Pedagogues experiences around child groups sizes in preschool

Examensarbete i fördjupningsämnet

Barndom och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Pedagogers upplevelser kring

barngruppsstorlekar på förskolan

Pedagogues experiences around child groups sizes in preschool

Firdes Bekirovska

Natalie Delfino Betanzo

Förskollärarexamen, 210 högskolepoäng Slutseminarium 2016-12-15

Examinator: Hilma Holm Handledare: Paula Wahlgren

LÄ RA N D E O C H S A MH Ä LLE

Malmö Högskola Barn unga samhälle

Förord

Vi vill tacka våra deltagande intervjupersoner som har gjort det möjligt för oss att skriva denna studie. Detta hade inte varit möjligt utan dem och deras engagemang samt deras stöd. Vi vill även tacka Sara Berglund för sitt stöd och för sin handledning i detta arbete och utvecklande diskussioner.

Sammanfattning

Syftet med vår studie har varit att titta på hur förskole pedagoger i olika verksamheter upplever och förhåller sig till olika barngruppsstorlekar i förskolan. I studien har vi valt att ha med anknytningsteorin och Maslows behovsteori som teoretiska utgångspunkter samt tidigare forskning kring barngrupper och dess storlekar. Studien har resulterat på att pedagogerna upplever att de ser möjligheter och begränsningar i deras barngruppsstorlekar.

Undersökningen är byggd på en kvalitativ metod i form av intervjuer. Studien har utförts genom att intervjua fem yrkesverksamma pedagoger med erfarenheter av olika barngruppsstorlekar i olika förskoleverksamheter.

Utifrån vårt resultat och analys har vi kommit fram till att pedagogerna definierar barngruppsstorlekarna utifrån deras erfarna upplevelser. Pedagogernas intervjusvar avspeglar olika uppfattningarna av hur de upplever och förhåller sig till verksamhetens gruppstorlekar. I enlighet med pedagogernas svar kan vi sammanställa studiens slutsats genom att det råder en komplex fråga kring barngruppsstorleken. Gruppstorlek i förskolan är en tolkningsfråga som vi anser är svår att konkretisera och behöver forskas ytterligare inom.

Innehållsförteckning

3.1 Barns påverkan av gruppstorlekar i förskolan ... 8

3.2 Anknytningens betydelse för barn i relation till gruppstorlek ... 9

3.3 Historisk återblick på förskolans gruppstorlek ... 10

3.4 Förskollärarens roll ... 10 3. Teoretiska utgångspunkter ... 12 2.1 Anknytningsteori ... 13 2.2 Maslows behovsteori ... 14 4. Metod ... 16 4.1 Metodval ... 16 4.2 Semistrukturerad intervju ... 16 4.3 Urval ... 17 4.4 Genomförande ... 17 4.5 Forskningsetiska överväganden ... 18

5. Resultat och analys ... 20

5.1 Gruppstorlekens påverkan på barnen och verksamheten ... 21

5.2 Gruppstorlekens inflytande på den pedagogiska kvalitén ... 22

5.3 Låg personaltäthet ... 25

5.4 Konsekvenser för barns trygghet ... 26

5.5 Miljöns påverkan ... 28

6. Resultatdiskussion ... 31

6.1 Metoddiskussion ... 33

6.2 Pedagogernas hantering av barngruppsstorlekar ... 34

6.3 Funderingar inför framtida yrkesroll ... 34

6.4 Vidare forskning ... 35

Referenslista ... 37

1. Inledning

Det pågår idag en debatt kring barngruppens storlek på förskolan. Det råder delade uppfattningar kring hur barngruppernas storlek bör se ut och forskning som stödjer de skilda meningarna. Det finns forskning som har visat att verksamhetens barngruppsstorlek påverkar barnens lek, välmående, utveckling och möjligheter till lärande (Sheridan, Pramling Samuelsson & Johansson, 2009). Samtidigt menar Dahlberg, Moss och Pence (2002) att pedagoger har fria valmöjligheter kring hur de väljer att förhålla sig till och hantera barngruppsstorlekarna i verksamheten.

Enligt skollagen (Skolverket, 2013) ska förskolan stimulera barns lärande och utveckling samt erbjuda barnen en trygg omsorg för att främja barns lärande. Verksamheten skall grundas på att lärande, utveckling och omsorg bildar en helhetssyn samt att den pedagogiska verksamheten anpassas för alla barn (Skolverket, 2016). För att kunna uppnå att verksamheten anpassas utefter alla individer, har Skolverket fört fram nya riktmärken. De nya riktmärkena går ut på att verksamheten skall hålla sig till en barngrupp på sex till tolv barn i en grupp med ett- till treåringar, medan man i en barngrupp med barn mellan fyra och fem år kan ha mellan nio och femton barn. Skolverket har under ett pressmeddelande tagit fram nya riktmärken som kommer från regeringen. Dessa riktmärken skall med hjälp av stödmaterial kunna förbättra situationerna i verksamheten dock är de inte obligatoriska (Skolverket pressmeddelande, 2016-02-12).

Vi vill utifrån detta undersöka på vilket sätt förskole pedagoger uppfattar och förhåller sig till olika barngruppsstorlekar, samt på vilket sätt de inverkar på pedagogernas arbete. Detta för att vi behöver få mer insikt och kunskap om debatten som finns och berör pedagogerna och barnen. Detta är något som vi har valt eftersom vi främst kunde hitta forskning kring hur barngruppsstorleken påverkade barnen och mindre om personalens uppfattningar. Vår studie kommer att bygga på kvalitativa intervjufrågor med fem pedagoger i olika verksamheter, för att ta del av hur pedagogerna upplever och förhåller sig till storlekarna inom barngruppen. Med hjälp av våra frågeställningar kommer vår studie fokusera på hur pedagogerna anser att barngruppernas betydelse för barn, verksamhet och arbetsmiljö påverkar deras arbete. Studien

handlar om de enskilda pedagogernas erfarenheter och förhållningssätt kring olika barngruppsstorlekar och dess påverkan av den pedagogiska verksamheten.

1.1 Syfte

Syftet med vår studie är att undersöka hur yrkesverksamma pedagoger upplever och förhåller sig till barngrupper och dess storlekar i förskolan.

1.2 Frågeställningar

• Hur upplever pedagogerna att den pedagogiska verksamheten påverkas av förskolans olika gruppstorlekar?

2. Tidigare forskning

Inom vårt valda fokus har vi hittat tidigare forskning om hur barngruppers storlek påverkar barns möjligheter för lärande och utveckling. Samuelsson, Williams och Sheridan (2015) menar att barngruppers storlek är ett komplext och problematiskt ämne och att det saknas, i både internationell och nationell forskning, klara definitioner på vad som är en stor eller liten barngrupp. Däremot kan man utifrån en nations läroplan och policydokument få en förståelse för hur de vill att deras verksamhet skall se ut. Utifrån läroplanen kan man få syn på hur man önskar att personalen skall bidra, för att främja barns lärande och utveckling.

Inom internationell och nationell forskning har vi tittat på forskare som har undersökt barngruppers storlek utifrån olika fokus. Det har forskats om barngrupper i relation med hälsa, barngruppers relation till den pedagogiska verksamheten, sociala relationer, samspel och arbetssätt.

Detta kapitel lyfter fram en studie om anknytningens betydelse för barns påverkan i förskolan vad gäller gruppstorleken i barngruppen. Tidigare forskning om hur olika studier har utförts i internationellt område kring barns påverkan av olika gruppstorlekar tas även upp. I kapitlet tas även den historiska aspekten av barngruppsstorlekar upp och dess påverkan i dagens förskoleverksamhet. Vi lyfter även fram forskning kring vad som definieras som förskollärarens roll och vilka arbetsuppgifter det kan tänkas finnas i yrket.

3.1 Barns påverkan av gruppstorlekar i förskolan

Samuelsson, Williams och Sheridan (2016) tar i sin bok om hur barn blir stressade av förskolans gruppstorlekar, som exempel en grupp som består av fler än 15 barn. I deras bok nämner de att forskarna Verneer och Van Izjendoorn (2006) från Nederländerna, har kommit fram till att barn

barnens stressnivå eftersom de får en mindre yta att röra sig på. Detta kan också komma att ha betydelse för i vilket syfte man väljer att gå in och titta på förskolans gruppstorlek. Enligt forskarna finns det en relevans för vad gäller barnens ålder och stressnivåer. Ju yngre barnen var, desto högre blev barnens stressnivåer i en barngrupp med fler än 15 barn som de ansåg påverkade barns möjligheter för samspel mellan individer. I Verneer och Van Izjendoorns (2006) studie framkom det att även pedagogerna kände sig stressade av de barngruppernas storlek samtidigt som deras kommunikationsförmåga gentemot barnen minskade. Verneer och Van Izjendoorn såg att tillfällena till samspel mellan barn och vuxen försämrades (Verneer och Van Izjendoorn, 2006). Samtidigt förklarar De Schipper, Riksen, Walraven & Geurts (2006) i sin studie att antalet pedagoger per avdelning påverkar vilken kvalitet som verksamheten får. En förskollärare med en mindre grupp barn har en större möjlighet att tillföra en god kvalitet i verksamheten men även skapa goda förutsättningar för barns lärande (De Schipper, Riksen, Walraven & Geurts, 2006).

3.2 Anknytningens betydelse för barn i relation till gruppstorlek

Zlatka Cugmas (2011) är en slovensk forskare som har utfört en studie kring hur barn visar sin trygga anknytning gentemot en pedagog. Cugmas (2011) har i sin studie tittat på hur ofta barnet vänder sig till en pedagog under olika observerade tillfällen som bekräftar barnets uttryck av känslor. Observationerna var uppdelade på tre tillfällen varav varje observation bestod av 60 minuter. I studien ingick 101 barn från åldern två till sex år. Cugmas (2011) studie resulterade i att barnen som uttryckte sina känslor till en pedagog vid flera tillfällen deltog oftare i lekstunder med andra barn och delade även en känsla av trygghet gentemot pedagogen. Studien visade även på att barn som inte uttryckte sina känslor till en pedagog vid flera olika tillfällen, lekte betydligt mindre med andra barn än de barn som uttryckte sina känslor ofta. Cugmas (2011) undersökning beskriver att de barn som inte uttryckte sina känslor vid flera olika tillfällen delade mindre kontakt med både barn och pedagog.

En jämförelse mellan Cugmas (2011) internationella studie och Samuelsson, Williams och Sheridans (2016) nationella studie kring barnens påverkan av barngruppsstorleken kan förknippas med anknytningsteorins relevans i vår studie.

3.3 Historisk återblick på förskolans gruppstorlek

Barnens omsorg och fostran blev en ökad angelägenhet för kommunerna och staten under 1930 och 40-talet (Kihlström 1995). Ansvaret över verksamheterna övergick till kommunerna från staten under 40-talet. Vid denna tidpunkt började staten att införa stadsbidrag för alla aktiva verksamheter. Under den tidsperioden var inte behovet av barnomsorg tillräckligt stor, vilket resulterade i små barngrupper. Williams, Sheridan & Pramling Samuelsson (2016) tar upp ett par orsaker till varför barngrupperna ökar. Främst visar studier att det beror på ekonomiska överväganden. Dock har föräldrars efterfrågan kring förskoleplats samt politiska beslut även påverkat ökningen av barn i barngrupper. Persson (2010) nämner att de pedagogiska målen, ambitionerna, personalutbildning och kompetens har mindre betydelse än beslut om barngruppers storlek. Förr var det socialstyrelsen som reglerade barngruppernas storlek där det rekommenderades högst 15 barn i de äldre barngrupperna och 10 barn i de yngre (Williams, Sheridan & Pramling Samuelsson, 2016).

3.4 Förskollärarens roll

I ett förtydligande av vad förskollärarens roll är i en verksamhet krävs det en titt i läroplanen. Som verksam pedagog ska man ansvara för att arbetet i verksamheten förekommer i enlighet med målen i läroplanen (Lpfö 98 rev 10). En förskollärare har en del att ansvara för i en förskoleverksamhet som innefattar blanda annat att varje barn ska få uppleva sitt eget värde och bli respekterade samt sedda, att varje barn får samma förutsättningar att lära och utvecklas, får hjälp samt stimuleras i sin sociala utveckling etc. Förskolans uppdrag är bland annat att vara en social mötesplats där man förbereder barnen inför livet som medborgare i samhället (Lpfö 98 rev 10). I läroplanen står det även följande:

I förskolan ska barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen. (Lpfö 98 rev 10)

Arbetet som framtida förskollärare har framför sig, kan enligt Rohlin (1998) beskrivas som en av flera välfärdstjänster. Rohlin (1998) pratar om välfärdstjänster som ett arbete där individer samspelar och kommer varandra nära. På så sätt bildas mänskliga relationer, som sedan alstrar sig i verksamhetens kärna. Läroplanen lyfter upp förskolans roll när det kommer till barnens utveckling med socialt sampel och barnens möjligheter. Med läroplanen som fokus talas det om hur och vad man skall arbeta med barnen. Där talas det främst om förskolan ansvar och delar upp riktlinjerna mellan chefer, förskollärare samt arbetslag. I slutändan står blickarna vända mot pedagogerna och deras kompetens vad gäller barnens välbefinnande samt rätt till stöd och utveckling inom utvalda lärande mål.

Sammanfattningsvis ville vi få en helhetssyn kring hur gruppstorlekarna i förskolan har förändrats genom tiden samt få en inblick kring hur det har forskats om i andra länder. Detta för att vi ska kunna bearbeta vår insamlade empiri i relation till vad vår studie resulterar i. Verneer och Van Izjendoorns (2006) tar upp barnens påverkan i sin studie och detta är även något som vi kan återkoppla till en av våra frågeställningar. Relevansen mellan studien och våra frågeställningar är pedagogens perspektiv som fokus. Pedagogernas svar under studiens gång har haft en liknelse med vad Verneer och Van Izjendoorns (2006) tar upp i sin forskning kring barnens välmående.

Under intervjuerna tog pedagogerna upp problematiken kring bristen på anknytning gentemot barnen, vilket Cugmas (2011) tar upp i sin studie. Där forskar Cugmas (2011) kring barnens delade uttryckskänslor gentemot pedagoger. Detta kan vi relatera till våra frågeställningar genom att barn och pedagogisk verksamhet går hand i hand.

I läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev 10) framkommer det att förskolläraren skall ha den ledande rollen i den pedagogiska verksamheten. Detta innebär även att kunna vägleda sina kollegor som innehar andra roller i arbetslaget. Vi valde att ta en närmare titt kring hur förskollärarens roll har forskats om tidigare, för att senare kunna återkoppla intervjupersonernas svar i relevans till forskningen.

3. Teoretiska utgångspunkter

I vår studie har vi valt att fokusera på pedagogers erfarenheter samt deras perspektiv på arbetet med barngrupper i förskolan. Området vi valt att fördjupa oss i har främst varit den pedagogiska verksamheten samt pedagogernas uppfattning kring hur verksamheten kan utvecklas. Vi går även in på den pedagogiska kvalitén som syftar på arbetssätt och förhållningsätt som utvecklar verksamheten. Barnens behov av omsorg och utveckling tas upp som en del av den pedagogiska kvaliténs relevans i relation till verksamheten. Läroplanen innehåller riktlinjer som man bör följa för att uppnå en viss kvalitét i förskolan, som bland annat innefattar barnens rätt till att synas samt utvecklas. Riktlinjerna finns främst som stöd för personalens arbete med barnen och vårt syfte i arbetet är att undersöka hur pedagoger förhåller sig samt arbetar med de riktlinjerna när det kommer till att arbeta med barngrupperna.

I vår forskning kring hur pedagoger handskas med barngruppsstorleken i olika verksamheter ville vi få syn på hur pedagogerna själva upplever och förhåller sig till denna fråga. Vi har valt att använda oss av anknytningsteori och Abraham Maslows (1987) behovsteori. Vårt val av dessa teorier var på grund av att alla teorier sammanflätas och tillsammans utgör en av förskollärarens största ansvar i samverkan med barn.

Anknytningsteorin har vi valt att använda genom att få syn på hur barn påverkas av de stora barngruppsstorlekarna ur anknytningsteorin. I anknytningsteorin lyfter vi fram dem centrala begreppen, barns anknytning, som vi sedan kommer att använda i analysen.

Abraham Maslows (1987) behovsteori har vi valt att använda eftersom vi ville främst få syn på hur pedagogerna upplever och förhåller sig till dem mänskliga behoven som Maslow talar om. Utifrån de mänskliga behoven som Maslow (1987) talar om relaterar vi till förskoleverksamheten och barns behov. Vi kommer att använda oss utav dem centrala begreppen vi lyft fram i Maslows behovsteori (1987), dem mänskliga behoven.

Dessa teoretiska utgångspunkter kommer vi att beskriva samt analysera i relation till de förväntningar de yrkesverksamma inom förskoleverksamheten har idag. I detta kapitel kommer vi att lyfta fram de centrala begreppen kring de valda teorierna som vi sedan kommer använda oss utav i analysdelen.

2.1 Anknytningsteori

Anknytning anses vara den viktigaste grunden för förståelsen av hur nära känslomässiga band formas samt varför. Ordet anknytning handlar om människors behov av nära relationer. Idag anses teorin vara en av de mest betydelsefulla psykologiska teorierna när det kommer till kunskapen om hur individer förhåller sig till omsorg, närhet och beskydd. Den är också viktig när det kommer till förståelsen av självständighet, samt betoning av egen förmåga och styrka (Broberg m.fl., 2006).

Enligt Broberg m.fl. (2006) var John Bowlby grundaren för anknytningsteorin. Han forskade om barn och effekten av deras utveckling vid separation från sina föräldrar. Underlaget för forskningen var utsatta barn på sjukhus och barnhem som blivit separerade från sina föräldrar. Bowlbys forskning förändrade barnsjukvården under 1950-talet i länder som USA, Storbritannien men även Sverige (Broberg m.fl., 2006).

Eftersom att begreppet anknytning är en betydelsefull teori kring barns utveckling har vi valt att återblicka till den under studiens gång. Barnens upplevelse i förskolan beror främst på barnets trygghet vilket vi kopplar till barns anknytning. Barnet behöver knyta an till en vuxen för att kunna känna sig trygg i olika miljöer. När ett barn skall inskolas i en förskoleverksamhet är det viktigt att pedagogen skapar en god och trygg relation med barnet. Denna pedagog blir oftast den person som barnet knyter an till först och blir betydelsefull för barnets trygghetskänsla (Niss & Söderström, 2006). Enlig Niss (2009) är pedagogernas främsta arbete i förskolan att skapa relationer med både barnen och de vuxna. Sedan bevarar man dessa goda relationer genom att man alltid prioriterar barnens trygghetskänsla i första hand.

Anknytning kommer i vår studie att användas som stöd för att titta på hur pedagogerna beskriver att barns anknytning påverkas och dess betydelse för gruppstorleken. Analysen kommer att bygga genom att vi kommer att använda oss utav anknytningsteorins centrala begrepp, anknytning. Anknytningens relevans för vår studie är främst att pedagogernas svar resulterade en stor del av hur barns anknytning till olika vikarier påverkades när det var brist på personal i verksamheten. Vi använder även barns anknytning i vår studie eftersom vi anser att det går hand i hand med barns behov av omsorg som är en del av läroplanens strävans mål (Lpfö 98 rev 10).

2.2 Maslows behovsteori

Abraham Maslow är en forskare inom det humanistiska perspektivet och han anser att en av människans medfödda uppdrag är självförverkligande. Maslow har använt sig av en behovstrappa som modell för att förklara på hur man kan tänkas prioritera de mänskliga behoven (Maslow, 1987).

Maslow beskriver mänskliga behoven utifrån en hierarkisk ordning som han visar genom en teoretisk modell. Maslow (1987) menar att de mänskliga behoven kan delas in i fem olika kategorier som har olika typer av nivåer om hur han prioriterar dessa behov. Utifrån Maslows (1987) hierarkiska pyramidmodell, arbetar människan sig uppåt i modellen. Det första mänskliga behovet är de fysiologiska behoven som identifierar till exempel behovet av mat, luft etc. Nästa kategori är trygghet och därefter kommer det sociala behovet som innebär till exempel relationer mellan olika individer. Sedan kommer behovet av självkänsla som definierar till exempel barns behov av uppskattning. Högst upp i modellen kommer människans självförverkligande.

De behov som ligger längst ned i den hierarkiska modellen menar Maslow (1987) inte är lika svåra att tillfredsställa som de behov som ligger högre upp i modellen. Detta eftersom att om man inte uppnår de fysiologiska behoven längst ned mår individen psykiskt och fysiskt dåligt. Vidare menar Maslow (1987) att om de lägre mänskliga behoven är uppfyllda kan individen utveckla sina egenskaper kring lojalitet, vänskap och samhällsmedvetenhet.

Till Maslows teori finns det forskare som ställer sig kritiskt och menar att människan har fler och mer komplexa behov än de som Maslow tar upp i behovsteorin. En forskare som ställer sig kritisk till Maslows teori är Steven Reiss (2001) som anser att människan har fler behov än de fem, som Maslow beskriver i sin teori.

Maslows (1987) behovsteori kommer att återkopplas till pedagogernas intervjusvar och analyseras utifrån dem centrala begreppen, mänskliga behov som Maslow förklarar. Utifrån våra frågeställningar kring hur pedagogerna upplever och förhåller sig till barngruppsstorlekarna. Med denna utgångspunkt kommer vi i studien utgå ifrån pedagogernas uppfattningar kring hur barns behov tillfredsställs i relation till gruppstorleken.

4. Metod

I detta avsnitt motiveras och redogörs för den metod som vi valt att använda vid insamling av vår empiri. Därefter beskrivs även genomförandet, urvalet och hur vi har bearbetat den insamlade empirin. Sedan avslutar vi kapitlet med en reflektion kring empirins trovärdighet.

4.1 Metodval

När man väljer metod bör man som forskare uppmärksamma vilken metod som kan ge bästa svaret på de frågeställningar man har valt att ställa i sin studie. Hur man hittar den lämpligaste metoden beror på vad man ska undersöka. Den kvalitativa metodens syfte är att få en djupare förståelse kring ett fenomen (Denscombe, 2009). Vi valde att basera våra undersökningar på intervjuer med pedagoger. Detta för att kunna ta del av deras åsikter, tankar och erfarenheter kring ämnet, samt för att kunna analysera dessa närmre.

Stukát (2005) menar att de kvalitativa studierna baserar sig på humanistisk vetenskap där tolkning och förståelse av resultatet utgör grunden. Vårt syfte med vår studie är att studera pedagogernas upplevelser av barngruppernas storlekar. Vi vill med detta få fram deras personliga åsikter kring deras egen prestationsförmåga, genom att använda oss utav en kvalitativ metod.

4.2 Semistrukturerad intervju

I vår undersökning valde vi att utföra våra intervjuer med öppna frågor för att låta pedagogerna känna sig fria under intervjun. De fick större möjlighet och utrymme att svara efter deras egna erfarenheter och tankar. Alvehus (2013) skriver att en semistrukturerad intervju ger intervjuaren fler svarsalternativ som inte är begränsade. Vårt främsta mål med våra intervjuer var att vi först och främst skulle få låta intervjuarna få tala öppet och inte känna någon form av press. Dialogen

fick på så sätt större chans att kunna ställa följdfrågor som vi ville ta del av och påverka intervjufrågorna. Vi valde denna metod eftersom vi ville få ett så nära perspektiv på pedagogernas åsikter och tankar som möjligt vad gäller barngruppers storlek.

4.3 Urval

Vi valde att intervjua fem yrkesverksamma förskole pedagoger, tre förskollärare och två barnskötare. För att kunna få svar på sitt syfte krävs det att man samlat på sig tillräckligt med data, menar Dalen (2007). För att uppnå tillräcklig med information kring ämnet valde vi en blandning av de pedagogiska rollerna för att få en bredare insyn i yrkets roll. Vi valde att intervjua våra pedagoger från fem olika förskolor i sydvästra Skåne, tre förskolelärare och två barnskötare. Detta för att kunna se eventuella skillnader i vårt fokusområde, vilket är, storlekarna på barngrupper. Våra informanter kände vi sedan början av vår utbildning och hade god kontakt med. När vi frågade om de ville delta som intervjupersoner via telefon och besök svarade alla ja och ingen som kände sig tveksam. Alla pedagoger var ivriga att delta eftersom studiens fokusområde var något som berörde dem. Förskolorna som pedagogerna arbetade på var kommunala och åldersgrupperna var olika, allt från ett till fem år.

Alvehus (2013) förklarar att man bör prioritera den tid man har för att välja hur ut många som skall bli intervjuade och ingå i undersökningen. Vi valde slumpmässigt att intervjua fem pedagoger som vi haft kontakt sedan vi startade vår utbildning. Detta för att det skulle ge oss en tillräcklig bred syn på pedagogernas upplevelser kring deras vardag. Alla intervjuer används som ett urval i vårt arbete och deltagarnas namn är fingerade.

4.4 Genomförande

Vi valde att utföra ljudinspelningar och föra anteckningar tillsammans för att enklare kunna blicka tillbaka och transkribera det. Redan i början av arbetet valde vi att båda skulle vara

delaktiga under alla intervjuer, eftersom det skulle hjälpa oss båda att få intervjuerna att flyta på bättre. Vi tog kontakt med våra intervjupersoner innan intervjumötet för att upplysa ämnet som vi skulle undersöka.

Intervjuerna ägde rum på pedagogernas arbetsplatser för att göra det så enkelt som möjligt för dem. Vi anpassade oss efter de tider som passade våra intervjuare bäst och bokade in möten efter deras schema. Samtalen med intervjupersonerna ägde rum i olika lediga rum och fick anpassas efter verksamhetens dagliga struktur. Under två tillfällen under samtalen blev vi avbrutna på grund av brist på personal i barngruppen vilket ledde till att vi fick flytta fram intervjun en timme.

Vi spelade upp intervjusvaren tillsammans och lyssnade på vad intervjusvaren lyfte fram och antecknade detta. Anteckningar avspeglade olika teman som kom fram upprepandes under inspelningarna och blev en utgångspunkt till hur arbetets strukturerades. Vi diskuterade tillsammans kring vilka aspekter vi fick syn på under ljudinspelningarna vilket ledde till vårt val av litteratur, teori och forskning.

4.5 Forskningsetiska överväganden

I Vetenskapsrådets (2002) dokument har vi tagit del av de fyra etiska riktlinjer som vi har följt i vårt arbete och delgett informationen vidare till våra informanter. Innan vi valde att intervjua våra pedagoger, var vi mycket tydliga med att ta upp de fyra forskningsetiska överväganden. De fick möjligheten att avbryta intervjun om de kände sig osäkra, när de ville.

De fyra forskningsetiska övervägandena vi tog upp var följande: § Informationskravet

§ Samtyckeskravet § Konfidentialitetskravet § Nyttjandekravet

De fyra forskningsetiska övervägandena förtydligade vi för våra intervjupersoner under processens gång. Vi återkopplade även till dessa i slutet av intervjun för att säkerställa att intervjupersonerna fått ta del av alla punkter gällande deras deltagande.

I början av samtalet med varje deltagande började vi med att ta upp informationskravet, som innebär att man informerar alla deltagande vad syftet är kring samtalet. När vi genomförde intervjuerna informerade vi alla parterna om vad intervjun innefattade. Vi informerade dem att vi genomförde en studie kring barngrupper och dess storlekar samt hur man som personal uppfattade storlekarna och dess för samt nackdelar. Därefter tog vi upp samtyckeskravet som ger den deltagande möjligheten att samtycka till att få publiceras samt vara delaktig i en studie. Steg för steg gick vi igenom pedagogernas rättigheter kring samtycke där vi bland annat fick tillåtelse att skriva ner allt som sades under samtalen samt att det var frivilligt deltagande som gällde. Nyttjandeskravet togs upp för att meddela deltagaren om hur informationen man får ut av ett samtal skall användas och till vad. Innan vi började intervjun förtydligade vi vad vi skulle göra med all samlad information som vi fick ut av intervjuerna, bland annat att vi skulle dela med oss utav studiens innehåll i utbildningssyfte och att det eventuellt skulle publiceras på internet. Vi har med hjälp utav materialet vi fick fram ur intervjuerna knutit an vad som sades med litteratur kring svaren vi fick fram. Även konfidentialitetskravet togs upp där vi förtydligade att deras namn och uppgifter skulle fingeras och vara anonymt i vår undersökning. I detta fall kom vi på andra namn som vi nämner under studiens gång, ibland annat citat som vi gjort utdrag från våra intervjuer (Vetenskapsrådet, 2002).

5. Resultat och analys

Syftet med studien har varit att undersöka och få större förståelse på hur pedagogerna upplever att barngrupperna i förskolan påverkas av gruppstorleken samt hur de förhåller sig till detta. I detta kapitel har vi valt ut olika citat som pedagogerna har uttryckt vid de olika intervjutillfällena. Vi kommer att analysera dessa citat samt presentera, analysera och tolka deras upplevelser utifrån tidigare nämnda teorier. Våra teorier som består av Maslows behovsteori (1987) och anknytningsteori, kommer att finnas med som stöd för att analysera vår insamlade empiri. Teoriernas centrala begrepp som vi kommer att använda oss utav och nämna i kapitlet är de mänskliga behoven och begreppet anknytning.

Utifrån vår insamlade empiri har vi strukturerat upp kapitlet genom att utgå ifrån våra intervjusvar och tematiserat utifrån dess innehåll. Pedagogernas intervjusvar har belyst tre återkommande begrepp: barn, verksamhet och arbetsmiljö. I dessa olika begrepp kommer vi att lyfta upp pedagogernas upplevelser och förhållning till barngruppsstorlekar samt beskriva och analysera dessa. Pedagogernas svar och de tre återkommande begreppen har stått i grund till hur strukturen av kapitlets utformning kommer att se ut.

Vår empiri baseras av fem pedagogers upplevelser som har erfarenhet av att ha arbetat inom förskolan i olika antal år. Pedagogerna i studien består av två barnskötare och tre förskollärare. Charlott är en av förskollärarna vi intervjuat som har arbetat i förskoleverksamheten i 24 år och arbetar på en tre till fem års avdelning. Antalet barn i hennes nuvarande barngrupp är 21 barn och tre pedagoger. Jens är också förskollärare som har arbetat i sju år men har erfarenhet av tre tidigare arbetsplatser med olika gruppstorlekar. Den förskola han arbetar just nu på är en ett till tre års avdelning med en barngrupp som består av 11 barn och två och en halv pedagoger. Sara arbetar för tillfället i en ett till tre års avdelning med en barngrupp på 18 barn och tre pedagoger. Hon har arbetat inom olika förskoleverksamheter i 25 år. Maria och Lisa arbetar som barnskötare och har 31 och respektive 22 års erfarenhet inom förskoleverksamheten. Maria arbetar i en tre till

fem års avdelning med en barngrupp som består av 22 barn och tre pedagoger. Lisa arbetar också i en tre till fem års avdelning med en barngrupp på 20 barn och två pedagoger samt en pedagog som är anställd på 75 %.

Under våra intervjuer kring olika frågor som pedagogerna fick svara på kunde vi se likheter i pedagogernas svar. Resultat och analys kapitlet fick sin struktur utifrån intervjufrågornas liknande svar. Vi har valt att inte skriva ut alla citat på grund av att det dels skulle bli för brett material att bearbeta samt för att det skulle bli upprepande citat.

5.1 Gruppstorlekens påverkan på barnen och verksamheten

Charlott nämner att stora barngruppsstorlekar leder till en försämrad kvalitet i förskolan, hon beskriver sin upplevelse så här:

Ja, det är självklart att det påverkar vår arbetskvalitet. Det är så ont om tid att vi bara stressar oss fram genom dagen för att få saker avklarade tillsammans med barnen. Men vi har inte tid att ta en tillbaka blick på det vi arbetat med.(…) Barnen är nog de som påverkas mest av det hela. De kanske inte inser det nu, men jag ser det varje dag. Vi ska ju kunna se alla barnen och uppmärksamma dem. Mycket fokus går till de barn som kräver det medan de tysta barnen oftast hamnar i kläm. Vi kan inte erbjuda hjälp med utvecklingen varje timme varje dag som vi egentligen borde kunna. Jag har inte tid att sitta och spela spel med dem äldsta och då får vi be dem sköta det själva. Så upplevde inte jag att jag hade det på mitt gamla ställe. Vi ser som sagt inte alla barnen och kan inte erbjuda dem mer än barnpassning i vissa moment. (Charlott, 14/4/16)

Charlotts citat beskriver dels hur hon anser att gruppstorleken hon arbetar med påverkar barnen genom att hon förklarar att hon inte har möjlighet att erbjuda barnen den stimulans de behöver. I samma mån lyfter hon upp att gruppstorleken påverkar även arbetsmiljön genom att beskriva verksamhetstiden som stressig. Charlott tar inte upp verksamhetens påverkan av gruppstorleken överlag men förklarar i korta meningar vad som förväntas av deras pedagog roll.

Detta är också något som vi kan relatera till Charlotts citat, genom att analysera det som hon lyfter upp. Charlott talar om att hon känner sig stressad, att tysta barn hamnar i kläm och att det inte finns någon tid för barns egen utveckling. Hon beskriver inte specifikt varför hon känner sig stressad och lyfter även upp i slutet av citatet att hon i vissa moment känner att hon utför barnpassning.

De andra deltagande intervjupersonerna uttryckte liknande missnöje angående gruppstorlekens påverkan av barnen och verksamheten. Sara och Maria uttryckte svårigheter kring uppföljning av tema arbeten i förskolan som fick lämnas åt sidan på grund av barngruppens storlek. De uttrycker även liknande upplevelser kring att dem är beroende av tiden och att tiden inte räcker till för att vidareutveckla olika tema arbeten. Detta ledde vidare, som även Charlott påpekade att man inte kunde erbjuda barnen det stöd och tid av utveckling som barnen är berättigad till på förskolan. Jens nämnde kring barns och verksamhetens påverkan av gruppstorlek. Han menar att det är viktigt att all förskolepersonal diskuterar utifrån upplevda situationer hur man möjligen skulle kunna hantera dessa olika typer av situationer.

5.2 Gruppstorlekens inflytande på den pedagogiska kvalitén

Personalen på verksamheterna känner att de inte räcker till och att lärandemålen i läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev 10) inte kan uppnås när personaltätheten är låg.

Det är ett ständigt ämne inom vårt arbetslag. Vi reflekterar ständigt kring de barn som hamnar i kläm och hur lite tid vi egentligen har under dagarna på att se barnen, hjälpa dem i konflikter, utveckling, toabesök, matstunder, ledsna stunder, uppmärksamma dem i positiva sammanhang etc. Vi försöker att dela upp oss i så små grupper som möjligt. Att ge barnen en chans att kunna knyta an till oss och att vi ska kunna se varje individ. Vi har ständig kommunikation med vår chef som stöttar oss i vårt arbete. (Charlott, 14/4/16)

I citatet ovan nämner Charlott barnen som hamnar i kläm och hur lite tid det finns enligt henne att se varje barn. Problemet enligt Charlott är att hennes kompetens som förskollärare inte är

Hon förklarar var förskoleverksamheten brister och tolkningen kring hennes sätt att förklara hur de motarbetar bristerna är genom att ändra på verksamheten. Förändringen sker genom att grupperna delar upp sig i mindre grupper vilket har påverkat verksamheten positivt. Det har lett till bättre förutsättningar kring pedagogernas arbetsmiljö där hon kan arbeta med både barn och verksamhetsutveckling.

Hennes oro för både barn och verksamhet har, enligt oss, en stark koppling till både anknytningsteorin och Maslows behovsteori där samspelet mellan pedagogen och barnet i sig har goda förutsättningar. Charlott kopplar samspelet mellan pedagogerna och barnen till något positivt för barnen då de får synas och knyta an till de vuxna. Detta tolkar vi genom att hon i citatet talar om var det brister när pedagogerna inte är närvarande vid exempelvis konflikthanteringen, toabesök etc.

Jens har varit yrkesverksam inom förskoleverksamheten i sju år har fått uppleva en ständig förändring i verksamheten. Under vår intervju fokuserade Jens på de förändringar verksamheten kan uppnå med stöd och samarbete mellan pedagoger, chefer och föräldrar. När vi ställde frågan om hur han uppfattade förändringen och dess påverkan svarade han:

På förskolan som jag arbetar på har både personal och chefer arbetat ständigt med barngruppsstorlekarna, gjort grupper i barngruppen. Det har varit en avlastning för personal samt att vi har lärt oss att använda lokaler som en extra pedagog. Jag upplever förändringen som positiv då man har mindre grupper att arbeta med och man kan enklare följa läroplanen och se varje individ. Det som jag anser har bidragit till denna förändring är alla sjukskrivningar som fanns tidigare och som finns idag hos oss på grund av barngruppsstorlekarna har minskat på vår förskola. Vi har tidigare haft mycket klagomål från föräldrarna kring sjukskrivningarna av personal samt alla vikarier som kom in och ut. En av de största anledningarna till att föräldrarna var onöjda kring verksamheten var deras oro kring anknytningen mellan deras barn och all ny personal det vill säga vikarierna. Skillnaden jag upplever från tidigare erfarenheter i förskoleverksamheten är att nu har regeringen backat upp förskoleverksamheten mer och tydligare med hjälp av nya riktlinjer.” (Jens, 20/4/16)

Jens talar positivt i sitt citat om att han är nöjd med hur gruppstorleken ser ut i verksamheten han arbetar på. Han talar om hur barngruppens storlek har påverkat verksamheten genom att beskriva

den som positiv då de utifrån tidigare diskussioner har hittat en strategi för att minska gruppstorlekarna. Jens förklarar att de delar in sig i mindre grupper under verksamhetstiden vilket i sin tur har bidragit att personalen känt sig mindre belastade och stressiga. I Jens citat kan vi dra en koppling till hur barngruppernas påverkan av arbetsmiljön återspeglas. Han nämner att denna förändring som skett i verksamheten har sin utgångspunkt från hur högt antal sjukskrivningar personalen haft. Gruppstorlekens påverkan av barn, lyfter Jens i mindre del upp i detta citat men kopplar sitt uppdrag att finnas till för varje barn som står även i läroplanen. Barns anknytning och Maslows (1987) behovsteori om de mänskliga behoven, kan i relation till Jens citat kopplas till de fem mänskliga behoven som Maslow talar om samt den känslomässiga nära relationen individer emellan. Jens har i citatet förklarat att barnens föräldrar har tidigare varit oroliga kring barns anknytning till personal, på grund av alla sjukskrivningar och all ny vikarie personal. Detta är något som har stor betydelse på barns anknytning och har skapat en förändring i den verksamhet som Jens arbetar på.

När vi går in djupare på kvalitet och hur han upplevt den processen under sina sju år som yrkesverksam nämner Jens sin tidigare upplevelse kring barngrupps storlekar. Han drar en parallell och jämför tidigare erfarenheter av arbetsmiljön han och barnen befann sig i och vad en ständig förbättring bidrar till.

Eftersom jag har tidigare arbetat i en miljö med större barngrupp än vad vi har idag så ser jag en stor skillnad kring det pedagogiska arbetet på så sätt att egen planeringen ger mer effekt nu när vi har mindre barngrupper. Eftersom vi i personalen räcker till och hinner se varje individ har vi även större möjlighet att påverka genom vårt pedagogiska arbete. Jag upplever att kvalitén i vår förskola är mycket bättre då den har förbättrats genom att vi har ständigt diskuterat och ifrågasatt vad som är god kvalitet för var och en. Det vill säga utifrån barnens perspektiv, vad är en god förskola för dem? Föräldrarnas perspektiv, det vill säga vad anser de att en god förskola är? Våra egna perspektiv som personal, hur ser en trivsam, stressfri miljö ut där vi kan uppfylla läroplanens krav. Samt förskolechefernas perspektiv som innebär att de skall leda en kvalitativ och fungerande verksamhet. I en verksamhet där det pedagogiska arbetet inte utförs korrekt anser jag att verksamheten inte fungerar. Jag tänker att hela förskoleverksamheten är som ett slags kretslopp och har olika faktorer som är beroende av varandra för att fungera och brister ett utav

Maslows behovsteori gällande de mänskliga behoven har under arbetets gång visat sig vara en grund till barnens välbefinnande. Barns anknytning har enligt vår tolkning gått hand i hand med förstnämnda teorier. Samspelet mellan vuxen och barn i verksamheten har sin grund i relationen mellan båda parterna vilket påverkar verksamheten positivt. Enligt Jens citat menar han att samspelet mellan barn och vuxna i hans verksamhet fungerar bra, vilket leder till att de som pedagoger kan fokusera på verksamheten.

Han tar upp den effekten som egen planering ger då det finns utrymme för att utöva den. Jens pratar mycket om kvalitén som har påverkats med hjälp utav de aktiva pedagogerna, cheferna, föräldrarna men även barnen. I hans uttalande påstår han att en verksamhet där det pedagogiska arbetet inte utförs korrekt inte är en fungerande sådan.

5.3 Låg personaltäthet

Under intervjun med Lisa nämnde hon en kollega som arbetade 75 % samt ytterligare en kollega som arbetade 100 %. På eftermiddagarna när kollegan som arbetade 75 % gick hem, blev hon och kollegan kvar med ca 17 barn. Lisa förklarade att hon inte kunde tillgodose alla barnens behov, vilket även Charlott nämnde under intervjun. Fast än Lisa och Charlott arbetade på två olika förskolor inom samma kommun kunde vi se likheter i vad de ansåg vara ett problem. De hävdade att problematiken kring att inte kunna tillgodo se alla barnens behov gjorde att de som pedagoger kände sig otillräckliga. Under intervjun med Charlott, uppmärksammade hon sin profession och sin utbildning. Hon nämnde hur viktigt det var att man hade en utbildning för att kunna arbeta mer effektivare med barns lärande och utveckling samt verksamheten.

I en intervju med förskolläraren Sara nämnde hon att barnen, enligt henne, påverkades i allra högsta grad av barngruppens storlek. Hon menade på att den sociala kompetensen, empatin och allt de kan utveckla börjar i förskolan.

Om vi ska bygga ett samhälle där barnen ska respektera varandra så måste vi börja ge dem verktygen att möta olikheter, och det börjar här. (Sara, 27/4-16)

I ovannämnda citat från Saras intervju nämnde hon barnen. Hennes fokus kring barnens framtid och eventuella framtida svårigheter bland människor kräver preparation redan i förskolan. Hon menar på att förskolan är början på empati och sociala kompetenser. Enligt Sara skall förskolan, alltså pedagogerna förse barnen med de verktygen som krävs för att bli socialt kompetenta för samspel i framtiden.

Anknytning baserar sin teori kring samspelet mellan de vuxna och barn. Utan anknytningen kan inte barnet känna den tryggheten att ge sig ut i samspelet med andra barn då anknytning handlar om bland annat kunskapen om omsorg och närhet.

5.4 Konsekvenser för barns trygghet

Lisa som arbetat inom förskoleverksamheten i 22 år, upplever verksamheten som stressig. De är för tillfälligt två pedagoger som har en heltidstjänst samt en kollega som arbetar 75 %, i en barngrupp på 20 barn. Utifrån Lisas synvinkel förklarar hon att pedagogernas stressiga arbetsvillkor avspeglar sig på barnen och deras beteende. När det är brist på personal, anser hon att rutinerna brister.

Barnens påverkas negativt och slåss mycket. De vill synas men vissa vet inte hur, vilket leder till att de hamnar utanför. Personalen räcker inte till. (Lisa, 16/4/16).

Lisa beskriver kort i sitt citat att gruppstorleken i deras verksamhet har påverkat barnen negativt på så sätt att det förekommer ofta våld barn emellan. Hon förklarar vidare på att barnen använder våld för att uppmärksammas av de andra barnen men leder eventuellt till att de blir exkluderade. Lisa nämner i väldigt korta drag om arbetsmiljön och verksamhetens påverkan av barngruppsstorleken, genom att förklara att personalen inte räcker till. Detta är också något som vi kan återkoppla till Maslows (1987) teori kring mänskliga behovs relevans. I tidigare kapitel

Utifrån Lisas citat vill vi återkoppla till människans behov av uppskattning och självkänsla. Lisa nämner i sitt citat att barnen vill uppmärksammas och använder sig av våld. Detta är något som vi kan relatera till i Maslows (1987) teori om dem mänskliga behoven och återkoppla till barnens behov som Lisa stöter på i sin verksamhet. Anledningen till att vi fann en relevans mellan teorin och barnens uppförande var på grund av att vi tolkar att barnen känner ett visst behov att synas och kan inte uppnå det målet. I slutändan hade barnen inte lyckats med att få en uppskattning då de enligt Lisa tar till våld för att få uppmärksamhet från både personal och andra barn. Det leder till en ständig ond cirkel där exkludering och otrygghet tar plats.

Under vår intervju med Maria nämnde hon om fokusen på barnen:

Jag anser att barnen påverkas av storleken av barngruppen varje dag. Vi har barn med olika egenskaper i vår förskola. Vissa är tystlåtna medan andra tar mycket plats. Personligen anser jag att barnens trygghet försvinner. (Maria, 16/4-16).

Under intervjun med Maria tog hon upp barnens olika egenskaper. I citaten ovan nämner hon att hon som pedagog ser barnens starka och svaga sidor. Hon anser att barnen i verksamheten hon arbetar i, påverkas av olika faktorer. Bland annat tar hon upp att vissa barn tar mycket plats i verksamheten medan andra är tystlåtna. Vi tolkar det som att hon som pedagog ständigt arbetar med att ordna en jämlik fördelning av sin uppmärksamhet för att inte barn skall hamna i skymundan. Maria påpekar även att hon personligen anser att barnens trygghet försvinner. Anledningen för oss tros vara att tiden för den fördelningen mellan barnen inte räcker till på grund av att det finns för många barn i gruppen.

Under analysen av Marias dilemma kring utrymmet av fördelningen av uppmärksamheten från pedagogen, kunde vi se en koppling till en av våra centrala teorier, nämligen Maslows behovsteori (1987). Behovsteorin kring de mänskliga nödvändigheterna om individens behov av att känna sig uppskattade och ha självkänsla kunde vi koppla till vad Maria anser vara ett dilemma. Detta då hon känner att barnen inte får ta del av det behovet som Maslows påpekar. Lisa beskriver gruppstorlekens påverkan av barnen, arbetsmiljön och verksamheten som negativ genom att de ofta har nya vikarier i verksamheten. Detta kan enligt oss relateras till barns anknytnings förmåga eftersom de ofta får träffa nya människor som de inte hinner knyta an till.

Vi får ofta in många nya inom personalen pga. av utbrändhet, stress, depressioner, sjukskrivningar m.m. Folk som arbetar i förskolan tycker att det är väldigt tufft i dagens läge med stora barngrupper och så lite personal i varje avdelning. Det är inte rimligt att vara två pedagoger och en pedagog som arbetar 75 % på en barngrupp med 20 barn. När vår kollega går hem för dagen, har vi det väldigt tufft i avdelningen, eftersom vi blir två pedagoger på ca 17 barn. (Lisa, 16/4-16).

Under intervjun med Lisa beskriver hon problematiken hon finner kring gruppstorleken i förskolan. Hon förklarar att antalet barn är för högt för en grupp och att det påverkar barnen. Enligt Lisa påverkas även personalen. Hon tar upp problematiken kring att vara underbemannade då hennes kollega inte arbetar heltid. Hon anser att sjukskrivningar gällande utbrändhet, stress samt depressioner hänger ihop med en ostabil verksamhet. Lösningen för verksamheten i Lisas fall har varit att ta in bemanning genom vikarier vilket vi kan koppla till anknytning. Begreppet anknytning benämner betydelsen av den emotionella relationen individer har mellan varandra, vilket tar tid att uppnå. Vi anser att ett ständigt byte mellan personal i en verksamhet kan komma att påverka barnen eftersom de ofta får träffa nya människor som de inte hinner knyta an till.

5.5 Miljöns påverkan

När vi pratade om vilka lösningar kring hanteringen av barngrupper nämnde Sara under sin intervju vad hon ansåg om förskolans miljö och hur den var anpassad för barnen.

Det handlar om hur miljön är utformad. I min nuvarande förskola är det brist på ytan i inomhusmiljön. Jag skulle vilja ha fler rum. (Sara, 27/4-16)

Utifrån citatet kopplar vi hennes problematik till arbetsmiljön och dess utformning. Hon nämnde att arkitekturen där barnen befann sig på varje dag inte var anpassad efter barnens behov. Sara menar på att verksamhetens yta där barnen rör sig har en stor betydelse för verksamheten och hanteringen av barngrupperna. Pedagogerna har möjligheten att använda sig utav rum som extra pedagoger då man använder sig utav rum i rum. Förskolans fysiska miljö är väl dokumenterad,

utveckling och lärande. Uppbyggnaden av en arkitektur är inte att endast bygga utan även att skapa identitets- och meningsskapande platser (Ahlberg, 2007). Förskolor som inte har en genomtänkt planlösning är oftast de som skapar stress bland både vuxna och barn. Exempel på lokaler där utformningen inte varit genomtänkt, kan vara förskolor som har genomgångsrum där barn som vistas i de rummen blir störda (Rosenqvist, 2014).

5.6 Hur upplever och förhåller sig pedagogerna kring

gruppstorlekarna?

Utifrån insamlat material av våra deltagande intervjupersoners svar, framkom deras tolkningar kring vad det innebär att vara en yrkesverksam förskollärare. Pedagogerna i vår studie upplevde att barngruppsstorlekarna är ett dilemma. Anledningen till deras tankar kring barngrupps storlekar framkom när de kände sig belastade i olika vardagliga situationer. Mönstret som framkom i vår studie var bland annat att pedagogerna kände ett hinder som förskollärare för att kunna utföra sitt arbete och hade svårigheter med att uppnå de krav som framkommer i läroplanen.

Det framkom ett stort engagemang från pedagogernas sida där man med hjälp av samarbete mellan personal och chefer framställt en god verksamhet. Påverkan på personalen i verksamheten enligt intervjusvaren, var negativt då deras psykiska och fysiska hälsa hamnade i skymundan. Pedagogernas vilja att dagligen arbeta med läroplanens mål som verktyg samt ett ständigt utvecklande av verksamheten, försvårades vilket ledde till en obalans i verksamheten. Under intervjuerna framkom en negativ bild på hur barnen påverkades men poängterades även om vilka lösningar man tagit till med.

Med vår sammanställning av insamlad empiri anser vi oss har besvarat våra frågeställningar med hjälp av våra intervjuer, teorier, forskning etc. Pedagogerna har haft liknande svar på våra intervjufrågor kring deras upplevelser och vi tolkar deras svar som att de upplever gruppstorlekarna som en komplex fråga. Med hjälp av Maslows behovsteori, dem mänskliga behoven och teorin om anknytning har vi bearbetat empirin vi samlat in med frågeställningarna som utgångspunkt.

6. Resultatdiskussion

Under studiens gång har vi fått ta del av forskningsartiklar samt intervjuer som har varit till stor hjälp för vår studie kring barngrupper i förskolan. Materialet vi har fått ta del av har hjälpt oss att analysera och fått nya tankesätt kring dagens debatt kring barngrupperna och dess storlekar. Under vår studie ville vi få en överblick på hur pedagoger ser på sin arbetsmiljö och dess påverkan bland olika faktorer som bygger upp en stabil verksamhet. Vi fick fram många personliga åsikter och en viss problematik som kunde uppstå vid stora barngrupper. Den främsta fokusen lade på den pedagogiska kvalitén i olika förskoleverksamheter. Där upplevde pedagogerna att varken tiden eller resurserna räckte till för att uppnå en ständig utveckling. Enligt oss handlar begreppet pedagogisk kvalité om allt pedagogerna arbetar med i verksamheten. Samverkan med föräldrar, barn, chefer och kollegor, samt arbetssätt, rutiner och struktur. Alla dessa fungerande bitar men även flera, hör ihop med varandra och bildar en utvecklingsbar verksamhet med en hög pedagogisk kvalité. Om så är fallet, definierar vi den pedagogiska verksamheten som fungerande.

Under intervjuerna framkom det en del missnöje kring planeringen av stora barngrupper och gruppens påverkan på både barn och pedagoger. Pedagogerna påpekade att barnen ansågs vara mer stressade och fick en känsla av utanförskap bland barnen där de inte fanns möjlighet för att synas. De nämnde även att barnen i verksamheten uppförde sig mer aggressivt och slogs mer när pedagogerna upplevde situationen som stressad. Dock kunde vi med hjälp av våra berörda pedagoger även på en inblick på hur vissa situationer gick att lösa samt hur man försökte motverka det negativa synsättet av att ha för många barn i en barngrupp. Många gånger uppstod en problematik när det var brist på personal och när förskolemiljön inte var anpassad efter så många barn. Lokalerna spelar en stor roll för våra berörda pedagoger, vilket inte alltid har en enkel lösning. En annan del i verksamheten som brister enligt våra intervjuade pedagoger, är att man finner det svårt att finna tiden att se alla barnen i verksamheten. Som Maria nämnde i tidigare kapitel, hade hon svårt att stödja alla barnen i olika situationer som man egentligen borde kunna. Många pedagoger kände att deras kompetens inte kunde uppfylla barnens individuella behov samt att de inte hade tid för varken planering eller pappersarbete i verksamheten. Däremot fick vi även en förståelse för hur dessa pedagoger ständigt arbetar med att försöka lösa de

situationerna de ibland befinner sig i. En av lösningarna som vi har fått ta del av i vår studie har varit att anpassa miljön utefter aktiviteter och antalet barn. Rummen anpassas och används som en extra pedagog och uppdelningen av barnen underlättar. Som pedagogerna nämnde delar de upp barngruppen och arbetar effektivt tillsammans med läroplanen för att ge barnen de bästa möjligheterna till utveckling. En annan faktor som spelar stor roll på hur pedagogerna upplever arbetsmiljön i förskolan har varit att tänka om kring vad som gör en förskola till en bra plats. Att man som pedagog har möjligheten att kunna sätta sig in i olika slags perspektiv kring kvalitén och hur man uppnår den tryggheten för vuxna och barn.

Enligt forskningen som Verneer och Van Izjendoorn (2006) gjorde kring större barngrupper i jämförelse med mindre barngrupper kunde man konstatera genom forskningen att barnen betedde sig annorlunda. Forskningen som gick ut på att se skillnaderna på beteende mellan antalet barn i varje grupp gav en viss inblick på barnens sociala kompetens. Barnen slogs mer och visade stressande uppförande. Personalen hade även svårigheter med sitt uppdrag, samt att de kände sig stressade och hade svårt att kontrollera barngruppen. Som pedagoger kände de att de inte kunde utföra sina uppgifter som bland annat att kunna se varje enskild barn och finnas som stöd vid olika situationer. Enkla uppgifter så som toalettbesök eller hjälp vid hantering av ett visst material kunde oftast vara uteslutet. I jämförelse med våra intervjupersoner kunde vi dra en parallell och se tydliga likheter.

Under våra intervjuer kunde vi se en röd tråd genom alla våra samtal med pedagogerna, vilket var att man kände en förtvivlan om att inte ha möjligheten att vara tillhands för alla barnen. I Cugmas (2011) studie kring barns anknytning till vuxna och vad innebörden av den anknytningen hade. Cugmas (2011) resultat visade som tidigare nämnt, att barnen som delade med sig av sina känslor och fick dem besvarade, deltog i fler lekstunder med andra barn än de som inte fick det. Undersökningen visade som slutsats att barnen som inte uttryckte sina känslor delade mindre kontakt med både barn och vuxna.

Med tanke på vad Cugmas (2011) fick fram i sin studie kan vi förstå pedagogernas missnöje kring för högt antal barn i en barngrupp. På så sätt kan vi med hjälp av de studierna vi använt oss utav vara överens med att det stämmer in med verkligheten i dessa förskolor. Det är en svår

tillgängliga, så som yta, personalstyrka etc. Med tanke på att de ansvariga pedagogerna känner att de inte räcker till kan situationer där dilemman mellan barn uppstår vara svår hanterlig. Som pedagogerna tidigare nämnt har man hittat lösningar som att göra grupper i gruppen. De delade upp barnen och delar sig vid vissa moment under dagen. Det har gett vissa pedagoger den möjligheten att kunna vara mer delaktig i alla barns utveckling samt att det underlättat att se de barnen som inte alltid syns. Aktiviteterna blir enligt vissa pedagoger enklare att utföra och man kan föra dokumentation enklare. En annan punkt som Jens (20/4-16) tog upp under sin intervju var att man var med delaktig som förälder, barn, pedagog men även chef. Då fick man som parter reflektera kring vad kvalitet är och fundera kring vad man kan göra för att uppnå kvalitén.

6.1 Metoddiskussion

När vi planerade upplägget för vår studie hade vi i tankarna att vi skulle intervjua pedagoger från olika förskolor. Vi hade intervjuerna som fokus eftersom att pedagogerna är närvarande i verksamheterna dagligen och det var deras upplevelser och åsikter som vi var ute efter. Anledningen till varför deras åsikter är så viktiga för oss var för att få en inblick på hur förskoleverksamheten fungerar idag.

Under en kritisk granskning kring vårt metodval kom vi fram till att vi eventuellt borde ha intervjuat pedagogerna i flera olika tillfällen. Anledningen till det hade varit att vi eventuellt fått syn på om deras åsikter hade varit lika vid olika tillfällen och om de hade upplevt liknande problematik. Vår inställning till ämnet kring barngrupper och dess storlekar har från en början varit blandad. Vi kände även att vi hade svårigheter kring att hålla en neutral ton genom arbetet. Vi har under vissa intervjuer fått en negativ bild kring arbetsförhållningen i förskoleverksamheten men den korrigerades under studiens gång. Intervjusvaren var mestadels negativ och det ledde till att det styrde även oss, vilket syntes i början av arbetets gång. I efterhand utefter arbetets gång, korrigerade vi detta och kunde se ämnet utifrån ett nytt perspektiv. Vi har under vårt arbete fått en inblick på hantering av barngruppsstorlekar överlag men ser fortfarande en viss problematik i fördelningen av barn på förskolor.

Vi har i efterhand haft funderingar kring vad vi mer hade kunnat använda oss av för att samla empiri och kom fram till att vi kunde ha filmat barngrupperna samt pedagogernas agerande under verksamhetstiden. Den insamlade data hade vi då kunnat använda för att få en större inblick på pedagogernas vardagliga arbete. I detta fall hade vi kunnat se efter pedagogernas kroppsspråk i den vardagliga verksamheten.

6.2 Pedagogernas hantering av barngruppsstorlekar

Det framkom ett stort engagemang från pedagogernas sida under intervjuerna. Det arbetades ständigt för att lösa den problematiken de ansåg sig själva befinna sig i. Lokalerna anpassades utefter barnens behov men även för att de skulle anses vara som en extra pedagog. Pedagogerna var medvetna om bristerna som uppkom när deras kompetens inte räckte till vilket i deras åsiktminskade kvalitén i verksamheten. Det framkom även ett sätt att lösa den aktuella problematiken hos vissa pedagoger där man istället fick fokusera på innebörden av vad en god kvalitet egentligen var. Istället började pedagogerna ställa sig frågan vad en god kvalitet i förskolan var. Utifrån barnens perspektiv krävdes ett visst engagemang från pedagogerna som att exempelvis kunna uppmärksamma varje barn. Utefter de kraven, anpassades verksamheten. För att i sikt ändra på hanteringen av barngrupperna bestämde vissa pedagoger sig för att arbeta i mindre grupper och anpassa verksamheten utifrån personalstyrkan. Alla pedagogerna i vår studie hade samma tankar kring lösningar i verksamheten, vilket handlade om kommunikationen mellan alla parterna. Det framkom även att professionen samt kompetensen som en förskollärare har, inte förändrar fakta om att det brister med resurser som hjälper pedagogen att sträva efter en god kvalitet för barn och verksamhet.

Under vår studie har vi tagit del av hur olika tolkningar kring barngruppsstorlek kan definieras och beskrivas. Vi har fått syn på, utifrån våra intervjusvar, att barngruppsstorleken är ett diskussionsområde som diskuteras ofta bland verksamma pedagoger och delar en ganska jämbördig bild.

Utifrån vår studie har vi fått nya perspektiv på barngruppers storlek och att det råder olika uppfattningar kring det. Detta vill vi lyfta fram eftersom att barngruppsstorlekar inte behöver anses som något negativt. Studien har gett oss olika uppfattningar kring storlekarna i barngruppen och dess effekt i verksamheten. Pedagogerna som tog del av våra intervjuer har uttryckt sina åsikter och tankar kring deras arbetsmiljö. De har uttryckt missnöje där de bland annat känt sig förminskade i deras pedagogiska roller på grund av barngruppens storlek. Pedagogerna har även uttryckt att deras kompetens inte räcker till och att de känner sig otillräckliga.

Samtidigt har vi under våra samtal med pedagogerna fått ta del av olika strategier för att anpassa verksamheten utifrån barngruppens storlek. Utifrån all samlad empiri och litteratur under detta examensarbete har vi fått en ny förståelse kring hantering av större barngrupper. Det har en stor betydelse för hur man väljer att hantera grupperna utefter de resurser och miljöer man har.

6.4 Vidare forskning

Arbetet kring barngruppernas storlekar i förskolan har varit mycket intressant. Utifrån vårt insamlade material av studien har vi fått ta del av pedagogernas olika arbetssätt för att kringgå pedagogernas tolkningar av svårigheter som kan uppstå när man som yrkesverksam pedagog känner att hen inte räcker till. Problematiken kvarstår när resurserna för ett kvalitativt arbete brister, vilket kan leda till ett försvårande att nå upp till vissa mål. Kvalitet i verksamheter är ett brett ämne som går hand i hand med lösningar mellan olika parter. Det har framkommit att problematiken inte nödvändigtvis handlar om stora barngrupper utan om resurserna och lokalerna i verksamheten. Under vår studie har vi uppmärksammat vissa aspekter som kräver att man utforskar dem ytterligare som exempelvis förskolans miljö, tillgängliga resurser etc. Ett

förslag på vidare forskning kring ämnet kan vara att med hjälp av yrkesverksamma utforma de ställen där arbetssituationer brister. Vidare kan man ur ett politiskt perspektiv fördjupa sig i problematiken, utbildningsverksamheter möjligtvis kan befinna sig i. Därefter kan man tillsammans med yrkesverksamma komma fram till en åtgärdsplan för att minska risken för ohälsa bland personal samt barnens rätt till

Referenslista

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber

Broberg, Malin, Hagström, Birthe. & Broberg Anders (2012). Anknytning i förskolan: Vikten av

trygghet för lek och lärande. Stockholm: Natur & Kultur

Broberg, Anders, Risholm Mothander, Pia & Granqvist Ivarsson, Tord (2008). Anknytning i

praktiken - Tillämpningar av anknytningsteorin. Stockholm: Natur och kultur.

Cugmas, Zlatka (2011). Relation between children´s attachment to kindergarten teachers, personality characteristics and play activities. Early child Development and Care, (181), 9 1271-1289

Dahlberg, Gunilla, Moss, Peter & Pence, Alan (2002). Från kvalitet till meningsskapande:

postmoderna perspektiv - exemplet förskolan. Stockholm: HLS förl.

De Schipper, Elles, Riksen i Walraven, Marianne. & Geurts Sofie. (2006). Effects of child – Caregiver ratio on the interactions between caregivers and child – care centers: An experimental study. Child Development 77,4p. 861-874 Tillgänglig på Internet:

http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1467-8624.2006.00907.x/epdf

Denscombe, Martyn (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

Maslow, Abraham H. (1987). Motivation and personality. 3. ed. New York: Harper & Row Niss, Gunilla. (2009). Samspelet mellan barn och vuxna. I Kihlbom, M. & Lidholt, B. & Niss, G. (red.) Förskola för de allra minsta. På gott och ont. Stockholm: Carlssons

Niss, Gunilla & Söderström, Anna-Karin. (2006). Små barn i förskolan. Den viktiga vardagen

Williams, Pia, Sheridan, Sonja & Pramling Samuelsson, Ingrid (2016). Barngruppens storlek i

förskolan: konsekvenser för utveckling och kvalitet. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur

Pramling Samuelsson, Ingrid, Williams, Pia. & Sheridan, Sonja. (2015). Stora barngrupper i förskolan relaterat till läroplanens intentioner. I: Nordic Early Childhood Education Research

Journal Vol. 9(7) p. 1-14

Pramling Samuelsson, Ingrid, Sheridan, Sonja., Williams, Pia. & Nasiopoulou, Panagiota. (2014). Stora barngrupper i förskolan – ett medieperspektiv. I: Jutta Balldin, Johan Dahlbeck, Anne Harju & Peter Lilja (red.) Om förskolan och de yngre barnen: historiska och nutida

nedslag. Lund: Studentlitteratur

Pramling Samuelsson, I., Carlsson Asplund, M. (2008) The Playing Learning Child: Towards a

pedagogy of early childhood, Scandinavian Journal of Education Research, 52:6, 623-641,

Tillgänglig på internet: http://dx.doi.org/10.1080/00313830802497265

Reiss, Steven (2001). Vem är du? De 16 basbehoven som styr våra handlingar och bestämmer

vår personlighet. Stockholm: Svenska förl.

Rosenqvist, Annika. (2014). Förskollärares perspektiv på barngruppsstorleken i förskolan. Licentiatuppsats. Göteborgs universitet.

Sheridan, Sonja, Pramling Samuelsson, Ingrid. & Johansson, Eva. (red.) (2009). Barns tidiga

lärande. En tvärsnittsstudie om förskolan som miljö för barns lärande. Göteborg: Acta

Universitatis Gothoburgensis.

Skolverket (2013). Beskrivande data 2013: Förskola, skola och vuxenutbildning (Skolverkets rapport nr 399). Stockholm: Skolverket.

Skolverket, pressmeddelande 2016-02-12 Tillgänglig på internet: http://www.skolverket.se/om- skolverket/press/pressmeddelanden/2016/pressmeddelanden-2016-1.244816/nya-riktmarken-ska-bidra-till-mindre-barngrupper-1.245981

Skolverket, Skolverkets allmänna råd med kommentarer – Förskola. Rev 2016. Skolverket, Stockholm 2016 Tillgänglig på internet:

http://www.skolverket.se/om-

skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fw pubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3585.pdf%3Fk%3D3585

Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur

Vermeer, Hans. och van Ijzendoorn, Marinus. (2006). Children´s elevated cortisol levels at day care: a review and meta-analysis, Early childhood research Luarterly, 21, 390-404 Tillgänglig på Internet:

http://ac.els-cdn.com/S0885200606000421/1-s2.0-S0885200606000421-

main.pdf?_tid=e02c17a0-b895-11e6-a5df-00000aab0f26&acdnat=1480686633_6289af658d29661678888c47a16db8d4

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm: Tillgänglig på Internet: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Persson, Sven. (2008). Forskning om villkor för yngre barns lärande i förskola, förskoleklass