1315938
Martínez-Martínez, A., Arnau, J., Salmerón, J. A., Velandrino, A. P., & Martínez, M. E. (2017). The sexual function of women during puerperium: a qualitative study. Sexual & Relationship Therapy, 32(2), 181–194.
