Analys av väderdata från MESAN och VViS-systemet

VTl notat 63-1997

Analys av väderdata från

MESAN och VViS-systemet

Författare Staffan Möller

FoU-enhet Drift och underhåll

Projektnummer 80205

Projektnamn Analys av väderdata från MESAN

och VViS-systemet

Uppdragsgivare Vägverket

Distribution Fri

Väg- och transport-#forskningsinstitutet

Förord

Detta projekt har planerats och genomförts i samråd med Vägverkets projektledare Hans Danielsson, avdelning Väg.

Arbetet har bedrivits tillsammans med representanter för Vägverkets Väg- och trafikregioner och Produktion samt SMHI och VTI.

Denna dokumentation är inte någon slutredovisning av projektet utan endast en lägesrapport av det utvecklingsarbete som genomförts från hösten 1996 till hösten 1997.

Till alla de över 20 personer som på olika sätt har bidragit till att projektet kun-nat genomföras vill jag rikta ett varmt tack.

Linköping i november 1997

Staffan Möller

Projektledare, VTI

Innehållsförteckning

s

o

m

;

m üm m A wN A A A A A

11

12

13

Bilaga 1: Bilaga 2: Bilaga 3: Bilaga 4: Bilaga 5: Bilaga 6: Bilaga 7: Bilaga 8: Bilaga 9: Bakgrund Inledning Problemställning Möjliga lösningar

Genomförda tester

Syfte med projektet Metod

Utgångspunkt för väderbeskrivningar

Ätgärdsredovisning

Mindre test av väderbeskrivning från VViS

Revidering av väderbeskrivning från VViS Test av vädertillfällen

Större test av väderbeskrivning från VViS

Jämförelse mellan beräknad och faktisk resursåtgång

Jämförelse mellan vädertyp och åtgärdstyp

Jämförelse mellan MESAN och VViS vad gäller

mängd snönederbörd

Nuläge i projektet, sammanfattning Förslag till fortsatt arbete

Referenser

Definitioner på olika vädersituationer

Representativa VViS-stationer och erforderligt antal MESAN-ytor Gränsvärden för Vissa variabler

Väderbeskrivning på timnivå under ett dygn

Reviderade definitioner på olika Vädersituationer i VViS-systemet Metod för beskrivning av vädertillfällen

Sammanfattande väderbeskrivning

Väderbeskrivning på timnivå under tre dygn

Metod för att bestämma resursåtgång för olika typer av Väder Bilaga 10: Snömängder enligt MESAN och enligt VViS

VTI notat 63- 1997

Sid

©0 0 m 00 \ l \ l \l \ l \ l _ L a -s N A C N N N -I ÄC JO OO

25

26

27

29

1

Bakgrund

1.1 Inledning

Inom Vägverket används ersättningsmodeller för att reglera kostnader för vinter-väghållning mellan regioner och entreprenörer (beställare/utförare). Regleringen

sker i efterhand utifrån den aktuella vinterns karaktär, Vilken anges i form av

väderbeskrivningar, dvs. hur många dygn med olika vädertyper som förekommit. Underlaget till denna beskrivning hämtas från SMHI:s Väderstationer och från VViS-systemet.

1.2 Problemställning

Kvaliteten på Väderbeskrivningarna har ifrågasatts av både beställare och utförare. Det finns därför ett behov av att öka kvaliteten på underlaget för

ersättningsmo-dellerna.

1.3 Möjliga lösningar

SMHI har under det senaste året utvecklat en modell, MESAN, där

nederbördsin-formation från SMHI:s olika typer av stationer, väderradar och VViS-stationer vägs samman [Häggmark, Ivarsson, Olofsson 1997]. Varje slag av information får därvid en vikt som är beroende av dess kvalitet. Resultatet presenteras som medelvärden för ytor med storleken 12x12 km. Det bör undersökas om MESAN kan ge tillräcklig kvalitetsökning på de väderbeskrivningar som har med neder-börd att göra.

Vad gäller övriga väderbeskrivningar, som i detta projekt kommer att baseras på uppgifter från VViS-stationer, bör man modifiera och utveckla dessa för att få

bättre överensstämmelse med det faktiska vädret.

1.4 Genomförda tester

Under januari-mars 1996 genomförde personal vid Vägverket mätningar av tjockleken hos nyfallen snö två gånger per dygn på ett 15-tal platser i främst östra Svealand. När dessa mätningar jämfördes med analyserade snödjup från MESAN kunde det konstateras att överensstämmelsen varierade mellan olika platser

[Häggmark, Ivarsson, Olofsson 1997]. Ibland var resultaten samstämmiga, på

några platser underskattades mängden nederbörd och i några fall tycktes samban-det mellan observerade och analyserade värden vara svagt.

2

Syfte med projektet

Projektets syfte är att undersöka om nuvarande väderbeskrivningar för att karak-terisera en vinter kan modifieras eller nya utvecklas så att de får bättre

överens-stämmelse med det faktiska vädret.

3

Metod

För att kunna kontrollera överensstämmelsen med faktiskt väder måste

neder-bördsbeskrivningar från MESAN, övriga väderbeskrivningar från VViS-systemet

samt modifierade väderbeskrivningar, som utvecklas från dessa, jämföras med

någon form av väderfacit.

Eftersom väderbeskrivningar av hög kvalitet är mycket resurskrävande att samla in över större områden används uppgifter om vidtagna vinterväghållnings-åtgärder som facit på vädret. Det förutsätts därvid att de utförare som rapporterar in åtgärderna är professionella, d.v.s. utför de åtgärder som behövs; varken fler

eller färre.

4

Utgångspunkt för väderbeskrivningar

Som start på nederbördsbeskrivningen från MESAN valdes nuvarande

standardre-dovisning från SMHI, d.v.s. medelvärden för ytor med storleken 12x12 km under

perioder på 3 timmar. Utgångspunkten för väderbeskrivningen från VViS är ned-anstående sju vädersituationer. De redovisas på timnivå, inte på dygnsnivå som hittillsvarande väderbeskrivningar.

Vädersituationer baserade på data från VViS-stationer. 0 Särskilt väder, typ 1, d.v.s. snödrev vid hög vindhastighet. 0 Särskilt väder, typ 2, d.v.s. snöfall med hög snöintensitet. 0 Snödrev.

0 Snöfall.

0 Halka på grund av regn eller snöblandat regn på kall vägbana. 0 Halka på grund av att fuktiga/våta vägbanor fryser till.

0 Halka på grund av rimfrostutfällning.

Definitioner på vädersituationerna framgår av bilaga 1.

5

Åtgärdsredovisning

För nedanstående sex driftområden sammanställdes de åtgärder som utförts under 6- månadersperioden 1 november 1996 till 31 april 1997.

Malmö. Hässleholm. Askersund.

Östhammar.

Rättvik. Bräcke.

I åtgärdsredovisningen särskiljs fyra typer av åtgärder. Snöplogning.

Kombikörning, d.v.s. samtidig snöplogning och saltning. Saltning.

Sandning.

Som orsak till åtgärderna anges följande.

Snöfall. Snödrev. Halka.

Slutligen redovisas följande tilläggsinformation.

Resursåtgång för åtgärden (antal fordon och deras insatstid). Tidpunkter när åtgärden startade och slutade.

6

Mindre test av väderbeskrivning från VViS

Utgående från de definitioner på olika vädersituationer som framgår av bilaga 1 konstruerades ett datorprogram som med hjälp av grunddata från VViS-systemet beskriver vädret timme för timme och station för station under vintern. Som ytter-ligare indata till programmet behövs dels en förteckning över vilka VViS-stationer man önskar väderbeskrivningar från, dels en bestämning av gränsvärden för vissa variabler, se bilaga 1. Dessa båda preciseringar görs av regionerna själva.

I bilaga 2 visas vilka VViS-stationer och hur många MESAN-ytor som valts som representativa för respektive driftområde. För att fullständiga väderbeskriv-ningar ska kunna göras måste mätdata i form av nederbörd, temperatur, luftfuktig-het och vindhastigluftfuktig-het finnas. Då vissa VViS-stationer saknar vindmätare får denna information hämtas från en annan station, vilket också framgår av bilaga 2.

Bilaga 3 visar de gränsvärden för vissa variabler i väderdefinitionerna som valts i olika driftområden.

För att dels undersöka om datorprogrammet fungerade felfritt dels få ett grepp om hur den första versionen av en ny väderbeskrivning från VViS slog ut gjordes en mindre testkörning. Underlaget till denna var ungefär en vecka med blandat väder i varje driftområde.

Ett exempel från denna testkörning visas i bilaga 4. Där beskrivs vädret under

ett dygn, den 28 november 1996, i var och en de nio VViS-stationer som valts ut

som representativa för driftområde Malmö. Det framgår att ett snöfall (S) börjar ungefär kl. 07 på morgonen och fortsätter in på nästa dygn i nästan alla stationer. I station 1201 föregås snöfallet av två timmar med regn eller snöblandat regn på

kall vägbana (HN). I denna mätstation förekommer också 12 timmar med snödrev (D) samtidigt som det snöar samt särskilt väder, typ 1 (SVl) tillsammans med

snöfall under timme 12 och 13. Även i station 1203 förekommer en handfull tim-mar med kombinerat snöfall och snödrev.

Genom att för samtliga driftområden jämföra väderbeskrivningen från VViS med de åtgärder som rapporterats fick man en uppfattning om kvaliteten på väder-beskrivningen. Det visade sig då att väderbeskrivningen tog med för få väder, bl.a. missades en del snödrev och halktillfällen. Dessutom framkom önskemål om att differentiera rimfrosthalkan efter hur kraftig utfällningen är, att även redovisa regn

och snöblandat regn i väderbeskrivningen samt att inte ange halka under timmar då snöfall förekommer.

En detaljerad undersökning gjordes av grunddata från VViS vid de tillfällen då åtgärder gjorts p. g.a. snödrev. Det visade sig då att snödrev ibland inte redovisades i väderbeskrivningen eftersomnågot avvillkoren för att snön ska vara drevbenä-gen inte var uppfyllt.

I en motsvarande undersökning framkom att vissa väderförhållanden som resul-terat i halkbekämpning inte plockades ut. Orsaken var att vägytans temperatur inte sjönk ner till den valda gränsen 0 0C, utan vände uppåt dess förinnan. När en beredskapshavare ska besluta, om halkbekämpning ska vidtas eller inte, är det emellertid inte vägytans faktiska temperatur utan en prognos på denna som är avgörande. Prognosen görs av VViS-systemet. Om beredskapshavaren avvaktar tills den faktiska temperaturen sjunkit under 0 0C är det för sent att göra en korrekt åtgärd, d.v.s. förebyggande saltning. För att försöka efterlikna den beslutssituation som beredskapshavaren befinner sig i, och som styr vilka åtgärder som är motive-rade att vidta, finns två möjligheter. Den ena är att rekonstruera VViS-prognosen på vägytans temperatur, den andra att höja temperaturgränsen något.

7

Revidering av väderbeskrivning från VViS

Med erfarenheterna från testen ovan som grund reviderades väderbeskrivningen från VViS för att uppnå bättre anpassning till vidtagna åtgärder. Problemet var då att avgöra vilka och hur stora ändringar som skulle göras i definitionerna för att komma lagom långt i anpassningen. Eftersom testmaterialet var litet fick ändring-arna göras ganska mycket på känn. Den princip som valdes vid revideringen var att ändra relativt kraftigt för att i ett senare skede lättare kunna gaffla in hur defi-nitionerna skulle se ut.

Följ ande ändringar gjordes i definitionerna på olika vädersituationer.

0 Rimfrosthalka (HR) differentieras i HRl och HR2 efter hur kraftig utfäll-ningen är genom att två skillnader, 0,5 OC respektive 2,0 OC, väljs mellan vägytans temperatur och daggpunktstemperaturen.

0 I alla halktyper (HN, HT, HR] och HRZ) ändras gränsen för vägytans

tem-peratur från 0,0 OC till + 1,0 OC.

0 I definitionen på HT, tillfrysning av fuktiga/våta vägbanor, ändras det reg-nar till det regreg-nar eller faller snöblandat regn .

0 HN, HT, HRl eller HR2 ska inte anges när snöfall förekommer.

0 I villkor 2 för drevbenägen snö får lufttemperaturen, räknat som 1/2-tim-mesvärden, vara högre än + 0,5 °C högst 6 gånger (3 timmar sammanlagt, inte nödvändigtvis i följd). I tidigare villkor skulle temperaturen alltid vara lägre än 0,0 0C.

0 I villkor 3 för drevbenägen snö får regn eller snöblandat regn, räknat som 1/2-timmesangivelser, förekomma högst 3 gånger (11/2 timme sammanlagt, inte nödvändigtvis i följd). I tidigare villkor fick regn eller snöblandat regn aldrig förekomma.

0 Väderbeskrivningen kompletteras med R = regn och SR = snöblandat regn. De fullständiga reviderade definitionerna på olika vädersituationer visas i bilaga 5. Ändringarna är markerade med streck i kanten.

8

Test av vädertillfällen

Ett lämpligt test i större skala av de reviderade väderdefinitionerna är att köra ut väderbeskrivningar för varje driftområde under hela vinterperiodens 6 månader. Dessförinnan måste dock en metod utvecklas så att mer hanterliga,

sammanfat-tande, väderbeskrivningar kan erhållas. I bilaga 6 beskrivs den metod som har

använts för att komprimera de timvisa väderbeskrivningarna till avgränsade vädertillfällen. Ett exempel på en sammanfattande väderbeskrivning, gällande driftområde Malmö; visas i bilaga 7. För att kunna följa hur en väderbeskrivning på timnivå sammanfattas till vädertillfällen visas även den timvisa väderbeskriv-ningen, bilaga 8.

Det bör påpekas att layouten i bilaga 7 inte stämmer med nuvarande dataut-skrift utan viss redigering har gjorts.

Det bör också påpekas att det är skillnad mellan snömängder enligt VViS och enligt MESAN. Snömängd enligt VViS avser perioden mellan start- och Sluttid-punkten för snöfall i respektive VViS-station. De snömängder enligt MESAN

(medel-, min- och maxvärden) som redovisas tillsammans med en VViS-stations

mängd är inte knutna till denna station utan avser hela driftområdet (de 7 MESAN-ytor som valts ut i driftområde Malmö enligt bilaga 2) under approxi-mativt den tidsperiod som VViS-stationen registrerar snöfall. Approximationen beror på att tidsperioder för snöfall enligt VViS oftast inte kan överföras exakt till MESAN:s 3-timmarsintervall. Då tillåts MESAN:s tidsperiod att bli något vidare än VViS-perioden.

Slutligen ska en ofullständighet i nedanstående väderbeskrivningar framhållas:

Särskilt väder, typ 2 (SV2) redovisas inte.

I bilaga 7 visas en väderbeskrivning under tre dygn i driftområde Malmö.

Totalt beskrivs fem vädertillfällen. Det första dygnet, den 28 november, är samma

dygn som tidigare behandlats i bilaga 4.

Den 28 november ungefär kl. 07 på morgonen börjar det snöa (S i kolumn Översiktligt väder) i alla nio mätstationerna. Snöfallets varaktighet är ca 20 tim-mar, d.v.s. fram till ungefär kl. 02 på natten den 29. I station 1201 föregås snöfal-let av ett halktillfälle (H i kolumn Översiktligt väder), närmare bestämt 2 timmar med regn eller snöblandat regn på kall vägbana (HN). I denna mätstation

före-kommer också 12 timmar med snödrev (Drev) och 2 timmar med särskilt väder,

typ 1 (SVI) samtidigt som det snöar. Snödrevet förekommer minst 4 timmar i följd (D i kolumn SVl eller Drev). Även i station 1203 förekommer en handfull timmar med kombinerat snöfall och snödrev. Snömängden uppgick enligt VViS till mellan 1 och 6 cm och enligt MESAN till 3-5 cm.

Det bör påpekas att i nuvarande programversion inräknas de halktimmar som förekommit upp till 6 timmar efter ett snöfall/snödrev/särskilt väder typ 1 i snö-fallet/snödrevet/det särskilda vädret. Detta framgår av nedanstående utdrag ur

bilaga 7 respektive 8 för VViS-station 1201, där två av de tre HN-timmarna 08, 09

och 10 redovisas tillsammans med snöfallet.

VViS- Start- Slut- Varak- Över- SVl Antal timmar med följ ande vädertyper l

station tidpunkt tidpunkt tighet siktligt eller HN HT HRl HR2 SV] Drev Snö- l

(tim) väder Drev fall l

_

_

_

_

_

_ _ _ __ _ _ _ _ 1

1201 96-11-28z07 96-11-29204 21 S D 2 2 12 21 i

__:_l_________l_____________:_ __:_._________ _:__:__:__:__:__:_!

Datum: 1996-11-29 Timme O 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 .x N l_ _ _ _ _ _ 1 _ J _ J_ _ _ _ 4 VViS-station 1201 Vädersituation S S S S HN HN HN Snömängd (mm) 1.1 0.3 0.8 0.5 0 O O O O O O O O

___________"J__________________________

Vädertillfälle nummer två kom under några timmar på förmiddagen den 29. Det handlade antingen om mindre snöfall med högst 1 cm snö eller om regn/snöblandat regn på kall vägbana (HN).

Vid 20-tiden på kvällen började det tredje vädertillfället, ett snöfall som pågick mellan 6 och 16 timmar (medeltal 11 timmar). Snömängden varierade från mindre än 1 upp till 4 cm både enligt VViS och MESAN. Under tiden som snöfallet pågick förekom i de flesta stationer en handfull timmar med olika typer av halka. Vanligaste halktypen var regn/snöblandat regn på kall vägbana (HN).

Här kan göras ungefär samma påpekande som ovan vad gäller att räkna in halktimmar i ett snöfall. Skillnaden är bara att halkorna i detta fall även förekom-mer inuti snöfallet. Se exempelvis nedanstående utdrag ur bilaga 7 respektive 8 för

VViS-station 1212.

VViS- Start- Slut- Varak- Över- SVl Antal timmar med följande vädertyper 1

station tidpunkt tidpunkt tighet siktligt eller HN HT HRl HR2 SVl Drev Snö- l

(tim) väder Drev fall l

_

_

__

_

_

_ _ _ _ _ _ _ _:

1212 96-11-29220 96-11-30209 13 S 3 1 10 i I

_;:l_:__:__:__:__:_____""s

Datum: 1996-11-29--30 Timme 20 21 22 23 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 VViS-station 1212 Vädersituation S S HN S S SSHNHNSSSSHR1

Snömängd (mm)

0.1 1.3 0

0.4 2.4 1.5 3.9 0

0

0.9 0.1 0.5 0.6 0

14 VTI notat 63- 1997

Det fjärde vädertillfället var två halktimmar i VViS-station 1211 på morgonen den 30.

Här kan tilläggas att dessa två timmar är slutet på en längre halka efter snöfall där, som tidigare nämnts, de sex första halktimmarna räknas in i snöfallet. Se utdrag ur bilaga 7 och 8 nedan, där de sex halktimmar som räknas in i snöfallet är

kursiverade.

.. I

VViS- Start- Slut- Varak- Over- SVl Antal timmar med följande vädertyper I

I

station tidpunkt tidpunkt tighet siktligt eller HN HT HRl HR2 SVl Drev Snö-l

I

(tim) väder Drev fall I

I _ _ __ _ _ _ __- _ _ _ _. _ __ | I 1211 96-11-30:O8 96-11-30:1O 2 H 2 I I

__:__l___:______ _:___.____:___:_l_:_ _:__:__:__:__:__:_l_:_!

Datum: 1996-11-30

Timme 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 VViS-station 121 1 Vädersituation S S HN HN HN HN HN HN HN HN

Snömängd (mm)

4.6 4.4 0

o

0

0

0

o

0

o

0

___1________l___l__________

Femte och sista vädertillfället under de tre dygnen är en tillfrysning av fuk-tiga/våta vägbanor (HT) på kvällen den 30 i två stationer. Varaktigheten är 10 timmar i station 1213, varav HT och HRl (rimfrost) anges under 5 timmar. I sta-tion 1208 handlar det bara om en halktimme.

För att testa de reviderade väderdefinitionerna har varje driftområde gjort en manuell genomgång av väderbeskrivningar i form av vädertillfällen och stämt av dessa mot ätgärdsredovisningarna. Med hänsyn till den stora mängden vädertill-fällen under vinterperioden har driftområdena i allmänhet behandlatett urval av vädertillfällena. Resultatet av genomgångarna sammanfattas nedan.

Malmö

Urvalet bestod av sex veckor under vintern, en i varje månad.

Följande vädertyper har jämförts med vidtagna åtgärder.

0 Fyra vädertillfällen av typen små snöfall eller halka. Alla stämde bra.

0 Två snöfall med samtidigt snödrev. Det ena stämde bra, i det andra angavs ett snödrev som inte fanns i verkligheten.

0 Två halkor typ HN. Inga åtgärder hade gjorts. Väderbeskrivningarna behö-ver inte vara fel, det kan handla om gränsfall.

0 Tretton halkor typ HT. Sex av vädertillfällena stämmer bra eller mycket bra. Fem år gränsfall där antingen restsalt kan ha medfört att ingen åtgärd behövts eller att HT-indikationen bara förekommit i en enda VViS-station. I ett fall var HT-indikationen alltför svag (två stationer med 1 timme i varje) i förhållande till den rejäla åtgärd som gjordes. Till den sista halkan kunde ingen åtgärd kopplas entydigt, kanske beroende på för sent utförd åtgärd. 0 Åtta halkor typ HRl. Tre vädertillfällen stämde bra. Tre var gränsfall där

restsalt eller halkindikation i endast en station kan medföra utebliven åtgärd. I ett fall är det oklart om åtgärden är kopplad till vädret. En halka stämmer

inte, tre stationer indikerar.

0 Fem halkor med HR1 och HRZ blandat. Två vädertillfällen stämmer bra eller mycket bra. HR2 anses bra definierad. I de övriga tre fallen bygger väderbeskrivningen på långvariga angivelser i station 1213. Inga andra sta-tioner indikerar halka. Kan det vara fel på station 1213?

0 Femton längre perioder utan vinterväder. För tolv av perioderna stämde det väl, inga åtgärder har gjorts. I tre fall avvek det. En gång gjordes en åtgärd efter varning från SMHI om snöfall i kombination med hård vind. I ett fall måste sträckor som saltats med lake saltas på nytt. De sträckor som åtgärdats med vanligt salt behövde inte saltas om. Det sista fallet kan bero på för sent vidtagen åtgärd, sehalka typ HT ovan.

Sammanfattningsvis visar jämförelsen mellan väder och åtgärder i driftområde Malmö att 60 % av vädren stämde bra eller mycket bra med vidtagna åtgärder, att 20 % var gränsfall som mycket väl kan vara riktiga, att 15 0/0 var oklara och att

5 % inte stämde.

De väderangivelser som inte kunde kopplas till några åtgärder gällde ett snö-drev och en HRl-indikation under några timmar i tre stationer. Dessutom var en HT-indikation för svag i förhållande till erforderlig åtgärd.

Hässleholm

Personalen i driftområdet har undersökt överensstämmelsen mellan väder och åtgärder under större delen av vinterperioden. Det urval som redovisas nedan

består dock bara av sex veckor, en i varje månad.

Följande vädertyper har jämförts med vidtagna åtgärder. 0 Fyra snöfall. Alla stämde bra.

0 Sex vädertillfällen av typen små snöfall eller halka. Fem av dem stämde bra; det sjätte var ett gränsfall.

0 Elva halkor typ HN och/eller HT. Sex stycken stämde med utförda åtgärder; dock var halkan i flera fall för svagt eller diffust angiven. Tre av halkorna var gränsfall; en HT-timme i en VViS-station hade inte föranlett någon åtgärd. Vid två tillfällen stämde väder och åtgärder dåligt. Tre eller fyra av de sex stationerna angav HT, men inga åtgärder gjordes.

0 Fyra halkor av typ HRl och HRZ blandat. Tre av dem stämde bra, en var ett gränsfall. Vid flera av dessa tillfällen upptäckte man att underkylt regn och duggregn inte identifierades av VViS-stationerna.

0 Tretton längre eller kortare perioder utan vinterväder. För tio av perioderna stämde det väl, inga åtgärder har gjorts. I tre fall har frosthalka eller under-kylt regn föranlett rejäla saltningar och sandningar. Inga indikationer på

halka erhölls.

Sammanfattningsvis visar jämförelsen mellan väder och åtgärder i driftområde Hässleholm att 70 % av vädrenstämde bra med vidtagna åtgärder, att 15 % var gränsfall som mycket väl kan vara riktiga och att 15 0/0 inte stämde. De väderangi-velser som inte kunde kopplas till några åtgärder gällde två tillfällen med indika-tioner på tillfrysning av våta/fuktiga vägbanor. Rejäla åtgärder utfördes vid tre tillfällen på grund av frosthalka eller underkylt regn utan att detta angavs av någon

VViS-station.

Askersund

Urvalet bestod av sex veckor under vintern, i princip en i varje månad. Följ ande vädertyper har jämförts med vidtagna åtgärder.

0 Fyra kraftiga och/eller långa snöfall. Tre av dem stämmer bra med vidtagna åtgärder. Det fjärde snöfallet är felaktigt beskrivet, det ska vara kraftigt snö-drev tillsammans med snöfall.

0 Fyra vädertillfällen av typ små snöfall eller halka. I tre fall stämmer det bra med åtgärderna. I det fjärde fallet smälter snön utan att någon åtgärd

behö-ver göras.

0 Arton halkor, till övervägande del rimfrosthalkor. För tolv av halkorna stämmer väder och åtgärder. I fem fall görs ingen åtgärd p.g.a. att indikatio-nerna avser enstaka timmar och/eller enstaka VViS-stationer. I det sista fallet görs ingen åtgärd trots ganska kraftig indikation.

0 Åtta längre perioder utan vinterväder. I samtliga fall stämde det väl, inga åtgärder har gjorts.

Sammanfattningsvis visar jämförelsen mellan väder och åtgärder i driftområde Askersund att 75 % av vädren stämde bra med vidtagna åtgärder, att 20 % var gränsfall och att 5 % inte stämde. De väderangivelser som inte stämde med åtgär-derna gällde dels ett kraftigt snödrev som inte registreras av VViS, dels en ganska kraftig halkindikation som inte föranlett någon åtgärd.

Östhammar

Urvalet bestod av sex veckor under vintern, en i varje månad. Följ ande vädertyper har jämförts med vidtagna åtgärder.

0 Fyra snöfall med samtidigt snödrev. Det var alltid god överensstämmelse med gjorda åtgärder. Vid tre av tillfällena registrerades dock inte snödrevet i alla stationer, trots att ordentligt drev förekom i hela området. I två fall var angiven snömängd mindre eller mycket mindre än den verkliga.

0 Två snöfall. Båda stämde bra vad gäller såväl åtgärder som snömängder. 0 Åtta vädertillfällen av typen små snöfall eller halka. Tidsperioderna för

väd-ren och åtgärderna stämde bra öveväd-rens i fem fall. Vid två tillfällen var vädret rätt även om inga åtgärder krävdes (snö som smälte respektive kall snö som

blåste bort). Ett vädertillfälle var gränsfall. Den snömängd som VViS och MESAN angav var alldeles för liten vid två tillfällen.

0 Nio halkor typ HRl och HRZ. Fyra av vädren stämde bra och två var gräns-fall. Vid två tillfällen angavs halka upp till fyra timmar eller längre utan att någon åtgärd gjordes. Den nionde halkan borde avgivits som regn på kall

vägbana, HN, i stället för rimfrost.

0 Två halkor typ HN. I det ena fallet kom blötsnö när indikationen var regn/snöblandat regn på kall vägbana. Det andra vädertillfället saknade koppling till åtgärd.

0 En halka typ HT. Vädertillfället stämmer inte med åtgärd, vilket kan bero på att indikationen endast förekom 'i en station. Det är ett gränsfall.

0 Fjorton längre perioder utan vinterväder. För tio av perioderna stämmer det väl; inga åtgärder har gjorts. I fyra fall avviker det. Två gånger gjordes salt-ning och en gång sandades korssalt-ningar utan att några halkindikationer fanns. Ett fall gällde ett snödrev som inte registrerades i någon station.

Sammanfattningsvis visar jämförelsen mellan väder och åtgärder i driftområde Östhammar att 60 % av vädren stämde bra eller ganska bra med vidtagna åtgärder, att 15 % var gränsfall och att 25 % inte stämde. De väderangivelser som inte kunde kopplas till några åtgärder var två rimfrosthalkor och ett tillfälle med regn/snöblandat regn på kall, vägbana (HN). Vid tre tillfällen angavs snödrev bara i en av tre VViS-stationer trots att drev pågick i hela området. En gång missades snödrevet i alla tre stationerna. Två gånger gjordes saltning och en gång sandades korsningar utan att några halkindikationer fanns. Ett halktillfälle borde ha avgivits som regn på kall vägbana, HN, i stället för rimfrost. Angivna snömängder var

ibland för små.

Rättvik

Urvalet bestod av sex veckor under vintern, en i varje månad. Följ ande vädertyper har jämförts med vidtagna åtgärder. 0 Fyra snöfall. Alla stämmer med gjorda åtgärder.

0 Åtta vädertillfällen av typ små snöfall eller halka. Fyra stämmer bra. Fyra stämmer inte eftersom inga åtgärder gjorts. Dessa vädertillfällen kan dock

inte anses felaktiga eftersom det gäller obetydliga snömängder i enstaka sta-tioner.

0 Fyra halkor typ HN. Tre stämmer helt; en är tveksam.

0 Fem halkor typ HT. Fyra stämmer bra och en är ett gränsfall.

0 Sju halkor typ HRl och HR2. Två stämmer bra. Fem halkor är gränsfall då det rör sig om kortvariga indikationer, enstaka stationer eller att restsalt kan finnas kvar.

0 Sjutton längre perioder utan vinterväder. För nio av perioderna stämmer det bra då inga åtgärder gjorts. Fyra stämmer inte eftersom B-vägarna sandats eller plogats. I fyra fall görs saltning utan att VViS visar halka.

Sammanfattningsvis visar jämförelsen mellan väder och åtgärder i driftområde Rättvik att 60 % av vädren stämde bra med vidtagna åtgärder, att drygt 20 % var gränsfall och att 20 % inte stämde. Det som inte stämde gällde dels fyra tillfällen med sandning eller plogrensning på B-vägar utan att vädret anger sådant åtgärds-behov, dels fyra tillfällen då saltning gjordes utan någon halkindikation från VViS.

Bräcke

Urvalet bestod av sex veckor under vintern, en i varje månad.

Följ ande vädertyper har jämförts med vidtagna åtgärder.

0 Två snöfall med samtidigt snödrev. Det ena vädertillfället stämmer bra; för

det andra är det tveksamt om tiderna stämmer överens. 0 Ett snödrev. Det stämmer någorlunda väl.

0 Fem snöfall. Tre av snöfallen stämmer bra med vidtagna åtgärder och två någorlunda bra.

0 Tolv vädertillfällen av typen små snöfall eller halka. Åtta av dem stämmer bra eller ganska bra. För de sista fyra vädren saknas koppling till åtgärder. . - Tio halkor typ HRl och/eller HR2. Av dessa stämmer bara två med vidtagna

åtgärder.

0 Två halkor typ HN. Den ena stämmer mycketbra, det var svår halka, och

den andra rätt bra.

0 Åtta längre perioder utan vinterväder. För fem av perioderna stämmer det väl, inga åtgärder har gjorts. Vid två tillfällen sandade man utan halkindika-tioner och en gång skedde plogning.

Sammanfattningsvis visar jämförelsen mellan väder och åtgärder i driftområde Bräcke att 60 0/0 av vädren stämde bra eller någorlunda bra med vidtagna åtgärder, att 5 % var tveksamma och att 35 % inte stämde. De vädertyper som oftast saknar koppling till åtgärder är rimfrosthalka, 8 st, och små snöfall/halka, 4 st. Vid fyra av dessa vädertillfällen har plogning gjorts p.g.a. snödrev, men drevet har inte indikerats. Vid två tillfällen sandade man utan halkindikation och en gång skedde plogning utan att vädret angav sådant åtgärdsbehov. Det bör nämnas att endast osaltade vägar, B-vägar, finns inom driftområdet. Personal i driftområdet har också noterat att VViS-station 2326 i Fors många gånger avviker från utförda åtgärder och från vad de två andra stationerna anger. Kanske kan höjdskillnaden

var orsaken.

Alla driftområden

Sammanfattningsvis kan konstateras att mellan 5 och 35 % av väderbeskrivning-arna inte stämde överens med vidtagna åtgärder. Medeltalet ligger på nästan 20 %. När man ska bedöma om detta är godtagbar kvalitet eller inte måste man också ta hänsyn till hur allvarliga avvikelserna är. Nedan visas en sammanställning av de

48 tillfällen, bland totalt ca 250 undersökta väderbeskrivningar, då väder och

åtgärder inte stämde överens.

Följande vädertillfällen anges utan att någon åtgärd vidtas, eller utan att någon åtgärd som hänger samman med vädertillfället vidtas.

0 Tolv rimfrosthalkor av 60 undersökta. 0 Fyra små snöfall/halkor av 40 undersökta. 0 Tre halkor av typ HT och HN av 40 undersökta.

0 Ett snödrev av 10 undersökta.

Kommentarer.

- Trots att rimfrosthalka anges ungefär 20 % för ofta är det inget särskilt all-varligt fel. Skälet till detta är bl.a. att mer än hälften av dessa rimfrosthalkor indikeras när det förekommer snövägbana. Då behöver oftast inte någon halkbekämpningsåtgärd göras. Hälften av den bristande överensstämmelsen mellan väder och åtgärder i driftområde Bräcke förklaras av sådan rimfrost-halka.

Att inte alla små snöfall/halkor föranleder åtgärder är nog ganska naturligt. Det är inte något stort fel med tre HT- och HN-halkor eller ett drevtillfälle för mycket.

Följ ande vädertillfällen är svagt angivna eller felaktiga.

Tre snödrev, av 1,0 undersökta, är svagt angivna.

En HT-indikation, av 30 undersökta, är svagt angiven.

Ett halktillfälle anges som rimfrost (HR1+HR2) men borde klassas som

regn/snöblandat regn på kall vägbana (HN).

Kommentar.

- Det är inte bra att nästan vart tredje snödrev är för svagt angivet.

Följande åtgärder utförs utan att något vädertillfälle anges, eller utan att något vädertillfälle som hänger samman med åtgärden anges.

Åtta sandningar, av 50 utförda, på B-vägar. Sju saltningar, av 100 utförda, på A-vägar. En plogning, av 25 utförda, på B-vägar. En saltning p.g.a. underkylt regn.

Sex plogningar, av 1,5 utförda, p. g.a. snödrev.

Kommentarer.

- Att man ibland sandar B-vägar, utan att någon väderbeskrivning anger detta,

22

är vad som kan förväntas eftersom definitionerna på olika halktyper är

framtagna med hänsyn till saltningsåtgärder. Sandning på B-vägar förklarar en stor del av den bristande överensstämmelsen i driftområde Rättvik.

- Mer oroväckande är att väderbeskrivningen missar nästan 10 % av saltning-arna på A-vägar och att nästan hälften av snödreven inte indikeras.

- Riktigt allvarligt är att underkylt regn och duggregn inte kan identifieras. Detta beror emellertid inte på dåliga väderbeskrivningar utan hänger sam-man med de algoritmer som används när nederbördsgivarna i VViS-statio-nerna ska särskilja olika typer av nederbörd. Algoritmerna är numera

änd-rade.

Slutsatsen blir att väderbeskrivningarna som helhet fungerar bra. Ännu bättre kommer de att bli om särskilda kriterier för sandning kan tas fram och om defini-tionerna på snödrev kan förbättras. Ifall de sju saltningarna utan koppling till vädertillfällen ska tolkas som brister i väderbeskrivningarna, eller som en extra gardering mot halka, går inte att avgöra. Man måste hålla i minnet att vidtagna åtgärder inte är något IDO-procentigt facit på om väderbeskrivningarna är tillför-litliga eller inte. Även om ingen åtgärd har vidtagits kan ett vädertillfälle, tex. en

rimfrosthalka, vara helt korrekt beskrivet och vice versa.

9 Större test av väderbeskrivning från VViS

En utvärdering i större skala av väderbeskrivningarnas kvalitet, dvs. hur väl de stämmer överens med vidtagna åtgärder under en hel vinter, bör göras maskinellt på grund av den stora mängden data. De två nedanstående utvärderingsmetoderna har prövats.

9.1 Jämförelse mellan beräknad och faktisk resursåtgång

Jämförelsen mellan beräknad och faktisk resursåtgång görs på följande sätt. Inom varje driftområde knyts en viss schablonmässig resursåtgång, ett antal åtgärds-timmar, till varje typ av väder. Varje vädertillfälle enligt väderbeskrivningen till-delas sedan den schablonmässiga resursåtgång som gäller för respektive vädertyp och driftområde. Resursåtgången summeras för en längre period, tex. per vecka

eller månad, och jämförs slutligen med den faktiska enligt driftområdets åtgärds-redovisning. Detta får vara ett mått på väderbeskrivningens kvalitet.

För att bestämma den schablonmässiga resursåtgången för olika typer av väder definierades väl avgränsade vädertillfällen, s.k. fria väder, som med hög säkerhet kunde kopplas till en faktisk resursåtgång. Redovisningen av de fria vädrens resursåtgång medgav att uppdelning kunde göras på korta och långa snöfall, snö-fall med stor och liten mängd snö, halktillfällen av olika typer och med kort och lång varaktighet osv. Som en hjälp för att beräkna resursåtgången vid dessa fria väder konstruerades ett speciellt datorprogram. Hur detta fungerar beskrivs när-mare i bilaga 9.

När väderbeskrivningar tagits fram för alla driftområden under hela vintern kördes programmet. Det visade sig då att resursåtgången för samma typ av väder varierade mycket kraftigt. Det var också svårt att utläsa var gränser skulle dras

mellan korta och långa snöfall, mellan snöfall med stor och liten snömängd etc.

Eftersom tidsramarna för projektet inte medgav alltför mycket fördjupning i att bestämma schabloner för resursåtgången, valdes i stället att pröva följande förenk-lade utvärdering.

9.2 Jämförelse mellan vädertyp och åtgärdstyp

I denna utvärderingsmetod uteslöts momentet med resursåtgång. I stället kontrol-lerades om snöplogning gjorts under eller några timmar efter varje snöfall enligt väderbeskrivningen, om någon åtgärd mot halka hade vidtagits några timmar före, under eller efter varje identifierat halktillfälle etc.

Utvärderingen gav oväntat dålig koppling mellan väder och åtgärder. Under ca 1 300 identifierade snöfall hittades bara 650 tillfällen då någon åtgärd gjorts på

grund av snöfall. Ungefär samma överensstämmelse, ca 50 070, hittades vid

halk-tillfällena. Bland knappt 1300 halkor enligt väderbeskrivningen gjordes åtgärder p.g.a. halka vid ca 600 tillfällen. Överensstämmelsen vid snödrev var ännu sämre, bara ca 20 0/0. Antalet snödrev var dock litet.

När undersökningen ändrades, så att koppling mellan väder och åtgärder ansågs föreligga oberoende av skälet till åtgärden, ökade överensstämmelsen. För både snöfall och snödrev steg den till 70 % och för halktillfällen till 55 %. För alla vädertyper tillsammans blev överensstämmelsen dock inte bättre än 60 %.

10 Jämförelse mellan MESAN och VViS vad gäller

mängd snönederbörd

Utgående från den väderbeskrivning i form av vädertillfällen som exemplifierats i bilaga 7 har MESAN och VViS jämförts vad gäller mängden snönederbörd. Efter-som det finns en skillnad mellan snömängder enligt MESAN och enligt VViS, vilket nämnts i kapitel 8, har snömängderna räknats om på följande sätt för att få en rättvisande jämförelse. För varje vädertillfälle framräknas starttid enligt den tidigaste VViS-stationen och Sluttid enligt den senaste VViS-stationen. Det första vädertillfället i bilaga 7 avgränsas då av starttiden 28 november kl. 05 och slut-tiden 29 november kl. 04. För denna tidsperiod beräknas snömängder för varje

VViS-station och, som medel-, min- och maxvärden, för de MESAN-ytor som täcker driftområdet. Slutligen beräknas medel-, min- och maxvärden för VViS och

jämförelse görs med motsvarande MESAN-värden.

I bilaga 10 redovisas medelvärden av snömängder enligt MESAN och enligt VViS. Av diagrammen kan följande utläsas för de olika driftområdena.

Malmö

Endast små snömängder har förekommit, högst 5 cm. Med något enstaka undantag visar MESAN alltid större snömängder än VViS. De absoluta skillnaderna är dock små, högst ett par cm.

Hässleholm

Snömängder på upp till drygt 10 cm har registrerats. Ibland visar MESAN störst mängd, ibland VViS. Den procentuella variationen mellan MESAN och VViS är

maximalt 30 %, utom för de allra minsta snömängderna. Absolut sett är skillna-derna små, högst 2-3 cm.

Askersund

Snömängder på upp till drygt 20 cm har förekommit. MESAN visar vanligen mindre mängder än VViS. Skillnaderna är högst ca 30 0/0 eller 3-4 cm.

Östhammar

Snömängder på upp till drygt 20 cm har registrerats. Med undantag för de allra minsta snömängderna anger MESAN i allmänhet mindre mängder än VViS.

Skillnaderna är maximalt ca 50 % eller 7-8 cm.

Rättvik

Snömängder på strax över 20 cm förekommer. MESAN visar vanligen större mängder än VViS. Skillnader på över 50 % är inte ovanliga. I absoluta tal kan skillnaderna uppgå till 10 cm.

Bräcke

I Bräcke har de största snömängderna registrerats, upp till drygt 30 om Det finns en viss tendens till att MESAN anger större mängder än VViS. Skillnaderna upp-går dock till högst 30 % eller ca 6 cm.

Aila driftområden

Sammantaget för alla driftområden finns ingen systematisk skillnad mellan ME-SAN och VViS när det gäller medelvärden för snömängder. Ibland visar den ena

källan högst värden, ibland den andra. Samma sak kan sägas då max- och

minvär-dena studeras; ingen entydig skillnad kan utläsas.

11 Nuläge i projektet, sammanfattning

l Definitioner på olika Vädersituationer på timnivå är framtagna, bilaga 1,

tes-tade i liten skala, reviderade, bilaga 5, och testes-tade i medelstor skala. Som

helhet fungerar definitionerna bra.

2 Ett program är framtaget för att utifrån definitionerna ovan och grunddata från VViS-systemet beskriva vädret timme för timme. Programmet har tes-tats relativt grundligt och bedöms fungera korrekt.

3 En metod är framtagen för att sammanföra de timvisa vädersituationerna till vädertillfällen för en VViS-station i taget, sid 1-3 i bilaga 6. Metoden är

datoriserad och ganska schematisk. Tekniskt fungerar metoden bra, men en

mer finfördelad väderbeskrivning vore önskvärd.

4 En metod är framtagen för att redovisa de enskilda vädren samtidigt från alla

VViS-stationer inom driftområdet (väderbeskrivning för hela driftområdet),

sid 4 i bilaga 6. Metoden är datoriserad och mycket sohematisk. Det finns olika uppfattningar om ifall denna bearbetning är värdefull eller inte. Om metoden ska användas i fortsättningen bör den förfinas.

5 Väderbeskrivningar enligt VViS för de sex driftområdena har testats manu-ellt i medelstor skala. Beskrivningarna bedöms vara av god kvalitet.

6 Två metoder har prövats för att i full skala maskinellt utvärdera väderbe-skrivningarna enligt VViS. Detta har inte lyckats. En av metoderna beskrivs i bilaga 9.

7 En jämförelse har gjorts mellan MESAN och VViS vad gäller mängden snönederbörd, bilaga 10. Jämförelsen har inte visat någon systematisk skill-nad mellan de båda informationskällorna.

8 De olika datorprogram som används för att komma från grunddata enligt VViS och MESAN till en väderbeskrivning för ett helt driftområde är ofta fristående från varandra. Programmen finns antingen på Vägverket eller VTI.

12 Förslag till fortsatt arbete

1 En mindre justering görs av definitionerna på olika vädersituationer på tim-nivå.

2 En metod tas fram för att, framför allt på B-vägnätet, kunna ange behovet av sandningsåtgärder (sandningskriterier).

3 Metoden för att sammanföra timvisa vädersituationer till vädertillfällen för en VViS-station i taget, sid 1-3 i bilaga 6, revideras så att en mer finfördelad väderbeskrivning kan erhållas.

4 En förnyad diskussion tas upp om nyttan med att redovisa vädertillfällen samtidigt från alla VViS-stationer inom driftområdet (väderbeskrivning för

hela driftområdet), sid 4 i bilaga 6. Om diskussionen visar att en sådan

redo-visning behövs, bör metoden ses över.

5 En utredning görs av vilka resurser, kostnader och tidsperspektiv som erfordras om rutiner ska skapas för att ute på ett driftområde maskinellt

28

kunna genomlöpa hela kedjan från grunddata enligt VViS och MESAN till en Väderbeskrivning för hela driftområdet.

6 Diskussion av Om det ska göras en utökad test av Vaderdata från MESAN och VViS-systemet under Vintern 1997/98.

13 Referenser

Häggmark, L, Ivarsson, K-I och Olefsson, P-O: MESAN-mesoskalig analys. SMHI Rappert RMK 75: 1997.

Bilaga 1 Sid 1 (3)

1997-03-10

DEFINITIONER PÅ OLIKA VÄDERSITUATIONER

Gemensamt för vädersituationerna nedan är att de redovisas på timnivå och att angivna villkor ska vara uppfyllda under två på varandra följande 1/2-timmesmät-ningar om inget annat sägs. Uppmätt snömängd redovisas oberoende av vädersitu-ation. Underlaget för beräkningarna hämtas från VViS- stationer.

Särskilt väder, typ 1 (SV1)

Särskilt väder, typ 1 definieras som att vindhastigheten ska uppgå till minst V(SV1) m/s samtidigt som drevbenägen snö förekommer. Vid efterföljande utvärdering kommer även varaktigheten T(SVl) tim att beaktas. Värdena på V(SV1) och T(SVI) bestäms av varje region.

Drevbenägen snö förekommer om alla fyra villkoren nedan är uppfyllda.

l. Snöfall har förekommit under de senaste 14 dygnen räknat från den timme då vindvillkoret enligt ovan var uppfyllt. Snömängden ska uppgå till minst 2,0 cm i fast form räknat under en 24- timmarsperiod.

2. Under sista snöfall med minst 2,0 cm snömängd har lufttemperaturen alltid

varit lägre än 0,0 OC räknat som 1Aa-timmesvärden.

3. Efter sista snöfall med minst 2,0 cm snömängd har regn eller snöblandat regn inte förekommit.

4. Efter sista snöfall med minst 2,0 cm snömängd har lufttemperaturen, räknat som 1/2-timmesvärden, varit högre än +0,5 OC högst 12 gånger (6 timmar sammanlagt, inte nödvändigtvis i följd).

Särskilt väder, typ 2 (SV2)

Särskilt väder, typ 2 definieras som att snöintensiteten ska uppgå till minst I(SV2) cm/tim i genomsnitt under varaktigheten T(SV2) tim. Värdena på I(SV2) och T(SV2) bestäms av varje region. Någon särskild beräkning och redovisning av särskilt väder, typ2 behöver inte göras, eftersom genomsnittlig intensitet och varaktighet kan beräknas utifrån redovisningen av snöfall, se nedan.

Bilaga 1 Sid 2 (3)

Snödrev (D)

Snödrev definieras som att vindhastigheten ska uppgå till minst V(D) men högst V(SV1)m/s samtidigt som drevbenägen snö förekommer. Vid efterföljande utvärdering kommer även varaktigheten T(D) tim att beaktas. Värdena på V(D) och T(D) bestäms av varje region.

Drevbenägen snö definieras på samma sätt som för särskilt väder, typ 1.

Halka (HN, HT och HR)

Tre typer av halktillfällen kan förekomma.

l HN = halka på grund av regn eller snöblandat regn på kall vägbana. Då ska följande villkor vara uppfyllda:

0 regn eller snöblandat regn faller

0 vägytans temperatur är lägre än 0,0 0C.

2 HT = halka på grund av att fuktiga/våta vägbanor fryser till. Då ska följande villkor vara uppfyllda:

0 vägytans temperatur sjunker under 0,0 0C

0 det regnar eller relativa luftfuktigheten är 2 96 % inom 6 timmar innan väg-ytans temperatur sjunker under 0,0 0C.

3 HR = halka på grund av rimfrostutfällning. Då ska följ ande villkor vara uppfyllda:

0 vägytans temperatur ska vara minst 0,5 OC lägre än daggpunktstemperaturen 0 vägytans temperatur ska vara lägre än 0,0 OC.

Snöfall (S)

Vädersituationen snöfall innebär att nederbördstypen snö förekommer oberoende av intensitet. I redovisningen anges mängd snö per timme.

Bilaga 1 Sid 3 (3)

Beräkningsordning

För att renødla Vädersituationerna anses de Ömsesidigt uteslutande. Beräknings-ordningen mellan Vädersituationerna är följande.

1. Särskilt Väder, typ 1.

Snödrev. Halka, typ HN. Halka, typ HT. Halka, typ HR. Snöfall.

.

m

s

n

êws

v

VTI notat 63-1997

Bilaga 2 Sid 1 (3)

REPRESENTATIVA VViS-STATIONER OCH

ERFORDERLIGT ANTAL MESAN-YTOR

Driftområde Malmö

Stations- Använda* Vinddata från

nummer mätdata station nr.

1201

N,T,L,V

-1203 N,T,L,V

-1208

N,T,L,V

-1209 N,T,L,V -1210 N,T,L,V -121 l N,T,L,V -1212 N ,T,L,V -1213 N,T,L,V -1219 N,T,L,V -Antal MESAN-ytor: 8 st. Driftområde Hässleholm

Stations- Använda Vinddata från

nummer mätdata * station nr.

1 1 1 1 N ,T,L,V -1 -120 N,T,L l 1 11 1 1 16 N,T,L 1 1 1 1 1 1 14 N,T,L,V -1 -1 -12 N,T,L 1 1 14 1 1 15 N,T,L,V -Antal MESAN-ytorz 16 st.

* Typer av mätdata, förkortningar: N = nederbörd

T = temperatur L = luftfuktighet V = Vindhastighet

Bilaga 2

Sid 2 (3) Driftområde Askersund

Stations- Använda Vinddata från

nummer mätdata * station nr.

1 801 N,T,L 1 823

1814 N,T,L,V

-1 82-1 N,T,L 18 14

Antal MESAN-ytor: 11 st. Driftområde Östhammar

Stations- Använda Vinddata från

nummer mätdata * station nr.

0307 N,T,L,V

-0312 N,T,L 0311

0320 N,T,L,V

-Antal MESAN-ytor: 7 st.

* Typer av mätdata, förkortningar: N = nederbörd

T = temperatur L = luftfuktighet V = Vindhastighet

Bilaga 2

Sid 3 (3) Driftområde Rättvik

Stations- Använda Vinddata från

nummer mätdata * station nr.

2006 N,T,L 2016 2016 N,T,L,V -2025 N,T,L,V -2030 N,T,L,V -Antal MESAN-ytor: 25 st. Driftområde Bräcke

Stations- Använda Vinddata från

nummer mätdata * station nr.

23 19 N,T,L,V

-2325 N,T,L,V

-2326 N,T,L,V

-Antal MESAN-ytor: 18 st.

* Typer av mätdata, förkortningar: N = nederbörd

T = temperatur L = luftfuktighet V = vindhastighet

Bilaga 3 Sid 1 (l)

GRÄNSVÄRDEN FÖR VISSA VARIABLER

Gränsvärden

Driftområde V(SV1) T(SVl) V(DREV) T(DREV) I(SV2) * T(SV2)

[m/s] [tim] [m/s] [tim] [cm/tim] [tim]

Malmö 2 8 2 4 2 5 2 4 2 0,75 2 8 Hässleholm 2 8 2 4 2 5 2 4 2 0,75 2 8 Askersund 2 10 > 2 2 5 - > 6 2 4 > 2 2 24 Östhammar .2 10 > 2 2 5 - > 6 2 4 > 2 2 24 Rättvik - - 2 5 - > 1,5 2 2 > 1,0 _>__ 5 Bräcke - - 2 5 - > 1,0 2 5

Kommentarer:

- Vädersituationen särskilt väder, typ 1 (SVl) är intedefinierad i driftområde Rättvik och Bräcke.

- Fyra driftområden har ingen precisering av varaktigheten hos snödrev.

- I Askersund, Östhammar och Rättvik definieras särskilt väder, typ 2 med två kombinationer av snöintensiteter, I(SV2), och varaktigheter, T(SV2).

Antingen kombineras en högre snöintensitet med en kortare varaktighet eller

tvärtom.

* Avser medelvärde under T(SV2) tim

VTI notat 63-1997 Da tum : 1996 -1 1-28 Ti m m e 0 10 12 15 16 19 22 VV iS -s ta ti on 12 01 Väd er si tua ti on HN HN SV 1 SV 1 Sn öm än gd (m m) 5. 6 5. 0 VV iS -s ta ti on 1 2 0 3 Väd er si tua ti on Sn öm än gd (mm) VV iS -s ta ti on 1 2 0 8 Väd er si tua ti on Sn öm ängd (m m) VV iS -s ta ti on 1 2 0 9 Väd er si tua ti on Sn öm än gd (m m) VV iS -s ta tion 1 2 1 0 Väd er si tua ti on Sn öm än gd (m m) VV iS -s ta ti on 12 11 Väd er si tua ti on Sn öm än gd (m m) VV iS -s ta ti on 12 12 Väd er situa ti on Sn öm än gd (m m) VV iS -s ta ti on 121 3 Väd er si tua ti on Sn öm än gd (m m) VV iS -s tati on 1 2 1 9 Väd er si tua ti on Sn öm än gd (m m) 0. 7

VÄ

0 Bilaga 4 Sid1(1) O

Bilaga 5 Sid 1 (3)

1997-06- 1 1

REVIDERADE DEFINITIONER PÃ OLIKA

VADERSITUATIONER I VVIS-SYSTEMET

Gemensamt för vädersituationerna nedan är att de redovisas på timnivå och att angivna villkor ska vara uppfyllda under två på varandra följande 1/2-timmesmät-ningar om inget annat sägs. Uppmätt snömängd redovisas oberoende av Vädersi-tuation. Underlaget för beräkningarna hämtas från VViS-stationer.

Särskilt väder, typ 1 (SV1)

Särskilt väder, typ 1 definieras som att vindhastigheten ska uppgå till minst V(SV1) m/s samtidigt som drevbenägen snö förekommer. Vid efterföljande utvärdering kommer även varaktigheten T(SV1) tim att beaktas. Värdena på

V(SV1) och T(SV1) bestäms av varje region.

Drevbenägen snö förekommer om alla fyra villkoren nedan är uppfyllda.

l. Snöfall har förekommit under de senaste 14 dygnen räknat från den timme då vindvillkoret enligt ovan var uppfyllt. Snömängden ska uppgå till minst 2,0 cm i fast form räknat under en 24- timmarsperiod.

2. Under sista snöfall med minst 2,0 cm snömängd har lufttemperaturen, räknat som 1/2-timmesvärden, varit högre än + 0,5 °C högst 6 gånger (3 timmar sam-manlagt, inte nödvändigtvis i följd).

3. Efter sista snöfall med minst 2,0 cm snömängd har regn eller snöblandat regn, räknat som 1/2-timmesangivelser, förekommit högst 3 gånger (11/2 timme sam-manlagt, inte nödvändigtvis i följd).

4. Efter sista snöfall med minst 2,0 cm snömängd har lufttemperaturen, räknat som 1/2-timmesvärden, varit högre än +0,5 OC högst 12 gånger (6 timmar sam-manlagt, inte nödvändigtvis i följd).

Bilaga 5 Sid 2 (3)

Särskilt väder, typ 2 (SV2)

Särskilt väder, typ 2 definieras som att snöintensiteten ska uppgå till minst I(SV2) cm/tim i genomsnitt under varaktigheten T(SV2) tim. Värdena på I(SV2) och T(SV2) bestäms av varje region. Någon särskild beräkning och redovisning av särskilt väder, typ 2 behöver inte göras, eftersom genomsnittlig intensitet och varaktighet kan beräknas utifrån redovisningen av snöfall, se nedan.

Snödrev (D)

Snödrev definieras som att vindhastigheten ska uppgå till minst V(DREV) men högst V(SVI) m/s samtidigt som drevbenägen snö förekommer. Vid efterföljande utvärdering kommer även varaktigheten T(DREV) tim att beaktas. Värdena på V(DREV) och T(DREV) bestäms av varje region.

Drevbenägen snö definieras på samma sätt som för särskilt väder, typ 1.

Snöfall (S)

Vädersituationen snöfall innebär att nederbördstypen snö förekommer oberoende av intensitet. I redovisningen anges mängd snö per timme.

Halka (HN, HT, HR1 och HR2)

Fyra typer av halktillfällen kan förekomma.

l. HN = halka på grund av regn eller snöblandat regn på kall vägbana. Då ska följ ande villkor vara uppfyllda:

0 regn eller snöblandat regn faller

0 vägytans temperatur är lägre än + 1,0 0C.

2. HT = halka på grund av att fuktiga/våta vägbanor fryser till. Då ska följ ande villkor vara uppfyllda:

0 vägytans temperatur sjunker under + 1,0 0C

0 det regnar eller faller snöblandat regn eller så är relativa luftfuktigheten 2 96 0/0 inom 6 timmar innan vägytans temperatur sjunker under + 1,0 OC.

Bilaga 5 Sid 3 (3)

3. HRl = halka på grund av måttlig rimfröstutfällning. Då ska följ ande villkör vara uppfyllda:

0 vägytans temperatur ska vara minst 0,5 OC lägre än daggpunktstemperaturen 0 vägytans temperatur ska vara lägre än + 1,0 0C.

4. HR2 = halka på grund av kraftig rimfröstutfällning. Då ska följ ande villkor vara uppfyllda:

0 vägytans temperatur ska vara minst 2,0 OC lägre än daggpunktstemperaturen 0 vägytans temperatur ska vara lägre än + 1,0 oC.

Övriga vädersituationer (R och SR)

För att få en fullständig bild av nederbörden kompletteras väderbeskrivningen med R = regn och SR = snöblandat regn.

Beräkningsordning

För att renodla vädersituationerna anses de ömsesidigt uteslutande. Beräknings-ördningen mellan vädersituationerna är följ ande.

Särskilt väder, typ 1. Snödrev. Snöfall. Halka, typ HN. Halka, typ HT. Halka, typ HR2. Halka, typ HRl. S Q M H ÄP JN . VTI notat 63- 1997

Bilaga 6 Sid 1 (4)

METOD FÖR BESKRIVNING AV

VÄDERTILLFÄL-LEN

Utgående från de valda definitionerna på olika vädersituationer har det konstrue-rats ett datorprogram som med hjälp av grunddata från VViS-systemet beskriver vädret timme för timme och station för station under vintern. För att omforma dessa detaljerade väderbeskrivningar till grövre sådana behöver regler tas fram, dels för att avgränsa olika vädertyper från varandra, dels för att sammanföra tim-mar med likartat väder till längre perioder, vädertillfällen. Dessa regler samman-fattas sedan i ett datorprogram som räknar fram de olika vädertillfällena och anger de väsentliga egenskaperna hos varje vädertillfälle.

Detta första försök att beskriva vädret under en hel vinterperiod utgår från ett fåtal enkla regler för att avgränsa/sammanföra de enskilda vädertimmarna. I ett senare skede kan man, om så önskas, bygga på med mer sofistikerade regler.

Gemensamt för alla avgränsningar som anges nedan är att de görs för en VViS-station i taget.

Avgränsning av snöfall

1. Den första timmen under vintern med snönederbörd identifieras. Den sista timmen med snönederbörd i det första snöfallet identifieras. Denna är funnen

när det finns ett uppehåll till nästa timme med snönederbörd på minst 6 tim. Se figur 1 nedan.

snöfall S 5 tim snöfall 2 6 tim snöfall

< > <--- --> <---__>

snöfall l snöfall 2

< > <--- -->

Figur 1 Avgränsning av snöfall

Bilaga 6 Sid 2 (4)

2. På samma sätt avgränsas de följ ande snöfallen under vintersäsongen. 3. Alla snöfall med mindre än 2,5 mm snömängd plockas bort.

4. För varje snöfall, definierat genom sin start- och sluttidpunkt, anges följande uppgifter:

- varaktighet för snöfallet = tid från starttidpunkt till sluttidpunkt (tim). - snömängd (mm).

- antal timmar med olika vädertyper, t.ex. S, HN eller HRl (tim).

Avgränsning av särskilt väder, typ 1 (SV1) och snödrev (D)

1. Den första timmen under vintern med SV] eller D identifieras. Den sista

tim-men under detta första tillfälle med SVl eller D identifieras. Denna är funnen när det finns ett uppehåll till nästa timme med SVl eller D på minst 6 tim. (Detta är samma regel som vid avgränsning av snöfall).

. På samma sätt avgränsas de följande tillfällena med SVl eller D under

vinter-säsongen.

. Varaktigheten hos de funna SVl_ respektive D-tillfällena testas på följande

sätt:

- om SVl förekommer 2 4 timmar i följd i driftområde Malmö och Hässle-holm eller 2 3 timmar i följd i driftområde Askersund och Östhammar så föreligger särskilt väder, typ 1. I annat fall finns bara spridda timmar med SVl eller inga SVl-timmar alls.

- om D förekommer _>_ 4 timmar i följd så föreligger snödrev. Eftersom SVl är en kraftigare form av D så räknas t.ex. även enfyratimmarskombination av

typen D, D, SVl, D som ett snödrev.

. Om det är högst 5 timmar mellan ett tillfälle med SVl eller D och ett tidigare avgränsat snöfall så förlängs snöfallet fr.o.m. SVl- eller D-tillfällets start eller tom. SVl- eller D-tillfällets slut. Timmarna med SVl och/eller D i början eller slutet räknas in i det förlängda snöfallet på samma sätt som de väder som ligger inne i det ursprungliga snöfallet. Om snödrev eller särskilt väder, typ 1 föreligger, d.v.s. varaktighetskravet är uppfyllt, markeras detta med D eller SVl

i en särskild kolumn.

Bilaga 6 Sid 3 (4)

5. Om det är minst 6 timmar mellan ett tillfälle med SVl eller D och ett tidigare avgränsat snöfall så anges D- eller SVl-tillfället som ett separat väder. För varje sådant väder, definierat genom start- och sluttidpunkten, anges följande uppgifter:

- varaktighet för D- eller SVl-tillfället = tid från starttidpunkt till sluttidpunkt

(tim).

- om varaktighetskravet för särskilt väder, typ 1 eller snödrev är uppfyllt (mar-kering med SVl eller D i särskild kolumn).

- antal timmar med olika vädertyper (tim).

Avgränsning av halktillfällen

1. Under de tidsperioder då snöfall, förlängda snöfall, SVl eller D förekommer

samt 6 timmar efter sådant väders slut prövas inga avgränsningar av halktillfäl-len. För kvarvarande perioder görs följ ande tester.

Vid avgränsning av ett halktillfälles start och slut likställs alla typer av halka, d.v.s. HN, HT, HRl och HR2. Avgränsningen görs som vid snöfall; om uppe-hållet mellan två på varandra följande halktimmar är minst 6 timmar erhålls ett

nytt halktillfälle, i annat fall fortsätter det första.

För varje funnet halktillfälle, definierat genom sin start- och sluttidpunkt, anges följande uppgifter:

- varaktighet för halktillfället = tid från starttidpunkt till sluttidpunkt (tim). - antal timmar med olika vädertyper (tim). I denna redovisning särskiljs de

fyra typerna av halka.

Halktillfällena kan väntas bli av högst olika varaktighet, allt ifrån en enstaka HT-timme upp till flera dygn där HRl och HR2 dominerar.

Kvarvarande vädertyper

I detta steg identifieras de väder som inte plockats ut i avgränsningarna ovan. Sådana kvarvarande väder kan exempelvis uppkomma därför att avgränsningarna

inte blivit heltäckande eller på att bortfall, X-markering, förekommer i

VViS-sta-tionerna.

Bilaga 6 Sid 4 (4)

Sammanställning av väderbeskrivningen

Genom att alla funna vädertillfälen till sist sorteras kronologiskt erhålls en

komp-lett väderbeskrivning för hela vintern för en VViS-station i taget.

Därefter behöver ytterligare en sortering göras för att tidsmässigt jämka sam-man resultaten från de olika VViS-stationerna. Då kan sam-man redovisa vädret paral-lellt från samtliga stationer som är representativa för det aktuella driftområdet. Följande regel för sortering används för närvarade. Om, vid den kronologiska sorteringen, tidsskillnaden mellan en VViS-stations sluttid och efterföljande sta-tions starttid är 6 timmar eller mer så anses ett nytt vädertillfälle börja. Om tids-skillnaden är högst 5 timmar så fortsätter samma vädertillfälle.

VTI notat 63- 1997

V

ÄD

E

R

B

E

S

K

R

I

V

N

I

N

G

F

ÖR

D

R

I

F

T

O

M

R

ÃD

E

M

A

L

M

Ö

VV iS -st at io n St ar t-ti dp un kt Sl ut -ti dp un kt Vara k-ti gh et (t im ) Öve r-sikt li gt väd er S V 1 el le r Dr ev An ta l timm ar me d föl ja nde väd er typ er Sn ömän gd (m m) H N HT HR 1 HR2 SV 1 D r e v Sn ö- _fall VV iS M E S A N m e d e l M ES A N mi n M E S A N ma x 12 01 12 03 12 08 1201 1209 1210 1212 1213 1211 1219 0912 1203 1208 1213 1201 1211 1219 1212 96 -1 1-28 2

96

-1

1-28

96 -1 1-29 : 96 -1 1-29 : 96 -1 1-29 : 96 -1 1-29 2 96 -1 1-29 : 96 -1 1-29 : 96 -1 1-29 : 96 -1 1-29 : 05 _:05 96 -1 1-28 : 96 -1 1-28 : 96 -1 1-28 : 96 -1 1-28 : 96 -1 1-28 : 96 -1 1-28 : 96 -1 1-28 : 96 -1 1-28 : 06 07 07 07 07 07 08 09 08 09 09 09 10 10 10 11 96 -1 1-28 : 96 -1 1-29 : 96 -1 1-29 : 96-1 1-29 : 96 -1 1-29 : 96 -1 1-29 2 96 -1 1-29 : 96 -1 1-29 : 96 -1 1-29 : 96 -1 1-28 : 96 -1 1-29 : 96 -1 1-29 : 96 -1 1-29 2 96 -1 1-29 : 96-1 1-29 Z 96 -1 1-29 : 96 -1 1-29 : 96 -1 1-29 : 07 01 03 04 02 01 02 03 02 21 11 10 12 12 11 12 12 12 20 21 21 19 18 19 20 18 m-oom-va-I COCDCDCDCOCDCDCDCD (DICDCDIIII

FNNT_

19 21 21 19 18 17 20 18 12 LO

cv LDv-NGFLDOONNCDNNY-NNY- VOOOVOOOO

1 42 43 43 43 43 43 43 43 37 LDNLOLOLOLOLOV

0 _{27 27 27 27 27 27 27 27 26} OOOOOOOO

53 54 54 54 53 54 54 54 47 11 11 11 11 11 11

SAMMANFATTANDE VADERBESKRIVNING

VTI n0tat 63- 1997

VÄD

ER

BE

SK

RI

VN

IN

G

F

ÖR

D

R

I

F

T

O

M

R

ÃD

E

M

A

L

M

Ö

VV iS -St ar t-Sl ut -Va ra k-Öve r-SV 1 An ta l ti mm ar me d följa nd e väd er typ er Sn öm än gd (mm) st at io n tidp un kt ti dp un kt ti gh et si kt li gt el ler HN HT HR 1 HR 2 SV 1 Dr ev Sn ö-VV iS M E S A N M E S A N M E S A N (t im ) väd er Dr ev fal l me de l min ma x 12 08 96 -1 1-29 :1 9 96 -1 1-30 : 11 16 S 14 40 25 41 12 03 96 -1 1-29 :2 0 96 -1 1-30:0 9 13 1 6 5 24 39 12 11 96 -1 1-29 :2 0 96 -1 1-30 :0 2 6 5 10 13 21 12 12 96 -1 1-29 :2 0 96 -1 1-30 :0 9 13 1 10 12 24 39 12 19 96-1 1-29 :2 0 96 -1 1-30 :0 8 12 5 6 24 39 12 09 96 -1 1-29 :2 1 96-1 1-30 20 8 11 10 26 24 39 12 13 96 -1 1-29 :2 1 96 -1 1-30 :0 8 11 1 9 26 24 39 12 10 96 -1 1-30 20 0 96 -1 1-30 :0 9 9 7 9 20 33 VNNNNNNF (ONOOQCON (DCDCDCDCDCDCD 12 11 96 -1 1-30 208 96 -1 1-30 z1 0 2 H 2 0 3 0 7 12 13 96 -1 1-30 :21 96 -1 2-01 :0 7 10 H 3 2 0 0 0 0 12 08 96 -1 1-30 :2 3 96-1 2-01 :0 0 1 H 1 0 0 0 0

Bilaga 7 Sid 2 (2)

VTI notat 63-1997 Da tum : 19 96-1 1-28 T i mm e 0 10 12 19 20 22 23 VV iS -s ta ti on 12 01 Väd er si tua ti on H N H N SV 1SV 1 Sn ömän gd (m m) 5.6 5. 0 1. 4 VV iS -s ta ti on 1203 Väd er si tua ti on Sn öm än gd (m m) VV iS -s ta ti on 1208 Väd ersi tua ti on Sn öm än gd (m m) VV iS -s ta tion 1 2 0 9 Väd er si tua ti on Sn öm än gd (m m) C) VV iS -s ta ti on 1 210 Väd er si tua tion Sn öm ängd (m m) VV iS -s tati on 12 11 Väd ersi tua ti on Sn öm än gd (m m) VV iS -s ta ti on 1 2 1 2 Väd er si tua ti on Sn öm än gd (mm) VV iS -s ta ti on 12 13 Väd er si tua ti on Sn öm än gd (m m) VV iS -s ta ti on 1 2 1 9 Väd er si tua ti on Sn öm än gd (mm)

VADERBESK

O

RIVNING PA

O

TIMNIVA UNDER TRE DYGN

VTI notat 63-1997 Da tum : 19 96 -1 1-29 T i m m e 0 10 12 20 22 VV iS -s ta ti on 12 01 Väd er si tua tion HN HN HN Sn öm än gd (m m) CEO CEO VV iS -s ta tion 1 2 0 3 Väd er si tua ti on H N HN Sn öm än gd (m m) 00 VV iS -s ta tion 12 08 Väd er si tua ti on Sn öm än gd (m m) VV iS -s ta ti on 1 2 09 Väd ersi tua ti on Sn öm än gd (m m) VV iS -s ta ti on 1 2 10 Väd er si tua tion Sn öm än gd (m m) ECO VV iS -s ta ti on 12 11 Väd er si tua ti on H N H N H N Sn öm än gd (m m) VV iS -s ta ti on 1 2 1 2 Väd er si tua ti on H N HN Sn öm än gd (m m) VV iS -s ta ti on 1 2 1 3 Väd er si tua ti on Sn öm än gd (m m) VV iS-s ta ti on 1 2 1 9 Väd er si tua ti on Sn öm än gd (m m)

Sid 2 (3)

Bilaga 8

VTI notat 63-1997 Da tum : 1996 -1 1-30 T i mm e 0 21 22 VV iS -s ta ti on 1201 Väd er si tua ti on Sn öm än gd (m m) CEO CEO IC 0:0 CEO (Ica CEO [to CEO VV iS -s ta ti on 1 2 0 3 Väd er si tua ti on HN HN HN HN Sn öm än gd (m m) 13:0 CEO CEO VV iS -sta ti on 1 2 0 8 Väd er si tua ti on H T Sn öm än gd (m m) VV iS -s tati on 1 2 0 9 Väd er si tua ti on HN Sn öm än gd (m m) CIO CEO VV iS -s ta ti on 1 2 1 0 Väd er si tua ti on Sn öm än gd (m m) CEO rIo [IC CEO VV iS -s ta ti on 12 11 Väd er si tua ti on HN H N H N Sn öm än gd (m m) IC VV iS -s ta ti on 1 2 1 2 Väd er si tua ti on H N H N HR 1 Sn öm än gd (m m) VV iS -s ta ti cn 1 2 1 3 Väd er si tua ti on H N H N HR 1 H T Sn öm än gd (m m) VV iS -s ta ti on 12 19 Väd er si tua ti on HN HN HN Sn öm än gd (m m)

Sid 3 (3)

Bilaga 8

Bilaga 9 Sid 1 (3)

Drift och underhåll 1997-] 1-05

Hans Velin

METOD FÖR ATT__ BESTÄMMA RESURSÅTGÄNG FÖR

OLIKA TYPER AV VADER

För att få en uppfattning om vilka insatser som krävs vid olika vädersituationer skapades något som kallades fria väder . Eftersom åtgärderna inte kan relateras till någon speciell VViS-station avser de fria vädren hela driftområdet.

Tanken var att man med säkerhet kan koppla de åtgärder som krävs för en speciell vädersituation till just denna vädersituation och ingen annan. En förhoppning med denna metod var att man skulle kunna reda ut om det fanns några nivåer i snömängder och -intensiteter för att man skall salta, ploga eller ploga flera omgångar, vidare hur många/mycket indikationer på halka som krävs för att man skall åtgärda en, två eller tre gånger.

Tillvägagångssätt för att skapa fria väder

0 Förmodligen åtgärdas inte små snöfall, därför sorterades små snöfall bort. Med små snöfall avsågs snöfall på totalt sett mindre än eller lika med 2,5 mm snö/VViS-station (det kan förekomma regionala skillnader om vilka mängder som krävs för att man skall åtgärda snöfallet). I de små snöfallen kan uppehållsväder på en timme förekomma.

0 Varje driftområde och timma delas in i

- Snöfall: Om det på någon VViS-station i driftområdet förekommit snöfall. - Snödrev: Om det inte fallit någon snö men någon VViS-station indikerar

snödrev. Här ingår även särskilt väder, typ 1.

- Halka: Då varken snöfallit eller snödrev förekommit men någon VViS-station indikerar någon form av halka.

0 De fria vädret gäller för hela driftområdet d.v.s. då någon VViS-station indikerar någon vädersituation råder vädret för hela driftområdet.

0 Då två på varandra följande snöfall och/eller snödrev slutar respektive startar med mindre än 6 timmars mellanrum slås dessa samman till ett väder.

De kriterier för fria vädersituationer som använts framgår av tabellen på nästa sida.