Frivillig information i årsredovisningen
En kvantitativ studie om hur kommuner signalerar kring ogynnsamma händelser i årsredovisningen Författare: Benita Sjögren 19921226 Lucas Sjögren 19950524 Höstterminen 2019 C-uppsats, kandidatnivå, 15 hp Ämne: Företagsekonomi, redovisning Handelshögskolan vid Örebro Universitet Handledare: Kerstin Nilsson
Förord
Vi vill passa på att tacka alla som hjälp oss färdigställa denna uppsats. Det har varit en utmaning att släppas helt fria och att få klara oss på egen hand. Ett extra stort tack vill vi rikta till vår handledare Kerstin Nilsson och även Claes Gunnarsson som agerat som bisittande handledare. De har med sina synpunkter och råd hela tiden hjälpt oss att komma framåt i arbetet. Vi vill även rikta ett tack till våra studiekamrater som givit oss feedback och synpunkter vid varje seminarium.
Härmed intygas att arbetet med uppsatsen har delats lika mellan författarna.
Örebro den 13 januari 2020
Abstract
Authors: Benita Sjögren and Lucas Sjögren Mentor: Kerstin Nilsson
Title: Voluntary disclosure in annual reports - A quantitative study of how municipalities
signal about adverse events in the annual report.
Background and problem: The annual report is an important communication document
between different parties. Specific parts to be included in an annual report are statutory, but other than this there are no guidelines for what must not be included in an annual report. This voluntary information differs greatly depending on which annual report is reviewed. It is conceivable that voluntary information is a tool for reducing the existing information asymmetry that occurs when different parties know different things. But what is the point of reducing information asymmetry if publishers are not profitable companies? This phenomenon will be examined and specifically the voluntary information regarding adverse events in the form of negative moving-in nets.
Purpose: To study, describe and analyze the voluntary information in municipalities' annual
reports and draw conclusions about how they choose to signal negative aspects to their surroundings.
Method: A quantitative method has been used in conducting the study. Of the 290
municipalities in Sweden, 166 of them had the negative event that we have chosen to review during a five-year period, a negative net income. This has been reviewed in all 166 annual reports based on a subjective assessment, which has been compiled and then analyzed with the statistical analysis method chi-square test.
Analysis and conclusion: The study's analysis goes through the theoretical frame of reference
and links it with the results of the empirical study to finally answer the questions raised. Furthermore, the conclusions of the study will then be presented, partly in the form of the survey that shows that the municipalities publish information in different ways. Some do not have any information at all, while others publish one or more different aspects regarding the negative moving net. About the relationship between the publication of information and the size of the municipality, it was only possible to demonstrate a statistically significant relationship for the first year examined. Since only one of the five years surveyed showed a connection, it was concluded that there is no statistically significant relationship between the size of municipalities and whether they choose to publish information or not.
Sammanfattning
Författare: Benita Sjögren och Lucas Sjögren Handledare: Kerstin Nilsson
Titel: Frivillig information i årsredovisningen - En kvantitativ studie om hur kommuner
signalerar kring ogynnsamma händelser i årsredovisningen
Bakgrund och problem: Årsredovisningen är ett viktigt kommunikationsdokument mellan
olika parter. Specifika delar som ska ingå i en årsredovisning är lagstadgade men utöver detta finns det inga riktlinjer för vad som inte får ingå i en årsredovisning. Denna frivilliga information skiljer sig åt mycket beroende på vilken årsredovisning som granskas. Det kan tänkas att den frivilliga informationen är ett verktyg för att minska den existerande informationsasymmetrin som uppstår när olika parter vet olika saker. Men vad är meningen med att minska informationsasymmetrin om de som publicerar inte är vinstdrivande företag? Detta fenomen kommer att granskas och då specifikt den frivilliga informationen gällande ogynnsamma händelser i form av negativa inflyttningsnetton.
Syfte: Att studera, beskriva och analysera den frivilliga informationen i kommuners
årsredovisningar och dra slutsatser om hur de väljer att signalera kring negativa aspekter till sin omgivning.
Metod: En kvantitativ metod har använts vid genomförandet av studien. Utav de 290
kommuner i Sverige var det 166 av dem som hade den negativa händelse som vi har valt att granska under en femårsperiod, ett negativt inflyttningsnetto. Detta har granskats i alla 166 årsredovisningar utifrån en subjektiv bedömning, detta har sammanställts och sedan analyserats med den statistiska analysmetoden chitvå-test.
Analys och slutsats: Studiens analys går igenom den teoretiska referensramen och kopplar
samman denna med resultatet av den empiriska undersökningen för att till sist besvara de uppställda frågeställningarna. Vidare kommer sedan studiens slutsatser att presenteras, dels i form av den kartläggning som gjorts som visar att kommunerna publicerar information på olika sätt. En del har inte med någon information alls medan andra publicerar en eller flera olika aspekter gällande det negativa inflyttningsnettot. Vad gäller sambandet mellan publiceringen av information och kommunens storlek så gick det endast att påvisa ett statistiskt signifikant samband för det första år som undersöktes. Eftersom enbart ett av de fem år som undersöktes visade på ett samband så blev slutsatsen att det inte finns något statistiskt signifikant samband mellan kommuners storlek och om de väljer att publicera information eller ej.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Problemdiskussion ... 3
1.3 Syfte och frågeställningar... 7
2. Signalteori ... 8
2.1 Uppkomst ... 8
2.2 Informationsasymmetri ... 8
2.3 Signaleringsprocessen, relationen mellan informationsasymmetri och signalteori ... 10
2.4 Signaleringskostnader ... 11
2.5 Signalteoretisk modell ... 12
2.6 Vilka väljer då att signalera? ... 14
2.7 Frivillig information i årsredovisningar ... 15
2.8 Analysmodell ... 16 3. Metod ... 20 3.1 Undersökningsdesign ... 20 3.2 Urval ... 22 3.2.1 Urval av litteratur ... 24 3.3 Datainsamling... 24 3.4 Variabler ... 26 3.5 Analysmetod... 27
3.5.1 Deskriptiv statistisk analys ... 28
3.5.2 Statistisk sambandsanalys ... 28
3.6 Metodkritik ... 29
4. Empiri ... 32
4.1 Sammanställning av data ... 32
5. Analys ... 39
5.1 Inledande del ... 39
5.2 Tidigare forskning med koppling till empirin ... 39
5.3 Hur publicerar kommuner information kring negativa händelser i årsredovisningen ... 40
5.4 Kommuners publicering av information och kommunernas storlek ... 42
5.5 Besvarande av frågeställningarna... 44
6. Slutsats ... 45
6.1 Besvarande av syftet... 45
6.2 Förslag till vidare forskning ... 46
1
1. Inledning
I detta inledande kapitel kommer ämnets bakgrund, problematisering samt studiens syfte och frågeställningar att presenteras.
1.1 Bakgrund
Företag har enligt bokföringslagen (SFS 1999:1078) sjätte kapitlet en skyldighet enligt lag att upprätta en årsredovisning vid bokföringsårets slut. Detta gäller de företag som hänförs till någon av de kategorier som lagen beskriver. Courtis (1995) beskriver att årsredovisningen är ett offentligt formellt kommunikationsdokument till allmänheten som består av kvantitativ information, berättelser, fotografier och grafer.
I andra kapitlet årsredovisningslagen (ÅRL) (SFS 1995:1554) beskrivs de allmänna bestämmelserna kring årsredovisningen i dess helhet. Lagen specificerar att årsredovisningen ska vara överskådlig, god redovisningssed ska tillämpas samt att den ska ge en rättvisande bild. Lagstadgade delar som ska vara med i årsredovisningen återfinns i ÅRL (SFS 1995:1554) andra kapitlet första paragrafen, delarna består av en resultaträkning, balansräkning, noter och en förvaltningsberättelse. Lagen beskriver vidare att för större företag krävs även ett upprättande och publicering av en kassaflödesanalys. Kravet på den lagstadgade informationens utformning och innehåll finns att tillgå i RedR1 (FAR N 2018:22). Då ÅRL (SFS 1995:1554) specificerar vilka delar som ska ingå i årsredovisningen så ger RedR1:an (FAR N 2018:22) en tydlig definition på hur delarna ska vara utformade och vad de ska innehålla. Årsredovisningen kan dock även innehålla annan information, Cooke (1989) definierar det som så att all information utöver det lagstadgade är så kallad frivillig information. Connelly, Trevis Certo, Duane Ireland och Reutzel (2011) tar upp fenomenet informationsasymmetri. De beskriver det som så att när olika människor vet olika saker uppkommer informationsasymmetri, den ena parten vet saker som den andra parten inte vet. Är informationsasymmetrin för stor kan detta leda till allvarliga konsekvenser och årsredovisningen är således ett verktyg för att försöka minska informationsasymmetrin mellan olika parter.
Enligt Broberg, Tagesson och Collin (2009) har kravet på information från företag ökat, men trots att det har skett en ökning gällande den lagstadgade informationen så har även företag självmant valt att publicera allt mer information. Författarna förklarar att denna så kallade frivilliga informationen är till för att minska informationsasymmetrin samt att tillfredsställa
2
marknaden och dess krav på transparens från företagen. De beskriver också tydligt att typen av frivillig information kraftigt varierar beroende på vilken årsredovisning som granskas. En märkbar förändring har skett över tiden vad gäller årsredovisningarna (Marton 2014). Författaren beskriver att i dagens läge avviker dokumentet allt mer från att vara ett faktabaserat informationsdokument och framstår mer som en marknadsföringskanal. Han påpekar att i de moderna årsredovisningarna är mycket baserat på marknadsföring och för den läsaren där fakta ligger mer i intresset har årsredovisningen förlorat lite av sin användbarhet. Marton (2014) poängterar att för den läsaren som är mer intresserad av fakta får söka sig till de finansiella delarna i rapporten där de rent faktamässiga siffrorna går att finna.
Frostenson (2015) diskuterar om varför företag väljer att redovisa något som de egentligen inte behöver ta upp i sin årsredovisning. Han påvisar att det skulle kunna bero på att företagen vill signalera något till omgivningen och att de då använder sig av utrymmet för den frivilliga informationen i årsredovisningen. Frostenson (2015) beskriver vidare att signalteori kan förklara olika företeelser inom redovisningen och att teorin bidrar med kunskap om varför företag publicerar viss information.
Utgångspunkten för signalteori är att företag har ett intresse att gå med vinst för att fortsatt kunna bedriva sin verksamhet. Detta medför att de publicerar sina årsredovisningar på ett sätt som ska skicka specifika signaler till omgivningen där tanken är att de ska ge en positiv bild av företaget (Björk 2016). När företag upplever tuffare tider beskriver Björk (2016) att detta skönmålas med hjälp av värdeskapande begrepp, detta kan exempelvis vara att företaget uttrycker sig som att de har erhållit värdefulla erfarenheter istället för att påvisa det negativa. Beaktat att årsredovisningens utformning är lagstadgad har ändå stora skillnader i företags årsredovisningar uppmärksammats och skapat ett intresse för vidare undersökning. Det som dock kommer att undersökas i denna studie är om detta fenomen även går att se i kommuners årsredovisningar. Uppmärksammas det skillnader även kommuner emellan, vad är det som de vill förmedla till sin omgivning med den frivilliga informationen och vad har de för incitament att göra detta då de ej är vinstdrivande företag?
3 1.2 Problemdiskussion
Varför väljer kommuner att publicera information som inte är obligatorisk enligt lag? Denna företeelse kommer att studeras mer ingående och då specifikt den frivilliga information som publiceras i kommuners årsredovisningar. Varför kommuner har valts som studieobjekt beror på den intressanta komplexiteten som finns kring kommunens arbete och ansvarsområde då de ej är vinstdrivande företag. Styles och Tennyson (2007) påpekar att forskningen gällande kommuner är mycket mindre utvecklad än litteraturen gällande vinstdrivande företag vilket också gör det till ett intressant studieobjekt.
I Sverige finns det totalt 290 kommuner fördelade på 21 län. Kommunerna ansvarar för den samhällsservice som finns i dess geografiska område, äldreomsorg, socialtjänst, skola och förskola är några av de viktigaste områden som ingår i detta ansvar. Dessa är några av kommunens obligatoriska ansvarsområden men de har även en del frivilliga ansvarsområden så som kultur och näringslivsutveckling.Hur dessa ansvarsområden löses på bästa sätt är upp till varje enskild kommuns politiker som är förtroendevalda av svenska folket (Sveriges Kommuner och Regioner 2019).
Alla kommuner ska enligt kommunallagen (SFS 2017:725) elfte kapitlet nittonde paragrafen upprätta en årsredovisning med alla dess lagstadgade delar. Blanco, Lennard och Lamontagne (2011) påpekar att de lagstadgade delarna som finns gällande kommuners årsredovisningar är förhållandevis små sett till omfattningen av dagens årsredovisning. De påpekar att kommuner kan därför likt företag designa sin egen kommunikationsstrategi för att på bästa sätt anpassa informationen till att matcha kommunens egna målsättning. Tagesson, Klugman och Lindvall Ekström (2011) beskriver att det mesta som publiceras i kommuners årsredovisningar är frivillig information som egentligen inte är ett krav för kommunen att publicera. Denna information definierar författarna bland annat som signaler till olika mottagare och att den kan vara mer eller mindre viktig. Kommunens finansiella rapport är dock en viktig informationskälla där det publiceras, finansiell, icke finansiell information samt frivillig informationen som presenteras i olika format (Styles & Tennyson 2007).
Det har diskuterats vilka som egentligen läser och använder sig av kommuners årsredovisningar. Forskare inom den offentliga sektorn har försökt att fastställa just vilka användarna av de finansiella rapporterna är. De har identifierat potentiella grupper som kreditgivare, investerare, invånare, politiska partier som alla har olika nivåer av intresse (McLelland & Giroux 2000). Men enligt Blanco, Lennard och Lamontagne (2011) är den
4
största gruppen av mottagare allmänheten som står för kommunens resurser och som äger de tillgångar och medel som står till kommunens förfogande. Författarna poängterar dock att det är existensen av rapporterna som är av största vikt även om ingen läser dem.
Tagesson, Klugman och Lindvall Ekström (2011); Styles och Tennyson (2007) beskriver att kravet på information samt transparens från organisationer har ökat under de senaste åren och att detta ökar incitamenten att förmedla information.
Dwyer och Wilson (1989) argumenterar för att det är viktigt att informationen i kommunernas årsredovisningar är till nytta för användarna givet de resurser som har ålagts för att förbättra kvaliteten på innehållet genom den frivilliga informationen. Kvaliteten på kommuners årsredovisningar påverkas av graden av informationsasymmetri, denna informationsasymmetri ökar incitamenten för att signalera genom att delge information. Genom att hålla inne information istället för att förmedla den till allmänheten kan det skicka signaler som kan tolkas som bevis på dåliga nyheter. Signalering genom att delge information är alltså en nödvändighet i kommunernas årsredovisningar för att undvika dessa misstolkningar.
Grönhaug och Mellemvik (1998) påvisar genom sin studie att kommunens årsredovisning är ett signaleringsverktyg. Där olika typer av information eller avsaknaden av information skickar signaler som ska tolkas av mottagarna. De som sänder signalerna förlitar sig på deras repertoar av kända signaler och deras förväntning på hur signalerna kommer tolkas av mottagarna. Andra studier påvisar att det existerar informationsasymmetri mellan kommuner andra parter och att årsredovisningen är respons på denna informationsasymmetri (Copley 1991). På grund av den existerande informationsasymmetrin så erhåller kommunen incitament för att publicera allt mer frivillig information (Styles & Tennyson 2007). Guillamón, Bastida och Benito (2011) förklarar att transparens minskar informationsasymmetrin och mängden frivillig information hjälper till, vilket löser flertalet problem som kan uppkomma i samband med informationsasymmetri.
Flödet av information mellan den som har informationen och den som ska ta emot informationen ska innehålla det mottagaren har rätt till att veta men samtidigt inte innehålla information som mottagaren inte har rätt till att veta. Detta flöde går åt båda hållen, där intresset från bådas sidor ska vägas in. Då mer information förhållandevis alltid är mer fördelaktigt för mottagaren så är det inte alltid så för de som ger ut informationen (Blanco, Lennard & Lamontagne 2011).
5
Styles och Tennyson (2007) beskriver att senaste tiden har de som sätter redovisningsstandarder förmedlat nya direktiv med syfte att förbättra transpariteten och tillgängligheten av finansiella rapporter som är framtagna av offentliga enheter. Deras syfte med detta är att försöka göra årsredovisningen lättare att förstå och använda för den vanliga individen. Blanco, Lennard och Lamontagne (2011) argumenterar för att finansiella rapporter generellt är för komplexa för dessa individer och att mer lättförståelig och greppbar information är det som förväntas genom den frivilliga informationen. McLelland och Giroux (2000) förklarar att en mer greppbar årsredovisning blir en signaleringsvariabel som olika parter fattar beslut utifrån.
Styles och Tennyson (2007) uttrycker sig som så att professionella administratörer i kommunen har incitament att signalera i årsredovisningen för att påvisa professionell kompetens. Copley (1991) håller med om detta och påpekar att det ligger i kommunens intresse att publicera information som signalerar om högkvalitativ förvaltning då det kan leda till framtida belöningar. McLelland och Giroux (2000) tror att detta gör att administratörer försöker förmedla så bra nyheter som möjligt till användarna. Detta för att de är förväntade att signalera kompetens och ledarskap till invånarna.
Denna signalering från kommunerna kommer till uttryck genom den information som antingen publiceras eller inte i årsredovisningen. Då en ökad transparitet från kommunen är det som förväntas så uppkommer frågan om kommuner även väljer att publicera information kring ogynnsamma händelser? Det kan tänkas att ett exempel på en ogynnsam händelse för en kommun är när statistiken påvisar ett negativt inflyttningsnetto. Definitionen för ett negativt inflyttningsnetto är när ett större antal individer har flyttat ut från kommunen än det antal som har flyttat dit. Konsekvensen av detta för kommunen kan tänkas vara att den ekonomiska situationen försämras då skatteintäkterna förmodligen minskar då individer flyttar från kommunen. Det negativa inflyttningsnettot är en relevant negativ händelse att undersöka då det kan tänkas att allt fler individer idag väljer att flytta från de mindre kommunerna då de förmodligen inte längre kan erbjuda samma möjligheter som de större.
Tagesson, Klugman och Lindvall Ekström (2011) påpekar att det är signifikanta skillnader mellan kommuner gällande både innehållet och mängden frivillig information. Kommuner har väldigt skilda förutsättningar då de i grunden är väldigt olika baserat på landareal, befolkningsmängd, befolkningstäthet, antal män respektive kvinnor, politiskt styre etcetera (Statistiska centralbyrån 2019). Storlek är en variabel som frekvent har använts för att förklara
6
till vilken grad kommuner väljer att publicera frivillig information. Flertalet statistiska studier har funnit samband mellan organisationers storlek och mängden frivillig information i årsredovisningen, storlek är också relaterat till vilken typ av information. Generellt sett så är större kommuner mer övervakade och granskade av exempelvis staten, media och allmänheten än mindre organisationer. Kravet på information från både media och allmänheten ökar pressen på större kommuner att leverera mer omfattande information i årsredovisningen (Tagesson, Klugman & Lindvall Ekström 2011).
En konsekvens av detta är att större städer får ökade incitament för att signalera till allmänheten genom att förmedla mer information (McLelland & Giroux 2000). Styles och Tennyson (2007) beskriver även dem att kommunens visibilitet för media påverkar beslut gällande vilken information som ska inkluderas i årsredovisningen.
Guillamón, Bastida och Benito (2011) förklarar också att större kommuner avslöjar mer finansiell information och är därigenom mer transparenta mot allmänheten. Detsamma gäller Styles och Tennyson (2007) som påpekar att förmedlandet av finansiella rapporter är mer framträdande hos större kommuner och att de har en högre nivå av frivillig information än mindre kommuner. De argumenterar för att större kommuner generellt sett har en större redovisningsfunktion och en mer omfattande budget till denna funktion. De har detta eftersom en större redovisningsfunktion är en nödvändighet då det finns ett behov för större städer att presentera mer information.
Detta kan vara orsaker som gör att kommunernas årsredovisningar skiljer sig mycket åt beroende på vilken kommuns årsredovisning som granskas.
Grundläggande problemet anses vara förekomsten av informationsasymmetri vilket gör årsredovisningen till en nödvändighet i ett försök att minska denna genom frivillig information.
7 1.3 Syfte och frågeställningar
Syftet är att studera kommuner under en femårsperiod genom deras årsredovisningar och då specifikt den frivilliga informationen gällande negativa inflyttningsnetton. Tanken med detta är att dels kartlägga om och hur kommuner publicerar sin information, samt öka förståelsen kring att det kan finnas samband mellan kommuners storlek och om de väljer att publicera information gällande negativa inflyttningsnetton.
Det vi inte kommer att beröra är andra negativa händelser som kan ha inträffat i kommunerna under denna femårsperiod. Studien kommer enbart fokusera på det negativa inflyttningsnettot, om och hur kommunerna publicerar denna information.
Med hjälp av empiriska data och hypotestest kommer följande frågeställningar att besvaras: 1. Hur publicerar kommuner frivillig information i sin årsredovisning gällande negativa
inflyttningsnetton?
2. Vilka samband kan påvisas mellan kommuner som publicerar eller inte publicerar information i årsredovisningen och de aktuella kommunernas storlek baserat på invånarantal?
8
2. Signalteori
Med stöd av teori kan fenomen förklaras, förutsägas och förstås inom redovisningen (Frostenson 2015). Studien kommer att vidareutvecklas med hjälp av signalteori, vilket kommer bidra med förståelse kring den frivilliga informationen i årsredovisningen, samt vad begrepp såsom signalering, informationsassymmetri med flera innebär. Alla de presenterade delarna kommer sedan kopplas till det tilltänkta problemet och hur de ska användas för att analysera och besvara frågeställningarna.
2.1 Uppkomst
Signalteorins grundare är Michael Spence (Watson, Shrives & Marston 2002). Enligt Spence (1973) började hela funderingen kring signalteori med arbetsmarknaden och alla dess bakomliggande “signaler”. Han förklarar att en arbetsgivares stora utmaning när en tjänst ska tillsättas är att försöka tolka de signaler som en potentiell anställd utstrålar. Spence (1973) ger diverse exempel på typer av signaler och dess olika styrkor som kan påverka en arbetsgivares beslut. Några av de signaler han nämner är utbildning, tidigare arbetserfarenhet, brottsregister och kön. Det kan tänkas att en individ med en högre utbildning, samt har tidigare arbetserfarenhet och med ett rent brottsregister är mer attraktiv än någon som saknar utbildning, ingen tidigare arbetserfarenhet och innehar ett brottsregister. Författaren beskriver att vissa av dessa signaler går att förändra medan vissa generellt är svårare att ändra eller att bara tanken att ändra inte finns. Han förklarar att det går exempelvis att investera i en utbildning givet pengar och tid, medan brottsregister och kön generellt är svårare att förändra. Spence (1973) observerar att dessa signaler kan bli föremål för manipulation från den arbetssökandes sida för att upplevas som mer attraktiv på arbetsmarknaden.
2.2 Informationsasymmetri
Connelly et al. (2011) beskriver att informationsasymmetrin är en nyckeldel i signalteorin och signaleringsprocessen. Det krävs en förståelse för vad informationsasymmetri innebär och konsekvenserna förknippat med begreppet för att förstå teorins uppkomst och dess betydande roll.
Enligt Campbell, Shrives och Bohmbach-Saager (2001) är informationsasymmetri ett nödvändigt krav för att signalteorin ska ha någon betydelse. Författarna förklarar att informationsasymmetri uppkommer när olika personer vet olika saker. Connelly et al. (2011); Watts och Zimmerman (1986) påvisar att detta är ett återkommande problem eftersom viss
9
information är privat och inte till för allmänheten. Spence (1973) beskriver att informationsassymmetri kan existera mellan flera olika parter. Signalteorins syfte är därför att minska detta grundläggande problem, genom att reducera informationsasymmetrin (Connelly et al. 2011). Dainelli, Bini och Giunta (2013) argumenterar om vad som krävs för att minska informationsasymmetrin. De antyder att företag måste släppa mer intern information och göra potentiella investerare intresserade av verksamheten. Watson, Shrives och Marston (2002) beskriver attsignalering är en reaktion på informationsasymmetrin ute på marknaden, företag har information som investerare inte har. Författarna anser att asymmetrier kan minskas om parten med mer information förmedlar den informationen till andra. Men Utgård (2015) antyder att även en lång relation till företag och dess verksamhet anses göra det möjligt för omgivningen att erhålla kunskaper kring företag och dess verksamhet. Han argumenterar för att denna relation mellan omgivning och företag skulle minska informationsasymmetrin.
Enligt Kirmani och Rao (2000) har den senaste forskningen fokuserat på att se signaler som
olika mekanismer för att lösa problem som uppkommer vid informationsasymmetri. De förklarar det som så att när en part inte har den information som den andra parten har kan problem gällande beslutsfattande uppstå. Författarna menar att den första parten exempelvis drar slutsatser utifrån den information som delges från den andre parten och dessa slutsatser borde spela en roll i vilken information som den andre parten väljer att delge. Connelly et al. (2011) skriver att dessa parter kan bestå av både individer och organisationer. De menar generellt att den ena parten måste välja om och hur denne ska kommunicera (eller signalera) informationen som denne besitter. Medan den andra parten, mottagaren, måste välja hur denne ska tolka informationen och indirekt signalen.
Connelly et al. (2011) poängterar att individer måste ta beslut baserat på den information som finns tillgänglig för allmänheten. Författarna förklarar vidare att om de som ska fatta ett beslut även hade haft tillgång till den privata informationen hade denne även kunnat fatta ett bättre beslut. När signaler tolkas av andra på ett speciellt sätt, där exempelvis en individ är osäker på hur denne ska tolka signalen kan imitation av andra tolkningar vara ett medel för beslutsfattande. Detta kan resultera i att signaler tolkas på ett speciellt sätt som kan både vara rätt och felaktigt (Connelly et al. 2011).
10
2.3 Signaleringsprocessen, relationen mellan informationsasymmetri och signalteori
Connelly et al. (2011) redogör för några av signalteorins huvudsakliga element. De förklarar att dessa element kan kopplas samman i form av en figur som består av två olika parter. Dessa två parter benämns som signalerare (signaler) och mottagare (receiver). Figuren de hänvisar till förklaras genom en tidslinje där ett meddelande eller ett meddelandes syfte kan följas från början till slut.
Figur 1: Tidslinje för signalering (Connelly et al. 2011 s. 44)
Den som benämns som signalerare är den person som innehar den information som ska kommuniceras ut genom ett budskap. Detta kan vara vetskap om en enskild person, produkt, tjänst eller ett företag (Connelly et al. 2011).
Den andra huvudparten i tidslinjen beskriver Connelly et al. (2011) som mottagaren av själva meddelandet eller informationen som kommuniceras ut genom så kallade signaler. De ger exempel på mottagare såsom arbetsgivare, kund, leverantör eller investerare.
Connelly et al. (2011) förklarar vidare att när mottagarna har tagit del av information och framgångsrikt lyckats att göra ett val baserat på den informationen så påverkas mottagare på så sätt att de är mer benägna att i framtiden fortsätta ta del av denna typ av signaler.
Signaler som kommuniceras ut består primärt av positiva signaler inom signalteori. Det förekommer även att negativ signalering kommuniceras, men generellt sett så görs det inte, på grund av att företag inte vill minska informationsasymmetrin kring negativa aspekter (Connelly et al. 2011). I inledningen nämns Björk (2016) och hur han beskriver att verkligheten skönmålas med värdeskapande begrepp istället för att påvisa negativa perspektiv. Connelly et al. (2011) benämner detta som “kamouflerade” signaler, signaler som försöker dölja potentiella
11
svårigheter. Dessa signaler är skilda från andra eftersom de är utformade för att avleda uppmärksamheten från en potentiell sårbarhet för att istället framhäva stärkande karakteristika. Connelly et al. (2011) förklarar att signalerare kan publicera massvis med information för att minska informationsasymmetrin, men all information som publiceras är inte alltid effektiva signaler. Författarna redogör för att användbarheten av en signal för en mottagare beror på till vilken grad signalen korresponderar med det mottagaren eftersöker. De beskriver två ytterligare aspekter som påverkar signalers effektivitet. Den första aspekten är signalers observerbarhet och den andra aspekten berör kostnader för signalering.
Connelly et al. (2011) beskriver att observerbarhet syftar till vilken utsträckning som mottagarna kan nås av signalerna. Desto större utsträckning som signalerna har desto större är observationen vilket gör att det blir fler mottagare som nås av signalerna. Vidare förklarar författarna att om mottagarna inte nås av signalerna så är det svårt att kommunicera ut ett budskap eller den informationen som eftersträvas att få ut. De argumenterar för att signalens effektivitet kan förstärkas genom att göra de mer observerbara eller öka antalet signaler. Genom att repetitivt signalera ökar effektiviteten av signaleringsprocessen, särskilt om olika signaler används för att kommunicera samma meddelande eller budskap. Det är dock viktigt enligt författarna att inte kommunicera motsägande signaler då detta kan förvirra mottagaren vilket ger en mindre effektiv kommunikation. De påvisar även att mottagare kan tolka signaler på olika sätt, vilket innebär att tydliga signaler är ett måste för att signalen ska ha önskvärd effektivitet.
Kostnaden för signalering är den andra aspekten som författarna beskriver, även denna styr till viss del effektiviteten. Vidare påpekar de att denna aspekt är så central inom signalteorin att en del hänvisar till att teorin kan refereras som “signalkostnadsteorin” (Connelly et al. 2011).
2.4 Signaleringskostnader
Tidigare nämndes det att enligt Connelly et al. (2011) är signalkostnad en central del inom signalteorin, så pass central att vissa kallar den för “signalkostnadsteorin”. Anledningen till att kostnaden är så central anser författarna beror på att den är väsentlig när det gäller att avskräcka företag från att skicka falska signaler.De beskriver att begreppet kostnad inom signaleringens kontext involverar det faktum att vissa signalerare befinner sig i en bättre position än andra att absorbera de associerade kostnaderna vid signalering.
12
Med signalteori som utgångspunkt så kommer firmor att signalera när belöningen från att sända en sådan signal är högre än kostnaden (Utgård 2015). Connelly et al. (2011) antyder att om signaleraren inte har de attribut associerade med signalen som skickas, men som tror på att fördelarna med att signalera överväger kostnaden, kan då bli motiverad att försöka skicka falska signaler. Det är rimligt att signalerare och mottagare kan ha motstridiga intressen. Därför måste signaler vara strukturerade på ett sådant vis att oärliga signaler inte lönar sig för att de ska bibehålla sin effektivitet. Ett mindre lönsamt företag kan ha incitament för att skicka falska signaler för att övertyga mottagaren om något annat. Av denna anledning brukar detta beskrivas med begreppet signalärlighet, vilket definieras som till vilken grad signaleraren faktiskt har de attribut som associeras med signalen (Connelly et al. 2011).
Utgård (2015) beskriver precis som Connelly et al. (2011) att signaler måste vara kostsamma och att dessa kostnader inte alltid går att avgöra hur stora de kommer bli. Han förklarar detta med signalärlighet genom ett exempel: att skriva på sitt företags hemsida om företagets goda intentioner är billigt och att rationella observatörer inte kommer tolka dessa som trovärdiga utan en mer kritisk granskning.
2.5 Signalteoretisk modell
Kirmani och Rao (2000) utvecklar en grundläggande modell inom signalteorin och då specifikt en jämförelse mellan försäljare av högkvalitativa produkter och försäljare av produkter med låg kvalité. De presenterar följande tabell där A, B, C och D är olika nivåer på utdelning där A:s utdelning är större än B:s och så vidare. De signaler som företagen skickar handlar om just hög kvalité.
Figur 2: Illustration om utdelning vid signalering och utan signalering (Kirmani och Rao 2000).
De förklarar att strategin med att signalera är gynnsam när två kriterier är uppfyllda. Det första kriteriet är för firmor med högkvalitativa produkter, när gynnsamheten av att signalera genom att förmedla information ger större fördelar än någon annan strategi. A är alltså större än B (A > B) företaget erhåller en större utdelning av att signalera än att inte göra det. Det andra kriteriet
13
gäller företag med produkter av låg kvalité, där strategin att inte förmedla information ger en större utdelning än när företaget signalerar genom information, D är större än C (D > C). Under dessa förutsättningar menar författarna på att signaleringsstrategin är gynnsam för den högkvalitativa firman.
Kirmani och Rao (2000) påvisar dock att fördelningen istället kan vara att båda typer av firmor gynnas av att signalera A > B och C > D. Författarna berättar att under dessa omständigheter kan intressenterna inte skilja på de två olika typerna av firmor. De förklarar att sådana situationer inträffar när utdelningen från att signalera genom att delge felaktig information i slutänden kommer kompensera förlusterna av att bli påkommen.
Kostnader som associeras till denna signalering bestäms därför i vidare bemärkelse av den högkvalitativa firman som försöker att differentiera sig från firman med produkter av låg kvalité. När dessa kostnader uppnår en viss nivå kommer lågkvalitativa firmor inte att signalera på grund av fördelarna med att signalera inte längre kommer kompensera förlusterna vid ett eventuellt avslöjande (Kirmani & Rao 2000).
En annan författare som använder sig av denna modell i sin forskning är Utgård (2015). Han påpekar att signalstrategi endast är lönsamt i ett A > B och C < D förhållande och att en konsekvens av detta är att det måste vara kostsamt att signalera. Det måste vara en för hög kostnad för firman med låg kvalité att signalera för att signalstrategin ska vara gynnsam för firman med högkvalitativa produkter. Connelly et al. (2011) förklarar att givet dessa omständigheter är högkvalitativa firmor motiverade att signalera medan lågkvalitativa inte är det. Vilket resulterar i att det går att skilja på typerna av firmor. I dessa fall kan utomstående korrekt skilja mellan hög och lågkvalitativa firmor. Utgård (2015) beskriver att potentiella kunder eller andra intressenter då kan dra slutsatser i fråga om avsaknaden av signaler, om det är en högkvalitativ firma eller inte.
Utgård (2015) redogör för att informationsasymmetri är en av de identifierade utmaningarna för detta, vilket gör det svårare för utomstående att bedöma en firmas lönsamhet. Signalteori medför en lösning på denna typ av problem. För firmor med hög lönsamhet kan det löna sig att sända ut signaler. Detta går i linje med den modell som presenterades då denna poängterar att det är mer lönsamt för firmor med högre kvalitet att signalera. Men det kan även finnas andra alternativa förklaringar som till exempel att firmor med en högre kvalitet är mer intresserad av att behålla sin legitimitet (Utgård 2015).
14
Watson, Shrives och Marston (2002) beskriver att i detta fall när högkvalitativa firmor önskar att utmärka sig själva från lågkvalitativa firmor kan detta göras genom frivilliga avslöjanden. För att signalen ska vara effektfull gäller det att signalen är trovärdig. Företag kan försöka att skicka falska signaler gällande deras kvalité men när detta väl uppdagas så kommer de signaler som följer anses vara icke trovärdiga.
2.6 Vilka väljer då att signalera?
Campbell, Shrives och Bohmbach-Saager (2001) argumenterar för att om ett företag väljer att delge information visar det en annan attityd mot signalering jämfört med de som väljer att inte delge information. De anser att det är sannolikt att olika företag, precis som olika personer är mer öppna gällande diverse avslöjanden genom frivillig information än andra. Författarna beskriver fortsatt att bland de som delger information, är det rimligt att misstänka att vissa kommer ge mer detaljerad och djupgående information än andra. Företagens intentioner med signaleringen kommer också att skilja sig åt beroende på företag.
Watson, Shrives och Marston (2002) beskriver att det kan tänkas finnas en association mellan företags lönsamhet, storlek, bransch och graden av information som avslöjas. Detta går i linje med vad Utgård (2015) menar med att firmor med hög lönsamhet möjligtvis har mer incitament att signalera om just denna lönsamhet för att göra det lättare för intressenter att välja dem. Vilket Dainelli, Bini och Giunta (2013) håller med om då de anser att graden av frivillig information ökar hos företag som presterar bra. Utgård (2015) argumenterar för att stora synliga firmor är därför sannolikt mer benägna att signalera om sin lönsamhet. Watson, Shrives och Marston (2002) uttrycker sig dessutom som så att mer lönsamma företag kan bli subjekt för granskning av en större publik (offentlig) och att de därför applicerar självreglerande mekanismer såsom frivillig information för att undvika externa misstolkningar.
Författarna Dainelli, Bini och Giunta (2013) beskriver att företagsstorlek baserat på marknadsandelar spelar en stor roll om ett företag signalerar genom att förmedla information eller ej. De håller även med om att firmor som redovisar bättre resultat delger stegvis mer värdefull information till omgivningen än vad andra firmor gör. Författarna yrkar på att företag är motiverade att delge frivillig information för att på ett positivt sätt differentiera sig från andra firmor.
Watson, Shrives, Marston (2002) argumenterar för att det finns flera anledningar som förklarar att företagets storlek kan vara relaterat till graden av frivillig information. De menar att i mindre
15
företag kan kostnaden för att avslöja frivillig information vara högre jämfört med större organisationer och att det därför är det mer troligt att större firmor kommer att publicera mer information medan mindre firmor inte kommer göra det. Detta går i linje med vad som nämnts tidigare i arbetet. Större organisationer kan dessutom antas vara mer övervakade av olika myndigheter och känner därför att pressen från dessa kan minska genom att de förbättrar sin rapportering. Författarna anser att det därför är möjligt att företag med en säker finansiell position kommer vilja signalera detta till sina investerare. Men det har också föreslagits att firmor med svag likviditet också ökar sin frivilliga information för att ge mer detaljer gällande dess “svaga” lönsamhet för att lugna investerare. De påpekar att detta kan ses som ett signalerings argument, att inga avslöjanden kan uppfattas som en signal om “dåliga” nyheter.
2.7 Frivillig information i årsredovisningar
Campbell, Shrives och Bohmbach-Saager (2001) redogör för att signalteori kan förklara flertalet signaler som företag skickar genom sina årsredovisningar.
Campbell, Shrives och Bohmbach-Saager (2001); Watson, Shrives och Marston (2002) förklarar att signalteori ursprungligen var tänkt till att förklara informationsasymmetrin på arbetsmarknaden men att den har utvecklats inom andra områden sen dess. Ett av dessa områden är när det gäller olika förklaring till varför avslöjanden görs genom den frivilliga informationen i årsredovisningar. Dainelli, Bini, Giunta (2013) redogör för att överkomma begränsningarna med lagstadgad finansiell information och minska informationsasymmetrin bland investerare, har firmor över tid börjat inkludera en ökande nivå av avslöjanden genom frivillig information i årsrapporter.
Connelly et al. (2011) påpekar att organisationer drivs i en dynamisk miljö och information
som är tillgänglig både för signaleraren och mottagaren ändras konstant. Om signalerare vill hålla sig differentierade kommer de vilja signalera repetitivt genom frivillig information för att fortsätta minska informationsasymmetrin. Dainelli, Bini och Giunta (2013) förklarar att signalteorin förutspår att de mest framgångsrika firmorna sänder meddelanden till marknaden för att minska informationsasymmetrin och tillåta investerare att bättre utvärdera dem.
Connelly et al. (2011) anser att när det kommer till företagens årsredovisningar föreslår signalteorin att på grund av informationsasymmetri väljer företag som anser sig vara “bättre” än andra att signalera detta för att uppnå ett mer förmånligt rykte, för att på så sätt attrahera investerare. Dainelli, Bini och Giunta (2013) är av samma mening men poängterar att det
16
speciellt rör firmor som anser sig vara undervärderade av marknaden. De påpekar att dessa firmor har större incitament att signalera deras faktiska värde genom att släppa privat information i årsredovisningen. Connelly et al. (2011) poängterar två breda typer av information där asymmetri spelar en stor roll. Det gäller information angående kvalité, och information angående avsikt. Författarna har också observerat att vissa individer önskar att förmedla information medan andra inte vill, men i vilket av fallen är det faktum att handlingar förmedlar information. Dessa handlingar leder till att folk ändrar sitt beteende, detta är varför informationsbrister får en sådan stor effekt.
Watson, Shrives och Marston (2002); Campbell, Shrives och Bohmbach-Saager (2001) beskriver att företag fortsätter att avslöja frivillig information trots att de obligatoriska kraven har ökat, de anser att motivationen till sådant beteende har varit föremål att uppmärksamma. Samtidigt som de påpekar att inte avslöja någonting kan vara en signal i sig.
2.8 Analysmodell
Tanken är att signalteorin och alla dess delar som har presenterats ska lägga grunden till förståelsen kring de fenomen som kommer studeras i empirin gällande kommuners årsredovisningar. Tidigare forskning som nämnts har ett genomgående företagsperspektiv medan studien kommer utgå från organisationsformen kommuner. Teorin anses vara applicerbar då flertalet likheter och paralleller har uppmärksammats i den tidigare forskningen gällande kommuner som presenterades i problemdiskussionen.
Det inledande stycket med historik kring teorins uppkomst är tänkt till att ge en grundläggande förståelse kring signalteorin i sig. För att sedan underlätta förståelsen kring hur de övriga delarna kommer sammankopplas med den tänkta studien gällande kommuners årsredovisningar.
Informationsasymmetri framställs som en central del inom signalteorin då det är på grund av den som signalering kan bli en nödvändighet. En hög nivå av informationsasymmetri kan medföra problematiska konsekvenser för exempelvis beslutsfattare då de ofta baserar sina beslut på den information som finns att tillgå. Kommuners årsredovisning är en offentlig handling som kan tänkas vara till för att minska informationsasymmetrin mellan kommunen och dess invånare. Årsredovisningen kan tänkas vara ett verktyg för att uppnå detta genom att publicera frivillig information utöver det som är lagstadgat. Den stora frågan är dock om kommuner är villiga att minska informationsasymmetrin gällande poster i årsredovisningen
17
som kan uppfattas som negativa? Eller vill de helst undvika att kommunicera ut sådan information? Oavsett om information inkluderas i årsredovisningen eller ej är det alltid en typ av signalering som kan tolkas på olika sätt. Att inte kommunicera kan exempelvis uppfattas som ett tecken på dåliga nyheter.
Signaleringsprocessen ger en djupare förståelse för vad en signal är och vad den är till för i det stora hela. Begrepp såsom signalerare och mottagare presenteras och att mellan dessa går det olika signaler i en signaleringsprocess. I denna studie kommer signalerare att vara kommunen som signalerar genom sin årsredovisning och mottagare kommer vara de som tar del av kommunens årsredovisning och tolkar informationen. Signaleringsprocessen innebär att ett meddelande eller budskap ska signaleras ut för att sedan tas emot av en mottagare som tolkar meddelandet eller budskapet. Det gäller även att den information som kommuniceras ut är till nytta för mottagaren annars kommer de ej att bli effektiva signaler. Kommuner kan generellt sätt ta med hur mycket frivillig information som helst, men det ska även vara relevant information annars tappar det sin effektivitet samt tanken att det ska minska informationsasymmetrin.
Tidigare forskning inom signalteori påpekar att signaleringskostnader är en stor del av teorin och dess praktiska egenskaper. Det framkommer att signaler måste vara kostsamma för att de ska vara till nytta för den som signalerar genom information. Eftersom kommuner inte är vinstdrivande företag kan det tänkas finnas andra orsaker som gör att de väljer att publicera frivillig information. Dessa orsaker skulle kunna vara till exempel att försöka utmärka sig som attraktiva och bättre än andra kommuner för att på så sätt erhålla någon sorts fördel.
Den signalteoretiska modellen som presenteras argumenterar för att de är mer lönsamt för vissa att signalera och mindre lönsamt för andra. Modellen framhäver att företag med högkvalitativa produkter skulle tjäna mer på att signalera än en firma med produkter av låg kvalité eftersom signalering associeras med höga kostnader. Då studien ska granska kommuner och deras frivilliga information och vad de vill signalera med den så anses det rimligt att använda sig av den teoretiska modellen. Det kommer dock krävas ett annat perspektiv. Istället för företag med hög- och lågkvalitativa produkter så kan samma tankesätt appliceras på större och mindre kommuner, eftersom större och mindre kommuner kan tänkas ha liknande förutsättningar som det modellen förespråkar. Större kommuner får med pengar från staten vilket gör att det har mer resurser för att bygga en bättre kommun. Där av har de gjorts i en liknelse i denna studie från teorins antagande gällande företag med hög- och lågkvalitativa produkter.
18
Vilka väljer då att signalera? Teorin utgår som tidigare nämnts från ett företagsperspektiv och där framförs det argument för vilka som väljer att signalera och inte. Det framställs som att flertalet studier har funnit samband mellan större företag och signalering då de bland annat kan ta kostnaden, men även att de är mer övervakade och mer utsatta för granskning av olika parter. Samma tankesätt anses vara applicerbart på kommuner, vilket leder till studiens hypoteser. H0: Det finns inget samband mellan förekomsten av eller ingen förekomst av information kring negativa inflyttningsnetton i den frivilliga informationen och kommunens storlek.
H1: Det finns ett samband mellan förekomsten av eller ingen förekomst av information kring negativa inflyttningsnetton i den frivilliga informationen och kommunens storlek.
Tidigare forskning som nämnts i problematiseringen påvisar att större företag är mer benägna att signalera med hjälp av den frivilliga informationen än vad mindre företag är. Det kan tänkas att större kommuner precis som större företag är mer övervakade och utsatta för granskning i form av olika intressenter och medier vilket gör att dessa kommuner har starkare incitament till att signalera information till allmänheten. Detta samband ska undersökas och se om fenomenet återfinns även hos mindre och större kommuner. Detta samband förefaller rimligt då det kan tänkas finnas grunder för att detta går att observera även hos kommuner. Mindre kommun kommer definieras i denna studie som en kommun som har ett invånarantal under 10 000 och större definieras som kommuner med ett invånarantal över 10 000. Detta kommer till uttryck i följande modell.
19
Modellen kan förklaras i form av ett flödesschema där det kan tänkas att negativa händelser i form av ett negativt inflyttningsnetto påverkar kommuner och att mindre och större kommuner påverkas på olika sätt. Dessa kommuner måste ta ställning till om, hur eller vad som ska kommuniceras ut gällande den negativa händelsen och detta görs genom den frivilliga informationen i årsredovisningen. Beroende på om och vad för information som publiceras och hur den kommer till uttryck, skickas signaler till omgivningen som kan tolka dessa på olika sätt.
Det avslutande stycket i teorin behandlar den frivilliga informationen i företags årsredovisningar. Det beskrivs att vissa väljer att ha med olika mängd frivillig information utöver det lagstadgade och att företagen har sina egna grunder för att göra detta. Kommuner är förmodligen inget undantag vad gäller publicerandet av frivillig information i olika mängd. Det kan tänkas att även de har sina incitament för att publicera information i årsredovisningen utöver det lagstadgade. Särskilt när avsaknaden av publicerad information kan vara en signal i sig, som tidigare nämnts kan avsaknaden av information tolkas som en signal om dåliga nyheter.
20
3. Metod
Metodkapitlet presenterar de metodval som gjorts, beskrivning av datainsamlingen som skett, vilka urval som gjorts och varför. Sedan följer en diskussion gällande fördelar, nackdelar och konsekvenser av det metodval som gjorts.
3.1 Undersökningsdesign
Denna studies metodval har formats efter det som anses vara det bäst lämpade för att besvara frågeställningarna. Bryman och Bell (2017) redogör för att undersökningsdesignen förklarar vilken typ av metod som används för insamling av data och analys. Med utgångspunkt i tidigare forskning och den signalteoretiska referensramen har denna studies undersökningsmetod formats utifrån det undersökningsobjekt som ska studeras. Det vill säga att med stöd av olika teorier och en större mängd tidigare forskning så har denna studie bildats genom att olika strukturerade val. Dessa strukturerade val har skapats genom att en viss data, tidigare forskning, kunskap och metoder har noga valts ut för att skapa en så hög validitet som möjligt. Utifrån detta har sedan en datainsamlingsstruktur och analysmetod anpassats efter vad som ansetts vara det bäst lämpade för att denna studie ska få så hög kvalitet som möjligt.
Magne Holme och Krohn Solvang (1997) beskriver två typer av metoder, den kvantitativa och den kvalitativa metoden. Författarna poängterar vikten av att välja den metod som är bäst anpassad till undersökningen i fråga. Detta med anledning av att få en så korrekt bedömning av verkligheten som möjligt. De påpekar att i många fall kommer båda metoderna att vara användbara på olika sätt. I denna studie har det tillämpats en kvantitativ metod där Sveriges kommuner har studerats genom insamling av kvantitativa data. Årsredovisningarna har granskats och det som eftersökts är omfattningen av information kring negativa inflyttningsnetton. Observationer kring om och hur samt vad för information som de publicerar kring denna specifika ogynnsamma händelse i kommunen är studiens utgångspunkt. Jacobsen (2002) redogör för att en kvantitativ studie är lämplig när det ska studeras hur ofta ett fenomen förekommer. Fenomenet i fråga är förekomsten av information eller inte kring negativa inflyttningsnetton i kommunerna. Som tidigare nämnt så visar tidigare studier att mängden
information i kommunernas årsredovisningar är påverkad av signalteori och
informationsasymmetrin gällande ogynnsamma händelser. Därför anses den kvantitativa metoden lämplig då denna studie ämnar undersöka om detta har skett de senaste fem åren samt hur ofta detta ”fenomen” sker. Då syftet med denna studie var att jämföra den frivilliga informationen i kommuners årsredovisningar anses den kvantitativa metoden vara bäst lämpad
21
för uppgiften. Detta eftersom tanken var att kunna säga något om de kommuner som ingått i urvalet, jämföra fenomen med hjälp av ett tvärsnitt, försöka påvisa samband och i vilken omfattning fenomen uppstod.
Jacobsen (2017) styrker denna studies metodval genom att den kvantitativa metoden är mer kopplad till ett positivistiskt synsätt där studier syftar till att undersöka sådant som verkligen existerar. Det vill säga sådant som kan förklaras med hjälp av våra sinnen, synen, hörseln, känslor och så. vidare. Metodens epistemologi (läran om kunskap) utgår även från det allmänna vilket gör att det ofta är den objektiva verkligheten som studeras, det vill säga att kunskapen som denna studie bidrar med har baserats på olika mätningar. Vidare förklarar Jacobsen (2017) att en kvantitativ studie kännetecknas genom mätning av siffror medan den kvalitativa metoden ofta fokuserar på ord. I denna studie kommer grunden att bestå av sifferdata. Bryman och Bell (2017) beskriver även de inom ämnet att teorins roll kopplat till den kvantitativa metoden primärt har en deduktiv ansats. De går igenom tillvägagångssättet där den deduktiva processen börjar med att utgå från teorin vilket sedan skapar hypoteser som ska testas i empirin. Därefter menar Bryman och Bell (2017) att data ska samlas in och efter det testas i empirin vilket skapar ett resultat. I denna studie har det därför tillämpats ett deduktivt tillvägagångssätt där det skapats en bild om hur verkligheten ser ut. Avbildningen av verkligheten har utgått från teorier och tidigare forskning. Den tidigare forskningen och det bakomliggande problemet med informationsasymmetri ledde in på signalteori för att sedan utforma samt testa hypoteser och valet att göra en kvantitativ studie.
De hypoteser som utformades har sin utgångspunkt från den teoretiska referensramen. Teorin påvisar att större företag är mer benägna att signalera genom att delge mer information än vad mindre företag är. Detta synsätt användes vid undersökningen av kommunerna och för att ha möjlighet att testa detta och se om det fanns något samband utformades hypoteser.
Bryman och Bell (2017) redogör för ett antal begrepp som de anser vara viktiga i den kvantitativa metodforskningen. Det viktigaste begreppet som de anser är mätningen då mätningen bland annat gör att olika sammanhang, skillnader och företeelser kan beskrivas med hjälp av kvantitativ forskningsmetod. Alla kommuner har därför mätts för att beskriva sambandet ur teorin samt skillnader och likheter kommunerna emellan. De mätenheter som har använts är de variabler som kommer presenteras längre fram.
22
För att kunna mäta dessa ogynnsamma händelser som presenteras i kommunens årsredovisning gjordes valet att göra en tvärsnittsstudie. Jacobsen (2017) redogör för att tvärsnittsstudier är en av de allra vanligaste formerna av undersökningsdesign. Vidare förklarar han att tvärsnittsstudier handlar om att gå ut i verkligheten under en specifik tidpunkt och studera hur det var vid just denna tidpunkt. Han beskriver att denna typ av studie är vanlig när det är hela populationer som ska studeras och när populationen även är förhållandevis begränsad. Vidare redogör Bryman och Bell (2017) att i en tvärsnittsstudie samlas data in kring olika enheter, vanligtvis är dessa enheter ett större antal. I denna studie är enheterna alla Sveriges 290 kommuner. Vidare förklarar Bryman och Bell (2017) att enheterna studeras vid en viss tidpunkt och att dessa enheter sedan analyseras utifrån ett flertal variabler. Efter att dessa enheter analyserades utifrån variablerna så påvisade tvärsnittsstudien samband som kommer presenteras längre fram.
Fördelarna med att utforma en tvärsnittsstudie att med denna typ av undersökningsdesign skapas en tydlig bild av hur det är vid den valda tidpunkten samt att det är möjligt att se olika företeelser och hur de samvarierar eller korrelerar. Författaren berättar vidare att en tvärsnittsstudie är en kostnadseffektiv undersökningsdesign där informationen som samlats in ofta är tydlig. Samt att det går snabbt att få information vilket gör att data inte behöver analyseras eller bearbetas särskilt mycket. Kostnaden för datainsamling är ofta väldigt låg. Detta kan bekräftas då all kvantitativa data som har samlats in har varit både lättillgänglig samt tydlig. Den kvantitativa datainsamlingen har hämtats från Statistiska centralbyrån (2019) och strukturerades sedan upp i form av en datamatris i tvärsnittsdesign med hjälp av programvaran Excel. Årsredovisningarna hämtades primärt från alla kommunernas egna hemsidor. Ett tiotal av kommunernas ekonomiavdelningar fick kontaktas via mail där specifika årsredovisningar efterfrågades som ej gick att finna på hemsidorna. Dessa kommuner har varit mycket snabba och hjälpsamma i processen av insamlingen av årsredovisningar.
3.2 Urval
En kvantitativ metod kan vara lämplig för att skapa en värdig illustration av en hel population och med hjälp av den kvantitativa metoden så kan det vara en förhållandevis liten kostnad sett till det stora antalet undersökningsobjekt i en stor population. Den faktiska populationen är alla enheter i populationen som studien har möjlighet att undersöka. I denna undersökning har det varit alla Sveriges 290 kommuner under en femårsperiod vilket är totalt 1450 observationer. Dock är det inte alla kommuner som har dem preferenserna eller resultaten som denna studie
23
eftersöker för att få fram ett rättvist resultat. Där av har en del kommuner sållats bort under de olika undersökta åren dock har all kommunerna undersökts. Detta innebär att urvalets representativitet är heltäckande gällande det som har undersökts då ingen del av populationen är under- eller överrepresenterad. Detta styrks genom att ett teoretiskt urval skapats då Jacobsen (2002) förklarar att begreppet teoretiskt urval är en mindre samling av objekt som är utvalda från populationen och det är de som studien har undersökt.
Under den undersökta femårsperioden skapades ett teoretiskt urval genom att sortera ut de kommuner som hade haft ett större antal utflyttade individer än antalet inflyttade under ett helt år. Varför dessa kommuner med negativt inflyttningsnetto valdes ut berodde på att detta ansågs vara en ogynnsam eller negativ händelse som skett under året i kommunen. Flera kommuner nämner att utflyttningen av invånare påverkar kommunens ekonomi negativt (Uppvidinge 2014; Vaggeryd 2014; Gislaved 2014), även om detta kunde tolkas som en påföljd av det negativa inflyttningsnettot så är kostnader inget som studien har fördjupat sig i. Det gjorts ett aktivt val att avgränsa studien genom att endast fokusera på denna specifika negativa händelse i kommunen. Den negativa händelse som valdes till studien är just det negativa inflyttningsnettot. Kommuner som någon gång har haft ett negativt inflyttningsnetto under den utvalda femårsperioden har sedan undersökts och analyserats. Detta gjordes utifrån årsredovisningen gällande om och hur samt vad de presenterar angående den “negativa” befolkningsutvecklingen.
Jacobsen (2002) förklarar att ett faktiskt urval är det enheter som har planerats att undersökas och som data har erhållits från. När all data finns tillgänglig kring urvalet benämns det som ett faktiskt urval. Med andra ord är skillnaden mellan ett faktiskt urval och ett teoretiskt urval endast de enheter där uppgifter, information eller data saknas. Detta kan bero på att respondenterna inte svarat, uppgifter inte går att få tag på eller av annan anledning inte längre går att ha med i studien. Detta gör att några enheter i urvalet faller bort och det skapas ett faktiskt urval. I denna studie var det faktiska urvalet detsamma som det teoretiska urvalet då endast ett tiotal årsredovisningar saknades efter att all datainsamling gjorts. De kommuner vars årsredovisningar saknades gjorde att ekonomiavdelningarna på respektive kommun kontaktades via mejl. Efter bara några dagar så hade alla 166 eftersökta årsredovisningar lyckats samlats in.
24 3.2.1 Urval av litteratur
Bryman och Bell (2017) redogör för att urvalet och genomgången av litteratur som tidigare forskning, teorilitteratur och metodböcker är en av de allra viktigaste delarna i en undersökning. De förklarar att litteraturen lägger grunden till forskningsfrågorna samt utformningen av undersökningsdesignen.
Urvalet av litteratur består delvis av studentlitteratur i form av olika teori-, statistik- och metodböcker. Studentlitteraturen eftersöktes och inhämtades primärt från Örebros universitetsbibliotek men även från andra digitala bibliotek. Studentlitteraturen valdes noga ut genom att flertalet böcker inhämtades och studerades, men endast ett fåtal böcker valdes i slutänden ut för att lägga grunden för denna studie. Tidskrifter och vetenskapliga artiklar har även eftersökts genom Örebros universitetsbiblioteks olika databaser i form av Business Source premier och Retriever Business. Varför dessa databaser valdes ut är för att de är rekommenderade av Örebros universitetsbibliotek när tidskrifter och vetenskapliga artiklar eftersöks inom företagsekonomi. Google Scholar har även använts som databas för att eftersöka litteratur. Detta för att kunna se hur många som tidigare citerat verken och på så sätt skapa en bild av hur stor inverkan artiklar har inom olika områden. Genom dessa olika databaser har ett femtiotal tidskrifter och vetenskapliga artiklar studerats och granskats noga för att skapa en bild av området och dess tidigare forskning. Dock har endast ett tjugotal artiklar använts i denna studie som grund för att förklara tidigare forskning, undersöka problemet och lägga en teoretisk grund som passar problematiseringen.
3.3 Datainsamling
Datainsamlingen har lagt grunden för denna studie och det har varit av yttersta vikt att få fram så korrekt data som möjligt. Denna process tog lång tid och fick planeras väl då en icke strukturerad datainsamlingsmetod kan fälla den mest välplanerade och noggranna undersökningen.
Jacobsen (2017) förklarar att det finns två typer av datainsamlingsmetoder, där den ena metoden är insamling av primärdata vilket är data som tagits in för första gången och direkt från den huvudsakliga källan. Primärdata är vanligen information som forskare samlat in direkt från sin ursprungskälla kopplat till den studie som forskaren vill undersöka. Det kan vara genom olika observationer, intervjuer eller enkäter. (Jacobsen 2017; Lantz 2014). Den andra metoden kallas sekundärdata vilket är en metod som används för att samla in information från
25
andra forskare som belyst något i deras undersökningar. Denna typ av datainsamling är information som för det mesta är insamlad data för annat ändamål (Jacobsen 2017; Lantz 2014). I denna studie samlades primärdata in i form av att 166 årsredovisningar laddades ner och analyserades för att se hur dessa kommuner signalerade kring sina negativa inflyttningsnetton. Utmaningen blev att på ett systematiskt sätt analysera innehållet i årsredovisningarna. Genom ett signalteoretiskt perspektiv granskades årsredovisningarna för att undersöka om, hur och vad som presenteras i årsredovisningen gällande det negativa inflyttningsnettot.
Sekundärdata har primärt används för att skapa en förståelse inom ämnet samt för att läsa på kring tidigare forskning. Sekundärdata la även grunden för denna studies teoretiska referensram i form av vetenskapliga artiklar samt studentlitteratur. All sekundärdata valdes noga ut efter dess giltighet och validitet, vilket gjort att äldre litteratur försökte undvikas i viss mån då vissa äldre bidrag möjligen inte längre är aktuella. Därför har det i största möjliga mån försökts att inhämta så aktuell litteratur som möjligt.
Den deduktiva ansatsen kan beskrivas som en process som börjar i teori vilket sedan styr eftersökandet av data till empirin. Den deduktiva ansatsen har således använts vid studiens datainsamling. Den empiriska undersökningen genomfördes genom att data och information samlades in från Statistiska centralbyrån. Efter att datainsamlingen var komplett analyserades alla enheter (kommunerna) under en specifik tidpunkt och under denna tidpunkt så har data kopplats samman med flertalet variabler. Variablerna består av olika sorters egenskaper som har sin grund från signalteorin. Efter att dessa enheter samt variabler hade bestämts så har tvärsnittsstudien strukturerats upp i Excel år för år genom att ha kommunerna på ena axeln och variablerna på den andra. Dessa variabler presenteras längre fram under rubriken variabler. När alla kommunernas årsredovisningar granskades sattes ett kryss vid varje variabel som förekom. När detta var gjort sorterades de sedan in i mindre och större kommuner. Mindre kommuner definieras som kommuner med en befolkning på mindre än 10 000 invånare och större kommuner definieras som kommuner med en befolkning på mer än 10 000 invånare. Eftersom endast kommuner med ett negativt inflyttningsnetto granskades så var det enbart ett fåtal kommuner som hade ett invånarantal över 20 000. Uppdelningen utformades således på detta sätt på grund av att den insamlade datan då i princip delades på hälften för varje undersökt år. Detta gjorde att för varje undersökt år hade vi en bra fördelning mellan stora och små kommuner, vilket gör att inget av de undersökta åren är under- eller överrepresenterade av stora eller små kommuner. Denna uppdelning gjordes för att koppla till teorin och se om
