Överbyggnadsåtgärder : Datainsamling. Lägesrapport 1991-12

(1)

VTInotat

Nummer:

V 163

Datum: 1992-01-14

Titel:

Överbyggnadsåtgärder - datainsamling

_{Lägesrapport 1991-12}

Författare: Nils-Gunnar Göransson

_{Lars-Göran Wågberg}

Avdelning:

_{Projektnummer: 4331401-2}

Vägavdelningen

Projektnamn: Överbyggnadsåtgärder

Uppdragsgivare: VV

(2)

(3)

Väg- och Trañkinstitutet Vägavdelningen 91-12-19 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING ... .. 3

PROJEKTETS MÅLSÄTTNING ... .. 3

PROJEKTETS INNEHÅLL ... .. 3

KORT SAMMANFATTNING AV 1991 ÅRS ARBETE ... .. 5

NYA OBSERVATIONSSTRÄCKOR 1989-1991 ... .. 6

Nya observationssträckor 1989 ... .. 6

E75 vid Mattmar ... .. 7

Rv45 (fd81) vid Svenstavik ... .. 8 Rv45 (fd88) vid Lit ... .. 9 Lv321 vid Mattmar ... .. 10 Lv675 vid Kaxås ... .. 11 Nya observationssträckor 1990 ... .. 12 Lv252 vid Hallstahammar... .. 12 Nya observationssträckor 1991 ... .. 13 Rv53 vid Nyköping ... .. 13

Rv34 vid Skeda Udde... .. 14

Rv36 vid Tift ... .. 15 E6 vid Frillesås ... .. 16 Rv44 vid Grästorp ... .. 17 Rv53 vid Kvicksund ... .. 18 Rv60 vid Borlänge... .. 19 Rv80 vid Bjursås ... .. 20 NORDISKA SHRP ... .. 21 DATABASEN ... .. 24

(4)

INLEDNING

Sedan 1983 pågår vid VTI projektverksamhet som syftar till att utveckla tillståndsförändrings-modeller för beläggningsåtgärder på belagda vägar. Den Övergripande målsättningen är att ta fram modeller med vars hjälp man skall kunna bestämma den lämpligaste underhållsåtgärden, lämpligaste tidpunkt för åtgärden samt tillståndets förändring i tiden. Input i modellerna förväntas vara vägens aktuella tillstånd, vägens styrka alternativt nominella uppbyggnad, trafikbelastningen samt rådande klimat.

Projektverksamheten är organiserad i ett huvudprojekt, "Dimensionering vid förbättring och underhåll", innehållande fyra delprojekt:

Överbyggnadsåtgärder

Modellutveckling Dubbdäck och vägslitage Dräneringsåtgärder

I föreliggande rapport redovisas arbete inom delprojektet "Överbyggnadsåtgärder".

PROJEKTETS MÅLSÄ'ITNING

Projektets målsättning är att ta fram underlag för konstruktion av modeller med vars hjälp belagda vägars tillståndsutveckling skall kunna förutsägas. Aktiviteter för utveckling av modellerna sker i ett annat delprojekt, "Modellutveckling".

PROJEKTETS INNEHÅLL

Arbetet i projektet omfattar uppföljning av tillståndsutvecklingen på ett stort antal

observationssträckor. Observationssträckorna är 100 meter långa och uppföljningen omfattar båda

körriktningarna. Uppföljningen består i insamling av en mängd olika mätdata som beskriver vägens

tillstånd i form av jämnhets- och spårdjupsmätningar, skadebesiktningar, deflektionsmätningar etc. Dessutom insamlas en mängd uppgifter om vägens uppbyggnad, trañkens sammansättning, klimatdata mm. En närmare beskrivning av mätningar och informationsinsamling återfinns senare i rapporten.

(5)

Väg- och Trañkinstitutet 91-12-19 Vägavdelningen

N Län _vgg

Objekt

Sträckbeteckning; Bzggd år ÅDT

C E4 Månkarbo C-E4-1: 1-10 1952 8500 D E3 Eskilstuna D-E3-1: 1-14 1966 5700 D Rv53 Kvicksund D-RV53-1: 1-1 8 1977 3800 D Rv53 Nyköpinå D-RV53-2:1-10 1987 1980 E E4 Herrbeta E-E4-1: 1-17 1975 12000 E Rv34 Brokind E-RV34-1: 1-16 1969 3150

E Rv34 Skeda Udde E-RV34-2: 1-15 1984 3970

E Rv36 Tift E-RV36-l: 1-12 1979 6370 E Rv55 Åby E-RV55-1:1-7 1972 5500 E 215 Skärblacka E-215-1: 1-6 1972 3600 E 1173 Rejmyre E-1173-lzl-9 1972 700 F E4 Värnamo F -E4-1: 1-21 1979 _ 7000 F 195 Bankeryd F-195-lzl-13 1981 2500

H E66 Oskarshamn H-E66-1: 1-1 1 1975 4500 H Rv33 Ankarsrum H-RV33-1: 1-10 1979 1800

H Rv33 Vimmerby H-RV33-2: 1-12 1980 1700

L E66 Linderöd L-E66-l: 1-12 ' 1932 5600

N E6 Frillesås N-E6-1:1-14 1979 13050

P Rv45 Lilla Edet P-RV45-1: 1-12 1967 8100

R E3 Hova R-E3-1: 1-9 1948 6760

R Rv44 Grästorp R-RV44-1: 1-10 198 1 2640

S E18 Karlstad S-E18-2: 1-13 1940 12000

S E18 Kristinehamn S-E18-1: 1-10 1962 10400

T Rv50 Askersund T-RV50-1: 1-6 1983 4000 T Rv60 Lindesberg T-RV60-1: 1-10 1981 5000 T Rv68 Lindesberg T-RV68-1: 1-1 1 1977-80 2000 U Rv53 Kvicksund U-RV53-1: 1-1 1 1988 4000 U Rv67 Sala U-RV67-1: 1-10 1963 6330 U 252 Hallstahammar U-252-1: 1-9 1984 2600 W Rv60 Ludvika W-RV60-1: 1- 10 1970 5200 W Rv60 Borlänge W-RV60-2: 1-10 1984 5700 W Rv80 Bjursås W-RV80-1: 1-10 1989 1900 X Rv83 Arbrå X-RV83-l: 1-10 1965 3100 X 301 Bollnäs X-301-1:1-13 1962 3600

Z E75 Mattmar Z-E75-1: 1- 10 1970 2500

Z Rv81 Svenstavik Z-RV81-1: 1-1 1 1965 1900

Z Rv88 Lit Z-RV88-1: 1-10 1968 1800

Z 321 Mattmar Z-321-1: 1-12 197 1 690

Z 675 Kaxås Z-675-1: 1-12 1984 270

Tabell 1. Förteckning över de objekt som ingår i projektets uppföljningsprogram vid årsskiftet 1991/1992.

Siffrorna i slutet på sträckbeteckningen anger hur många sträckor det finns på respektive objekt.

(6)

KORT SAMMANFATTNING Av 1991 ÅRS ARBETE

Under 1991 har stort arbete lagts ned på att hitta nya objekt. Arbetet resulterade i att åtta nya objekt omfattande totalt 92 st nya observationssträckor tillkom under året. Vid urvalet ställdes hårda krav på objektens konstruktion och historia. Samtliga objekt är belägna på vad som betecknas som

byggda vägar.

Under året har också stora ansträngningar gjorts för att hitta lämpliga objekt till det nordiska SHRP-programmet. Det har visat sig vara mycket besvärligt att finna objekt som till 100 %

överensstämmer med de mycket noggrant specificerade krav som SHRP i USA ställer. Det har främst varit svårt med de kombinerade kraven på total axellast och antal tunga fordon. Urvalet av objekt måste

dessutom samordnas med de Övriga nordiska länderna. En mer detaljerad beskrivning av arbetet redovisas i avsnitt 2.

En målsättning är också att hitta objekt på icke-byggda vägar som skall förstärkas. Avsikten är att

dokumentera tillståndet före förstärkningsarbetet, prova alternativa törstärkningsåtgärder och därefter följa upp objektets tillståndsförändring med i stort sett samma program som tillämpas på objekten på byggda vägar. Det har emellertid visat sig vara mycket svårt att finna lämpliga objekt. Det krävs ett mer aktivt deltagande från Vägverket för att vi skall få fram tillräckligt många kandidater.

Ett omfattande provtagningsprogram med "Underlättaren" har genomförts på samtliga fem objekt i

Z-län. Analys av materialproven har genomförts på VTI 's laboratorier.

Under året har samtliga objekt mätts med Laser-RST och besiktigats till fots vid minst ett tillfälle.

På de objekt som har åtgärdats under året har också tvärproñlering och fallviktsmätning genomförts vid två tillfällen, före och efter åtgärden. En närmare beskrivning av det grundläggande mätprogrammet

återfinns i VTI NOTAT V 143.

Under året har ett antal objekt åtgärdats. I Z-län har objekten på väg E75 och väg 321 vid Mattmar åtgärdats. På väg E75 gjordes först en planfräsning och sedan 60MAB12T. På väg 321 gjordes en

planfräsning följd av 70A616. Hälften av sträckoma på objektet vid Brokind i E-län har åtgärdats med ÖOHABSS. På väg E4 vid Månkarbo har en Remixing utförts under året.

(7)

Väg- och Trañkinstitutet 91-12-19 6 Vägavdelningen

NYA OBSERVATIONSSTRÄCKOR 1989-1991

I detta avsnitt presenteras de observationssträckor som tillkommit under åren 1989 - 1991. De

grundkrav som ställdes vid valet av nya observationssträckor formulerades enligt följande "Önskelista"

(någon avvikelse kunde accepteras):

- Vägen skulle vara normenligt byggd mellan åren 1975 och 1987. - Vägavsnittets längd borde vara minst 2 km.

- ÅDT borde vara mellan 1000 och 4000 fordon.

- Andelen tung trafik borde vara relativt stor, minst 200 tunga fordon per dygn och riktning. - Vägrenarna borde ej vara så breda att de trafikerades.

- Vägkroppens nominella uppbyggnad fick inte variera.

- Slitlagret borde utgöras av asfaltbetong med eller utan andra underliggande asfaltlager. - Asfaltlagrens sammanlagda tjocklek borde vara mellan 8 och 20 cm.

- På vägavsnittet borde inte någon åtgärd vidtagits sedan byggandet. Nya observationssträckor 1989

Utgångspunkten var att få med observationssträckor med andra förutsättningar, än tidigare utvalda,

framförallt vad gäller klimatet. Dessutom skulle den första underhållsåtgärden vara inplanerad under 1991 eller -92. Det visade sig emellertid vara svårt att samtidigt uppfylla grundkraven som därför fick ge vika på några punkter. Inom Jämtlands län valdes 55 st observationssträckor ut, som i sin tur var

fördelade på 5 olika objekt. Vissa luckor i följande beskrivningar (markerade med "?") förekommer

fortfarande, men ytterligare handlingar från byggnadsskedet skall senare granskas för att frågetecknen skall kunna rätas ut.

(8)

E75 vid Mattmar

Dessa 10 sträckor om 100m, fördelade över en våglängd av 1090m, är placerade på E75 mellan

Östersund och Duved, delen Ytterån - Trångsviken.

Oppningsâr: 1970

Längd, totalt: 9,5 km

ÅDT enl. Vägdatabanken:

2500/87/23

Tunga fordon, uppskattning: O,12*2500/2= 150 i en riktning

Normalsektion: K7,00 + 2V1,00 23r0,25m Överbyggnad: 800m; Dimensioneringstabell 4

Slitlager: Planfräsning + 60MABT12 Utfört 1991 0,0 cm Y1B16 med kvartsit Utfört 1974 0,0 cm 72AGlÖ Utfört 1971 3,0 cm

Bärlager: 148ALG32 Utfört 1970 6,0 cm

? ??,? cm

Förstärkningslager: ? ??,? cm

Undergrund:

Sträcka Jordart Materialgrupp Tjälfarlighetsgrupp

Z-E75-1:01 torvjord på moig morän D III

Z-E75-1z02 torvjord på moig morän D III

Z-E75-1:O3 torvjord på moig morän D III

Z-E75-1:O4 torvjord på moig morän D III

Z-E75-1:O7 torvjord på moig morän / moig morän D III

Z-E75-1:08 moig morän D III

Z-E75-1:09 moig morän / torvjord på moig morän D III

Z-E75-1:10 moig morän D III

Kommentar: Detta vägavsnitt är för gammalt jämfört med kraven och andelen tung trafik är något för låg. Ytbehandlingen utförd 1974 inverkar inte på ursprungskonstruktionen som sådan.

Underhållsåtgärden som gjordes 1991 med planfräsning och nytt slitlager kom lågligt i tiden eftersom vägens tillstånd redan dokumenterats under två år och effekten nu kan registreras. Någon reell Ökning av beläggningstjockleken åstadkoms inte vid denna åtgärd.

(9)

Väg- och Trafikinstitutet 91-12-19 8

Vägavdelningen

Rv45 (fd81) vid Svenstavik

Dessa 11 sträckor om 100m, fördelade över en våglängd av 1270m, är placerade på Rv45 mellan Svenstavik och Brunflo, delen Vikbäcken - Brunflo.

Oppm'ngsår: 1965 Längd, totalt: 14,4 km

ÅDT enl. Vägdatabanken:

1840/87/10

Tunga fordon, uppskattning: 0,12*1840/2= 110 i en riktning

Normalsektion: K7,00 + 2V1,00 25r0,25m

Överbyggnadstyp: Bergbank 25/40/50/60/70;

Dimensioneringstabell 4

Slitlager sträcka 1+6-11: 80MABT16 Utfört 1990 3,5 cm

Slitlager sträcka 2+5: 110MABT16 Utfört 1990 4,5 cm

Slitlager sträcka 3 +4: 140MABT16 Utfört 1990 6,0 cm

Slitlager alla sträckor: Y1B20 Utfört 1979 0,0 cm

Slitlager punktvis: Y1B16 med kvartsit Utfört 1974 0,0 cm

Slitlager punktvis: Maskinjusten'ng40MABT8 Utfört 1974 0,0 cm

Slitlager alla str.: 60MABT12 Utfört 1965 2,5 cm

Bärlager: IMlOt Utfört 1965 10,0 cm

Förstärkningslager: Skärv och makadam 15,0 cm

Undergrund:

Sträcka Jordart Tjälfarlighetsgrupp Överbyggnad i cm

Z-Rv45-1:01 moig sandig morän II 50

Z-Rv45-1:02 moig sandig morän II 50/25

Z-Rv45-1:03 moig sandig morän / moig morän II/III 25/70

Z-Rv45-1:04 moig morän / sandig morän III/II 70/40

Z-Rv45-1205 morän II 40

Z-Rv45-1:06 sandig moig morän II 40/70

Z-Rv45-1:07 moig morän III 70

Z-Rv45-lz08 berg 40

Z-Rv45-1:09 torv 40

Z-Rv45-1: 10 torv 40

Z-Rv45-1:11 sandig morän II 60

Kommentar: Detta vägavsnitt är för gammalt jämfört med kraven och andelen tung trafik är något för

låg. Ytbehandlingen utförd 1979 inverkar inte på ursprungskonstruktionen där Överbyggnadstjockleken varierar längs vägen. Under 1990 skulle en ordinarie underhållsåtgärd utföras varvid projektet gick in

och bestämde beläggningstjocklekarna till tre varierande, för att sedermera kunna följa de effekter detta åstadkom.

(10)

Rv45 (fd88) vid Lit

Dessa 10 sträckor om 100m, fördelade över en våglängd av 1160m, är placerade på Rv45 mellan Östersund och Strömsund, delen Gremmelgárd - Rasten.

Oppningsår: 1968

ÅDT enl. Vägdatabanken: 1830/87/10

Tunga fordon, uppskattning: 0,12*1830/2= 110 i en riktning Normalsektion: K6,00 + 2V1,00 28r0,25m

Överbyggnad: 800m; Dimensioneringstabell 4

Slitlager punktvis: Y1B16 med kvartsit Utfört 1974 0,0 cm

Slitlager punktvis: MaskinjusteringABT8 Utfört 1974 0,0 cm

Slitlager: Y1B16 med kvartsit Utfört 1969 0,0 cm 80AL616 Utfört 1969 3,5 cm

Bärlager: 140ALG32 Utfört 1968 6,0 cm

? ??,? cm

Förstärkningslager: ? ??,? cm

Undergrund:

Z-Rv45-2:01 moig morän D III

Z-Rv45-2:02 moig morän D HI

Z-Rv45-2z03 moig morän D III

Z-Rv45-2:04 blockig sandig moig morän D III

Z-Rv45-2:05 blockig sandig moig mörän D III

Z-Rv45-2:06 sandig morän C II

Z-Rv45-2: 10 moig morän D III

Kommentar: Detta vägavsnitt är för gammalt jämfört med kraven och andelen tung trafik för låg.

Maskinjusteringen och därpå följande ytbehandling utförd 1974 inverkar inte nämnvärt på

(11)

Väg- och Trañkinstitutet 91-12-19 10

Vägavdelningen

Lv321 vid Mattmar

Dessa 12 sträckor om 100m, fördelade över en våglängd av 1310m, är placerade på Lv321 mellan Svenstavik och Mattmar, delen Brasta - Mattmar.

Oppningsår: 1971

Tunga fordon, uppskattning: 0,12*690/2=41 i en riktning

Normalsektion: K6,00 + 2V1,00 ZSrO,25m

Överbyggnad: 700m; Dimensioneringstabell 3

Slitlager: Planfråsning + 70AGlÖ Utfört 1991 0,0 cm YlBlÖ med kvartsit Utfört 1972 0,0 cm Bärlager: 140AG32 Utfört 1971 6,0 cm

? ??,? cm

Förstårkningslager: ? ??,? cm

Undergrund:

Z-321-1:01 ? ? ? Z-321-1:02 ? '7 ? Z-321-1:03 ? 9 ? Z-321-1:04 ? '7 ? Z-321-1:05 ? 7 ? Z-321-l:06 ? '7 ? Z-321-1:07 ? '7 ? Z-321-1:08 ? '7 ? Z-321-lz09 ? '7 ? Z-321-l: 10 ? '7 ? Z-321-1: 1 1 ? 9 ? Z-321-1: 12 ? '7 ?

Kommentar: Detta vägavsnitt är för gammalt jämfört med kraven. ÅDT och töljdaktligen även andelen tung trafik är för låg. Tjockleken på asfaltlagret i denna typ av konstruktion är för liten.

Underhållsåtgärden som gjordes 1991 med planfräsning och nytt slitlager kom lägligt i tiden eftersom

vägens tillstånd redan dokumenterats under två år och effekten av åtgärden nu kan ses. Någon liten ökning av den totala beläggningstjockleken kan denna åtgärd möjligen bidraga med.

(12)

Lv675 vid Kaxås

Dessa 12 sträckor om 100m, fördelade Över en väglängd av 1310m, är placerade på Lv675 mellan Änge och Rönnöfors, delen Stocke - Rönnöfors.

Oppningsår: 1984

Normalsektion: K6,00 + 2VO,25 28r0,25m

Överbyggnadstyp: GBÖ 60; Trañkklass II

Slitlager: Försegling Utfört 1986 0,0 cm 110A616 Utfört 1984 5,0 cm

Bärlager: Grus ? 10,0 ? cm

Förstärkningslager: Grus ? 45,0 ? cm

Undergrund:

Z-675-1201 moig morän D III

Z-675-1:02 moig morän D III

Z-675-1 :07 normal morän C II

Z-675-1z09 moig morän D III

Kommentar: Detta vägavsnitt avviker kraftigt från kraven vad gäller ÅDT och följdaktligen även till synes andelen tung trafik, men en av anledninmgarna till detta val var att trañken till stor del består av tunga transporter från Rönnöfors. Tjockleken på asfaltlagret i denna typ av konstruktion är för liten om

man ser till uppställda krav. Objektet har inte átgärdats sedan öppnandet varför en underhållsåtgärd

(13)

Väg- och Trafikinstitutet 91-12-19 12 Vägavdelningen

Nya observationssträckor 1990

Målet var att hitta vägavsnitt som uppvisade begynnande belastningsskador. Tanken bakom detta

var att tidigarelägga planerad underhållsåtgärd på några av observationssträckorna och studera effekterna därav. Valet föll på ett objekt i Västmanlands län där 9 st observationssträckor valdes ut.

Lv252 vid Hallstahammar

Dessa 9 sträckor om 100m, fördelade Över en våglängd av 900m, är placerade på Lv252 mellan Sörstafors och Ramnäs, delen Sörstafors - Trollvad.

Oppningsår: 1984

Tunga fordon, uppskattning: 0,12*2240/2= 134 i en riktning Normalsektion: K7,00 + 2V0,25 28r0,25m

Överbyggnadstyp: GBÖ 70; Trañkklass III

Slitlager sträcka 1-3: 80MABT16 Utfört 1990 3,5 cm

Slitlager alla sträckor: 60MAB Utfört 1984 2,5 cm

Bårlager: 110BG Utfört 1984 5,0 cm

Grus enl. BYA kap. 353 22,5 cm

Förstärkningslager: Grus enl. BYA kap. 352 40,0 cm

Undergrund:

Sträcka Jordart Materialgrupp Tjälfarlighetsgrupp U-252-1:01 lera D II U-252-1:02 lera D II U-252-lz03 lera D II U-252-l:04 lera D II U-252-1:05 lera D II U-252-1 :06 lera D II U-252- 1 :07 lera D II U-252-1:08 lera D II U-252-1:09 lera D II

Kommentar: Siffran for andelen tung trafik är något låg jämfört med uppsatta krav. Asfaltlagrets tjocklek är också i underkant. Åtgärden som gjordes 1990 på tre av delsträckorna tidigarelades mot vad som var planerat inom ordinarie underhållsprogram. Detta för att kunna visa på skillnader i betydelsen av sådana åtgärder i den fortsatta nedbrytningsprocessen.

(14)

Nya observationssträckor 1991

Efter genomgång av byggnadsritningar och inspektion på plats av en mängd förslag till möjliga "kandidater" valdes 92 st observationssträckor ut. Sträckorna var fördelade på 8 olika objekt, samtliga

sk byggda vägar, inom 6 län: D,E, N, R, U, och W. Avsikten var också att hitta rehabiliterings- eller

förstärkningsobjekt på ickebyggda vägar. Vi lyckades dock inte hitta något objekt som uppfyllde vara krav.

Rv53 vid Nyköping

Dessa 10 sträckor om 100m, fördelade över en våglängd av 1800m, är placerade på Rv53 i Södermanlands län mellan Nyköping och Malmköping, delen Täckhammar - Kronolund(Räby).

Öppningsår: 1987

Normalsektion: K7,50 + 2V0,75 2Sr0,25m

Överbyggnadstyp: GBÖ 70; Trañkklass 4A

Slitlager: 100MABT16 Utfört 1987 4,0 cm

Bärlager: Grus enl. BYA 16,0 cm

Förstärkningslager: Grus och sand enl. BYA 50,0 cm

Undergrund:

D-RV53-2:01 siltig lera/silt D2 III

D-RV53-2:02 silt D2 III D-RV53-2z03 silt D2 III D-RV53-2204 silt D2 III D-RV53-2:05 silt D2 III D-RV53-2:06 silt D2 III

D-RV53-2z07 silt/siltig sand D2 III

D-RV53-2z08 siltig sand/silt D2 III

(15)

Rv34 vid Skeda Udde

Dessa 15 sträckor om 100m, fördelade över en väglängd av 2360m, är placerade på Rv34 i

Östergötlands län mellan Kisa och Linköping, delen Sundsholm - Linköping (Skeda Udde - Käparp).

Oppningsår: 1984

ÅDT enl. Vågdatabanken:

3970/87/13

Tunga fordon, uppskattning: 0,12*3970/2=238 i en riktning Normalsektion: K7,50 + 2V0,75 28r0,25m Överbyggnadstyp: GBÖ 80; Trañkklass IV

Slitlager: 80HABT12 Utfört 1985 3,5 cm

Bärlager: 220BG Utfört 1984 9,5 cm

Enl. BYA kap. 353 12,0 cm

Förstårkningslager: Enl. BYA kap. 352 55,0 cm

Undergrund:

Sträcka Jordart Materialgrupp Tjälfarlighetsgrupp E-RV34-1:01 lera D1 II E-RV34-l:02 lera D1 II E-RV34-1:03 lera D1 II E-RV34-1 :04 lera D1 II E-RV34-1:05 lera D1 II E-RV34-1:06 lera D1 II

E-RV34-1:07 lera D1/D2 II/III

E-RV34-1:08 lera D1 II E-RV34-1:09 lera D1 II E-RV34-1: 10 lera D1 II E-RV34-1: 1 1 lera D1 II E-RV34-1: 12 lera D1 II E-RV34-1: 13 lera D1 II E-RV34-1: 14 lera D1 II E-RV34-1: 15 lera D1 II

Kommentar: Detta objekt stämmer väl överens med kraven. En väg för mätning av axellaster under rörelse finns placerad i omedelbar närhet. Dessa faktorer gör att en sträcka om 150m kommer att väljas

ut för uppföljning inom det Nordiska SHRP-projektet. Dessutom har två av sträckorna följts inom ett

(16)

Rv36 vid Tift

Dessa 12 sträckor om 100m, fördelade Över en våglängd av 1200m, är placerade på Rv36 i Östergötlands län mellan Linköping och Motala, delen Tift - Stora Sjögestad.

Oppningsår: 1979

Tunga fordon, uppskattning: O,12*6370/2=382 i en riktning

Normalsektion: K7,00 + 2V3,00 2810,25m

Överbyggnadstyp: GBÖ 80; Trañkklass IV

Slitlager: MaskinjusteringöOHABTlZ Utfört 1989 0.0 cm

80HABT12 Utfört 1979 3,5 cm

Bårlager: 220BG Utfört 1979 9,5 cm

Grus II 12,0 cm

Förstärkningslager: Enl. BYA 55,0 cm

Undergrund:

E-RV36-1:Ol ñnlera D1 II E-RV36-1 :02 fm mellanlera D1 II E-RV36-1:O3 ñn mellanlera D1 II E-RV36-1:04 ñn mellanlera D1 II E-RV36-1:05 ñn mellanlera D1 II E-RV36-1:06 ñn mellanlera D1 II E-RV36-le7 ñn mellanlera D1 II E-RV36-1:08 ñn mellanlera D1 II E-RV36-lz09 ñn mellanlera D1 II E-RV36-l: 10 ñn mellanlera D1 II E-RV36-1:11 fm mellanlera D1 II E-RV36-1: 12 ñn mellanlera D1 II

Kommentar: ÅDT kan synas hög emedan siffran för andelen tunga fordon möjligen kan sänkas något eftersom trafiken till stor del består av pendeltrañk. Vägrenarna är dessvärre trafikerade till viss del. Objektet har åtgärdats 1989 med en maskinjustering, som inte torde inverka nämnvärt på

(17)

Vägavdelningen

E6 vid Frillesås

Dessa 14 sträckor om 100m, fördelade över en väglängd av 8150m, är placerade på E6 mellan Malmö och Göteborg i Hallands län, delen Frillesås - Fjärås. Uppföljningen kommer enbart att gälla det

norrgående högra körfältet.

Öppningsâr:

1979

ÅDT enl. Vägdatabanken: 13050/87/11 (6525 i en riktning)

Normalsektion: Motorväg med 7m mittremsa K7,0

+ V3,0(K10,5) Sr0,25

Överbyggnadstyp: BBÖ 90 / 25cm på berg och bergbank; Trañkklass V

Slitlager str. 01-11: 80VIACOTOP12 Utfört 1987 3,5 cm

Slitlager str. 12-14: 80HAB812 Durasplit Utfört 1987 3,5 cm

Slitlager str. 01-11: HeatingHAB12 Utfört 1983 0,0 cm Slitlager alla sträckor: 80HABT16 Kvartsit 20% Utfört 1979 3,5 cm Bärlager: 150BG Utfört 1979 6,5 cm Förstärkningslager: Bitumenbunden bergkross

enligt BYA kapitel 351 80,0/15,0 cm

Undergrund:

Sträcka

Jordart

Tjälfarlighetsgrupp

Överbyggnad

N-E6-1:01 berg Bergskärnjng

N-E6-l:02 berg Bergskåming

N-E6-l:03 lera II Bergbank ca 14m

N-E6-l:04 sandig mo I Bergbank ca 17m

N-E6-1:05 berg Bergskärning

N-E6-1:06 berg Bergskärning

N-E6-1:07 lerigt grus II Bergbank ca 3m

N-E6-lz08 lera II Bergbank ca 3111

N-E6-l:09 lera II Bergbank ca 3m

N-E6-1: 10 lera II Bergbank ca 4m

N-E6-1:11 sandig morän II BBÖ 90

N-E6-1: 12

lera

II

BBÖ 90

N-E6-1: 13

lera

II

BBÖ 90

N-E6-l: 14 moig lera II/III BBÖ 90

Kommentar: Detta objekt avviker från kraven både vad gäller ÅDT och senare underhållsåtgärder. Sträckorna kommer dock troligen att bidraga med intressant information eftersom bade konstruktionen och slitlagret varierar längs vägavsnittet.

(18)

Rv44 vid Grästorp

Dessa 10 sträckor om 100m, fördelade över en våglängd av 2080m, är placerade på Rv44 mellan Vänersborg och Götene i Skaraborgs län, delen törbifart Grästorp.

Oppningsår: 1981

ÄDT enl. Vägdatabanken: 2640/87/10

Normalsektion: K7,00 + 2V0,50 2Sr0,25m

Överbyggnadstyp: GBÖ 70 / 150m på berg; Dimensioneringstabell 4

Slitlager: JusteringMABT12 Utfört 1984 0,0 cm

60MABT12 Utfört 1982 2,4 cm 100AB Utfört 1981 4,0 cm

Bärlager: Grus enl. BYA kap. 353;2 18,6/8,6 cm

Förstärkningslager: Grus och sand

enl. BYA kap. 352;2 45,0/0,0 cm

Undergrund:

R-RV44-1:Ol silt/lera D III

R-RV44-1:02 silt/lera D III R-RV44-1:03 silt/lera D III R-RV44-1:04 silt/lera D III R-RV44-1:05 berg R-RV44-1:06 berg R-RV44-1:07 silt/lera D III R-RV44-1:08 silt/lera D III R-RV44-l:09 silt/lera D III R-RV44-1: 10 silt/lera D III

Kommentar: Andelen tung trafik är något låg jämfört med uppsatta krav. Asfaltlagrets tjocklek är också

(19)

Rv53 vid Kvicksund

Dessa 11 sträckor om 100m, fördelade Över en väglängd av 1640m, är placerade på Rv53 i Västmanlands län mellan Kvicksund och Dingtuna, delen Kvicksund - Gruffet.

Oppningsår: 1988

ÅDT enl. Vägdatabanken: 4000/88/??

Normalsektion: K7,50 + 2V0,75 2Sr0,25m Överbyggnadstyp: GBÖ 70 / 17,5cm på berg;

Trañkklass 4B

Slitlager: 80MABT12 (8-12: slitstark sten) Utfört 1989 3,0 cm Bärlager: 150AGZS Utfört 1988 7,0 cm

Enl. BYA kap. 6 15,0/7,5 cm

Förstärkningslager: Enl. BYA kap. 6 45 ,0/0,0 cm

Undergrund:

U-RV53-l :01 lera D1 II

U-RVS 3-1 :02 morän Dl-D2 II-III

U-RV53-l:03 morän D1-D2 II-III

U-RV53-1 :04 morän D1-D2 II-III U-RVS3-1 :05 morän D1-D2 II-III

U-RV53-1 :06 morän/lera Dl-DZ/Dl II-III/II

U-RV53-l:07 morän/lera D1-D2/D1 II-III/II U-RV53-1:08 lera och morän D1-D2 II-III U-RV53-1 :09 berg

U-RV53-1: 10 berg U-RV53-1: 11 berg

Kommentar: Detta objekt stämmer väl Överens med kraven. Möjligen kunde man Önskat sig att vägen

(20)

Rv60 vid Borlänge

Dessa 10 sträckor om 100m, fördelade Över en våglängd av 2580m, är placerade på Rv60 i Kopparbergs län mellan Ludvika och Borlänge, delen Lerbäcken - Borlänge.

Oppningsår: 1984

ÅDT enl. Vägdatabanken: 5720-5680/87/9-13

Tunga fordon, uppskattning: 0,12*5700/2=342 i en riktning Normalsektion: K7,00 + 2V3,00 28r0,25m Överbyggnadstyp: 200m på berg och 130cm bergbank;

Trañkklass IV

Slitlager: 80HABT12 Utfört 1985 3,5 cm

Bärlager: llOBG Utfört 1984 5,0 cm

Grus enl. BYA kap. 353 12,0 cm

Tätnings- och just.lager: Enl. BYA kap. 345

Undergrund:

Sträcka Jordart Materialgrupp Tjälfarlighetsgrupp W-RV60-1 :01 mj äla D III

W-RV60-1:02 mjäla/moig morän D III

W-RV60-1:03 moig morän D III

W-RV60-l:04 moig morän D III

W-RVÖO-l :05 berg W-RV60-1 :06 berg W-RV60-1:07 berg W-RV60-1 :08 ñnmo D III W-RV60-1:09 ñnmo D III W-RV60-1: 10 ñnmo D III

Kommentar: Detta objekt skiljer sig från Övriga genom sin konstruktion, 130cm bergbank. ÅDT är något för stor och vägrenarna är dessvärre trafikerade till viss del. Den geografiska placeringen gör ända vägen intressant vilket medfört att två sträckor (bergbank respektive bergskärning) om 150m vardera också kommer att väljas ut för uppföljning inom det Nordiska SHRP-projektet.

(21)

Vägavdelningen

Rv80 vid Bjursås

Dessa 10 sträckor om 100m, fördelade Över en våglängd av 3820m, är placerade på Rv80 i Kopparbergs län mellan Gärdebyn och Bjursås, delen Rällsjön - Rexbo.

Oppningsår: 1989

ÅDT enl. Vägdatabanken:

1900/87/22

Normalsektion: K7,50 + 2V0,75 28r0,25m

Överbyggnadstyp:

GBÖ 70; Trañkklass 4B

Slitlager: 60MABT12 Utfört 1990 2,5 cm

Bärlager: 115AG Utfört 1989 5,0 cm

Grus enl. BYA kap. 6:06 12,5 cm

Förstärkningslager: Material A 50,0 cm

Undergrund:

W-RV80-1:01 blr. gr. sa. si. morän D1 II

W-RV80-1:05 blr. gr. sa. si. morän Dl II

W-RV80-lz06 blr. gr. sa. si. morän D1 II

Kommentar: Vägen skulle helst varit trafikerad under en något längre tidsperiod och siffran for andelen tung trafik varit högre. Asfaltlagrets tjocklek är i underkänt.

(22)

NORDISKA SHRP

De nordiska länderna, Danmark, Norge, Finland och Sverige, har beslutat att deltaga i det av SHRP 's experiment som benämns "GPS-1".Denna del av SHRP 's LTPP-program omfattar objekt med "asfaltbetong på obundna lager". De nordiska ländernas klimat och vägbyggnadsteknik skiljer sig från förhållandena i Nord-Amerika. Det har därför varit nödvändigt att modiñera den försöksplan som tagits fram inom SHRP. Klimatzonerna i den ursprungliga försöksplanen utgjordes av kombinationerna "wet", "dry", "freeze" och "no-freeze". Eftersom hela Norden ligger i en zon som betraktas som "wet" och "freeze" har vi delat in den Nordiska försöksplanen i två fryszoner ("low "och "high"). Indelningen är baserad på köldindex, fig 1.

a

d

Denmark

Fig.1 Karta över indelningen i köldzoner.

I den Nordiska försöksplanen har undergrundsmaterialen klassiñcerats efter tjälkänslighet och inte enligt SHRP '8 plan som klassiñcerar materialen efter gradering, "fine" eller "coarse". En annan

avgörande skillnad är att vi i Norden endast kan finna objekt som klassas i "high base thickness". Den för nordiska förhållanden omarbetade törsöksplanen ser därför ut som i figur 2.

(23)

Väg- och Trañkinstitutet 91-12-19 22 Vägavdelningen 70 GPS - 1 WET

LMXXXX

xxx

H

X

Fig. 2 Den Nordiska f'orsöksplanen.

Arbetet med valet av kandidatsträckor startade under 1989/90. Allt planeringsarbete som föregått

denna fas och som omfattat nordiska planeringsmöten, kontakter med SHRP, medverkan på olika

SHRP-möten,resor mm har ñnansierats genom bidrag från NÄT (Eordiska Åmbetsmannakommittén för Iransponfrågor). Det som belastat detta projekt är kostnaderna för det praktiska arbetet att hitta

lämpliga sträckor.

Eftersom SHRP ställer mycket specifika krav på de sträckor som skall ingå i programmet har det

varit ett omfattande arbete att hitta kandidatsträckor. Vid närmare granskning av kandidatsträckorna faller många bort eftersom de inte uppfyller samtliga krav. Totalt har närmare 100 kandidatsträckor studerats i de deltagande nordiska länderna. För närvarande har vi ca 40 kandidatsträckor fördelade på 13 celler, se tig 2, i den Nordiska försöksplanen.

Från Sverige har vi utifrån ca 20 utvalda kandidatsträckor endast kunnat få med tre sträckor fördelade på tre olika celler. En av sträckorna är belägen på Rv34 söder om Linköping och två på Rv60 söder om Borlänge. Sträckorna är lokaliserade till objekt som från och med 1991 ingår i vårt svenska upptöljningsprogram. SHRP-sträckoma kommer således att utgöra en del av objekten.

Under hösten 1991 har ett komplett mätprogram genomförts på de objekt som skall inrymma de

svenska sträckorna. Med resultaten från höstens mätningar som bakgrund kommer

SHRP-sträckorna att placeras ut någonstans på respektive objekt. SHRP-SHRP-sträckorna skall vara 150 meter långa varför en SHRP-sträcka kommer att placeras så att den Överlappar två observationssträckor. Därefter kommer mätningar och provtagning av material att genomföras på SHRP-sträckorna under våren 1992. Eftersom KUAB 's fallvikt, i avsaknad av anpassad kalibreringsutrustning, inte har kunnat kalibreras

kommer en dansk Dynatest att göra en mätning vid samma tillfälle.

(24)

Huvudanledningen till att vi inte kan få med fler sträckor i programmet är SHRP 's krav på

trañkbelastning. Man ställer krav både på den totala belastningen och antalet tunga fordon. Antalet tunga fordon skall Överstiga 200 per dygn och belastningen skall vara < 85 KESAL/ar i mellanklassen

och > 85 KESAL/ár for den högsta klassen. Med den typ av tunga fordon som vi har i Sverige är det svårt att hitta en väg med en belastning som understiger 85 KESAL/år och där antalet tunga fordon är

fler än ZOO/dygn. På svenska vägar med en belastning < 85 KESAL/ár uppgår antalet tunga fordon i

(25)

Vägavdelningen

DATABASEN

Databasen innehåller en mängd mätdata och andra uppgifter om observationssträckorna. Databasen

omfattar för närvarande följande delar:

1. Beskrivning av observationssträckorna

Innehåller data som beskriver sträckorna läge, undergrund, uppbyggnad,

underhållsåtgärder etc.

2. Resultat från mätning med fallvikt

Innehåller data från fallviktsmätningar i form av medelvärden för respektive sträcka och körriktning, för närvarande ca 4000 poster. Underordnade databaser innehåller enskilda

mätdata från varje mätpunkt på respektive sträcka, för närvarande ca 40000 poster. 3. Resultat från mätning med Laser-RST

Innehåller mätdata i form av medelvärden för respektive sträcka och körriktning, för

närvarande ca 5000 poster. Regelbundna mätningar med Laser-RST började 1987. 4. Resultat från tvärprofilering

Innehåller mätdata från tvärprofilering, med VTI 's proñlograf, i form av medelvärden

för respektive sträcka och körriktning, ca 2500 poster. Underordnade databaser innehåller enskilda mätdata från varje tvärsektion, ca 14000 poster.

5. Resultat från mätningar med CHLOE (längsojämnheter)

Innehåller data från mätning av längsojämnheter med CHLOE i form av ett medelvärde för respektive sträcka och körriktning, ca 2000 poster. Under senare är har mätningarna med CHLOE upphört eftersom de ojämnhetsdata som erhålls från Laser-RST ger bättre information.

6. Resultat från differentierade trafikmätningar

Databasen innehåller resultat från trañkmätningar vid Vägverkets fasta mätstationer där

sådana finns i direkt anslutning till observationssträckorna. På Övriga sträckor har VTI genomfört trañkmätning, i regel minst vartannat år.

7. Besiktningsdata

Varje enskild skadeobservation vid varje besiktningstillfalle finns representerad som en post i databasen. Informationen omfattar skadetyp, svårighetsklass, sidoläge, början, slut

(26)

9. Resultat från provgropar

Databasen innehåller resultat från den materialprovning som gjorts på prov som tagits

med hjälp av Vägverkets "Underlättare". Denna provning har hittills utförts på 17 av de 39 objekt som idag ingår i uppföljningen.

10. Foton från besiktningar

Syftet med denna databas är att hålla ordning på de fotografier som tas i samband med

besiktningar.

Uttag från databasen kan göras dels genom utskrift på papper, dels i form av datafiler i

ASCII-format eller dBase-ASCII-format. En utförligare beskrivning av databasens organisation och innehåll finns i

(27)