Opera i Stockholm, Galärvarvet

(1)

Lightbeams - en genomsiktlig opera i Galärparken

Av: Joakim Andersson. Åk 3. Kandidatexamen arkitektur. Operan. Kth. årskursansvarig alexis pontvik. lärare: cesár patín / anna karin edblom. inlämningsdatum: 24-05-2011

(2)

Den stara salongen är invändigt klädd med sinuscor-rugerad glasfi ber eller plexiglas.

Solfångaren av sinuscorrugerad mattsvart plåt för bästa prestanda - fångar sol på samma sätt som sa-longen invändigt diff userar ljud - med samma mate-rial.

Två olika men båda “refl ekterande” användingar. En vindsnurra av glas driver luft en upp i skorstenar-na. Överskottet av energi tas om hand av generatorer och luft strömmen regleras genom en vindmätare kopplad digitalt till ett spjäll.

Betongelementen har ingjutna svetsbeslag, samt gedi-gen armering där emellan.

Taken över innergårdarna kan fällas upp ytterligare och släppa in sol - detta genom centralt placerad hydralik. Takets nederkanter rullar på valsar.

Den södra “halvan” av respektive fälltak är täckt med solceller, vilket ger skugga och energi.

Moskén i Cordoba har varit en vägledande referens gällande såväl taklösning, som park-miljön utanför - samt samspelet mellan den slutna volymen nedsänkt inuti den öppna.

Valet att förlägga operan vid den absoluta kajkanten i Galärparken kommer sig utav ett resonemang kring ljus och insyn.

Genom att låta byggnaden ta hela det “utstickande” partiet av kajen i anspråk öppnar sig möjli-gheten att låta ljusschakt löpa genom byggnaden i vattennivå. Eft ersom programmet är omfattande och scenvolymerna ofrånkomligt stora så skulle byggnaden ofrånkomligen bli djup.

Jag började att “skissa” med de ljusa delarna av byggnaden och lät detta bli centralt processen igenom. Frågan infann sig snart huruvida ljust måste vara off entligt, eller om schakten kunde vara privata till-trädesmässigt men off entliga gällande insyn.

En utredning antydde att nära nog det enda som inte tålde fullt ljus var själva scenvolymerna. Genom att perforera även dessa kunde den privata sfären i salongerna accentueras, samtidigt som ljustunn-larna skapade en magisk känsla och kunde fungera som salongsbelysning då dörrarna var öppna före och eft er föreställning.

En annan ledstjärna i arbetet har varit tanken på den gratisresurs som byggnaden kan innebära i inspirationssyft e. De som arbetar blir sedda i sin gärning - samtidigt som nyfi kenhet väcks kring de mycket varierande arbetsuppgift er och yrken som en opera inrymmer.

Tanken och förhoppningen är att detta ska leda till ökat intresse för opera även hos en otippad publik. Självklart hoppas jag även att en transparent byggnad bidrar till ökad sammanhällning på arbetsplat-sen och ska motverka hierarkier.

(3)

Dominerande vindriktning

Glassnurror på taket i anslutning till schak-ten skulle kunna generera ström samt driva var sin fl äkt.

En vindmätare kopplad till ett enkelt data-program, skulle kunna reglera ett spjäll tills dess att vindmätaren visar att den önskade luft strömningen är uppnådd.

System sommartid:

Kall luft tas in genom del av grundläggnin-gen under marknivå. Den förs in i rumsli-gheterna mellan korridorerna för att sedan vandra ut i korridorerna och upp genom glasskorstenarna ouch ut.

Garaget har ett liknande men separat sys-tem och utluft en passerar direkt från garaget genom skorstenarna utan att gå in i byg-gnaden.

System vintertid:

Varmluft tas från soldrivna luft värmare på söder fasad och på samma sätt som ovan nämnt med den skillnaden att luft en skickas ned i garaget via utanpåliggande nuturligt kylda glasschakt innan den släpps ut via ga-ragets separata system.

Vintersystem

Sommarsystem

glas inluft - turbulerande

Isolering

Slutet luft system Korrugerad

alumini-um eller mattsvart plåt

tidsstyrd refl ektor klädd med solcel-ler, med huvudsaklig uppgift att refl ektera värme mot luft vär-maren i fasaden ovanför

“En publik funktion

är möjligheten som

ges att ta del av

oper-ans alla verksamheter

från den högt

frekven-terade Strandvägen.”

Operan är en relativt täckt byggnad på ut-sidan emedan den är en glasbyggnad inuti. Söderfasaden täcks utav solfångare som kan generera sjuttiogradig värme. Dessa fungerar som solskydd och har refl ektorer som är täckta med solceller.

Dessa refl ektorer skärmar av de underliggande fönstren för att öka genomsiktligheten.

På norrfasaden har detta i väss mån uppnåtts genom att låta bjälklaget sticka ut en extra

meter.

Väst och östfasaden är täckta med solceller där insyn inte är önskad.

En kajpromenad leder rätt in i den stora sa-longen, och trappor fån marknivån erbjuder sittplatser i solen.

(4)

Jag har valt att skapa salonger av

skolåde-typ, då bra akustik är bland det viktigaste

för att attrahera namnkunniga dirigenter

och viruosa instrumentalister och

sån-gare.

Gemensamt för världens tre

akustikmäs-sigt bästa salar är:

Balkonger som löper hela vägen fram till

scenen. Detta skapar en ideal fördröjning

av ljudet som refl ekteras mot

balkonger-nas undersidor - och det direkta ljudet.

Raka stolsrader är akustikmässigt

över-lägsna salonger i solfj ädersform.

Hårda material på väggarna.

“Ornament” på väggarna. Förenklat här

genom korrugerad plexi.

Höj höjd mellan undertak och yttertak,

där ljudet kan klinga ut.

Refl ektor ovanför scenen.

(5)

Situationsplan i skala 1:2000

(6)

Fasad SYD (alla i skala 1: 1000 Fasad ÖST

Fasad VÄST Fasad NORD

(7)

1 2 3 4 5 6

Diagrammet till vänster visar den faktiska upplevelsen av den obrutna vertikaliteten som skapas utav Nordiska museet tillsammans med operan och hur detta skulle kunna länkas samman med trädrader på väl valda platser och i enlighet med de två byggnadernas inneboende “riktningar”. Det högra diagrammet är ett schematiskt förslag på ett resonemang kring detta. Träden i opera parken som syns på situations-planen är planterade i enlighet med dessa diagram. Överdäckningen som leder från rondellen i till lanstbilsangöringen bakom scenen följer också detta system.

(8)

(9)

Entréplan i skala 1:400

Skissmodell för grundarrangemang av de horisontella ljusschakten.

(10)

(11)

Grid: horisontell kommu-nikation, samt horisontellt ljusintag. 5 meter breda ko-rridorer med 20*20 meter ytor att disponera för övriga programmet.

Detta “grid” förskjut en halv enhet per våningsplan.

Där korridorerna möts ska-pas ljusschakt.

Där tas kraft en ned.

Där sker vertikal kommuni-kation.

En glasbyggnad på insidan men med skal relaterat till funktion. Täckt med semi-transparenta solceller på södersidan etc.

Ljus når in i salongerna via horisontella schakt. Dessa kan stängas vid föreställning.

Vierendeelfackverk i rum-shöjd lagda om lott skapar strukturen. Detta framstår såsom pelargångar i glas.

En genomsiktlig byggnad

utan ljushierarki.

Transpar-ens mellan verksamheterna.

Ljus är inte alltid off entligt,

stängt är inte alltid privat.

(12)

(13)

Siktlinje inifrån och ut

Siktlinje inifrån och ut Siktlinje inifrån och ut

Perukmakeri / kostym Perukmakeri / kostym Balettsal Balettsal Diverse övningsrum Diverse övningsrum (i detta fall tuba) (i detta fall tuba) Sidoscen Sidoscen Orkesterdike Orkesterdike Målarsal Målarsal Pausbar Pausbar Garderob Garderob Butik Butik Våningsfoajé Våningsfoajé

Privat med VISUELLT, RÖRELSE av kroppar Privat med VISUELLT Privat VISUELLT Privat med insyn Privat VISUELLT, RÖRELSE av kroppar Privat VISUELLT

Offentligt VISUELLT, RÖRELSE av kroppar Offentligt med insyn Offentligt VISUELLT, RÖRELSE av kroppar Offentligt med insyn

Siktlinje inifrån och ut SAMT - Siktlinje inifrån och ut SAMT - utifrån och in utifrån och in

De i diagrammet vertikala siktlinjerna kan upplevas från Strandvägens kaj likväl som inifrån byggnaden.

Med fördel placeras minst två enheter ur kategorin “Visuellt med rörelse av krop-par” i dessa ljuskorridorer.

På så sätt kommer byggnade “alltid” att förmedla en känsla av stor aktivitet och liv och rörelse till förbipasserande på strandvägen eller i parken.

Toaletter

Toaletter Offentligt mörkt, eller utan insyn

Grön pil visar varifrån verksamheterna i illustrationen upplevs visuellt i detta exempel.

Förtydligande av del av schemat till vänster, med spece-fika verksamheter i enlighet med detta.