Hur motiverar lärare sina elever?
Tim Rigestål
Den tekniska utvecklingen går med stora steg framåt för varje år som går, information sprids snabbare än någonsin och vi blir vana med att kunna vara ständigt uppdaterade. Även barn som växer upp idag blir vana med detta informationsflöde och att få ständig belöning via sociala medier. Studiens syfte var att beskriva hur grundskolelärare motiverar sina elever. Studien är en kvalitativ studie som genomfördes med intervjuer samt observationer, och analyserades med tematisk analys. Deltagarna var lärare och det var sex kvinnor och en man som deltog i studien. Det framkom att deltagarna motiverar sina elever genom att (1) bygga relationer, (2) väcka något inre och yttre (3) skapa variation och (4) anpassa miljön för att skapa den uppmärksamhet som behövs. Studien kan vara användbar för institutioner som bedriver denna typ av verksamhet.
Keywords: relations, motivation, elementary school students, social media
Inledning
Dagens samhälle är i ständig förändring och utvecklingen idag går snabbare framåt än någonsin. Vi lever i ett allt tryggare samhälle och vår förväntade livslängd är idag högre än någonsin (WHO, 2019) och det är framförallt den tekniska utvecklingen som går framåt. Ekecrantz (1998) beskriver det genom att säga att i och med att telekommunikationerna introducerades så kan rumsavstånd överbryggas utan fysisk transport genom människor och tidsfördröjningen elimineras även nästan helt. Saker som händer lokalt är alltså inte längre bundet till en plats utan kan delas av flera nästan omgående och idag är det en självklarhet att upprätthålla sina sociala kontakter via olika sociala medier. Detta innebär inte bara att det är lättare än någonsin att hålla kontakt med sina nära och kära, utan också att de geografiska barriärerna som tidigare kunde vara ett hinder för att hålla kontakt inte längre är ett problem. Denna förändringen påverkar allas vardag på både gott och ont. Denna studie har som avsikt att försöka påvisa hur denna förändring kan påverka något så grundläggande som utbildning, och hur lärare idag bär sig åt för att motivera sina elever i klassrummet samtidigt som denna förändring sker.
Ett ständigt informationsflöde
Sättet vi konsumerar nyheter och annan information förändras. Nyheter kan spridas genom vanliga personkonton på sociala medier och på det viset blir sociala medier en
förstahandskälla för nyheter. Las Vegas-skjutningen (Business insider, 2019) är ett exempel på detta då de första bilderna som sågs från det attentatet var från ett personkonto på sociala medier. En studie visar också att 74% av de individer som använder Twitter för nyheter kollar just det varje dag (Zhu, Wu, Cao, Fu & Li, 2018). Eftersom nyheter och annan information inte längre är begränsade till nyhetskanaler är det högst relevant att prata om ett konstant informationsflöde som vi får genom sociala medier och detta konstanta informationsflöde är något som vi också blir mer och mer vana vid. Medvetet eller omedvetet får vi information och nyheter i form av tidningsnotiser, debatterande inlägg via sociala medier eller så får vi ta del av åsikter som våra favoritkreatörer framför via deras kanaler. Detta konstanta informationsflöde är något som barn idag växer upp med, de är till exempel vana vid att alltid ha tillgång till information snabbt, att kunna söka upp svar som de vill ha svar på och att inte behöva vänta till en viss tid på dygnet för att se deras favorit tv-program och de kan helt enkelt söka upp och konsumera det direkt via internet. Det kan argumenteras för att eftersom barn idag växer upp med detta ständiga informationsflöde samt att de sällan behöver vänta för att få den information eller nästa avsnitt på favoritprogrammet så blir de vana med detta och därmed blir de vana att aldrig behöva vänta och att sällan behöva ha tråkigt (NE, 2017).
Sociala medier och dopamin
Det konstanta informationsflödet är något som individer blir mer vana vid och som sociala medier tar vara på. Applikationer utvecklas även ständigt för att tillgodose behovet för snabb återkoppling och belöning (Modern psykologi, 2018). Ett exempel på detta är applikationer som till exempel TikTok som har fått stort genomslag på senare år där hela idén bygger på korta videoklipp som användarna spelar in och som sedan byts ut mot nästa. På detta sätt hinner konsumenten inte tröttna eftersom något nytt ständigt händer. Varför det här är ett så framgångsrikt koncept kan förklaras med hjälp av hjärnans belöningssystem, och särskilt av signalsubstansen dopamin, vilket kan beskrivas som en kemikalie som signalerar njutning i hjärnan och reglerar allt från existentiella nödvändigheter såsom begäret att äta, socialisera sig, uppmärksamhet, stimulera sina sexuella begär till vadslagning, lyssna på musik eller annat som kan definieras som njutning (Arjmand et al., 2018). Hjärnans belöningssystem förklarar också varför de som växer upp med detta informationsflöde inte vill vänta med vad som tidigare skulle ha ansetts som belöning. Hjärnan vill ständigt ha njutning och kan få det genom att vi till exempel inte väntar med att konsumera favoritprogrammet.
Sociala medier är bra på att framkalla dessa njutningar genom att till exempel ha korta videoklipp som användaren inte hinner tröttna på innan något nytt händer. På det sättet är vi hela tiden uppmärksamma och får den njutning som hjärnan vill ha (Macit, Macit & Güngör, 2018). Eftersom det är samma signalsubstans, alltså dopamin, som utsöndras när vi till exempel sitter och scrollar på våra telefoner som det är i högt beroendeframkallande droger som till exempel kokain (Haile, Colin Kosten & Kosten, 2007) så är det högst relevant att prata om sociala medier som något beroendeframkallande. För dem som använder sociala medier skapas en vana redan från tidig ålder att få dopaminpåslag via sociala medier. Och eftersom det är en naturlig del för barn som växer upp idag kan det argumenteras för att barn idag är beroende av att få dessa dopaminpåslag hela tiden - det måste hända något nytt och spännande hela tiden för att hjärnan ska vara uppmärksam.
För de som har växt upp med detta informationsflöde och i den mån man kan prata om det, beroende, så har även sättet man ser på det förändrats. Istället för att använda det som ett sätt
att hämta information eller sin belöning vid vissa tillfällen så har det istället gått till att vi istället är uppkopplade och online permanent (Vorderer, Krömer & Schneider, 2016). Man vill vara online och vara kontaktbar samt hålla kontakten så mycket som möjligt. Detta är en problematik som visar sig i dagens klassrum, där lärare tävlar mot elevernas vilja att vara kontaktbar och nyfikenhet vad som händer på sociala medier (Kim & Byrne, 2011). Det är en stor utmaning och det är denna utmaning, hur utbildningssystemet i form av lärare gör för att försöka motivera sina elever trots utmaningar som dessa som studien har som syfte att försöka besvara.
Motivation, presentationstekniker och uppmärksamhet
Det finns inte mycket forskning som behandlar varken hur barn som växer upp med detta ständiga informationsflöde påverkas i skolan eller hur lärare går tillväga för att bedriva lektioner med detta som bakgrund i den litteratursökning som har gjorts. Det som dock har gjorts är ganska omfattande forskning kring presentationstekniker vilket är högst relevant för denna studie. En artikel som behandlar presentationstekniker säger bland annat att det är viktigt med tidsaspekten, att presentationerna ej får vara för långa utan att det är en rekommendation att ej överstiga 30 minuter, att det är viktigt att involvera de som lyssnar på något sätt, att variera kroppsspråket samt utvärdera den feedback man får (Stonehouse, 2018). Visuella hjälpmedel är även något som en bra presentation bör innehålla samt någon form av aktiv inlärning som innebär att de som lyssnar på något sätt får prata om eller arbeta med ämnet som behandlas i presentationen (Medina & Avant, 2015). Den forskning som har gjorts behandlar mestadels hur man presenterar för studenter inom högre utbildning, personal eller på något annat sätt vuxna människor som kan antas ha en grundmotivation. Denna studie är därför viktig för att synliggöra problematiken som kan finnas för en lärare vars elever inte alltid är där av egen vilja utan på grund av den skolplikt som lyder i Sverige. Forskning om motivation är också den relevant, och både yttre och inre motivation är aktuella. Begreppen inre och yttre motivation återfinns i självbestämmandeteorin (Deci & Ryan, 2000). Det är utifrån denna teori individer motiveras till att tillfredsställa grundläggande psykologiska behov som påverkar individens psykiska utveckling, integritet och välmående. Vidare kan yttre motivation beskrivas som att individen gör något för framtida nytta eller undvika framtida misslyckanden samtidigt som inre motivation kan definieras som att individen får någon slags njutning av aktiviteten, att individen ska känna sig glad och att den ska känna sig engagerad i uppgiften (Locke & Schattke, 2019). Yttre motivation i ett klassrumssammanhang kan vara till exempel betyg eller någon annan form av belöning som elever kan ha nytta av i framtiden. Inre motivation i klassrummet handlar mer om att få eleverna att genuint vilja lära sig mer och känna att lektionerna är lustfyllda. Liu et al. (2019) har genom en studie kommit fram till att inre motivation har en allmän positiv effekt på prestationer hos studenter. Samma forskning påvisade också att en kombination av dessa motivationer kunde ha en positiv effekt. Det handlade i synnerhet om studenter som redan hade en hög inre motivation. De eleverna gjorde ännu bättre ifrån sig när en kombination av inre och yttre motivation presenterades. Att väcka en inre motivation hos sina elever kan därför anses vara en viktig del i lärarens uppdrag, att få sina elever att genuint engagera sig och tycka att det aktuella ämnet är lustfyllt. Att väcka en inre motivation i kombination med att ge förutsättningar för yttre motivation kan därför ses som något gynnsamt i klassrummen.
Forskning om divergerande uppmärksamhet i klassrummet är också något som är användbart i denna studie. Denna forskning säger bland annat att om en individ delar sin uppmärksamhet mellan två uppgifter så kommer denna att komma ihåg signifikant mindre från minst en av dem. Elever presterar även sämre på prov när de har något som stjäl uppmärksamhet från läraren (Glass, 2018) vilket kan vara elektroniska apparater i form av datorer eller mobiltelefoner. Detta kan understrykas genom en studie (Long, 2014) som visade att studenter som en termin fick färdiga anteckningar för den aktuella föreläsningen fick bättre resultat än den termin där de fick anteckna själva. Studenternas attityd var även positiv då även närvaron på föreläsningar var högre under den termin när de fick färdiga anteckningar. Det som dock ska tilläggas är att denna studie (Long, 2014) är begränsad då den genomfördes under en termin på en mindre omfattande kurs. Även om studien är begränsad påvisar den att när individer är koncentrerade på en uppgift, vilket i det här fallet var att lyssna, lärde de sig bättre än när de behövde dela den uppmärksamheten med något annat. Studien (Long, 2014) är ett exempel på en stor utmaning som dagens lärare kan ha idag. Att läraren ständigt delar uppmärksamhet med något annat som kan vara mer lustfyllt för eleverna, till exempel en dator eller mobiltelefon. Detta kan vara en särskild utmaning för mellanstadielärare där eleverna idag ofta har tillgång till egen dator som de använder för undervisningen. Att till exempel ha en dator framför sig samtidigt som läraren står framme och pratar om något som inte alls är av intresse för eleven kan antas vara ett verkligt problem som många lärare behöver hantera. Forskning har även visat på att man inte ens behöver ha sin mobiltelefon eller dator framme för att den kognitiva kapaciteten ska minskas, det räcker med att endast vetskapen av att de är närvarande för att vår uppmärksamhet inte ska räcka till (Ward, Duke, Gneezy & Bos, 2017)
Som tidigare nämnts är den forskning som har gjorts fokuserad på individer som har någon slags motivation till att lära sig något från föreläsaren, och återigen ställs frågan hur de som ska försöka lära ut något till dem som nödvändigtvis inte har den motivationen, som dessutom regleras i lag i form av läroplanen (Skollagen, Kap 1, 11§), gör för att lära ut och motivera sina elever?
Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att beskriva hur grundskolelärare idag gör för att motivera sina elever att lära sig om ämnen som regleras av läroplanen.
Motiveringen för att genomföra denna studie är för att påvisa den problematik lärare idag ställs inför och hur samhällets utveckling även utgör andra slags utmaningar för denna yrkesgrupp än tidigare. Lärosäten som bedriver lärarutbildning kan ha nytta av denna studie då det kan bidra till en djupare insikt i vad för typ av utmaningar framtidens lärare kommer att ställas inför. Följande frågeställning är aktuell för studien: Hur motiverar lärare sina elever?
Metod
Studiens design var att författaren först gjorde en observation som sedan följdes upp av en intervju för fem av deltagarna, med de resterande två deltagarna var det endast en intervju
som gjordes. Observationen bidrog till att författaren fick en uppfattning om deltagaren samt att frågorna som ställdes i intervjun kunde anpassas utefter observationerna.
Deltagare
Deltagarna bestod av sju grundskolelärare (sex kvinnor och en man) som alla var yrkesverksamma i en mellanstor kommun i mellersta Sverige. Medelåldern var 44.2 år och standardavvikelsen 7.6 år. Två av deltagarna jobbade på friskolor och resterande fem jobbade kommunalt. Bland deltagarna fanns tre lågstadielärare, två mellanstadielärare och två högstadielärare. Två av lärarna arbetade med alla ämnen i sin klass medan resterande var mer ämnesinriktade och hade lektioner i de ämnena de hade specialiserat sig inom. Urvalsförfarandet var ett tillgänglighetsurval. För att inkluderas i studien krävdes att deltagarna var legitimerade lärare. Det utgick ej någon kompensation för deltagandet i studien.
Material
Materialet samlades in via en semistrukturerad intervju där intervjun spelades in med hjälp av en mobiltelefon. Intervjun öppnade med generella frågor för att samtalet skulle påbörjas. Varje fråga var en öppen fråga som hade parenteser som innehöll det som författaren ville få ut av den huvudsakliga frågan och författaren försökte även att ställa de frågor som behandlade liknande teman efter varandra för att få en logisk ordning på intervjun som rekommenderas av Kallio, Pietilä, Johnson och Kangasniemi (2016). Frågorna blev mer och mer specifika för det som studien avsåg att försöka besvara och avslutades med en fråga om deltagaren hade något att tillägga. Exempel på en fråga kunde vara till exempel “Hur skulle du beskriva dig själv under en genomgång?” där målet var att få reda på hur läraren använde sig av kroppsspråk, visuella hjälpmedel samt variation i genomgången. Efterföljande fråga kunde därefter vara ”Vad är viktigast för dig när du ska gå igenom något nytt?”, en fråga som faller under samma föregående tema. Författaren använde även ett observationsschema i de fallen en observation av läraren var möjlig. Observationsschemat konstruerades för att författaren skulle kunna se om läraren involverade sina elever i lektionen, använde visuella hjälpmedel samt hur läraren använde sitt kroppsspråk vilket har visat sig vara effektiva sätt för att framföra en presentation (Medina & Avant, 2015; Starver & Kelly, 2004; Stonehouse, 2018). En punkt som fanns med på observationsschemat var till exempel “Tonläge, kroppsspråk, variation”, en annan var ”engagemang”, där författaren ville observera hur engagerad läraren själv var. Detta följdes sedan upp av intervjufrågan som behandlade samma tema vilket stärkte reliabiliteten. Under intervjun samt observationen användes en dator för att anteckna.
Procedur
Deltagarna som var aktuella för studien kontaktades via e-post. I missivbrevet som bifogades i mailet framkom det vad studien handlade om, hur intervjun skulle gå till, uppgifter om att deltagandet var frivilligt, konfidentiellt, att resultatet endast kommer användas i forskningssyfte samt att deltagarna kunde avbryta sitt deltagande när som helst. Även kontaktuppgifter till både författaren samt dennes handledare fanns med. Innan de aktuella lärarna kontaktades så kontaktades rektorerna på skolan och de fick ta del av missivbrevet.
De fick även möjlighet att säga ifrån om de inte ville att deras personal skulle kontaktas. När tid och plats hade bestämts genomfördes intervjun antingen i deltagarnas egna klassrum, kontor, på ett fik eller på en bänk ute i naturen. Intervjuerna var alla mellan 45-60 minuter långa förutom en som var något kortare (ca 35 minuter). I de fall som en observation var möjlig samspråkade författaren med läraren i fråga om en lektion som passade bra vilket helst skulle vara en lektion där läraren skulle ha en ordentlig genomgång. Därefter kunde författaren sitta i klassrummet med datorn framför sig samtidigt som läraren höll i sin lektion och eleverna var förvarnade om att en student skulle komma och observera läraren i fråga. Författaren var noga med att inte bryta någon av de etiska regler som Vetenskapsrådet (2017) sammanställt.
Databearbetning
Allt eftersom intervjuerna blev klara transkriberades de och det blev ca 6-7 sidor per intervju. Denna text lästes sedan om flera gånger för att få en överblick vad som hade sagts under intervjun. När författaren identifierade liknande meningar och ord i alla transkriberingar så gjordes teman. I enighet med vad Braun och Clarke (2006) rekommenderar inom kvalitativ tematisk analys så kunde exempel på ord och meningar som kunde bilda teman i detta fall vara “bygga relationer med barnen”, “det gäller att vara lyhörd kring vad de säger”, “det handlar om att bygga relation för att komma vidare”. Dessa meningar kunde därefter kategoriseras som temat relationer. Anteckningarna från observationerna användes för att säkerhetsställa att författarens uppfattning och det deltagaren sa på intervjun stämde överens. Analysen fortsatte på det viset tills författaren ansåg att de identifierade temana kunde användas för att besvara frågeställningen. Alla teman färgkodades för att få en överblick över de olika temana i samtliga transkriberingar. Temana som framkom analyserades ytterligare och författaren såg till att de texter som tillhörde temana var relevanta och belyste temat. Även de stycken som inte kodades med en färg lästes flera gånger för att säkerhetsställa att inget hade missats. Observationerna användes återigen som stöd för att styrka de teman som framkom från analysen. Efter att ha analyserat transkriberingarna framkom det fyra teman och dessa var (1) relationer, (2) inre motivation (3) variation och (4) miljön.
Resultat
Att bygga relation
Det mest återkommande temat och det temat som identifierades först i relation till motivation var relationer. Samtliga deltagare nämnde relationsbyggande som något viktigt för att kunna ha en välfungerande klass. De flesta pratade även om att bygga dessa relationer var den första prioriteten innan man ens kunde tänka på kunskapsmål. Det var genom deras relationer till eleverna som de kunde nå dem och utmana dem. Samtidigt som alla pratade om relationer så fanns det nyanser i de relationer som de beskrev där vissa hade väldigt nära relationer med sina elever och såg det som viktigt att visa att man inte skulle svika dem, att man skulle visa att man alltid fanns där som detta citat kan illustrera:
Och sen dels genom att bygga relationer med de här eleverna för att jag märkte rätt så direkt att dem var sargade helt enkelt, de trodde inte att jag skulle tycka om
dem, alls, men dem och det är fortfarande, än idag, det har minskat så här med tiden när de har förstått att jag ska ingenstans, jag ska stanna kvar.
Även detta citat är talande över hur viktiga relationerna är:
Absolut, relationerna till eleverna är ju liksom a och o [...] hur viktigt det är att, dels också att vara den där vettiga vuxna som man kan lita på, att jag står kvar här även fast du beter dig dumt, kanske inte gillar det du gör men jag står kvar och jag kommer stå här imorgon igen och ta emot dig även om du beter dig som skit.
Att som lärare visa att man stod kvar och var en trygg punkt som inte skulle svika eleverna upplevdes som något essentiellt för lärarna, genom att dyka upp varje dag och visa sina elever att de genuint brydde sig om eleverna skapade ett förtroende för lärarna. Och med hjälp av detta förtroende kunde lärarna sedan motivera sina elever till att även inleda en kunskapsrelation.
Det var inte bara viktigt att skapa ett första förtroende med sina elever, utan detta var något som behövde fortgå och ständigt utvecklas: “Men det var ju för att testa om jag också kommer svika eller kommer jag stå kvar. Så det tror jag är jätteviktigt, att man fortsätter jobba på relationerna, alltid”.
Det var dock inte alla som föredrog att ha en sådan nära relation med sina elever. En av lärarna ville ha lite mer avstånd och ville gå in i sin yrkesroll när de var på arbetsplatsen vilket gjorde att de kunde ha en lite mer strängare framtoning. Dock ansåg även denna att relationsbyggandet var viktigt för att eleverna skulle känna sig trygga att fråga sin lärare om de inte förstod sina skoluppgifter. Skillnaden var att läraren inte blev lika personlig med sina elever utan försökte hålla lite mer avstånd. Fördelen med det här förhållningssättet tyckte läraren låg i att i och med att denne går in i en yrkesroll vågar eleverna fråga om det är något som de tycker är svårt eller liknande utan att riskera den personliga relationen. Läraren menade att det blev ett mer professionellt förhållningssätt där elever ställde frågor till en yrkesutövare och inte en personlig relation. Det var inte bara relationerna till eleverna som deltagarna ansåg var viktiga utan deras relation till deras kollegor var också väldigt viktig, dels för att själva kunna utvecklas och dels för att trivas på jobbet. Så här uttryckte en av deltagarna:
Ja det är ju min andra hälft höll jag på att säga, vi kompletterar varandra jättebra, och det är utvecklande, det får mig att utvecklas varje dag, vi lyfter varandra, när man tappar tålamodet lite själv så märker hon det och då kan hon kliva in och ta över [...] nej men jag skulle aldrig vilja gå tillbaka till att jobba själv.
För att ens kunna börja nå sina elever visade det sig att bygga relationer var viktigt. Dessa relationer behövdes för att nå de uppsatta målen och motivera eleverna. Och det här arbetet sker inte bara i klassrummet, det beskrivs att det är viktigt att vara närvarande även utanför klassrummet, i matsalen och på rasten till exempel. Det var där deltagarna upplevde att de kunde komma eleverna närmare på ett personligt plan. Vad eleverna leker på rasten eller pratar om i matsalen kan spegla hur läraren ska behandla ett visst ämne i klassrummet. Är det något som är aktuellt kan det användas för att göra lektionerna mer spännande samtidigt som barnen känner att ens lärare lyssnar på dem och hänger med i vad som händer vilket innebär
att relationerna stärks. Många pratade också om att visa att det är viktigt att visa att man tar till sig den återkoppling som de får av eleverna. Att visa att deras åsikter och tankar är viktiga och svara utförligt på de frågor som eleverna ställer är saker som utvecklar relationerna.
Att väcka en nyfikenhet
Nästa tema handlade om motivation och alla deltagare var överens om att det krävdes att eleverna kände någon slags nyfikenhet för att de skulle bli engagerade och vilja jobba med det aktuella ämnet. Att väcka en nyfikenhet hos sina elever kan liknas med den inre motivation som vi människor kan uppleva. Och det här är något som alla hade gemensamt. Genomgångar handlade mycket om att väcka någon slags nyfikenhet. Det kunde handla om allt från att lägga upp genomgångarna på ett visst sätt, att bygga upp en spänning inför ett nytt område eller ta tillvara på saker som eleverna lekte på rasten.
Jag vill inte att lärandet endast ska vara nu i klassrummet, jag vill ju att de ska kunna ta med sig det hem och att de ska kunna säga att ”Ååh idag har vi pratat om det här” och att det fylls på med andra grejer, eller min glädje och lycka är vi har jobbat med saker i klassrummet som jag ser dem ut på rasten och jag försöker göra mina genomgångar framförallt kanske den första genomgången när man drar igång ett område, kanske såhär på lite lägre nivå än vad jag tänkt mig, för att jag vill att alla som sitter och lyssnar och är med ska känna att ”Ååh det där kommer jag att klara”.
Att väcka en nyfikenhet och att få sina elever att själva vilja lära sig mer, att stimulera den inre motivationen var något som alla deltagare beskrev var väldigt viktigt för att eleverna både ska ha fokus under genomgångarna och när de arbetar självständigt. Extra viktigt ansågs det att vara när något nytt skulle presenteras. Vissa lärare kunde ge små ledtrådar om något spännande som skulle hända om några veckor. Det kunde handla om att de fick okända brev eller något liknande för att väcka deras nyfikenhet redan innan det ska presenteras. När ämnet väl presenterades kunde den lektionen bli lite speciell där hemligheten äntligen avslöjades. Detta kunde göras genom att till exempel läraren samlade dem i en ring och använde sin röst för att skapa spänning, eller att läraren hade byggt upp någon fantasivärld som eleverna fick kliva in i direkt efter rasten. Vissa lärare beskrev även att de verkligen kände att de hade lyckats när eleverna tog med det som de lärde sig på lektionerna ut på rasten. Att ta med det bygger vidare på lärandet och det blir även mer lustfyllt som lärarna sedan kan bygga vidare på. Även när de tar med sig något som de har lärt sig i skolan och berättar om det hemma sågs det som en stor framgång. Många lärare underströk att det är så det bästa lärandet är, när de bygger vidare på det själva utanför skolan. Det handlar alltså om att väcka en nyfikenhet på lektionerna och genom den nyfikenheten få eleverna att vilja lära sig mer, vilket i sin tur blir mycket mer lustfyllt som i innebär att eleverna känner en inre motivation till att lära sig mer. Flera lärare berättade även om en yttre motivation i form av att de anser att det är viktigt att få eleverna att inse och acceptera att det som de pratar om vid ett givet tillfälle kommer de ha nytta av i framtiden. Vissa lärare kunde även vara ärliga inför sina elever och berätta att de heller inte tyckte ämnet var särskilt kul men förklarade varför det kan vara viktigt att ha användning för i framtiden: “Men sen kan jag ju också att jag kan tala om att det här är inte det roligaste vi ska göra nu, men vi ska göra det”.
Att implementera aktuella samhällsfrågor eller saker som ligger nära eleverna är också något som verkade stimulera den inre motivationen och det upplevdes lättare att prata om vissa saker om det låg eleverna nära till hands. Eleverna verkade också mer mottagliga och ville veta mer om saker som låg dem nära till hands.
Jag tror att man tänker alltså, i och med att jag har svenska och engelska så blir det mycket, det blir mycket vardagliga saker, man försöker koppla till saker man har läst eller hört i samhället för att det ska bli lite nära dem, och det är klart att det varierar. Om vi tar ett exempel, vi skriver en novell och jag är i sexan och nian, och då kanske jag ger olika exempel beroende på vad som är nära dem, i nian är det kanske lite, i sexan kanske man inte kan prata så mycket om kärlek till exempel för då är det såhär att det är pinsamt, i nian så är de ju där.
Att skapa variation
Det tredje temat handlar om hur varierad en genomgång är, både till innehållet och hur läraren framför detta innehåll. Alla deltagare var överens om att det behövs något mer än att man som lärare bara står och pratar rakt upp och ner. Det som skiljde sig emellan dem var hur de bar sig åt för att åstadkomma detta. Att variera innehållet i lektionerna kunde handla om att använda olika visuella hjälpmedel som att rita på tavlan eller på smartboarden, titta på ett filmklipp eller lära sig genom aktiv inlärning i form av gruppdiskussioner. Hur det här innehållet framfördes var också viktigt enligt deltagarna, genom kroppsspråk, röstlägen eller genom andra kreativa metoder såsom teater. På så sätt såg läraren till att det inte skulle bli en monoton lektion genom att skapa olika aktiviteter under lektionen. Aktivitet under genomgången var också ett koncept som flera lärare ansåg vara bra för att inte eleverna skulle tappa fokus och för att främja elevernas motivation. Att använda en mentimeter, som är ett sätt för eleverna att rösta via deras datorer eller mobiltelefoner på frågor som läraren kan ställa, var ett sätt att engagera elever och skapa variation. Alla dessa visuella hjälpmedel är sådant som Medina och Avant (2015) beskriver för att genomföra en framgångsrik presentation. Att inte ha hela lektionen färdig med instruktioner på tavlan eller exempel var även det ett sätt att variera lektionen. Att stå och prata om ett ämne för att samtidigt rita och förklara på tavlan är även det ett sätt att variera lektionerna och via observationerna såg författaren det hända ofta. Även rörelse var viktigt för lärarna. Samtliga deltagare beskrev att de inte gillade att bara stå på ett ställe utan röra lite på sig sågs som fördelaktigt. Att även gå mellan elevernas bänkar samtidigt som man berättade om något för att ens elever skulle uppmärksamma att något hände beskrevs som en bra strategi.
Alla dessa strategier kan kopplas till den forskning Arjmand, et al. (2018) har gjort gällande signalsubstansen dopamin. När läraren gör något nytt, eller varierar lektionen på något sätt som får eleverna att rikta uppmärksamheten åt läraren så utsöndras dopamin som reglerar just uppmärksamheten och stimulerar därmed hjärnans belöningssystem. Detta kan i sin tur innebära att eleven fortsätter att rikta sin uppmärksamhet mot läraren för att eleverna ska uppleva fortsatt stimulans och därmed motivation.
Lärarna var medvetna om att deras elever tröttnar om det inte händer saker under lektionen. Även egna erfarenheter av föreläsningar bidrog till att de ansåg det som något viktigt att variera sina lektioner: vilket detta citat synliggör:
Jag tror just för att hålla igång intresset, det vet man ju själv om man är på en föreläsning, om någon bara står rakt upp och ner och berättar med entonig röst det är ju ingen höjdare, och i den här åldern är det absolut ingen höjdare så att vill man ha dem med på tåget lite längre än två minuter, då behöver man variera sig.
Att anpassa miljön
Det sista temat som gick att utläsa handlade om miljön i klassrummet och dess sinnesintryck. Att skala ner på saker på väggarna bidrog till att det inte var för mycket som händer för eleverna i relation till deras sinnesintryck. Om det är alldeles för mycket på väggarna kan det bidra till att eleverna har fullt upp med att titta på de föremålen än att lyssna på vad som sägs under genomgången oavsett vad läraren gör för att försöka påkalla uppmärksamhet.
Pilatesbollar och stolar som snurrar var också något som nämndes. Dessa användes för elever som vanligtvis hade svårt att sitta still. Dessa redskap möjliggjorde att eleverna kunde röra sig lite, samtidigt som de kunde rikta uppmärksamheten på läraren.
Lite på väggarna i vår skola, för att inte få för mycket synintryck, de har stolar som är stoppade, så de är ganska sköna, de har hjul och de går att snurra på, det kanske låter lite motsägelsefullt men det är faktiskt jättebra för de eleverna som har lite myror i brallan för då kan de röra sig lite utan att behöva vandra runt i klassrummet.
Samtidigt som alla lärare var tydliga med att de inte hade lika mycket på sina väggar som de kanske har haft tidigare handlade det inte om några kala väggar i deras klassrum. Det var fortfarande viktigt att till exempel ha teckningar eller olika uppgifter på väggarna som visade att det var just deras klassrum och att de skulle vara stolta över de uppgifter de hade gjort vilket innebär att det här temat kan relateras till temat relationer.
Diskussion
Det insamlade resultatet resulterade i fyra teman. Dessa teman ger en bild av vad som krävs för att motivera elever. Samtliga deltagare beskrev på ett eller annat sätt problematiken som de ställs inför som ett resultat av samhällsförändringen, där sociala medier var en stor del av det. Alla var överens om att barnen idag hade svårt för saker som anses tråkiga och de tappar fokus snabbare och de vill att allt ska vara lustfyllt. En medvetenhet fanns även hos lärarna om att det behövs mer än att bara stå och prata om ett visst ämne, oavsett vad ämnet var. Innehållet i dessa teman var något som alla framkom hos alla deltagare men i olika omfattning.
Bygga relationer
Det som framkom i samtliga intervjuer var hur deltagarna ständigt försöker bygga relationer med sina elever som utgav en slags grund för allt lärande. Dessa relationer upplevdes som väldigt viktiga och många lärare gjorde mer än vad deras arbetsbeskrivning innehöll. En
lärare hade till exempel investerat egna pengar i att göra sitt klassrum trevligare och få en mer mysig och hemtrevlig känsla. Detta kan bidra till att eleverna känner en lojalitet till sin lärare. Och det är lojaliteten som byggs upp via relationerna som får eleverna att lyssna och vara med på genomgångarna även om det är annat som lockar i telefonen eller datorn. Denna lojalitet utesluter alltså den divergerande uppmärksamheten som Glass (2018) beskrev. Det är även relationen som gör att läraren kan säga till när det behövs utan att det ska få motsatt effekt där eleven till exempel blir arg på läraren för att den får en tillsägning. Majoriteten av deltagarna menade också att det är viktigt att visa att man tar till sig den återkoppling som de får av eleverna, att visa att deras åsikter och tankar är viktiga och svara utförligt på de frågor som eleverna ställer. Det här går väl i hand med den forskning som Stonehouse (2018) bedrev om presentationstekniker och vikten av att utvärdera den återkoppling som man får. Att utvärdera återkopplingen man som lärare får av sina elever visar att lärarna bryr sig och värdesätter elevernas åsikter - i synnerhet om kommande lektioner speglar elevernas återkoppling. Om eleverna känner sig lyssnade på och att deras åsikter är betydelsefulla för läraren är det en stor chans att elevernas lojalitet gentemot läraren stärks.
Att väcka en nyfikenhet
Att väcka en nyfikenhet och stimulera den inre motivationen som Locke och Schattke (2019) beskrev upplevdes vara målet med all undervisning och att eleverna själva skulle vilja lära sig mer på egen hand var det flera lärare ville uppnå med sina lektioner. Att utvidga lärandet till elevernas egna sociala plattformar i form av raster och fritid samt att väcka nyfikenheten och känslan av att själva vilja lära sig mer upplevdes som det alla deltagare ville uppnå efter i sina lektioner. När eleverna tog med sig det de hade lärt sig in i leken kunde lärarna enkelt bygga vidare på det i klassrummet. Att utgå ifrån deras lek och genom den fördjupa sig i ämnet går det att argumentera för att den inre motivationen stimulerades mer än om läraren endast hade läst rakt ur en lärobok. Det här tillsammans med en yttre motivation som kan presentera sig i form av att förklara för sina elever vad ett bra betyg har för fördelar i framtiden, vad en bra skolgång kan öppna för dörrar eller även berätta motsatsen, vilka dörrar och möjligheter en misslyckad skolgång kan innebära kan bidra till en större motivation hos eleverna. Att vilja väcka en nyfikenhet och stimulera den inre motivationen hos sina elever samt kombinera den med yttre motivation i form av en bättre framtid överensstämmer med forskningen av Liu et al. (2019). Det lärarna dock kan behöva vara försiktiga med är att inte enbart jobba med yttre motivation där de endast berättar för eleverna hur viktigt det är med bra betyg eller vilka nackdelar det innebär med sämre betyg och prestation i skolan. Det kan istället få motsatt effekt, att inte ha någon inre motivation, eller kanske inte vara motiverad överhuvudtaget, och samtidigt få höra alla nackdelar som finns med sämre prestation i skolan kan bidra till att en elev kan uppleva tvång att få bra betyg. Detta i sin tur kan innebära att eleven inte känner någon lustfylldhet och gör endast något för att denna är rädd för att misslyckas, vilket i sin tur är något som även påverkar den psykiska hälsan hos eleven (Ahrén, 2010). Det kan därför anses viktigt att skapa inre motivation om man som lärare ska använda sig av yttre motivation, vilket kan vara ganska vanligt för lärare att använda sig av i form av betyg och påståenden om en bättre framtid på grund av bra skolgång.
Att variera sina lektioner, både till innehållet och hur det framförs är lärarnas främsta verktyg för att skapa motivation. Att genom till exempel använda rösten för att kunna kontrollera uppmärksamheten genom att prata högt, lågt eller dramatisera rösten är inte bundet till varken ekonomiska eller geografiska omständigheter. Och att göra dessa saker sågs av alla deltagare som något nödvändigt för att eleverna inte ska bli ofokuserade och omotiverade. Det tillsammans med att utvärdera sig själva och sina lektioner stämmer väl överens med vad Stonehouse (2018) menar är grunden för en bra presentation. Att utvärdera sig själv samt sina lektioner beroende på den återkoppling man får från sina elever samt vikten av variation är viktiga aspekter för utveckling. Flera deltagare menade att det var en bra idé att gå tillbaka till sig själv och sin egen erfarenhet man har till föreläsningar för att inse vikten av variation och dess påverkan på ens uppmärksamhet. Det spelade mindre roll vad för variation det var, det viktiga var det var någon variation. Att endast gå från ena sidan av rummet till det andra kunde påverka uppmärksamheten hos eleverna. Den forskning som Kim och Byrne (2011) bedrev som kan innebära att elever ständigt vill vara kontaktbara och har en nyfikenhet på vad som händer på sociala medier påvisar att denna variation även måste vara ständig. För om det inte händer något som får eleverna att rikta sin uppmärksamhet mot vad läraren säger eller på uppgiften framför dem så kan vissa elever att börja tänka på vad som händer på deras mobiltelefoner och sociala medier. Det här i sin tur betyder att även sättet som uppgiften presenteras och ska utföras behöver vara varierad. Samma arbetssätt under ett helt läsår kan resultera i att elevernas uppmärksamhet riktas mot något helt annat än den uppgift som de har framför sig.
Att anpassa miljön
Miljön i klassrummet har en stor inverkan på elevernas motivation och är det som skapar förutsättningar för uppmärksamhet, men att läraren har en god relation till sina elever är en förutsättning för att lyckas. Att ha till exempel pilatesbollar i klassrummet som istället för att ge utlopp till att frigöra lite energi kan uppmuntra till att eleverna använder dem på fel sätt genom att till exempel leka med dem eller att de blir för upptagna med att studsa på dem istället för att lyssna. Men finns det en relation och lojalitet mellan eleven och läraren verkar det ges intryck av att dessa föremål används för dess avsedda ändamål. Att ha hela väggar fyllda med teckningar och andra föremål kan vara för mycket sinnesintryck för eleverna och det kan vara mer intressant att titta på dem vilket i sin tur skapar en divergerad uppmärksamhet och ger ytterligare stöd till Glass (2018) forskning om just divergerad uppmärksamhet. Motsatsen, att ha ett väldigt avskalat klassrum kan istället leda till ett väldigt kalt intryck som inte ger upphov till varken inspiration eller motivation. Även att möblera klassrummet för att uppmuntra aktivt lärande som Medina och Avant (2015) förespråkar. Detta kan göras genom att till exempel ha specifika platser där elever kan jobba i grupp, eller att placeringen i klassrummet består av grupper om till exempel fyra arbetsplatser, verkade vara ett koncept många lärare använde sig av.
Studien visar vikten av hur viktiga andra färdigheter än just ämneskunskaper är för en lärare, särskilt i de tidigare åren. Det räcker inte med att veta mest om sina ämnen utan det handlar om hur den kunskapen framförs och studien visar hur viktigt det är med presentationstekniker för elevers motivation. Studiens resultat om motivation är även den betydande då den kan få motsatt effekt men även få utlopp i psykisk ohälsa kopplad till stressen betygen kan medföra. Att vara medveten hur mobiltelefoner och datorer påverkar uppmärksamheten hos eleverna är även den väsentlig och även vetskapen om att endast närvaron av dessa föremål som Ward et
al. (2017) beskriver kan ha en inverkan på eleverna kan vara en vetskap som är betydelsefull. Studien har även en samhällsnytta då den belyser problem som finns i utbildningssystemet och även en bild av hur detta kan motverkas. Studien visar även hur lärare motiverar elever som går i grundskolan, vilket inte förutsätter någon egen motivation eller ett aktivt val hos eleverna. Det var ingenting i denna studie som direkt motsa det som den tidigare forskningen visade, vilken kan ses som en styrka då studien blir stärkt av tidigare forskning.
Metoddiskussion
Studiens styrkor var bland annat kombinationen av observationer och intervjuer även om observationer ej gjordes på alla deltagare. Intervjuerna upplevdes som djupgående och ingen intervjuareffekt var märkbar. Att deltagarna undervisade elever från lågstadiet upp till högstadiet får anses styrka validiteten. Även deltagarna i sig kan anses representera denna yrkesgrupp då det är ett kvinnodominerat yrke och endast en man fanns med bland deltagarna. Att utföra observationer på samtliga deltagare vore också till en stor fördel men kunde ej genomföras då denna studie genomfördes samtidigt som en pandemi (Covid-19) ägde rum i världen. Detta medförde att deltagare var svårare att få tag i än vanligt då rektorer föredrog att utomstående inte skulle vistas i skolans lokaler. Ytterligare en svaghet denna studie hade är att författaren var ensam vid observationerna vilket medförde att en interbedömarreabilitet inte kunde erhållas. Den ursprungliga ambitionen var att få tag på lärare som representerade även gymnasium samt en jämnare könsfördelning, men på grund av pandemin var detta ej möjligt, och studiens resultat är därför ej generaliserbara.
Framtida forskning
För framtida forskning skulle det vara önskvärt att verka för en bättre könsfördelning bland deltagarna och att även inkludera gymnasielärares upplevelser. Att inkludera lärare som jobbar i skolor som har starka ekonomiska och sociala resurser och där även kanske en avgift förekommer för att eleverna ska få gå och lärare som jobbar i socialt utsatta områden med begränsade ekonomiska resurser vore intressant. Att få in elevperspektivet skulle vara ytterligare en intressant dimension att få in i en liknande studie.
Slutsatser
Denna studie kan stärka att det finns psykologiska faktorer i läraryrket som kan påverka elevers motivation. Att få en insikt i att relationsbyggande, att väcka en nyfikenhet, variation samt anpassning av miljön är de byggstenar som kan användas för att skapa motivation är också något som lärosäten borde ta mer hänsyn till i deras utbildningar. Läraryrket är ett yrke som känner av samhällsförändringen genom sina elever samtidigt som de måste förhålla sig till en läroplan som inte alltid är förankrad i samhällsförändringen. Oavsett om utbildningarna skulle revideras för att passa in i samhället som det ser ut idag, skulle dessa implementeringar inte vara aktuella när lärarna som har gått denna reviderade utbildning kommer ut i arbetslivet. Att istället fokusera mindre på ämneskunskap och istället fokusera mer på hur denna kunskap framförs med stöd av liknande studier kan vara en god idé. Detta är även något som majoriteten av deltagarna höll med om och även om det var några år sedan de gick ut
lärarutbildningen märkte de att de studenter som kommer och gör praktik inte är förberedda på vad som krävs för att motivera elever idag.
Referenser
Ahrén, J. (2010). Skolan och ungdomars psykosociala hälsa. (Rapport x) Delegationen för jämställdhet i skolan, Statens offentliga utredningar, Stockholm.
Arjmand, S., Behzadi, M., Stephens, G. J., Ezzatabadipour, S., Seifaddini, R., Arjmand, S., & Shabani, M. (2018). A brain on a roller coaster: Can the dopamine reward system act as a protagonist to subdue the ups and downs of bipolar disorder?. Neuroscientist, 24(5), 423-439. doi:10.1177/1073858417714226
Braun, V. & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3(2), 77-101. doi:https://doi.org/10.1191/1478088706qp063oa
Buisness insider (2019). Hämtad från https://www.businessinsider.com/timeline-shows- exactly-how-the-las-vegas-massacre-unfolded-2018-9?r=US&IR=T
Cullberg, J. (2018). De säger nej till apparnas kickar. Modern psykologi. Hämtad från https://modernpsykologi.se/2018/06/15/de-sajer-nej-till-mobilens-kickar/
Deci, E., & Ryan, R. (2000). The “what” and “why” of goal pursuit: Human needs and self- determination of behavior. Psychological inquiry, 11(4), 227-268.
doi:10.1207/S15327965PLI1104_01
DiLucia, K., & Jeding, K. (2017) Hjärnan och digitaliseringen - så hanterar du utmaningarna.
Nationalencyklopedin. Hämtad Från
https://www.ne.se/info/aktuellt/skola/hjärnan-och-digitaliseringen-så-hanterar-du-utmanin garna/
Ekecrantz, J. (1998). Modernitet, globalisering och medier. Sociologisk Forskning, 35, 33-60. Hämtad från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1131230/FULLTEXT01.pdf Glass, A., & Klang, M. (2019). Dividing attention in the classroom reduces exam
performance. Educational Psychology, 39(3), 395-408. doi:10.1080/01443410.2018.1489046
Haile, C., Kosten, T. R., & Kosten, T. A. (2007). Genetics of dopamine and its contribution to cocaine addiction. Behavior Genetics, 37(1), 119-145. doi:10.1007/s10519-006-9115-2 Kallio, H., Pietilä, A. M., Johnson, M., & Kangasniemi, M. (2016). Systematic
methodological review: developing a framework for a qualitative semi-structured interview guide. Journal of Advanced Nursing, 72(12), 2954-2965. doi:10.1111/jan.13031 Kim, S., & Byrne, S. (2011). Conceptualizing personal web usage in work contexts: A
preliminary framework. Computers in Human Behavior, 27(6), 2271-2283. doi:10.1016/j.chb.2011.07.006
Liu, Y., Hau, K., Liu, H., Wu, J., Wang, X., & Zheng, X. (2019). Multiplicative effect of intrinsic and extrinsic motivation on academic performance: A longitudinal study of Chinese students. Journal of Personality, 88(3), 584-595. doi:10.1111/jopy.12512
Locke, E. A., & Schattke, K. (2019). Intrinsic and extrinsic motivation: Time for expansion and clarification. Motivation Science, 5(4), 277-290. doi:10.1037/mot0000116
Long, G. M. (2014). Positive effects of restricting student note-taking in a capstone psychology course: Reducing the demands of divided attention in the classroom. Teaching of Psychology, 41(4), 340-344. doi:10.1177/0098628314549707
Macit, B., Macit, G., & Güngör, O. (2018). A Research on social media addiction and dopamine driven feedback. Journal of Mehmet Akif Ersoy university economics and administrative scinences faculty, 5(3). doi: 10.30798/makuiibf.435845
Medina, S., Melissa., A. D., & Nicole, A. (2015). Delivering an effective presentation. American Journal of Health-System Pharmacy, 72(13), 1091-1094. doi:10.2146/ajhp150047
SFS:2019:947. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skolla g-2010800_sfs-2010-800
Starver K. D. (2004). Professional presentations made simple. Clinical Nurse Specialist, 18(1), 16-20. Tillgänglig från https://ovidsp-dc2-ovid-com.ep.bib.mdh.se
Stonehouse, D. (2018). How to prepare and deliver a good presentation: general principles for success. British Journal of Healthcare Assistants, 12(8), 394-397. doi:10.12968/bjha.2018.12.8.394
Vetenskapsrådet (2017). God Forskningsed. Stockholm: Vetenskapsrådet
Vorderer, P., Krömer, N., & Schneider, F. M. (2016). Permanently online - Permanently connected: Explorations into university students´ use of social media and mobile smart devices. Computers in Human Behavior, 63, 694-703. doi:10.1016/j.chb.2016.05.085 Ward, A. F., Duke, K., Gneezy, A., & Bos, M. W. (2017). Brain drain: The mere presence of
one´s smartphone reduces available cognitive capacity. Journal of the Association for Consumer Research, 2(2), 140-154. doi:10.1086/691462
World health organization (2019). World health statistics overview. Monitoring Health for
the Sustainable Development Goals. Hämtad från
https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/311696/WHO-DAD-2019.1-eng.pdf Zhu, H., Wu, H., Cao, J., Fu, G., & Li, H. (2018). Information dissemination
model for social media with constant updates. Physica A: Statistical Mechanics and its Applications, 502, 469-482. doi:10.1016/j.physa.2018.02.142
