Doktorander och examina på forskarnivå 2016

(1)

Ingrid Pettersson, tfn 08–563 087 62,

förnamn.efternamn@uka.se Evalena Andersson, tfn 010–479 61 50, Harald Theorin, tfn 010–479 69 37, forskarutbildning@scb.se

UF 21 SM 1701

Universitet och högskolor. Doktorander och examina

på forskarnivå 2016

Third-cycle students and third-cycle qualifications 2016

I korta drag

Något färre doktorandnybörjare

År 2016 började 2 930 doktorander utbildning på forskarnivå vilket var 60 färre

än året innan.

Uppgifterna om doktorandnybörjare revideras varje år på grund av att det vid

lä-rosätena sker en viss eftersläpning i rapporteringen. Det är därför mycket

sanno-likt att antalet var fler under 2016. Antalet doktorandnybörjare 2015 har

revide-rats och cirka 20 nybörjare tillkom vid efterrapporteringen.

Antal nybörjare, doktorander och examina i utbildning på forskarnivå efter

forskningsämnesområde 2016.

Doktorandnybörjare och examina redovisas per kalenderår. Doktorander redovisas för hösten.

Antalet är avrundat till närmaste tiotal.

Doktorand-nybörjare Doktorander Doktors- examina Licentiat- examina Samtliga 2 930 18 010 2 990 690 Naturvetenskap 690 3 880 730 230 Teknik 630 3 700 590 330

Medicin och hälsovetenskap 970 5 860 980 50

Lantbruksvetenskap och

veterinärmedicin 50 300 80 10

Samhällsvetenskap 440 3 080 430 60

Humaniora och konst 150 1 210 180 10

Antalet kvinnor var 1 350 och antalet män var 1 580 bland doktorandnybörjarna.

Den procentuella fördelningen var 46 procent kvinnor och 54 procent män. Under

de senaste tio åren har ungefär hälften av doktorandnybörjarna varit kvinnor. I

början av 1990-talet var ungefär en tredjedel kvinnor.

Medianåldern 2016 för doktorandnybörjare var 29 år. Kvinnornas medianålder

var 29 år och männens var 28 år.

(2)

Flest doktorandnybörjare vid Lunds universitet

Bland de 31 lärosätena med utbildning på forskarnivå år 2016 var antalet

dok-torandnybörjare flest vid Lunds universitet med 390. Fler än 300

doktorandnybör-jare fanns även vid Karolinska institutet (350) och Uppsala universitet (340).

Antalet doktorander minskade

Under hösten 2016 var antalet aktiva doktorander 18 010, fördelat på 8 500

kvin-nor och 9 520 män. Såväl antalet kvinkvin-nor som män minskade med preliminärt

300 jämfört med hösten 2015.

Liksom för doktorandnybörjare revideras antalet doktorander varje år på grund av

viss eftersläpning i rapporteringen. Det innebär att antalet sannolikt kommer att

bli fler än 18 010. Antalet doktorander år 2015 har reviderats och cirka 200

till-kom vid efterrapporteringen.

Vanligast med doktorandanställning

Av de 18 010 aktiva doktoranderna hösten 2016 studerade 57 procent på heltid.

Den vanligaste försörjningsformen var "anställning som doktorand". Två

tredje-delar av doktoranderna hade denna försörjningsform, både bland kvinnor och

bland män.

Den andel av doktoranderna som har sin försörjning genom anställning som

dok-torand har ökat med 9 procentenheter de senaste tio åren. Anledningen är att allt

fler lärosäten har avskaffat utbildningsbidraget till doktorandnybörjare som oftast

har ersatts med anställning som doktorand.

Högsta antalet doktorsexamina någonsin

Det utfärdades 2 990 doktorsexamina år 2016, vilket var det högsta antalet

någon-sin och 130 fler än år 2015. Antalet doktorsexamina har ökat kraftigt under de

senaste 20 åren. År 1996 var antalet 1 680.

År 2016 avlade 1 380 kvinnor och 1 600 män doktorsexamen.

Färre licentiatexamina

År 2016 utfärdades 690 licentiatexamina, vilket var 40 färre än året innan.

Köns-fördelningen var 250 (37 procent) kvinnor och 430 män (63 procent).

Ökad genomströmning – kortare tid till examen

Andelen som tog ut doktorsexamen inom fem år bland doktorandnybörjarna år

2011 var 48 procent. Det var 5 procentenheter fler än doktorandnybörjarna år

2000.

Hög andel utländska doktorandnybörjare

Det internationella inslaget är stort i utbildningen på forskarnivå. År 2016 var

1 150 av doktorandnybörjarna utländska nybörjare. Flest fanns vid Kungl.

Tek-niska högskolan med 180 nybörjare. Vid Lunds universitet, Karolinska institutet,

Uppsala universitet, Chalmers tekniska högskola och Stockholms universitet

fanns fler än 100 utländska doktorandnybörjare. Av de utländska

doktorandny-börjarna var 40 procent kvinnor och 60 procent män.

Av de doktorsexaminerade år 2016 var 38 procent utländska doktorander. Bland

de utländska doktorsexaminerade var 37 procent kvinnor och 63 procent män.

Nya forskarskolor för yrkesverksamma lärare och

för-skolelärare

Den senaste satsningen på forskarskolor för yrkesverksamma lärare och

förskole-lärare påbörjades år 2014. Under 2016 fanns 55 doktorander registrerade på dessa

(3)

Innehåll

Statistiken med kommentarer

7 Doktorandnybörjare

7 Något färre doktorandnybörjare

7 Andelen som påbörjar forskarutbildning t.o.m. 30 års ålder minskar

8 Något större andel män än kvinnor bland doktorandnybörjarna

9 Jämn fördelning mellan könen bland svenska doktorandnybörjare

9 Flest doktorandnybörjare inom medicin och hälsovetenskap

11 Låg andel kvinnor bland doktorandnybörjare inom teknik

12 Fortsatt flest doktorandnybörjare vid Lunds universitet

13 Fler kvinnor än män var doktorandnybörjare efter att de fyllt 40

14 Något högre medianålder bland kvinnliga doktorandnybörjare

14 Antalet antagna till studier mot licentiatexamen minskade något

15 Flest antagna till studier mot licentiatexamen vid KTH

15 Ökning av antalet antagna till forskarutbildningens senare del

17 Försörjning: sex av tio nybörjare hade doktorandanställning

18 Låg andel med doktorandanställning inom medicin och

hälsovetenskap

20 Omräknat till heltidsekvivalenter ökade andelen med anställning som

doktorand mest inom medicin och hälsovetenskap

21 En hög andel av nybörjarna vid Handelshögskolan hade stipendier

22 Doktorander

23 Antalet doktorander minskar

23 Fortsatt jämn könsfördelning bland doktoranderna

24 Flest doktorander inom medicin och hälsovetenskap

25 Antalet doktorander har minskat mest inom humaniora och konst

25 Låg andel kvinnor bland doktorander inom teknik

26 Flest doktorander vid Lunds universitet

27 Fler män var 29 år och yngre bland doktoranderna

28 Medianåldern bland doktorander var högre för kvinnor

28 Sex av tio doktorander studerade på heltid

29 Högst medelaktivitet inom naturvetenskap

30 Högst medelaktivitet vid Högskolan i Gävle

30 Försörjning: sex av tio doktorander hade doktorandanställning

31 Omräknat till heltidsekvivalenter hade större andel av doktoranderna

anställning som doktorand

32 Doktorandanställning vanligast inom naturvetenskap

33 Samtliga doktorander vid Högskolan Dalarna hade

doktorandanställning

34 Examina

35 Högst antal doktorsexamina någonsin

35 Större andel män än kvinnor avlägger doktorsexamen

36 Andelen kvinnor med licentiatexamen under 40 procent

36

(4)

Antalet licentiatexamina inom teknik ökade

38 Störst minskning av antalet licentiatexamina inom naturvetenskap och

teknik

38 Tre av fyra doktorsexaminerade inom teknik var män

39 Flest doktorsexamina vid Lunds universitet

40 Större andel kvinnor än män avlade examina efter 40 års ålder

41 Doktorsexaminerades medianålder var 34 år

42 Var fjärde doktorsexaminerad hade en tidigare licentiatexamen

42 Tidigare licentiatexamen vanligt inom teknik

43 Genomströmning

44 Andelen som avlägger doktorsexamen inom fem år har ökat

44 Andelen doktorander som tar en doktorsexamen inom 8 år ökar

45 Män och kvinnors examensfrekvens jämnas ut över tid

45 Hög examensfrekvens bland nybörjare inom medicin och

hälsovetenskap

46 Lika lång nettostudietid till doktorsexamen för kvinnor och män

47 Något längre bruttostudietid till licentiatexamen för kvinnor

48 Utländska doktorander

49 Andelen utländska doktorandnybörjare ökade något

49 Flest utländska doktorandnybörjare inom naturvetenskap

51 Flest utländska doktorandnybörjare vid Kungl. Tekniska högskolan

51 Ökning av doktorandanställningar bland utländska nybörjare

53 Färre utländska doktorander

54 En tredjedel var utländska doktorander

54 Majoriteten av de utländska doktoranderna hade en

doktorand-anställning

55 Mer än var tredje doktorsexaminerad var utländsk doktorand

56 Fyra av tio licentiatexaminerade var utländska doktorander

56 Doktorander på utbildningar mot konstnärliga examina

57 Anknytande högskolor

58 Två procent av alla doktorander finansierades av annan högskola

58 Allt färre doktorandnybörjare finansieras av annan högskola

59 Forskarskolor för yrkesverksamma lärare

60 Tabeller

62 Teckenförklaring

62 1. Doktorandnybörjare, doktorander och doktorsexamina kalenderåren

1973 – 2016 efter kön

63 2. Doktorandnybörjare, doktorander och doktorsexamina kalenderåret

2016 efter forskningsämnesområde, forskningsämnesgrupp och kön 64

3. Doktorandnybörjare kalenderåren 2007 – 2016 efter

forskningsämnesområde och kön

65 4. Doktorandnybörjare kalenderåren 2007 – 2016 efter

(5)

6. För första gången antagna till studier för licentiatexamen

kalenderåren 2013 – 2016 fördelade efter forskningsämnesområde,

universitet/högskola och kön

81 7. Doktorander hösten 2007 – hösten 2016 efter

forskningsämnesområde och kön

83 8. Doktorander hösten 2007 – hösten 2016 efter

forskningsämnesområde, universitet/högskola och kön

84 9. Doktorander, heltidsekvivalenter, hösten 2016 efter

forskningsämnesområde, universitet/högskola, aktivitet

(medelaktivitet, procent) och kön

91 10. Icke aktiva doktorander hösten 2007 – hösten 2016 efter

forskningsämnesområde, universitet/högskola och kön

98 11. Icke aktiva doktorander hösten 2016 efter

forskningsämnesområde, universitet/högskola och kön

101 12. Doktorander kalenderåret 2016 efter försörjningstyp,

forskningsämnesområde, universitet/högskola och kön

104 13. Doktoranders försörjning kalenderåret 2016 omräknat till

heltidsekvivalenter efter försörjningstyp, forskningsämnesområde,

universitet/högskola och kön

113 14. Avlagda forskarexamina 1936/37 – 2016

122 15. Doktorsexamina kalenderåren 2007 – 2016 efter

forskningsämnesområde och kön

124 16. Doktorsexamina kalenderåren 2007 – 2016 efter

forskningsämnesområde, universitet/ högskola och kön

125 17. Licentiatexamina kalenderåren 2007 – 2016 efter

forskningsämnesområde och kön

132 18. Licentiatexamina kalenderåren 2007 – 2016 efter

forskningsämnesområde, universitet/högskola och kön

133 19. Brutto- och nettostudietid för licentiat- och doktorsexamina

kalenderåret 2016 efter forskningsämnesområde,

universitet/högskola och kön. Antal terminer, median

139 20. Examensfrekvens för doktorandnybörjare kalenderåret 2008 efter

andel med examen eller ej samt forskningsämnesområde,

universitet/högskola och kön

143 21. Utländska doktorandnybörjare kalenderåren 2007 – 2016 efter

födelseland och kön

145 Fakta om statistiken

154 Detta omfattar statistiken

154 Läsanvisning

154 Definitioner och förklaringar

155 Så görs statistiken

163 Statistikens tillförlitlighet

163 Bestämmelser om utbildning på forskarnivå

164 Jämförbarhet över tiden

165 Annan statistik

165

(6)

(7)

Statistiken med kommentarer

Den statistik om doktorander och examina på forskarnivå som redovisas i detta

statistiska meddelande beskriver antalet doktorandnybörjare, doktorander och

ex-aminerade år 2016 samt förändringar i antalen, i huvudsak under 2007–2016.

Redovisning görs efter kön, ålder, universitet/högskola, forskningsämnesområde,

forskningsämnesgrupp, studiefinansiering, aktivitet, examen, genomströmning

och geografiska områden.

En ny ämnesindelning infördes i statistiken från 2011, Standard för svensk

indel-ning av forskindel-ningsämnen 2011. Den ersätter den tidigare ämnesindelindel-ningen efter

nationellt forskningsämne (se Fakta om statistiken: Forskningsämnen).

Universiteten har tillstånd att utfärda generella licentiat- och doktorsexamina på

forskarnivå. För högskolorna gäller från den 1 januari 2010 att de kan beviljas

tillstånd att utfärda såväl generella som konstnärliga examina på forskarnivå inom

ett område. Sedan år 2010 har 15 högskolor beviljats tillstånd att utfärda

forskar-examina inom ett eller flera områden (se Fakta om statistiken: Examen på

fors-karnivå inom ett område).

Doktorandnybörjare

Nybörjare i utbildning på forskarnivå är doktoranden det kalenderhalvår hon eller

han för första gången rapporteras med en aktivitet om minst 1 procent.

Doktorandnybörjare är inte detsamma som nyantagen. Nästan alla som antas till

utbildning på forskarnivå påbörjar dock sin utbildning. Det förekommer att en

student blir doktorandnybörjare senare än året för antagningen och

utbildnings-starten sker då i allmänhet året efter antagningen.

Även de som är antagna till studier mot licentiatexamen räknas in i gruppen

dok-torandnybörjare.

Något färre doktorandnybörjare

Antalet nybörjare bland doktoranderna var 2 930 år 2016, en minskning med

drygt 80 jämfört med föregående år. Antalet kvinnor och män var cirka 60

re-spektive 20 färre 2016 än 2015.

Uppgifterna om doktorandnybörjare revideras varje år på grund av att det vid

lä-rosätena sker en viss eftersläpning i rapporteringen. Antalet doktorandnybörjare

2015 reviderades och ungefär 30 har tillkommit vid efterrapportering. Det är

mycket sannolikt att antalet för år 2016 kommer att bli fler än 2 930.

Minsk-ningen av antalet doktorandnybörjare mellan år 2015 och år 2016 kommer dock

troligtvis att bestå efter revideringen.

(8)

Figur 1. Antal doktorandnybörjare kalenderåren 1973–2016 efter kön.

Antalet doktorandnybörjare minskade något under 1970-talet men var under mitten

av 1980-talet tillbaka på samma nivå som 1973. Mellan 1985 och 1997 ökade

an-talet doktorandnybörjare från cirka 2 050 till 3 640. I april 1998 infördes nya regler

om antagning till utbildning på forskarnivå med bland annat krav på försörjning

för hela studietiden. Detta ledde till en kraftig minskning av antalet

doktorandny-börjare. Nedgången gällde dock inte alla forskningsämnesområden, utan det var

framför allt inom humaniora och konst och samhällsvetenskap som antalet

nybör-jare minskade.

Perioden därefter, mellan 1999 och 2012, präglades av både upp- och nedgång

bland doktorandnybörjarna – som minst 2 930 nybörjare och som mest 3 910.

Den stora nedgången efter toppåren 2002 och 2003 kan inte tydligt kopplas till en

specifik förändring. En tolkning är att den hänger samman med en mer pressad

ekonomisk situation vid lärosätena. Möjligen beror nedgången också på att

läro-sätena har omfördelat resurser från att anta nya doktorander till att anställa

fär-diga doktorer i någon form av postdoktoral meriteringsanställning.

Från 2004 fram till 2012 var utvecklingen i huvudsak stigande, men mellan 2012

och 2013 minskade antalet doktorandnybörjare kraftigt. Det var både de svenska

och de utländska doktorandnybörjarna som blev färre. En möjlig delförklaring till

det minskade antalet utländska nybörjare är studieavgiftsreformen som har lett till

att antalet inresande studenter på avancerad nivå har minskat. Eftersom det är en

rekryteringsväg till forskarutbildningen kan studieavgiftsreformen ha påverkat

antalet utländska nybörjare på forskarnivå. En annan delförklaring är att 2012

an-togs 200 nybörjare till forskarskolor för yrkesverksamma lärare, men någon sådan

antagning skedde inte 2013. Mellan 2013 och 2016 fortsatte antalet

doktorandny-börjare att minska trots ny antagning till forskarskolor för yrkesverksamma lärare.

Andelen som påbörjar forskarutbildning t.o.m. 30 års ålder minskar

De årskullar som hunnit uppnå 30 års ålder i denna redovisning föddes 1970–

1986. Andelen som påbörjat forskarutbildning till och med 30 års ålder var störst

för årskullarna födda 1975–1978, med 1,6 procent. I senare årskullar har andelen

minskat. Andelen med påbörjad forskarutbildning var större för männen än för

kvinnorna i de äldre årskullarna, men var ungefär lika stor för båda könen i

års-kullar födda efter 1978 fram till födda 1985. För årskullen som senast fyllde 30 år

var kvinnors andel med påbörjad forskarutbildning mindre än för männen och

uppgår nu till 0,7 procent.

0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 4 000 1973 1979 1985 1991 1997 2003 2009 2015 Samtliga Kvinnor Män

(9)

Tablå 1. Påbörjad forskarutbildning vid 30 års ålder för årskullar födda

1970–1986 efter kön. Procent.

Födelseår Andel i procent Samtliga Kvinnor Män 1970 1,3 1,1 1,6 1971 1,4 1,2 1,6 1972 1,5 1,3 1,7 1973 1,5 1,3 1,6 1974 1,5 1,4 1,5 1975 1,6 1,5 1,7 1976 1,6 1,5 1,7 1977 1,6 1,5 1,6 1978 1,6 1,5 1,7 1979 1,5 1,5 1,4 1980 1,3 1,3 1,3 1981 1,3 1,3 1,3 1982 1,2 1,2 1,2 1983 1,1 1,1 1,1 1984 1,1 1,0 1,1 1985 1,0 1,0 1,0 1986 0,8 0,7 0,9

Något större andel män än kvinnor bland doktorandnybörjarna

År 2016 var 46 procent av doktorandnybörjarna kvinnor och 54 procent män.

Kvinnornas andel har minskat med en procentenhet jämfört med år 2015.

Under 1980-talet var det betydligt fler män än kvinnor som påbörjade en

utbild-ning på forskarnivå, men under 1990-talet ökade andelen kvinnor med 10

procen-tenheter, från 35 till 45 procent. Sedan år 2000 har andelen kvinnor bland

dok-torandnybörjarna varierat mellan 45 och 50 procent.

Figur 2. Andel kvinnor och män bland doktorandnybörjare kalenderåren

1997–2016. Procent.

Inkluderar endast doktorandnybörjare under 65 år.

Jämn fördelning mellan könen bland svenska doktorandnybörjare

Uppgifter om utländska doktorandnybörjare finns från och med 1997 och antalet

har blivit fler över tiden och påverkar den nationella bilden av såväl nybörjare

som doktorander och examina på forskarnivå.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 Kvinnor Män

(10)

Om de med utländsk och okänd bakgrund exkluderas utgjorde kvinnorna och

männen 50 procent vardera av doktorandnybörjarna år 2016. Kvinnornas andel av

de svenska doktorandnybörjarna minskade med knappt 1 procentenhet mellan år

2015 och år 2016. Mer om det utländska inslaget i utbildning på forskarnivå finns

att läsa under avsnittet Utländska doktorander.

Figur 3. Andel kvinnor och män bland doktorandnybörjarna kalenderåren

1997–2016 exklusive utländska doktorandnybörjare. Procent.

Inkluderar endast doktorandnybörjare under 65 år.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 Kvinnor Män

(11)

Flest doktorandnybörjare inom medicin och hälsovetenskap

Knappt 1 000 av 2 930 doktorandnybörjarna år 2016 studerade inom medicin och

hälsovetenskap vilket var det forskningsämnesområde som hade flest nybörjare.

Medicin och hälsovetenskap var i särklass störst bland kvinnorna med 550

dok-torandnybörjare år 2016. Bland män var det ungefär lika många

doktorandnybör-jare inom de tre forskningsämnesområdena medicin och hälsovetenskap,

naturve-tenskap samt teknik, med drygt 400 vardera.

Tablå 2. Doktorandnybörjare kalenderåren 2015 och 2016 efter

forsknings-ämnesområde och kön.

Forskningsämnesområde 2015 2016

Samtliga Kvinnor Män Samtliga Kvinnor Män

Samtliga 3 010 1 410 1 610 2 930 1 350 1 580

Naturvetenskap 660 230 430 690 250 440

Teknik 640 210 440 630 180 450

Medicin och hälsovetenskap 1 020 610 410 970 550 420

veterinärmedicin 40 20 20 50 30 30

Samhällsvetenskap 480 250 230 440 240 200

Humaniora och konst 170 90 80 150 90 50

Antalet doktorandnybörjare inom medicin och hälsovetenskap fortsätter att

minska för fjärde året i rad. För samtliga sex forskningsämnesområdena ligger

antalen nybörjare år 2016 förhållandevis nära antalen nybörjare år 2007.

Figur 4. Antal doktorandnybörjare kalenderåren 2007–2016 efter

forsknings-ämnesområde.

0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Medicin och hälsovetenskap Naturvetenskap

Teknik

Samhällsvetenskap Humaniora och konst

(12)

Låg andel kvinnor bland doktorandnybörjare inom teknik

Andelen kvinnor bland doktorandnybörjarna år 2016 var lägst inom

forskningsäm-nesområdet teknik där 29 procent var kvinnor. Inom naturvetenskap låg andelen

kvinnor på 37 procent. Den största andelen kvinnor fanns inom humaniora och

konst med 64 procent. Det var jämnast könsfördelning inom lantbruksvetenskap

och veterinärmedicin där kvinnornas andel uppgick till 47 procent.

Figur 5. Andel kvinnor och män bland doktorandnybörjare kalenderåret

2016 efter forskningsämnesområde (Antal nybörjare) och kön. Procent.

0 20 40 60 80 100

Samtliga (2 930)

Humaniora och konst (150) Medicin och

hälso-vetenskap (970) Samhällsvetenskap (440) Lantbruksvetenskap och veterinärmedicin (50) Naturvetenskap (690) Teknik (630) Kvinnor Män

(13)

Fortsatt flest doktorandnybörjare vid Lunds universitet

Bland de 31 lärosätena med utbildning på forskarnivå år 2016 fanns

doktorandny-börjare vid 29 lärosäten. Antalet doktorandnydoktorandny-börjare var högst vid Lunds

univer-sitet med cirka 390 nybörjare. Fler än 300 doktorandnybörjare hade även

Karo-linska institutet med 350 och Uppsala universitet med 340. Hälften av lärosätena

hade färre nybörjare år 2016 jämfört med år 2015. Bland lärosäten där antalet

ny-börjare ökade märks bland andra Örebro universitet och Umeå universitet.

Könsfördelningen bland nybörjarna varierar mellan lärosätena. Variationen beror

bland annat på ojämn könsfördelning inom vissa forskningsämnesområden. Det

innebär att vid lärosäten där teknik dominerar, som vid Kungl. Tekniska

högsko-lan och Chalmers tekniska högskola, är en stor andel av doktorandnybörjarna

män. År 2016 var mer än två tredjedelar av doktorandnybörjarna män vid båda

dessa universitet.

Se avsnittet Tabeller, tabell 4 för antalet doktorandnybörjare per lärosäte

Figur 6. Antal doktorandnybörjare kalenderåret 2016 efter

universitet/högs-kola och kön.

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450

Lunds universitet Karolinska institutet Uppsala universitet Kungl. Tekniska högskolan Göteborgs universitet Stockholms universitet Chalmers tekniska högskola Linköpings universitet Umeå universitet Örebro universitet Sveriges lantbruksuniversitet Luleå tekniska universitet Stiftelsen Högskolan i Jönköping Mälardalens högskola Linnéuniversitetet Karlstads universitet Mittuniversitetet Malmö högskola Handelshögskolan i Stockholm Blekinge tekniska högskola Högskolan i Gävle Högskolan i Borås Högskolan i Halmstad Södertörns högskola Högskolan Väst Ersta Sköndal Bräcke högskola Högskolan i Skövde Gymnastik- och idrottshögskolan Högskolan Dalarna

Kvinnor Män

(14)

Fler kvinnor än män var doktorandnybörjare efter att de fyllt 40

År 2016 var 17 procent av kvinnorna bland doktorandnybörjarna 40 år eller äldre.

Bland männen var oförändrat 10 procent 40 år eller äldre. En större andel män än

kvinnor var 29 år eller yngre.

Figur 7. Åldersfördelning bland doktorandnybörjare kalenderåret 2016 efter

kön. Procent.

Något högre medianålder bland kvinnliga doktorandnybörjare

Medianåldern för doktorandnybörjare år 2016 var 29 år. Kvinnornas medianålder

var 29 år och männens var 28 år. Kvinnornas medianålder var något högre år

2016 än tio år tidigare och männens var oförändrad.

Medianåldern varierar mellan olika forskningsämnesområden. År 2016 var

dok-torandnybörjarnas medianålder högst inom medicin och hälsovetenskap,

lant-bruksvetenskap och veterinärmedicin och samhällsvetenskap med respektive 31

år. De yngsta doktorandnybörjarna fanns inom naturvetenskap och teknik där

me-dianåldern var 27 år.

Tablå 3. Medianålder för doktorandnybörjare kalenderåren 2007 och 2016

efter forskningsämnesområde och kön.

Forskningsämnesområde 2007 2016

Samtliga ₂₉ ₂₉ ₂₈ ₂₉ ₃₀ ₂₈

Naturvetenskap 27 27 27 27 27 27

Teknik 27 27 28 27 27 27

Medicin och hälsovetenskap 32 33 32 31 32 31

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Kvinnor Män -24 år 25-29 år 30-34 år 35-39 år 40- år

(15)

Antalet antagna till studier mot licentiatexamen minskade något

Från och med våren 2002 har det varit möjligt för lärosätena att anta doktorander

till studier som leder fram till licentiatexamen. Det är också möjligt för

doktoran-der som är antagna till studier mot doktorsexamen att avsluta med en

licentiatexa-men och den möjligheten har funnits både före och efter 2002.

År 2016 var det ungefär 210 som för första gången antogs till studier mot

licentia-texamen. År 2003 fanns flest antagna till studier mot licentiatexamen, 740. Jämfört

med år 2003 har antalet minskat med cirka 530. Ökningen år 2012 kan förklaras av

att det var antagning till forskarskolorna för aktiva lärare. Antagningen till

forskar-skolor år 2014 ledde dock inte till någon ökning av avtalet antagna mot

licentiatex-amen.

Figur 8. Antal för första gången antagna till studier mot licentiatexamen

samt det totala antalet för första gången antagna till utbildning på

forskar-nivå kalenderåren 2002–2016.

Ett fåtal för första gången antagna till licentiatexamen kan ha en tidigare antagning mot doktorsexa-men och ingår då inte i det totala antalet för första gången antagna samma år.

Flest antagna till studier mot licentiatexamen vid KTH

Av de cirka 210 för första gången antagna mot licentiatexamen år 2016 fanns

flest, 31, vid Kungl. Tekniska högskolan. I jämförelse med det totala antalet för

första gången antagna till utbildning på forskarnivå var antagning till studier mot

licentiatexamina vanligast vid Högskolan Dalarna. Där var 2 antagna till

utbild-ning på forskarnivå, båda till studier mot licentiatexamen.

0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 4 000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 Antagna totalt

(16)

Figur 9. Andel antagna till studier mot licentiatexamen (Antal inom

paren-tes) av antalet för första gången antagna till utbildning på forskarnivå efter

universitet/högskola kalenderåret 2016. Procent, baserat på antal individer.

Vid Luleå tekniska universitet, Handelshögskolan i Stockholm, Gymnastik- och idrottshögskolan, Hög-skolan i Borås, HögHög-skolan i Gävle, HögHög-skolan i Skövde och Ersta Sköndal Bräcke högskola fanns inte antagning till studier mot licentiatexamen 2016.

0 20 40 60 80 100

Högskolan Dalarna (2) Mittuniversitetet (27) Stiftelsen Högskolan i Jönköping (17) Karlstads universitet (9) Mälardalens högskola (9) Blekinge tekniska högskola (3) Malmö högskola (5) Högskolan i Halmstad (2) Linköpings universitet (22) Örebro universitet (13) Sveriges lantbruksuniversitet (11) Södertörns högskola (1) Kungl. Tekniska högskolan (31) Chalmers tekniska högskola (14) Linnéuniversitetet (3) Umeå universitet (6) Stockholms universitet (9) Lunds universitet (12) Karolinska institutet (7) Luleå tekniska universitet (1) Göteborgs universitet (3) Uppsala universitet (1)

(17)

Ökning av antalet antagna till forskarutbildningens senare del

Doktorander som är antagna till studier mot licentiatexamen kan efter avslutad

ut-bildning fortsätta mot en doktorsexamen genom att antas till forskarutut-bildningens

senare del. År 2016 antogs cirka 160 doktorander för första gången till

forskarut-bildningens senare del. Det var cirka 30 fler än 2015 och 120 färre än tio år

tidi-gare. För att räknas som antagen till forskarutbildningens senare del krävs här att

doktoranden tidigare har varit antagen till studier mot licentiatexamen.

Figur 10. Antal för första gången antagna till forskarutbildningens senare

del kalenderåren 2007–2016 efter kön.

0 50 100 150 200 250 300 350 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Totalt Kvinnor Män

(18)

Försörjning: sex av tio nybörjare hade doktorandanställning

Det vanligaste sättet för doktorandnybörjare att finansiera utbildningen på

fors-karnivå var genom anställning som doktorand. År 2016 hade 65 procent av

dok-torandnybörjarna denna försörjning. Anställning som doktorand har blivit allt

vanligare bland doktorandnybörjarna under de senaste åren. En viktig förklaring

är att allt fler lärosäten har avskaffat utbildningsbidraget och istället erbjuds ofta

doktorandanställning.

År 2016 finansierade 22 procent av doktorandnybörjarna sina forskarstudier med

en yrkesverksamhet med anknytning till utbildningen utanför högskolan. Det var

annan anställning utanför högskolan, företagsdoktorander och doktorander med

en anställning som läkare. Det var 71 procent som var finansierade av lärosätet

via doktorandanställning, annan anställning eller utbildningsbidrag.

Tablå 4. Andel doktorandnybörjare kalenderåren 2007, 2010, 2013, 2015 och

2016 efter försörjning och kön. Procent, baserat på antalet individer.

Doktorandnybörjare kan under perioden ha mer än en försörjning, vilket innebär att radsummorna kan bli större än 100 procent.

Se avsnittet Fakta om statistiken för redovisning och förklaringar av samtliga försörjningstyper.

Försörjning i procent Anst. som dok- tor-and Annan anst. inom hög-skolan Utbild- nings-bidrag Före- tags- dokto-rand Anst. som lä-kare Annan anst. utan-för hög-skolan m. forsk. anknytn Stipen-dier Övrigt 2016 65 5 1 5 11 6 8 4 Kvinnor 63 5 1 3 12 8 8 4 Män 67 4 1 7 9 4 9 3 2015 61 5 5 6 10 7 8 5 Kvinnor 59 5 6 4 12 10 7 5 Män 62 4 4 7 8 6 9 5 2013 52 7 14 5 9 7 8 6 Kvinnor 49 8 15 4 10 9 8 6 Män 54 6 13 6 8 6 8 6 2010 46 9 21 4 8 7 10 7 Kvinnor 44 10 24 3 9 9 8 7 Män 48 8 19 5 8 5 11 6 2007 35 9 24 4 8 8 12 11 Kvinnor 32 11 27 2 9 11 10 11 Män 39 8 20 5 8 6 13 11

(19)

Omräknat till heltidsekvivalenter (som tar hänsyn till både doktorandnybörjarens

aktivitets- och försörjningsgrad) var det 70 procent av doktorandnybörjarna som

hade en anställning som doktorand under 2016. Det var 5 procentenheter högre än

när beräkningen baseras på antalet personer (se föregående tablå). År 2007 var

motsvarande andel 37 procent. Under samma period minskade andelen

dok-torandnybörjare med utbildningsbidrag från 25 procent år 2007 till 1 procent år

2016.

Tablå 5. Andel doktorandnybörjare kalenderåren 2007, 2010, 2013, 2015 och

2016 efter försörjning och kön. Procent, baserat på heltidsekvivalenter.

Nybörjare kan under perioden ha mer än en försörjning.

Försörjning i procent, heltidsekvivalenter Anst. som dok- tor-and Annan anst. inom hög-skolan Utbild- nings-bidrag Före- tags- dokto-rand Anst. som lä-kare Annan anst. utan-för hög-skolan m. forsk. anknytn Sti- pen-dier Övrigt 2016 70 3 1 5 6 4 9 2 Kvinnor 69 3 1 3 7 6 8 2 Män 71 3 1 6 5 3 9 2 2015 66 3 5 5 5 5 8 3 Kvinnor 66 3 5 3 6 6 7 3 Män 66 3 4 6 4 4 9 3 2013 57 3 15 5 4 6 9 3 Kvinnor 55 4 16 4 5 7 8 3 Män 58 3 14 5 4 4 9 3 2010 47 5 22 4 4 5 10 3 Kvinnor 45 5 26 3 4 7 8 3 Män 49 5 19 5 4 3 11 3 2007 37 5 25 4 4 6 11 8 Kvinnor 34 6 29 2 4 8 9 8 Män 40 4 21 5 4 5 14 8

(20)

Låg andel med doktorandanställning inom medicin och

hälsovetenskap

Inom fem av sex forskningsämnesområden hade majoriteten av

doktorandnybör-jarna 2016 anställning som doktorand. Inom medicin och hälsovetenskap hade

endast 42 procent anställning som doktorand.

Tre av tio doktorandnybörjare inom medicin och hälsovetenskap hade anställning

som läkare, vilket är en följd av att många kombinerar sin utbildning på

forskar-nivå med en läkartjänst.

Företagsdoktorander var vanligast förekommande inom teknik där 14 procent av

doktorandnybörjarna finansierade sina studier som företagsdoktorand.

Tablå 6. Andel doktorandnybörjare kalenderåret 2016 efter försörjning samt

forskningsämnesområde och kön. Procent, baserat på antalet individer.

Forsknings-

ämnesområde Försörjning i procent 2016

Anst. som dok- tor-and Annan anst. inom hög-skolan Utbild- nings-bidrag Före- tags- dokto-rand Anst. som läkare Annan anst. utan-för hög-skolan m. forsk. anknytn Stipen-dier Övrigt Samtliga 65 5 1 5 11 6 8 4 Naturvetenskap ₈₂ ₃ _– ₄ _– ₁ ₁₀ ₂ Teknik ₇₂ ₅ _– ₁₄ _– ₁ ₉ ₁ Medicin och hälsovetenskap 42 4 2 2 32 13 7 6 Lantbruksvetenskap och veterinärmedicin 62 23 – 2 – 8 6 2 Samhällsvetenskap 71 5 2 4 – 5 12 5

Humaniora och konst 90 3 – 2 – 3 3 1

Kvinnor 63 5 1 3 12 8 8 4 Naturvetenskap 80 5 – 3 – 0 11 3 Teknik 73 6 – 12 – 2 12 1 Medicin och hälsovetenskap 44 5 2 2 29 14 5 5 Lantbruksvetenskap och veterinärmedicin 64 16 – – – 12 8 4 Samhällsvetenskap ₇₁ ₅ ₂ ₂ _– ₈ ₁₀ ₆

Humaniora och konst 88 4 0 1 – 4 3 2

Män 67 4 1 7 10 4 9 3 Naturvetenskap 83 2 – 5 – 1 9 2 Teknik 72 5 – 15 – 1 8 2 Medicin och hälsovetenskap 39 4 2 2 36 10 9 6 Lantbruksvetenskap och veterinärmedicin 61 29 – 4 – 4 4 – Samhällsvetenskap 71 5 1 5 – 1 14 4

(21)

Omräknat till heltidsekvivalenter ökade andelen med anställning som

doktorand mest inom medicin och hälsovetenskap

Omräknat till heltidsekvivalenter, som tar hänsyn till både doktorandnybörjarens

aktivitets- och försörjningsgrad, hade fler av doktorandnybörjarna inom medicin

och hälsovetenskap, lantbruksvetenskap och veterinärmedicin, samhällsvetenskap

samt humaniora och konst anställning som doktorand än när redovisningen av

försörjningsformerna baseras på antalet individer. Ökningen var störst inom

me-dicin och hälsovetenskap.

Tablå 7. Andel doktorandnybörjare kalenderåret 2016 efter försörjning samt

forskningsämnesområde och kön. Procent, baserat på heltidsekvivalenter.

Nybörjare kan under perioden ha mer än en försörjning.

Forskningsämnes-

område Försörjning i procent 2016, heltidsekvivalenter

Anst. som dok- tor-and Annan anst. inom hög-skolan Utbild- nings-bidrag Före- tags- dokto-rand Anst. som lä-kare Annan anst. utan-för hög- skolan m. forsk. anknytn Stipen-dier Övrigt Samtliga 70 3 1 5 6 4 9 2 Naturvetenskap 80 2 – 3 – 1 11 2 Teknik 72 4 – 12 – 1 10 1 Medicin och hälsovetenskap 52 3 2 2 21 11 6 3 Lantbruksvetenskap och veterinärmedicin 72 12 – 2 – 3 7 4 Samhällsvetenskap 74 3 2 3 – 4 12 3

Humaniora och konst 92 2 – 2 – 1 3 0

Kvinnor 69 3 1 3 7 6 8 2 Naturvetenskap 78 3 – 3 – 0 13 3 Teknik 74 3 – 10 – 2 11 0 Medicin och hälsovetenskap 54 3 2 2 19 13 4 3 Lantbruksvetenskap och veterinärmedicin 73 5 – – – 5 9 8 Samhällsvetenskap 73 2 3 2 – 6 10 4

Humaniora och konst 91 3 0 1 – 2 3 1

Män 71 3 1 6 5 3 9 2 Naturvetenskap 82 2 – 4 – 1 10 2 Teknik 71 4 – 12 – 1 9 2 Medicin och hälsovetenskap 50 3 3 2 23 9 8 3 Lantbruksvetenskap och veterinärmedicin 70 17 – 3 – 2 7 – Samhällsvetenskap 74 3 2 3 – 1 15 3

(22)

En hög andel av nybörjarna vid Handelshögskolan hade stipendier

Vid Handelshögskolan i Stockholm var det 95 procent av doktorandnybörjarna

2016 som finansierade studierna med stipendier. Där fanns totalt 20

doktorandny-börjare. Det högsta antalet doktorandnybörjare med stipendium fanns vid Kungl.

Tekniska högskolan med 54 nybörjare. Där utgjorde stipendier 20 procent av

för-sörjningen.

Andelen anställda som doktorander var störst vid Linnéuniversitetet med 87

pro-cent. Linnéuniversitetet hade 31 nybörjare. Vid Lund som hade flest

doktorand-nybörjare, 385 personer, utgjorde andelen som hade doktorandanställning 76

pro-cent. Se tabell 5 för uppgift om antalet doktorandnybörjare per lärosäte.

Tablå 8. Andel doktorandnybörjare kalenderåret 2016 efter försörjning och

universitet/högskola. Procent, baserat på heltidsekvivalenter.

Universitet/

högskola1 Försörjning i procent 2016

Anst. som dok- tor-and Annan anst. inom hög-skolan Utbild- nings-bidrag Före- tags- dokto-rand Anst. som lä-kare Annan anst. utan-för hög-skolan m. forsk. anknytn Stipen-dier Övrigt Samtliga 70 3 1 5 6 4 9 2 Uppsala universitet 78 2 0 2 5 5 8 0 Lunds universitet 76 2 0 3 5 2 11 2 Göteborgs universitet 74 – 0 2 11 9 2 1 Stockholms universitet 78 2 4 2 – 1 11 3 Umeå universitet 68 1 – 1 15 7 3 5 Linköpings universitet 70 2 1 7 3 6 7 5 Karolinska institutet 43 3 6 2 21 11 10 3 Kungl. Tekniska högs-kolan 61 6 – 9 – – 20 4 Chalmers tekniska högskola 81 – – 17 – – 2 0

Luleå tekniska

univer-sitet 73 11 – 8 – 2 7 0 Handelshögskolan i Stockholm – – – 5 – – 95 0 Sveriges lantbruksuni-versitet 78 9 – 1 – 2 8 2 Karlstads universitet 76 6 – 3 – 5 – 11 Linnéuniversitetet 87 – – 2 – – 1 10 Örebro universitet 74 4 – 4 14 2 1 – Mittuniversitetet 85 7 – 3 – 5 – – Blekinge tekniska hög-skola 86 – – 7 – – 8 – Högskolan i Gävle 86 14 – – – – – – Malmö högskola 57 – – 4 – 39 – – Mälardalens högskola 43 27 – 22 – 2 6 – Stiftelsen Högskolan i Jönköping 45 19 – 0 – 31 – 5

(23)

Doktorander

Doktorander är de som antagits till utbildning på forskarnivå. Här ingår

stu-derande antagna till licentiatexamen såväl som doktorsexamen. Med doktorander

avses här endast de som var aktiva, det vill säga de som hade minst 1 procents

ak-tivitet. Det totala antalet registrerade (inklusive icke aktiva doktorander) i

utbild-ning på forskarnivå var cirka 20 960 hösten 2016. I fortsättutbild-ningen redovisas

end-ast aktiva doktorander.

Doktorandnybörjarna är en delmängd av doktorandpopulationen och ingår

följaktligen i all redovisning som avser doktorander.

Doktorander redovisas för hösten (andra kalenderhalvåret), till skillnad från

dok-torandnybörjare och examinerade som redovisas per kalenderår. Anledningen till

att doktorander redovisas för hösten är att antalet doktorander som är aktiva

sam-tidigt överskattas om dessa mäts per år. Under ett år finns både ett inflöde

(dok-torandnybörjare) och ett utflöde (examinerade) av doktorander.

Antalet doktorander minskar

Under hösten 2016 var antalet aktiva doktorander 18 010, varav cirka 8 500

kvin-nor och ungefär 9 520 män. Såväl antalet kvinkvin-nor som män minskade med

preli-minärt 300 jämfört med hösten 2015.

Dessa uppgifter kommer att revideras på grund av att det vid lärosätena sker en

viss eftersläpning i rapporteringen. När antalet doktorander 2015 reviderades

till-kom cirka 200 personer vid efterrapporteringen.

Figur 11. Antal doktorander hösten 1962–2016 efter kön.

Statistiken lades om fr.o.m. höstterminen 1985. Innan dess räknades doktorander med minst 10 procents aktivitet som aktiva doktorander, jämfört med dagens 1 procent.

Ökningen av antalet doktorander var mycket kraftig fram till 1971. I genomsnitt

låg tillväxten på cirka 750 doktorander per år mellan 1962 och 1971. Under

1970-talet och första hälften av 1980-1970-talet var tillväxten lägre. År 1985 skedde en

om-läggning av forskarutbildningsstatistiken som medförde att antalet aktiva

dokto-rander blev färre (se Statistikens tillförlitlighet: jämförbarhet över tiden). Från år

1986 fram till 1998 ökade antalet doktorander årligen. Antalet doktorander var

som flest under hösten 2003 med cirka 20 120, därefter minskade antalet under

några år. Efter hösten 2008 ökade antalet doktorander följt av en minskning de

ef-terföljande åren.

0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 16 000 18 000 20 000 22 000 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 Samtliga Kvinnor Män

(24)

Från 1962 till 2016 har antalet kvinnor bland doktoranderna ökat från cirka 630

till 8 500. Antalet män har ökat från cirka 3 430 till 9 520. Andelen kvinnor har

ökat från 16 procent 1962 till 47 procent 2016.

Fortsatt jämn könsfördelning bland doktoranderna

Hösten 2016 var 47 procent av doktoranderna kvinnor och 53 procent män.

Ande-len kvinnor har minskat något under de senaste elva åren. Under de senaste 40

åren har andelen kvinnor ökat från drygt 20 procent till nästan 50 procent.

Figur 12. Andel kvinnor och män bland doktoranderna hösten 1973–2016.

Procent.

Tablå 9. Doktorander hösten 1973–2016 efter kön.

Hösten Samtliga Andel Hösten Samtliga Andel

Kvinnor Män Kvinnor Män 1973 11 180 21 79 1995 15 530 38 62 1974 _{11 210} 22 78 1996 _{16 620} 39 61 1975 11 610 23 77 1997 17 690 41 59 1976 11 830 23 77 1998 18 950 42 58 1977 _{12 140} 23 77 1999 _{18 870} 43 57 1978 12 180 24 76 2000 18 680 44 56 1979 12 110 25 75 2001 18 970 45 55 1980 12 080 25 75 2002 19 440 46 54 1981 _{12 400} 26 74 2003 _{20 120} 47 53 1982 12 630 27 73 2004 19 960 47 53 1983 13 120 28 72 2005 19 260 48 52 1984 _{13 190} 29 71 2006 _{18 600} 49 51 19851 11 800 30 70 2007 17 900 49 51 1986 12 110 30 70 2008 17 560 49 51 1987 12 440 31 69 2009 17 720 49 51 1988 12 920 32 68 2010 18 390 49 51 1989 13 080 33 67 2011 18 820 49 51 1990 13 250 34 66 2012 19 570 48 52 1991 13 980 35 65 2013 19 580 48 52 1992 14 350 35 65 2014 19 380 48 52 1993 15 390 36 64 2015 18 650 47 53 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 Kvinnor Män

(25)

Flest doktorander inom medicin och hälsovetenskap

Hösten 2016 fanns det flest doktorander inom medicin och hälsovetenskap. Cirka

5 860 av de 18 010 doktoranderna år 2016 studerade inom detta

forskningsäm-nesområde. Det minsta forskningsämnesområdet var lantbruksvetenskap och

ve-terinärmedicin, med cirka 300 doktorander.

Medicin och hälsovetenskap var det i särklass största forskningsämnesområdet

bland kvinnor år 2016 med 3 410 doktorander. Bland män var det ungefär lika

många inom medicin och hälsovetenskap, naturvetenskap samt teknik med cirka

2 500 doktorander vardera.

Tablå 10. Doktorander hösten 2015 och 2016 efter forskningsämnesområde

och kön.

Forskningsämnesområde Hösten 2015 Hösten 2016

Samtliga 18 650 8 800 9 850 18 010 8 500 9 520

Naturvetenskap 3 990 1 440 2 550 3 880 1 390 2 500

Teknik 3 820 1 170 2 650 3 700 1 150 2 540

Medicin och hälsovetenskap 6 140 3 580 2 560 5 860 3 410 2 450 Lantbruksvetenskap och

Samhällsvetenskap 3 100 1 730 1 380 3 080 1 700 1 370

Humaniora och konst 1 280 690 590 1 210 670 540

Antalet doktorander har minskat mest inom humaniora och konst

Under den senaste tioårsperioden minskade antalet doktorander mest inom

forsk-ningsämnesområdet humaniora och konst. Hösten 2016 var antalet 1 210 jämfört

med 1 600 hösten 2007. Den största ökningen skedde inom teknik där antalet var

3 700 hösten 2016 och 3 200 hösten 2007.

Figur 13. Antal doktorander kalenderåren 2007–2016 efter

forskningsäm-nesområde.

0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Medicin och hälsovetenskap Naturvetenskap

Teknik

Samhällsvetenskap Humaniora och konst

(26)

Låg andel kvinnor bland doktorander inom teknik

Andelen kvinnor bland doktoranderna 2016 var lägst inom

forskningsämnesom-rådet teknik och naturvetenskap där 31 procent respektive 36 procent var kvinnor.

Den största andelen kvinnor fanns inom medicin och hälsovetenskap respektive

lantbruksvetenskap och veterinärmedicin med 58 procent. Det var jämnast

köns-fördelning inom humaniora och konst samt samhällsvetenskap med cirka 55

pro-cent kvinnor och 45 propro-cent män.

Figur 14. Andel kvinnor och män bland doktorander hösten 2016 efter

forsk-ningsämnesområde (Antal doktorander) och kön. Procent.

0 20 40 60 80 100

Samtliga (18 010)

Medicin och hälsovetenskap (5 860)

Lantbruksvetenskap och veterinärmedicin (300) Humaniora och konst (1 210)

Samhällsvetenskap (3 080)

Naturvetenskap (3 800)

Teknik (3 700)

(27)

Flest doktorander vid Lunds universitet

Antalet doktorander var cirka 2 500 vid Lunds universitet hösten 2016. Det har

funnits flest doktorander vid Lunds universitet sedan 1990-talet. Se avsnittet

Ta-beller, tabell 8 för ytterligare uppgifter om doktorander per lärosäte för tidigare

år.

Bland universiteten fanns flest kvinnor vid Karolinska institutet med 1 330

dokto-rander, en andel på 58 procent. Bland alla universitet och högskolor fanns den

största andelen kvinnor hösten 2016 vid Ersta Sköndal Bräcke Högskola med 83

procent. Där fanns dock bara 12 doktorander totalt.

På Chalmers tekniska högskola och Kungl. Tekniska högskolan var cirka 70

pro-cent av doktoranderna män. Störst andel män, 77 propro-cent, fanns vid Högskolan i

Skövde som hade 39 doktorander totalt.

Figur 15. Antal doktorander hösten 2016 efter universitet/högskola och kön.

0 500 1000 1500 2000 2500 3000

Lunds universitet Karolinska institutet Uppsala universitet Kungl. Tekniska högskolan Göteborgs universitet Stockholms universitet Chalmers tekniska högskola Linköpings universitet Umeå universitet Luleå tekniska universitet Sveriges lantbruksuniversitet Örebro universitet Linnéuniversitetet Karlstads universitet Mälardalens högskola Malmö högskola Stiftelsen Högskolan i Jönköping Mittuniversitetet Handelshögskolan i Stockholm Blekinge tekniska högskola Södertörns högskola Högskolan i Halmstad Högskolan i Borås Högskolan Väst Högskolan i Skövde Högskolan i Gävle Gymnastik- och idrottshögskolan Ersta Sköndal Bräcke högskola Högskolan Dalarna

Kvinnor Män

(28)

Fler män var 29 år och yngre bland doktoranderna

Andelen av doktoranderna som var 29 år eller yngre var 34 procent bland männen

år 2016. Bland kvinnorna var denna andel 26 procent. Av kvinnorna var 29

pro-cent äldre än 40 år, jämfört med 20 propro-cent av männen.

Figur 16. Åldersfördelning bland doktorander hösten 2016 efter kön.

Pro-cent.

Medianåldern bland doktorander var högre för kvinnor

Under hösten 2016 var medianåldern bland doktoranderna 32 år, vilket var

samma som tio år tidigare. Medianåldern för kvinnor var 33 år och medianåldern

för män var 32 år. De yngsta doktoranderna fanns inom

forskningsämnesområ-dena teknik och naturvetenskap, där männen var i majoritet.

Tablå 11. Medianålder bland doktorander hösten 2007 och 2016 efter

forsk-ningsämnesområde och kön.

Samtliga 33 33 32 32 33 32

Teknik 30 30 30 31 31 30

Medicin och hälsovetenskap 35 35 35 35 36 34

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Kvinnor Män -24 år 25-29 år 30-34 år 35-39 år 40- år

(29)

Sex av tio doktorander studerade på heltid

Hösten 2016 var det 57 procent av doktoranderna som studerade på heltid, d.v.s.

med en aktivitet om 80 till 100 procent. Andelen som studerade på heltid var

större bland män, 61 procent, än bland kvinnor, 53 procent. Den största andelen

som studerade på heltid fanns inom naturvetenskap med 71 procent. Inom

medi-cin och hälsovetenskap fanns den lägsta andelen, 46 procent.

Det var 16 procent av doktoranderna som hade en aktivitet om 40 procent eller

mindre hösten 2016. Inom medicin och hälsovetenskap hade 23 procent av

dokto-randerna en aktivitet mellan 1 och 40 procent. Den låga aktiviteten inom medicin

och hälsovetenskap är en följd av att många doktorander inom detta

forsknings-ämnesområde arbetar som t.ex. läkare eller sjuksköterskor parallellt med

studi-erna.

Tablå 12. Doktorander hösten 2016 (hösten 2007) efter

forskningsämnesom-råde, kön och aktivitet. Procent.

Forskningsämnesområde Aktivitet i procent hösten 2016 (hösten 2007 inom parentes)

1-40 41-60 61-79 80-100 Samtliga

Samtliga 16 (21) 17 (15) 9 (7) 57 (56) 100

Naturvetenskap 10 (10) 11 (10) 9 (7) 71 (71) 100

Teknik 13 (17) 12 (11) 7 (4) 68 (54) 100

Medicin och

hälsoveten-skap 23 (31) 23 (17) 8 (6) 46 (46) 100

veterinärmedicin 20 (24) 10 (14) 11 (10) 59 (73) 100

Samhällsvetenskap 15 (18) 20 (19) 13 (11) 52 (55) 100

Humaniora och konst 18 (31) 16 (27) 16 (11) 50 (64) 100

Kvinnor 17 (21) 19 (17) 11 (9) 53 (56) 100

Naturvetenskap 11 (12) 13 (12) 10 (10) 67 (72) 100

Teknik 12 (15) 14 (11) 8 (5) 66 (50) 100

Medicin och

hälsoveten-skap 22 (28) 24 (19) 9 (7) 45 (50) 100

Samhällsvetenskap 16 (17) 22 (20) 14 (13) 48 (56) 100

Humaniora och konst 17 (27) 18 (27) 17 (12) 49 (61) 100

Män 15 (21) 15 (14) 8 (6) 61 (56) 100

Naturvetenskap 9 (10) 10 (9) 9 (6) 73 (70) 100

Teknik 13 (17) 12 (11) 7 (4) 69 (56) 100

Medicin och

hälsoveten-skap 24 (34) 23 (15) 6 (5) 46 (40) 100

Samhällsvetenskap 15 (19) 18 (19) 11 (9) 56 (54) 100 Humaniora och konst 20 (35) 15 (26) 14 (11) 51 (67) 100

(30)

Högst medelaktivitet inom naturvetenskap

Medelaktiviteten (antalet heltidsekvivalenter dividerat med antalet aktiva

dokto-rander) bland doktoranderna var 72 procent hösten 2016. Jämfört med hösten

2007 var medelaktiviteten 3 procentenheter större. Den högsta medelaktiviteten

hösten 2016 hade doktorander inom naturvetenskap med 79 procent. Totalt var

medelaktiviteten lägre för kvinnor än för män. Inom medicin och hälsovetenskap

samt humaniora och konst hade kvinnor en något högre medelaktivitet än män.

Tablå 13. Medelaktivitet (procent) bland doktorander hösten 2007 och 2016

efter forskningsämnesområde och kön.

Samtliga 69 69 69 72 70 73

Teknik 69 70 69 75 75 75

Medicin och

hälsoveten-skap 64 66 61 67 67 66

Högst medelaktivitet vid Högskolan i Gävle

Doktoranderna vid Högskolan i Gävle, med knappt 40 doktorander, hade den högsta

medelaktiviteten under hösten 2016 med 87 procent. Medelaktiviteten vid Lunds

universitet, som hade flest aktiva doktorander med cirka 2 480, var 67 procent.

Figur 17. Doktorander efter medelaktivitet (procent) och

universitet/högs-kola

1

_{hösten 2016.}

Totalt Högskolan i Gävle Högskolan i Borås Södertörns högskola Kungl. Tekniska högskolan Handelshögskolan i Stockholm Högskolan Väst Stockholms universitet Karolinska institutet Sveriges lantbruksuniversitet Uppsala universitet Chalmers tekniska högskola Luleå tekniska universitet Högskolan i Skövde Mittuniversitetet Högskolan i Halmstad Linnéuniversitetet Linköpings universitet Mälardalens högskola Lunds universitet Umeå universitet Göteborgs universitet Blekinge tekniska högskola Örebro universitet Malmö högskola Karlstads universitet

(31)

Försörjning: sex av tio doktorander hade doktorandanställning

Det vanligaste sättet att finansiera utbildningen på forskarnivå var genom

anställ-ning som doktorand. År 2016 var det 64 procent av doktoranderna som hade en

sådan anställning. Motsvarande andel för doktorandnybörjare var 65 procent. Det

är första gången som doktorandnybörjarna i högre grad än doktorander har

för-sörjning med doktorandanställning.

Skillnaden i andelen doktorandanställda mellan doktorandnybörjare och hela

dok-torandgruppen har minskat mycket de senaste åren. Anledningen är att

utbild-ningsbidraget succesivt har avskaffats vid lärosätena som istället erbjuder

dok-torandnybörjarna anställning som doktorand från början.

Tablå 14. Andel doktorander kalenderåren 2007, 2010, 2013, 2015 och 2016

efter försörjning och kön. Procent, baserat på antalet individer.

Doktorander kan under perioden ha mer än en försörjning, vilket innebär att radsummorna kan bli större än 100 procent.

Försörjning i procent Anst. som dok- tor-and Annan anst. inom hög-skolan Utbild- nings-bidrag Före- tags- dokto-rand Anst. som lä-kare Annan anst. utanför högskolan m. forsk. anknytn. Stipen-dier Övrigt 2016 64 7 1 6 11 8 7 11 Kvinnor 64 8 1 3 12 10 7 12 Män 65 7 1 8 10 6 8 9 2015 64 8 3 6 11 9 7 10 Kvinnor 64 8 4 4 12 11 7 11 Män 64 7 3 7 10 7 8 9 2013 61 9 8 5 10 9 8 10 Kvinnor 60 9 8 3 11 11 7 11 Män 61 8 7 7 9 7 9 9 2010 55 11 11 5 9 10 9 13 Kvinnor 56 11 13 3 9 11 8 14 Män 54 10 10 7 9 8 11 12 2007 53 14 12 4 7 10 9 17 Kvinnor 54 15 13 3 7 11 9 17 Män 52 12 10 6 8 9 10 16

(32)

Omräknat till heltidsekvivalenter hade större andel av doktoranderna

anställning som doktorand

Omräknat till heltidsekvivalenter (som tar hänsyn till både doktorandens

aktivi-tets- och försörjningsgrad) hade 68 procent av doktoranderna anställning som

doktorand. När redovisningen av doktorandernas försörjningsformer baseras på

antalet individer var andelen med doktorandanställning 64 procent.

Tablå 15. Andel doktorander kalenderåren 2007, 2010, 2013, 2015 och 2016

efter försörjning och kön. Procent, baserat på heltidsekvivalenter.

Doktorander kan under perioden ha mer än en försörjning.

Försörjning i procent, heltidsekvivalenter Anst. som dok- tor-and Annan anst. inom hög-skolan Utbild- nings-bidrag Före- tags- dokto-rand Anst. som lä-kare Annan anst. utanför högskolan m. forsk. anknytn. Stipen-dier Övrigt 2016 68 4 1 5 6 5 7 5 Kvinnor 67 4 1 3 6 7 7 6 Män 68 4 0 6 6 4 8 5 2015 67 4 2 4 5 5 7 5 Kvinnor 66 4 3 3 6 7 7 5 Män 67 4 2 6 5 4 8 4 2013 63 4 6 4 5 6 7 5 Kvinnor 62 4 7 3 5 7 6 5 Män 64 4 6 5 4 5 8 4 2010 56 5 10 4 4 6 9 6 Kvinnor 55 5 11 3 4 7 7 6 Män 56 5 9 5 4 5 10 6 2007 55 3 11 3 3 6 8 8 Kvinnor 54 10 12 2 3 6 7 8 Män 55 5 9 5 3 5 9 8

(33)

Doktorandanställning vanligast inom naturvetenskap

År 2016 hade 68 procent av doktoranderna anställning som doktorand. Högst

an-del fanns inom naturvetenskap med 82 procent. Inom medicin och hälsovetenskap

hade 53 procent anställning som doktorand. Detta innebär att mer än hälften hade

anställning som doktorand inom samtliga forskningsämnesområden.

Tablå 16. Andel doktorander kalenderåret 2016 efter försörjning samt

forsk-ningsämnesområde och kön. Procent, baserat på heltidsekvivalenter.

Forsknings-

ämnesområde Försörjning i procent 2016,heltidsekvivalenter. Anst. som dok- tor-and Annan anst. inom hög-skolan Utbild- nings-bidrag Före- tags- dokto-rand Anst. som lä-kare Annan anst. utanför högskolan m. forsk. anknytn. Stipen-dier Övrigt Samtliga 68 4 1 5 6 5 7 5 Naturvetenskap 82 3 0 4 – 1 6 3 Teknik 69 4 0 12 0 2 9 3 Medicin och häl-sovetenskap 53 3 1 2 20 11 5 5 Lantbruksveten-skap och

veteri-närmedicin 61 13 0 5 – 7 11 3 Samhällsveten-skap 69 5 0 3 0 5 11 7 Humaniora och konst 75 3 0 1 0 2 6 14 Kvinnor 67 4 1 3 6 7 7 6 Naturvetenskap 82 4 – 4 – 1 6 3 Teknik 71 5 0 9 0 1 10 4 Medicin och häl-sovetenskap 54 4 2 1 17 13 5 5 Lantbruksveten-skap och

veteri-närmedicin 61 14 0 3 – 7 14 2 Samhällsveten-skap 73 4 0 2 – 6 8 8 Humaniora och konst 75 3 0 0 – 2 5 14 Män 68 4 0 6 6 4 8 5 Naturvetenskap 82 3 0 4 – 1 6 3 Teknik 69 3 – 13 – 2 9 3 Medicin och häl-sovetenskap 52 3 1 3 24 8 5 4 Lantbruksveten-skap och

veteri-närmedicin 62 13 0 7 – 7 8 4

Samhällsveten-skap 64 6 0 4 0 4 14 7

Humaniora och

(34)

Samtliga doktorander vid Högskolan Dalarna hade

doktorandanställning

Omräknat till heltidsekvivalenter hade samtliga 11 doktorander vid Högskolan

Dalarna anställning som doktorand. Den lägsta andelen anställda som

doktoran-der fanns vid Handelshögskolan i Stockholm (138 doktorandoktoran-der) med 6 procent.

Vid Lund, som hade flest doktorander av lärosätena (2 472 doktorander), hade 74

procent anställning som doktorand.

Tablå 17. Andel doktorander kalenderåret 2016 efter försörjning och

univer-sitet/högskola. Procent, baserat på heltidsekvivalenter.

Universitet/

högskola1 Försörjning i procent 2016

Anst. som dok- tor-and Annan anst. inom hög-skolan Utbild- nings-bidrag Före- tags- dokto-rand Anst. som lä-kare Annan anst. utanför högskolan m. forsk. anknytn. Sti- pen-dier Övrigt Totalt 68 4 1 5 6 5 7 5 Uppsala universitet 73 2 0 1 4 6 8 5 Lunds universitet 74 2 0 3 6 2 8 5 Göteborgs universitet 67 2 1 2 11 9 3 4 Stockholms universitet 76 5 1 2 – 1 7 7 Umeå universitet 71 4 0 1 9 7 1 6 Linköpings universitet 66 4 0 4 8 8 4 6 Karolinska institutet 52 3 3 2 19 9 7 5 Kungl. Tekniska högs-kolan 64 3 – 10 0 1 15 7 Chalmers tekniska högskola 82 1 – 14 – 1 1 1

Luleå tekniska

univer-sitet 73 9 – 8 0 4 4 2 Handelshögskolan i Stockholm 6 3 – 5 – – 81 5 Sveriges lantbruksuni-versitet 70 9 0 5 – 4 8 3 Karlstads universitet 70 8 – 8 – 10 1 3 Linnéuniversitetet 74 8 – 3 – 8 2 5 Örebro universitet 51 5 – 5 16 12 4 6 Mittuniversitetet 73 8 0 9 – 6 1 4 Blekinge tekniska hög-skola 53 13 – 10 – 1 13 10

Gymnastik- och

id-rottshögskolan 71 14 – – – 4 12 – Högskolan i Borås 48 21 – 4 – 2 23 2 Högskolan Dalarna 100 – – – – – – – Högskolan i Gävle 88 12 – – – – – – Högskolan i Halmstad 61 15 – 9 – 4 9 2 Högskolan i Skövde 72 15 – 11 – 2 – – Högskolan Väst 66 – – 34 – – – – Malmö högskola 67 5 – 2 – 21 3 2 Mälardalens högskola 53 13 – 23 – 7 3 1 Stiftelsen Högskolan i Jönköping 55 16 – 5 – 17 3 4 Södertörns högskola 97 – – – – – – 3