Hälsa och samhälle
PATIENTUNDERVISNING
TILL ASTMAPATIENTER
En litteraturstudie om patientundervisning till
astmapatienter med särskilt fokus på egenvård
ATEKLT HANSSON
SHEKORIA BAWAR
Examensarbete Malmö högskola
Kurs 9 Hälsa och samhälle
Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö
1
PATIENTUNDERVISNING
TILL ASTMAPATIENTER
En litteraturstudie om patientundervisning till
astmapatienter med särskilt fokus på egenvård
Ateklt Hansson
Shekoria Bawar
Bawar S & Hansson A (2006) en litteraturstudie om patientundervisning till astmapatienter med särskilt fokus på egenvård. Examensarbete i omvårdnad, 10
poäng. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle. Utbildningsområde omvårdnad,
2006.
Syfte med denna litteraturstudie är att undersöka vad som i vetenskaplig litteratur finns gällande patientundervisning till astmapatienter.
Frågeställningarna: Vilken effekt har patientundervisning på astmapatienter samt vilka är patientens behov av patientundervisning? Metoden är en litteraturstudie, baserade på nio kvantitativa och tre kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultatet baseras på 12 vetenskapliga artiklar som besvarade frågeformulären och där artiklar uppfyllde kraven på vetenskaplighet. I resultatet framkom att
patientundervisning har en effektiv roll bland annat avseende förbättringen av kunskap och behandling bland astmapatienter.
Nyckelord: Astma, undervisning, patientundervisning, kunskap, rökning
2
PATIENT EDUCATIONS
TO ASTHMA PATIENTS
A Literature review on patient education to
Asthma patients with special focus on
self-managements
Ateklt Hansson
Shekoria Bawar
Bawar S & Hansson A (2006) a literature study on patient education for the asthma patients with a special focus on self-management. Examination paper, 10
credit points, Nursing programme.Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2006.
The aim of this literature study is to research the scientific literature regarding patient education for asthma patient, with the research questions of: what kind of effect has patient education on the asthma patient and which is patient’s needs of patient education? The Method is based on literature research based on nine quantitative and three qualitative scientific articles.The result is based on 12 scientific articles which answer the questions which mentioned above. The result shows that patient education has an effective roll on areas such as improvement of asthma patient’s knowledge and treatment.
Key word: Asthma, education, patient education, knowledge, smoking,
3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING 5 BAKGRUND 5 Historik 5 Astma 5 Allergisk astma 6Icke allergisk astma 6
Symtom 6 Diagnos 7 Allergiutredning 7 PEF-mätning 7 Pulsfrekvens 7 Pulsoximetri 7 Spirometri 7 Behandling 7 Farmakologisk behandling 7 Icke-farmakologisk behandling 8 Patientundervisning 8
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING 9
METOD 10 Litteratursökning 10
Inklusion- och exklusionskriterier 10
Granskningsmetod 11
RESULTAT 12
Kunskap om sjukdomen 12
Livskvalitet 13
Compliance 15
Undervisning om astma och utlösande faktorer 16 Undervisning om medicin och dess biverkning 17 Behov av individuell undervisning 17 DISKUSSION 18 Metoddiskussion 18 Resultatdiskussion 19 Kunskap om sjukdomen 19 Livskvalitet 21 Compliance 21
Patientens behov av undervisning 22
SLUTSATSER 22
FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING 23
4
5
INLEDNING
Denna litteraturstudie handlar om patientundervisning för astmapatienter med särskilt fokus på egenvård. Ämnet är valt på grund av att astma är en folksjukdom som har ökat betydligt de senare åren (Socialstyrelsen, 2004).
Astma är en inflammatorisk sjukdom som ska behandlas regelbundet genom preventionsterapi, även om patienten mår bra. Det har bevisats att många patienter inte tar behandlingen på allvar och det på grund av dålig kommunikation och brist på kunskap om sjukdomen (Partridge, 1995).
Utifrån vår erfarenhet från vår kliniska utbildning har astmapatienter ett stort behov av kunskap om själva sjukdomen och dess behandling. Då beskrev
patienterna hur de skurit ner och begränsat sina fritidsintressen. Till exempel har en del patienter undvikit vissa aktiviteter såsom löpning, fotboll och andra rena konditionssporter för att de har trott att aktiviteterna har varit orsaken till att de har fått andnöd, istället för att förstå att det i själva verket är ett symtom på deras sjukdomstillstånd. Med denna anledning insågs hur viktigt det är att patienter får all den kunskap de behöver för att förstå både sjukdomen och hur de ska ändra sin livsstil för att kunna leva så normalt som möjligt samtidigt som att klara av
vardagslivet på ett bra sätt.
BAKGRUND
HistorikOrdet astma härstammar från det grekiska språket och betyder andnöd.
Benämningen har uppkommit år 131 f.kr (Astma- och Allergiförbundet, 2006).
Enligt SBU rapport (2006) har ungefär en miljon människor astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) i Sverige. Mortaliteten i astma och KOL är cirka 2 300 per år.
Sjukdomen har ökat i Sverige och andra västländer under de senast 20 åren. Däremot har dödligheten minskat på grund av bättre symtomkontroll samt läkemedelsbehandling (Socialstyrelsen, 2004).
Astma
Astma är en kronisk inflammatorisk sjukdom i luftrören och leder till nedsatt luftflöde och andnöd. Det beskrivs ofta utifrån huvudsymtomen, attacker av andnöd på grund av sammandragning av de glatta muskulaturerna runt
luftvägarna. Studier har visat att astmapatientens luftrör sällan är normala mellan attackerna. Slemhinnan är istället inflammerad och detta leder då till ökad
känslighet i luftrören vilket då orsakar attackerna (Hedner, 2004).
En astmatisk reaktion börjar när bronkialslemhinnans mastceller aktiveras till histaminfrisättning. Frisättningen av histamin ökar blodflödet och blodkärls-permeabilitet vilket leder till vätskeläckage in i slemhinnan. Det aktiveras även kärlendotelets adhesionsmolekyler så att eosinofila granulocyter lockas dit och
6
leder till ökad inflammation. Eosinofilerna infiltrerar bronkialslemhinnan och mycket cysteinyl-leukotriener frisätts. Detta ökar blodkärlspermeabiliteten, slemhinnan svullnar och slemsekretion ökar (Ericson & Ericson, 2002).
Astma karakteriseras av en variabel luftvägsobstruktion som förklaras av den bronkiella hyperreaktiviteten som i sin tur leder till anfall med slemhinneödem, ökad bronkiell sekretion och bronkkonstriktion. Under anfallet ökar luftvägs-motståndet och lungfunktionen försämras. Den bronkiella hyperreaktiviteten orsakas av bronkialslemhinnans inflammation som ger mindre tolerans för irritation. Det bildas ett tjockt och segt sekret och slemproppar kan täppa till små bronkioler (Almås, 2001).
På grund av förträngningar i luftrören får patienten svårare med utandning. Bronkiolernas dilatation minskas. Samtidig bronkkonstriktion, slemhinne-ödem och ökad sekretion hämmar luftströmmen under utandning. Det är därför utandningen blir förlängd och medför pipande andning vilket benämnas
exspiratorisk stridor(a a).
Det blir svårare för patienten att tömma lungorna och det leder till att patienten måste andas in igen, innan han/hon är klar med utandningen. Det gör att andnings-arbetet ökar och patienten använder hjälpmuskler som bröstkorgsmuskler och bukmuskler. Lungorna blir överfyllda och ventilationsvolymen blir mindre och patienterna känner att de inte får tillräckligt med luft (a a).
Allergisk astma
Allergisk astma är en immunologisk reaktion. När kroppen bildar IgE-antikroppar mot något ämne som patienten är känslig för, utlöses en antigen-antikropps-reaktion som stimulerar mastcellerna att frisätta histamin, vilket startar antigen-antikropps-reaktionen (Ericson & Ericson, 2002).
De vanligaste allergiframkallande ämnena är djurepitel som till exempel katt, hund, häst, kanin och det är många som har pollenallergi till exempel björk, gräs, gråbo och en del får allergisk reaktion av damm och kvalster (Hedner, 2004).
Icke allergisk astma
Icke allergisk astma är inte immunologisk reaktion, utan reaktionenstartas genom direkt retning av mastceller. Utlösande faktorer till icke allergisk astmareaktion är ansträngning, infektion, kall luft, kemikalier eller psykisk faktorer
(Ericson & Ericson, 2002).
Symtom
De typiska symtomen vid astma är: • Andnöd
• Återkommande pip i bröstet eller väsande andningsljud • Nattligt uppvaknande med hosta
• Långdragen hosta
• Hosta eller pip och väsningar från luftvägarna vid fysisk ansträngning • Luftvägssymtom vid exponering för allergen, ansträngning och kyla • Återkommande luftvägsinfektioner och försämrad fysisk
7
Symtomen kan förekomma i form av ett anfall som kan leda till minskad rörelse-förmåga. Talet kan försvåras och ansträngande andning med förhöjd frekvens och ökad puls kan förekomma (Åberg, 2003).
Diagnos
För att ställa diagnos används många olika metoder.
Allergiutredning
Vid utredning av allergi har sjukhistorien stor betydelse. Anamnesen fås genom ett frågeformulär som patienten fyller i. Anamnesen kompletteras med bland annat screeningstest, RAST-test och pricktest för att påvisa specifika IgE-antikroppar (Ericson & Ericson, 2002).
PEF-mätning
Förutom anamnes upptagning krävs även någon form av
lungfunktions-undersökning. Med PEF-mätning (Peak Expiratory Flow) på svenska ”maximalt utandningsflöde” kontrollerar man utandningskapaciteten. Det mäter graden av utandningssvårighet. Man får ett optimalt individuellt värde genom att utföra PEF-mätning under besvärsfria perioder (a a).
Pulsfrekvens
Pulsfrekvens indikerar om patienten har ökade puls som kan orsaka belastning på hjärtat (a a).
Pulsoximetri
Med hjälp av pulsoximeter mäter man erytrocyternas syremättnaden, som ger en kontinuerlig information om syremättnaden i kapillärblodet (a a).
Spirometri
Spirometri mäter FEV1 som visar hur snabbt lungorna kan tömma sig och
vital-kapaciteten (VC) som är den volym som andas ut under en maximal utandning (a a).
Behandling
Målet med behandlingen är att patienten ska ha full kontroll över sin sjukdom. Enligt Socialstyrelsen (2004) beskrivs det med följande behandlingsmål:
”Uppnå symtomkontroll, förebygga försämringsepisoder, behålla normal
aktivitetsnivå inklusive fysisk ansträngning, behålla lungfunktionen normal eller så nära normal som möjligt, förebygga uppkomst av irreversibel luftvägsobstruktion och undvika störande biverkningar av astmamedicinen.”
( Socialstyrelsen, 2004, s 33)
Farmakologisk behandling
Med farmakologisk behandling menas att minska risken för astmaattacker
(Partridge, 1995). För att behandla sin astma får patienterna luftrörsvidgande och inflammationshämmande mediciner som brukar vara i inhalationsform och som ger direkt effekt i luftvägarna med mindre biverkningar (Holmner & Sundberg, 2000).
8
Enligt Åberg (2003) de vanliga läkemedlen som används vid astma är:
• Inflammationshämmande medel i första hand inhalationssteroider dvs. kortisonpreparat för inhalationsbruk (Pulmicort, Flutide, Becotide).
• Bronkvidgande (luftrörvidgande) medel. De vanligaste luftrörvidgande medlen är betastimulerare.
o kortverkande (Ventoline, Inspiryl, Bricanyl)
o långtverkande (Serevent, Foradil, Oxis)
Astmabehandling innebär inte bara medicinering utan också miljöförbättrande åtgärder och patientundervisning (Holmner & Sundberg, 2000).
Icke-farmakologisk behandling
Med icke farmakologisk behandling menas att undvika eller minska utsättande allergen och faktorer som orsaker astma (Partridge, 1995).
• Det är viktigt att astmatiker undvika damm. Deras bostäder bör vara dammfria speciellt i sovrummet.
• De som har kvalsterallergi kan skaffa sig speciella madrass- och kuddöverdrag som minskar allergena effekter.
• Björkallergiker ska undvika vissa födoämnen som är allergiutlösande till exempel nötter, äpplen, stenfrukt, morot och tomat.
• Avkylning av luftvägarna kan leda till astmabesvär. Patienter kan undvika dessa besvär genom att ta god tid på sig vid uppvärmning och genom att använda något förebyggande läkemedel (Ericson & Ericson, 2002).
Patientundervisning
Patientundervisning innebär en tvåvägskommunikation som ställer krav på
uppföljning till skillnad från patientinformation som är envägskommunikation där vårdgivaren lämnar ut information men inte behöver följa upp om informationen är förstådd eller inte (Klang - Söderkvist, 2001).
I allmänna råd från Socialstyrelsen (1995:5) påtalas att:
”en svensk legitimerad sjuksköterska måste kunna identifiera patientens behov av information för att klara egenvård och bedöma hur behovet ska tillgodoses samt kunna instruera patienten och/eller närstående och ge lämplig information samt följa upp att patienten förstått informationen och kan behandlas enligt instruktionerna.” (Almås, 2001, s 15)
Patientundervisning vid astma har en viktig och självklar plats i modern astma- vård. Patientundervisning, jämfört med ingen undervisning alls, har vid ett års uppföljning visat att patienterna fått förbättrad livskvalitet, bättre lungfunktion och ökad användning av inhalationssteroider jämfört med en kontrollgrupp, (Socialstyrelsen, 2004).
9
Målet med patientutbildning om astma är:
”Bättre förståelse av sjukdomen, ökad följsamhet i behandlingen, kunskap om risker vid astma, ökad trygghetskänsla, lära sig leva med sjukdomen och ökad livskvalitet .” (Holmner & Sundberg, 2000, s 24)
Det är av allra största vikt att sjuksköterskan i första hand lyssnar på patienten hur han/hon beskriver sin sjukdom, hur patienten upplever sina symtom, och framför allt hur patienten klarar det dagliga livet under behandling (Klang - Söderkvist, 2001).
Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763), skall hälso- och sjukvården bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård, bland annat;
”Bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen.”
(Hälso- och sjukvårdslagen, SFS 1982:763)
Vid planering av patientundervisning är behoven hos alla involverade parter av betydelse. Det är viktigt att komma ihåg att patienten är den centrala personen (Klang - Söderkvist, 2001).
När en människa drabbas av astma, drabbas också omgivningen. Det kan vara svårt att anpassa sig till den nya livsstilen. Som sjuksköterskor är vi ansvariga för att hjälpa och stötta patienten att förstå sin nya livsstil. Patienter med astma beskriver ofta sin sjukdom som att de har förlorat kontroll över sitt liv och sin frihet (Holmner & Sundberg, 2000).
Undervisningen kan planeras på olika sätt, till exempel gruppundervisning i form av astmaskola, astmaläger eller individuell undervisning. Inom Sveriges astma- vård dominerar individuell undervisning metoden på grund av att den kan lättare anpassas till individens behov (Socialstyrelsen, 2004).
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka och belysa fynden i den existerande vetenskapliga litteratur som är relaterad till patientundervisning för astmapatienter.
Utifrån syftet ska följande frågeställningar besvaras:
• Vilken effekt har patientundervisning på astmapatienter? • Vilka är patientens behov av patientundervisning?
10
METOD
För att få svar på frågeställningarna gjordes en litteraturstudie. Bakgrunden och diskussionen kompletterades med böcker, kurslitteratur samt vetenskapliga artiklar.
Litteratursökning
I denna litteraturstudie har använts elektroniska databaser som Elin, Pubmed, Cinahl, Blackwell Synergy, Medline och Chest. Innan sökningen påbörjades kontrollerades ordsökningen genom att identifiera i Mesh-termer. Sökorden har varit: Asthma, education, patient education, knowledge, smoking, nurse, quality of life och perspective (tabell 1).
När sökningarna gjordes kombinerades sökorden så att antalet träffar skulle bli hanterbart. Författarna har letat efter både kvalitativa och kvantitativa artiklar som kunde uppfylla kriterierna för vetenskapliga artiklar enligt Polit m fl (2001). I urvalet av artiklarna söktes först och främst titeln som skall spegla innehållet. Detta underlättade sökningen och var väldigt tidsbesparande. Det valdes ut de artiklar där titeln motsvarade frågeställningarna och sedan undersökts abstraktet. Om abstraktet innehöll kriterier och innehöll fulltext skrevs de ut om det var möjligt. De som inte hade fulltext kompletterades med andra sökmotorer för att finna fulltext även på dessa abstrakten.
Författarna beställde även de artiklarna som inte gick att hitta i fulltext på Internet genom Hälsa och Samhälles bibliotek på Malmö Högskola. Även om abstraktet av de artiklarna som hade beställts innehöll vad det borde saknade de många gånger substans för vad författarna letade efter i studien. Faktaböcker söktes i Malmö Högskolans bibliotekskatalog VEGA och Lunduniversitetsbibliotekskatalog Lovista.
Inklusions- och exklusionskriterier
Inklusionskriterier var artiklar: • som var på engelska
• som var kvalitativa eller/och kvantitativa • med abstrakt
• publicerade år 1996 eller senare
• studierna skulle avse patienter > 19år som ändrades i efterhand. Exklusionskriterier var artiklar:
• som undervisningen utfördes av läkare. • som inte gick att beställa inom Norden.
11
Tabell 1. Litteratursökning
Databas Sökord Antal
träffar Antal beställda Antal lästa artiklar Antal artiklar i resultat
Elin Nurses AND Asthma 167 2 0
Asthma AND Patient Education 173 4 2
Patient education AND Asthma AND need And nurse
3 1 0
Asthma and education 822 3 1
Patient education AND peak expiratory flow
7 0 0
Asthma education AND knowledge 35 1 1
Patient AND nursing 562 1 0
Pubmed Asthma AND Smoking AND education
195 1 2 1 Nurses role AND nursing AND
asthma
49 0 0
Asthma AND education AND effect 153 0 0
Patient education AND Self-management AND asthmatic
66 1 4 1 Asthma AND information AND
education
145 3 2 Self care AND asthma AND nursing 143 1 2 1
Asthma AND education 822 1 1 0
Asthma education AND patient knowledge
291 1 0 Asthma nurse AND primary health
care
17 1 3 2 asthma AND knowledge AND patient
education
178 1 1 0
Blackwell Synergy
Patient education AND asthma AND perspective AND qualitative
244 2 1
Total 6 31 12
Granskningsmetod
Vid granskning av artiklarnas struktur användes en bedömningsmall över kriterier, som är baserat på Polit m fl (2001) (bilaga 1). Bedömningsmallen användes sedan i arbetet för att underlätta vid granskningen och för att alla artiklar skulle få samma förutsättningar och granskas på samma sätt. Av de 31 artiklarna var det 19 som vid första granskningen valdes bort på grund av att artiklarna inte stämde överense med studiens syfte. De återstående 12 artiklarna kvalitets och poängsattes enligt tre nivåer, 1: mindre bra, 2: bra och 3: mycket bra (bilaga 2). Graderingen grundade på Polit et al (2001) kriterier för vad en vetenskaplig artikel bör innehålla. Artikel granskningen och sammanfattningen redovisas i sin helhet i (Bilaga 3).
De valda artiklarna lästes av båda författarna ett flertal gånger för att få en riktig och klar uppfattning om innehåller. Kategorierna har utvecklats från själva ursprungs materialet under informations genomgången. Likvärdig information grupperades in under samma kategorier.
12
RESULTAT
Resultatet utgår från frågeställningarna. Resultat under varje fråga indelas i flera olika kategorier som är gemensamma för de utvalda artiklarna.
De tre kategorier som besvarar första frågeställningen: Vilken effekt har
patientundervisning på astmapatienter?
• Kunskap om sjukdomen • Livskvalitet
• Compliance
Compliance kan definieras som en patients förmåga att ta läkemedel, och patientens följsamhet mot läkarens ordination (Lundh & Malmquist, 2000). I detta fall inkluderar definitionen astmapatientens förmåga att kunna använda PEF-mätare, och att utföra korrekt inhalationsteknik samt medicinering efter patientundervisning om sin sjukdom.
De tre kategorierna som besvarar andra frågeställningen: Vilka är patientens
behov av patientundervisning?
• Undervisning om astma och utlösande faktorer • Undervisning om mediciner och dess biverkningar • Behov av individuell undervisning
Kunskap om sjukdomen
Demiralay (2004) ville studera effekten av astmaundervisning i astmakunskap, beteende och sjuklighet bland astmapatienter. För studien valdes 65 patienter ut. Patienternaindelades slumpmässigti tre olika grupper. Första gruppen fick muntlig information, andra gruppen fick skriftlig och slutligen fick den tredje gruppen både muntlig och skriftlig information. Enligt författaren handlade frågorna som besvarades mest korrekt före undervisningen var om symtom och orsaken till ofullständig behandling av astmaattacker. De frågor som oftast besvarades felaktigt handlade om effekten och biverkningen av inhalationen. Detta resultat bevisade patienternas kunskapsbrist. Två månader efter
undervisningen visade sig en signifikant förbättring om astmakunskap bland grupp två och tre. Även ett år efter kunde man se kunskapsförbättring bland grupp tre, men ökningsnivån var lägre än den som uppmättes två månader efter
utbildningen.
I en studie som ägde rum i Holland ingick 245 patienter, vars syfte var att bedöma om ett undervisningsprogram som innefattade självbehandlingsriktlinjer i
egenvård kunde leda till kunskapsförbättring hos astmapatienter jämför med det undervisningsprogram utan självbehandlingsriktlinjer. Patienterna delades upp i en ”självbehandlingsgrupp” och en ”aktiv kontrollgrupp” som fick utbildning och träning av sjuksköterskor. Den enda skillnaden mellan grupperna var att
självbehandlingsgruppen var den enda grupp som fick introduktion om självbehandling mot astmaförsämring. Resultatet visade inte någon skillnad mellan grupperna. Kunskapen hade förbättrats hos båda grupperna från 60,4 % upp till 80,7 % under ett år (Palen m fl, 2001).
13
En studie som gjordes på tre olika grupper visade att den grupp som fick gå i en astmaskola och den som fick individuell muntlig introduktion hade fått bättre kunskap om sin sjukdom efter 12 veckor. Däremot gruppen som endast hade fått skriftlig information hade inte visat något förbättring i sin kunskap om astma (Urek m fl, 2005)
Lindberg m fl (1999) beskriver att dagens problem med egenvård av astma inte är brist på effektiva och säkra mediciner. Problemet är patienters brist på kunskap om hur de skulle reagera vid astmaattacker. Syftet med studien var att utvärdera inverkan av astmariktlinjer i primär hälsovård och om astmasjuksköterskan medverkar till en förbättring av sjukdomen och dess behandling hos astma-patienter. I studien ingick 63 astmapatienter som träffade astmasjuksköterskan tre gånger under studien. Alla patienter fick individuell undervisning. Resultatet visade att patienternas kunskap om astma och dess behandling hade förbättrats efter dem fick undervisning.
Petersson m fl (1999) hade gjort en undersökning bland 32 patienter för att
utvärdera ett undervisningsprogram ”astmaskolan”, som leddes av sjuksköterskor. Syftet med studien var att förbättra kunskapen om astmasjukdom och egenvård, det vill säga regelbunden användning av PEF- mätare och användningen av inhalationssteroider vid behov. Resultatet visade en förbättrad kunskap om sjukdomen och dess behandling (Petersson m fl, 1999).
Livskvalitet
Urek m fl (2005) beskrev betydelsen av olika typer av patientundervisning. Syftet med denna studie var att undersöka effekten av olika medicinska
undervisningsprogram, för att förbättra astmakontroll och livskvalitet. Patienterna indelades i tre grupper som skulle få undervisning på olika sätt. Resultatet visade en förbättring av livskvalitet bland alla tre grupperna, men framför allt bland gruppen som gick i astmaskolan.Det var på grund av att alla patienter fick föreläsningar som innehöll aspekter av astma, prevention, astmautlösande faktorer, diagnostiska procedurer, självkontroll och användning av
inhalationssteroider.
Magar m fl (2005) hade gjort en undersökning, bland 238 astmapatienter, vars syfte var att utvärdera effekten av ett nytt patientundervisningsprogram till astmapatienter. Patientundervisningsprogrammet omfattades av en individuell värdering av astmapatientens behov och två undervisningstillfällen. Under ett år utvärderades patienterna som uppdelades i grupp A och B. Grupp A fick skriftlig information samt deltagit i ett astmaundervisningsprogram. Medan grupp B fick endast skriftlig information. Resultatet visade en betydlig förhöjning av
livskvalitet i grupp A medan grupp B endast hade en liten förbättring av sin livskvalitet. Grupp A hade också visat en ökning av symptomfria dagar med 3,5 dagar per månad, medan ingen förändring fanns bland grupp B. När det gällde nattvakenhet på grund av astmabesvär hade det minskat två nätter per månad, medan ingen förändring hittades bland grupp B. Patienterna tyckte att
astmaundervisningsprogram var ett effektivt program för att få en överblick om sin sjukdom, att träffa andra astmapatienter och utväxlingen av erfarenheter hjälpte dem att förbättra sin sjukdom.
14
Janson m fl (2003) hade som syfte att undersöka om egenvårdundervisning kunde förbättra användningen av inhalationssteroider, minska luftvägsinflammationen och förbättra klinik kontroll. I studien deltog 65 vuxna patienter med astma-sjukdom som behandlades med inhalationssteroider. Dessa patienter delades i två grupper: en interventionsgrupp och en kontrollgrupp. Interventionsgruppen fick undervisning om astma, sjukdomssymtom och dess åtgärder. Förutom det, fick de undervisning om korrekt användning av inhalation och PEF- mätning. Därefter fick de öva på det. Kontrollgruppen hade inte fått undervisning om astma, och inget feedback om PEF-mätning, symtom eller läkemedel. Resultatet visade sig att förbättring av miljöförändring och användning av dammfria madrasser och kuddar hade visats bland interventionsgruppen.
Turner m fl (1998) ville undersöka effekten av en egenvårdsplan vid PEF-mätning och symtom hantering. 92 astmapatienter deltog i studien somdelades
slumpmässigt in i en PFM grupp och i en symtomgrupp. PFM gruppen fick egenvårdsbehandlingsplan vid olika PEF-värden och symtom gruppen fick egenvårdsbehandlingsplan vid olika symtom. Alla patienter fick individuell-undervisning, som var baserat på astmasjukdomens egenskaper, utlösande faktorer och behandlingsfakta. Resultatet visade en signifikant förhöjning av livskvalitet och en minskning av symtom i både grupperna efter första månaden. Detta höll i sig under hela studieperioden. Livskvaliteten visade en måttlig förhöjning för båda grupperna. Förbättringen av livskvalitet var högre efter en månad, men hade pågått genom hela de första fem månaderna av studien. Förbättringen ansluter sig till förbättring av FEV1, förhöjning av inhalationssteroid dos och minskning av
B-agonist användning för båda grupper samt minskning av det dagliga symtomet. Sjukhusvistelse hade minskat bland båda grupperna.
Däremot hade Lindberg m fl (1999) visat i sin studie att patientundervisning inte hade minskat patientens dagliga symtom men i stället hade undervisningen lett till minskade nattliga symtom. Studien visade också att patientundervisningen
minskade patienternas intag på akutmottagning från 0,5 innan studiens början till 0,2 under studiens gång. Det hade minskat även deltagarnas sjukskrivning på grund av sjukdomen. I frågan om patienternas regelbundna aktivitet hittade man ingen signifikant förbättring under studien.
Petersson m fl (1999) visade i sin studie att patientundervisning även hade effekt på patientens rökning. Av de 32 patienter som deltog i studien var 19 % aktuella rökare, 37 % före detta och 44 % hade aldrig rökt innan i början av studien. Ett år efter kunde man se en minskning ner till 9 % bland aktuella rökare och 91 % var före detta rökare. Patienternas hälsostatus och fysiska kapacitet hade förbättrats efter undervisningsprogrammet.
Durna & Özcan (2003) genomförde en undersökning vars syfte var att utvärdera behovet av egenvårdsundervisning för astmapatienter och att genomföra en stödjande undervisning. Undersökningsgruppen som omfattades av 42 patienter fick bland annat besvara ett frågeformulär för att forskarna skulle kunna värdera patienternas hälsa, livskvalitet och välbefinnande. Därefter fick deltagarna egenvårdsundervisning. Efter en komplettering av undervisningen visade resultatet att patienterna uppfattade sjukdomen mycket mindre inskränkande på sitt dagliga liv.
15 Compliance
Enligt Urek m fl (2005) gruppen som gick i en astmaskola visade en förbättring av PEF-värdet på förmiddagar och det var på grund av att gruppen förutom föreläs-ningar, fick träna på PEF-mätning med hjälp av sjuksköterskor. Gruppen som fick individuell muntlig introduktion visade en förbättring både på förmiddag och eftermiddag. Patienterna tyckte att den muntliga introduktionen hjälpte dem att förbättra sin teknik att använda PEF-mätning jämfört med patienterna som bara hade fått skriftlig information om astma.
Lindberg m fl (1999) rapporterade att individuell undervisning och registrering av PEF-mätning både dag och nattetid hade förbättrat deltagarnas lungfunktion. Variationen i PEF värde visade en minskning från 21 % till 12 % . 43 personer som hade varierande PEF i första besöket reducerades till 15 personer ett år efter undervisningen. Resultatet visade också på en förbättring i patienternas kunskap om medicinering. Men deras oro för medicinen och dess biverkningar var lika stor fortfarande.
Enligt Petersson m fl (1999) studien om patientundervisningsprogrammet hade visat förbättring i användningen av PEF-mätare och bronkdilaterande inhalations-medel. 37 % av patienterna använde PEF- mätare innan dem deltog i astmaskola. Ett år senare var det 66 % som använde PEF- mätare regelbundet. Trots detta resultat, visade det ingen förändring av lungfunktionen. Förbättringen när det gällde bronkdilaterande inhalationsmedel hade ökat 40 % till 63 %.
Genom att fylla i ett frågeformulär visade det sig att patienterna inte hade mycket kunskap om inhalationseffekten och dess biverkningar. Patienterna ombads att visa hur de använde sin inhalator. Den korrekta inhalationsteknik demonstrerades till de patienter som visade brist på sin kunskap om inhalationsteknik. Resultatet efter studien visade en ökade kunskap av inhalationseffekt. Samtidigt visade det en förbättrad inhalationsteknik från 44,4 % upp till 63,0 % bland alla grupper (Demiralay, 2004).
Enligt Palen m fl (2001) studie där 245 patienter undersöktes vars syfte var att bedöma om astmapatienter använder inhalatorn på korrekt sätt. Inhalations-tekniken utvärderades av en välutbildat lungfunktionstekniker med hjälp av checklista. Patienterna som hade visat brist på sin kunskap om inhalation fick individuell undervisning av lungfunktionstekniker och även ett videoband för att träna hemma. 171 patienter bland båda grupperna använde samma typ av inhalator under studien. Resultatet visade lika värde i båda grupperna, 73,1 % av patienter visade korrekt inhalationsteknik. Ett år efter ökade deras kunskap om
inhalationsteknik upp till 82,5 % bland båda grupperna. När det gällde
medicinering studien visade att under de två sista veckorna fanns det en lätt men icke signifikant förhöjning av patienter som justerade sin medicinering på grund av astmaförsämring.
I studien av Janson m fl (2003) visade resultatet att undervisningen om egenvård hade ökat patienternas vilja att använda inhalationssteroider med 30 % bland interventionsgruppen. Däremot hade det minskat med 5 % bland kontrollgruppen. Symtom och användning av B2-agonister minskade och PEF och FEV1 ökade
16
Enligt Magar m fl (2005) visade resultatet en förbättrad användning av inhalationssteroider. Förbrukning av inhalationssteroider hade minskat i både grupperna med 8,8 dagar i undervisningsgruppen och 1,8 dagar i den kontroll-gruppen. Månadsvis användning av B2-agonister som var nästan 10,6 inhalationer
per månad i första perioden (0-6 månader) hade minskat till 1,3 inhalationer per månad i andra perioden (6-12 månader) bland undervisningsgruppen. Bland patienterna i kontrollgruppen visades det ingen förbättring.
I Turner m fl (1998) studie visade resultatet en minskad användning av B2
-agonister och en ökad användning av inhalationssteroider bland både grupperna. Man kunde se minskning av B2-agonister redan första månaden, men det lägsta
dagliga dosen av B2-agonister kunde man se endast i femte månaden hos både
grupperna. Den genomsnittliga ökningen av daglig inhalationssteroiddos inträffade den första månaden och den maximala ökningen kunde man se efter femte månaden. Förändringen av inhalationssteroider mellan första och sista besöket sattes i samband med få symtom och FEV1 förhöjning.
Undervisning om astma och utlösande faktorer
Resultatet i Caress m fl (2002) studie visade att deltagarna ville bli informerade om vad astma är. Många deltagare kommenterade vikten av undervisning om astmans fysiologiska effekter. Detta var nödvändigt för att öka deltagarnas
förståelse av tillståndet. De hade individuella behov att förbättra sin förståelse om astma och att förstå varför de hade utvecklat astma. De visade ett stort intresse för det området. En del av deltagarna hade inte begripit varför deras symtom
försvinner och sedan kommer tillbaka samt varför deras astma inte kunde läkas.
Många astmapatienter sammankopplade symtomen med en specifik utlösande faktor eller allergi. De flesta deltagare ville förbättra sina kunskaper angående vad dessa faktorer kunde vara och hur de kunde förebyggas. Genom att förstå de utlösande faktorerna, betonade deltagarna vikten av den information som hjälpte dem att känna igen astmaattacker. Deltagarna tyckte att sådan information ökade deras egenvårdskapacitet och reducerade sannolikheten för sjukhusvistelse (a a).
Patienter med mild astma och de som hade kontroll över sin astma visste bättre att deras tillstånd hade mindre effekt på deras dagliga liv än patienter med svår astma och som hade mindre kontroll över sin sjukdom. Deltagarna tyckte att information om astmaeffekten i deras livsstil var viktigt och att det banade väg för de att
anpassa sin livsstil och undvika situationer som kunde leda till astmaattacker (a a).
Deltagarna ville veta om sitt nuvarande hälsostatus och framtida prognos. Deltagarnas kommentarer delades i två grupper. Kommentarer från den första gruppen var bland de deltagarna med en allvarligare sjukdom. De var
pessimistiska om sitt tillstånd och en del påpekade att de inte hade förväntat sig att deras tillstånd skulle bli så allvarlig. Till skillnad från den första gruppen var andra gruppen mer optimistisk om den individuella prognosen relaterat till information om ifall deras astma skulle återställas eller kontrolleras utan hjälp av medicinering i framtiden (a a).
17
” So I would like to know how bad my asthma is and whether it, I presume it’s not going to go, go away, it’s just going under, under control, but with all the things what, you know, sort of er, being advanced in medication now, would it go away? Do I have to rely on there, these, these two inhalers every day?” (Caress m fl, 2002, s 324)
Undervisning om medicin och dess biverkning
Caress m fl (2002) visade i sin studie att flera deltagare ville ha information om sina medicineringar. Deltagarna ville förbättra sin förståelse om medicineringen. De påpekade att de önskadde att få undervisning om olika sorters astmaläkemedel, läkemedelverkans och anledningen till att använda ordinerade läkemedel.
“What they do and what the different medicines are for, because as you most probably know there are three types of medicine which all do different jobs, and are all necessary in their own way…” (a.a, s 321)
Enligt Raynor m fl (2004) var det en tredjedel av deltagarna som beskrev att de inte hade fått undervisning av sjukvårdspersonalen angående användningen av inhalationsmaterial från den tid då diagnosen fastställdes. De fick istället information från andra personer som inhalerade eller de fick läsa medicin-anvisningen som följde med medicinen.
”Can I just say that when… I’ve had the inhalers years and it’s only, I’m 37 now and it’s only this year, well last year really, that I was actually shown how to use an inhaler.” (a.a, s 169)
Astmamediciner kan ge flera biverkningar och det fanns oro för dessa biverkningar bland deltagarna, särskild med hänsyn till inhalationssteroider. Många deltagare påpekade att de inte hade fått information om biverkningar från hälsovårdspersonalen. Många tyckte att det var det viktigaste området att få information om, och att alla hade rätt till att få information om vad som skulle koma att hända dem (Caress m fl, 2002).
Deltagarna var även intresserade av att bli informerade om astmabehandlings utvecklingen. De ville ha det bästa tillgängliga behandlingen. En del patienter sa att de hade haft samma läkemedel under en längre period utan att värdera och diskutera andra alternativ (a a).
”A few years ago I used to have a burgundy one, but then a couple of summers ago it just changes to blue. Now I don’t know whether it was just a change of packaging or whether he’d actually changed my inhaler, whether this other one, I don’t know was stronger or whatever, but. And I never really asked because once you’ve gone to the pharmacy to get it, that’s it really, you just take it home and just use it again. But yeah it would be nice to know if they were going to change it for some reason.” (a.a, s 322)
Behov av individuell undervisning
Deltagarna i Kyngäs (2003) studien hade fått individuell undervisning, men de tyckte att det inte var individuellt anpassande. Undervisningen innefattade i stort sätt rutiner och var baserat på doktorer och sjuksköterskors kunskapsnivå, i stället för patientens behov. Deltagarna ansåg att nivån av undervisningen inte
18
“I do not understand why the nurses and physician did not ask what kind of knowledge or skills I need and base their education on that …” (Kyngäs
2003, s 747)
Raynor m fl (2004) rapporterade vidare att en tredjedelen av deltagarna som hade fått information var positivt inställda. Däremot var 40 av 65 deltagareinte nöjda med informationen, på grund av otydlig, förvirrande information eller information som de inte hade fått alls.
”I just had to take this inhaler, I didn’t know… All I know is that they said I’d had asthma but they didn’t tell me anything at all. I didn’t get no
information, it is only what I have read over the years and listened to people trying to understand it.” (a.a, s 169)
Raynor m fl (2004) studie visade att deltagarna hade ett starkt behov av
individuell information för att kunna möta sina behov och grundkunskap. När det gällde informationsbroschyrer såg deltagarna inte det som hjälp utan hade de kastat bort dem.
Enligt deltagarna i Kyngäs (2003) studie, innefattade den skriftliga undervisnings-material ofta mycket enkel och allmän information. Den enkla och allmänna informationen var bara användbart under första tiden när de fick diagnosen.
“… the written patient education material is poor… when I got asthma I got a lot of written patient education material, but I did not understand anything even though it was only one year ago. I was sixteen years old. Now I get a lot of written patient education material, but the information is at such a general level that it does not help me at all. I wonder why they do not make any more personal material, even though that would be very easy with a computer. You could have some basic material there, and I suppose it would be easy to adapt it for me by making that material to meet precisely my needs … personally… If I do not find answers in the material, I call the hospital and ask …” (a.a, s 749)
DISKUSSION
Diskussionen nedan har delats in i två delar, metoddiskussion och
resultatdiskussion. I metoddiskussionen tar författarna upp tillvägagångssättet avseende datasökningen, brister och litteraturstudiens begränsningar. I
resultatdiskussionen avhandlas resultatet utifrån bakgrunden.
Metoddiskussion
Av 31 granskade artiklar valdes 12 artiklar ut, som tycktes uppfylla kravet på vetenskaplighet enligt Polit m fl (2001) kriterier (bilaga 1). Samtliga valda artiklar är vetenskapligt godkända.
Artikelsökningen begränsades ytterligare eftersom det fanns mycket forskning och beskrivning kring just ämnet astma och patientundervisning. För att få mer precisa träffar begränsade författarna sökningarna till forskningar och studier som var
19
presenterade efter 1996. Även detta visade sig vara ett alldeles för stort urval, så författarna fick göra större begränsningar genom att utesluta patientundervisningar som inte var utförda av sjuksköterskor. Sökningen tog nästan fyra veckor tills författarna ansåg att syftet besvarades.
Problemet var att alla artiklarna var kvantitativa. Från början ville författarna ha artiklar som var både kvalitativa och kvantitativa. Enligt Polit m fl (2001) motarbetar kvalitativa och kvantitativa artiklar inte varandra. Däremot
kompletterar de varandra. Det nästa hindret var att de artiklar författarna lyckades hitta var kvalitativa som oftast inkluderade barn eller bara gjord på barn.
Författarna bestämde gemensamt att använda dessa artiklar eftersom det inte påverkade syftet. Då tyckte författarna att det var viktigt att hitta information om patientundervisning som var utifrån patientens perspektiv. De få kvalitativa artiklar som hittades inkluderade barn. Därför var författarna tvungna att använda de vetenskapliga artiklar där barn deltog. Författarna tyckte att det var värdefullt att inkludera dessa artiklar.
I urvalet av artiklarna läste författarna först och främst titeln som enligt Polit m fl (2001) skall spegla innehållet. Detta underlättade sökningen och var
tidsbesparande. Författarna valde ut de artiklar där titeln motsvarade
frågeställningarna och gick igenom abstraktet. Om abstraktet innehöll kriterier och hade fulltext valdes de ut för utskrivning. De som inte hade fulltext
kompletterades med andra sökmotorer för att finna fulltext. Artiklarna som inte hittades i fulltext beställdes på Internet genom Hälsa och Samhälles bibliotek på Malmö Högskola. Även här gjordes en kostnadsbegränsning, vilket gjorde att författarna fick begränsa sig till artiklar som fanns inom Norden. Även om abstraktet av de artiklarna som beställdes innehöll det som sökts eller uppfyllde kraven saknade de substans för studiens syfte.
Översättning av artiklarna tog tid men gick smidigt. Efter översättningen gick författarna igenom alla artiklarna igen och gjorde en ny granskning (bilaga 1). Två av artiklarna i studien fick 14 respektive 15 poäng, vilket då föll under
gruppen, 3: mindre bra. I studien Turner m fl (1998) beskrevs diskussionsdelen på ett otydligt sätt och var onödigt lång, och titeln innehåller mer än 15 ord.
I studien av Palen m fl (2001) beskrevs inte urvalet och tillvägagångssättet. Men eftersom artiklarnas resultat var mycket intressant och besvarade syftet, bestämde sig författarna för att inkludera dessa artiklar i resultatet.
Resultatdiskussion
Diskussionen utgår från resultatet och den har indelats i fyra rubriker
kunskap om sjukdomen, livskvalitet, compliance samt patientens behov av undervisning.
Resultatet i denna undersökning visar effekten och behovet av
patient-undervisning för astmapatienter. Detta i sin tur leder till att patienten får lära sig ta kontroll över sin sjukdom och inte låta sjukdomen kontrollera denna.
Kunskap om sjukdomen
Astmabehandling innebär inte bara medicinering utan också miljöförbättrande åtgärder och patientundervisning (Holmer & Sundberg, 2000). Resultatet i denna studie visade att patientundervisningsprogram har en gynnsam effekt på patienter att ta kontroll över sjukdomen.
20
Enligt Socialstyrelsen (2004) undervisningen kan planeras på olika sätt. Men den individuella undervisningsmetoden är lättare att anpassa till individens behov. I studier gjorda av Demiralay (2004), Palen m fl (2001), Urek m fl (2005),
Lindberg m fl (1999) samt Petersson m fl (1999) visades attindividuellt anpassad patientundervisning hade bland annat en förbättrade kunskap om sjukdomen, medicinering, rätt inhalationsteknik och livskvalitet
I Demiralay (2004) studie visade forskaren att skriftlig och muntlig undervisning kompletterar varandra. Deltagarna delades in i tre gruppen och fick olika
undervisning i form av verbal information, skriftlig information samt både verbal och skriftlig information. Resultatet visade en tydlig förbättring bland gruppen som fick både verbal och skriftligt information. Studiens resultat tyder på att information och undervisning ger flera positiva effekter. För att undervisningen till patienter ska vara så effektiv som möjligt bör den ges på olika sätt, till exempel i form av skriftligt och muntligt undervisning. En välplanerad
patientanpassad undervisning leder till ökade kunskap om sjukdomen och dess behandling och därmed också bättre livskvalitet för patienterna.
Ett ytterligare bevis på hur effektiv patientundervisningen är, visas i Lindberg m fl (1999) undersökning. Patientundervisningen leds av enbart sjuksköterskor med syfte att förbättra astmapatientens kunskap om sin sjukdom och dess behandling. Den viktiga punkten med undervisningen var att sjuksköterskan skulle ge
omsorgsfull omvårdnad. Detta gjordes genom att anpassa informationen till patientens egen kunskapsnivå, om patientens sjukdom och dess behandlingar, det vill säga individuellt anpassad undervisning. Den viktigaste punkten var att sjuksköterskan skulle kontrollera att patienten fick känna att han/hon fick den tid just de behövde för att kunna förstå utan stress. Enligt Söderqvist (2001) patienten är den centrala personen. Man ska lyssna på hur patienter beskriver sin sjukdom. Efter en individuell patientundervisning ser man ett förbättrat resultat på
lungfunktion, symtom, patientens kunskap om sjukdomen samt behandlingen till skillnad från de svar som patienterna lämnade innan utbildningen startade (Lindberg m fl, 1999).
Palen m fl (2001) studie visade ett ytterligare bevis på att individuellt anpassad undervisning leder till ökade kunskaper om astmasjukdomen. När det visade sig att någon i gruppen inte förstod vad sjuksköterskan menade, fick de ett svar eller förklaring som individuells anpassande och detta är av väldigt stor betydelse. Patientundervisning handlar inte bara att undervisa patienter, utan man ska försöka stödja och hjälpa patienter att öka sin förståelse om sjukdomen.
För att få det bästa resultatet måste sjuksköterskan bedöma den enskilde patientens inlärningsförmåga och förmågan att ta till sig information. Utifrån denna skall undervisningen anpassas individuellt (Almås, 2001).
I studien Urek m fl (2005) hade undervisningen skett i tre olika former och grupper. Första gruppen deltog i astmaskola som omfattande 4 timmars lektioner. Den andra gruppen fick individuella verbala instruktioner och den tredje gruppen fick bara informationsblad om astma. Resultatet bekräftade att det fanns en stor skillnad mellan att endast lämna ut information och ge undervisning i grupp och/eller individuellt. De viktiga bakgrunderna för undervisning är att identifiera patienten och bedöma hur behovet kan tillfredsställas. Enligt socialstyrelsen (2004) har sjuksköterskan ansvar för detta. De grupper som endast fick skriftlig
21
information visade oförändrad kunskap om sin sjukdom, både före och efter utbildningen.
I studien av Magar m fl (2005) visades betydelsen av hur en välplanerad under-visning hjälper patient att uppfatta kunskap om sin sjukdom och dess behandling samt underlättar för sjuksköterskan att utföra sitt arbete på bra sätt.
Gruppen som skulle få undervisning fick kontakta undervisningscentralen. Därefter planerades den första individuella träffen som tog 30 till 60 min. Detta var den tid det normalt tog för sjuksköterskan att bedöma vilken utbildningsnivå den enskilde patienten låg på. Utifrån detta planerades ett individuellt anpassad undervisningsschema. Det var ingen som förvånades över de positiva resultat som denna studie visade bland patienterna.
I studien av Lindberg m fl (1999) och Petersson m fl (1998) hade man inte använt någon kontrollgrupp. Detta försvårar en rättvis bedömning av studiens testresultat.
Livskvalitet
I studien Urek m fl (2005), Magar m fl (2005), Lindberg m fl (1999) Petersson m fl (1999), Jansson (2003), Turner m fl (1998) samt Duran & Özcan (2003) som är gjort bland patienter i åldersgruppen 18 - 67 och innefattade båda könen visade det sig att genom en förbättring av patienternas kunskap kunde även deras
livskvalitet ökas. Ålderns betydelse har diskuterats i samband med
patientundervisningen och framför allt i anknytning till hur patienten ska hjälpas att behålla sin livskvalitet, eftersom det kan finnas stora skillnader mellan vad patienten vill och kan med tanke på deras ålder och kön. Vi valde i samtliga studier åldersgruppen mellan 18-65, för att kunna se en klar bild av
patientundervisningens resultat bland patienter som är mer eller mindre aktiva i sitt liv.
Compliance
Urek m fl (2005), Lindberg m fl (1999) samt Petersson m fl (1999) visade i sina studier ett resultat där patienternas förmåga i samband med PEF-mätning hade förbättrats. I Petersson m fl (1999) studie nämndes det hur länge patienterna hade haft sin sjukdom. Vi tycker denna underlättade tolkning av resultaten. I Urek m fl (2005) och Lindberg m fl (1999) hade det inte nämnts hur länge patienterna hade lidit av sin sjukdom. Vi tycker att det har stort betydelse om en patient har tre års sjukdomserfarenheter eller 20 år erfarenhet, även om inte båda har fått någon undervisning.
Demiralay (2004), Palen m fl (2001) samt Petersson m fl (1999) hade visat en ökad förmåga att använda inhalationsteknik på ett korrekt sett i åldersgruppen 18 – 67år. Resultatet var positivt bland alla grupper. Vi tycker det beror på att alla patienter som var med i studien fick en praktisk undervisning om inhalations-teknik och därefter fick de träna på den.
I undersökningarna gjorda av Magar m fl (2005), Jansson m fl (2003) samt Turner m fl (1998) bland astmapatienter i åldersgruppen 18-60 år visade studien ett förbättrat resultat av medicinanvändningen. Förbättringen sked bland de
grupperna som hade fått undervisning om sjukdomen och dess behandling. Detta bekräftar hur effektive är en individuellanpassande undervisning. Med ökade kunskap kan man förbättra sin medicinering som i sin tur förhindrar astmaattacker och det kan leda till minskat behov av akuta sjukvården.
22
Patientens behov av undervisning
Enligt Caress m fl (2002) visade deltagarna ett stort behov av undervisning om sjukdomen, utlösande faktorer, deras framtida prognos och framför allt
medicineringen. Patienterna var mycket oroliga när det gällde
medicinanvändningen och dess biverkningar. Det var därför deville ha
information om sina aktuella medicineringar samt behandlingsutvecklingen. De ansåg att med denna kunskap kunde de känna sig tryggare med att hantera
astmasituationen så att deras vardag inte påverkas i samma omfattning. Samtidigt tyckte de att kunskapen kunde förbättra deras livsstil och möjliggöra undvikandet av de utlösande faktorer som kunde leda till astmaattacker.
Enligt Raynor m fl (2004) hade mer än 60 % av deltagarna negativ inställning till den information de fick. Vi anser att detta är oroande siffror, med tanke på de ovannämnda studierna som besvarade första frågeställningen som visade en förbättring när det gällde kunskap om astmasjukdom och dess behandling bland astmapatienter som hade fått individuellt anpassande undervisning. Det kanske är svårt att tolka resultatet, med tanke på åldersskillnaden. En yngre patient kan ha ett större behov och kanske lättare att ta till sig förändringar i sitt liv än en äldre patient.
Resultatet i Kyngäs (2003) studie visade att patientundervisning inte var individuelltanpassat och undervisningskunskapsnivån var baserat på en professionell kunskapsnivå. Patienterna ansåg att kunskapsnivån på
undervisningen de hade fått inte överensstämde med deras utvecklingsnivå. Utifrån patientens beskrivning var detta mer envägskommunikation. Enligt Söderkvist (2001) innebär patientundervisning en tvåvägskommunikation som ställer krav på uppföljning. För att kunna uppnå behandlingsmålen som nämns i bakgrunden skall sjuksköterskan enligt socialstyrelsen (1995:5);
”…identifiera patientens behov av information för att klara egenvård och
bedöma hur behovet ska tillgodoses samt kunna instruera patienten
och/eller närstående och ge lämplig information samt följa upp att patienten förstått informationen och kan behandlas enligt instruktionerna.”
(Almås, 2001, s 15).
Samtliga studier Magar m fl (2005) och Caress m fl (2002) hade exkluderat de deltagare som hade svårighet med språket och/eller inte förstod franska respektive engelska. Detta kan leda till att resultatet representerar bara de som har gått i skolan eller de som inte tillhör minoriteten. I Caress m fl (2002) tog författaren upp och diskuterar dessa begränsningar och konsekvenser.
SLUTSATSER
För att kunna uppnå de målsättningarna som är skrivna av socialstyrelsen (2004) och som leder till att patienten kan leva ett symptomfritt liv borde patienterna få en god kunskap om sin sjukdom och dess behandling. Enligt de 12 vetenskapliga artiklarna som författarna har använt i resultatet har astmapatienterna ett stort behov av astmaundervisning för att skaffa sig bättre kunskap om sjukdomen. Detta kan leda till bättre medicinering som i sin tur hjälper patienten att bevara
23
sjukdomskontroll och förhindra försämringsperioder. Sjuksköterskan har en viktig roll i astmapatienters liv genom att identifiera individens behov och brister och därefter ge individuellt anpassad undervisning.
Under studiens gång har framkommit att individuellt anpassad patientunder-visning har stor betydelse för patientens välbefinnande. Det är nödvändigt att patienter skaffar sig information om astma och dess behandling. Med
patientundervisning vill man öka patientens kunskap och ansvar för sin sjukdom samt minska sjukdomsbesvären.
FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING
Under arbetets gång har vi upptäckt att det finns flera kvantitativa studier som beskriver effekten av patientundervisning bland astmapatienter. Däremot finns det en stor saknad på kvalitativa studier som beskriver patientens och sjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av patientundervisning. Vi anser att det skulle vara av intresse att forska vidare inom det området för att få ytterligare information om vad astmapatienter tycker om patientundervisning.
24
REFERENSER
Almås, H (red) (2001) Klinisk Omvårdnad del I. Stockholm: Liber.
Astma- och Allergiförbundet (2006) Lite historia om astma
>www.astmaoallergiforbundet.se/astma_allergi/sida.asp?id=38<2006-02-01.
Caress, A L et al (2002) An exploratory study of priority information needs in adult asthma patients. Patient Education and Counseling, 47, 319-327.
Demiralay, R (2004) The effects of asthma education on knowledge, behavior and morbidity in asthmatic patient.Turkish Journal of Medical Sciences, 34,
319-326.
Durna, Z & Özcan, S (2003) Evaluation of self-management education for asthmatic patients. The Journal of asthma, 40, 631-43.
Ericson E & Ericcson T (2002) Mediciniska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur. 2:a uppl.
Hedner, L (2004) Invärtesmedicin (Åttonde upplag). Lund: Studentlitteratur.
Holmner, E. & Sundberg, R. (2000) Omvårdnad vid astma. Lund: Studentlitteratur.
Janson, L S et al (2003) Effect of individual self-management education on clinic, biological, and adherence outcomes in asthma. The American journal of
medicine, 115, 620-626.
Klang – Söderkvist, B (2001) Patientundervisning, Lund: Studentlitteratur.
Kyngäs, H (2003) Patient education: perspective of adolescents with a chronic disease. Journal of Clinical Nursing, 12, 744-751.
Lindberg, J M et al (1999) Asthma nurse practice—a resource-effective approach in asthma management. Respiratory Medicine, 93, 584-588.
Lundh B & Malmquist J (2000) Mediciniska Ord. Lund: Studentlitteratur. 3:e Uppl.
Magar, Y et al (2005) Assessment of a therapeutic education programme for asthma patients: ‘‘un souffle nouveau’’. Patient education and counselling,
58, 41-6.
Palen, J et al (2001) Behavioural effect of treatment guidelines in a self-management program for adults with asthma. Patient education and
25
Partridge, R M (1995) Asthma: lessons from patient education. Patient Education
and Counseling, 26, 81-86.
Pettersson, E et al (1999) Evaluation of a nurse-run asthma school. International
journal of nursing studies, 36, 145-51.
Polit, D F, Beck, C T & Hungler, B P (2001) Essentials of Nursing Research-
Methods, Appraisal and Utilization. Philadelphia: Lippincott.
Raynor, K D et al (2004) We are the experts: People with asthma talk about their medicine information needs. Patient Education and Counseling, 53, 167-174.
SBU (2006) Obstruktivlungsjukdom – Astma och KOL
>www.sbu.se/Filer/Content0/publikationer/1/astma_2000/astma/Astma_ kap1.pdf <2006-02-01.
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen, 1982:763.
Socialstyrelsen (2004) Socialstyrelsens riktlinjer för vård av astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Faktadokument och beslutsstöd för prioriteringar. (Artikelnr 2004-102-6)
>www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/F083502E-7907-4B88-B263-37E77828D52E/2770/20041027.pdf <2006-01-30
Turner, O M et al (1998) A randomized trial comparing peak expiratory flow and symptom self-management plans for patients with asthma attending a primary care clinic. American Journal of respiratory and critical care
medicine, 157, 540-546.
Urek, C M et al (2005) Effect of educational programs an asthma control and quality of life in adult asthma patients. Patient education and counselling,
58,47-54.
26
BILAGOR
Bilaga 1: Mall för artikelgranskning
Bilaga 2: Bedömningsmall
27
Bilaga 1
MALL FÖR ARTIKELGRANSKNING
De kriterier som Polit et al (2001) anser att en vetenskaplig artikel bör innehålla är följande:
Titel
Titeln bör vara kortfattad, högst 15 ord eller färre och ska beskriva det som är centralt i studien det vill säga spegla innehållet och locka läsarens intresse. I titeln ska nyckelbegrepp, gruppen eller populationen som studeras framgå.
Abstract
Ett abstract ska vara en kort sammanfattning av studien och inte innehålla mer än 100-200 ord. den ska svara på följande:
• Vilka är forskningsfrågorna
• Vilken metod har använts för att besvara forskningsfrågan • Vad upptäckte forskaren
Syfte med ett abstract är att läsaren ska kunna få en uppfattning om artikeln är av intresse att läsa.
Introduktion
Syfte med introduktion är att sätta läsaren i forskningsproblemet. En introduktion ska innefatta:
• Det centrala fenomen som studeras
• Syftet, forskningsfrågor och eventuella hypoteser • Översikt över relevant litteratur
• Teoretisk referensram
• Betydelsen och behovet av studien
Metod
Metoden ska beskriv studiepopulationen, studiedesign, datainsamling, använda mätinstrument,
Tillvägagångssätt, etiska aspekter samt forskarens ansträngning att öka trovärdighet
Resultat
Resultaten ska presentera fynden i studien. Texten summerar resultaten i form av tabeller och diagram tydliggöra det. Resultaten kan också redovisas i olika teman och underrubriker som framkommit under studiens gång.
Diskussion
I diskussionen beskrivs forskarens tolkningar av resultatet och ska redas ut vad resultatet menar, varför det blev som det blev och hur resultatet kan användas i omvårdnad. Eventuella förtjänster och svagheter i studien beskrivs. Dessutom kan forskaren här nämna eventuella begränsningar i studien såsom urval, design och datainsamling.
Referenser
Referenslistan ska innehålla böcker, rapporter, artiklar samt annat material som det refereras till i artikeln.
28 Bilaga 2 Bedömningsmall Artikel nr. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Titel 3 2 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 Abstract
(Syfte, metod, resultat) 3 2 3 3 3 3 2 3 2 3 3 3 Introduktion 3 3 3 2 2 3 3 3 3 3 3 3 Metod Studiepopulationen Studiedesign Datainsamling Mätinstrument Tillvägagångssättet Etiska aspekter Trovärdighet 3 3 1 3 3 3 3 3 3 3 3 3 Resultat Tabeller Diagram Tydlighet
Tema och underrubriker
3 3 2 3 2 2 3 3 3 3 2 3 Diskussion Tolkningar av resultatet Svagheter Begränsningar 3 1 3 3 2 3 3 2 2 3 3 3 Max poäng 18 18 14 15 17 18 17 17 17 16 18 17 18
Modifierat av Bawar & Hansson ( Polit m fl, 2001) bedömningskriterier för vetenskaplig artiklar.
1: Mindre bra 2: Bra
3: Mycket bra
Slutligen; 17-18 poäng = mycket bra 14-16 poäng = bra
29
Bilaga 3
ARTIKELGRANSKNING
Artikel 1Titel: Effect of educational programs on asthma control and qualitiy of life in
adult asthma patients
Författare: Urek m fl År: 2005 Land: Croatia
Publicerad i: Patient Education and Counseling
syftet: Studie undersökte effekten av olika medicinsk undervisningsprogram, för
att förbättra astmakontroll och livskvalitet.
Metod: sextio vuxna patienter (39 kvinnor och 21 män) deltog i studien. Patienter
indelat i tre olika undervisningsgrupper. Astmaskolan (A): innefattade
föreläsningar och övningar. Föreläsningar innehöll aspekter av astma, prevention, astmautlösande faktorer, självkontroll och användning av inhalationssteroider. Samtidigt fick patienter träna på PEF användning och olika inhalator. Individuell muntlig instruktion(B): fick undervisning om astmautlösande faktorer,
förebyggande teknik, PEF-mätning och olika typer av inhalation. Skriftlig information (C): fick skriftlig information i form av broschyr.
Resultat: Patientens kunskap om astma hade förbättrat i alla
undervisningsgrupper. Men grupp A och B hade visat en signifikant förbättring.
Samtidigt visade grupp A och B förbättring av PEF värde, men grupp C hade inte visat något förbättring.
Kritisk granskning
Titel: Titeln speglar artikelns innehåll och lockar till läsning.
Abstract: Här redovisas syftet med studien, metod, resultat och slutsats kortfattat.
Man får en snabb överskådlig blick över studien.
Introduktion: Författarna tar upp betydelsen av olika patientundervisning.
Författarna refererar till tidigare forskning inom ämnet.
Metod: Studien utformades slumpvis. Det finns en klar beskrivning över
forskarnas tillvägagångssätt med studien. Etiska aspekter framkommer genom att forskaren har fått tillstånd från etisk kommittén och deltagarna gav sitt
godkännande. Metodavsnittet är indelats i flera olika rubriker
Resultat: Resultatet ger svar på frågeställning. Forskarna har använt tabeller i
resultatet.
Diskussion: Tolkning av resultat blandas med tidigare forskning. Forskarna
beskriver begränsningar och ger förslag till vidare och längre forskning.
Referenser: Allt referat som är gjorda i studien finns med i referens listan.
Artikel 2
Titel: A randomized trial comparing peak expiratory flow and symptom
self-management pans for patients with asthma attending a primary care clinic
Författare: Turner m fl År: 1998 Land: Canada
Publicerad i: Am J Respir Crit Care Med
Syfte: syftet med denna studie var attundersöka effekten av en egenvårdsplan vid PEF-mätning och symtom hantering.
Metod: 92 astmapatienter mellan 18-55 år gamla ingick i studien. Patienterna
30
individuell astmaundervisning som var baserat på sjukdomsegenskaper, utlösande faktorer och behandlingsfakta. Astmasjuksköterskan värderade patienterna
månadsvis under sex månader.
Resultat: Resultatet visade en signifikant förhöjning i FEV1, PEF värde,
livskvalitet och en minskning av symtom i både grupperna efter första månaden som hade bevarats under hela studieperioden. Därmed fanns det en minskade användning av B2-agonister och en ökade användning av inhalationssteroider
bland både grupperna.
Kritisk granskning
Titel: Titeln långt men relevant samt speglar innehållet. Beskriver vilken typ, vad,
var och vilka som ska undersökas.
Abstract: Det innehåller en kort presentation av studien. Abstrakt redovisar syfte,
metod, studiegrupp, resultat och slutsatser.
Introduktion: Introduktionen är kort och de tar upp tidigare forskningar. Syftet
finns med.
Metod: i metoden beskrivs kriterier för studien, datainsamlingen och
dataanalysen. Etiska aspekter har tagits upp.
Resultat: Resultat redovisas i löpande text samt tabeller och diagram. Det har
redovisats under fyra teman och jämför både studiegrupper.
Diskussion: Den är långt och tråkigt. Författarna tolkar resultatet. Tolkning av
resultatet blandas med tidigare forskning.
Referenser: Allt referat som är gjorda i studien finns med i referens listan.
Artikel 3
Titel: Behavioural effect of self-treatment guidelines in a self-management
program for adults with asthma
Författare: Palen m fl År: 2001 Land: Holland
Publicerad: Patient Education and Counseling
Syfte: syftet med denna studie varatt bedöma om ett undervisningsprogram som innefattar självbehandlingsriktlinjer i egenvård kan leda till kunskapsförbättring hos astmapatienter jämför med det undervisningsprogram utan
självbehandlingsriktlinjer.
Metod: 245 astmapatienter deltog i studien som delades in i två grupper,
”självbehandlings” (A) och ”aktiv kontroll”(B). Alla patienter fick egenvård träning och utbildning om astma, medicins betydelse, biverkningar, symtom och tillståndsförsämring. Man diskuterade rökningsnegativa påverkan och
fysiskaktivitetsbetydelse. Alla patienter fick introduktion om korrektanvändning av inhalation och PEF mätare. Det enda skillnaden var att grupp A var den enda som fick introduktion om självbehandling vid försämring.
Resultat: Studien har visat en förbättrat användning av inhalation teknik I både
grupperna. Endast grupp A hade visat en allmän förbättring av själveffektivitet. Både grupperna hade fått bättre kunskap om astma, en höjning från 60,4% till 80,7%.
Kritisk granskning
Titel: Titeln speglar innehållet i studien.
Abstract: Abstraktet ger en god överblick över vad studien handlar om. Det finns
en kortbeskrivning om syftet, metod, resultat och slutats.
Introduktion: Forskarna sätter en in i forskningsproblem och varför det är viktig
