1
Fackföreningsrörelsen – fluga eller framtid?
– en studie av ungas avtagande engagemang i fackföreningsrörelsen
Amanda Andersson
Kandidatuppsats i statsvetenskap, 15hp, VT 2021
Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala Universitet
Handledare: Maria Nordbrandt Bergström
3
Innehåll
1. Inledning ... 5
1.2 Syfte och frågeställning ... 8
2. Bakgrund och aktuell forskningsöversikt ... 9
2.2 Den svenska modellen ... 9
2.3 Aktuell forskningsöversikt ... 10
2.3.1 Ungas engagemang i föreningslivet i stort ... 10
2.3.2 Ungas relation till fackförbunden och -föreningarna ... 13
3. Teoretiska utgångspunkter ... 17
3.2 Generationsteorin ... 17
4. Metod ... 21
4.1 Forskningsdesign och alternativa metoder ... 21
4.2 Material ... 21 4.3 Operationalisering ... 22 4.4 Logistisk regression ... 24 5. Analys ... 28 5.1 Modell 1 ... 28 5.3 Modell 3 ... 31
6. Diskussion och slutsatser ... 33
6.1 Uppslag för framtida forskning ... 37
5
1. Inledning
Det omfattande föreningslivet i Sverige har i över ett sekel haft en stor inverkan på gemene svensks övertygelse om det demokratiska systemets många och stora fördelar1 – detta tack vare att en större del av befolkningen kontinuerligt varit aktiva inom någon typ av förening och på så sätt fått en sorts skolning i demokratiska värden. På samma sätt har även fackföreningsrörelsen ansetts ge sina avtryck på bland annat den positiva synen på det välfärdssystem som finns i Sverige2.
Ur ett mer nutida perspektiv blir dock bilden av det väletablerade föreningslivet i Sverige inte fullt lika positiv, vilket delvis beror på att de föreningsmedlemskap som återfinns i statistiken endast till en mycket begränsad del utgörs av medlemskap i föreningar som drivs utifrån mer personliga och/eller lokala intressen3. I stället utgörs medlemskapen huvudsakligen av medlemskap i olika fackföreningar, vilket rimligen borde tala för åtminstone ett stort fackligt engagemang hos befolkningen. Realiteten ser dock något annorlunda ut eftersom dessa fackliga medlemskap mestadels utgörs av passiva
medlemmar, och inte alls av aktiva medlemmar med engagemang i arbetsrättsliga frågor.
Tittar vi närmare på fackföreningsrörelsens historia kan vi se hur de i över ett sekel organiserat medlemmar inom olika sektorer på den svenska arbetsmarknaden. Denna organisering har sedermera resulterat i att fackförbunden tillsammans med
arbetsgivarorganisationerna verkat för att skapa goda relationer och bra villkor mellan såväl arbetsgivare som arbetstagare utifrån vad som kallas ”den svenska partsmodellen”4.
1 SOU: 2000:1, s. 96
2 Bergström & Bertilsson, 2020 3 Statistiska centralbyrån, 2020a 4 Kjellberg, 2020, s. 86
6
Partsmodellen har inneburit att regleringen av arbetsvillkoren i första hand sker i kollektivavtalen, som i sin tur förhandlas fram mellan arbetsgivarna och arbetstagarna genom deras respektive föreningar som företräder dem. Denna modell ersätter alltså den typ av förfarande där man i stället låter staten lagstifta kring arbetsvillkoren. Med andra ord är grunden i partsmodellen två parter som drivs av olika intressen, vilket i sin tur innebär att det är av yttersta vikt att båda sidor är lika starka och engagerade för att inte riskera att få en snedvriden maktfördelning inom arbetslivet. Med anledning av den alltmer passiviserade fackmedlemmen ses det därför ligga en framtida risk i att
arbetsgivarna så småningom kommer att vara organiserade i större utsträckning än
arbetstagarna, vilket skulle komma att utgöra ett hot mot denna partsmodell5.
För att partsmodellen ska överleva behöver alltså fackförbunden hitta sätt att stärka arbetstagarsidan genom att engagera fler medlemmar. Detta är dock lättare sagt än gjort eftersom yngre personer av i dag pekas ut som särskilt svåra att organisera fackligt6. Det ter sig nämligen som att yngre i större utsträckning än de äldre bland annat väger den faktiska kostnaden av medlemskapet – i kronor räknat – mot nyttan de tror att det ska innebära. En annan del av förklaringen till det bristande intresset anses bottna i att yngre arbetar deltid och har mer osäkra anställningar i mycket större omfattning än vad man haft rent historiskt7. Detta anses sedermera leda till att de saknar incitament att bli medlemmar eftersom de genom den typen av anställningsformer inte har samma grundläggande trygghet i sina anställningar, och heller inte gagnas av exempelvis principen i lagen om anställningsskydd som säger ”sist in – först ut”. Partsmodellen bygger dock i grund och botten på att arbetstagarna fortsätter att aktivt engagera sig även i framtiden, och i takt
5 Kjellberg, 2020, s. 119
6 Kjellberg, 2020, s. 40; Bergström & Bertilsson, 2020, s. 5 7 Kjellberg, 2020, s. 48ff
7
med att dagens starka språkrör och engagerade medlemmar inom fackföreningsrörelsen går ur tiden kommer även det passiva medlemskapet successivt tappa sitt värde om det inte finns yngre personer som tar vid och kan föra arbetet vidare. Kampen om de yngres
aktiva medlemskap inom fackföreningarna är därför mycket viktig, varför det också finns
ett behov av att förstå varför de inte engagerar sig i samma utsträckning som de äldre.
Stora förändringar har skett på arbetsmarknaden, vilket resulterat i en minskande anställningsomfattning bland unga som därför ses som en del av förklaringen till deras ökande ovilja att ansluta sig till en fackförening – samtidigt tycks också utbildningsnivå ha en stor betydelse8. Inom den statsvetenskapliga diskursen har också konstaterats att ett värderingsskifte ägt rum, vars rötter började sås efter andra världskrigets slut och har sedan successivt växt sig starkare och starkare allteftersom tiden gått9. Dessa värderingar
kallas bland annat ”postmaterialistiska” och menas ha uppstått som en effekt av den snabba samhällsutveckling som tog fart efter andra världskriget. Successivt har individens mål för dagen förändrats från att i början av 1900-talet nästintill bara handla om ren överlevnad genom att hitta tak över huvudet och mat i magen, till att i dag handla mer om karriär, lyckosökning och personlig utveckling. Människan har alltså blivit mindre
beroende av kollektivet, och har därmed en större möjlighet att fokusera på de rent individualistiska behoven och önskningarna.
8 Kjellberg, 2020, s. 48f
9 Berglund & Esser, 2014, s. 52f; Blomdahl, Elofsson, Åkesson & Lengheden, 2014, s. 25; Inglehart, 2008, s.
8
1.2 Syfte och frågeställning
Tidigare forskning har i huvudsak fokuserat på det fackliga medlemskapet i största allmänhet, medan denna undersökning fokuseras kring det aktiva medlemskapet i fackföreningslivet. Med aktivt medlemskap menas här en medlem som väljer att engagera sig i fackföreningen genom att ta sig an ett förtroendeuppdrag. Varför detta är viktigt att studera är på grund av att fackföreningarna fyller en grundläggande funktion i den svenska partsmodellen, som i sin tur bygger på att det finns ett aktivt engagemang inom fackföreningarna som ständigt jobbar för och ser till att det finns en balans mellan arbetstagare och arbetsgivare samt deras respektive intressen10. För att den svenska modellen ska överleva på i synnerhet lång sikt räcker det alltså inte att endast ha stort medlemstal – medlemmarna behöver även vara aktiva i det pågående arbetet för att kunna påverka svensk arbetsmarknad och dess villkor. Samtidigt är det ändock tydligt att det aktiva engagemanget i fackföreningarna avtar, vilket i synnerhet ses hos de yngre och följande studie önskar därför bidra till förståelsen kring varför det kan vara så. Studiens syfte är därmed att bidra till förståelsen kring yngre personers avtagande intresse för ett aktivt medlemskap inom fackföreningsrörelsen, där följande frågeställning kommer att vara vägledande:
• Kan yngre personers avtagande intresse för aktiva medlemskap i fackföreningsrörelsen förklaras av generationstillhörighet?
9
2. Bakgrund och aktuell forskningsöversikt
Avsnittet inleds med att kontextualisera bakgrunden till fackföreningsrörelsen plats i svenskt arbetsliv och avslutas med att presentera det aktuella forskningsläget kring yngre personers engagemang
inom områdena fack- och föreningsliv.
2.2 Den svenska modellen
För att skapa förståelse för kontexten kring det fackliga medlemskapet och varför det fyller en viktig funktion på den svenska arbetsmarknaden krävs en genomgång av det som brukar kallas ”den svenska modellen”. Det är den modell vi i såväl Sverige som stora delar av Norden successivt låtit växa fram och skapa normerna för det förhållande som finns mellan lagboken, arbetsgivarna, arbetstagarna och fackförbunden, men också mellan den enskilde och familjen11. Rötterna till denna modell är långa och upptakten till att den över huvud taget uppstod är på många sätt både betydligt längre och mer komplex än vad som kommer kunna ges utrymme för här. I relation till uppsatsens huvudsakliga fokus kan grunden i korta ordalag beskrivas som en kamp mellan arbetare och ägarna av produktionsmedlen12. Vad denna kamp
slutligen landade i och som blev en tydlig skiljelinje mellan det gamla och det nya, är Saltsjöbadsavtalet som signerades 1938 av företrädare för fackförbunden inom LO och arbetsgivarorganisationerna inom SAF, som numer heter Svenskt Näringsliv. Även om detta avtal fortfarande gäller och ligger till grund för den arbetsrättsliga lagstiftning som vi ser i dag, över 80 år senare, har även andra lagar på området tillkommit under årens lopp. Till dessa kompletterande lagar hör exempelvis lagen om medbestämmanderätt i arbetslivet som
11 Regeringskansliet, 2017, s. 1f 12 PTK, 2018
10
bland annat innebar rätten att sluta kollektivavtal och gav dessutom arbetstagarna mer makt på sina arbetsplatser. Självaste grunden från Saltsjöbadsavtalet kvarstår dock: förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare är inte en angelägenhet för regeringen. Det är i stället huvudsakligen i samverkan mellan arbetstagare och arbetsgivare som reglerna för den svenska arbetsmarknaden sätts.
Värt att notera är dock att den arbetsrättsliga lagstiftningen i grund och botten bygger på politiska föreställningar och ställningstaganden, trots att den svenska modellen gör klart att regeringen i stort ska hålla sig utanför förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Detta faktum har också blivit tydligare under senare tid då ett flertal politiska partier börjat
ifrågasätta den svenska modellen och bland annat tillsatt en utredning som föreslog lättnader i lagen om anställningsskydd13.
2.3 Aktuell forskningsöversikt
2.3.1
Ungas engagemang i föreningslivet i stort
Som nämndes i inledningen går det kanske inte längre att påstå att det finns ett fullt lika levande föreningsliv som det en gång i tiden gjort, även om dessa svunna tider kommit att prägla Sverige som nation på många sätt. Vad som hänt längs vägen är dock att man redan år 2000 kunde urskönja en förhållandevis tydlig trend inom det svenska föreningslivet som visade att framför allt yngre personer inte i samma utsträckning intresserade sig för föreningslivet i stort14. Effekten av detta blev att medelåldern hos många av föreningarna därför sakta började krypa uppåt, och fackföreningarna var inte på något sätt ett undantag. På grund av detta har det gjorts flertalet insatser i syfte att bromsa denna utveckling, men det har
13 Marmorstein, 2020 14 SOU 2000:1, s. 199
11
gång efter annan visat sig vara svårt att åstadkomma en förändring. I stället ser det ut att peka åt den riktning där allt fler föreningar blir beroende av statliga och/eller kommunala stöd för att kunna upprätthålla sina verksamheter i stället för att själva kunna finansiera sina aktiviteter genom föreningsavgiften. Detta har sedan i sin tur medfört att det oberoende som
föreningslivet är tänkt att präglas av blir svårt att upprätthålla eftersom statliga och
kommunala stöd av förklarliga skäl färgas av vilka politiska partier som för tillfället styr. På senare tid har det även vuxit fram en oro för att yngre personer i allt större utsträckning saknar även ett politiskt engagemang, och detta oroar inte bara i Sverige utan även på internationell nivå15. Att äldre generationer oroar sig över en upplevd brist gällande yngre ditos engagemang och moraliska kompasser är dock i sig inget nytt fenomen, utan tycks vara mer regel än undantag, och bör kanske därmed inte tas på alltför stort allvar. Oron är inte heller nödvändigtvis helt befogad eftersom det nämligen trots allt framstår som att det visst finns ett politiskt engagemang hos unga. Däremot verkar det komma i uttryck på ett annat sätt än tidigare eftersom det i första hand är sakfrågor snarare än ett specifikt politiskt partis politik som ger upphov till engagemang, vilket även gett effekten att den politiska arenan i sig har bytt skepnad16. I de situationer där äldre hade valt att skicka in en insändare för att skapa debatt väljer snarare yngre att använda sociala medier och andra digitala arenor. På samma sätt väljer många partier att använda sociala medier för att på olika sätt rekrytera den yngre målgruppen eftersom det är just på olika digitala plattformar som de finns att nå. Detta märks inte minst genom att ett flertal partiledare valt att starta Youtube-kanaler där man sedermera
15 Amnå, Ekström & Stattin, 2016, s. 11f, Amnå & Ekman, 2012, s. 283,
Norris, 1999, s. 3f, Pattie et. al, 2002, 2).
12
använder olika digitala trender som ”mukbang”17 och ”vloggar”18 för att fånga de yngre personernas intresse, och samtidigt sprida respektive partis politiska budskap19.
Att internet har kommit att bli de yngres politiska arena blir desto mer intressant i relation till att ett återkommande resonemang kring varför yngre personer inte tycks vara lika intresserade av föreningslivet till stor del bygger på att internet har kommit att ta en stor plats i allas, men inte minst, de yngres liv20. Detta menas ha fått till följd att gemene man inte längre har samma tid och möjlighet att engagera sig i föreningslivet, samtidigt som yngre i större utsträckning än äldre präglas av ett individualistiskt snarare än kollektivistiskt resonemang kring både sina personliga och det omgivande samhällets angelägenheter21. Därtill verkar nyttan och
”nettovinsterna” av ett föreningsmedlemskap i större utsträckning än förr vägas mot den tid och engagemang det ”kostar”. Yngre tycks alltså ha inställningen att ett föreningsmedlemskap helt enkelt inte längre är värt insatsen det kräver – vare sig i tid eller pengar räknat22. Inom den statsvetenskapliga forskningen förde Inglehart (2008) redan under 70-talet fram hypotesen om att ett värderingsskifte var i antågande som skulle komma att få effekter på synen på de kollektiva kontra individuella angelägenheterna. Andra världskriget hade haft en stor inverkan på de som levde under tiden då kriget ägde rum, men även de som föddes som ättlingar till dessa personer påverkades givetvis av den situation och de ansträngningar som efterkrigstiden innebar. Fokus låg därför under lång tid för de allra flesta på att över huvud taget överleva, vilket i sin tur fick till följd att de rent materialistiska värdena i form av ekonomisk och fysisk trygghet var överordnade mycket annat. I takt med att världen så
17 Koncept där man spelar in när man äter mat och svarar på frågor eller på annat sätt interagerar med sin publik
via ex. YouTube.
18 En form av blogg i videoformat, det vill säga en sorts digital dagbok som sedan visas på ex. YouTube. 19 Busch, 2020, Lööf, 2020
20 Blomdahl et. al., 2014, s. 9f 21 Inglehart, 2008, s. 145f 22 Blomdahl et. al., 2014, s. 10
13
sakteliga återhämtade sig och många välfärdsstater fick sina samhällssystem att återigen fungera började dock fokus successivt skifta eftersom överlevnad kommit att bli en ren självklarhet. Gemene man har därför inte i dag överlevnad i fokus, men i stället har så kallade ”postmaterialistiska” värderingar tagit överhanden som inneburit att sådant som
självständighet, personlig utveckling och andra rent ”egoistiska” värden rangordnas högst upp, samtidigt som kollektivets väl och ve hamnat mer i skymundan. Dessa individualistiska värden har sedan fått ta större och större plats, och har därför kommit att påverka samhället utifrån ett flertal perspektiv. Bland annat syns effekterna inom de politiska partierna genom ständigt rasande medlemssiffror, vilket förstås inte är så märkligt eftersom föreningar bygger på just idén om ett kollektivt arbete och engagemang snarare än att fokus ligger på den enskilda individen inom gruppen.
2.3.2
Ungas relation till fackförbunden och -föreningarna
Den svenska fackföreningsanslutningen låg vid årsskiftet 1986/87 på 86 % bland de svenska löntagarna och är även i dag en av de högst uppmätta siffrorna – både på ett nationellt och internationellt plan23. Även under mitten av 90-talet uppnåddes liknande siffror som följd av den ekonomiska kris som fick till följd att det blev mycket oroligt på arbetsmarknaden och att många därtill blev arbetslösa. Parallellt med detta verkar det dock ha skett en generell
attitydförändring till medlemskap i fackföreningar åt det mer negativa hållet, vilket sedan i sin tur medförde att det inte längre var lika självklart att bli medlem24. Sedan detta har
utvecklingen bara pekat åt en nedåtgående riktning med successivt rasande siffror som följd, och att den fackliga anslutningen skulle leverera liknande siffror igen som 1986 och
dessförinnan är mycket osannolikt under överskådlig framtid.
23 Kjellberg, 2017, s. 25ff 24 Kjellberg, 2020, s. 47
14
Vad som går att konstatera gällande det som ligger till grund för ungas olika attityd till facklig organisering går att härleda till den unges val av utbildning25. En positiv attityd hittas
generellt bland elever på högskoleförberedande program, medan en negativ attityd återfinns hos elever på yrkesförberedande dito. Detta är i sig inget överraskande då uppfattningarna ser ut att vara desamma även i den äldre befolkningen om man tittar på tjänstepersoner kontra arbetare. Vad som däremot gör detta särskilt intressant och anmärkningsvärt är att
fackföreningsrörelsen i sig i grund och botten är sprungen ur arbetarrörelsen. Med andra ord har alltså den tjänstesektor med historiskt sett starkast anknytning till, och kanske rentav nytta av fackförföreningsrörelsen, successivt börja vända den ryggen – likaså deras barn26. De som däremot är mest positivt inställda till fackförbund bland yngre är generellt sett tjejer på högskoleförberedande program, medan dem mest negativt inställda är tjejer vid
yrkesförberedande program27.
Under 1990-talets början fanns en stigande grad av anslutning till fackförbunden bland unga, vilket har kommit att tolkas som att det vid den tiden fanns en förhoppning om att en facklig anslutning och därmed stärkta fackförbund skulle leda till en stabilisering på
arbetsmarknaden28. Dessa förhoppningar verkar dock inte ha kunnat införlivas av
fackförbunden, eftersom denna stigande anslutning efter bara några år successivt började sjunka igen. Kvar fanns dock en stor arbetslöshet – i synnerhet bland unga – och en avsaknad av fasta anställningar, vilket resulterade i att fackförbunden fick mycket svårt att tillvarata medlemmarnas intressen. Även när avgifterna för a-kassan höjdes 2007 kan man se att det
25 Bergström & Bertilsson, 2020, s. 7 26 Kjellberg, 2020, s. 7
27 Bergström & Bertilsson, s. 7 28 Kjellberg, 2020, s. 48f
15
framför allt var de som tillhörde millennie-generationen29 som valde att lämna
fackföreningarna eftersom man troligtvis ansåg att det var för ekonomiskt betungande att vara medlem i bådadera. Organisationsgraden gick heller inte upp under 2009 och 2010 då vi i Sverige hade en av de djupaste lågkonjunkturerna sedan 1930-talet, vilket är
anmärkningsvärt30. Att det är anmärkningsvärt beror på att det därmed stod tydligt att de som
vid den tiden var unga inte följde det mönster som de äldre statistiskt sett följer: mönstret att ansluta sig till fackförbunden i tider då det går sämre på arbetsmarknaden.
Vad som också går att konstatera är att andelen deltids- och visstidsanställningar samt andra former av anställningar som bygger på mer osäkra förhållanden har kommit att bli allt vanligare under de senaste decennierna, och att detta lett till att de allra flesta unga i dag startar sina yrkesliv med den typen av anställningar31. Trenden tycks heller inte gå åt någon
annan riktning, utan snarare verkar det som att denna typ av anställningar i stället successivt ökar – inte minst bland yngre. Det går också att redan nu se hur de osäkra anställningarna påverkat och fortsätter påverka de yngres benägenhet att ingå fackligt medlemskap, vilket kan vara förståeligt eftersom anställningsformen bidrar till känslan av att det inte finns någon nytta av medlemskapet och därför väljer att avstå. Den stegvis sjunkande organisationsgraden får dock effekten att det försvårar möjligheterna för fackförbunden att upprätthålla en stark position inom arbetslivet. Sviktande medlemssiffror resulterar i en minskad makt, vilket slutligen slår tillbaka på både den som är och inte är medlem i en fackförening eftersom en stor del av arbetsförhållandena görs upp om mellan fackförbunden och arbetsgivarförbunden. Däremot gynnar det förstås arbetsgivaren som i stället vinner makt.
29 Personer födda runt 1977–1997 30 Kjellberg, 2020, s. 12 samt 43f 31 Kjellberg, 2020, s. 49
16
Att de mer osäkra anställningsformerna blivit mer vanligt förekommande kan alltså vara en av de bakomliggande faktorerna till den sjunkande organisationsgraden. Vad som också kan utgöra en del av förklaringen är att yngre även tycks sakna grundläggande kunskap kring vad fackförbunden och -föreningarna gör och vad de fyller för funktion på arbetsmarknaden32. Bland ungdomar som gått på gymnasiet under 2010, 2014 och 2019 uppger bara 40 procent att antingen fackföreningen eller kollektivavtalen har störst betydelse för lönesättningen33. Samtidigt kan inte mer än 45 procent uppge vad ett kollektivavtal är, och av dessa är det ytterst få som kan ange mer än två saker som ett kollektivavtal behandlar34. Det är heller inte en majoritet av de tillfrågade som uppger att de skulle föredra att jobba på en arbetsplats där de flesta är med i en fackförening, men däremot uppger mer än en tredjedel att det inte ens spelar dem någon roll35. Ungdomar av i dag är därtill mycket splittrade i frågan om huruvida det är fackförbunden eller humanistiska värderingar som utgör den huvudsakliga grunden till den svenska välfärden – men de flesta har inte ens bildat sig någon uppfattning i frågan. Sammanfattningsvis kan alltså konstateras att många saker hänt sedan Saltsjöbadsavtalet signerades på 30talet, och att de yngre verkar agera och resonera kring fackförbund och -föreningar på ett sätt som inte överensstämmer med tidigare handlingsmönster, syns tämligen tydligt. Detta talar alltså för att fackföreningarnas medlemstapp inte enbart bottnar i
förändrade normer gällande anställningsomfattning, utan att det också finns hypotetiska förklaringar i förändrade värderingar och sätt att se på fackförbundens plats i demokratin – men också generell okunskap på området.
32 Kjellberg, 2020, s. 50f
33 Bergström & Bertilsson, 2020, s. 16
34 15,3 procent (högskoleförberedande program) respektive 8,6 procent (yrkesförberedande program) 35 Bergström & Bertilsson, 2020, s. 6f
17
3. Teoretiska utgångspunkter
Följande kapitel kommer att beskriva teoribildningen kring generationstillhörighetens betydelse för individen i syfte att klargöra
uppsatsens teoretiska perspektiv.
3.2 Generationsteorin
Uppsatsen använder sig delvis av generationsteorin som utgångspunkt, vilken tar sitt avstamp inom sociologin och utvecklades i grund och botten av den tyske sociologen Karl
Mannheimer36. Mannheimer verkade under tidigt 1900-tal, och även om många tillägg har
gjorts till hans teori sedan dess, består fortfarande hans grundläggande resonemang. Han menade nämligen att en stor del av varför vi människor beter oss och tycker som vi gör kan förklaras genom den historiska och socio-kulturella kontext vi växt upp i. Med andra ord är det enligt generationsteorin inte ett märkligt fenomen hur äldre och yngre många gånger kan både förbryllas och förfäras över hur åsikterna sinsemellan kan gå isär kring teman om både högt och lågt. Teorin menar i stället att förklaringen mycket väl kan ligga i att de på
gruppnivå växt upp under olika kontexter, vilket sedermera kommer till uttryck i dessa meningsskiljaktigheter.
Det finns dock inga exakt dragna linjer för vilka som tillhör och inte tillhör en generation, utan gränsdragningarna kan se olika ut beroende på vilken forskning du tittar på37.
Gränsdragningarna kan också förändras över tid eftersom det inte är förrän på längre sikt som
36 Lyons, 2003, s. 87ff 37 Dimock, 2019
18
man egentligen kan få en uppfattning om vilka gemensamma värderingar och tankesätt som tycks vara signifikanta för en grupp individer och vart gränsen rent tidsmässigt ska dras för när dessa värderingar och tankesätt börjar och slutar. Det kan därmed dras en slutsats om att vilka exakta årtal som gäller för vilka generationer kan variera något av olika anledningar, även om en av de mest vanliga uppdelningarna är enligt den tabell som följer38.
Baby boomers Generation X Millennials
1946–1964 1965–1976 1977–1997
Källa: Zukin et. al., (2006)
Det som däremot är gemensamt för samtlig generationsforskning är att man kontinuerligt försöker identifiera de olika gemensamma händelser och ”trauman” som med stor sannolikhet kommit att påverka personerna inom ett visst åldersspann på ett sådant sätt att händelserna satt spår i dess grundläggande värderingar39. Denna typ av påverkan anses framför allt ske i
barn och- ungdomsåren då det i synnerhet är under den perioden av sitt liv som själva fundamentet för ens värderingar gjuts. Exempel på denna typ av händelser skulle kunna vara perioder då det på ett globalt och/eller nationellt plan varit ekonomiskt ansträngt, samtidigt som även sådant som terrorattacker, andra världskriget, mordet på Olof Palme och – icke att förglömma – internets inträde i det vardagliga livet skulle kunna räknas till den typen av händelser. Detta eftersom de fått långtgående konsekvenser på ett nationellt eller globalt plan och man därför även på ett individuellt plan som barn/ungdom fått uppleva en sorts ”före och efter” händelsen.
När man beskriver en generation har man alltså försökt ta fasta på specifika händelser, upplevelser och omständigheter som har påverkat den ”kullen” av barn och ungdomar så till
38 Silent generation och generation Z är i detta fall exkluderade eftersom de som grupp räknad inte är inkluderad
i analysen.
19
den grad att de gett en inverkan på dessa individers attityder och värderingar40. Samtidigt är det också viktigt att ha i åtanke att det finns många andra omständigheter som påverkar en individs värderingar och tankesätt genom livet, och som därför blir viktiga att skilja från generationsmässiga påverkningar. Exempel på en av dessa övriga faktorer som spelar in är livscykeleffekten, som handlar om hur värderingarna kan påverkas av var individen befinner sig i livet och vilka aktuella krav och förväntningar som därför finns på denne41. Att det därtill hela tiden händer saker i vår omvärld som på olika sätt påverkar oss i våra sätt att tänka och resonera behöver inte heller innebära att det nödvändigtvis är tal om en generationseffekt, utan kan mycket väl vara en periodeffekt. Distinktionen mellan en generationseffekt och en periodeffekt ligger i hur länge värderingen kvarstår, vilket innebär att om värderingen inte cementeras i individerna på gruppnivå är det i första hand fråga om en periodeffekt. Det kan alltså konstateras att det gäller att försöka skilja på de olika påverkansfaktorerna. Dock kommer denna uppsats inte göra någon ansats att skilja rena generationseffekter från livscykel- och periodeffekter.
I studiet av generationer fyller det också en funktion att lyfta blicken bortom landsgränserna eftersom det med tiden visat sig att generationsmässiga likheter sträcker sig långt över dessa – mycket tack vare en allt mer globaliserad värld42. Med andra ord har det i dag inte fullt lika stor betydelse om vi tittar på inhemsk eller utländsk forskning kring generationer, eftersom skillnaderna mellan länderna kan förväntas vara förhållandevis små och därmed av inte särskilt stor betydelse. Varje generation har dessutom sina egna ”mentorer”, som visserligen inte behöver vara officiellt utsedda, men som ändå har en stor makt över generationen på olika sätt genom att agera förebilder för den43. Framför allt tycks mentorerna ha en stor
40 Lyons, 2003, s. 88f 41 Wass, 2008, s. 30f
42 Edmunds & Turner, 2005, s. 563f 43 Ibid
20
betydelse när det gäller vilka värderingar som generationen får på grund av att mentorernas värderingar sipprar ner i generationen, och det kan därför vara relevant att studera vilka dessa mentorer varit för respektive generation som studeras. Detta är inget som kommer att göras närmare i denna studie, men öppnar upp för intressanta frågeställningar att eventuellt bygga vidare på i framtida forskning.
21
4. Metod
4.1 Forskningsdesign och alternativa metoder
Designupplägget för den empiriska delen av uppsatsen är kvantitativ och har en hypotesprövande ansats. Detta sker genom att analysera stora mängder data från SOM-undersökningar, vilket därmed förordar en statistisk analys. Den hypotes som prövas är att generationstillhörighet har en betydelse för sannolikheten att engagera sig aktivt i en fackförening.Att studera generationsmässiga skillnader kan givetvis göras på ett flertal sätt och beror huvudsakligen på vad undersökningen önskar kunna dra för slutsatser. Den statistiska analysen är att förorda i fallet för denna undersökning då den i huvudsak syftar till att uttala sig om eventuella mönster och samband hos generationsgrupperna i stort44.
4.2 Material
Materialet som kommer att studeras är kumulativa data från de rikstäckande SOM-undersökningar som är gjorda mellan 1986 och 201945. SOM-undersökningarna är ett lämpligt material för analys eftersom de dels har många respondenter, vilket skapar goda förutsättningar för att kunna uttala sig om mönster, dels för att SOM-undersökningarna i sig själva syftar till att just kunna analysera hur olika former av samhällsförändringar också formar värderingar och attityder inom områdena politik, samhälle och opinion46. Att datan därtill är kumulativ medför utökade möjligheter att uttala sig om generationsmässiga mönster snarare än de period- eller livscykelbundna omständigheter som skulle kunna föreligga
44 Esaiasson et. al., 2017, s. 68f
45 Göteborgs universitet – SOM-institutet, 2021 46 Svensk nationell datatjänst, 2020
22
resultaten om studien utgick från årsspecifik data. I stället kan vi genom kumulativa data få ett sammantaget svar på hur respektive generation svarat under olika perioder av livet.
4.3 Operationalisering
Undersökningens beroende variabel behandlar huruvida respondenterna är aktiva eller inte i en facklig förening. Variabeln är ursprungligen kodad med svarsalternativen (1) icke
medlem/nej, (2) medlem/ja och (3) medlem och har något uppdrag. Eftersom uppsatsen intresserar sig för aktiva medlemmar i fackföreningar har därför variabeln omkodats till en dummy där svarsalternativ 1+2 utgör 0=inte aktiv och svarsalternativ 3 omvandlas till 1=aktiv. Uppsatsen har därmed som utgångspunkt att vad som definierar ett aktivt medlemskap är att medlemmen valt att ta sig an ett uppdrag inom föreningen.
Generationsvariabeln som studien använder sig av är kategoriserad i enlighet med vad som nämns i uppsatsens teoretiska avsnitt: baby boomers (födda 1946–1964), generation X (födda 1965–1977) och millennials (1977–1998). Silent generation (födda 1928–1945) har
exkluderats för att begränsa studien till efterkrigs-generationerna. Generation Z, vilken är nästföljande generation efter millennials (födda ca. 1998 och framåt) finns inte med som ett eget värde i variabeln och undersökningen kommer därför inte kunna uttala sig om denna generation i förhållande till forskningsfrågan. Generation baby boomers har sedan konsekvent använts som indikator. Variabeln ”generationstillhörighet” bör sedermera förstås utifrån uppsatsens teoretiska del som gör gällande:
• att generationstillhörighet genererar generationstypiska värderingar som formats genom det samhälle och de ekonomiska förutsättningar som funnits för respektive generation.
23
I fallet för denna studie bör med andra ord generationens effekt på sannolikheten för att vara en aktiv kontra inte aktiv medlem i en fackförening förstås som att det kan vara värderingar som ligger till grund för detta.
I undersökningen kommer även kontrollvariabler att adderas för att minska risken för spuriositet – det vill säga falska samband47. Kontrollvariblerna utgörs av
anställningsomfattning och utbildningsnivå, vilka enligt tidigare forskning använts som förklaringsmodeller för fackföreningsrörelsen dalande medlemssiffror48. Variabeln
anställningsomfattning kommer att mätas genom att utgå från hur många timmar per vecka som respondenten arbetar, och kommer därför endast kunna svara för hur heltids- kontra deltidsanställda förhåller sig i relation till att aktivt engagera sig fackligt. Variabeln är ursprungligen kodad utifrån antal arbetstimmar per vecka, där variabelvärdena är (1) = 1–19 timmar, (2) = 20–34 timmar, (3) = 35–40 timmar, (4) = 41–50 timmar (5) = 51 timmar eller mer. Denna kodades sedan om så att kategori 1–2 blev (0) = deltidsarbetande och kategori 3– 5 blev (1) = heltidsarbetande. Variabeln ”utbildningsnivå” består av två kategorier där (0) = inte eftergymnasial utbildning och (1) = eftergymnasial utbildning. Sammantaget är därmed samtliga variabler att betrakta som bakomliggande variabler, och om generationsvariabeln har en självständig signifikant effekt även efter att anställningsform och utbildningsnivå förts in i analysen så kan det konstateras att det finns grund för hypotesen att generationstillhörigheten påverkar sannolikheten för ett aktivt fackligt engagemang. Om effekten av
generationstillhörigheten däremot försvinner vid kontroll för anställningsomfattning och anställningsform kan det indikera att anledningen till att det fackliga engagemanger har avtagit hos yngre personer inte kan förklaras av generationstillhörigheten, men däremot ev. av anställningsomfattning och/eller utbildningsnivå.
47 Sundell, 2012
24
Trots att det finns en stor tidsmässig fördel i att undslippa att utforma och genomföra
enkätundersökningar själv, finns ett problem med att använda andras data, vilket självfallet är att man omöjligen kan konstruera frågorna i enkäten precis som man själv vill ha dem49. I stället får man arbeta utifrån de variabler som finns tillhands och försöka hitta dem som i största möjliga mån passar undersökningens syfte och frågeställningar. Detta har fördelaktigt nog inte varit ett större problem för denna undersökning då SOM-undersökningarna täcker in väldigt många områden och ställer frågor på samma tema utifrån olika perspektiv, vilket gjort att det fungerat förhållandevis väl att hitta lämpliga variabler i materialet. Exempelvis har respondenterna fått svara på om de har uppdrag i en facklig organisation, vilket passat väl för denna undersökning.
4.4 Logistisk regression
Nu har vi tagits oss till den del då analysmetoden presenteras, vilket i detta fall rör sig om en logistisk regression. Denna metod mäter likväl som den linjära regressionen samband mellan variabler, men uttalar sig främst om sannolikheter att något ska inträffa50. Att ”aktivt
medlemskap” är en binär variabel som kräver ett ja- eller nej-svar är också det som är avgörande för valet av att genomföra en logistisk regressionsanalys eftersom det är det bästa sättet att mäta samband mellan variabler som är just binära och befinner sig på
nominalskalenivå. Här fyller alltså den logistiska regressionsanalysen funktionen att hjälpa till med att förstå samband som är kurvlinjära och där datan är snedfördelad51.
49 Barmark & Djurfeldt, 2015, s. 52f 50 Sundell, 2011a
25
När man gör en logistisk regressionsanalys erbjuds en rad uträknad data att förkovra sig i, men långtifrån alla dessa kommer att ges en förklaring eller analyseras i denna undersökning. Den logistiska regressionsanalysen är heller inte lika enkel att tolka som den linjära, vilket delvis är på grund av att sambandet som tidigare nämnt är kurvlinjärt52. Med detta i åtanke hålls därmed analysen förhållandevis sparsmakad och lägger i första hand fokus på B-koefficientens effekt för de oberoende variablerna samt signifikansnivån (Sig.) för dessa.
Vad som anses göra den logistiska regressionen tämligen svår att greppa har huvudsakligen att göra med att den bygger på odds, men inte riktigt på det sättet vi är vana vid53. När vi exempelvis tittar inom betting brukar låga odds innebära en stor sannolikhet, medan höga odds innebär en liten sannolikhet, och den logistiska regressionen kan därför upplevas som att den tänker något bakvänt eftersom stor sannolikhet innebär höga odds enligt denna form av analys. Det viktigaste att initialt notera är huruvida B-koefficienten är positiv eller negativ då den, precis som för linjära regressioner, talar om huruvida den oberoende variabeln har en positiv eller negativ effekt på den beroende54. Logistiska regressioner bygger ju däremot på odds, vilket innebär att det som B-koefficienten egentligen står för är den procentuella förändringen i oddset för att den beroende variabeln ska ha värdet 1. För att göra detta mer begripligt multiplicerar man B-koefficienten med 100, och man får då den färdiga
procentsatsen för oddset för att den beroende variabeln ska vara 1 om den oberoende
variabeln ökar med 1. Detta kan sedan utläsas som att oddset antingen ökar eller minskar, och beror givetvis på om B-koefficienten är positiv eller negativ. I fallet för denna undersökning kan alltså B-koefficienten exempelvis berätta oddset för att vara högutbildad och aktiv i en förening. När man däremot jobbar med en variabel som – liksom generationsvariabeln –
52 Sundell, 2011b
53 Bjerling & Ohlsson, 2010, s. 3 54 Sundell, 2011a
26
består av fler värden än 0 och 1 väljer man ett av variabelns värden som indikator, vilket i denna undersökning kommer vara generation baby boomers. B-koefficienten berättar då i stället oddset för att tillhöra generation X och vara aktiv i en fackförening i relation till att tillhöra generation baby boomers och vara aktiv i en fackförening.
Även exponenten av B-koefficienten, Exp(B) brukar redovisas i en logistisk regression och visar sedan ett ”odds-ratio”, vilket på svenska kan översättas till ”odds-förhållande”55. Det här talet visar med andra ord förhållandet mellan oddset i en grupp i relation till oddset i en annan grupp. Om Exp(B) är mindre än 1 tolkas det som att oddset är lägre i de som har högre värden på den oberoende variabeln, medan värden större än 1 tolkas som att oddset är högre i de som har högre värden.
I den linjära regressionen brukar R-värdet – eller kanske snarare det justerade R2-värdet – ofta användas för att mäta andelen förklarad variation eller hur väl modellen passar datan, men dessvärre finns inget lika träffsäkert mått när man pratar om logistiska regressioner56. I stället går åsikterna isär kring hur man på bästa sätt kan mäta detta, vilket gör att analysen kommer att redovisa två av de mer vanligt förekommande: Cox & Snell samt Nagelkerke R2. Dessa två
mått är så kallade ”pseudo-R2-mått” och får – i likhet med det klassiska R2 – gärna vara så nära 1 som möjligt, även om de egentligen inte kan tolkas som ett värde på modellens förklaringskraft. Eftersom det dock som tidigare nämnt inte är alldeles enkelt att tolka dessa värden kommer inte alltför stor vikt läggas vid dessa i analysen.
Vad som däremot är helt i linje med tolkningen i en linjär regression är den statistiska
signifikansen (Sig.) som säger hur stor sannolikheten är att det mönster vi identifierat hos våra
55 Sundell, 2011a
27
respondenter även skulle återfinnas i populationen – med andra ord: hur stor är risken att vårt resultat bara beror på slumpen57? Ju lägre värdet är, desto mindre är också risken, men vilket lägsta värde som ska anses godtagbart för att resultatet ska räknas som statistiskt signifikant beror huvudsakligen på hur stor undersökningsunderlaget varit. I fallet för denna
undersökning är respondenterna tusentals, och principen säger då att den lägsta godtagbara nivån för signifikansvärdet därmed bör vara <0,005, det vill säga ge en säkerhet på 95 % om att sambandet skulle återfinnas i populationen.
28
5. Analys
I följande kapitel kommer analysens resultat att presenteras, vilken är indelad i tre stegvisa modeller. I den första modellen presenteras resultatet för respektive generations sannolikhet att vara aktiv i en fackförening. Den
andra modellen presenterar resultatet för respektive generations sannolikhet att vara aktiv i en fackförening när även variabeln anställningsomfattning adderas, medan den tredje och sista modellen även
inkluderar en variabel för utbildningsnivå.
5.1 Modell 1
Antal respondenter Cox & Snell R square Nagelkerke R square
25483 .004 .014
Beroende variabel: aktiv i fackförening
Oberoende variabel: generationstillhörighet B Effekt Exp(B)
Baby boomers (indikator) - - - Generation X -,100* Negativ ,905 Millennials -,837** Negativ ,433 Constant -2,982** Negativ ,051
** = sig. 0,000-nivå, * = sig. 0,005-nivå
I denna första modell görs ett initialt test av huruvida generationstillhörigheten över huvud taget har någon effekt på sannolikheten för ett aktivt medlemskap i en fackförening.
Generation baby boomers används som tidigare nämnt som indikator, vilket gör att resultaten för varje generation konsekvent ska utläsas som ”i relation till att tillhöra generation baby boomers”. För både generation X som millennials kan konstateras att effekten är negativ, vilket innebär att det har en negativ effekt på sannolikheten att tillhöra såväl generation X som generation millennials och vara aktiv i en fackförening i relation till att tillhöra
29
tidigare forskning som menar på att baby boomers på ett generellt plan bör vara den
generation som mest troligt är aktiva medlemmar i fackföreningar eftersom de har en större benägenhet att värdera kollektiva angelägenheter och därför ansluta sig till kollektiva sammanslutningar58. Som synes är även den negativa effekten olika stor för generation X respektive millennials. Detta kan tolkas som att det stödjer och går i linje med idén om att postmaterialistiska värderingar vuxit fram över tid, och vilka sedermera gett effekter på benägenheten att ansluta sig till fackliga föreningar59. Sammantaget verkar det alltså såhär långt i analysen som att det finns visst stöd för att generationstillhörigheten har en betydelse för sannolikheten att vara en aktiv medlem i en fackförening. Som nämndes i metodavsnittet går det att diskutera vad som är ett bra mått på modellens förklaringskraft – vilket blir väldigt tydligt i den här analysens samtliga modeller. Som synes ger såväl Cox & Snell som
Nagelkerkes R2-värde inte särskilt höga resultat, men likväl är utfallen olika och blir därför
svåra att dra några slutsatser kring.
5.2 Modell 2
Antal respondenter Cox & Snell R2 Nagelkerke R2
25483 .003 .013
Beroende variabel: aktiv i fackförening Oberoende variabler: generationstillhörighet + anställningsomfattning (deltid – heltid)
B Effekt Exp(B)
Baby boomers (indikator) - - - Generation X ,185* Positiv 1,203 Millennials -,292** Negativ ,747 Anställningsomfattning ,824** Positiv 2,280 Constant -4,057 Negativ ,017
** = sig. 0,000-nivå, * = sig. 0,005-nivå
58 Inglehart, 2008, s. 145f
30
I modell 2 adderas anställningsomfattning som är analysens första kontrollvariabel. I denna modell kan vi se att sannolikheten för en person i generation X att ha ett aktivt medlemskap i en fackförening (i relation till att tillhöra generation baby boomers) ökar när
anställningsomfattning inkluderas – effekten går till och med från att vara negativ i modell 1 till att nu i modell 2 vara positiv. Den negativa effekten av att vara en millennial kvarstår dock i likhet med modell 1, även om den avtagit något. Det framstår också som att en
heltidsanställning ökar sannolikheten för ett aktivt medlemskap i en fackförening, vilket ligger i linje med tidigare forskning om facklig anslutning60 och talar därmed för att
anställningsomfattning har en betydelse för huruvida man väljer att engagera sig aktivt i en fackförening eller ej. Samtidigt går det också att dra slutsatsen att generationstillhörighet fortsatt har en signifikant effekt vid kontroll för anställningsomfattning. En potentiell tolkning är därför att den effekt som kvarstår möjligen skulle kunna grunda sig i förändrade
värderingar gällande kollektiva sammanslutningar, i enlighet med uppsatsens teoretiska resonemang och tidigare forskning på området. Även i detta fall är såväl Cox & Snel samt Nagelkerkes R2-värde tämligen lågt – det är till och med så att värdet har sjunkit marginellt från förra modellen. Att värdet sjunkit är förstås anmärkningsvärt med tanke på att i synnerhet anställningsomfattning uppges vara en betydande faktor bakom yngre personers avtagande engagemang inom fackföreningarna enligt tidigare forskning61. Att detta inträffar skulle dock möjligen kunna förklaras med att variabeln anställningsomfattning på ett inte tillfredsställande sätt fångar upp tillräckligt många aspekter av anställningsomfattning.
60 Kjellberg, 2020, s. 48ff 61 Ibid.
31
5.3
Modell 3
Antal respondenter Cox & Snell R2 Nagelkerke R2
24341 .003 .013
Beroende variabel: aktiv i fackförening Oberoende variabler: generationstillhörighet + anställningsomfattning +
utbildningsnivå (ej eftergymnasial utb. – eftergymnasial utb.)
B Effekt Exp(B)
Baby boomers (indikator) - - - Generation X ,176* Positiv 1,192 Millennials -,306** Negativ ,736 Anställningsomfattning ,820** Positiv 2,270 Utbildningsnivå ,104** Positiv 1,110 Constant -4,195 Negativ ,015
** = sig. 0,000-nivå, * = sig. 0,005-nivå
I den tredje och sista modellen testas generationstillhörighetens effekt på sannolikheten att vara aktiv i en fackförening när såväl variablerna anställningsomfattning likväl som utbildningsnivå adderas. Vid en första anblick verkar det inte som att det finns några nämnvärda skillnader från resultaten i modell två. Samtliga positiva respektive negativa effekter för generation X och millennials, likväl som för anställningsform är fortsatt desamma – men däremot går det att konstatera att B-koefficienterna ändrat sig till viss del. Den positiva effekten av anställningsomfattning och att tillhöra generation X har avtagit något, medan den negativa effekten av att tillhöra generation millennials ökat något. Samtidigt har respektive R2-värden dock inte förändrats, vilket skulle kunna indikera att variabeln utbildningsnivån inte hjälper till att förbättra modellen. Detta skulle sedan i sin tur kunna tala för att variabeln i sig inte har någon större betydelse för sannolikheten för ett aktivt medlemskap i en
fackförening, även om det ändock går att konstatera att en positiv effekt föreligger. Den positiva effekten går sedermera att utläsa som att en eftergymnasial utbildning också har en positiv effekt på sannolikheten för att vara aktiv i en fackförening i relation till att som mest endast ha en gymnasieutbildning. Denna studie fokuserar i första hand som bekant på
32
huruvida yngre personers avtagande intresse för aktiva medlemskap i fackföreningsrörelsen kan förklaras av generationstillhörighet, och utifrån den sammantagna bilden när samtliga modeller presenterats och analyserats finns det indikationer om att generationstillhörigheten möjligen kan tillskrivas en förklaringskraft.
33
6. Diskussion och slutsatser
Denna uppsats har haft som syfte att bidra till förståelsen kring yngre personers avtagande
intresse för ett aktivt medlemskap inom fackföreningsrörelsen, där ett aktivt medlemskap
karaktäriserats av att åta sig ett förtroendeuppdrag inom fackföreningen. Fokus för studien har varit att utifrån en kvantitativ ansats undersöka generationstillhörighet som delförklaring till varför yngre personers aktiva engagemang i fackföreningslivet avtar.
Uppsatsens vägledande frågeställning har varit ”Kan yngre personers avtagande intresse för
aktiva medlemskap i fackföreningsrörelsen förklaras av generationstillhörighet?”. För att
kunna svara på detta har ett flertal sambandsanalyser gjorts där två kontrollvariabler har tillförts analysen: anställningsomfattning och utbildningsnivå. Utifrån tidigare forskning framstår det som att yngre generationer av i dag har utvecklat andra värderingar än de tidigare, vilka fått till följd att yngre inte i samma utsträckning väljer att ansluta sig till kollektiva sammanslutningar – må det vara fackliga, politiska eller andra former av
föreningar62. Denna studie hittar stöd för att generationstillhörighet har en självständig effekt på sannolikheten för att vara aktiv inom en fackförening utöver anställningsomfattning och utbildningsnivå, där det i synnerhet är att tillhöra generation millennials som innebär en negativ effekt på sannolikheten för att vara en aktiv medlem. Detta medför att undertecknad utifrån de teoretiska resonemangen drar slutsatsen att detta skulle kunna tänkas bero på värderingsskiften.
62 Berglund & Esser, 2014, s. 52f; Blomdahl, Elofsson, Åkesson & Lengheden, 2014, s. 25; Inglehart, 2008, s.
34
Vidare belyser tidigare forskning den förändrade anställningsomfattningen som en förklaring till ett minskat intresse för att bli en aktiv medlem i fackföreningar eftersom heltidsarbete och tillsvidareanställningar inte längre är norm bland yngre63. Detta kan också delvis bekräftas i uppsatsens undersökning då den visar att sannolikheten för en heltidsarbetande att inneha ett aktivt medlemskap är större än för en person som är deltidsarbetande. På samma sätt går det också att konstatera att en eftergymnasial utbildning innebär en ökad sannolikhet för att vara aktiv i en fackförening. Det bör samtidigt utdelas en brasklapp eftersom de identifierade signifikanta samband som uppmätts inte innebär en säkerhet för signifikansen i sin helhet. Samtliga R2-värden genom analysens gång ger nämligen en fingervisning om att samtliga variabler inte nödvändigtvis på ett tillfredsställande sätt fångat upp de faktorer som ligger bakom varför man väljer att engagera sig aktivt i en fackförening. Samtidigt går åsikterna isär kring hur man på bästa sätt mäter förklaringskraft och modellers styrka när det gäller logistisk regression, vilket nämndes i uppsatsens metodologiska genomgång och gör att undertecknad väljer att uttala sig med viss försiktighet om just detta.
För att summera uppsatsen i sin helhet kan dock fastslås att den utifrån ett flertal perspektiv belyst hur yngre personers benägenhet att ansluta sig till såväl föreningslivet i stort likväl som fackföreningslivet i synnerhet drastiskt har förändrats under de närmast 90 år som passerat sedan Saltsjöbadsavtalet signerades under 30-talet. Svenska arbetstagare har gått från att stå på barrikaderna för att slåss för rättigheter som betald semester, skäliga löner och
anställningsskydd till att i dag tangera att ta mycket för givet och därmed kanske tappat den självklara kopplingen till fackföreningarna. Parallellt med detta verkar yngre värdera saker på andra sätt än de äldre som varit med och byggt upp den svenska modellen, där det i synnerhet är skillnaden mellan att värdera individualistiska framför kollektivistiska mål och meningar
35
som tycks stå för den stora skillnaden. Att yngre i allt högre grad verkar värdera de individuella angelägenheterna högre än de kollektiva riskerar att på sikt göra den svenska modellen bräcklig, eftersom fackförbunden jobbar för just kollektivets angelägenheter. I kampen mellan jagets och lagets bästa, är det enligt fackföreningarnas filosofi laget som vinner, men om nya generationens arbetstagare är övertygade om att jaget är viktigare är det därför inte konstigt att de inte söker sig till fackföreningarna över huvud taget – ännu mindre engagerar sig aktivt inom dem. Den svenska modellen bygger samtidigt på att arbetstagarna organiserar sig och jobbar aktivt för att vara en jämnvikt gentemot arbetsgivarsidan64. På sikt riskerar annars arbetsgivarna organisera sig så till den grad att de har möjlighet att ”köra över” arbetstagarsidan, och partsmodellen tappar då såväl legitimitet likväl som sitt övergripande syfte.
Att yngre har andra värderingar än äldre behöver dock i sig självt inte vara ett problem, utan är snarare mer regel än undantag och därmed ett faktum som innebär att samhällen hela tiden förändras, och att vi som lever och verkar i dessa samhällen kontinuerligt behöver följa med i utvecklingen. Enligt generationsteorin är det dessutom synnerligen svårt att försöka motverka eftersom våra värderingar samtidigt formas av vår samtid och just den tid vi själva växer upp i65. Yngre generationer av i dag har kanske inte behövt lägga sitt fokus på överlevnad och att sätta trygghet i första rummet, utan har i stället haft möjligheten att kosta på sig att prioritera andra saker och – inte minst – sätta sig själv först på många sätt66. Det må framstå som
provocerande för de generationer som tänker annorlunda, men att detta ska gå att påverka på ett mer djuplodat plan är enligt generationsteorin inte särskilt troligt. Inte heller att
arbetsmarknaden förändras och därmed också förutsättningarna för de anställningsnormer vi
64 Kjellberg, 2020, s. 86 65 Lyons, 2003, s. 87ff 66 Inglehart, 2008, s. 145f
36
har i dag går rimligen att egentligen påverka. Hela tiden automatiseras, försvinner och förändras många jobb, vilket är en naturlig konsekvens av att bland annat den tekniska utvecklingen ständigt går framåt. Däremot är det rimligt att tänka sig att fackförbunden på ett bättre sätt behöver förstå, möta och kontinuerligt anpassa sin föreningsverksamhet utifrån de arbetstagare som verkar på den svenska arbetsmarknaden just för tiden för att helt enkelt öka chanserna för aktiva medlemskap hos såväl yngre som äldre arbetstagare.
Att också som fackförbund och -förening välja att vara med i de forum (företrädelsevis digitala) där yngre generellt sett befinner sig bör hjälpa rekryteringen, eftersom det onekligen finns ett intresse för att engagera sig på olika sätt så länge plattformen är den rätta67. En bättre anpassning till de nya och yngre målgrupperna inom fackföreningslivet skulle i förlängningen också kunna underlätta partsmodellens och fackföreningsrörelsens överlevnad även i
framtiden, samtidigt som ett sådant agerande ur ett ännu bredare perspektiv också skulle kunna få effekter på demokratins fortlevnad. Vidare kan det även finnas ett syfte i att försöka hitta viktiga mentorer och förebilder som yngre generationer ser upp till, eftersom de har stor makt över ”sin” generation och därför skulle kunna påverka generationens syn på att vara en aktiv medlem68.
Sammantaget är det alltså många pusselbitar som gör att det inte längre tycks föreligga en lika stor självklarhet att anta ett aktivt medlemskap i en fackförening som det förr gjorde, och även om det ännu inte är försent att påverka situationen verkar det inte bättre än att det är hög tid att faktiskt agera. För om vi vill att den svenska modellen ska överleva behöver vi
arbetstagare som på olika sätt är aktiva – unga som gamla.
67 SOU 2020:8 s. 289f; MUCF, 2018 68 Edmunds & Turner, 2005, s. 563f
37
6.1 Uppslag för framtida forskning
En studie av detta slag har naturligtvis sina begränsningar, men skulle om inte annat kunna användas som en fingervisning om riktningen för fler och mer fördjupade studier. I fallet för denna studie drar undertecknad slutsatsen att det skulle finnas ett stort värde i att fortsätta studera yngres avtagande intresse för aktiva medlemskap inom fackföreningarna utifrån mer kvalitativa ansatser för att få en betydligt bättre bild över vilka faktiska värden som väger tyngst. Ett möjligt kvalitativt tillvägagångssätt hade kunnat vara att genom djupintervjuer undersöka generationsmässiga skillnader när det gäller värderingar av och synsätt på fackförbundens plats inom välfärden och vad som motiverar ett aktivt medlemskap och engagemang i fackföreningsrörelsen. I enkätform hade det också exempelvis varit intressant att ställa frågor som hur man värderar högre lön framför fler semesterdagar och vice versa och hur man ställer sig i frågan om att förhandla om inte bara lön utan även andra förmåner som i dag regleras i kollektivavtalen. Genom den typen av frågor hade man kunnat få en bra bild över hur de olika generationerna förhåller sig till sådant som i allra hösta grad knyter an till sådant som den svenska modellen finns till för. Samtidigt hade det också kunnat ge en bättre bild av huruvida generationerna ”lever som de lär”, och med det menat om de i förhållande till just arbetslivsrelaterade frågor de facto är så kollektivistiska kontra individualistiska som de anses vara i andra frågor. Vad som också hade varit intressant är att göra jämförelser med de övriga nordiska länder som valt att använda liknande modell som den svenska för att
undersöka likheter eftersom generationsvisa likheter och olikheter bör återfinnas även bortom landsgränserna69.
38
7. Käll- och litteraturförteckning
Allison, P. (2013). ”What’s the Best R-sqaure for Logistic Regression?” URL: https://statisticalhorizons.com/r2logistic
Amnå, E. Ekström, M. & Stattin, H. (2016). Ungdomars politiska utveckling. Slutrapport från ett forskningsprogram. Stockholm: Makadam Förlag
Amnå, E. & Ekman, J. (2012). Political participation and civic engagement towards a new typology. Human Affairs. 22:3, s. 283-300. URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-22607 [Hämtad 2020-12-29]
Barmark, M. & Djurfeldt, G. (2015). Statistisk verktygslåda 0: att förstå och förändra världen med siffror. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Bell, A. (2020). Age period cohort analysis: a review of what we should and shouldn’t do, Annals of Human Biology, 47:2, s. 209
Berglund, T. & Esser, I. (2014). Modell i förändring. Landrapport om Sverige. URL:
https://www.researchgate.net/publication/318349178_Modell_i_forandring_Landrapport_om _Sverige [Hämtad 2020-12-29]
Bergström, Y. & Bertilsson, E. (2020). Unga och facket: Klyftor i attityder och kunskaper bland gymnasieelever. URL: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-425398 [Hämtad 2020-12-15]
Bjerling, J. & Ohlsson, J. (2010). En introduktion till logistisk regressionsanalys. URL: http://hdl.handle.net/2077/40128 [Hämtad 2020-11-23]
Blomdahl, U., Elofsson, S., Åkesson, M. & Lengheden, L. (red.). (2014). Segrar föreningslivet?: en studie av svenskt föreningsliv under 30 år bland barn och unga. Stockholm: Stockholms stad - Idrottsförvaltningen, Forskningsenheten.
39
Busch, E. (23 januari, 2020). Så här kan en vecka också se ut | PARTILEDARDEBATT & ELLEGALAN | VLOGG 5. [Youtube]. URL:
https://www.youtube.com/watch?v=RRmuKx7aAMg [Hämtad 2020-12-25]
Dimock, M. (2019). Pew Research Center. URL: https://www.pewresearch.org/fact-tank/2019/01/17/where-millennials-end-and-generation-z-begins/ [Hämtad 2020-10-28] Edmunds, J. & Turner, B. (2005). Global generations: social change in the twentieth century. The British Journal of Sociology: Volume 56, Issue 4.
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A.E. & Wängnerud, L. (2017). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. (Femte upplagan). Stockholm: Wolters Kluwer.
Flanagan, S. (2003). The New Politics, Culture Wars, and The Authoritarian-Libertarian Value Change in Advanced Industrial Democracies, Comparative Political Studies vol. 36, s. 235-270
Göteborgs universitet, SOM-institutet. (2021). Den nationella SOM-undersökningens kumulativa dataset 1986-2019. Svensk nationell datatjänst. Version 9.
https://doi.org/10.5878/fzjp-br81
Inglehart, R. (1997). Modernization and Postmodernization: Cultural, Economic and Political change in 43 Societies. New Jersey: Princeton University Press
Inglehart, R. (2008). Changing Values among Western Publics from 1970 to 2006. West European Politics, 31:1–2
Jelmin, A. (2020). Sveriges Radio. URL:
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7444705 [Hämtad 2020-11-13]
Kjellberg, A. (2017). Fackliga organisationer och medlemmar i dagens Sverige. (3 uppl.) Lund: Arkiv.
Kjellberg, A. (2020). Den svenska modellen i en oviss tid: Fack, arbetsgivare och kollektivavtal på en föränderlig arbetsmarknad. (Arbetsliv och inflytande). Arena Idé.
40
Lindgren, J. & Wennerhag, M. (2004). ”Sociala rörelser, heterogenitet och enhet – en kommentar med nedslag i två sociala forum”, Fronesis nr 16–17, s 111–125
Lööf, A. (20 november, 2020). ”Mitt livs första MUKBANG” [Youtube]. URL: https://www.youtube.com/watch?v=mFkTC30FZuc [Hämtad 2020-12-25]
Lyons, P. (2003). The People of This Generation: The Rise and Fall of the New Left in Philadelphia. University of Pennsylvania Press.
Marmorstein, E. (2020). Arbetsmarknadens parter redo att återuppta las-förhandlingarna. URL: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/arbetmarkandens-parter-redo-att-ateruppta-las-forhandlingar [Hämtad 2020-12-07]
MUCF – Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. (2018). ”Nya siffror visar: Unga har ett stort samhällsengagemang men få väljer partipolitiken”. URL:
https://via.tt.se/pressmeddelande/nya-siffror-visar-unga-har-ett-stort-samhallsengagemang-men-fa-valjer-partipolitiken?publisherId=1219910&releaseId=3160176 [Hämtad 2020-12-25] Norris, P. (red). (1999). Critical Citizens: Global Support for Democratic Governance. New York: Oxford University Press
PTK. (2018). ”Saltsjöbadsavtalet och den svenska modellen”. URL:
https://www.ptk.se/sakfragor/kollektivavtal/saltsjobadsavtalet-och-den-svenska-modellen/ [Hämtad 2020-10-20]
Regeringskansliet. (2017). ”Den svenska modellen”. URL:
https://www.researchgate.net/publication/318349178_Modell_i_forandring_Landrapport_om _Sverige [Hämtad 2020-10-21]
Statistiska centralbyrån. (2020a). URL: https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter- amne/levnadsforhallanden/levnadsforhallanden/undersokningarna-av-levnadsforhallanden-ulf-silc/pong/statistiknyhet/undersokningarna-av-levnadsforhallanden-2018-2019/ [Hämtad 2020-10-27]
Statistiska centralbyrån. (2020b). URL: https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-
amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-41 diagram/helarsstatistik--riket/befolkningsutveckling-fodda-doda-in--och-utvandring-gifta-skilda/ [Hämtad 2020-10-27] SOU 2000:1. URL: https://www.regeringen.se/49bb76/contentassets/69008696fa114a81837274bbf623793b/en-uthallig-demokrati---politik-for-folkstyrelse-pa-2000-talet [Hämtad 2020-10-27]
Sundell, A. (2011a). ”Guide: logistisk regression” URL:
https://spssakuten.com/2011/10/01/guide-logistisk-regression/ [Hämtad 2020-12-02] Sundell, A. (2011b). ”Läsarfråga: logistisk regression” URL:
https://spssakuten.com/2011/01/11/lasarfraga-logistisk-regression/ [Hämtad 2020-12-02] Sundell, A. (2012). ”Guide: Kontrollvariabler i regressionsanalys” URL:
https://spssakuten.com/2012/05/11/guide-kontrollvariabler-i-regressionsanalys/ [Hämtad 2021-04-14]
Svenska nationell datatjänst. (2020) URL: https://snd.gu.se/sv/catalogue/study/snd0905 [Hämtad 2020-10-30]
Vogel, J., Amnå, E., Munck, I., Häll, L. (2003). Föreningslivet i Sverige: Välfärd, socialt kapital och demokratiskola. Sociologisk forskning, 2.
Wass, H. (2008). Generations and turnout: the generational effect in electoral participation in Finland. Helsinki: Department of Political Science, University of Helsinki.
Zukin, C. Keeter, S. Andolina, M. Jenkins, K. och Delli Carpini, M. (2006). A new
engagement?: Political Participation, Civic Life, and the Changing American Citizen. Oxford: Oxford University Press.
