Syror, baser och salter

(1)

(2)

Lösningar

• Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska

• Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande.

• Om man blandar en syra och en bas kan man få det att bli neutralt.

• Ex på sura ämnen; citron och rabarber

• Ex på neutrala ämnen; vatten

(3)

pH-värde

• pH-värdet är ett mått på hur sur en lösning är

• pH-värde går mellan 0 och 14

• Om pH-värdet är mindre än 7 är det surt

• Om pH-värdet är mer än 7 är det basiskt

• Om pH-värdet är 7 är det neutralt Ex.

• Om pH-värdet är 3 är det mer surt än 6.

(4)

Indikator

• Man kan inte se eller lukta på en lösning för att se vilket pH-värde en lösning har.

• Då använder man indikatorer för att ta reda på pH-värdet

• En indikator ändrar sin färg beroende på vilket pH lösningen har

Det finns olika typer av indikatorer nedan är några ex.

• BTB

• Lackmuspapper

• Universalindikator

(5)

Syror

• Syror är föreningar som när de löser sig i vatten tappar en väte jon (en sorts atom)

• HCl  Cl + H

• Alla syror är mer eller mindre frätande

Cl Cl

H

(6)

• Svaga syror

• I frukter finns t ex äppelsyra, citronsyra, oxalsyra, vinsyra

• I c-vitaminpreparat finns askorbinsyra och i många värktabletter acetylsalicylsyra H

• Starka syror

• Industriellt kan vi framställa starkare syror som saltsyra, salpetersyra och svavelsyra.

• Saltsyra (HCl) är en mycket stark syra som består av klor och väte. Den finns naturligt i magsäcken fast där mycket utspädd

• Svavelsyra (H₂SO₄) är en stark och mycket frätande syra. När svavelsyra ska spädas häller vi alltid syran i vattnet. Häller vi vatten i syran kan vattendropparna börja koka och stänka syra.

• Salpetersyra (HNO₃) är en stark, frätande syra med en frän lukt. Hud och naglar färgas gula om de kommer i kontakt med salpetersyra.

(7)

Baser

• Baser är motsatsen till syror. Det finns både svaga och starka baser. Starka baser är mer frätande. Precis som syror kan baser spädas med vatten.

Kännetecken:

• Baser tar upp vätejoner

• Tillsammans med vatten bildar baser hydroxidjoner OH

(8)

Några vanliga baser

Natriumhydroxid NaOH

• Natriumhydroxid kallas också Kaustiksoda. Det är ett fast ämne som tillsammans med vatten bildar en starkt frätande lösning, natronlut. Koncentrerad natronlut används som propplösare i avlopp och till att lösa målarfärg.

Soda – Natriumkarbonat

• Soda ingår i många tvättmedel. Det löser smuts och gör ”hårt vatten” mjukare.

• Soda är en viktig beståndsdel vid glastillverkning. Sodaglas används till fönsterglas, flaskor och dricksglas.

Kalciumhydroxid

• Är ett vitt, fast ämne. Om kalciumhydroxid löses i vatten får man kalkvatten. Kalkvatten används som reagens för koldioxid och vid lutning av lutfisk.

Ammoniak NH₃

• Ammoniak är en lätt gas med starkt, stickande lukt. Gasen löser sig lätt i vatten. Ammoniak används i stora kylanläggningar, i rengöringsmedel och vid tillverkning av gödselmedel och salpetersyra.

(9)

Salter

• Exempel på salter kan vara

- Koksalt

- Salmiak

- Koraller

- Gips

• Salter kan vara giftiga så smaka inte på de

• Alla salter består av joner.

(10)

1. Neutralisation

• Bas + syra  salt + vatten

• Här tar man en bas och en syra. Båda är frätande

• När man fått rätt blandning har det blivit neutralt och är inte längre frätande.

• Ex. Natriumhydroxid + saltsyra  Koksalt + vatten NaOH + HCl  NaCl + H₂O

(11)

2. Metall + syra

• Metall + syra  salt + vätgas

• Zink + Saltsyra  Zinkklorid + vätgas

(12)

3. Metalloxid + syra

• Metalloxid + syra  salt + vatten

• Kopparoxid + svavelsyra  kopparsulfat + vatten

(13)

Oxider

• När syre reagerar med ett annat ämne bildas det en oxid.

• Exempel på oxider är; koldioxid, magnesiumoxid, svaveldioxid

• När syre reagerar med något som inte är en metall blir oxiden tillsammans med vatten ofta sur.

• Svaveldioxid + vatten  svavelsyrlighet

• När syre reagerar med en metall blir oxiden tillsammans med vatten ofta basisk.

(14)

Försurning av naturen

• När olja förbränns bildas det svaveldioxid.

• Svaveldioxiden tillsammans med regnet gör att det bildar svavelsyrlighet.

• Svavelsyrligheten gör att vi får en sur nederbörd som försurar mark och vatten.

• Sur nederbörd gör att tungmetaller löses ut i marken och då bildas det giftiga ämnen som gör att växter och djur tar skada.

• För att åtgärda det låga pH-värdet i mark och vatten kan man kalka.

• Det hjälper bara en kort tid eftersom att försurningen fortsätter så länge vi förbränner olja.