SOCIALA MEDIER OCH DESS
PÅVERKAN PÅ UNGDOMARS
PSYKISKA HÄLSA - UTIFRÅN
PROFESSIONELLAS SYNVINKEL
FÖRFATTARE: ZAHRAA ALMALIKI
Examensarbetet i socialt arbete Malmö universitet 15 hp Hälsa och samhälle Socionomprogrammet 205 06 Malmö
SOCIAL MEDIA AND ITS IMPACT ON
TEENNAGERS MENTAL HEALTH -
FROM THE PERSPECTIVE OF
PROFESSIONALS
ZAHRAA ALMALIKI
Almaliki Z. Social media and its impact on teenagers mental health - from the perspective of professionals. Degree project in Social work 15 högskolepoäng. Malmö university: Faculty of Health and Society, Department of Social Work, 2020.
The aim of this study was to investigate how negative effects of social media affect teenagers’ mental health, and to find out the interventions performed by professionals that work with teenagers in various ways. A qualitative method has been used in this study based on semi-structured interviews with four professionals in different fields. Two perspectives have been used to analyze the results; teenagers’ presentation of themselves in front of others and how teenagers create an identity through others. The result of the study show that social media can affect teenagers’ mental health through passive using of a chosen platform. The study also shows that teenagers could form an addiction to smartphones and social media while at the same time risk mental illness when comparing themselves to others.
Furthermore, it is shown in the study that teenagers prefer to present a positive image of themselves on social media which could set pressure on them to constantly show their best sides. Another risk of social media is cyberbullying that causes mental illness for teenagers, where professionals intervene through dialogues. The study shows that some professionals’ lack information on how to deal with teenagers that indirectly express a form of mental illness because of social media. Finally, the study shows that teenagers may not be aware of the negative side of social media which encourages more efforts from professionals to raise teenagers’ awareness about this phenomenon.
Keywords: cyberbullying, mental health, negative effects, social media, teenagers
FÖRORD
Jag vill tacka min handledare för all vägledning under uppsatsens gång. Även vill tacka min familj och vänner för all stöd och uppmuntran. Vidare vill jag tacka mina underbara och engagerade intervjupersoner som har inspirerat mig ytterligare att skriva om ämnet. Tack!
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING OCH PROBLEMFORMULERING……….4
1.1 Syfte ………...5 1.2 Frågeställningar………..………....………..5 1.3 Avgränsning………...5 1.4 Begreppsdefinition………...5 1.4.1 Internet………...5
1.4.2 Sociala medier - instagram och snapchat………....5
1.4.3 Psykisk ohälsa………...6
1.4.4 Nätmobbning………....6
2. TIDIGARE FORSKNING………. 7
2.1 Sociala mediers påverkan på psykiska hälsan och välbefinnandet hos ungdomar.7 2.2 Smartphone stress……….. 8
2.3 Att jämföra sig med andra………..9
2.4 Det sociala samspelet inom sociala medier………9
3. TEORI……….11
3.1 Spegeljaget……….11
3.2 Det dramaturgiska synsättet………...……11
4. METOD………...13
4.1 Kvalitativ metod - intervju………..……...13
4.2 Urval och tillvägagångssätt………....13
4.3 Analysmetod………...15
4.4 Etiska överväganden………...16
4.5 Förförståelse………...16
4.6 Validitet och reliabilitet ………...17
5. RESULTAT OCH ANALYS……….19
5.1 Påverkan av sociala medier………...19
5.2 Att få bekräftelse via sociala medier……….22
5.3 Professionellas åtgärder……….25
6. DISKUSSION………30
REFERENSLISTA………...32
1. INLEDNING OCH PROBLEMFORMULERING
Människan lever idag i en teknisk revolution som har möjliggjort en gränslös kommunikation med endast tre knapptryck ifrån att kontakta vänner och familj. Trots detta visar studier på att psykiskt ohälsa och isolering ökar bland unga. I en rapport från Svenska Yle (2018) framgår det att ungdomar i genomsnitt lägger 3-4 timmar av sin tid på att nätverka med människor via sociala medier per dag vilket fortsätter att öka dagligen. Idag är det även tydligt att internet är lika viktigt redskap i fritiden som det är i skolan (Svenskarna och internet, 2017). I en rapport från Folkhälsomyndigheten (2018) skrivs det att digitaliseringen har orsakat att allt fler spenderar tid framför skärmar av olika slag. Skärmtiden har visat sig ha ett samband med skolelevers hälsa där det framkommer att psykosomatiska symptom börjar bli allt vanligare bland unga som har en lång skärmtid. I de psykosomatiska symptomen ingår nedstämdhet, irritation, ont i magen, huvudvärk, sömnsvårigheter, ont i ryggen och yrsel
(Folkhälsomyndigheten, 2018). Analysen visar att skärmtiden har ett samband med elevers psykiska hälsa. Hansen (2019, s. 142) skriver att barn och ungdomar med skärmtiden över två timmar ökar risken för depression. Ångest och depression är dubbelt så vanligt bland de som använder skärmar sju timmar per dag än de som är sparsamma med skärmtiden. Hansen menar att allt flera ungdomar har svårigheter med sömnen, då man tenderar att bli en
“kvällsmänniska” på grund av skärmarna (2019, s. 139-140). I en undersökning visade det sig att studenter som använder mobilerna oftare var ensammare, hade låg självförtroende och en större del var deprimerade (Hansen 2019, s. 85). Hansen fortsätter påpeka att överdrivet användande av mobilen bidrar till en stillasittande livsstil social isolering och där de i sig medför risker för psykisk ohälsa (ibid).
Statens medieråd studie (2016) visar att en del av denna skärmtiden används till sociala medier idag då 95% av personer i åldern 16-25 använder sociala medier som Instagram och Snapchat. I undersökningen som gjordes av folkhälsomyndigheten (2018) framgår det att ungdomar är oroliga över att de lägger mer tid än vad som är hälsosamt på sociala medier. I en artikel från Svenska Yle menar en hjärnforskare att sociala medier gör ungdomarna ledsna då man via sociala medier söker en bekräftelse av alla man känner och inte känner, och fastnar i ett beroende av detta. Samtidigt visar artikeln att allt flera inte vill använda sociala medier lika mycket som de gör (Gyllenberg 2018). Vidare menar forskaren att sociala mediers bekräftelse gör att unga bedömer sig själva utifrån kvantitativ mall (antal likes) och värderar människor enligt hur de ser ut (ibid). Ungdomar utvecklar sin identitet genom interaktionen med exempelvis kompisar, skolan och familjen (Sorbring m.fl.2014, s. 122). Internet är en ny kontext i samhället som låter ungdomarna experimentera och kommunicera delar av sin identitet för andra (ibid). Vissa ungdomar lär sig att utseende är viktigt för självkänslan och därmed blir bekräftelsen och erkännande en avsaknad för
identitetsutvecklingen då denna bekräftelsen skapar samhörighet med människor emellan men också hierarkier och statusar (Sorbring m.fl.2014, s. 126).
Utifrån ovanstående förstår man att den psykiska ohälsan bland ungdomar ökar i samband med användningen av sociala medier. Detta innebär nya utmaningar för det sociala arbetet bland ungdomar och speciellt hälsoteamet (kurator, sjuksköterska) som ska arbeta
förebyggande och hälsofrämjande genom att minska på riskfaktorer som påverkar ungdomars hälsa (Linblad & Backlund 2017, s 53). Därför vill jag undersöka närmare hur sociala medier påverkar högstadieelevers psykiska hälsa och hur yrkesverksamma behandlar detta idag i och med att allt flera ungdomar lider av psykisk ohälsa.
1.1 Syfte
Syftet med denna studien är att undersöka de negativa effekterna av sociala medier och hur det påverkar ungdomars psykiska hälsa, samt hur professionella arbetar med ungdomarna som känner psykisk ohälsa på grund av det. Studiens avsikt är att finna förståelse till de underliggande orsaker som påverkar ungdomars psykiska hälsa och om det krävs nya sätt att arbeta mot att ungdomar utvecklar en psykisk ohälsa i följd av sociala mediers användning.
1.2 Frågeställningar
● Vilka är de negativa effekterna av sociala medier som påverkar ungdomars psykiska hälsa?
● Hur arbetar professionella med ungdomar som känner en psykisk ohälsa på grund av sociala medier?
1.3 Avgränsning
Folkhälsomyndigheten (2018) påpekar att det kan finnas positiva och negativa effekter av sociala medier. I denna studien kommer jag enbart att undersöka de negativa effekterna av sociala medier och dess påverkan på ungdomarnas psykiska hälsa. För att undvika att studien blir allt för stor har jag valt att begränsa mig genom att utgå från ungdomar, oavsett kön, som går i högstadiet vilket är årskurs 7-9 i grundskolan. Med sociala medier menar jag plattformar som är mest populära idag bland unga och dessa är främst Snapchat och Instagram
(Svenskarna och internet 2017).
1.4 Begreppsdefinition
1.4.1 Internet
Dunkels (2009, s.14) skriver att internet är allt som kan nås via det globala datornätverket. Begreppet används i denna uppsatsen som ett övergripande begrepp på användningen av den nya tekniken som dator, mobil, ipad och allt annat som har tillgång till WI-FI för att kunna komma in på olika sajter.
1.4.2 Sociala medier - instagram och snapchat
Nationalencyklopedin, NE definierar sociala medier som en samlingsnamn på olika
kommunikationskanaler som tillåter användare att kommunicera via bild eller ljud. Det som skiljer sociala medier från massmedier är att sociala medierna bygger på innehåll av de som använder dem. Två sociala medier som kommer att nämnas i uppsatsen är snapchat och Instagram då dessa är mest populära bland ungdomar. Snapchat är enligt
Nationalencyklopedin, NEa, en mobil app som låter användare skicka videos och bilder till varandra där användaren bestämmer hur länge mottagaren kan se bilden - därför kallas det för “snap”. Man kan även chatta, ringa, skicka röstmeddelande och ha ett videosamtal. Man kan även lägga upp en bild på sin story - där alla man har lagt till som vän kan se. En funktion i snapchat är social rankning där bredvid namnet på en vän står antal dagar ni har snapat i rad
(snapstrejks) och även förhållandet till varandra i form av symboler/emojis som har olika förklaringar. Ett guld hjärta betyder att ni är “varandras bästa vänner eller BFF” då ni har snackat med varandra mest av alla i vänlistan. Får man en emoji på en smiley betyder det att man är nära vän men inte en bästa vän (Nutley 2019, s.175) Instagram är en annan mobilapp där man kan dela bilder samt video i ett socialt nätverk där man har ett antal följare och antal personer som man själv följer. Bilderna som läggs upp kan följare eller andra “gilla” genom att trycka på gilla knappen vid bilden (Nationalencyklopedin, NEb).
1.4.3 Psykisk ohälsa
Folkhälsomyndigheten (2018) förklarar att psykisk ohälsa är en samlande begrepp allvarliga och mindre allvarliga symptom. De mindre allvarliga är till exempel oro, nedstämdhet, och de mer allvarliga är symptom som fyller kännetecken för psykiatrisk diagnos som depression. Eriksson (2014, s.15-16) poängterar att bland yngre ungdomar är psykosomatiska syndrom som ont i magen, trötthet och huvudvärk vanliga. Depression, ångest är de problem som ökar mest bland unga och påverkar deras psykiska hälsa (ibid).
1.4.4 Nätmobbning
Dunkels (2009, s.73) skriver att såsom det kan finnas mobbning på skolgården kan mobbning även ske på nätet. Hon menar att nätmobbning följer efter offret överallt då internet och mobiltelefonerna gör oss mer tillgängliga. I en annan bok skriver Dunkels (2016, s. 39) att det finns olika typer av nätmobbning. Exempel på dessa är att skicka kränkande text eller bild via mobiltelefonen, att offentligt lägga upp text/bild på en annan person som syftar till att kränka personen, hota personen via chatt eller andra sociala funktioner.
2. TIDIGARE FORSKNING
I detta kapitlet redovisas de negativa effekter från sociala medier som kan påverka ungdomars psykiska hälsa och välbefinnande samt framställningen av identitet på sociala medier.
Sökningsbaser som har använts för att hitta relevant material var Libsearch, Swepub, Diva portal, google scholar och Libkey. I sökprocessen via Libsearch har jag använt mig av de booleska söktermerna “AND” och “OR” för att inkludera olika sökord. Sökorden som har använts för att hitta materialet nedan var: Social media influence on teenagers, online
identity, presentation of self on social media, social media stress, sociala mediers påverkan på ungdomars hälsa, social media effect on adolescents mental health, social acceptance in social media, teenagers experience of cyberbullying, ungdomars hälsa och sociala medier, social media and adolescents wellbeing, och till sist social media addiction. Därefter valdes 8 peer - reviewed akademiska artiklar. Valet av artiklarna är baserat på huruvida artikeln är relevant för mitt ämne och om den upplyser de viktiga frågorna jag vill undersöka. Vid genomläsning av artiklarna kunde jag tematisera dem till 4 teman - “Sociala mediers påverkan på psykiska hälsan och välbefinnandet hos ungdomar”, “Smartphone stress”, “Att jämföra sig med andra”, och till slut - “Det sociala samspelet inom sociala medier”.
2.1 Sociala mediers påverkan på psykiska hälsan och välbefinnandet hos ungdomar
I en studie om hur internetanvändning påverkar det psykiska hälsan medges det att
användningen av internet-baserade aktiviteter som spel och sociala medier är problematiska. Studien påpekar att ungdomars psykiska ohälsa har växt de senaste 10 åren där man har funnit att sociala mediers passiva användande resulterar i känslor av ensamhet. Då ungdomar tenderar att spendera tid på apparna under hela dygnet, kan den konstanta uppkopplingen bland annat rubba sömnrytmen och kan även utvecklas till ett abstinens i form av
humörsvängningar hos användarna om tillfället inte tillåter användning. Studien visar även att de största problematiken är att ungdomar tenderar att föredra internetbaserade aktiviteter över offline sociala aktiviteter, det vill säga träffas ansikte mot ansikte. Sömn problematiken har länkats samman med en rad psykiska problem som depression och abstinenssymptom där studien menar att förhållandet mellan internet-relaterad sömnförlust och psykisk ohälsa är ömsesidigt. Dessa effekter är vad som anses vara anledningar till förändrandet av den psykiska hälsan för ungdomar över tiden. Det bekräftar också att internetanvändning i sig själv inte är skadligt, men det beror på den aktivitet som man bedriver och hur det påverkar individen då individer reagerar olika på aktiviteterna (JMIR Mental Health 2016).
I en annan studie som undersöker om sociala medier påverkar psykiska hälsan och välbefinnande hos ungdomar har man hittat tre följande effekter i sociala medier som ungdomar uppfattade som ett hot för det mentala välbefinnandet. Dessa var att
de upplevde att det orsakar humör- och ångeststörningar samt att sociala medier betraktades som en plattform för nätmobbning och till sist orsakar användningen av sociala medier i sig ett slags 'beroende'. Utifrån information från de 54 ungdomar i studien påpekas det att sociala medier underlättar kommunikationsformer och sociala anslutningar men tillbringar även bekymmer kring hur mycket tid ungdomarna tillbringade online. Studien visar att
användningen av internet var ihopkopplad med att man minskar den fysiska kontakten, ökad social isolering, stress och depression samt sömnbrist. En annan risk med sociala medier enligt studien är att ungdomar kan utsättas för sådant som påstås vara olämpligt innehåll för deras åldersgrupp, till exempel onlinepornografi, missbruk beteende i form av sexuellt
provocerande eller olämpliga kommentarer eller kränkningar av sekretess. Nätmobbning är en risk där sociala medier visade sig vara den främsta plattformen för mo
bbning. Med mobbning inom sociala medier avser man hotande meddelanden, pinsamma bilder och rykten som avser att orsaka skada på andra. Ungdomarna i studien menar att sociala medier har tillhandahållit en mekanism för andra att engagera sig i beteende som utgör mobbning, då det nu finns möjlighet att vara anonym i sociala medier. Detta påverkar ungdomars hälsa då det skapar känslor av isolering, humör- och ångeststörningar och andra negativa effekter på emotionellt välbefinnande. Problemet med nätmobbningen är att till skillnad från mobbning i skolan kan denna hålla på även utanför skoltid, vilket betyder att det inte finns någon flykt från nätets sociala medier eftersom de invaderar livet framför allt utanför skolan (O’Reilly m.fl. 2018).
Weinstein (2018) påpekar att individer med sämre psykisk hälsa kan också vara flitiga användare av sociala medier där man visar sina intressen och sin personlighet för alla andra att se. Detta menar forskaren skapar en känsla av tillhörighet vilket spelar stor roll för identitetsskapandet hos ungdomar. Att få positiv feedback på profiler via “likes” förbättrar ungdomars självkänsla och välbefinnande, medan negativa feedback minskar dessa resultat. Även i denna studien understryks det att ungdomars användning av sociala medier inte i sig skadligt. Det finns oklarheter i forskningen kring hur olika positiva och negativa sociala medier - upplevelser passar ihop i de levande upplevelserna från ungdomar. Är sociala medier antingen positiva eller negativa för specifika individer - eller har samma ungdomar både positiva och negativa upplevelser? Om en ungdom känner sig utanför till exempel kan hon eller han fortfarande njuta av att de kan uttrycka sig fritt där? Därför blir det enligt forskaren viktigt att få en helhetssyn över problemet då sociala medier bidrar till mångfacetterade upplevelser.
2.2 Smartphone stress
I O’Reillys m.fl. (2018) forskning menar ungdomarna som frågas att andra ungdomar är beroende av sociala medier och talade generellt om andra snarare än att själv-identifiera sig som över användare av dessa appar. Dessutom insåg de att det fanns sociala konsekvenser av detta beroendeframkallande beteende för dem som utnyttjar sociala medier som en ersättning för kvalitetstid med vänner och familj. Detta är vad Hawk m.fl. (2019) menar är “smartphone stress”. Nästan 70 procent av ungdomarna med smartphones väljer textmeddelanden eller sociala medier som deras främsta sätt att behålla kontakt med nära vänner. Hawk m.fl. (2019) menar att smarttelefoner ökar ungdomars användande av sociala medier i syfte till att uttrycka sig själv och hålla kontakt. Denna konstant anslutning kan också leda till större nivåer av stress och beroende relaterat till dessa tekniker. Ungdomar som ofta använder sina
smartphones för kommunikation eller social media- delning kan uppleva obehag och ångest när de befinner sig utan tillgång till sina enheter, och därför inte kan uppdatera nytt innehåll eller omedelbart svara på vänner textmeddelanden. De kan också bli överbelastade av mängden information om sociala medier som de kan behöva bearbeta för att upprätthålla anslutning och undvika att missa viktiga händelser. Denna "smartphone-stress" har kopplats till tvångsmässig användning av smarta telefoner, då smarttelefoner ger möjlighet för individer att dela nytt innehåll och övervaka dess popularitet (hur många likes eller hur många snapstrejks man har) mer eller mindre konstant, skapas det ett beteende som ständigt strävar på att få belöning i form av positiv feedback vilket i sig utgör ett beroende av smarta telefoner (ibid).
2.3 Att jämföra sig med andra
I en annan studie som undersöker hur sociala mediers positiva och negativa effekter påverkar ungdomar i USA skrivs det att de som använder Facebook oftare än andra tenderar att tro att andra är lyckligare och har bättre liv än sig själv. En hög användning av sociala medier bland tonårsflickor bidrar till ett ökat missnöje kring sin kroppsvikt. Forskningen förklarar att det kan bero på att flickor ständigt möts av bilder på den “perfekta” kroppen och de ouppnåeliga skönhetsidealet, influencers med ett “perfekt liv” där det hela gör det lättare att jämföra sig själv med andra. Att känna sig avundsjuk på andras rikedom samt av inlägg som delas från intressanta och vackra platser är något ungdomarna upplever och som kan resultera att man känner ett missnöje över sin kropp och / eller att man inte har det bra som de andra.
Forskaren menar att ungdomars rädsla för att att missa något och avundsjukan som ett resultat av passiv följande av andra i sociala medier, resulterar i stress och depression. Ungdomar i studien upplever att de ständigt behöver visa det bästa sidan av sig själva, att de är
överbelastade med information samt en känsla av utanförskap på grund av vad andra lägger upp i sina sociala medier (Weinstein 2018).
I en annan studie som undersöker hur andras presentation av sig själva på sociala medier kan påverka andras välbefinnande menar forskarna att användare av sociala medier använder dessa självpresentationer för att bygga relationer och söka efter information om andra. I samband med andras självpresentation på sociala medier, får den som jämför sig med andra med relativt låg välbefinnande att känna att deras grundläggande rättigheter är berövade när de jämför sig med andra. Denna förlust av berövande är enligt forskarna vad som försämrar individens psykologiska hälsa. Studien visar att användning av sociala medier minskar livs tillfredsställelsen och en “moment to moment” känsla samt ökar känslor av orättvisa för användarnas egna liv. Andras självpresentation både direkt och indirekt påverkar individernas kognitiva välbefinnande genom effekten av relativ berövning. Till exempel, jämfört med andras goda livsupplevelser, känner individer "mitt liv är fruktansvärt." Med andra ord minskar andras självpresentation direkt individens livstillfredsställelse (Fan m.fl. 2019).
2.4 Det sociala samspelet inom sociala medier
I en studie av Hamburger och Vinitzky (2010) skrivs det att olika sociala medier kräver att användare skapar en sann representation av vem de är vilket användarna gör, men på olika grader. Hamburg och Vinitzky menar deltagarna hade utvecklat komplexa strategier för att framföra en autentisk profil. Forskarna menar att användare anpassar sin profil efter sin publik för att bli accepterade. Vem de lägger till på sociala medier utgör en del av bilden de vill framföra av sig själva på sociala medier, forskarna menar att när andra användare skickar vänförfrågan har denna bilden bekräftats som det rätta. Användare försöker få den rätta bilden genom att följa rätt konton eller skaffa den perfekta vänlistan. I en annan studie av Hamburger m.fl. (2002) undersöks huruvida användare visar sitt “real me” eller “sanna jag” på nätet. Det framkommer från respondenter att de uttrycker olika fakta om sig själva på nätet än hur de gör “in real life”. Fox m.fl. (2019) förklarar denna självpresentation som den
medvetna processen för intryckskontroll där människor försöker etablera, förändra eller upprätthålla sin bild i andras ögon. Därför tenderar användare att lägga upp personliga foton och berättelser för att presentera sig på ett positivt snarare än negativt sätt. Dessa berättelser är tillgängliga för vänner att läsa för att visa ett positivt självintryck och själv främjande i onlinevärlden för att få feedback från andra användare. I en studie av Wernholm och Reneland-Forsman (2019) studeras det hur barn presenterar sin identitet på sociala medier. Det framkommer bland annat att barnen påverkas av vad andra tycker om inläggen, om de
inte gillar den så tas det bort. Ett flicka kan vara missnöjd över sitt foto för att den visar en senare modell av mobiltelefon och av denna anledning läggs inte bilden upp eftersom hon tänker att hon då framstår som otrendigt vilket inte överensstämmer med bilden hon vill visa på sociala medier. Studien visar även att barn undersöker kritiskt sina egna inlägg och använder sig av självutvärdering för att förbättra prestationerna.
3. TEORI
I det här kapitlet redovisas de teoretiska utgångspunkter som används för att besvara studiens frågeställningar. Eftersom sociala medier bygger på interaktion har jag valt Charles Horton Cooleys begrepp - spegeljaget samt den dramaturgiska synsättet enligt Erving Goffman. Teorierna talar om hur individen formar en identitet genom en interaktion med en annan som sen avgör individens mående. Genom att söka på teorierna i Libkey, Libsearch, samt den lokala bibliotekskatalogen har jag kunnat nå relevant material för att kunna presentera dessa teorier.
3.1 Spegeljaget
Social spegling är en teori som jagteoretikern George Herbert Mead har grundat men där begreppet spegeljaget är utvecklat av Charles Horton Cooley (Helkama, m.fl. 2000 s. 310) . Spegeljaget innebär att människan skapar en identitet genom interaktionen med andra runt omkring. Cooley menar att det är i mötet med andra som ett “jag” skapas och utan den andra finns det inget “jag”. Vidare menar Cooley att vi ställs inför våra ideer och föreställningar om hur en annan människa är vid mötet med denne och därför är det inte möjligt att möta någon utan att ha förutfattade meningar om hur personen är. Samtidigt skapar vi en tro om hur den andra människan ser på oss (Cooley 1981, s. 8). Människan agerar och i andras reaktioner och inställning om denna handling speglar hon sig och formar ett “jag” då individens medvetande och självmedvetande skapas i mötet med de andra (ibid). Därefter strävar man efter att bibehålla eller utveckla ett positivt laddat själv system (Cooley enl. Svedberg 2012, s. 34). Enligt Cooley tenderar vi att internalisera vad andra tycker om oss. Exempelvis tenderar man att klä upp sig extra fint i mötet med någon vi tror tycker att vi är fina. För att bibehålla en positiv bild av oss själva tenderar vi att söka oss till människor som bekräftar det vi tror om oss själva och som får oss att känna väl till mods (Cooley enl. Wiley 2011).
Speglingen av jaget har tre olika stadier där den första är att vi föreställer vad den andra tycker om oss för att senare bestämma vad vi tycker om denna bild och slutligen uppfylls av antingen känslor av stolthet eller skam (Cooley enl. Hilte 1996, s. 110). Eftersom människan inte kan se vad andra tycker och tänker om henne/honom möter hon/han sina egna tankar om vad hon tror den andra tycker. Därför styrs våra handlingar av andras reaktioner och
omdömen där alla blickar och gester påverkar vårt jag. Kort sagt, är människan enligt Cooley beroende av sociala relationer för att bygga en självuppfattning.
3.2 Det dramaturgiska synsättet
I samhällsanalysen The presentation of self in everyday life menar Goffman att det mänskliga samspelet kan jämföras med ett drama på en social scen där det finns aktörer, publik, manus, regi, scen och kulisser (Goffman enl. Nilsson 1996, s. 178). När individer interagerar med varandra vill dem enligt Erving Goffman, presentera en viss bild av sig själva som blir accepterad av andra. Detta blir akten eller “performance” som Goffman förklarar som de samlade aktiviteter hos en viss aktör vid en situation där aktören tjänar på påverka en annan aktör (Goffman 1974 s. 23). Hursomhelst, även när de presenterar denna bild aktörerna är medvetna att någon från publiken kan störa denna bilden och därför uppstår ett behov av att kontrollera publiken. Aktören hoppas på att denna bilden de presenterar är tillräckligt stark för att publiken ska definiera dem efter den (Goffman enl. Ritzer 2010, s. 376). Bakom kulisserna där publiken inte kan se eller höra, blir individen mer sig själv, tar bort masken och visar sitt rätta ansikte för att därefter bete sig på ett sätt som inte stämmer överens med
den bilden de ger publiken när de står inför den (Goffman 2014, s. 151). Maskerna är en symbol på den sociala identiteten som kommer från en viss grupptillhörighet och där vårt riktiga ansikte är den psykiska identitet. Masken styr vårt beteende och handlingar i scenen (Goffman enl. Nilsson 1996, s. 179).
Goffman talar om en “front stage”/främre region och innebär föreställningen som i allmänhet fungerar på ganska fasta och allmänna sätt för att definiera situationen för dem som
observerar föreställningen, det vill säga publiken. Vidare menar Goffman att när människor ständigt vill presentera en idealiserad självbild i front stagen, blir det ofrånkomligt att känna att de måste dölja viss information som framträder i “backstage”/bakre region. Först kan aktören dölja hemliga nöjen såsom att dricka alkohol eller dåvarande vanor som att ha varit missbrukare som kan stå i strid med föreställningen/akten. För det andra kan aktören dölja misstag som har gjorts i förberedandet av föreställningen och stegen som har tagits för att rätta till dessa misstag. Exempelvis vill en busschaufför dölja att han har kört i en annan busslinjes inriktning och kör därpå i den egna linjens väg. För det tredje kan det vara nödvändigt att visa slutresultaten och undvika att visa processen som är gjord för att nå resultatet. Exempelvis vill en lärare verka som om hon kan sin föreläsning utantill när hon har spenderat timmar på att förbereda den. Det fjärde en aktör kan göra för att framhäva den bild hon vill i scenen är att undanhålla “the dirty work” som kan vara våldsam, olaglig eller annat förnedrande hon har gjort för att nå slutresultatet. För det femte kan aktörer befinna ett behov av att mörklägga förolämpningar eller kränkning för att akten ska fortsätta. Ritzer som citerar Goffman menar att aktörer har ett intresse om att dölja alla ovanstående fakta från deras publik (Goffman enl. Ritzer 2010, s. 377 - 378). Detta kallas för intrycksstyrning där individen styr de intryck som andra ska få då de under en föreställning döljer vissa
omständigheter och upplyser andra (Goffman 2014, s. 182). Dessa föreställningar eller akter är det som är summan av samhället. Akterna är sociala situationer där vi möter andra
människor (Goffman enl. Nilsson 1996, s. 179-180). För att veta hur vi ska agera krävs det en definition av dessa situationer som är exempelvis arbetet, skolan eller en dejt. När vi befinner oss i en situation tilltas en roll med ett förväntat beteende. Genom dessa situationer försöker man göra ett gott intryck på andra eller tävla om status för att hålla upp en bild i försök till att bli accepterad (ibid).
4. METOD
I detta kapitlet redovisas metoden för utförandet av uppsatsen. Detta presenteras genom följande rubriker: “Kvalitativ metod - intervju”, “Urval och tillvägagångssätt”,
“Analysmetod”, “Etiska överväganden”, “Förförståelse” samt” Validitet och reliabilitet”.
4.1 Kvalitativ metod - intervju
För att uppnå studiens syfte var det viktigt att fördjupa sig i de yrkesverksammas erfarenheter om ungdomars sociala mediers användande. Den kvalitativa metoden i form av intervju möjliggör att förståelse om vad människor tänker och tycker diskuteras. Målet med denna metoden är att framställa förklaringar som bygger på förståelse från intervjupersonernas perspektiv (Aspers 2007, s. 33). Intervjuformen som har använts följer det semistrukturerade slaget där det enligt Aspers innefattar att intervjuaren ställer redan bestämda frågor som hon eller han kan följa upp svaren på (2007, s. 137). Denscombe menar att intervjuaren får vara flexibel i vilken ordningsföljd hon/han vill ställa frågor samt att intervjun bygger på att den intervjuade utvecklar sina ideer och tankar öppet (2007, s. 234-235). Genom detta sätter man igång en dialog utifrån att intervjuaren tänkt ut ett antal frågor av de områden som ska beröras (ibid). En intervjuguide har därför använts vid utförandet av intervjun för att minska risken för överflödig information som kan minska analysens kraft (Ryen 2004, s. 44). Fördelen med intervju är att det ger en möjlighet till djup och detaljerad information vilket behövs för att besvara uppsatsens frågeställningar (Denscombe 2007, s. 267). En annan fördel är att man får flera insikter utav intervjupersonernas kunskaper samtidigt som intervjun kräver en liten utrustning som inte bekostar intervjuaren mycket (ibid). Nackdelarna med intervjuer däremot är att de är tidskrävande då man behöver hitta intervjupersoner samt transkribera och analysera datan. Det har varit relativt enkelt att hitta intervjupersoner, däremot tog tid att utföra alla då tiderna jag bokade med varenda intervjuperson skiljde sig åt och därför tog det ett par veckor.
Denscombe menar att svaren man får ut av intervjuerna är icke standardiserade då det bygger på olika personers erfarenheter (2007, s. 269). I uppsatsen har en personlig typ av intervju utförts då det sker mellan en forskare och en informant som samtalar. Fördelarna med denna typen är att när intervjuaren sedan skriver ut inspelningarna blir det enkelt då det endast är en person som pratar och en persons ideer att sätta sig in i (Denscombe 2007, s. 235). Detta kunde blivit svårare samt tagit längre tid om intervjun utfördes med flera personer samtidigt om sina olika erfarenheter.
4.2 Urval och tillvägagångssätt
Urvalet som har använts är icke-slumpmässigt urval där forskaren själv väljer ut vilka som ska intervjuas där urvalen är små (Ryen 2004, s.77). Valet av informanter har inte varit enkelt då det är flera yrkesverksamma som arbetar med unga och därför behövde jag välja ut vissa med särskild position. Att sikta mot variation i urvalet av informanterna är viktigt då man inte sitter med “vanliga” fall (Ryen 2004, s.78). Ryen menar att den kvalitativa intervjun inte syftar till att jämföra enheter utan att få tillgång till relevant information för uppsatsens frågeställningar (2004, s. 77). Därför har jag valt ut fyra personer som innehar något av de tre yrkesrollerna nämnda ovan som arbetar nära ungdomarna i det vardagliga miljön eftersom det är där ungdomarna använder sociala medier som mest. Ryen menar att innan man påbörjar urvalet av informanter gör man ett val av miljöer och fält för att sedan välja ut informanter som arbetar där (2004, s. 73). I början var tanken att välja olika skolor där kuratorer arbetar
med ungdomar genom att samtala. Efter att ha fått svar om att ingen kunde medverka valde jag fritidsskolor, kurator på ungdomsmottagning samt enhetschef för HVB hem. De två fritidsledarna har jag fått kontaktinformation på via en internetkälla och enhetschefen har jag valt ut från det egna nätverket. Kuratorn har jag nått via ungdomsmottagningens chef. Urvalet för denna intervjuperson är därför snöbollsurvalet som Aspers menar är en selektionsprocess där forskaren tar hjälp av en person som sedan introducerar vidare en annan som är
intresserad att medverka i studien (2007, s. 91). Fördelen med denna metoden är att forskaren via en förtroende kontakt kan lätt komma i kontakt med andra i organisationen men där nackdelen är att forskaren får en typ av självselektion från den förtroende personen. Eftersom jag ville intervjua en kurator på ungdomsmottagning som kunde prata om mitt
forskningsämne var det inte viktigt hur personen valdes då jag främst var intresserad av en person med kurator yrket.
Att få tillstånd för att utföra intervjun från cheferna är viktigt i forsknings situationer då intervjupersonerna kan arbeta i organisationer där de är ansvariga inför andra högre upp i beslutshierarkin (Denscombe 2009, s. 251). Därför har jag tagit kontakt med fritidsledarna genom att skicka ett informationsbrev till dem via sms där de tillfrågade sina chefer först och fått ett medgivande för att sedan medverka i studien. Informationsbrevet skickades direkt till chefen för ungdomsmottagningen där hon har godkänt att jag intervjuar en kurator i
verksamheten. Till enhetschefen tilldelades informationsbrevet också. I början av intervjun är det viktigt att börja med enkla frågor som att låta personen prata om sin bakgrund samt att forskaren också pratar om sin studie och syfte (Aspers 2007, s. 139). Därför introducerade jag mig själv återigen för intervjupersonerna och frågade sedan om hur länge de har jobbat inom sitt fält och så vidare. Därefter är det viktigt att få ett godkännande om att spela in intervjun, vilket jag var i behov av då intervjun skulle vara i cirka 30 minuter (Denscombe 2009, s. 255). Under intervjun är det viktigt att intervjuaren är uppmärksam för att inte tappa tråden då forskaren måste göra flera saker samtidigt under intervjun som att anteckna, uppmärksamma den ickeverbala kommunikationen och leda samtalet vidare (Denscombe 2009, s. 253). Detta fann jag svårt i vissa tillfällen då jag var tvungen att anteckna uppkommande begrepp som jag ville åter diskutera med intervjupersonen då det finns en stor risk att glömma dessa (Ryen 2004, s. 69).
Svårigheten som jag stötte på i någon intervju var tystnaden där Denscombe (2009, s. 252) menar att den skickliga intervjuaren står ut med tystnaden då det ger utrymme för reflektion. Däremot kändes det som en risk för att samtalet inte fortsätter och jag påskyndade därmed nästa fråga vilket resulterade en kort intervju. Denscombe (2009, s. 254) fortsätter med att nämna att den skickliga intervjuaren ska kontrollera om hon har förstått rätt. Ibland
repeterade jag vad intervjupersonerna hade sagt för att försäkra att jag förstod det som sagts rätt vilket var ett utmärkt sätt att få intervjupersonen att gå djupare i diskussionen om det som skulle förtydligas (ibid). Ryen skriver att man bör avsluta en intervju på ett positivt sätt (2004, s.55). När jag var nöjd med informationen jag har fått, eller när jag kände att jag inte kunde få ut mer informationen tackade jag intervjupersonerna och gav dem en chokladask som tack för medverkan. Ryen menar att det är en bra ide att hålla relationen och hålla möjligheten för nya kontakter öppen (ibid). Intervjupersonerna har varit tillmötesgående där några gav mig sitt telefonnummer ifall jag hade frågor eller var i behov av ytterligare information vilket jag inte behövde i skrivandet av resultatdelen.
Efter intervjuerna behövde jag transkribera dem för att underlätta skrivandet i resultatkapitlet. Denscombe menar att denna processen inte är enkel och är tidskrävande då en inspelad timme kan ta två till tre timmar för att skriva ut (2009, s. 260). Att transkribera kan vara besvärligt men det är en viktig del inför att analysera den kvalitativa datan (ibid). En annan fördel med att transkribera är att det väcker nya tankar där man förstår det som blivit sagt på andra perspektiv än dessa under själva intervjun. Transkriberingen utfördes noggrant då allt som nämndes skrevs ner vilket tog flera timmar. Detta underlättade skrivandeprocessen då datan i form av ljud fanns i textform och jag behövde inte lyssna på ljudinspelningarna igen vilket hade tagit längre tid.
Aspers skriver att forskningsprocessen delas i fem steg där det första är att forma en
forskningsfråga utifrån bland annat egna intressen eller vetenskapliga debatter (2007, s. 12). Jag visste redan innan att jag ville skriva om ungdomar och deras mående. Sociala medier blir allt större idag och det är ofta man hör att det sker problem som mobbning på nätet mellan främst ungdomar. Aspers menar att forskaren innehar en ide om att det finns en koppling i detta fallet psykiska hälsan och sociala medier och formar därifrån en teori med koppling till litteratur (2007, s. 13). Efter utformningen av ämnet sökte jag relevant material via flera olika sökbaser. Det andra steget menar Aspers är att välja teori samt metod (ibid). Idèn om teorin formades efter vad intervjupersonerna nämnde om identitet och sociala mediernas värld - jag började därför söka mig till teorier om utformandet av identitet och det sociala samspelet och fann de ovannämnda teorier om “det dramaturgiska synsättet” samt “spegeljaget” lämpliga att använda. Intervjun blev den naturliga metoden då som ovan nämnt ville jag ta reda på
yrkesverksammas erfarenheter av ämnet där denna metoden var det mest gynnsamma. Det tredje steget menar Aspers är att generera det empiriska materialet, i mitt fall utföra
intervjuerna och läsa litteratur då jag har valt att använda intervjuer och litteratur som kopplas till teorierna för att besvara min forskningsfråga (ibid). Det fjärde steget menar Aspers är att koda och analysera materialet (2007, s. 15). Hur jag har kodat mitt material kommer jag att komma till i avsnittet “analysmetod”. Kortfattat menar Aspers att man ska sortera sitt
material och analysera det därefter vilket jag redovisar i kapitlet “Resultat och analys”. Att se forskningen som en process har hjälpt enormt då processen tar tid var det optimalt att
strukturera och planera hur jag ska gå tillväga, vad jag ska göra och i vilken ordning då arbetet är stort och osäkerhet uppstår kring olika delar (Aspers 2007, s. 17). Under arbetet uppstod inte någon osäkerhet kring vilka delar som skulle tas upp då intervjumaterialet gav mig ideèr kring vilka ämnen jag skulle upplysa.
4.3 Analysmetod
Analysmetoden som har använts för att analysera det empiriska materialet i denna studien är vad Aspers nämner för kodning (2007, s.157). Kodning innebär att materialet bryts ner i olika delar som kallas för koder för att man sedan möjliggöra en analys. Kodningen i denna studie har skett utifrån att tematisera vissa ämnen som nämndes av samtliga intervjupersoner som sedan jämförts med varandra och kopplats till både litteratur och teori. Citat har använts för att stödja tolkningen av materialet. Aspers menar att för att kunna koda krävs det material som är tydligt och lätt att använda (2007, s. 158). Därför lästes de transkriberade intervjuerna noggrant för att uppmärksamma koder. För att hitta koder snabbare skrev jag ut materialet i pappersform och använde färgpennor för att markera ut koder med varsin färg då detta blev lättast (Aspers 2007, s. 172). Efter att ha skapat dessa koder kvar lämnades det data som inte var relevant för forskningsfrågan och som därför togs bort. Aspers menar att när man skiljer bort material som inte passar in är detta även en kod (2007, s. 171). Aspers skriver om det
deduktiva kodningen som innebär att begrepp som återkommer i materialet blir en kod. Eftersom det fanns begrepp som talas i vissa intervjuer och inte i andra kan detta även identifieras som en kod och detta är då en induktiv kodning (Aspers 207, s. 160). Koderna som har använts står under olika rubriker i avsnittet “resultat och analys” och som
sammanfattar det empiriska materialet utifrån valda teorier.
4.4 Etiska överväganden
Denscombe menar att samhällsforskare ska vara etiska vid samling av data genom att respektera intervjupersonernas rättigheter och undvika att de lider någon skada genom sitt medverkan (2009, s. 193). Därför är det viktigt att följa de fyra huvudkraven som
vetenskapsrådet framför om kraven på forskningens inriktning och utförande samt de etiska kraven på forskaren vilket har följts i denna uppsats (2017).
Det första kravet är informationskravet som innebär att forskaren ska lämna uppgifter om forskningens syfte då intervjupersonerna / deltagarna har rätt att ta del av dessa (Ryen 2004 s.156). Forskaren måste informera deltagarna vilka villkor som gäller för deltagandet samt att de kan avbryta sin medverkan om de vill. Vid kontakt av intervjupersonerna tilldelades ett informationsbrev där det stod studiens syfte, forskarens namn och kontaktinformation samt att deltagaren har rätt att avbryta sin medverkan utan motivering samt vara anonyma. I början av intervjun berättade jag igen syftet med studien för intervjupersonerna samt höll en kort presentation av mig själv. Det andra kravet är samtyckeskravet som handlar om att deltagarna har rätt att bestämma över sin medverkan och på vilka villkor det ska ske
(Vetenskapsrådet 2017). Innan intervjun skrevs det i informationsbrevet hur länge intervjun kommer att hålla och efter att ha fått ett samtycke om detta träffade jag intervjupersonerna under de tider de medgav att de kunde medverka på en plats som de själva valde. Vissa av intervjupersonerna har fått ett samtycke från deras chef att medverka då informationsbrevet vidarebefordras till dem och därefter kunde jag utföra intervjun. Det tredje kravet är
konfidentialitetskravet som betyder att forskare inte ska sprida personuppgifter om deltagare och förvara dem på ett sätt där obehöriga inte kan ta del av dessa (Vetenskapsrådet 2017). Ryen menar att läsaren inte ska kunna identifiera personerna eller lokalitet (2004, s. 157). Ingen av deltagarna medgav att de vill vara anonyma men ett val har gjorts att inte skriva var intervjupersonerna arbetar samt deras riktiga namn och därför kommer intervjupersonernas yrkesroll att användas istället för namn som till exempel kuratorn, fritidsledaren och enhetschefen. Informationen har bevarats i ett låst dokument som endast jag kan komma åt med mitt lösenord. Vidare har ingen har fått ta del intervjupersonernas personuppgifter eller lyssna på dem inspelade intervjuer. Det sista kravet är nyttjandekravet som innebär att informationen som har framkommit under i detta fallet intervjuer inte får lånas ut eller användas i andra syften än att besvara studiens frågeställningar. Som ovanstående har det framkommit informationsbrevet att informationen endast kommer att användas för att besvara studiens syfte. De transkriberade intervjuerna har bevarats på en säker plats där ingen annan kan komma åt dem.
4.5 Förförståelse
Förförståelsen kan påverka allt i en studie då Aspers förklarar att en forskningsfråga inte kan formas utan att man har förkunskaper om det genom tidigare läsning, privat eller yrkesmässig erfarenhet (2007, s. 12). Jag har tidigare arbetat med ungdomar i en skola där
“mobilberoende” var ett problem som personalen försökt åtgärda på flera sätt. Eleverna fick lämna sina mobiltelefoner innan de fick komma in i skolan och fick dem på rasterna samt när
skoldagen var slut. Det första och enda som ungdomarna gjorde med mobiltelefonen när de fick den var att använda snapchat eller andra sociala medier. Diskussioner om vilken bild klasskompisen la upp för någon dag sen var ett återkommande ämne. Detta har inspirerat mig att söka mer information om sociala medier och hur dessa används av ungdomar. Viktigt är att poängtera att vuxna i min närhet använde mobiltelefonerna mycket men jag har valt att fördjupa mig i ungdomar och hur skolor eller andra som arbetar med de åtgärdar problemen som följer med mobilen.
Det blir viktigt att vara medveten om egna åsikter samt att hålla dem ifrån vid till exempel intervjuer där man som forskare tror att man har förstått det som framkommer utifrån egna erfarenheter. Då riktas forskningen i vad man själv tycker och kommit fram och använder intervjuer för att förstärka åsikterna vilket försvårar forskningsprocessen (Aspers 2007, s. 64). Som Carlson skriver kan det uppstå problem vid skrivandet av resultatdelen då man skriver vad man tror intervjupersonerna har sagt och inte vad de egentligen sa (2015). Det är därför nödvändigt att poängtera att resultat och analys avsnittet framkommer av en egen tolkning av det empiriska materialet där egna antaganden uteslutes. Vid oklarheter av materialet var det möjligt att kontakta intervjupersonerna för att förtydliga (intervjupersonerna har vänligt erbjudit att kunna ställa upp för detta vid behov) men då jag inte behövde ytterligare
information har jag inte kontaktat dem. Aspers menar att det svårt att utesluta förförståelsen helt då det i grunden är forskarens intresse som styr forskningsprocessens riktning (2007, s 64). Däremot har jag funderat under arbetets gång hur min förförståelse kan påverka uppsatsens utformning för att presentera en trovärdig resultat samt analysdel.
4.6 Validitet och reliabilitet
I en kvalitativ forskning är det viktigt med validitet och reliabilitet där validiteten refererar till noggrannheten i materialet samt lämpligheten i förhållande till forskningsfrågan (Denscombe 2009, s. 378). Vidare menar Denscombe att validitet innebär att data och metoder är riktiga och om huruvida de reflekterar sanningen och verkligheten (2009, s. 424). Denscombe påpekar att kvalitativa forskare inte har ett sätt att framföra att de fått träffsäker data men att detta går att tillförsäkras. Genom att använda flera metoder om forskningsämnet kan detta stärka validiteten (Denscombe 2009, s. 380). I uppsatsen har flera relevanta källor använts och semistrukturerade intervjuer har utförts för att fördjupa ämnet. Eftersom intervjuerna utfördes ansikte mot ansikte, leder direkt kontakten under intervjun till att informationens relevans och riktighet kontrolleras direkt och därmed bidrar till hög validitet (Denscombe 2009, s. 268). En annan faktor som bidrar till validiteten är respondentvalidering och som menar på att forskaren kan återkomma till deltagarna med information för att bekräfta vad som har blivit sagt vilket är möjligt i denna studien då deltagare erbjöd att utveckla eller bekräfta vad de har sagt om det behövdes.
Reliabilitet är därmed hur forsknings instrumenten är neutrala och om de kan appliceras i andra studier för att ge samma resultat (Denscombe 2009, s. 378). Däremot blir det svårt att repetera forskningen och få fram samma resultat då den insamlade datan är unik på grund av kontexten och individerna som deltar (Denscombe 2009, s. 369). Intervjuerna jag utförde kommer inte att bli lika om en annan intervjuperson utför dem med exempelvis samma frågor. Dessutom kommer jag inte kunna få exakt samma svar om jag intervjuar personerna idag då intervjusituationen var unik och kan inte återupprepas. Denscombe (2009, s. 369) menar att när man kontrollerar reliabiliteten krävs det en tydlig redogörelse av metoder, analys och alla detaljer som i studien redovisas metoder och tillvägagångssätt samt de källor
som har använts med sidhänvisning och som möjliggör att läsaren kan undersöka det som har skrivits utifrån källorna. Detta är redovisat i metodkapitlet där läsaren kan ta del av
tillvägagångssättet för att skriva denna uppsats. Detta möjliggör granskningen av forskningsprocessen och försäkra pålitligheten.
5. RESULTAT OCH ANALYS
I detta kapitel besvaras studiens frågeställningar utifrån utvald analysmetod. Resultatet presenteras utifrån intervjumaterialet från de fyra intervjupersonerna som sedan grundas i teorier och tidigare forskning. Vid bearbetning av materialet uppstod följande tre teman: “Påverkan av sociala medier”, “Att få bekräftelse via sociala medier” samt “Professionellas åtgärder”. Intervjupersonerna kommer att presenteras efter följande fiktiva namn:
Enhetschef i HVB hem för pojkar: Fatima Kurator på ungdomsmottagning: Stina Fritidsledare: Tamara
Fritidsledare: Alexandra
5.1 Påverkan av sociala medier
Till en början är det viktigt att upplysa om att samtliga intervjupersoner talade om de positiva effekterna som sociala medier medför för ungdomar. Enligt O’Reillys m.fl. (2018) studie uttryckte ungdomarna att sociala medier underlättar kommunikationen, detta nämns även av Stina som menar att sociala medier är en utmärkt plattform för ungdomar att träffa andra ungdomar som har samma intressen eller problem och minskar känslor av ensamhet (Stina 2019). Alexandra menar att sociala medier kan vara positivt för ungdomar som inte vågar ta kontakt med andra eller saknar några relationer. Tamara menar att sociala medier kan vara en bra plattform för de som har ett mål för det.
Förutom att Sociala medier är ett bra sätt för marknadsföring så kan det också vara jättebra för ungdomarna om de följer rätt konton på till exempel Instagram.. det bidrar till att unga känner det finns någon som de kan vända sig till eller att det finns någon som går igenom samma saker. Hur ofta de gör det är en annan fråga (Tamara 2019).
Ovanstående citat från Tamara talar om det JMIR Mental Health (2016) visar i sin studie och som menar att aktiviteterna man utför på internet, där sociala medier är en del, i sig inte är skadliga och att de problematiska effekterna beror på hur man använder och reagerar på exempelvis sociala medier. Detta leder oss till de negativa effekterna av sociala medier där studien visar att ungdomar spenderar mycket tid online vilket ökar riskerna för isolering, stress, sömnbrist och depression. Stinas berättar att ungdomarna hon möter uttrycker att de är ständigt uppkopplade på nätterna vilket kuratorn menar leder till koncentrationssvårigheter som kan påverka bland annat skolarbetet. Att ungdomar föredrar sociala medier över fysiska aktiviteter är en av de konsekvenser som studien har visat (ibid). Stina har erfarenheter om ungdomar som hon menar är påverkade av detta.
Jag tänker om dessa plattformar blir som istället för livet.. det är problematiskt. Till exempel istället för att rikta sig utåt så hamnar man i sitt rum och lever där, det blir till slut en isolation. Sedan följer konsekvenser med att man inte gör sitt skolarbete för man läser så lite.. eller skapa relationer med andra utanför sociala medier (Stina 2019)
Citatet beskriver riskerna som medförs av ständig uppkoppling och användning av
mobiltelefoner. Att ungdomarna spenderar mycket tid på sina mobiltelefoner är något alla fyra intervjupersoner är eniga om. Tamara som arbetar med unga i en fritidsgård beskriver internet som det oändliga då ungdomar ständigt har något nytt att se. Utifrån Hawks (2019) studie förstår man att uppkoppling leder till större nivåer av stress och beroende där
ungdomar som använder sociala medier för kommunikation kan uppleva obehag och ångest när de befinner sig utan tillgång till sina mobiltelefoner. Samtidigt orsakar detta ständiga användandet till att man ersätter kvalitetstid med vänner och familj och spenderar på sociala medier (ibid). Alexandra menar att ungdomarna alltid har sin mobiltelefon till hands och skickar ofta snapchats och meddelanden till varandra istället för att delta i spel som anordnas.
De känner sig inte som människor om deras mobil inte funkar. Detta är deras fria tid, och de får göra vad de vill såklart. Alla kan sitta med sina telefoner.. vi säger “guuud vad ni är sociala” (Alexandra 2019)
Tamara menar att ungdomar är beroende av sina mobiltelefoner där beroendet beror på delvis att man är rädd att missa viktiga händelser i sin omgivning, samt att sociala medier sätter krav på ungdomarna att ständigt måste visa vad de gör. En annan anledning är menar Tamara att det finns en sorts press på ungdomar att upprätthålla kontakt med vänlistan på sociala medier för att inte riskera att hamna i utanförskap. Samtidigt beskriver Alexandra att dessa kraven blir större och större ju mer man spenderar tid på sociala medier eftersom det alltid finns något att se eller visa för andra vilket skapar ännu fler krav. Detta kan kopplas samman med smartphone-stressen som Hawk (2019) menar innebär en ständig uppkoppling som kan leda till känslor av obehag och ångest om man befinner sig utan mobilen, vilket bidrar till ett beroende. Vidare menar Tamara att när ungdomarnas uppmärksamhet skiftas mot
mobiltelefonen startas en kedjereaktion där man går in på snapchat sedan instagram sedan flera andra sociala medier. Kuratorn påpekar att mobiltelefonen är en av de faktorer som får ungdomar drabbas av sömnproblem och som hon menar tyder på ett beroende.
En psykolog har berättat en gång för mig att man kan rent konkret gå in och plocka bort datorn eller mobilen från ungdomen för att de inte kan kontrollera det själva. Det blir som ett beroende.. att hela livet handlar om det (Stina 2019)
Att hela livet handlar om mobilen och vad som finns i den är något Tamara berättar att ungdomar verkar uppleva. I JMIR Mental Health (2016) framkommer det att känslor av ensamhet är en konsekvens av sociala mediers passiva användande. Detta styrks av Tamara som påpekar att ungdomar har svårt att skilja på att sociala medier är inte verklighet vilket skapar en fantasivärld som ungdomar inte ifrågasätter då det är deras verklighet.
Vissa kan komma och visa en influencers jacka som kostar flera tusen och säga “åå kolla vad fin den är”. i den åldern har man svårt tror jag att skilja att sociala medier är inte allt. Man ser folk med dyra kläder, folk som är lyckliga och skapar en värld om att det är verklighet (Tamara 2019)
Tamara menar att det finns många konsekvenser av sociala medier då ungdomar har fötts i en miljö där sociala medier är en del av deras liv. Hon menar att ungdomar använder sociala medier och sällan ifrågasätter upplägg eller funktionen av medierna. Vidare påpekar Tamara att det är inte oftast andra lägger upp upplägg på exempelvis hur de arbetar för att köpa de dyra sakerna de visar i foton vilket sänder ungdomar fel budskap.
Några av ungdomarna säger att de vill hoppa av skolan, och då frågar vi dem varför? vi får svar som “näämen kolla på de här influencers, de har inte pluggat någonting men är
Idag bygger sociala medier på att man ska chatta och skriva meddelanden, lägga upp och skicka bilder dagligen och annat som ska helst, enligt Alexandra, vara lyxigt. Att andra lägger upp lyxiga saker och visa det perfekta livet man lever för andra har något att göra med hur användare presenterar sig själva i medier. Detta kan kopplas till Goffmans teori om att samspelet mellan människor kan efterlikna en teater med aktörer, publik och scen och kulisser. Goffman menar att människor vill framhäva en idealiserad bild av sig själva i en främre region för att bli omtyckta och accepterade, vilket görs via intrycksstyrningen. Vid frågan om vad intervjupersonerna tror ungdomar lägger upp mest i sociala medier var de flesta eniga om att ungdomar lägger upp bilder på det fina de har gjort, ställen de har rest till eller fotoredigerare selfies som framhäver deras liv på ett annorlunda sätt än vad det är i verkligheten. Enligt studien av Hamburger och Vinitzky (2010) uttrycker användare olika fakta om sig själva i nätet än i verkligheten. Utifrån Goffmans teori kan man beskriva att akten i detta fallet blir vad ungdomar visar inför sina följare eller omvärlden. Vidare kan man tolka detta genom teorin där presentationen är en medveten process för intryckskontroll då användare presenterar sig själva i syfte till att förändra eller upprätthålla sin bild i andras ögon. Alexandra samt Fatima uttryckte detta genom att säga att flera ungdomar i sociala medier täcker en fasad då ungdomar vill att andra ska se dem på ett visst sätt, målar de upp en bild om att man har ett glädjefyllt liv.
Man vill att andra ska se på en på ett visst sätt, “jag vill se bra och perfekt ut”.
Ungdomar brukar oftast visa de bästa sidan i sociala medier. “Jag mår bra jag är så glad nu..” men det är bara en fasad (Alexandra 2019)
Fatima menar att vissa ungdomar använder sociala medier som ett “alter ego” där man är någon på nätet men en annan utanför, allt i syfte för att bli omtyckt och bekräfta sig själv. Goffman påpekar även att syftet med att presentera sig själv på ett positivt sätt är att man vill bli accepterad av andra, det vill säga publiken/användare. Sociala medier kan beskrivas som en scen där beteende på främre region sker före en publik, där publiken kan efterlikna användares följare på instagram eller "vänner” på snapchat.
Alltså.. man bygger upp den fasaden för att man ska bli omtyckt på nätet, jag vet att det finns tjejer som lägger upp bilder där de är lättklädda men visar inte ansiktet, för man vill inte bli kopplad till det men man vill ha likes för det. Samma sak för killar, man kanske poserar på bilden och har vapen och så för att man vill att man ska tro att de är så på verkligheten men det är bara en fasad (Fatima 2019)
Tamara berättar att ungdomar brukar ofta visa en bild och uttrycka att personen på bilden inte ser ut på det sättet i verkligheten. I en studie av Wernholm och Reneland-Forsman (2019) framkommer det att unga reglerar sina profiler utifrån vad andra kan tycka om dessa. Detta går även att styrkas med Goffman som menar att genom intrycksstyrning försöker man upplysa vissa omständigheter samt dölja andra. Att ungdomar inte lägger upp en “ful” bild och istället lägga upp en “perfekt” är ett ytterligare tecken på att ungdomar styr de intryck som andra ska få när de ser inlägget.
Man lägger upp det mest perfekta bilden, man kan märka att vissa lånar en annans dyr jacka för att måla upp att “jag är perfekt”. Att se andra med dyra kläder sätter press på ungdomar att leverera (Tamara 2019)
Utifrån citatet kan man förstå att ungdomar lånar någon annans dyra jacka för att framhäva en önskad bild av sig själva inför publiken. Detta beteendet kan förklaras utifrån Cooleys teori om spegeljaget där ungdomarna försöker skapa en identitet genom interaktionen med andra. I sociala medier vill ungdomar visa sin bästa sida för att därefter internalisera vad man tror andra tycker en. Att låna någon annans jacka kan förstås utifrån att man vill förmedla att man är “finklädd” för andra och vill man fortsätta bibehålla denna bilden från andra på sig själv för att sedan själv se sig som “finklädd”. Vidare menar Wernholm och Reneland-Forsman (2019) att när ungdomar lär sig att känna till andras svar på deras beteende bedömer ungdomarna hur väl de har förmedlat vad de tänkte. Studien menar att barn undersöker kritiskt sina egna inlägg och använder sig av självutvärdering för att förbättra prestationerna. Alexandra berättar att några ungdomar kan sitta i flertalet minuter för att försöka få till “den perfekta selfien” för att sedan lägga upp fotot i snapchat. Goffman menar att när aktörerna skiljs från sin publik, och tar av maskerna - är detta individens riktiga identitet. Enhetschefen menar att dessa presentationer av identitet på sociala medier skapar en fasad om att
ungdomen ser ut på ett visst sätt och bli negativt bemötta när hon/han träffar andra från sociala medier, för att bilden de målade upp om sig själva i sociala medier inte stämmer överens med verkligheten. Goffman menar att i bakre regionen/backstage kan individen lägga ifrån sig sin fasad och slappna av då publiken/följarna inte befinner sig i denna region.
En tjej la upp bilder på hennes vänners semestrar och lägger upp bilder på andra som inte är hon. Hon har pratat med en kille i tre år och han var säker på att det var hon, tills de skulle träffas. När de träffades såg han att det inte var hon men hade ändå skapat ett band till henne och ville fortsätta träffas men så ville hon inte.. och sen ville inte han .. och det höll på så (Fatima 2019)
Detta kan efterlikna en scen där en av publiken går bakom kulisserna och ser aktören utan sin mask. Likt Goffman, menar Fatima att ungdomar presenterar deras bästa ansträngningar när det gäller vad de vill säga om vem de är för att bli omtyckta och få bekräftelse.
5.2 Att få bekräftelse via sociala medier
Ungdomars måendet påverkas när man ständigt ser perfekta bilder över nätet menar Stina. De som träffar kuratorn lider oftast av sömnproblem och koncentrationssvårigheter samt ett dåligt mående över sitt eget liv. Stina poängterar att konflikter mellan det som framställs i sociala medier kontra verkligheten är en av anledningar till varför ungdomar mår dåligt. Utifrån Weinsteins (2018) studie förstår man att de som använder sociala medier ofta tenderar att uppleva ett missnöje över sig själv samt sin vikt då flickor ständigt möts av de “perfekta” bilder. Stina menar att ungdomar uttrycker att de mår dåligt över vad de ser på sociala medier genom olika uttryck.
Jag möts oftast av uttryck såsom att “alla andra är så snygga”. Man blir upptagen av det istället för att leva sitt liv .. det leder till isolation (Stina 2019)
Att känna sig avundsjuk på andras upplevelser eller annat av inlägg som delas är något ungdomarna upplever ständigt och som kan resultera att man känner ett missnöje över sin livssituation (Weinstein 2018). Enligt fritidsledaren är det svårt för ungdomar att sätta fingret på att det är sociala medier som orsakar till att de mår dåligt, däremot kan hon ändå lägga märke till hur mycket plattformen påverkar deras mående.
De uttrycker det genom att säga “jag är jätteledsen för mamma inte köpte denna jackan för mig, lät mig inte resa med mina vänner ..”och det i sig gör att de mår psykiskt dåligt att de är begränsade och har inte samma möjligheter som alla andra (Tamara 2019)
Alexandra menar att ungdomarna på fritidsgården mår dåligt av att se kändisar samt icke kändisar som har råd då de befinner sig i ett socialt utsatt område (fritidsgården tillhör ett område som Alexandra menar är socialt utsatt). Enligt Fan m.fl. (2019) får ungdomar som jämför sig själva med andra låg välbefinnande och känna att deras rättigheter tas ifrån dem. Detta skapar en känsla av orättvisa i det egna livet vilket försämrar det psykiska hälsan och minskar livs tillfredsställelsen (ibid). Tamara menar att ungdomar ständigt ser hur bra alla har på sociala medier och målar upp en uppfattning om att det är vad man ska sträva efter. Fatima menar att när unga ser att andra har det bra vill de inte hamna utanför och försöker därför visa en bild av att man också har det bra och därmed få det bekräftat. Detta kan förstås utifrån Cooleys teori som poängterar att människan söker sig till andra som bekräftar den positiva bilden av sig själva för att må bra. Weinstein (2018) menar att bekräftelsen skapar en känsla av tillhörighet vilket spelar stor roll för identitetsskapandet hos ungdomar. Samtliga
informanter menar att de flesta ungdomar söker bekräftelse via sociala medier för att bli accepterade av andra. Att få många “likes” förbättrar ungdomars självkänsla och
välbefinnande, medan färre likes och negativ feedback minskar det (Weinstein 2018). Detta kan styrkas med Cooleys teori som menar att när individen inte tycker om sin
självuppfattning hos den andra så fylls individen av skamkänslor. Fatima menar att bekräftelsen har en stor påverkan på ungdomar som hon arbetar och har arbetat med.
Jag har en tjej som lägger upp en bild, hon är vacker - men vill ha den bekräftelsen. “Åå kolla så många som har kommenterat på min bild åå så många som har gillat den”. Alltså det här. Av vilken anledning? det är en sån falsk trygghet. Den funkar för stunden (Fatima 2019) Stina och Fatima menar att sociala medier har skapat ett behov av att få bekräftelse. Stina uttrycker det som att sociala medier har skapat en brist och därmed ett behov av att ständigt bli bekräftad av andra. Fatima menar att ungdomar lägger upp bilder på exempelvis instagram för att få likes och kommentarer och vidare menar att det inte längre är för att skapa något roligt tillsammans vilket i sig sätter press på att bli bekräftad och få andra att se det. Teorin om spegeljaget visar att individen utformar ett “jag” i mötet med andra och vill fortsätta behålla det, om det är ett önskat “jag”. Utifrån informanternas upplevelser kan man förstå att sociala medier bidrar till ett ständigt förändrande i självuppfattningen för ungdomar då bekräftelsen i form av “likes” varierar från inlägg till andra vilket skapar stress för ungdomarna som strävar för att behålla en önskad självuppfattning.
Jag har ungdomar som kan lägga upp bilder och ringa mig efter och bara “vad tyckte du om min bild?” men vad ska jag tycka om din bild? ja okej den var jättefin, “men varför gillar du inte den?” (Fatima 2019)
Ovanstående citat kan även tolkas utifrån Cooleys som påpekar att människor möter sina egna tankar om vad hon/han tror den andra tycker om dem. När ungdomen i citatet inte får en “like” för sitt inlägg tänker han/hon att andra inte tycker om den då en “like” betyder
bokstavligen att man tycker om den. Andras reaktioner påverkar människans “jag” menar Cooley och därför kan fåtal “likes” tolkas som att de andra har en negativ uppfattning om i detta fallet ungdomen. Detta kan även vara en anledning till det Hawk m.fl. (2019) nämner om att sociala medier skapar ett beteende som ständigt strävar efter att få belöning i form av
positiv feedback vilket i sig utgör ett beroende av smarta telefoner då man kan bevaka innehållet (bilderna) och dess popularitet (antal likes). Alexandra påpekar att det större delen av ungdomarna använder sociala medier för att söka en bekräftelse som enligt henne aldrig tar slut. Hon menar att ungdomarna som inte får bekräftelsen de vill mår dåligt.
Vissa kan komma och säga “åhh hon eller han har 1000 följare jag har bara 100”. Det påverkar deras självförtroende och det lägger man märke till tydligt (Alexandra 2019) Fatima menar att bekräftelsen har gått långt att det kan vara avgörande på hur ungdomar ser på sig själva. Om ungdomar inte får tillräckligt med gillningar på en bild är detta en extra skäl till att tycka illa om sig själva poängterar Fatima. Här kan man förstå att ungdomar, utifrån informanternas upplevelser, känner en press över att andra användare kan se hur många som har “gillat” deras inlägg och därför blir denna bekräftelsen av självuppfattning något som sätter en ytterligare press på ungdomar.
Samma sak med de här instagram och sånt, har man inte tillräckligt många följare då är man inte tillräckligt bra (Fatima 2019)
Tamara menar att ungdomar formar en uppfattning om vad andra tycker om dem genom antal likes vilket riskerar att unga hamnar i tankar av otillräcklighet. Weinstein (2018) studie visar att när andra inte bekräftar påverkar denna självuppfattningen i form av positiv feedback via profiler leder det till sämre självkänsla och välbefinnande då det spelar stor roll för
ungdomars identitetsskapande.
Många skuldbelägger sig själva “aa men varför följer inte denna personen mig, vad har jag gjort och så så att..” och blir nedstämda av det (Tamara 2019)
Att ungdomar i Tamaras fritidsgård blir nedstämda av att någon inte följer dem på sociala medier betyder det att de har speglat sig själva i den andra då Cooley menar att sociala relationer är en förutsättning till människans självuppfattning. När denna personen inte har bekräftat bilden de visar uppkommer en annan självuppfattning om hur andra ser på i detta fallet ungdomen. Med andra ord medför sättet en följare ser på användare/ungdomen omfattande konsekvenser för hur ungdomen ser på sig själv och värderar sig själv vilket relateras till hennes/hans psykiska hälsa. Vidare menar Tamara att det är självklart att
ungdomar använder sociala medier för att bilda en viss uppfattning om sig själva och visa det för andra. Hon berättar om ett nytt system i Instagram där man har tagit bort möjligheten för andra att se hur många likes en användare har. Detta menar Tamara minskar pressen på ungdomar att få många likes vilket kan minska stressen för ungdomar. Däremot påstår hon att ungdomar har svårt att se att ett annat syfte att vara på sociala medier än att få bekräftelse av andra.
Nu har man tagit bort att man ej kan se like:sen. Då var ungdomarnas reaktioner “ähh vad är poängen varför ska man lägga upp bilden då?” Ungdomar är inte medvetna om att de jagar dessa likes och bekräftelse (Tamara 2019)
Fatima lägger till att ungdomar oftast är stressade över vad andra tycker om dem på nätet och beskriver det som att ungdomar känner en “inre stress”.
