Syftet med denna studien var att undersöka de negativa effekterna av sociala medier och hur det påverkar ungdomars psykiska hälsa, samt hur professionella arbetar med ungdomarna som känner psykisk ohälsa på grund av det. Studiens avsikt var att finna förståelse till de underliggande orsaker som påverkar ungdomars psykiska hälsa och om det krävs nya sätt att arbeta mot att ungdomar utvecklar en psykisk ohälsa i följd av sociala mediers användning. För att uppnå syftet utformades två huvudfrågor: “Vilka är de negativa effekterna av sociala
medier som påverkar ungdomars psykiska hälsa?”samt “Hur arbetar professionella med ungdomar som känner en psykisk ohälsa på grund av sociala medier?”
Studiens resultat visade på att samtliga informanter är medvetna om att det finns negativa effekter av sociala medier då de kunde på ett tydligt sätt ge exempel på flera ungdomar som uttryckte ett försämrat mående på grund av det. Ungdomars psykiska hälsa påverkas negativt på grund av flera faktorer där några enligt informanterna var att sociala medier utgör att unga söker ett oändligt bekräftelse som skapar ett behov istället för att fylla. En annan faktor var att ungdomar oftast jämför sig själva med andra i sociala medier. Vidare menade
informanterna samt den tidigare forskningen att ungdomar kan utsättas för mobbning inom sociala medier där den som mobbar inte oftast får tydliga konsekvenser vilket är
problematiskt då det inte minskar nätmobbningen. Studien visade även genom den tidigare forskningen inom ämne t att funktioner i mobiltelefonen samt sociala medier utgör ett slags beroende som intervjupersonerna också upplevde att ungdomar lider av. Ungdomar som ägnar stor tid av sin fritid på att använda sociala medier visade sig riskera att drabbas av isolering, stress, sömnbrist samt depression. Utifrån ovanstående kan man notera att
mobiltelefoner verkar vara ett huvudproblem där man utan dem inte hade kunnat få tillgång till sociala medier som orsakar psykisk ohälsa. Idag är snapchat byggt på ett sätt som lockar allt flera att använda det dagligen genom funktioner som “snapstrejks” eller instagrams möjligheter att låta användare övervaka antal likes man har fått. Här är en fråga om mobilförbud i skolan verkligen hjälper mot ungdomars psykiska ohälsa? Blir ungdomarna bättre på att hantera sitt mobilanvändande genom att inte använda dem till sociala medier i timmar eller lockas de ytterligare till det? Om sociala medier påverkar ungdomars livsstilar och vardagsliv så tyder detta på att mobilförbud i viss tid inte är en åtgärd mot psykiska ohälsan av plattformen utan snarare ett försök till att öka koncentrationsförmågan. Vidare kan man konstatera utifrån vad som framkom av intervjupersonerna och tidigare forskning, att ungdomar påverkas negativt till stor del av sociala medier eftersom ungdomar befinner sig i en fas där identitetsskapandet är aktuellt. Utifrån Cooleys teori kan man förstå att ungdomar skapar en uppfattning om sig själva genom andra som de därmed försöker upprätthålla det via sociala medier. Detta görs genom att ungdomar lägger upp nytt innehåll och få det bekräftat. Samtidigt menade intervjupersonerna samt tidigare forskningen att ungdomar helst visar en positiv bild om sig själva på medier. Detta kan förstås utifrån Goffmans teori om att människor använder intrycksstyrning för att behålla andras positiva bild av sig själva. Om det är få eller inga som har bekräftat denna bilden via likes på sociala medier, orsakar det enligt informanterna ett minskat självförtroende samt nedstämdhet. Detta kan ses som en ond cirkel som ungdomar vandrar runt i där man å ena sidan mår dåligt över att andra visar det bästa sidorna av deras liv, och samtidigt själv också visa de bästa sidorna för att bli omtyckt och bekräftad.
Utifrån fritidsledarna samt enhetschefen på HVB hem kan man förstå att ungdomar inte alltid är medvetna om att de mår dåligt av sociala medier eftersom plattformen används passivt. Förutom nätmobbning, upplevde professionella inte att det var vanligt att ungdomar uttryckte att de mår dåligt och behöver prata om vad de ser via sociala medier. Åtgärderna som görs för nätmobbningen är samtal där man försöker prata med ungdomen för att bearbeta situationen. Däremot möter kuratorn på ungdomsmottagningen ungdomar som söker sig dit för att uttrycka de andra effekterna som att de mår dåligt för alla “andra verkar ha det så bra”. Utifrån ovanstående kan man konstatera att insatser saknas för att uppmärksamma ungdomars mående över sociala medier. Fritidsledarna upplever en brist i information om hur man går tillväga och hanterar ungdomar som upplever dessa problem. Detta är relevant för det sociala arbetet då ungdomars psykiska ohälsa ökar samtidigt som sociala medier är idag en del av ungdomars vardag. Därför är det viktigt att undersöka de negativa effekterna samt utveckla flera insatser. Informanterna föreslog att personal som arbetar med ungdomar utbildas inom ämnet samt att skolor inför lektioner som upplyser om sociala mediers effekter för ungdomar. På detta sättet kan man förebygga då ungdomar får kunskap om att de är utsatta i sociala medier vilket kan hindra utvecklingen till psykisk ohälsa - som sedan kuratorn på
ungdomsmottagning åtgärdar.
Studiens resultat har baserats på fyra intervjupersoners erfarenheter med ungdomar där intervjupersoner arbetar i olika verksamheter och inom tre olika yrkesroller. En brist i studien anser jag är fåtalet av intervjupersoner samt bristen på flera intervjuer av till exempel
kuratorer för att generera ytterligare svar angående frågan om åtgärder. Det har inte varit möjligt att intervjua flera intervjupersoner på grund av tidsbristen. I samband med att ungdomarna inte har varit delaktiga i denna studien och att studiens resultat baseras på andrahandsinformation där fåtal professionella har varit delaktiga, kan resultatet inte generaliseras. Samtidigt kan man möjligen få andra resultat om studien hade ägt rum i ett annat land. Det hade varit intressant att undersöka ytterligare kring sociala mediers negativa effekter på hälsan och inkludera olika åldersgrupper. Därför rekommenderas framtida forskning inom ämnet där man exempelvis kan inkludera flera eller specifika yrkesroller i forskningen samt undersöka vad verksamheter som är närmast ungdomar tänker om ämnet. En ytterligare rekommendation är att använda kvantitativ metod i samband med kvalitativ för att framföra mer generaliseringsbara resultat. Utökad forskning kommer att bidra till
ytterligare förståelse kring ungdomars psykiska ohälsa då sociala medier är en stor del av vardagen, samt att forskning kan användas som underlag för nya åtgärder mot psykisk ohälsa i följd av sociala medier.
REFERENSER
Amichai-Hamburger, Y. and Vinitzky, G. (2010) ‘Social network use and personality’, Computers in Human Behavior, 26(6), pp. 1289–1295.
Amichai-Hamburger, Y., Wainapel, G. and Fox, S. (2002) ‘“On the Internet no one knows I’m an introvert”: Extroversion, neuroticism, and Internet interaction’,
CYBERPSYCHOLOGY & BEHAVIOR, 5(2), pp. 125–128.
Aspers, P (2007). Etnografiska metoder: att förstå och förklara samtiden. 1. uppl. Malmö: Liber
Bergman Nutley, S. (2019). Distraherad: hjärnan, skärmen och krafterna bakom. Första utgåvan Stockholm: Natur & Kultur
Carlson, M, (2015)“Are you going to write as we think or as you think?”– On Troubled
Subject Positions Borders and Changing the Boundaries of Knowledge. Among Immigrant Women in a Swedish Context. I Brandell, I, Carlson, M & Cetrez,Ö(eds) Transactions Vol 22,
Stockholm/Istanbul:Swedish Research Institute in Istanbul, Stockholm Cooley, C.H. (1981). Samhället och individen. Göteborg: Korpen.
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Eriksson, T. (2014). Möt mig som jag är: hur vuxna i kyrkan kan stötta unga som skadar sig
själva. Örebro: Libris
Fan, X. et al. (2019) ‘Do others’ self-presentation on social media influence individual’s subjective well-being? A moderated mediation model’, Telematics & Informatics, 41, pp. 86–102.
Folkhälsomyndigheten (2018) Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i
Sverige?>https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/628f1bfc932b474f9503cc6f8e
29fd45/varfor-psykiska-ohalsan-okat-barn-unga-18023-2-webb-rapport.pdf (hämtad 2019-12-14)
Goffman, E. (1974). Frame analysis: an essay on the organization of experience. Cambridge, Mass.: Harvard U. P.
Goffman, E. (2014). Jaget och maskerna: en studie i vardagslivets dramatik. 6. uppl. Stockholm: Studentlitteratur
Gyllenberg, M. 2018. Hjärnforskare: Sociala medier gör hjärnan ledsen Svenska Yle https://svenska.yle.fi/artikel/2018/03/12/hjarnforskare-sociala-medier-gor-hjarnan-ledsen (Hämtad 2019-12-14)
Hansen, A. (2019). Skärmhjärnan: hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade
deprimerade och ångestfyllda. [Stockholm]: Bonnier fakta
Hawk, S. T. ( 1 ) et al. (2019) ‘Narcissistic adolescents’ attention-seeking following social rejection: Links with social media disclosure, problematic social media use, and smartphone stress’, Computers in Human Behavior, 92, pp. 65–75.
Helkama, K., Myllyniemi, R. & Liebkind, K. (2000). Socialpsykologi: en introduktion. (1. uppl.) Malmö: Liber.
Hilte, M. (1996). Avvikande beteende: en sociologisk introduktion. Lund: Studentlitteratur Lagerlöf, H.(2017) s. 89-99 i Skolsocialt arbete: skolan som plats för och del i det sociala
arbetet. Första upplagan Malmö: Gleerups Utbildning AB
Linblad, I., Backlund., Å. (2017) s. 53-67 i Skolsocialt arbete: skolan som plats för och del i
det sociala arbetet. Första upplagan Malmö: Gleerups Utbildning AB
Nationalencyklopedin, NE - sociala medier.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/sociala-medier (hämtad 2019-12-17) Nationalencyklopedin, NEa Snapchat.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/snapchat (hämtad 2019-12-17) Nationalencyklopedin, NEb Instagram.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/instagram (hämtad 2019-12-17) Nilsson, B. (1996). Socialpsykologi: utveckling och perspektiv. Lund: Studentlitteratur O’Reilly, M. et al. (2018) ‘Is social media bad for mental health and wellbeing? Exploring the perspectives of adolescents’, CLINICAL CHILD PSYCHOLOGY AND PSYCHIATRY, 23(4), pp. 601–613.
Ritzer, G. (2010). Sociological theory. 8. ed. Boston: McGraw-Hill
Ryen, A. (2004). Kvalitativ intervju: från vetenskapsteori till fältstudier. 1. uppl. Malmö: Liber ekonomi
Sorbring, E., Bohlin, M., Andersson, Å., & Lundin, L., (2014). Att experimentera med sitt själv-internet och identitetsskapande. I: Sorbring, Emma, Andersson, Åsa & Molin, Martin. (red.) Att förstå ungdomars identitetsskapande: en inspirations- och metodbok. 1. uppl. Stockholm: Liber
Statens medieråd 2016
https://statensmedierad.se/download/18.7b0391dc15c38ffbccd9a238/1496243409783/Ungar %20och%20medier%202017.pdf (hämtad 2019-12-14)
Svedberg, L. (2012). Gruppsykologi: om grupper, organisationer och ledarskap. 5., bearb., uppdaterade och kompletterade uppl. Lund: Studentlitteratur
Svenska Yle (2018) Nyhetsskolan: Tonårongar kan lätt använda 5 timmar på sociala medier
idag>https://svenska.yle.fi/artikel/2018/04/09/nyhetsskolans-enkat-tonaringar-kan-latt-anvan da-5-timmar-pa-sociala-medier-varje<(Hämtad 2020-01-03)
Svenskarna och internet (2017)
>https://internetstiftelsen.se/docs/Svenskarna_och_internet_2017.pdf (hämtad 2019-12-14) Weinstein, E. (2018) ‘The social media see-saw: Positive and negative influences on adolescents’ affective well-being’, NEW MEDIA & SOCIETY, 20(10), pp. 3597–3623. Wernholm. M & Reneland-Forsman . L (2019) “Children's representation of self in social
media communities” Department of Pedagogy and Learning, Linnaeus University, Pedalstråket11, Radix ,39182 Kalmar ,Sweden
Wiley, N. (2011). A Mead Cooley Merger, Springer Science+Business Media, LLC s. 174 ‘Are Mental Health Effects of Internet Use Attributable to the Web-Based Content or Perceived Consequences of Usage? A Longitudinal Study of European Adolescents’ (2016)
JMIR Mental Health, (3).
Vetenskapsrådet (2017) God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet
BILAGOR
Bilaga 1- Informationsbrev
Hej!
Jag heter Zahraa Almaliki och går på socionomprogrammet i Malmö Universitet. Just nu går jag på termin 6 och skriver examensarbetet som syftar på att undersöka de negativa effekterna av sociala medier som påverkar ungdomars psykiska hälsa, samt hur professionella arbetar med högstadieelever som känner psykisk ohälsa på grund av sociala medier. För att uppnå syftet har jag valt att utföra ett antal intervjuer där intervjun kan ta ca 40 minuter.
Intervjupersonerna kan vara anonyma och kan avbryta sin medverkan utan motivering. Svaren kommer endast att användas för att besvara studiens syfte. Jag hoppas att du tycker att studien är intressant och om du kan möjliggöra att någon av dina medarbetare ställer upp för detta.
Ha en fortsatt trevlig dag! Zahraa Almaliki
07xxxxxxxx
Bilaga 2 - Intervjuguide
Introducera mig själv, mitt ämne, syfte
Intervjupersonen introducerar sig själv, vad arbetar intervjupersonerna med..
Intervjufrågor:
● Vilken uppfattning har du på sociala mediers användande av ungdomar? - Vad använder ungdomarna medierna till?
- Vad tror du att ungdomar delar i sociala medier?
● Vilka effekter tror du att sociala medier medför för ungdomarna? ● Tror du att sociala medier påverkar personligheten på ungdomarna i din
verksamhet? I så fall är det positiv eller negativ?
● Möter du ungdomar i din verksamhet som känner stress eller andra negativa känslor på grund av sociala medier?
- Hur uttrycker ungdomarna sin stress över medierna?
● De ungdomar som upplever/uttrycker någon slags psykisk ohälsa i följd av medier, vilken eller vilka sociala insatser erbjuder ni dem?
● Har du haft kontakt med ungdomar som har blivit mobbade via sociala medier?
● Vad kan skolan/verksamheten göra för ungdomar som blir mobbade i nätet? ● Hur ofta pratar ni om sociala mediers användande med ungdomarna i
verksamheten?