De estetiska ämnenas utveckling och
betydelse under 2010-talet.
En kritisk diskursanalys av den offentliga debatten om de estetiska ämnenas
po-sitionering och betydelse efter gymnasiereformen 2011.
The development and meaning of the aesthetic subjects during the 2010 century.
A critical discourse analysis of the public debate of the positioning and meaning
of the aesthetic subjects after the reform of the Upper Secondary School in 2011.
Jessica Andersson Ekström
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Magisterexamen i Utbildningsledning och Skolutveckling Avancerad nivå
Handledare: Ami Cooper Examinator: Åsa Olsson Datum 2020-05-27
Abstract
The purpose of this study is to examine how the discourses about the position of the aesthetic subjects in the Swedish Education Policy are formed and presented in media texts. As the me-dia today has a great power in society, is an arena for politicians to reach out, meme-dia players to raise current issues and the public to engage in opinion formation, this study is done through an analysis of media texts from the years between 2011-2018.
In 2011 there was a new curriculum for the Upper Secondary School in Sweden, named
GY11.One change was that there were no compulsory aesthetic subjects more, a decision
based on the international PISA- measurements, where mathematics, science, reading ability and problem solving are the prioritizes school subjects. During the past time since 2011 an-other change also has been notices in a part of the Swedish school system: a sharp decline in applications to the undergraduate art schools, focused image and shape. Both these changes in the Swedish school development is a step in the same direction. Removing Estetisk
verksam-het in GY11 for other subjects, is a concrete measure due to low results in PISA-
measure-ments in Swedish school students. The decline in applications to preparatory art schools has increased at the same rate as NPM has gained more space in the Swedish education system. There, priority is given to measurable documentable knowledge over those that cannot be measured and documented in the same way, to which the aesthetic competencies belong. The theoretical starting points in the research are the social constructionism. The study is a critical discourse analysis according to Norman Fairclough’s tree-step method with the di-mensions text, interaction and context. The selection consists of publishes texts from the se-lected time period, which have been divided into three media communication groups: Rulers and politicians, media actors and the public.
i det svenska utbildningsystemet bildas och framställs i mediala texter. Då media idag har en stor makt i samhället och är en arena för makthavare och politiker att nå ut, medieaktörer att lyfta aktuella frågor och för folket att engagera sig i opinionsbildningen, görs den här studien genom en analys av mediala texter under tidsperioden 2011- 2018.
År 2011 kom det en ny läroplan i den svenska gymnasieskolan, GY11. En av förändringarna där var att den obligatoriska kursen Estetisk verksamhet togs bort. Det beslutet grundade sig på de internationella PISA-mätningarna, där ämnen som matematik, naturkunskap, läsförstå-else och problemlösning prioriteras. Under den tid som gått sedan 2011 har man upptäckt en annan förändring i en annan del av det svenska utbildningssystemet: en kraftig nedgång av an-sökningarna till de förberedande skolorna med inriktning bild och form. Båda dessa föränd-ringar i den svenska skolutvecklingen kan ses som ett led i samma riktning. Att ta bort
Este-tisk verksamhet i GY11 för att ge utrymme för andra ämnen, är en konkret åtgärd till följd av
låga resultat i PISA-mätningar hos svenska skolelever. Nedgången i ansökningar till förbere-dande konstnärliga skolor har ökat i samma takt som NMP har fått mer utrymme i det svenska utbildningssystemet. Där prioriteras de mät- och dokumenterbara kunskaperna framför de som inte på samma sätt går att mäta och dokumentera, till vilka de estetiska kompetenserna tillhör. Den teoretiska utgångspunkten för studien är socialkonstuktionismen. Studien är en kritisk diskursanalys enligt Norman Fariclougs trestegsmetod enligt dimensionerna diskursiv praktik, textpraktik och social praktik. Urvalet är publicerade texter under vald tidsperiod som har de-lats in de tre aktörsgrupperna inom mediekommunikation: Makthavare och politiker, medie-aktörer och folket.
Nyckelord: Estetisk verksamhet, GY11, förberedande konstnärliga skolor, kritisk
1 INLEDNING ... 1
1.1 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ... 5
2 BAKGRUND ... 6
2.1 BILDÄMNETS HISTORIA ... 6
2.2 GY-11 ... 7
2.3 PISA-MÄTNINGAR ... 8
3 TIDIGARE FORSKNING ... 9
3.1 DE ESTETISKA ÄMNENAS ROLL SOM KOMPENSATION ... 9
3.2 DE ESTETISKA ÄMNENAS ROLL SOM SOCIO-EMOTIONELLT UTVECKLANDE ... 12
3.3 EFTERGYMNASIALA KONSTNÄRLIGA UTBILDNINGAR ... 15
3.4 TIDIGARE FORSKNING- SAMMANFATTNING ... 17
4 VETENSKAPLIGA STÅNDPUNKTER ... 18
4.1 SOCIALKONSTRUKTIONISMEN... 18
5 KRITISK DISKURSANALYS SOM TEORI OCH METOD ... 20
5.1 DISKURSIV PRAKTIK ... 21
5.2 TEXTPRAKTIK ... 21
5.3 SOCIAL PRAKTIK ... 22
5.4 METOD OCH GENOMFÖRANDE ... 22
5.5 URVAL ... 23
5.6 ETISKA STÄLLNINGSTAGANDEN ... 24
5.7 EMPIRI ... 24
5.8 DATABEARBETNING ... 25
5.9 VALIDITET OCH RELIABILITET ... 26
6 ANALYS OCH RESULTAT ... 28
6.1 MAKTHAVARES- OCH POLITIKERS RÖST ... 29
6.1.1 Diskursiv praktik ... 29
6.1.2 Textpraktik ... 30
6.1.3 Social praktik ... 31
6.1.4 Sammanfattning ... 32
6.2.3 Social praktik ... 36 6.2.4 Sammanfattning ... 36 6.3 FOLKETS RÖST ... 37 6.3.1 Diskursiv praktik ... 37 6.3.2 Textpraktik ... 38 6.3.3 Social praktik ... 39 6.3.4 Sammanfattning ... 40
6.4 FÖRHÅLLNINGSSÄTT HOS AKTÖRSGRUPPERNA ... 41
6.4.1 Makthavare och politiker ... 41
6.4.2 Medieaktörer ... 41
6.4.3 Folket ... 42
6.5 IDENTIFIERING AV DISKURSER ... 42
6.5.1 Den politiska diskursen ... 42
6.5.2 Arbetsmarknadsdiskursen ... 43
6.5.3 Den ekonomiska diskursen ... 44
6.5.4 Kunskapsdiskursen ... 44 6.5.5 Bildningsdiskursen ... 45 7 DISKUSSION ... 46 7.1 SLUTSATSER ... 46 7.2 METODDISKUSSION ... 49 7.3 VIDARE FORSKNING ... 50 8 REFERENSER ... 51
1
1 INLEDNING
Vi lever i mätbarhetens tidsålder där vi löser våra problem genom att spalta upp och beräkna och våra liv ramas in av rankningslistor och kvalitetsberäk-ningar. Detta blev ännu tydligare i början av 2000-talet då New Public Mana-gement (NPM) blev ett välkänt begrepp för styrning av välfärdssektorn. NPM kan ses som en reaktion på 1970- och 1980-talens offentliga sektor som hade blivit för stor och byråkratisk. Lösningen blev då att staten skulle stå tillbaka för marknadskrafter. Detaljstyrning ersattes av målstyrning granskning, ut-värderingar och kvalitetsarbete. Granskningen blev ett sätt att återta kontrol-len som i kvalitetsarbetet omvandlades till mätbara fakta. Detta fördes in i ett generellt språk för de som inte är närvarande i verksamheten. På matemati-kens språk blev det i form av tabeller och diagram, som gav en känsla av kontroll. (Bornemark, 2018).
Kvalitetsbegreppet började användas inom skolan i slutat av 1990-talet och är synonymt med ”bra”, vilket idag snarare syftar till måluppfyllelse. Ordet kommer från latin, qualitas och betyder egenskap. Skiftet från betydelsen egenskap till ”bra” skedde troligtvis när en egenskap efterfrågades och odla-des. Betydelsen har kommit att ställas i kontrast till kvantitet och innebär svar på frågan ”hur många av just denna kvalitet”? Ordet kvalitet är idag likställt med mycket av den ”rätta ” egenskapen” (Bornemark, 2018, s.63). Det går här att ringa in fyra områden där det används inom skolans värld.
• Undervisningskvalitet- vad som händer i klassrummet som är kopplat till kunskap, demokrati, bildning och lärande.
• Resultatkvalitet- handlar om mätbara resultat, såsom betyg och resul-tat på nationella prov.
• Marknadskvalitet- Handlar om hur skolan står sig på den konkurrens-utsatta marknaden. Här kan man finna begrepp som konkurrens, till-växt och transparens.
• Systemkvalitet- handlar om den organisatoriska strukturen och skolan som juridisk instans. (Bornemark, 2018).
Under 2000-talet har undervisningskvalitet kommit i skymundan till förmån för resultat-, marknads- och systemkvalitet. De tre sistnämnda är lätta att mäta och påvisa genom tabeller och diagram. När omdömet rationaliseras bort och arbetet består av i förväg nedskrivna rutiner försvinner också det personliga ansvaret. Det viktiga i ett kvalitetsarbete är istället att utveckla en
2
sensibilitet för kvalitet, det vill säga att kunna se vad som är viktigt i situat-ionen. (Bornemark, 2018).
År 2011 kom det nya läroplaner i den svenska skolan. För gymnasiet heter den Gymnasieskola 2011 (GY11). En av förändringarna i GY 11 jämfört med den föregående läroplanen var bland annat att kursen Estetisk verksamhet togs bort, en kurs på 50 poäng som var obligatorisk på alla nationella gymna-sieprogram. Kursens innehåll kunde varje skola själv bestämma. Ofta fanns det en möjlighet för eleverna att välja mellan bild och musik, men ibland även foto och drama. Med undantag av de som specifikt söker till Estetiska
programmet, eller något hantverksprogram blir nu följden av den reformen
att de allra flesta elever som nu går igenom den svenska gymnasieskolan inte läser något estetiskt ämne alls under gymnasietiden (Skolverket, 2011). Ett annat faktum, som genom en undersökning har konstaterats i en helt an-nan del av utbildningssystemet, är att ansökningarna till de förberedande konstnärliga utbildningarna inom bild och form i Sverige har minskat kraftigt under de senaste åren enligt programmet Kulturnytt (Källén, 2018). Konst-närliga förberedande skolor innefattar folkhögskolor och andra fristående skolor som är studiemedelsberättigande, där elever under ett till två år på hel- eller halvtid kan fördjupa sig i estetiska uttrycksformer, här inom framför allt bild och form, musik eller drama. Då det gäller inriktningen bild och form, som den här undersökningen tar upp, handlar det om att göra arbetsprover och portfolios för att kunna söka in till konstnärliga högskolor med inrikt-ningen bild och form (Källén, 2018).
Enligt undersökningen (Källén, 2018), har ansökningarna till de förberedande konstnärliga skolorna, med inriktning bild och form, gått ned kraftigt de sen-aste åren. Av 28 undersökta skolor har söktrycket fallit märkbart på 19 av dem. Trenden har märkts under det senaste decenniet, men blivit tydligast un-der det senaste året när man jämför antalet ansökningar unun-der 2017 och 2018. Det som skiljer antagning till konstnärliga högskolor och universitet från an-tagning till Högskolor och Universitet i allmänhet är att det förutom betyg från en gymnasieexamen alternativt resultat från Högskoleprov krävs god-kända arbetsprover. Resultatet i undersökningen visar alltså att intresset för dessa konstnärliga förberedande utbildningar har minskat i hela landet. Dess-utom har utbildningspolitiken i Sverige de senaste nio åren, lika länge som
GY11 har funnits resulterat i att det ges betydligt mindre utrymme för
este-tiska ämnen i gymnasieskolan. Det här är två samtida förändringar i det svenska utbildningssystemet som har kunnat följas i olika mediala texter i den offentliga debatten under hela den studerade tidsperioden.
3
Tankar om estetiska ämnens plats i skolan kan man även hitta hos tre fors-kare (von Schantz, Thorgersen & Lindén 2018), som har gjort intervjuer med erfarna pedagoger och universitetslärare, samt studenter. Frågorna som ställs berör estetiska processer där fokus ligger på kunskap, produkter, estetiska ut-tryck och lärprocesser samt de estetiska ämnenas roll i lärarutbildningen. De gör ett nedslag i en period från början av 2000-talet då relationen mellan este-tiska ämnen och den svenska skolan var mycket ansträngd och där fokus istället låg på målstyrning och mätbarhet. Lärarhögskolan i Stockholm upp-hörde att existera i sin dåvarande form 2008 och ombildades vilket fick till följd att de estetiska ämnena flyttades till en institution med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner. Från att ha varit en av Sveriges starkaste utbildnings-och forskningsmiljöer blev nu de estetiska äm-nena marginaliserade. En forskare uttrycker sig om situationen” Vi behövde lära oss simma som sjöhästar och flyga som flygfiskar” (von Schantz, Thor-gersen & Lindén, 2018, s 16).
Vid intervjuer med lärarstudenter vid lärarprogrammet för lägre åldrar om estetiska lärprocesser i utbildningen, framkommer att de endast förekommer som strimmor i utbildningen i form av intensiva seminarier. Det finns även en osäkerhet hos universitetslärare att undervisa i estetiska ämnen och lärpro-cesser eftersom det finns en bristande kunskap även om detta hos dem, samt begränsat med material och lokaler för sådan verksamhet på universitetet. Om man som universitetslärare har brister i kompetenser att lära ut finns även en osäkerhet i att bedöma studenternas uppgifter och betygsätta dem. Det finns även en starkt begränsad tid i kursplanen för lärarutbildningen som äg-nas åt estetiska lärprocesser, vilket innebär att resultaten ofta blir magra, me-nar en av universitetslärarna. (von Schantz, Thorgersen & Lindén, 2018). Det här visar att det finns en brist i estetisk kompetens även på lärarutbild-ningen, vilket även avspeglar sig på hur lärare undervisar i ämnen som bild och musik i grundskolan. Detta är alltså den bilden många barn och ungdo-mar får med sig av dessa ämnen när de sedan börjar gymnasiet, där ämnet
Estetisk verksamhet dessutom är borttaget. Vidare menar de tre forskarna att
signalerna som sänds från politiker och skolan till våra unga genom hela de-ras skoltid, är alltså att dessa ämnen är mindre viktiga och inte några riktiga skolämnen. Som intervjuerna visar har det även blivit ytterligare neddrag-ningar på Lärarhögskolan i Stockholm sedan 2008 när det gäller förutsätt-ningar för utbildning och forskning i estetiska ämnen och lärprocesser, vilket innebär en kunskapslucka på området redan på lärarutbildningsnivån (von Schantz, Thorgersen & Lindén, 2018).
4
I utvecklingen av den svenska skolan under 2010-talet är två förändringar tydliga. Det är avskaffandet av Estetisk verksamhet i GY11 och den nedåtgå-ende trnedåtgå-enden i ansökningar till förberedande konstnärliga skolor. Dessa två händelser kan ses som ett led i samma riktning. Att ta bort kursen Estetisk
verksamhet i den nya läroplanen var en konkret åtgärd till följd av svenska
skolelevers sjunkande resultat i PISA- mätningar, där de mät- och dokumen-terbara kunskaperna lyfts (Skolverket, 2011). Den nedåtgående trenden i an-sökningar till förberedande konstnärliga skolor har också blivit tydlig under den senare delen av den undersökta tidsperioden (Källén 2018). Det sker samtidigt som NPM får ett allt större utrymme i den svenska utbildningspoli-tiken, där de mät- och dokumenterbara kunskaperna prioriteras och bland an-nat konstnärliga utbildningar blir mindre attraktiva hos den unga generat-ionen (Bornemark, 2018).
Genom att förstå hur diskurserna om de estetiska ämnenas position i utbild-ningssystemet bildas skulle det kunna bli det lättare att utforma lärandepro-cesser på lärarutbildningar och för medarbetare i skolan, som lyfter de este-tiska ämnenas roll och position. Här ställs utvecklingsarbetet inför en del ut-maningar som tillhör den fjärde generationens skolutveckling (Håkansson & Sundberg, 2016). När det gäller att kunna ge dessa ämnen en roll som inte är kompensatorisk och bara tjänar som en utfyllnad i ett skolsystem som priori-terar de ämnen där resultat är lätta att mäta och dokumentera handlar det om att ge förutsättning för ett lärande, samt att genomföra en intelligent imple-mentering. Enligt Håkansson & Sundberg (2016), handlar utveckling av lä-rande bland annat om att skapa lälä-randemiljöer som är inkludelä-rande och soci-ala. Ett aktivt deltagande i estetiska ämnen kan ge en stor möjlighet till inklu-dering och social-och emotionell utveckling (Crawford, 2017). När det gäller intelligent implementering gäller det att lägga kraft på utvecklingsarbetet, studera effekterna, samt att förfina insatserna (Håkansson & Sundberg, 2016). Även detta finns exempel på, där lärare gemensamt och strategiskt un-der en längre tidsperiod har låtit eleverna arbeta med estetiska uttrycksmedel, med positiva följder som bättre relation med sina lärare och intellektuella och praktiska utmaningar som de inte fick i enbart teoretiska ämnen (Thompson, Hall, Earl& Geppert, 2019).
När det gäller möjligheten att påverka skolutvecklingen har politiker en själv-klar roll, men även journalister och programledare i media som lyfter aktuella frågor och sist med inte minst allmänheten, folket som med sin röst kan pro-testera och väcka en debatt, som så småningom skulle kunna leda till en fort-satt skolutveckling inom området (Strömbäck, 2014). I dagens samhälle är media mycket viktig nyhets- och kunskapsförmedlare, samt opinionsbildare. Det är en betydande arena för makthavare och politiker att nå fram med sina
5
beslut och åsikter och för folket att kunna ta del av beslut och att föra fram sina åsikter. Historiskt sett har traditionella massmedia som tidningar, radio och TV varit de viktigaste kanalerna för att nå ut (Strömbäck, 2014). Idag är dessa medier fortfarande av stor betydelse, men har fått hård konkurrens av digitala -och sociala medier, såsom Facebook, Youtube, Twitter och Instag-ram. I en demokrati behöver människor ständig information för att kunna följa utvecklingen och även kunna framföra egna åsikter och makthavare och politiker en plattform för att skapa opinion. Det finns tre aktörsgrupper i me-dia som är i stort behov av att nå ut med sina budskap. De kan delas in i makthavare och politiker, medieaktörer och slutligen folket, allmänheten, som idag har en stor och betydande plattform att verka i, de sociala medierna (Strömbäck, 2014). Media har idag har en avgörande roll i utbildningspoliti-ken och är ett medium där alla aktörer har möjlighet att påverka skolutveckl-ingen Det är därför ur mediala texter från den offentliga debatten i tradition-ella, digitala- och sociala medier under den valda tidperioden 2011- 2018, som de två förändringarna i det svenska utbildningssystemet här
kommer att följas och analyseras genom en kritisk diskursanalys.
1.1 Syfte och frågeställning
Syftet med den här studien är att undersöka hur diskurserna om de estetiska ämnenas position i svensk utbildning bildas i mediala texter. Detta görs genom kritiskt granska två mediala debatter. Den första är förändringen i gymnasiets läroplan GY11 som innebär att den obligatoriska kursen Estetisk verksamhet tas bort. Den andra är den konstaterade trenden av nedgången i ansökningar till förberedande konstnärliga skolor. Forskningsfrågorna som har bildats är sedan följande: Vilka förhållningssätt intar olika medieaktörer till dessa hän-delser? Vilka diskurser runt avskaffandet av Estetisk verksamhet kan urskiljas i dessa texter?
6
2 BAKGRUND
För att förstå bakgrunden till förändringarna i den svenska gymnasieskolan och den nedåtgående trenden till konstnärliga förberedande utbildningar kan man gå tillbaka till bildämnets historia i Sverige (Åsén, 2006) och den nya läropla-nen GY11 som i sin tur grundar sig på de internationella PISA-mätningarna. Dessa mäter 15-åringars kunskaper i fyra utvalda förmågor i ett stort antal län-der (Landahl & Lundahl, 2017).
2.1
Bildämnets historia
De ämnen som finns i skolan, både i Sverige och internationellt är kopplade till tradition såväl som samhälleliga krav och förutsättningar (Åsén, 2006). De som betecknas som praktisk-estetiska ämnen, såsom bild, musik och slöjd har haft funktionen att fungera som en paus från traditionellt teoretiska ämnen och därmed ofta blivit marginaliserade. Ett av dessa ämnen, bild, har i den svenska skolan genomgått flera genomgripande förändringar (Åsén, 2006).
I början av 1800-talet blev teckning som det då hette, ett etablerat skolämne, då man ville utbilda arbetskraft för hantverk och konstindustri. Eleverna skulle lära sig att avbilda linjer och geometriska former på rutat papper. Undervis-ningen bedrevs kollektivt, där alla gjorde samma sak samtidigt. I slutet av 1870-talet blev det ett ämne på schemat i folkskolan och frågan om konstbild-ning blir också en smakfostran. I början av 1900-talet kom så mer progressiva idéer som betonade det praktiska arbetets betydelse och en rad läromedel i teckning producerades för den svenska folkskolan ända in på 1950-talet (Åsén, 2006).
På 1960-talet höjdes kritiska röster på teckningslärarutbildningen i Stockholm att både lärarutbildningen och skolämnet var för lite skolanpassat och alltför snävt konstnärligt inriktat. Detta blev startpunkten för det bildpedagogiska nytänkande som kom att äga rum under de kommande decennierna. I ämnes-beskrivningen som då arbetades fram betonades bildframställning, bildanalys och bildkommunikation som viktiga medborgerliga kompetenser (Åsén,2006). Bildämnets ställning in på 2000-talet med ökad valfrihet och friskolekonkur-rens har lett till att det på vissa profilskolor har fått mer utrymme, men på mer-parten av landets skolor mindre och ses mer och mer som marginaliserat, till förmån för ämnen som matematik, svenska och engelska som har stärkt sin ställning (Åsén, 2006).
7
2.2
GY-11
Samhällsutvecklingen under den senare delen av 1900-talet medförde ökade krav på generella kompetenser i arbetslivet. Inom gymnasieskolan kom kul-men på den utvecklingen 1991 då alla gymnasielinjer, teoretiska- såväl som yrkesinriktade blev treåriga och kursutformade. Skolformen bytte även namn från linjer till program. Gymnasiegemensamma ämnen såsom svenska, eng-elska och matematik kom att omfatta en tredjedel av utbildningen. Det skulle garantera att alla elever utvecklade de generella kompetenser som ansågs krä-vas som medborgare i ett komplext samhälle. Dessutom fick alla elever nu högskolebehörighet efter avslutade gymnasiestudier, vilket inte var fallet in-nan, då vissa gymnasieutbildningar endast var två-åriga (Skolverket, 2011). Sverige har en lång bildningstradition och den svenska skolan utmärker sig internationellt genom att merparten av eleverna fortsätter till gymnasiet efter avslutad 9-årig grundskola. Av varje elevkull som tar studentexamen går näs-tan hälften vidare till högskolan (Skolverket, 2011).
Sedan i början av 2000-talet har det genom de internationella mätningarna Programme for Internationale Student Assessement (PISA), konstaterats att svenska ungdomars kunskaper inte är lika goda som tidigare jämfört med andra industriländers (Landahl & Lundahl, 2017).Ytterligare en reform gjor-des inom gymnasieskolan som resulterade i den nya läroplanen GY11.I sam-band med att den trädde i kraft togs Estetisk verksamhet bort som obligatorisk kurs på alla nationella gymnasieprogram, för att på så sätt ge mer tid till de ämnen som ansågs viktiga att öka kompetensen för att möta upp mot ökade krav från samhället och PISA-mätningar. Detta var en reform bland en rad andra som infördes med den nya läroplanen. Det gjordes med den dåvarande regeringens intentioner som kan sammanfattas i fyra punkter:
• Eleverna ska bli väl förberedda för yrkesverksamhet eller högsko-lestudier efter gymnasiet
• Alla ska nå målen.
• Utbildningarna ska vara likvärdiga
• Studievägar och styrdokument ska vara tydliga (Skolverket, 2011, s.12).
Att ta bort Estetisk verksamhet som en obligatorisk kurs från den svenska gymnasieskolan skedde dock inte utan protest. Efter en utredning av Gymna-sieutredningen var kursen Estetisk verksamhet på väg tillbaka in i den svenska gymnasieskolan under 2018, efter att då ha varit borta under sju år, men förslaget röstades ned och läroplanen GY11 står alltså fast (SOU 2016:77, s.537).
8
2.3
PISA-mätningar
Bakgrunden till förändringarna i läroplanen var bland annat enligt Landahl & Lundahl (2017), de PISA- mätningar, kunskapsmätningar som regelbundet görs i ett stort antal länder för att ta reda på 15-åringars kunskapsnivå i äm-nena matematik, naturvetenskap, läsförståelse och problemlösningsförmåga. Länderna rangordnas därefter så att det går att jämföra skolelevernas kun-skapsnivå i de ämnen som har valts att mäta. Tankarna som motiverar rege-ringens intentioner och förändringen i GY11 kan sammanfattas med att man vill se en mätbar likvärdighet och tydliga styrdokument i den svenska skolan. En viktig del är också resultaten i PISA- mätningarna, där valda ämnena är relativt lätt att mäta med frågor där svaren är rätt eller fel. (Benton & Craig, 2011).
Förändringarna som har skett i läroplanen för gymnasieskolan kan ses som ett led i den utbildningspolitik som Sverige har haft under 2000-talet som i stor utsträckning även avspeglas på skolutvecklingen i landet, där mät -och dokumenterbara kunskaper har prioriterats framför sådana som inte på samma sätt går att mäta och dokumentera, till vilka de estetiska ämnena till-hör (Bornemark, 2018). En konkret följd av den förändringen är bland annat att kursen Estetisk verksamhet togs bort från läroplanen för att ge plats och tid åt ämnen som ger en annan typ av kunskap (Skolverket, 2011). Utveckl-ingen för de förberedande konstnärliga skolorna i landet har gått samma väg som de estetiska ämnena på gymnasiet, fast här har det inte skett med hjälp samma medvetna politiska krafter som på gymnasiet. Ansökningarna till den här typen av skolor har minskat under 2010-talet, med en ännu tydligare minskning under den senare delen av decenniet (Källén, 2018).
9
3 TIDIGARE FORSKNING
Den tidigare forskning som presenteras här är i form av artiklar, forsknings-rapporter och avhandlingar. Dessa undersöker de estetiska ämnenas position i skola och på lärarutbildningar, i Sverige och internationellt. Här lyfts hur del-tagande i estetisk verksamhet påverkar barns socio-emotionella utveckling, samt att de estetiska ämnena ofta upplevs som kompensation och utfyllnad i skolsystemet. Den behandlar även eftergymnasiala konstnärliga utbildningar och deras roll som grund för högskolestudier inom området. Flera av verken tar även upp förändringar som skett under tid vilket är relevant för studien ef-tersom fokus här ligger på gymnasiereformen GY11 och vad som har skett därefter i den svenska skolan gällande de estetiska ämnena. Sökorden som har använts är Estetisk verksamhet, GY11, förberedande konstnärliga utbild-ningar, art education, och curriculum change. Databaser som har använts är DIVA, Google Scholar och Taylor & Francis.
3.1
De estetiska ämnenas roll som kompensation
Det som motiverade förändringen i GY11 får till viss del stöd i en avhandling (Lindgren, 2006), där syftet är att identifiera rådande diskurser relaterade till estetisk verksamhet. Studien har genomförts med hjälp av datainsamling från gruppintervjuer med 55 lärare och skolledare från sju olika skolor angående de estetiska ämnenas plats i grundskolan (Lindgren, 2006). Skoldiskursen som präglade skolreformer innan 1990-talet var i hög grad genomsyrad av enhetlighet och kollektivt tänkande. En perspektivförskjutning skedde sedan, som kan liknas vid en diskursförändring, där tidigare värden hos medborgare i ett demokratiskt samhälle inte betraktades som så väsentliga. Istället betona-des vikten av självständighet, autonomi och individualism. Det kollektiva perspektivet kom att ersättas av det individuella. Elever och lärare både i Sve-rige och internationellt har anammat identiteter som passar in på ett mark-nadsorienterat tänkande (Lindgren, 2006).
I avhandlingen presenteras intervjuer med lärare och skolledare där tankar om de estetiska ämnenas position i skolan diskuteras. Av intervjuerna fram-går att ämnen som bild och musik ofta upplevs som en kompensation, en möjlighet för de som har svårt för de teoretiska ämnena att komma till sin rätt, ett andningshål från de ämnen som kräver studier och en rolig avkopp-ling. I utövandet av de teoretiska ämnena menar Lindgren (2006), används huvudet, medan det i de estetiska ämnena är händerna som arbetar. Detta le-gitimeras även av lärare i de estetiska ämnena som identifierar sig som lite av anarkister och lite på tvären mot de etablerade normerna om vad som är vik-tig och mindre vikvik-tig kunskap att lära ut i skolan (Lindgren, 2006).
10
Lindgren & Ericsson (2013), redovisar och diskuterar i en artikel legitime-ringen av den svenska lärarutbildningens estetiska verksamhet. Undersök-ningen är en diskursanalys som är gjord med hjälp av data från intervjuer med lärare och studenter från 19 fokusgrupper på tio av Sveriges lärarutbild-ningar. Värt att poängtera är att här ingår inte lärarutbildningarna inom de konstnärliga högskolorna utan den allmänna lärarutbildningen, med en yrkes-verksamhet inriktad mot barn i grundskolans tidigare åldrar. Studien tar sin utgångspunkt i poststrukturalistisk kunskapsbildning, där makt ses som stän-digt närvarande och kunskap som diskursivt konstruerad.
Samtalen handlade om att kommunicera estetisk kompetens där det framkom tydligt att de estetiska ämnenas innehåll har förskjutits från att förut ha hand-lat om hantverksmässig skicklighet till att nu fokusera på verbala och skrift-språkliga uttryck. Estetisk verksamhet som praktiska färdigheter kan ses som en kvarleva från den tidigare dominerande diskursen. Eftersom den fortfa-rande existerar kan den idag ses som en motdiskurs till den kommunikativa diskursen, där språkliga begrepp ur ett akademiskt perspektiv uttrycks som mer väsentligt. Mycket av retoriken i utsagorna handlade om att försvara den egna legitimiteten då den estetiska verksamheten uttrycks som hotad. Vidare framgår att bild kan ses som det ämne som tydligast har anammat digital tek-nik och därmed har ersatt de traditionella metoderna rita och måla. Vad som också framgår i samtal med lärarstudenter är att avsikten inte är att ge behö-righet i de estetiska ämnena, utan att dessa snarare ska fungera som ett kom-plement i undervisningen. Detta påverkar hela synsättet på- och resurstilldel-ningen för ämnet. I undervisresurstilldel-ningen innebär detta sedan att läraren måste vara mycket trygg i sig själv och sin roll för att kunna bedriva kvalitativ undervis-ning i ett ämne där man har bristande ämneskunskaper. Utifrån det empiriska materialet framgår att ämneskunskaperna i just estetisk verksamhet kommer i andra hand, vilket bekräftar att det finns en hierarki beträffande de förmågor som är viktiga att tillägna sig som lärare, där social kompetens och ledarskap har en överordnad funktion (Lindgren & Ericsson, 2013).
I artikeln framgår att diskursen om hantverksmässig kunskap som förut har haft sin plats i utbildningarna för de lägre åldrarna nu utmanas av andra dis-kurser. Ämnet estetisk verksamhet, som ändå alltid har haft en marginaliserad roll på dessa utbildningar jämfört med traditionella teoretiska ämnen har nu en om möjlig ännu mindre plattform och man konstaterar att för att ämnet ska överleva inom lärarutbildningen kräver utvecklingen ett bredare estetiskt kunskapsbegrepp (Lindgren & Ericsson, 2013). Akademisering av
lärarut-11
bildningarna ställer höga krav på starka legitimeringsgrunder, där en margi-nalisering av estetiska- och konstnärliga uttryck gör sig gällande menar för-fattarna.
I ett annat forskningsprojekt om lärares lärande inom estetik görs en intervju-studie med 55 lärare i bild och musik för att studera hur de talar om sina äm-nen (Asplund Carlsson, Pramling & Pramling Samuelsson, 2008). Syftet med studien var att komma fram till om lärare har en tydlig idé om vilka kun-skaper och förmågor barnet ska utveckla i ämnet, hur man samtalar om hur man gör så att det inte bara blir en aktivitet. Slutligen ville forskarna ta reda på hur läraren ser på sin roll i lärandet. I lärares tal om estetiska ämnen kunde de urskilja fem temaområden. Det första var att många såg på det estetiska fältet som en slags kompensation för elever med svårigheter i de mer teore-tiska ämnena. Det var även en stor andel av de intervjuade lärarna som ansåg att deras ämnen skulle balansera skolans övriga verksamhet, som en lustfylld kontrast till de mer ”plågsamma” akademiska studierna. När det gäller lära-rens egen roll i lärandet framhölls andra delar än just den estetiska kompeten-sen, t.ex att läraren var en vuxen , utan särskild estetisk kompetens och att det var en fördel att de inte förväntades ha detta heller. Många av lärarna ville gärna även framställa sig själva som icke-teoretiska, med en tonvikt på om-sorgen om barnen snarare än den pedagogiska funktionen och innehållet i undervisningen. Även utsagor om läraren som expert på sitt ämne och konst-när förekom, även om de var i en klar minoritet av de svarande (Asplund Carlsson, Pramling & Pramling Samuelsson 2008).
Finland är ett land där man börjar att fundera på en ny ämnesplan för bildun-dervisning (Kallio-Tavin, 2016). Landet har en lång tradition av unbildun-dervisning i ämnet utifrån traditionella tekniker och material och har tills nyligen haft en mycket homogen befolkning, där de kulturella inslagen i ämnet endast base-ras på traditionell finsk kultur. Då landet ligger i toppen i PISA-mätningar är det de ämnen som mäts där, matematik, naturvetenskap, problemlösningsför-måga, samt läsförmåga som idag prioriteras i den finska skolan och de este-tiska ämnena får fungera som en kompensation och utfyllnad (Kallio-Tavin, 2016). Detta har börjat leda till protester bland finska lärare i estetiska äm-nen, där man anser att studenterna också behöver lära sig att tänka själva. De menar att genom de estetiska ämnena lär sig den unga generationen att bli ifrågasättande och att hitta sin kulturella identitet, vilket inte alltid handlar om att följa strömmen. Ett sådant tänkande är också förutsättningarna för att ett land ska ligga i framkant när det gäller innovation (Kallio- Tavin, 2016).
12
3.2
De estetiska ämnenas roll som socio-emotionellt
ut-vecklande
I en rapport av Menzer (2015) som bygger på en textstudie över publicerat material mellan åren 2000- 2015 som behandlar yngre barns deltagande i estetiska verksamheter utanför skolan i USA, kan man följa deras sociala-och känslomässiga utveckling. Yngre barn menas i det här fallet barn över två år och under tolv år. Empirin består av 18 artiklar som bedömdes relevanta för studien. Artiklarna hämtades från forskningstidsskrifter inom pedagogik och psykologi. Frågan som ställdes var: Vilken roll spelar individuella egen-skaper i förhållandet mellan konst och socio-emotionell utvecklig? Det kon-stateras i rapporten att konstnärligt utövande har en betydande positiv inver-kan på den socio-emotionella utvecklingen hos barn i frågan om social kom-petens och känslomässig kontroll (Menzer,2015).
Nyckelfaktorer som dessutom studerades i utvecklingen var ålder, kön och socioekonomisk status hos föräldrarna. Det går enligt rapporten att se en po-sitiv koppling mellan deltagande i estetiska verksamheter såsom dans och måleri och emotionell utveckling. Dessutom konstaterades att ju äldre barnet är, ju tydligare blir det. Det går däremot inte att hitta någon skillnad mellan pojkar och flickor i frågan om en positiv inverkan på utvecklingen. Den tredje nyckelfaktor som har studerats var den socioekonomiska statusen hos föräldrar. Där konstateras att en låg inkomst hos föräldrar är ett hinder för deltagande i estetiska verksamheter, då verksamhet utanför skolan ofta är av-giftsbelagd. Konsekvensen blir då att det inte går att se samma positiva ut-veckling hos barn till låginkomsttagare (Menzer,2015).
Slutsatsen av den här rapporten är att deltagande i estetiska verksamheter hos yngre barn har en klart positiv inverkan på den socio-emotionella utveckl-ingen. Det går också att se en tydligare koppling av effekten av utvecklingen av social kompetens och känslomässig kontroll ju äldre barnet är. Dessa fär-digheter är en viktig del av utvecklingen till att bli en fungerande samhälls-medborgare. Då studien är gjord i USA där deltagandet i estetisk verksamhet har skett utanför skoltid går det att se skillnad i den socio-emotionella ut-vecklingen hos barn som har deltagit och de som inte har deltagit (Men-zer,2015).
Thomson, P., Hall,C., Earl, L.& Geppert,C.(2019) beskriver i en artikel en studie gjord på 30 grundskolor i Storbritannien hur elever påverkas av en undervisning rik på estetiska inslag. Då utbildningspolitiken i landet har för-ändrats till fördel för marknadsorienterade skolämnen med följden att utrym-met för estetiska ämnen minskar i landets skolor, finns det ändå lärare som
13
går emot trenden och fortsätter att integrera estetik, både teoretiskt och prak-tiskt i undervisningen. Studien pågick under tre år och sammanlagt ingick 63 lärare. Lärarna och deras klasser fick besök mellan en till tre dagar, då klass-rummen sågs över, lärarnas undervisning och elevernas arbete observerades. Vad man tittade på i undervisningen var lärarnas uppmuntran och stöd till eleverna i att arbeta med estetiska uttrycksmedel. Intervjuer genomfördes se-dan med lärarna och eleverna (Thompson, Hall, Earl & Geppert, 2019). Resultatet av studien visar att de studerade skolorna har flera faktorer gemen-samt. De flesta skolorna erbjöd undervisning i ett antal estetiska uttrycksfor-mer för elever emellan sju till elva år. Skolorna hade även flera lärare som var specialiserade i konstnärliga ämnen, vilket resulterade i att eleverna föru-tom praktisk undervisning i bild, musik och drama även hade dessa ämnen integrerade i undervisningen i övriga ämnen. Vid intervjuer med eleverna och frågor vad de tillförde undervisning framkom att de inte ansåg att de estetiska ämnena gav dem ett jobb i framtiden, men likväl ett rikare liv och ett sätt att se på kunskap och utbildning. Det framkom vidare att eleverna såg att de fick en bättre relation med lärare vid undervisning i estetiska och estetintegrerade ämnen, samt att de fick intellektuella och praktiska utmaningar på ett sätt som de inte fick i enbart teoretiska ämnen (Thompson, Hall, Earl & Geppert, 2019).
Ett litet forskningsprojekt presenteras i en artikel av May & Brenner (2016). The Madison Violin Project är ett samarbete mellan en grundskola med låga studieresultat hos eleverna, belägen i ett socioekonomiskt utsatt område i en mellanstor stad i Mellanwestern i USA och en musikhögskola. Projektet visar på en modell för personlig utveckling hos eleverna genom att delta i estetisk undervisning. Elever som aldrig hade spelat något instrument erbjöds fiolun-dervisning från och med årskurs ett, där projektets mål var att besvara frågan ifall den hade någon positiv effekt på elevernas kognitiva- och sociala för-mågor.
Projektet visade då det hade pågått i sex år på en betydande utveckling både för grundskolans lärare och elever. Lärarna som först fungerade som assisten-ter i större grupper övergick så småningom till att själva instruera mindre grupper med barn i fiol, i takt med att deras egna färdigheter förbättrades. Den mest betydande upptäckten för skolans lärare i projektet var dock hur musikundervisning med höga mål och förväntningar kan få alla elever att prestera bättre (May& Brenner,2016). För eleverna resulterade projektet i på-taglig utveckling när det gällde kognitiva och sociala färdigheter. Då en kvantitativ studie genomfördes där man jämförde elevernas utvecklig med
14
elever på en likvärdig skola i området, en kontrollskola, visade det sig att ele-verna i skolan som deltog i The Madison Violin Project i mycket högre grad hade utvecklat kognitiva -och sociala förmågor. Vad som dessutom konstate-rades var att kontakten föräldrar och skola var mycket bättre än på kontroll-skolan, då föräldrarna kände en stolthet och ett engagemang i sina barns skol-gång (May& Brenner, 2016).
I en avhandling (Häikiö,2007) undersöks barns estetiska lärprocesser i för-skola och i årskurs ett i förskoledistrikten Reggio Emilia och Bassa Regiana i Italien, i Helsingfors i Finland och i stadsdelen Kärra -Rödbo i Göteborg i Sverige. Utgångspunkten i undersökningen är Förenta Nationernas barnkon-vention, på vilken skolans kulturuppdrag vilar, som bland annat säger att det egna skapandet är en viktig del i ett aktivt lärande. Betydelsen av det sociala samspelet för jagets utveckling och förmåga att lära sig nya saker är en ut-gångspunkt i studien som har ett sociokulturellt perspektiv. I en fältstudie av bildpedagogisk praktik, en form av aktionsforskning, har lärare i de tre län-derna följts genom regelbundna forskningsresor till platserna mellan åren 2003- 2006, där information har samlats in och dokumentation har gjorts av undervisningen av författaren. Här har också arbetssätten i de olika länderna jämförts, Reggio Emilia pedagogiken i Italien med grundaren Malaguzzis be-grepp att ”ett barn har hundra språk” som en metafor för pedagogiken och de skandinaviska förskolorna med temaarbete i centrum (Häikiö, 2007.)Slutsat-sen från forskningsprojektet i de tre länderna är att pedagogiken skiljer sig åt en del, men där flera slutsatser som kan dras är gemensamma för länderna: Arbete med estetiska lärprocesser ger barnet en träning i kunskapskonstrukt-ion genom den konstnärliga processen. De estetiska lärprocesserna syftar till att ge en ingång till fördjupad kunskap, där barnet stegvis utvecklar en känne-dom om material och en förståelse av sig själv och sitt lärande genom proces-sen. Dessutom erbjuder estetiska lärprocesser metoder för verksamhet och undervisning där olika ämnen kan integreras och på så sätt skapa ett proces-suellt arbetssätt, där det egna deltagandet främjar kulturell demokrati och för-djupning i lärandet hos barnet (Häikiö, 2007).
I en annan undersökning presenteras musik- och bildundervisning i skolans läroplan som en kritisk framgångsfaktor för inkludering (Crawford, 2017). I en undersökning på en skola i Victoria i Australien, där många av eleverna var flyktingar, upplevde utanförskap och saknande social tillhörighet gjorde man ett försök med att införa obligatorisk musik- och bildundervisning för alla elever, vilket inte hade förekommit innan. Resultatet blev sedan att när man intervjuade elever och lärare vad de tyckte om projektet, så tyckte ele-verna att de upplevde ett större välmående och social inkludering genom ak-tivt deltagande i estetiska ämnen. Lärarna menade att man såg en social -och
15
emotionell utveckling hos eleverna, samt att de i dessa ämnen fick en platt-form att uttrycka och utveckla sin egen kultur (Crawford, 2017). Det här för-klaras av sättet att arbeta med bild- och musikpedagogik som grundar sig i socialkonstruktionismen, där kunskap nås i social samverkan med andra och den omgivande kontexten (Crawford, 2017).
3.3
Eftergymnasiala konstnärliga utbildningar
Målet med en rapport producerad av RAND Corporation som är en obero-ende forskningsorganisation, var att bevisa den nuvarande förståelsen för konst och andra estetiska uttrycksformers effekt på lärande och därigenom tillföra den till den offentliga debatten och den rådande politiken.
Studien bygger på en omfattande genomgång av publicerade texter uppdelade på fyra kategorier. Den första kategorin var att bevisa de instrumentella för-delarna med konst, i den andra studerades hur teorier från olika discipliner som man trodde kunde bevisa insikten hur dessa fördelar genereras. I en tredje kategori studerades litteratur som behandlade konstens effekter, inklu-sive konstverk, filosofier och konstkritik. Slutligen granskades litteratur ge-nom deltagande i konsten för att identifiera faktorer som ger individen till-gång till konst och de fördelar som detta för med sig (McCarthy, Ondaatje, Zakarias & Brooks, 2004).
Författarna avgränsar fyra typer av konstupplevelser i skolan idag: • Konstrik och estetisk miljö
• Konst som verktyg genom hela läroplanen
• Användande av konstupplevelser i undervisning även i icke estetinrik-tade klasser.
• Undervisning i tekniker i olika estetiska uttrycksformer
Slutsatsen av det insamlade och studerade materialet är att konst och estetik spelar en mycket stor roll i all form av lärande genom att det möjliggör njut-ning och främjar fantasin, samt deltagande i konstnärliga aktiviteter ger kän-nedom om det breda spektret av mänsklig erfarenhet. Den roll som konstnär-lig aktivitet kan spela genom att omvandla studenters lärande i ett bredare perspektiv bör också realiseras och framhävas mer (McCarthy et al.,2004). Vad som också är viktigt att komma ihåg enligt författarna, att ägna sig åt konstnärliga aktiviteter har en unik påverkan på individens personliga ut-veckling på alla plan. Om man kunde inse att användandet av konstens trans-formativa potential skulle ha en avgörande inverkan på all undervisning, skulle man kunna gå från politisk retorik som ofta inte leder till något kon-kret, till handling (McCarthy et al.,2004).
16
Bland de eftergymnasiala konstnärliga utbildningarna i Sverige står folkhög-skolorna för en stor andel. I en forskningsrapport undersöks folkhögskolors praktiker, samt hur de har förändrats under 2000-talet, som en följd av sam-hällsutvecklingen. Detta har gjorts med hjälp av intervjuer och en enkätun-dersökning med ett antal företrädare för folkhögskolor och dess lärare. (Gus-tavsson, Paldanius, Falkner, Andersén, Sjöman &Andersdotter, 2010). Skol-formen som sådan när det gäller de utbildningar med konstnärlig inriktning tjänar som ett mellansteg mellan gymnasiet och högskolan, där tid och hand-ledning ges för att fördjupa sina kunskaper och sätta ihop den portfolio, med arbetsprover som ofta krävs för att komma in på en högskoleutbildning inom området (Gustavsson et al., 2010).När det gäller folkhögskolans roll som för-beredande till högskola så har de utbildningar med konstnärlig inriktning den starkaste kopplingen bland inriktningar som folkhögskolor erbjuder, då den är en direkt förberedelse för högre studier. Folkhögskolan som skolform har en roll som utbildningssamordnare, men också en kulturell, en ideologisk-de-mokratisk- och en idéskapande roll som skiljer sig från andra utbildningsfor-mer. Som ett resultat i undersökningen kan man se att under 2000-talet har dock skolformen kraftigt marknadsanpassats, vilket har resulterat i att många utbildningar får färre sökanden. Till den gruppen hör de med konstnärlig in-riktning (Gustavsson et al. 2010).
I Storbritannien har man med hjälp av enkäter och intervjuer om ålder och förkunskaper hos studenter som antas till kandidatprogrammen på konstnär-liga högskolor, Bachelor of Fine Art undergraduate programs, under de sen-aste fyra åren kunnat konstatera att många kommer direkt från gymnasiet och har inte som rekommenderas gått ett år på en förberedande konstnärlig skola (Thomas, 2019). Det har resulterat i att studenternas förkunskaper är avsevärt sämre än vad som krävs för att man ska kunna tillgodogöra sig utbildningen på ett tillfredställande sätt och slutligen ta en examen, varför även avhoppen från högskolutbildningar har ökat. Sättet att arbeta på konstnärliga högskolor kräver att man kan arbeta självständigt och har ett utvecklat estetiskt ut-tryckssätt, vilket man sällan har efter avslutat gymnasium (Thomas, 2019). Anledningen till att studenter numera söker högskolan direkt efter gymnasiet istället för att först gå på minst ett förberedande år tros bero på flera faktorer. En anledning är att antalet skolor som erbjuder förberedande konstnärliga ut-bildningar på eftergymnasial nivå i landet har minskat avsevärt under 2000-talet. En annan faktor som man tror är betydande är den ekonomiska, då även förberedande utbildningar kostar pengar och att först gå ett förberedande år, för att sedan gå tre till fem år på högskolan kräver en stor ekonomisk investe-ring (Thomas, 2019).
17
3.4
Tidigare forskning- sammanfattning
Vad som kan konstateras vid studier av tidigare forskning på området i Sve-rige såväl som internationellt, är att de estetiska ämnena är marginaliserade i utbildningssystemet, både i skolverksamheten och på lärarutbildningar. Det går även att till viss del se hur en förändring har skett där dessa ämnen har fått mindre utrymme. Forskning pekar även på att just utövande av estetiska ämnen främjar barns sociala -och emotionella utveckling. Även forskning om förberedande konstnärliga skolor behandlas och där kan man se att ansök-ningarna sjunker och utbudet minskar, både i Sverige och internationellt. Den här studien undersöker den offentliga debatten i Sverige efter en specifik förändring i utbildningssystemet, att ta bort den enda obligatoriska kursen i estetiska ämnen från den svenska gymnasieskolan, som en följd av resultat i PISA-mätningarna där andra ämnen prioriteras. Studien är en kritisk diskurs-analys av texter under en period av åtta år från 2011 till 2018 där man också kan följa hur detta till stor del är en politisk fråga, där partierna har en tydlig ståndpunkt. Studien fokuserar på vilka diskursiva strömningar i den offent-liga debatten som har inflytande över förståelsen av Estetisk verksamhet och viljan att söka till förberedande konstnärliga utbildningar, samt hur konse-kvensen av förändringen framställs under den valda tidsperioden, vilket inte går att hitta i annan tidigare forskning.
18
4 VETENSKAPLIGA STÅNDPUNKTER
Den teoretiska utgångspunkten i den här studien är socialkonstruktionismen, där diskursanalysen ingår som en del i idétraditionen. Här har språket och språkbruket en central roll för vetenskap och kunskap. Det är språket som skapar, eller avbildar verkligheten. Beträffande ontologin, det vill säga hur världen som utgör vårt undersökningsfält betraktas, så är förståelsen av den här kopplad till subjektet (Holm Ingemann, 2016). Epistemologin, vilket för-klaras med kunskapsteorin, tar avstamp i att vi inte kan veta något om verk-ligheten utan att den först passerar något mellanmänskligt språk som påver-kar och tolpåver-kar den. Den fysiska verkligheten kan vara objektiv, men vi kan aldrig förmedla någon kunskap om den utan att den genomgår språkliga pro-cesser. Det finns också en kritisk inställning till vad som ses vara självklar kunskap och den är istället en produkt av hur vi väljer kategorisera och ur-skilja omvärlden. All kunskap är här kopplad till sociala och kulturella pro-cesser, där språket är en nyckelfaktor (Holm Ingemann, 2016).
4.1
Socialkonstruktionismen
Socialkonstruktionismen går tillbaka till 1960-talet då Peter L. Berger och Thomas Luckmann formulerade kunskapssociologin. Med hjälp av olika so-ciologiska metoder undersökte de hur kunskap skapas. När kunskap betraktas som en social konstruktion består den av gemensamma, samhälleliga skapade förställningar (Holm Ingemann, 2016). Processen som skapar de gemen-samma föreställningarna kan förklaras med tre begrepp:
• Externalisering- den process där den tysta kunskapen förklaras och sägs i klartext.
• Objektivisering- processen där den från början tysta kunskapen görs till normer, vanor och rutiner och därmed blir institutionaliserad i samhället.
• Internalisering-en socialiseringsprocess där dessa institutionaliserade normer och vanor förs vidare hos samhällsmedborgarna (Berger & Luckmann, 1966).
I socialkonstruktionismen är synen på kunskap sammanlänkad med sociala processer där språket och tanken är beroende av varandra och är historiskt och kulturellt betingade. (Winter Jørgensen &Phillips). Det är språket som är grundstenen och som hjälper människan att kategorisera världen. Kunskap produceras i en social interaktion beroende på hur vi uppfattar världen (Burr, 2003).
19
Det finns inte ett enda sätt att definiera socialkonstruktionismen, utan fyra grundantaganden som tillsammans skapar teorin. Det första är det kritiska förhållningssättet som är given. Det innebär att det inte är möjligt att produ-cera objektiva sanningar. Det andra antagandet är att vad som anses vara kun-skap beror på vilken kulturell-och historisk kontext man befinner sig i. Det tredje antagandet innebär att det finns ett starkt samband mellan kunskap och sociala processer. Det fjärde och sista antagandet innebär att det finns ett samband mellan kunskap och sociala handlingar, där man med sin världsbild som utgångspunkt producerar vissa sociala handlingar, som skulle vara helt otänkbara med en annan världsbild som utgångspunkt (Burr, 2003).
20
5 KRITISK DISKURSANALYS SOM TEORI
OCH METOD
Diskursanalys kan förklaras både som en teori och en metod som erbjuder ett perspektiv för att nå kunskap om hur samhället konstrueras genom språkan-vändning. Den handlar om att förstå samhällets tillblivelseprocess så som det utspelar sig framför våra ögon- eller bakom våra ryggar. (Börjesson & Palm-blad, 2007). Diskurs kan beskrivas som språket sett på ett visst sätt, som en del i det sociala sammanhanget, som i sin tur är relaterat till andra delar. Språket förstås på ett relationellt sätt.
Diskursteorin syftar till att en förståelse av det sociala samspelet som en dis-kursiv konstruktion där sociala fenomen kan analyseras med diskursanaly-tiska redskap (Fairclough, 1995). Inom alla inriktningar av diskursanalys finns den gemensamma synen att samhället är något som skapas av männi-skor genom handlingar, interaktioner och språkanvändning (Börjesson &Palmblad, 2007). Diskursanalysen bygger i den här studien på ontologiska och epistemologiska antaganden utifrån socialkonstruktionismen.
Den modell av diskursanalys som kommer att användas är Kritisk diskursa-nalys enligt Fairclough. Han menar att diskurs är en viktig form av social praktik som både reproducerar och förändrar kunskap, identiteter, sociala re-lationer samt maktrere-lationer (Fairclough, 2003). Diskursen bidrar till att kon-struera sociala identiteter, tre funktioner, en identitetsfunktion, en relations-funktion och en ideationell relations-funktion (Winter & Jørgensen, 2000). Diskursa-nalysen är kritisk i den mening att studien motiveras med syftet att belysa språkets roll i skapandet och återskapandet av ojämlikheter i samhället. Det är relationen mellan konkret språkbruk på mikronivå och maktutövning i samhället som står i fokus (Svensson, 2019).
Fairclough menar att varje form av språkbruk är en kommunikativ händelse som har tre dimensioner:
• Det är en diskursiv praktik, vilket innebär produktion och konsumtion av texter.
• Det är text, vilket innefattar tal, skrift, bilder eller en blandning av det språkliga och det visuella.
• Det är en social praktik.
Vad som kommer att studeras är alltså textens egenskaper, de konsumtions-och produktionsprocesser som är förbundna med texten, samt den bredare so-ciala praktik som den kommunikativa händelsen är en del av.
21
5.1
Diskursiv praktik
Ingången i den diskursiva praktiken är att den står i ett dialektiskt förhål-lande till andra sociala praktiker, de är alltså sammanbundna och påverkar varandra. Man studerar de produktions-och konsumtionsprocesser som är för-bundna med texten. När påbyggnaden av diskursanalysen sker är arbetet tvärvetenskapligt, för att på så sätt upptäcka relationerna mellan diskursiv praktik och nästa nivå i Faircloughs analysmodell. Några frågor som går att ställa här är:
• Vem eller vilka står bakom texten? • Vem vänder sig texten till?
• Vilka teorier kan man se i texten?
Huvudsyftet i analysen är här att påvisa kopplingarna mellan diskursiv prak-tik och bredare sociala tendenser och strukturer. Fairclough menar att ut-gångspunkten i den diskursiva praktiken är att den både speglar och aktivt bi-drar till social-och kulturell förändring. (Fairclough, 2015).
5.2
Textpraktik
Nästa steg är att göra en detaljerad analys av texten där man koncentrerar sig på de formella dragen, som vokabulär, grammatik och sammanhang mellan satser. Utifrån detta görs sedan en tolkning. Vid en närmare titt på vokabulä-ren går att ställa frågorna:
• Vilka erfarenhetsvärden har orden? Finns det ord med en ideologisk innebörd?
• Vilka relationella värden har orden? Här kan man ställa frågorna om de är politiskt korrekta och ifall det är märkbart formella eller infor-mella ord.
• Finns där värderande ord och används metaforer?
Vid en närmare studie av den grammatiska delen i texten, är inte längre de enskilda orden i fokus, utan meningsbyggnaden. Frågor att ställa sig då kan vara:
• Vilket erfarenhetsvärde har grammatiken? Vilken typ av handling och deltagare dominerar?
• Vilket relationellt värde har grammatiken? Vilka uttryck används? Är det beskrivningar, frågor eller uppmaningar?
22
• Vilka uttrycksmässiga värden har den grammatiska uppbyggnaden? Finns där viktiga delar av expressiv modalitet, vilket innebär författa-rens auktoritet med avseende på sanning?
• Hur är enkla meningar sammansatta? Vilka logiska kopplingar an-vänds? Vilka sätt används för att referera i in i texten och utanför tex-ten?
Slutligen studeras strukturen i texten, med följande frågor som utgångspunkt: • Vilket samspel i kommunikationen används? Är det mestadels
mono-log- eller dialogform? (Fairclough, 2015, s.129 – 130).
5.3
Social praktik
Efter att ha undersökt diskursiv praktik och textpraktik ska dessa två placeras i förhållande till social praktik. Den sociala praktiken undersöker vilka sam-hälleliga diskurser som texten bygger på. Frågor att ställa sig här är:
• Var hämtar texten sin styrka? • Finns där några politiska utspel?
• När är texten publicerad? Finns där någon koppling till annat som har inträffat då?
• I vilket nät av andra diskurser ingår den diskursiva praktiken?
• Finns det några institutionella eller ekonomiska premisser för den dis-kursiva praktiken?
I analysen av förhållandet mellan den diskursiva- och den bredare sociala praktiken kan man komma fram till undersökningens sammanfattade slutsat-ser. Här är det möjligt att beröra frågan om förändring och sociala konse-kvenser av textens innehåll och budskap. En fråga att ställa sig i det här ske-det är i fall den reproducerar den diskursiva praktiken och därmed bidrar till att upprätthålla den bredare sociala praktikens status, eller om diskursord-ningen transformeras och därmed bidrar till att skapa social förändring. En följdfråga är sedan vilka den diskursiva praktikens ideologiska, - poli-tiska- och sociala konsekvenser blir. Är det så att ojämlika maktförhållandet i samhället förstärks, eller ifrågasätter den dessa genom att framställa verklig-heten och de sociala relationerna på ett annat sätt? (Fairclough, 2015).
5.4
Metod och genomförande
Anledningen till att just kritisk diskursanalys är vald som metod är att den passar väl att tillämpa på empirin, som är mediala texter i den offentliga de-batten i en tid då media är en mycket viktig arena för politiker och beslutsfat-tare att nå ut och för folket att ta del av beslut och även kunna påverka, i det
23
här fallet utbildningspolitiken och skolutvecklingen. Enligt Strömbäck (2014) är den är en form av social praktik som både reproducerar och förändrar kun-skap, identiteter och sociala relationer. Den belyser även maktrelationer, vil-ket är en central del i studien, då det finns en grundläggande motstridig syn på kunskap i den valda empirin. Det blir mycket tydligt i mediala texter, då mediekommunikatörer även har möjlighet att påverka och driva utvecklingen framåt. Då dessa i analysen har delats in i tre grupper, makthavare och politi-ker, medieaktörer och folket blir det möjligt att undersöka skillnaden mellan dessa tre gruppers sätt att beskriva de två förändringarna i det svenska utbild-ningssystemet.
Fördelen med den valda metoden är att den studerar det uppmärksammade fenomenet på den samhällelig nivå och kan belysa de skiftande maktförhål-landen som råder inom området. Nackdelen med metoden är att den just stu-derar och analyserar den offentliga debatten och tar inte med enskilda perso-ners åsikter och tankar såsom enkätundersökningar eller intervjuer skulle kunna göra. Den typen av empiri skulle kunna ge en helt annan infallsvinkel på och kunskap om det belysta fenomenenet, som alltså inte kommer att framkomma här.
5.5
Urval
Urvalet har gjorts utifrån texternas producenter, dess innehåll med relevans för frågeställningarna, samt tid då de publicerades. De mediala texter som empirin består av är bloggar, debattartiklar, styrdokument, radio- och TV-program som har publicerats under den valda tidsperioden 2011, då den nya läroplanen för gymnasiet infördes, till hösten 2018. Texterna är hämtade från de olika nyhetsförmedlarnas hemsidor. Då mediekommunikatörer kan delas in i tre centrala grupper-makthavare och politiker, medieaktörer såsom jour-nalister och programledare, samt allmänheten, det vill säga folket (Ström-bäck, 2014), har därför empirin valts ut från dessa producentgrupper. Tidspe-rioden som är vald, drygt åtta år, motiveras av att det finns ett tydligt startda-tum för den aktuella debatten, som fortfarande pågår. För att kunna sätta den i ett sammanhang och även kunna följa om och hur den har förändrats över tid är det därför viktigt att ta med hela tidsperioden. Som den tidigare forsk-ningen visar finns fenomenet som studien belyser både i Sverige och internat-ionellt, men då det specifika startdatumet på just den här debatten var och med införande av GY11 har därför empiri som har publicerats i svenska me-dier under den valda tidsperioden valts att analyseras. Det blir ett då även na-turligt urvalskriterium.
24
5.6
Etiska ställningstaganden
De etiska ställningstaganden som alltid måste göras inför en studie är hur vida de medverkande, i detta fall de personer som uttalar sig är anonyma, el-ler ifall det går att röja deras identitet. Då undersökningen är en kritisk dis-kursanalys av den offentliga debatten gällande ett valt och avgränsat område har de som uttalar sig i den insamlade empirin av artiklar, radio-och TV-inslag och bloggar, själva valt att medverka. De som uttalar sig har intagit en särskild ståndpunkt i frågan och medverkar just därför att de finner det viktigt att väcka debatten och försvara, alternativt ifrågasätta fattade politiska beslut eller rådande samhällsordning, varför frågan om anonymitet just i den här studien är svår att försvara. Det är alltså inte troligt att de personer som med-verkar i den utvalda empirin kommer att få något som helst obehag av att de-ras texter ingår i den här studien, då dede-ras uttalanden redan är offentliga och publicerade i olika medier. Vad som däremot kan ha hänt är att de som har producerat texterna kan ha ändrat åsikt sedan dessa publicerades och alltså inte idag står för den åsikt som de en gång uttryckte. Faktum kvarstår dock att de en gång låtit offentliggöra sin ståndpunkt i en fråga, vilket innebär att de i den stunden stod för vad de uttryckte och det då motiverar användandet av texten som empiri för att följa debatten. Fairclough själv menar att det all-tid finns en risk när det gäller användningen av forskarens resultat i en kritisk diskursanalys, nämligen att den används för att ändra diskursiva praktiker och lära människor att använda nya former av dessa (Winter Jørgensen & Phillips, 2000).
5.7
Empiri
Följande empiri ingår i analysen.
Blogg, Facebook:
Dzedina, A ( 2011). Sluta nedvärdera estetiska ämnen, Redaktionsbloggen
[blogginlägg], 7 juni.
Holm Hildebrand, C. (2018). Estetisk förmåga slår A och datorer, Sveriges
Arkitekter,20 augusti.
Turner, C. (2013). Skolverket, Facebook,4 april.
Debattartiklar, reportage:
Axelsson Edström. B. (2011). Estetiken fattas i Björklunds gymnasieskola.
Vänsterpartiet, 13 juni.
Hallström, F. (2012). Är det estetiska för populärt? TTELA, 15 september. Kågström, P. (2015). Årets utställning blir den sista vid Fria Målarskolan.
25
Moberg, Å. (2008). Nu slår kompetensbristen mot kulturen. Dagens Sam-hälle,27 september.
Stridsman, S. (2015). Så är skolan 2045. Skolvärlden, 24 september.
Kallers, J (2018). Alla ska få möta estetiska ämnen på gymnasiet, Nya
Werm-lands-Tidningen,7 mars.
Thurfjell, K. (2018). Forskare: Sverige och Finland tar fram förlorare.
Svenska Dagbladet, 4 april.
Radioprogram:
Källén, M. (2018). Färre söker konstutbildningar. Kulturnytt[radioprogram], 17september.
Sköldkvist, N. (2018). Konstskolan har tappat hälften av de sökande.
P4Mal-möhus[radioprogram], 17 september.
Torgnysdotter, A. (2018). Konstlinjen i Sunderbyn går mot trenden. P4Norr-botten [radioprogram],17september.
Styrdokument:
Gymnasieutredningen (2016). En skola för alla. Utbildningsdepartementet. Skolverket (2011). Gymnasieskola 2011.
TV-inslag
Adelai, A.(reporter). (2018). Nej till obligatoriskt estetiskt ämne på gymnasiet. [TV-inslag], 19 juni.
Montgomery, H.(reporter). (2018). Vi backar inte om estetiska ämnen. [TV-inslag], 3 september.
Nordstrand, M (reporter). (2013). Estetiska ämnen på väg att försvinna. [TV-inslag], 11juni.
Sundell, J.(reporter). (2018). Nordiska konstskolan läggs ned med omedelbar
verkan. [TV-inslag], 23 augusti.
5.8
Databearbetning
Empirin har samlats in i tryckta och digitala medier med sökorden GY II,
Estetisk verksamhet och förberedande konstnärliga skolor. Därefter sorterade
jag den kronologiskt med den äldsta texten först och den senast publicerade sist. Anledningen till att jag har sorterat den på det sättet är att det då även går att följa hur levande debatten har varit under vald tidsperiod, när den var som intensivast och när den inte alls fanns i media.
Efter att den kronologiska sorteringen var klar delade jag in texterna i de tre centrala aktörsgrupperna som kan urskiljas i mediala texter, vilka är följande: Den första gruppen är politiska aktörer och makthavare, som också innefattar näringslivsorganisationer och fackföreningar. Den andra aktörsgruppen är
26
medieaktörer, såsom journalister och programledare som verkar i medierna som organisation. Slutligen den tredje och stora aktörsgruppen är allmän-heten, som i det mediala utrymmet har en mycket viktig roll. Med den temati-seringen kan man även följa hur den mediala debatten har skilt sig mellan ak-törsgrupperna. I databearbetningen finns även en strävan efter variation i ur-sprung och perspektiv, där så många åsikter och resonemang som möjligt i den mediala debatten under den studerade tidsperioden har försökts att lyftas fram. Det har varit svårt då många fler röster har höjts i alla typer av media och inom alla de tre aktörsgrupperna, som är emot avskaffandet av Estetisk
verksamhet i GY11, än sådana som försvarar den. Även farhågor om negativa
konsekvenser av den nya läroplanen är klart överrepresenterade i debatten framför argument för positiva förändringar.
Till den empiri som slutligen valdes ställdes fyra empiriska frågor: Hur besk-rivs avskaffandet av Estetisk verksamhet och den nedåtgående trenden i an-sökningar till förberedande konstnärliga skolor i mediala texter hos olika me-dieaktörer? Vilka diskursiva argument för-och emot Estetisk verksamhet som obligatorisk kurs kan man se i dessa texter? Vilka slutsatser kan dras om vil-jan att söka till förberedande konstnärliga skolor? Hur har debatten förändrats över tid? Alla texterna analyserades sedan enligt Faicloughs trestegsmetod diskursiv praktik, textpraktik och social praktik.
5.9
Validitet och reliabilitet
Vid frågan om validitet i arbetet blir det svårare eftersom begreppet innebär resultatets sanningshalt och som tidigare nämnts är objektiva sanningar ingenting eftrsträvas inom den diskursanalytiska traditionen. Begreppet är ändå av betydelse i undersökningen då frågan måste ställas om tillräcklig em-piri har samlats in under vald tidsperiod för att studien ska bli trovärdig. Här tillkommer även frågan om hur relevant den insamlade empirin är för att be-svara syfte och frågeställningar (Winter Jørgensen& Phillips, 2000). Tid-punkten för när insamlingen av empirin avslutas och analysen påbörjas måste också fastställas för att arbetet ska gå framåt, vilket resulterar i att utgångs-punkten för analysen blir den då funna empirin.
Reliabiliteteten i studien kan sägas vara uppnådd om även andra forskare kan komma fram till samma resultat. Då diskursanalys är en form av kvalitativ studie som handlar om tolkning och där forskaren själv är en del av kun-skapsprodukten blir även detta begrepp svårt att fastställa. Fairclough själv menar att det inte finns någon rätt tolkning av en text, utan det beror på vem som konsumerar texten (Winther Jørgensen & Phillips, 2000, s.80). Vad som
27
är viktigt i sammanhanget är då att studien är transparent, att det finns en tyd-lig tolkningsmall, som i detta fall Faircloughs trestegsanalys, samt att tillvä-gagångssättet för insamling av empirin är tydligt och motiverat (Fair-clough,1995).
