NeuroNEW sinnen SSK 2019.pdf: OM6540 V20 Anatomi, fysiologi, farmakologi och mikrobiologi

Sinnen och sinnesorgan

Lärandemål: Efter avslutad kurs skall studenten kunna

Beskriva olika principer för hur sinnesceller uppfattar fysikaliska stimuli Beskriva vad som menas med mekaniska, termiska och nociceptiva receptorer Beskriva vad som menas med tvåpunktdiskrimination och proprioception Beskriva olika former av smärta

Beskriva hur smärtstimuli kan förmedlas till CNS (A delta och C –typ) och hur detta påverkar smärtupplevelsen.

Exemplifiera smärthämmande system i kroppen. Beskriva ögats anatomiska uppbyggnad

Beskriva ljusets väg in i ögat vilka strukturer som passeras och hur ljuset omvandlas till en elektrisk signal Synbanornas förlopp fram till synkortex

•Beskriva örat och balansorganets anatomiska uppbyggnad (se nedan)

•Beskriva ljudets väg in i örat, vilka strukturer som passeras och hur det omvandlas till en elektrisk signal. •Beskriva balansorganets funktion

2 Anatomi:

•Cornea –hornhinna, • iris –regnbågshinna, •retina –näthinna,

•Macula lutea –gula fläcken •Corpus vitreum –glaskropp •sclera –senhinna,

•Cochlea –hörselsnäcka,

•Membrana tympani–trumhinna.

•Malleus, incus och staples –hörselbenen (hammaren, städet och stigbygeln) •Utriculus och sacculus –hinnsäckar/otolitorgan

Sinnena

Olika typer av uppdelningar

Klassisk Fysiologisk Receptortyper

(de 5 sinnerna) (sensoriska system)

-Syn -Syn Fotoreceptorer

-Lukt -Lukt Kemoreceptorer

-Smak -Smak Termoreceptorer

-Känsel -Känsel Mekanoreceptorer

-Hörsel +smärta (Nociceptorer)

+propioception -Hörsel

4

Olika typer av uppdelningar

Klassisk Fysiologisk Receptortyper

(de 5 sinnerna) (sensoriska system)

-Syn -Syn Fotoreceptorer

-Lukt -Lukt Kemoreceptorer

-Smak -Smak Termoreceptorer

-Känsel -Känsel Mekanoreceptorer

-Hörsel +smärta (Nociceptorer)

+propioception

-Hörsel Mekanoreceptorer

Sinnesreceptorer

Sinnesreceptorer:

Proteiner, delar av celler, specialiserade celler eller avancerade ”kroppstrukturer”.

• Receptorer samlar information från omgivningen • Jonkanaler öppnas

• Receptorerna stimulerar nervceller att skicka sensoriska

impulser till CNS

Receptor och nervcell

Receptorn sitter på nervcellen

Receptoradaptation

Frekvens på aktionspotentialer t.ex. beröring, lukt

t.ex. kemoreceptorer i kroppen smärta

mot hjärnan

-beröring

Spinotalamiska banan -smärta och temperatur

”Känselsinnet”

• Huden och nästan alla andra organ • smärtreceptorer/nociceptorer

”Proprioceptorer”

• Lägesavkänning av kroppsdelar/balans • Mekanoreceptorer i muskler/senor

10

Finkänsel

Vibrationer _{Beröring (håriga delar)}

Olika stimuli Tryck mot hud

12

Termoreceptorer

14

Smärta

• Fria nervändar / proteiner på cellytan

• Finns nästan överallt, men vanliga i huden

• Stimuleras av vävnadsskada, kemikalier, mekaniska

Smärta

• Nociceptiv smärta (från smärtreceptorer)

• Neuropatisk smärta (från skador i nervsystemet)

• Kronisk smärta (längre än 3 månader)

– Psykogen smärta

16

Smärtfibrer

•A-delta fibrer

• Tjocka axon med myelin = snabba signaler (5-30 m/s) • ”skarp och snabb smärta”

•C fibrer

• Tunna omyeliniserade axon = långsamma signaler

(0.5-2 m/s)

Visceral smärta

• Smärta är det enda sensoriska stimuli från vicera som

vi blir medvetna om

• Ganska glest med smärtreceptorer och smärtan ej

vällokaliserad

•Ibland känns det som smärtan kommer från en annan

kroppsdel (refererad smärta)

18

Refererad smärta

20 • Portteorin • Hjärnstammens smärthämning

”Blåsa på sår” TENS

Opioid-receptorer

Proprioceptorer

“sinnet om sig själv”

• Mekanoreceptorer (sträckreceptorer)

• Läser av sträckningen av leder, muskler och senor och

kan därmed sända lägesinformation till CNS (primärt cerebellum)

• Olika typer

• Pacinikroppar – i leder

• muskelspolar– i muskler

• Golgi senorgan– i senor

22

Speciella sinnerna

• Lokaliserade till huvudet • Lukt (näsan)

• Smak (tungan)

• Hörsel och balans (örat)

24

Luktreceptorer

• Kemoreceptorer

• Reagera på kemikalier (doftmolekyler) som

lösts i mukus i näshålan.

Det finns 350 olika lukt receptorer, som i olika kombinationer ger många miljoner olika

doftkombinationer som vi kan upptäcka. Av dessa är 80% obehagliga dofter

Luktsinnet

De sinnesceller som registrerar doftmolekylerna sitter samlade i ett litet organ (area olfactoria) högst upp i nästaket.

26

Luktsinnets signalväg

Signalerna från luktreceptorerna går till hjärnans olika luktcentra via luktnerven (n olifactorius)

Dessutom leder nerver direkt till hippokampus och detta anses koppla lukt direkt till minnen.

Luktsinnet är det enda sinne vars nerver inte kopplas om i talamus på sin väg till storhjärnan.

Smaksinnet

• Sött – Kolhydrater

• Surt – Syror

• Salt – Salter

• Bittert – Olika typer av organiska ämnen

•Den femte grundsmaken (umami)

“Hot food” kan aktivera smärtreceptorer Man diskuterar om det också kan finnas smakreceptorer för fet mat

28

Papiller och Smaklökar

• Papiller är knölformade utskott som sitter på tungan (och

gommen och svalget)

• På papillerna sitter smaklökar med smakceller • På smakcellerna finns smakhår

• På smakhåren sitter smakreceptorer (kemoreceptorer)

En enskild smakcell reagerar bara på en sorts grundsmak, men inom varje smaklök finns normalt flera sorters smakceller, så en smaklök är därför känslig för flera olika smaker

Hörselsinnet

Cochlea

, Snäckan

34

Cochlea

Hörselsnäckan består av en snäckformad tunnel, delad i två kanaler (scala vestibuli och scala tympani) av

membranstrukturer på vilket sinneshåren (de Cortiska organen) sitter

Cortiska organet

Hårcellerna =

36

Hörselns signalväg

38

Otolitorganet

•Sacculus •Utriulus

Båggångarna

Balans som helhet innebär mer än balansorganen i örat

Två delar av balanssinnet i innerörat (vestibulen)

Huvudets lutning och accelererande

rörelser

Vridning/rotation på huvudet

42

Ögats uppbyggnad

•–

Glaskroppen (corpus vitreum)

44

Ögats rörelser

Sex yttre ögonmuskler med ursprung från ögonhålan som fäster på ögonbulbens sidor.

Ögats skyddssystem

(Tårar och ögonfransar)

46

Accommodation

• Förändringar av linsens form för att justera skärpedjupet.

Focus långt borta

Focus nära

48

Regnbågshinnan,

Iris

Iris består av glatt muskulatur.

Pupillen fungerar som bländaren på en kamera, och ser till att ljusnivån i ögat hålls konstant.

Näthinnan, Retina

Receptorceller (fotoreceptorer)

Bipolära nervceller Ganglion cells

50

Fotoreceptorer i retina

Stavar (Eng: rods)

• Mycket ljuskänsliga

• Mörkerseende (färglöst) • Konturer av objekt

•Fotopigmentet rhodopsin

Tappar (Eng: cones)

• Synskärpa

• Syn vid goda ljusstyrkor • Färgseende

• Fotopigment (idopsin)

erythrolabe (röd-gul) chlorolabe (grön) cyanolabe (blå)

Fotoreceptorer i retina

•Lärandemål: Beskriv hur synsystemet fungerar

52

Synsinnets signalväg

Stereoskopisk syn

• Avstånds och djup bedömmning

• Två lite olika bilder på respektive näthinna •Lärandemål: Beskriv hur synsystemet fungerar