Särskrivningar : En undersökning i sär skrivning hos gymnasieelever

Akademin för utbildning EXAMENSARBETE

kultur och kommunikation HSV407 15hp

Höstterminen 2010

Särskrivningar

En undersökning i sär skrivning hos gymnasieelever

The incorrect division of compound words

- A study on the incorrect division of compound words among upper secondary school students

Alexandra Medin

Handledare: Stefan Blom

2

Akademin för utbildning EXAMENSARBETE

kultur och kommunikation HSV407 15hp

Höstterminen 2010

SAMMANDRAG

___________________________________________________________________________ Alexandra Medin

Särskrivning

– En undersökning i särskrivning hos gymnasieelever The incorrect division of compound words

- A study on the incorrect division of compound words among upper secondary school students

2010 Antal sidor: 33

___________________________________________________________________________

Syftet med denna undersökning var att få en djupare förståelse varför gymnasieelever särskriver. I undersökningen analyserades ett urval elevuppsatser från tre gymnasieklasser, i årskurserna ett och tre, för att se vilka typer av särskrivningar som förekom. Särskrivningarna delades in i olika kategorier beroende på förledets ordklasstillhörighet, om det var ett

flerstavigt förled eller om förledet innehöll diakritiska tecken. Ett samband mellan

elevuppsatsernas och samhällets särskrivningar (reklam, skyltar, matvaruförpackningstexter) undersöktes. För att få ytterligare förståelse i elevernas sätt att särskriva intervjuades

respektive klasslärare om fenomenet särskrivning och hur de arbetar med att förebygga dessa. Resultatet som visades var att flerstaviga förled samt när förleden var substantivistiska var de faktorer som dominerade bland särskrivningarna i undersökningen. Av

lärarintervjuerna drogs slutsatsen att den troligtvis största bidragande faktorn till

särskrivningar hos gymnasieelever var påverkan från det engelska språket i det svenska språket. Slutsatsen som drogs utifrån min undersökning var att det inte gick att bevisa att engelskan var den största bidragande faktorn, utan detta gick bara att spekulera kring.

________________________________________________________

Nyckelord: särskrivning, gestalttext, gymnasieelever.

3

Innehållsförteckning

SAMMANDRAG ... 2 1 Inledning ... 5 1.1 Syfte ... 6 1.2 Frågeställningar ... 6 2. Begreppsdefinitioner ... 7 2.1 Diakritiska tecken ... 7 2.2 Förled ... 7 2.3 Gestalttext ... 7

2.4 Vertikal och horisontell särskrivning ... 8

3 Litteraturbakgrund ... 9

3.1 Gestalttext ... 10

3.2 Engelskans påverkan ... 12

3.3 Den nya handstilen ... 13

3.4 Diakritiska tecken ... 13

3.5 Datorers stavningskontroll ... 14

3.6 Förledets ordklasstillhörighet ... 14

3.7 Vad säger Svenska skrivregler om särskrivningar och sammansättningar? ... 14

3.7.1 ”Fasta uttryck” i Svenska skrivregler ... 15

3.8 Svenska akademiens ordlista ... 16

3.8.1 Avstavning... 16

4 Metod och material ... 17

5 Resultat ... 20 5.1 Lärarintervjuer ... 20 5.1.1 Lärarintervju 1 – Ingrid ... 20 5.1.2 Lärarintervju 2 – Lena ... 21 5.1.3 Lärarintervju 3 – Mats ... 21 5.2 Elevtexter ... 22

5.2.1 Sammanställning av resultat i elevuppsatserna ... 25

5.3 Gestalttext ... 26

6 Analys och diskussion ... 28

6.1 Elevtexter ... 28

6.2 Lärarintervjuer ... 30

4 7 Avslutning ... 32 8 Käll- och litteraturförteckning ... 33

5

1 Inledning

Toalett papper, grädd fil, jätte bra. Tyvärr höjer man inte längre på ögonbrynen åt dessa skrivfel då de har blivit vardagsmat i både samhället och i elevtexter. Detta är något som inte bara gnager i mina ögon när jag läser det, utan det får mig även att fundera; var gick det snett?

Fredrik Lindström (2004:69) skriver att med särskrivning finns det risk att ”förutom en hel del annat, att beröva språket en viktig distinktion, som ibland kan gå ner i de finaste detaljerna. Det sammansatta ordet står i regel för ett etablerat begrepp, medan det särskrivna är en mer tillfällig förbindelse.” Som exempel tar han upp betydelseskillnaden mellan

småkakor och små kakor och menar på att ”man kan baka flera små mjuka kakor som därmed inte blir ’småkakor’ för det.”

Det är det här jag har haft som grundtanke i min uppsats, att språket berövas på betydelseskillnader, men även blir mycket påverkat från engelskan. Språkförändringar från det engelska språket är något som är en väldigt vanlig förändring i det svenska språket när det kommer till bland annat nyord. Vad vi nu står inför är en språkförändring vilket innebär att vi mer och mer ”accepterar” ett skrivfel i vårt språk. Särskrivning är i dag det vanligaste

skrivfelet i det svenska språket. Hur ska vi arbeta för att motverka denna spridning av särskrivning? Som blivande svensklärare drar jag mitt strå till stacken genom att via detta examensarbete fördjupa mig i tidigare forskning inom särskrivning och eventuella orsaker till att det särskrivs, men bollen ligger även hos det svenska folket. Var börjar vi? Jag börjar här och nu.

6

1.1 Syfte

Syftet med denna uppsats är att belysa möjliga orsaker till särskrivning. För att få svar på nedanstående forskningsfrågor analyserade jag tre gymnasieklassers svenskuppsatser, intervjuade respektive klasslärare samt analyserade olika typer av gestalttext.

1.2 Frågeställningar

Utifrån mitt syfte har jag tagit hjälp av följande frågeställningar:

- Är det särskrivna ordets ordklass en möjlig orsak till särskrivning?

- Vilken orsak anser ett urval av gymnasielärare vara den bidragande faktorn till särskrivning?

- Hur stor del har det engelska språkets påverkan på det svenska språket när det kommer till särskrivning?

7

2. Begreppsdefinitioner

I min uppsats så kommer jag att titta på möjliga orsaker till särskrivning varav vissa av orsakerna inte är allmänt kända. Därför tänker jag i det här kapitlet redogöra lite kort för vad de olika begreppen innebär.

2.1 Diakritiska tecken

Diakritiska tecken i det svenska alfabetet är accenten på é i exempelvis orden armé och idé. Andra diakritiska tecken i det svenska alfabetet är prickarna över bokstäverna i, ä och ö och även ringen över bokstaven å. De sistnämnda räknas knappt längre som diakritiska tecken då bokstäverna å, ä och ö numera är nominaliserade i det svenska alfabetet.

2.2 Förled

När jag skriver om ett ords förled så menar jag det första ordet i ett särskrivet ord. I exempelvis ordet jättekul så är det första ordet jätte och det andra ordet kul.

2.3 Gestalttext

Gestalttext är ett annat ord för reklamtext. Och med det begreppet menas text som är estetiskt tilltalande. Gestalttexten följer inga skrivregler utan fokus ligger vid framställandet; det ska vara snyggt och genomtänkt.

8

2.4 Vertikal och horisontell särskrivning

I min undersökning förekommer begreppen vertikal, respektive horisontell särskrivning. En horisontell särskrivning är precis som det låter – horisontell. Den är särskriven på samma rad, exempelvis jätte gott. En vertikal särskrivning är även den precis som det låter, den är

avstavad vertikalt, på flera rader utan bindestreck, exempelvis: SKOL

ORD

9

3 Litteraturbakgrund

Tittar vi på det svenska språket ur ett historiskt perspektiv så kan vi se att särskrivningar har varit vanligt förekommande ända sedan Bellmans tid då ord som ”Krögar Far” och ”bränvins flaska” går att finna i hans texter. På 1700-talet skrivs orden ihop men med stor bokstav i efterledet; ”VisdomsGudinnor”, ”VitterhetsIdkare”. Även särskrivningar som ”hufvud stad”, ”Kunga Thron”, ”Prest Slägt” och ”Psalm Bok” går att spåra från 1700-talet. Under 1800-talet blir man med medveten om särskrivningarna som ett skrivfel och det blir ett problem som blir väl omdiskuterat. Trots detta så går det att finna särskrivningar så som ”Kassa Bok, Kyrko Stämma och Räkenskaps Contor”. (Språkvård, 2001:4)

Språkriktighetsboken skriver om hur man i äldre svenska kunde använda sig av både hopskrivning, särskrivning och bindestreck i samma ord. Ett ord kunde alltså se ut på tre olika sätt: ”ordbok, ord-bok, ord bok”. (2005:43) Vidare skrivs det på samma sida om hur språket stabiliserades och börjar likna de normer det svenska språket har idag vad gäller

särskrivningar.

Tidigare forskning har gjorts inom ämnet och fenomenet särskrivning. Ingrid

Petterssons Särskrivning – Analys av ett språkfel, skriven år 1972 för Lunds Universitet är den tidigaste forskningsrapport jag har hittat. I den analyserar hon dryga hundratalet elevuppsatser från mellanstadiet. Pettersson skriver att hennes syfte var att hitta ”språkliga förklaringar till särskrivningen” (1972:45), och med språkliga förklaringar menar hon inomspråkliga förklaringar då det inte nämns något om varken påverkan från engelskan eller gestalttextens möjliga påverkan till att det särskrivs. De faktorer som var vanligast och med ”största säkerhet” framkallade särskrivning enligt Petterssons (1972:45) undersökning var:

a) Flerstavighet i förleden. b) _{Frånvaro av lexikalisering} c) Diakritiskt tecken i förleden.

Övriga möjliga faktorer är uppradade, efter vanligast förekommande, och de står listade att ”sannolikt utlösa särskrivning” och de är följande: ” Substantivistiskt förled, ett semantiskt ’genitiv/partitivförhållande’ mellan för- och efterled (ex medlemskort, bomullstuss,

hästkött)”, sammansatt för- eller efterled, adjektivistiskt ord, konsonantfog, adverbiell förled”. (1972:45)

10 I Språkvård nr 4 2001 skriver Katharina Hallencreutz en artikel som heter: Skyll på längden, inte på engelskan. Hallencreutz delar upp orsaker till särskrivning i två kategorier, inomspråkliga och utomspråkliga orsaker. Vad hon betonar i sin artikel är att det är

inomspråkliga orsaker (ordklasstillhörighet, förledens längd och ordets visuella gestalt) som är bidragande faktorer till att det idag särskrivs, inte påverkan från engelskan. För att få fram dessa resultat undersökte Hallencreutz 168 mellanstadieelevers uppsatser från år 1989. Skrivuppgiften var densamma för alla elever och kommer från en tävling som gick ut på att eleverna skulle skriva en egen bok. Urvalet plockades ut så att ett jämt antal från alla 14 län i Sverige fick vara med i undersökningen.

Övrig forskning som har bedrivits kan delas in i olika kategorier då de flesta behandlar samma orsaker till särskrivningens utbredning. Här har jag valt att kategorisera beroende på de olika orsakerna och börjar med att redogöra ur ett historiskt perspektiv. Därefter följt av gestalttext, engelskans påverkan, skolans nya skrivsätt, diakritiska tecken, datorers stavningskontroll, förledets ordklasstillhörighet och sist – vad säger Svenska skrivregler om särskrivningar och sammansättningar, samt Svenska akademiens ordlista?

3.1 Gestalttext

Språkriktighetsboken (2005:45–46) skriver följande om särskrivningar:

Felaktig särskrivning är långt vanligare i vissa texttyper än i andra. Man finner exempelvis flera fall av särskrivning i annons- och reklamtexter samt i texter på förpackningar, bokomslag, skyltar och anslag än i löptext. I synnerlighet är

särskrivning vanligt förekommande när ord delas upp på flera rader. På en flasketikett respektive ett bokomslag kan man därför mötas av särskrivningar som

ÄPPEL SKOL

CIDER ORD

VINÄGER LISTA

I löptext är särskrivning av leden i sammansättningar vanligare i texter som produceras av yngre eller ovana skribenter. (Språkriktighetsboken, 2005:45–46)

En synonym till gestalttext som Mats Mobärg använder sig av är reklamspråk (1997:20). Han beskriver gestalttext som något som är grammatiskt fragmentariskt, har ”avvikande typografi

11 och storlek”, tillämpar egna regler för skiljetecken, stor och liten bokstav samt betonar vikten av det visuella intrycket av en text. Ett exempel på en medveten formgivning är hur vetemjöl är skrivet på förpackningen; horisontellt och särskrivet – VETE MJÖL. Ett annat exempel på medveten och korrekt gestalttext är Arlas yoghurt som skrivs horisontellt och särskrivet på framsidan: Mild Lätt Yoghurt, medan det i innehållsförteckningen står mild lättyoghurt. Här visar formgivarna på en medvetenhet.

Den numera nedlagda, men fortfarande högt aktade hemsidan när det gäller regler för särskrivningar, skrivihop.nu beskriver innebörden med gestalttext. Ordet gestalt härstammar från det tyska språkets mening för form och skepnad. Gestalttext innebär således en text med fokus på färg och form snarare än språklig information. Man skulle kunna säga att det är en lek med bokstäver för att skapa något unikt. Här dras det även paralleller till exempelvis medeltida böcker där begynnelsebokstaven i en text kunde berätta en hel historia. Skrivihop.nu tar upp rätt och fel med gestalttext. Bindestreck är ett sådant fel. Vissa formgivare kallar det för flugskit eftersom det inte är estetiskt tilltalande. Detta anser

skrivihop.nu i sin tur är en felaktig tankegång hos de formgivarna och menar istället på att en riktigt bra formgivare tänker till en gång extra innan de helt enkelt tar bort bindestrecket och framkallar en särskrivning. Ett exempel på en godtagbar särskrivning enligt skrivihop.nu är butiken ORDNING & REDA’s logga som är uppdelad på följande vis:

ORD NIN G&R EDA

Här menar skrivihop.nu att formgivaren tänkt till en gång extra för att skapa ett snyggt visuellt uttryck utan att man blir störd på det särskrivna.

Dag Fransson (1993:15), grundskollärare, tar även han upp gestalttextens möjliga påverkan på elevers sätt att särskriva. Han menar på att ”Det verkar ha smugit sig in i språket och är numera så vanligt att man knappt reagerar längre, speciellt om det rör sig om

annonser.”

Kent Larsson Skrivförmåga (1994) anser att en bidragande faktor till att det särskrivs är påverkan från reklamspråket. Likaså anser Katharina Hallencreutz i Språkvård nr 4 2001 att gestalttext hamnar under gruppen ”utomspråkliga faktorer” och hon skriver att ”Endast gestalttextförklaringen får riktigt stöd i min undersökning.” (2001:8) Hon menar på att det sannerligen är en bidragande faktor till att elever särskriver. Eleverna tar efter gestalttextens utformning när det gäller rubriker och har svårt att sedan skilja på rubrik och brödtext.

12 Lina Möller skriver i Språkvård nr 3, 1996 om möjliga orsaker till varför det idag särskrivs. En av anledningarna som hon behandlar är gestalttext, eller som hon kallar det: reklamspråket. Denna påverkan ser hon som något som en möjlig orsak till särskrivning i dagens samhälle. Hon menar på att särskrivning är så pass vanlig i reklam och på skyltar att den på så sätt påverkar ungdomar dagligen med felaktig särskrivning. En fråga hon däremot ställer i slutet av stycket är ”varför särskriver då reklammakarna?”. (1996:28) Svaret på frågan behandlas dock ej i hennes artikel. Möller ser reklamspråket som en möjlig orsak till att elever idag särskriver eftersom att det är tillgängligt i den miljö som eleverna rör sig i; skyltar på stan, reklam och matvaror.

I samma nummer av Språkvård skriver Anja Porseby (1996) om ”Särskrivning i annonser”. I sin undersökning utgick hon ifrån att särskrivningar genomsyrar all form av reklamspråk. Det hon kom fram till var att det inte förekom några särskrivningar alls i reklamtexter gjorda av professionella tidningar. De särskrivningar hon hittade var i reklam och skyltar gjorda av små företag.

3.2 Engelskans påverkan

År 2004 kom Fredrik Lindströms bok Världens dåligaste språk (2004) ut. Boken behandlar som undertiteln säger – tankar om språket och människan idag. I sin bok tar Lindström upp fenomenet särskrivning och skriver följande: ”Det här är ett vanligt fel, som många svenskar gör, delvis efter engelskt inflytande. Icke desto mindre är det åt helsike, eftersom särskrivning eller hopskrivning är betydelseskiljande i svenskan (men inte engelskan och många andra språk).” (2004:69)

Katharina Hallencreutz, Språkvård 4/01, fortsätter med att beskriva utomspråkliga faktorer där hon anser att engelskt inflytande också hamnar. Hon anger den som en möjlig orsak till att möjligtvis ”vuxna skribenter” skulle kunna ha det som orsak till att de särskriver eftersom att de är bekanta med engelsk stavning. Vad hon däremot tvivlar på är att elever i grundskolan besitter den förmågan att stava engelska så väl att det påverkar deras sätt att skriva på svenska och på så sätt särskriva. I hennes undersökning visade det sig i stället att eleverna skrev ihop engelska uttryck så som makeup och popcorn.

Mats Mobärg skriver om engelskans påverkan och hur den anses av många som ”boven i det svenska särskrivningsdramat”. Han refererar i sin artikel i Språkvård till Lina Möller (1996:27) som genomfört en undersökning med svenska elever i engelsk översättning. Felen

13 som då uppstod var ”’darkgrey’ (mörkgrå) och ’springholiday’ (vårsemester).” (1996:27). Den korrekta översättningen skulle vara ”dark grey” och ”spring holiday” då båda orden betonas. Hon skriver och förundras över att eleverna inte hör att det ska vara två ord i ”dark grey” och likaså att eleverna inte hör att det ska skriva ”potatismos” som ett ord och inte som två ord. Men Mobärgs poäng med engelskans påverkan är ändå att den engelska som vi i sverige i dag utsätts för är ”gestaltengelskan”, med ett annat ord ”reklamengelskan”. Den engelskan är till för att synas och har på så sätt stor genomslagskraft i samhället.

3.3 Den nya handstilen

På 1970-talet introducerades en ny handstil i de svenska skolorna, skriver Melin (2001:1). Från att skriva skrivstil, där bokstäverna binds samman, använder man sig nu av en text som inte behöver bindas ihop. Att den nya handstilen skulle vara boven i särskrivningsdramat menar Anja Porseby är långsökt, hon menar att det särskrivs lika mycket i maskinskriven text som det gör i handskriven (Porseby 1996:3).

3.4 Diakritiska tecken

Diakritiska tecken tas upp som en möjlig orsak till särskrivning i tidigare forskning inom ämnet. Om detta skriver Lina Möller i Språkvård nr 3 1996 (1996:28). Att diakritiska tecken skulle vara en orsak beror på, enligt Möller, att man, vid handskrift, lyfter på pennan för att sätta dit ringar eller prickar över en bokstav och på så sätt särskriver ett ord som exempelvis råttkött. Man börjar helt enkelt med att skriva ratt, lyfter sedan pennan och sätter dit en ring över bokstaven a så att det blir ett å, för att sedan fortsätta med att skriva kött. Flödet förloras när man lyfter pennan och på så sätt särskriver man ordet till rått kött. (Möller, 1996:28) Möller menar på att teorin om att diakritiska tecken skulle vara en möjlig orsak till

särskrivning är en ”långsökt förklaring” med tanke på att de flesta av dagens texter produceras med hjälp av ordbehandlare och datorer.

14

3.5 Datorers stavningskontroll

I ett vanligt skrivprogram finns det ofta en stavningskontroll. Denna stavningskontroll rättar allt från stavfel till grammatik och är ofta till en stor hjälp för skribenter. Men om du som skribent enbart förlitar dig på denna stavningskontroll kan det bli väldigt fel, den rättar nämligen inte felaktig särskrivning. Svenska skrivregler (2000) varnar under rubriken Avstavning för att dessa stavningsprogram ofta ”föreslår felaktiga avstavningar” (2000:100).

3.6 Förledets ordklasstillhörighet

Tidigare forskning som har gjorts inom felaktig särskrivning har nästan alltid undersökt vilken ordklass som förledet i den felaktiga särskrivningen har tillhört. Ofta syns det ett mönster och Katharina Hallencreutz har enligt sin undersökning med mellanstadieelever kommit fram till att ett substantivistiskt förled är det som dominerar när det kommer till felaktig särskrivning. (2001:5) Orsaken till detta tror hon är att substantiv som ordklass ofta har längre ord än adjektiv- och verbförleder. Verbförleder bestod till 90%, enligt Hallencreutz undersökning, av enstaviga ord. Adjektiv som förled hamnade som den näst största gruppen och ”jätte-” som förled fick en grupp för sig, eftersom att den var så stor. Enligt Hallencreutz undersökning så särskrevs ”jätte-”förledet så mycket som varannan gång de förekom i elevuppsatserna.

3.7 Vad säger Svenska skrivregler om särskrivningar och

sammansättningar?

Det står så här: ”Sammansatta ord skrivs alltid som ett ord. (exempel) datasystem, grannkommun, distriktstidningschef, mångkunnig, tokrolig, helsvensk, fjällvandra,

dubbelexponera, tjuvlyssna.” (Svenska skrivregler 2000:96) Dessa ord är exempel på ord som inte ska skrivas isär då det är exempel på ord som ”står för ett enhetligt begrepp”.

Förklaringen enligt Svenska skrivregler att detta ska vara ett sammansatt ord är att det går att höra, beroende på hur man betonar ordet vid uttal om det ska vara ett ord eller flera. Detta påstående styrks med ett exempel där man ska jämföra betoningen på följande ord: ”fem ton – femton, lätt stött – lättstött”. Vidare följer fler exempel på sammansatta ord och hur de

15 betonas olika när de skrivs isär.

I Svenska skrivregler (2000:97) beskrivs det också hur flerordssammansättningar kan få en helt annan betydelse om sammansättningen skrivs isär. Följande exempel används för att illustrera: ”en stor man/en storman, en grön sak/en grönsak, rök fritt/rökfritt, extra

knäck/extraknäck.”

3.7.1 ”Fasta uttryck” i Svenska skrivregler

Under rubriken ”Fasta uttryck” i Svenska skrivregler står det om tveksamma fall när det kommer till om ett flerordsuttryck ska vara ett sammansatt ord eller om det ska vara särskrivet. De tveksamma fallen som tas upp som exempel är: ”allt mer eller alltmer, för resten eller förresten.” (Svenska skrivregler 2003:97) Vidare står det om exempel på

prepositionsuttryck där man inte kan höra om det ska vara ett sammansatt ord eller inte. Det är här det kan bli lite klurigt och ofta accepteras ett sammansatt ord även som särskrivet. Fortfarande finns dock helt fasta fall som inte går att rubba. Dessa ord är: ”ifall, tillbaka, i övrigt.” En ”tumregel” när det kommer till att stava fasta uttryck är enligt Svenska skrivregler att ett ord ska sitta ihop om betoningen ligger på första ordet i ett flerordsuttryck – ”alltför, därvidalag, återigen”.

Dessa flerordsuttryck ska enligt Svenska skrivregler (2000) skrivas isär:

allt som oftast, före detta, rent ut, så pass, allt fler, efter hand, framför allt, för all del, för den skull, god afton, i dag, i kväll, i morgon, i gång, i stället, lika väl, något så när, till godo, till synes, tills vidare, under tiden, över huvud taget, över lag (s.97).

Dessa flerordsuttryck ska enligt Svenska skrivregler skrivas ihop:

Alltfort, alltigenom, alltihop, alltmer, alltnog, alltsedan, dessförinnan, dessvärre, förutom, härförleden, häromdagen, häromkvällen, häromsistens, häromåret, ibland, ifall, ihjäl, ihop, ihåg, isär, itu, likväl, någonstans, såväl, tillbaka, tvärtom, tvärtemot, understundom, varstans, ånyo, överallt, överens (s. 97,98).

16

3.8 Svenska akademiens ordlista

Medan Svenska skrivregler är en handbok i hur man använder det svenska språket så

beskriver Svenska akademiens ordlista (SAOL) hur man vill att det svenska språket ska se ut. När det kommer till hur SAOL ser på särskrivning och sammansättning så finner vi ord som ”godtyckligt” och även ”normering”. Dessa ord sätter även sina spår när jag genom att slå upp vissa av de orden som står ovan och enligt Svenska skrivregler ska skrivas ihop, (exempel – iallafall) så står det att det idag ofta särskrivs och att det är godtagbart enligt SAOL. Ett annat exempel från raden av ord som bör skrivas isär (exempel – i dag) så accepteras det i dag som ihopskrivet av SAOL.

3.8.1 Avstavning

Enligt Svenska skrivregler (2000:100) anses avstavning både som något praktiskt, då det gör att man kan dela upp texten på ett smidigt sätt, men samtidigt går det inte att komma ifrån att det faktiskt blir ett avbrott i läsflödet vid användandet av avstavning. En text bör därför inte ha allt för många avstavningar och onödiga avstavningar bör undvikas. Att avstava ord på ett vertikalt vis, utan att använda bindestreck är enligt Svenska skrivregler både otydligt och olämpligt.

17

4 Metod och material

I min undersökning valde jag att analysera förekomsten av särskrivningar i tre olika

gymnasieklassers uppsatser i ämnet svenska. Totalt analyserade jag 42 stycken elevuppsatser. I uppsatserna plockade jag sedan ut alla felaktiga särskrivningar som förekom och delade därefter in särskrivningarna i kategorier beroende på förledens ordklasstillhörighet. De tre klasserna valdes ut från en och samma gymnasieskola i Mellansverige. Två av klasserna gick i årskurs 1, respektive 3 på en yrkesförberedande linje med inriktning fordon. De båda klasserna hade samma svensklärare som också var min handledare på min

verksamhetsförlagda utbildning som jag genomförde på samma skola. Den tredje klassen gick en bred teoretisk linje – samhällsprogrammet med inriktning företag och gick i årskurs tre.

Den första klassen, som var en årskurs 1 på ett yrkesförberedande program med inriktning fordon hade som skrivuppgift att antingen skriva ”ett barndomsminne” eller en filmanalys av filmen Good Will Hunting som de nyligen sett på tillsammans. Från den här klassen fick jag tio uppsatser som var ett första utkast på denna skrivuppgift. Värt att tillägga var att detta var deras första termin på programmet och därmed också deras första termin på gymnasienivå.

Den andra klassen, också den en fordonsklass, var en årskurs 3 och deras skrivuppgift var en uppgift ur det nationella provet i Svenska B. Dessa uppsatser fick jag hjälp av min handledare att plocka fram ur arkivet, enbart för att använda i forskningssyfte. Från den här klassen fick jag tretton uppsatser.

Den tredje och sista klassen var även denna en årskurs 3 men på samhällsprogrammet. Deras skrivuppgift var en mer fri uppgift och tillhörde kursen Svenska B. Eleverna skulle utgå ifrån en kärleksaffär som slutade i någon form av förlust.

Som komplement till uppsatserna föll det sig naturligt att intervjua lärarna för klasserna samt en utomstående yrkeslärare i fordons- och samhällsvetenskap om särskrivning. Där valde jag att använda mig av vad Denscombe (2000) kallar för ostrukturerade intervjuer (s. 135). Martyn Denscombe skriver i Forskningshandboken om ostrukturerade intervjuer. Han beskriver en ostrukturerad intervju som ett sätt att låta tankarna utvecklas fritt hos den intervjuade där intervjuaren knappt ingriper förutom när det kommer till att presentera ämnet eller temat därefter låta den intervjuade prata fritt och ”använda sina egna ord och utvecka sina egna tankar”. (s. 135) Vidare skriver Denscombe att man genom en ostrukturerad intervju kan komma fram till svar i frågor som kan te sig komplexa. Ledordet för

18 ostrukturerade intervjuer är enligt Denscombe att ”upptäcka” snarare än att ha ”kontroll”. (s. 136)

Denscombe skriver om eventuella svårigheter med att använda sig av intervjuer som metod då de till synes kan te sig lätt så en intervju liknar en konversation. Han utvecklar sin tanke med att det kan vara lätt för intervjuaren att känna en ”falsk känsla av säkerhet” (2000:131). Man bör ha i åtanke att en intervju räknas lika mycket som en enkät och bör därför förbereda intervjun på samma sätt då de är lika mycket värda informationsmässigt.

Anledningen till att jag valde mig av att använda ostrukturerade intervjuer var att jag ville att, som Denscombe skriver, att den intervjuade ska få upptäcka ämnet genom att inte vara styrd av frågor. Jag ville att de skulle kunna spekulera fritt och på så sätt upptäcka möjliga orsaker till varför det i dag särskrivs. Av egen erfarenhet vet jag att man genom att spekulera och prata fritt om ett ämne ofta kommer på saker som man inte tänkt på tidigare men som ter sig självklara när de väl lämnar munnen. När det kommer till eventuella svårigheter i ostrukturerade intervjuer, som Denscombe skriver om, så klargjorde jag vissa saker innan intervjun med informanterna. Jag såg exempelvis till att de var väl medvetna om att det var en intervju och inte en vanlig konversation genom att klargöra att jag skulle

använda deras svar i min undersökning. Jag sammanfattade även kort efter varje intervju vilka jag ansåg vara de viktigaste punkterna de hade tagit upp för att stämma av så att det blev riktig. Följande namn jag kommer att använda mig av är fingerade.

Den första svenskläraren jag intervjuade, Ingrid, har varit verksam lärare i 29 år. Under sina 29 år har hon arbetat på samma skola och endast växlat program två gånger, dock från bygg- till fordonsprogrammet, där hon nu är i dagsläget. Ingrid är språklärare i svenska och franska. Då franska inte är ett vanligt val bland fordonselever så har hon även andra klasser från andra program, mest det samhällsvetenskapliga programmet. När jag som lärarstudent var ute på min verksamhetsförlagda utbildning var hon min handledare, vilket gjorde att det blev ett ganska självklart val att hon skulle bli min första informant. Vi hade redan diskuterat fenomenet särskrivning tidigare men nu avsatte hon lite tid för att gå igenom det lite djupare med mig.

Lena, en bekant till Ingrid som jobbar på samma skola men på det

samhällsvetenskapliga programmet fick bli min andra informant. Lena har jobbat lika länge som Ingrid men har svenska, svenska som andraspråk samt tyska som sina ämnen. Valet tedde sig ganska enkelt då det var henne jag fick elevuppsatser av och i samband med

överlämnandet av uppsatserna passade jag på att ställa lite frågor angående klassen samt hur hon såg på fenomenet särskrivningar.

19 Den sista läraren jag intervjuade var en manlig lärare vid namn Mats. Mats är ingen språklärare utan en ren yrkeslärare i fordonsteknik men även samhällskunskap. Mats har varit yrkesverksam lärare i närmare 25 år.

Till min undersökning valde jag även att analysera förekomsten av särskrivningar i samhället. Då främst i reklam, men även på matvaruförpackningar i en normalstor svensk matvarubutik. I denna jakt på särskrivningar gick jag mindre systematiskt tillväga. Först gick jag in i en normalstor ICA-butik i Mellansverige och tittade på olika förpackningar och samlade ihop de särskrivningar jag hittade. Dock hade jag redan innan bestämt inom vilka avdelningar jag skulle leta, nämligen torrvaror (mjöl, gryner, etc.), mejeri (ost, yoghurt, mjölk, etc.) och godis (choklad, färdiga godispåsar). När det kom till att samla in reklamtext så skrev jag ner det jag hittade under några veckors tid, allt från reklamskyltar till

tidningsrubriker. Eftersom tidigare forskning visat på att det är i dessa miljöer dagens ungdom rör sig i och att det kan ha påverkan på deras sätt att skriva så ville jag ändå ha med det här inslaget i min undersökning för att eventuellt hitta något samband. Skyltar letade jag inte aktivt efter utan tog de som dök upp.

20

5 Resultat

I följande kapitel kommer jag att redovisa de resultat jag har kommit fram till genom min undersökning. Jag börjar med lärarintervjuerna för att sedan presentera resultaten från

elevtexterna och avslutar gör jag med gestalttextredovisningen. Observera även att alla namn är fingerade.

5.1 Lärarintervjuer

5.1.1 Lärarintervju 1 – Ingrid

Då jag inte ställde några specifika frågor så bad jag Ingrid bara att berätta vad hon hade för tankar kring särskrivning. Frågorna som följde därefter var spontana frågor som relaterade till det hon sade. Eleverna hon utgick ifrån fick självfallet bli hennes svenskelever då eleverna i franska inte skriver på något annat språk än franska. Hon började med att fundera för att sedan dra slutsatsen att årets elever inte hade särskrivit speciellt frekvent. Visst, det hade

förekommit, men inte till så stor utsträckning. När jag frågade vad det berodde på så sade hon att hon trodde att det berodde på engelskans påverkan i det svenska språket. Då var jag tvungen att ställa den följdfråga som jag har kommit fram till via påläsning av ämnet särskrivning och genom tidigare forskning inom ämnet – tror du att en gymnasieelev är så pass kunnig i det engelska språket, dvs. att de särskriver istället för att skriva ihop ord att det påverkar deras sätt att skriva deras modersmål? Detta gjorde henne tveksam men höll ändå fast vid att engelskan ändå påverkar elevers sätt att skriva isär.

Jag frågade Ingrid hur hon arbetade emot särskrivningar varpå jag fick svaret att hon i början när hon får en ny klass skriver upp några exempel på särskrivning på tavlan – skum tomte, kassa medarbetare, rök fritt osv. Dessa exempel refererar hon sedan till när hon går igenom en text med en elev om den eleven har särskrivit. Detta kallade hon dock för ”inga större åthävor, alltså” vad gäller att arbeta mot särskrivning.

21

5.1.2 Lärarintervju 2 – Lena

Lena, en bekant till Ingrid som jobbar på samma skola men på det samhällsvetenskapliga programmet fick bli min andra informant. I samband med överlämnandet av uppsatserna passade jag på att ställa lite frågor angående klassen samt hur hon såg på fenomenet särskrivningar. Min fråga var väldigt fri och jag frågade bara vad hon hade att säga om särskrivningar och dess orsaker. Det första hon sade var att hon trodde att engelskan spelade en stor roll. Här ställde jag ingen följdfråga som jag gjorde till min handledare om hon

verkligen trodde att det kunde påverka utan hon fortsatte att prata. Lena sade att hon har märkt en markant ökning av särskrivningar de senaste tio åren. Jag frågade om hon aktivt arbetade mot särskrivningar på sina lektioner varpå hon svarade att hon gjorde det mer förr. Då tog hon upp ”roliga exempel” så som ”sjuk sköterska”, ”rök fritt” osv. och visade eleverna hur fel det kunde bli och hur lätt det är att misstolka budskap om man särskriver. Hon märkte under dessa genomgångar att vissa elever förstod direkt vad hon menade och skrattade när hon lade upp exemplen på OH, medan andra satt som frågetecken utan att ha förstått alls.

Dessa genomgångar har hon inte längre utan går igenom med eleverna individuellt i

uppsatsrespons om det är någon som särskriver. Vad hon då märkte var att de som särskriver gör det oavsett hur många gånger hon går igenom det. Hon tog till och med upp ett exempel med en elev som särskrev väldigt ofta och därmed ofta fick tillsägelse om detta att eleven tillslut sade att ”ja just det, haha, jag kommer aldrig att lära mig det där som du tjatar om” och menade särskrivningar. Hon jämförde det med att om man väl har börjat bita på naglarna så är det svårt att sluta.

5.1.3 Lärarintervju 3 – Mats

Den sista läraren jag intervjuade var en manlig lärare vid namn Mats. Jag frågade honom om han hade något att säga om särskrivningar varpå han hade en massa teorier att dela med sig av. Mats fru råkar även hon vara lärare och det visade sig att de hade diskuterat fenomenet särskrivningar vid ett flertal tillfällen redan.

Mats första teori var att det hade att göra med engelskan, men där utvecklade han sig inte mer än bara att påstå det. Hans andra teori var att det hade att göra med

22 gick att få lärarbehörighet genom att bara gå ett år på lärarhögskola, plus då ämneskompetens som man fått via erfarenhet. Att det på så sätt kunde vara många behöriga lärare ute i

arbetslivet utan tillräcklig ämneskompetens.

Vi talade också om hur elever lär sig att sätta ihop ord med hjälp av bindestreck när de går på lågstadiet och ska lära sig att vissa ord sitter ihop. Mats berättade då om sin dotter som går i tredje klass som hade kommit hem och berättat om hur hon lärt sig att skriva ihop ordet bokhylla. Hon hade hållit upp ena knytnäven och sagt ”bok”, för att sedan hålla ihop andra knytnäven och säga ”hylla”. Hon förde sedan samman nävarna och sade ”bokhylla”.

När jag frågade om Mats gick in något på särskrivningar med sina elever så sade han att han nämnde det om det förekom i uppsatser. Annars förlitade han sig på att respektive

svensklärare för varje klass gick igenom det. Utan att behöva fråga mer så verkade det som att han kom till insikt med vad han egentligen påstod. Han menade på att man egentligen inte kunde lägga allt språkligt på svenskläraren bara för att. Det är allas skyldighet menade han.

5.2 Elevtexter

I elevtexterna så plockade jag ut alla särskrivningar som förekom. Därefter delade jag in dessa beroende på vilken klass och årskurs elevuppsatserna tillhörde. Nedan visas alla

förekommande särskrivningar i den första klassen, en årskurs etta på gymnasiet. Jätte lätt Sommar dag Sten mur Spel automaterna Jätte gott Jätte god Vigsel ring Dans golvet Matte talanger Där ifrån Jätte ont Matte tal Någon ting

Figur 1. Särskrivningar i elevtexter, årskurs 1.

I figur 1 ser vi resultatet från de tio uppsatser som jag tillhandahöll från årskurs 1-klassen. I sex av uppsatserna fann jag ovanstående särskrivningar. Fyra av uppsatserna innehöll således

23 inga särskrivningar alls. 4 av 13 särskrivningar har ”jätte” som förled, 5 av 13 särskrivningar hade adjektiv som förled och 8 av 13 hade ett substantivistiskt förled. 7 av dessa 13

särskrivningar hade diakritiska tecken i förledet och 9 av 13 hade ett flerstavigt förled.

12-13 tusen Hat känslan Fotbolls matcher Heders tänkande Feelgood upplevelse

Hockey och fotbolls supportrar Ihop tvingad Heders mord Där emot Hår färg Makt behov Någon stans Hemma arena AIK supporter ”Feelgood” filmer

Figur 2. Särskrivningar i elevuppsatser, första årskurs tre-klassen.

I 10 av 13 uppsatser fann jag särskrivningarna i figur 2. Ingen av särskrivarna använde ”jätte” som förled men i 5 av 15 särskrivningar så används det adjektiv som förled. Även här var ett substantivistiskt förled vanligt, och vi finner det i 10 av de totala 15 förekommande

särskrivningarna. I den här klassen fann jag även att 3 av 15 av dessa särskrivningar hade diakritiska tecken i förledet och 10 av 15 särskrivningar hade ett flerstavigt förled.

Den andra årskurs 3-klassens särskrivningar ser ni sammanställda här nedan i figur 3 (som fortsätter på nästa sida). I det totala antalet av 19 uppsatser så förekom särskrivningar i 14 utav dem. 48 olika särskrivningar hittade jag totalt och utav dem så hade 8 av 48 ”jätte” som förled. 22 av 48 hade ett adjektiv som förled och siffran för substantivistiskt förled är detsamma som adjektiven, nämligen 22 av 48. Hela 25 av det totala antalet på 48

särskrivningar hade diakritiska tecken i förledet och så många som 31 särskrivningar hade ett flerstavigt förled.

24 Ängla hår Fem tiden Jätte svårt Jätte bra Jätte intresserad Jätte hektiskt Jätte trevligt Människa kännare Tillbaka skickade Jätte romantiskt Jazz musik Natt bordet Vip- platser Favorit artist Semester dagar Online dejting Morgon kaffe Nät dejting sidor Förväntans full Färdig fixad I gårkväll Trerätters middag Tvåsitts bord Vinter känsla Halv timma Lördags morgonen 30 års åldern I allafall I ordning Nyårs kyss Väl lagad Beck film Favorit program 30- årig Fredags eftermiddag Hassel bruna Jätte fin Jätte vacker Super härlig Halv finsk Halv marockan Sol brun Halv svensk Halv tunisier Diamant halsband Blå/vit randig Hem telefon Silver kedja

25

5.2.1 Sammanställning av resultat i elevuppsatserna

Här nedan har jag gjort en överskådlig sammanställning av särskrivningsresultaten.

Figur 4. Användningen av ”jätte” som förled/prefix.

Årskurs och klass Andel särskrivningar, ”jätte”

Årskurs ett, första klassen 4/13 särskrivningar Årskurs tre, andra klassen 0/15 särskrivningar Årskurs tre, tredje klassen 8/48 särskrivningar 12 gånger av totalt 76 särskrivningar

Sammanfattningsvis ser vi att användandet av ”jätte” som förled/prefix förekom totalt 12 gånger av det totala antalet av 76 särskrivningar.

Figur 5. Användningen av adjektiv som förled.

Årskurs och klass Andel särskrivningar, adjektiv

Årskurs ett, första klassen 0/13 särskrivningar Årskurs tre, andra klassen 0/15 särskrivningar Årskurs tre, tredje klassen 11/48 särskrivningar 32 gånger av totalt 76 särskrivningar

Sammanfattningsvis ser vi att användandet av adjektiv som förled förekom totalt 11 gånger av totalt 76 förekommande särskrivningar.

Figur 6. Användningen av substantiv som förled.

Årskurs och klass Andel särskrivningar, substantiv

Årskurs ett, första klassen 8/13 särskrivningar Årskurs tre, andra klassen 10/15 särskrivningar Årskurs tre, tredje klassen 22/48 särskrivningar 40 gånger av totalt 76 särskrivningar

26 Sammanfattningsvis ser vi att användadet av substantiv som förled förekom 40 gånger av totalt 76 särskrivningar.

Figur 7. Diakritiska tecken i förledet

Årskurs och klass Andel särskrivningar med diakritiska

tecken i förledet

Årskurs ett, första klassen 7/13 särskrivningar Årskurs tre, andra klassen 3/15 särskrivningar Årskurs tre, tredje klassen 25/48 särskrivningar 35 gånger av totalt 76 särskrivningar

Sammanfattningsvis ser vi att diakritiska tecken i förledet framkallade särskrivningar 35 gånger av totalt 76 särskrivningar.

Figur 8. Flerstavigt förled

Årskurs och klass Andel förled med två eller flera stavelser

Årskurs ett, första klassen 9/13 särskrivningar Årskurs tre, andra klassen 10/15 särskrivningar Årskurs tre, tredje klassen 31/48 särskrivningar 50 gånger av totalt 76 särskrivningar

Sammanfattningsvis ser vi att ett flerstavigt förled gav högst utslag på särskrivningar. Det förekom totalt 50 sådana typer av särskrivningar av det totala antalet 76 särskrivningar.

5.3 Gestalttext

Här gjorde jag skillnad mellan vertikal och horisontell särskrivning. Vertikal särskrivning är när ordet delas upp på två rader och på så sätt särskrivs utan bindestreck. Horisontell

särskrivning är när ordet särskrivs horisontellt, i vanlig text. Matvaruförpackningar tittade jag på i en ICA-butik i Mellansverige. Reklam, skyltar och tidningsrubriker letade jag inte efter, utan skrev ner de som dök upp. De särskrivningar jag hittade var följande:

27 Figur 9. Horisontella särskrivningar i en ICA-butik

Taco ost

Figur 10. Vertikala särskrivningar i en ICA-butik

Råg flingor Havre gryn Skagen röra Ishavs röra Räk sallad Matlagnings grädde Mat och bak margarin Mjölk choklad

Mint krokant Kex choklad

Figur 11. Vertikala särskrivningar i reklam, skyltar och tidningsrubriker

Halk-varning Frakt fritt Trend säkra Pensions myndigheten Grann gården Toalett papper

Figur 12. Horisontella särskrivningar i reklam, skyltar och tidningsrubriker

28

6 Analys och diskussion

Slutsatsen att dra av tidigare forskning samt min egen undersökning är att det finns många olika faktorer som kan påverka elever sätt att särskriva sammansatta ord. Engelskans

påverkan är det många som tycks tro att det är den stora boven. Jag är beredd att hålla med till viss del. Engelska begrepp som är på väg in i det svenska språket som i den engelska

översättningen ska vara särskrivna men i det svenska språket ett sammansatt begrepp. Men inte när det kommer till ungdomar och gymnasieelever, då jag personligen inte tror att, säg en gymnasieelev, är så pass duktig i engelska att han eller hon blir påverkade av kunskapen att man särskriver begrepp i engelskan som i svenskan ska vara sammansatta. I den här

tankegången stöds jag av tidigare forskning som tar upp denna problematik. Se exempelvis på Lina Möllers undersökning som visar att när elever översätter ordet mörkgrå till engelska, skrev ”darkgrey” när det ska vara två ord då det är betoning på båda orden ”dark grey” (1996:27). Men när eleverna skulle skriva ordet ”potatismos” så skrev de ”potatis mos”. Hur detta kommer sig är ett mysterium, men oavsett orsak så skapar det förvirring hos både gymnasielever och även hos det svenska folket. Här gäller det att svensk- och engelsklärarna drar sitt strå till stacken och verkligen arbetar med det här i undervisningen. Min teori om att engelskan kan ha påverkan på gymnasieelevers sätt att särskriva sammansatta ord ligger i det faktum att många engelska termer är på väg in i det svenska språket men att de fortfarande översätts till svenska och det är då de särskrivs.

6.1 Elevtexter

Den nya handstilen är något som inte får stöd i tidigare forskning som en orsak till

särskrivning och inte heller hos mig. Speciellt inte eftersom den tidigare forskningen inte är dagsfärsk och utvecklingen med tekniken går framåt i en rasande fart. Nästintill inga texter lämnas in i slutversion handskriven, förutom nationella provet. Men det återstår att se hur länge det håller i sig innan allt blir datoriserat. På många gymnasieskolor runt om i landet är det standard att varje elev får en egen bärbar dator. Så att den nya, mer luftiga, handstil ska ha gjort att vi särskriver ser jag inte som någon bidragande orsak till de särskrivningar jag fann i elevtexterna.

Att diakritiska tecken ska ha något att göra med särskrivning får samma bemötande av mig, samt annan forskning, som med den nya handstilen. Det ligger en poäng i att det kan

29 vara en bidragande orsak till särskrivning eftersom att många lyfter pennan och får ett

uppehåll i skrivrytmen när diakritiska tecken sätts dit, men även där ska texterna då vara handskrivna.

Användningen av ”jätte” som förled var stor men det är svårt att hitta en förklaring till varför sammansatta ord med ”jätte” som förled, särskrivs så ofta som det gör. Varannan gång det förekom, enligt Hallencreutz (2001:5), och totalt 12 gånger av det sammanlagda antalet 76 särskrivna ord i min undersökning. ”Jätte” räknas, förutom som en egen grupp, även till gruppen med flerstavigt förled men också gruppen med diakritiska tecken i förledet. Så man skulle kunna säga att det finns ytterligare tre orsaker i samma ord att just ordet ”jätte” som förled särskrivs. Kanske är dessa tre faktorer bidragande till att det har blivit en så stor utsträckning av särskrivning med ”jätte” som förled.

Förledens ordklasstillhörighet är en orsak som får ett stort stöd i tidigare forskning och även i min undersökning. Den totala användningen av adjektiv som förled i min undersökning var 32 gånger av totalt 76 särskrivningar. En ganska stor grupp det vill säga.

Att ha ett flerstavigt förled fick bilda en egen grupp i min undersökning och det visade sig bli den största gruppen i kategoriseringen av särskrivningar. Hela 50 (!) av 76

särskrivningar hade ett två- eller flerstavigt förled. Teorin bakom detta hör lite ihop med ovanstående resonemang. Om ett ord är två- eller flerstavigt är det oftast ett längre ord, precis som substantiv ter sig att vara, och därför ökar risken att det särskrivs. Användandet av långa ord har ökat de senaste åren och kanske samtidigt medbringat en osäkerhet hos skribenter – blir ordet för långt om jag skriver ihop det?

Värt att notera är att de särskrivningar jag hittade i elevuppsatserna och sedan förde in i figurer blev inte rödmarkerade i ordbehandlingsprogrammet Word. Är man då som elev det minsta osäker blir det inte bättre av att ordbehandlingsprogrammet visar fel. Hur ska man då som elev kunna veta vad som är rätt och vad som är fel?

Men den största gruppen blev ändå den där ett substantiv utgjorde förledet. Hela 40 av 76 särskrivningar hade ett substantivistiskt förled i min undersökning. Även i Hallencreutz undersökning var ett substantivistiskt förled dominerande bland särskrivningar. (2001:5) Orsaken tros vara att substantiv ofta är längre och mer informationsrika än exempelvis adjektiv och verb. I min undersökning var substantiven inte direkt informationsrika, men oftast så var de två- eller flerstaviga vilket troligtvis var orsaken till att den gruppen blev så stor. Jag skulle tro att orsaken till denna stora grupp är att substantiv ofta innehåller mycket information och på så sätt gör att de blir långa ord. Jag tror att elever upplever att orden blir

30 för långa och därför väljer att särskriva ordet. Det känns som att osäkerhet är en stor bov i det hela.

6.2 Lärarintervjuer

Två av lärarna var rörande överens om att engelskan hade den största påverkan på elevernas sätt att särskriva. Den tredje läraren, Mats, hade teorin om att det hade med lärarkompetensen att göra. Engelskan diskuteras det mycket om, men ingenstans skyller man på lärarna. Detta är något man absolut inte kan dra några slutsatser ifrån, men jag började ändå att fundera. Ligger det något i det Mats sa? Hur som helst så är det ingen fråga man kan få svar på, men det är intressant att spekulera kring. Det är ändå läraren som står för större delen av ett barns språkinlärning så varför skulle inte detta kunna vara en bidragande orsak till varför det särskrivs. Sen är frågan hur många lärare som inte har tillräcklig ämneskompetens. Och hur mäter man det, om man nu skulle göra det? Det är en långsökt tanke, men som sagt, värd att diskutera.

Ingen av de tre lärarna arbetade aktivt mot särskrivningar, förutom att ge, som de kallade det ”roliga exempel” på tavlan för att sedan referera till dessa exempel när en uppsats gås igenom individuellt med eleven. Lena var den som noterade att vissa av eleverna inte tog åt sig av anmärkningarna om särskrivningar utan fortsatte trots tillsägelse. Hur detta kommer sig är frågan. Är elever bara tankspridda på gymnasiet eller är det helt enkelt förvirrande med engelskans sätt att särskriva sammansatta ord respektive svenskan som sammansätter

flerordsbegrepp.

6.3 Gestalttext

Särskrivningarna i den ICA-butik jag var inne i var relativt få, men de förekom. Konstigt nog så förekom de flesta särskrivningarna på ICAs egna varor. Att utveckla det skulle nog ta en hel uppsats i sig, men det är värt att notera. Ingen av de andra märkena förutom ICAs egna hade horisontella särskrivningar. Den enda rent horisontella särskrivningen jag fann var Icas tacoost. Den andra var ICAs bak- och matmargarin som var skrivet Mat och Bak Margarin, (rätt ska vara mat- och bakmargarin). I övrigt kan man tänka sig att de vertikala

särskrivningarna var menade som gestalttext, alltså för att vara estetiskt snygga, exempelvis Marabous mjölkchoklad.

31 Vertikala särskrivningar är något som reklammakare arbetar med för att det ska vara estetiskt tilltalande för ögat och därför utelämnar bindestreck. Bindestrecken fyller en funktion oavsett om den kallas flugskit eller inte. Trots att många reklammakare och

varuförpackningsdesigners utelämnar ett bindestreck så är det garanterat mycket väl medvetna om att det bör finnas där. Medveten eller omedveten, de sätter prägeln på utvecklingen av vårt svenska språk. De är de som påverkar dagens ungdom mest eftersom att det är i den miljön ungdomar spenderar sin fritid.

Det stora frågetecknet när det kommer till gestalttext är dock Aftonbladets rubrik med ett felaktigt bindestreck. ”Halk-varning” behöver inte skrivas med bindestreck för att vara förståeligt utan det ska skrivas ihop som halkvarning enligt Svenska skrivregler. (2000:98) Jag trodde att dagstidningar skulle vara de sista som särskrev då det är utbildade journalister som skriver artiklarna. Det visade sig klart och tydligt att jag hade fel på den punkten.

Som en avslutning på den här diskussionen så vill jag verkligen poängtera att det ändå är reklam, matvaruförpackningar och skyltar som syns mest i samhället och på så sätt sätter prägel på vårt svenska språk. När till och med journalister inte använder korrekt svenska, då börjar jag bli orolig. Nog för att 80 % av dagliga inlägg av mina vänner och bekanta på internetsidan Facebook innehåller ett eller flera särskrivna ord men de är inte utbildade journalister. Oavsett utbildning så är det fortfarande väldigt skrämmande. En personlig tolkning jag kan dra av all min undersökning är att det till i slutändan handlar om osäkerhet. Tack vare internet så läser ungdomar allt mindre böcker. De läser istället olika sidor på internet där stavningskontroll inte existerar. Det har blivit en ond cirkel många har fastnat i. När det inte är någon som rättar vad man skriver så fortsätter man och andra härmar efter. Tyvärr ser jag inget slut på det hela, snarare tvärtom.

32

7 Avslutning

I min undersökning har jag undersökt förekomsten av särskrivningar på olika håll och kommit fram till en rad möjliga orsaker. De största grupperna som utlöste särskrivning var om ordet hade ett substantivistiskt förled, hade jätte- som förled eller om ordet hade ett flerstavigt förled. Tidigare forskning visar på samma resultat. När det kommer till gestalttext så var mitt material något sparsmakat för att kunna dra några slutsatser, men vad jag kunde se från mitt resultat var att det estetiska spelade stor roll i hur ordet skrevs. Ett bindestreck verkar vara, som många reklammakare säger, en flugskit och de särskriver hellre vertikalt än att ha ett långt rättstavat ord på en förpackning. Här verkar också platsbrist vara en klar orsak till särskrivning. Men som jag redan nämnt ovan, ingen av dessa orsaker är en ursäkt till att särskriva. Dessa särskrivningar påverkar våra ungdomar negativt. Om det särskrivs på

matvaruförpackningar, som vi utsätts för dagligen, hur ska man då kunna veta vad som är rätt och fel? Matvaruförpackning eller inte, de är fortfarande ett språkligt föredöme för ungdomar.

Begränsad tid, begränsat material och metod har gjort att jag även fått begränsa mitt arbete. Vad som hade varit intressant hade varit att arbeta fram ett material mot

särskrivningar, kanske ett kapitel i en lärobok, då det framkommit av min forskning att de berörda lärarna jag intervjuat knappt arbetar mot särskrivningar. Något som även hade varit intressant skulle vara att i en större undersökning jämföra samhällets särskrivningar med ett större material av elevuppsatser för att försöka komma fram till en mer säker orsak än de slutsatser jag har kunnat dra av denna undersökning.

Tyvärr är det svårt att komma fram till en förklaring till varför det särskrivs så mycket i dagens skolor och samhälle. Resultaten visar på att det svenska språket är på väg mot en ny förändring, men är det verkligen en acceptabel förändring? I alla tider har det blivit uppror mot språkliga förändringar, oavsett vad de har varit för några, men att särskrivningar skulle bli accepterat känns så långt borta. Särskrivningar leder i många fall till feltolkningar och missförstånd. Med den här undersökningen känner jag ändå att i alla fall jag, som blivande svensklärare, har fått en ökad förståelse i de orsaker som bidrar till att elever särskriver, men jag har fortfarande bara gjort väldigt lite än vad som skulle behövas i dagens samhälle. Självklart kommer jag att fortsätta att försöka förhindra särskrivningarnas

utspridning och jag hoppas, att du som läsare, har fått dig en tankeställare efter att ha läst denna undersökning och är med mig i den framtida kampen mot särskrivning!

33

8 Käll- och litteraturförteckning

Denscombe, Martyn 2000: Forskningshandboken. Lund: Studentlitteratur. Eklund, Britta 1986: Om särskrivning av sammansatta ord. Språkvård 2, 1986 Fransson, Dag 1993: En brun hårig flicka. Språkvård 3, 1993

Hallencreutz, Katharina 2001: Skyll på längden, inte på engelskan. Språkvård 4, 2001 Larsson, Kent 1984: Skrivförmåga. Studier i svenskt elevspråk. Malmö

Lindström, Fredrik 2004: Världens dåligaste språk: tankar om språket och människan idag. Stockholm: Bonnier. (e-bok)

Mobärg, Mats 1997: Om särskrivning, engelska och gestalttext. Språkvård 1, 1997 Pettersson, Gertrud 2005: Svenska språket under sjuhundra år. Lund: Studentlitteratur Pettersson, Ingrid 1972: Särskrivning. Analys av ett språkfel. Lunds universitet: Institutionen för nordiska språk.

Svenska skrivregler utgivna av Svenska språknämnden. Liber, 2000.

Internetkällor www.skrivihop.nu