“Sharenting”, föräldrars oro för integritet på nätet och hänsyn till barnets känslor och åsikt om delandet

(1)

Tea Jerlström & Matilda Lundborg Örebro universitet Sammanfattning

Syftet med denna studie var att undersöka föräldrars delande om sina barn på sociala medier (sharenting) och om det finns ett samband med oro för integritet på nätet och hänsyn till barnets känslor och åsikt om delande. Bekvämlighetsurvalet bestod av 78 föräldrar med minst ett barn under 18 år. Data samlades in genom en webbenkät som publicerades på ett flertal olika forum online där föräldrar fick besvara frågor om delande om sitt barn på sociala medier, oro för integritet på nätet och hänsyn till barnets känslor och åsikt om delande. Studiens resultat påvisade att det inte fanns samband mellan sharenting och oro för integritet på nätet eller hänsyn till barnets känslor och åsikt om delande. Frekvensen av föräldrarnas allmänna delande på sociala medier hade ett signifikant samband med sharenting och barnets ålder påverkade vissa aspekter av sharenting. I diskussionen togs möjliga förklaringar till resultaten upp.

Nyckelord: sharenting, föräldrar, sociala medier, integritet på nätet, hänsyn till barn

Handledare: Terese Glatz Psykologi kandidatkurs

(2)

‘Sharenting’, Parents’ Privacy Concerns Online and their Regard to Children’s Feelings and Opinions about Sharing1

Tea Jerlström & Matilda Lundborg Örebro University Abstract

The aim of this study was to investigate the phenomenon of parents sharing photos and information about their children on social media (sharenting), and its relation to privacy concerns online and parents’ regard to childrens’ feelings and opinions about what is shared. The convenience sample consisted of 78 parents with at least one child under 18 years of age. Data was collected through an online survey which was published on several different online forums, in which parents received questions about sharenting, privacy concerns online and their regard to childrens’ feelings and opinions about what is shared. The results of this study showed no correlation between sharenting and privacy concerns online or parent’s regards to childrens’ feelings and opinions about what is shared. On the other hand, the results showed that the parents' general habit of posting on social media was significantly correlated to sharenting, and that childrens’ age influenced some aspects of sharenting. The discussion contains possible explanations to the results.

Keywords: Sharenting, parents, social media, privacy concern online, regards to children

1_{Psychology III, Fall 2020. Supervisor: Terese Glatz}

(3)

”Sharenting”, föräldrars oro för integritet på nätet och hänsyn till barnets känslor och åsikt om delande

Sociala medier används flitigt på gott och ont. De kan användas för information och kunskap, underhållning och för att ha kontakt med människor. Sociala medier ger möjlighet att visa upp det vi är stolta över, men att dela med sig av sitt liv på nätet har även baksidor. Det är inte självklart att man vet eller kan styra vilka som nås av ens innehåll eller hur de hanterar det. När föräldrar delar med sig av information eller bilder kring sitt föräldraskap och sina barn på nätet kallas det “sharenting” (Blum-Ross & Livingstone, 2017). Som förälder kan det finnas en glädje i att få stöd i sitt föräldraskap på nätet, men eftersom föräldern är den som ansvarar för sitt barns säkerhet så kan det leda till ett etiskt dilemma. Det positiva med att dela information om sitt barn vägs mot den oro som finns för hur säkert det är och mot barnets rätt till privatliv. Barnets reaktion till delandet kan även vara viktig och till skillnad från yngre barn så kan tonåringar oftare hamna i konflikt med sina föräldrar om vad som föräldrarna har rätt att bestämma över och vad som är tonåringens val (Branje, 2018). Därför kan barnets ålder, föräldrars hänsyn till barnets känslor och åsikt, hur mycket föräldrar delar på sociala medier generellt och oro för integritet vara viktiga för hur mycket och vilken typ av bilder som föräldrar delar på sociala medier.

Det har blivit allt vanligare bland föräldrar att dela bilder och information om sitt barn på sociala medier. Samhällets inställning till att dela information om sig själva och vilka som får tillgång till den har förändrats över tid (Van Dijck, 2013). Normen att dela personlig information om sig själv på nätet gäller även föräldrar, som när unga mödrar som har en kritisk inställning till att dela bilder och information om sitt barn ändå känner sig pressade av omgivningens förväntan att lägga ut bilder på sina barn (Siibak & Traks, 2019). När

föräldrars användande av Facebook ökade, blev det vanligare att dela bilder och information om sitt barn på sociala medier (Brosch, 2016). Mammor är i allmänhet den förälder som

(4)

publicerar mer på sociala medier och brukar även vara den förälder som tar huvudansvaret över att bestämma vad som ska eller inte ska delas om barnet (Ammari m.fl., 2015). Även om mammor och pappor skiljer sig något i innehållet de publicerar på sitt barn, så verkar det spela roll vilka kontakter en har på det sociala nätverket för om man publicerar något på sitt barn överhuvudtaget. Studien av Ammari med kollegor (2015) visade att föräldrar anser att det är säkrare att skapa privata konton för att dela bilder på sina barn, och de är mer villiga att dela bilder där än på konton med en bredare följarskara. Användningen av sociala medier kan förändras när man blir förälder, från att lägga upp sociala bilder och hålla kontakt med

vänner, till att den sociala plattformen i större utsträckning används för att få information, en känsla av tillhörighet och emotionellt stöd, samt diskutera frågor som är relaterat till

föräldraskapet (Brosch, 2016; Chalklen & Anderson, 2017; Duggan m.fl., 2015). Även om föräldrar har en öppen inställning till att dela bilder och information om sitt barn på nätet, finns vissa regler och restriktioner för hur man går tillväga för att bäst kunna skydda sitt barns integritet.

De möjliga riskerna med att dela bilder på sitt barn på nätet kan skapa en oro hos föräldrar. Bilder på nätet kan ge konsekvenser för barnet, eftersom sättet de framställs på kan påverka acceptans i det sociala livet. Pinsamma bilder kan vara en orsak till mobbning på nätet och i verkligheten, vilket innebär att föräldrar som delar privata och pinsamma bilder på sina barn utsätter dem för en risk (Souris, 2018). Risken för spridning av bilder som föräldrar lägger ut skapar en oro hos många föräldrar, och en vanlig åtgärd för att skydda sin och barnets integritet är att undvika att dela familjebilder på sociala medier (Atwell m.fl., 2019). Det finns även många föräldrar som inte anser att deras hantering av bilder och information om sina barn på nätet utsätter barnet för någon risk, vilket kan bero på att det är vanligt att begränsa delandet till familj och vänner (Kopecky m.fl., 2020). Även då mammor är

(5)

(Fox & Hoy, 2019). Nyblivna mammor har en sårbarhet för att ange sina barns

personuppgifter (så som bilder där barnet kan identifieras och barnets fullständiga namn) på nätet då de har större behov av information och stöd än mer erfarna mammor, vilket de kan söka efter i grupper och på sidor på nätet. En del föräldrar väljer att endast läsa och inte själva skriva något på sociala medier som ett sätt att få ta del av råd och information utan att behöva riskera sin integritet (Chalklen & Anderson, 2017). För att få ut så mycket som möjligt av forumet kan det dock bli nödvändigt att dela en anekdot om sitt barn för att kunna be om råd. Oron som föräldrar känner för att dela bilder och information om sitt barn på sociala medier kan påverka hur föräldrar delar på sociala media.

Att dela bilder och information om sitt barn på sociala medier kan betyda ett intrång på barnets rätt till privatliv. I barnkonventionen som sedan 1 januari 2020 är svensk lag står det inget som förbjuder delande av bilder på barn på sociala medier, men det kan gå emot dess principer (Förenta nationernas barnfond, u.å.; Regeringen, 2020). Att dela intima bilder på barn eller att dela bilder mot deras vilja strider mot principerna eftersom det fastställs att barn har rätt till sitt privatliv och att bli lyssnade på i frågor som gäller dem. Att föräldrar hamnar i konflikt med att inkräkta på barnets privatliv kan bero på att barnets privatliv angränsar till förälderns privatliv och identitet (Blum-Ross & Livingstone, 2017). Föräldrar som skriver om sitt föräldraskap på sociala medier eller på nätet kan inte undgå att implicit skriva om sina barn. Då rollen som förälder är en central del i ens identitet så finns det ingen tydlig gräns mellan jaget och ens föräldraskap, och därmed ingen tydlig gräns till barnets jag. Det kan skapa en konflikt mellan rätten om att skriva om sig själv och barnets rätt till

privatliv. De som delar med sig av sitt föräldraskap på nätet måste överväga vad de ska publicera med hänsyn till barnets integritet, och det kan påverka vad och hur mycket de väljer att dela.

(6)

Barns rätt till privatliv innebär att de ska ha rätt att uttrycka sin åsikt i frågor som gäller dem och vad som är privat och inte får delas med andra. Många föräldrar har dock inte tänkt på att diskutera riktlinjer med sina barn om vad som anses acceptabelt att publicera på sociala medier (Ouvrein & Verswijvel, 2019). Mer än hälften av föräldrar har delat en bild på sitt barn på sociala medier, men bara var sjätte förälder har frågat sitt barn eller funderat på hur de känner kring delandet av fotot (Atwell m.fl., 2019). Ungdomar tycker att föräldrar ska be om tillåtelse för att få dela bilder dem på sociala medier när de har nått en ålder då de förstår konsekvenserna av sociala medier (Ouvrein & Verswijvel, 2019). Många föräldrar har inte sina barns förtroende för sitt delande om dem på sociala medier. Föräldrar delar ibland bilder på sina barn utan deras samtycke och ungdomar upplever att det kan skada den bild de försökt skapa av sig själva på nätet. Eftersom det berör deras identitet och privatliv har ungdomar åsikter om hur delandet på sociala medier ska begränsas. Det gäller hur personlig och intim informationen är och hur ofta delandet förekommer. En del mammor omvärderar sitt förhållningssätt till att dela bilder på sina barn efter att barnet hade uttryckt sitt missnöje om hur föräldern skött det, medan andra hävdar sin rätt till att dela en bild eftersom även de själva är med på bilden (Lipu & Siibak, 2019). Många föräldrar riskerar att göra övertramp på barnets privatliv och integritet eftersom det är vanligt att inte fråga sitt barn om deras åsikt om vad som delas på sociala medier.

Huruvida föräldrar faktiskt inkräktar på barnens privatliv beror på hur barnen påverkas och om de anser att föräldern delar något de anser är privat eller på annat sätt inte acceptabelt. Många barn känner sig generade, ängsliga eller oroliga när föräldrar publicerar ett foto på dem på nätet och bara en liten andel av barnen känner sig oberörda om en bild på dem publiceras som de inte tycker om (Atwell m.fl., 2019). Generellt är barns och ungdomars inställning negativ till att föräldrarna delar bilder på dem på sociala medier (Ouvrein & Verswijvel, 2019; Sarkadi m.fl., 2020). Det anses dock inte enbart negativt, utan det finns

(7)

vissa positiva aspekter av delandet, som när mammorna delar framgångar för barnet på sociala medier eftersom det gör dem stolta (Lipu & Siibak, 2019). Det vanligaste föräldrar delar på sitt barn är positiva stunder från det vardagliga livet (Brosch, 2016; Marasli m.fl., 2016). Det finns ett samband mellan ungdomars inställning till föräldrarnas delande av bilder på dem på sociala medier och vad de uppfattar som föräldrarnas motiv till delandet

(Verswijvel m.fl., 2019). Ungdomarna är mer negativa när de uppfattar förälderns motiv som att utforma sin självpresentation på nätet, men om de istället uppfattar motivet som att spara och dela minnen är de mer positiva till att föräldern delar bilder på dem på sociala medier. Barn och ungdomar har generellt en negativ attityd till delande som deras föräldrar utför, men det gäller framförallt vissa former av delande.

Föräldrars agerande på sociala medier och deras möjlighet att samtala om det med sina barn har att göra med hur gammalt barnet är. Föräldrar som har yngre barn tenderar att känna större oro över vad som publiceras om sina barn på sociala medier, än föräldrar som har äldre barn (Duggan m.fl., 2015). Vissa föräldrar anser att de har rätt att bestämma vilka bilder som publiceras på sitt barn oavsett barnets åsikt då barnet är för ungt för att bestämma (Lipu & Siibak, 2019). I yngre åldrar kan barnen inte uttrycka någon åsikt om delande, men när barnen har blivit äldre kan de komma med åsikter om vad som delas (Blum-Ross & Livingstone, 2017). Föräldrarna blir då tvungna att fundera över om de behöver förändra hur de förhåller sig till barnet och delande på nätet. Många ungdomar tycker att föräldrar borde fråga innan delandet av bilder från att barnet är 13 år, för att de anser att vid den åldern har man bättre förståelse för sociala medier än tidigare (Ouvrein & Verswijvel, 2019). Det har visat sig att äldre barn inte alltid är mer kritiska till att vara med på bilder, för i kontrast till vad många tror så är de yngre barnen mest negativa till att bli fotograferade utan samtycke (Sarkadi m.fl., 2020). Hur gammalt ett barn är påverkar alltså hur föräldrar ser på barnets

(8)

säkerhet och om föräldrar diskuterar vad de delar på nätet med sina barn. Denna studie

“Sharenting” är ett relativt nytt fenomen med begränsad tillgång till befintlig forskning och därmed finns flera kunskapsluckor som denna studie syftar till att täcka. Framförallt är det oklart idag vad som förklarar skillnader i hur ofta och vilken typ av bilder som föräldrar delar på sociala medier. Syftet med denna studie var att undersöka föräldrars oro för integritet på nätet och deras hänsyn till barnets känslor och åsikt som potentiella prediktorer för “sharenting”. För att undersöka om föräldrars delande också är beroende av barnets ålder så använder vi även ålder som en prediktor. Vi undersöker även om allmänt delande på sociala medier är en prediktor för “sharenting”. Tidigare forskning har visat att föräldrars delande av information om sina barn på sociala medier ökade när deras och andras användande av sociala medier ökade (Brosch, 2016). Det är möjligt att föräldrar påverkas olika starkt av en norm att dela information på sociala medier och vi vill undersöka i vilken utsträckning det förklarar hur ofta och vad föräldrarna delar om sina barn på sociala medier. Tidigare studier har inte undersökt om det finns ett samband mellan föräldrarnas hänsyn till barnets känslor och åsikt och hur mycket och vad föräldrar delar om sina barn på sociala medier. Genom att använda en kvantitativ ansats så kan vi förklara hur relationen mellan dem ser ut och bättre kunna förklara vilka faktorer som generellt påverkar föräldrars delande av information kring barn. “Sharenting” ur ett föräldraperspektiv har tidigare undersökts, men det till största del kvalitativt. Dessa faktorer har undersökts lite eller inte alls, vilket har motiverat uppkomsten av denna studie.

Frågeställningarna som ska besvaras för denna studie är följande:

● Delar föräldrar färre bilder och mindre information om sina barn på sociala medier om de är oroliga för integritet på nätet?

(9)

● Kan förälderns hänsyn till barnets känslor och åsikt påverka hur många bilder och hur mycket information hen delar om sina barn på sociala medier?

● Lägger föräldrar oftare eller mer sällan upp bilder och information om sitt barn på sociala medier när barnet är yngre?

● Delar föräldrar oftare bilder och information om sitt barn om de i allmänhet publicerar oftare på sina sociala medier?

Metod Deltagare

Målgruppen för denna studie var föräldrar över 18 år med minst ett barn under 18 år. Respondenterna rekryterades genom ett flertal online-forum. Urvalet bestod av totalt 78 personer, varav 62 kvinnor (79,5 %), 15 män (19,2 %) och en person uppgav “annat” som kön (1,3 %). Åldrarna på respondenterna sträckte sig från 23 till 61 år, med en medelålder på 36,3 år (SD = 8,5). Könsfördelningen på föräldrarnas barn var 59 % pojkar och 41 % flickor. Barnens medelålder var 4,7 år (SD = 4,9) där 47 % av barnen rapporterades vara 0-2 år, 21 % var 3-5 år, 15 % var mellan 6-11 år och 17 % var 12-17 år. De flesta föräldrarna var

heltidsanställda (60,3 %) och det vanligast var att vara gift (51,3 %) eller sambo (37,2 %). Majoriteten hade högskola/universitet som högsta avslutade utbildningsnivå (64,1 %), och alla hade minst avklarat gymnasial nivå.

Procedur

Enkäten skapades via ORU-Survey, vilket är Örebro Universitets verktyg för att skapa webbaserade undersökningar. Datainsamlingen har genomförts på ett antal olika plattformar online. Enkäten publicerades på författarnas egna Facebook-profiler vid ett respektive två tillfällen, i Facebook-gruppen “Dom kallar oss studenter” vid två tillfällen, på “Familjelivs” diskussionsforum vid ett tillfälle, på “Liberos” diskussionsforum vid två tillfällen, och slutligen i Facebook-gruppen “Mammor United” vid ett tillfälle. I inläggen efterfrågades

(10)

föräldrar till barn under 18 år, och potentiella respondenter gavs en kort beskrivning av studiens syfte och respondenternas rätt till anonymitet vid deltagandet. Enkäten stängdes efter två veckor och gick därefter inte att besvara.

Etiska principer

Studien följde Vetenskapsrådets fyra huvudkrav om forskningsetiska principer (Vetenskapsrådet, 2002). Innan enkäten påbörjades läste respondenterna igenom studiens missivbrev, och fick ge sitt medgivande till att delta i studien (se Bilaga 1). Missivbrevet bestod av en kort presentation av studiens syfte, samt studiens anpassning till de

forskningsetiska principerna. Respondenterna informerades även om att deltagandet var frivilligt, och att de kunde avsluta enkäten när som helst. Information om hur Örebro Universitet behandlar personuppgifter bifogades genom en länk i missivbrevet.

Kontaktinformation till studiens ansvariga angavs i form av e-postadresser ifall frågor eller otydligheter skulle uppstå under studiens gång. Enkäten skickades ut via länkar i en mängd olika online-forum och studien följde även konfidentialitetskravet eftersom författarna inte kan se vilka personer som tryckt på länken eller besvarat enkäten. Efter missivbrevet angavs även information om att studien inte menar till att påpeka rätt eller fel hos föräldrar, och kontaktuppgifter till olika typer av stödlinjer för föräldrar delades med respondenterna utifall någon skulle uppleva negativa känslor eller ha andra funderingar efter enkäten (se Bilaga 2). Denna information gavs både innan och efter enkäten.

Mätinstrument

Demografiska variabler

Deltagare svarade på frågor om ålder, kön, nuvarande sysselsättning, civilstånd och utbildningsnivå (se Bilaga 3). Deltagare svarade även vilken ålder och kön deras yngsta barn har.

(11)

Föräldrars delande om sitt barn på sociala medier mättes med egenformulerade frågor utifrån tre aspekter av “sharenting”: hur ofta föräldern delar bilder och information om sitt barn på sociala medier, barnets känslor på bilderna och huruvida barnets ansikte syns på bilderna. “Sharenting” är ett multidimensionellt koncept och med inspiration från tidigare studier valde vi att mäta det med frågor som berör tänkbara dimensioner av föräldrars delande om sitt barn på sociala medier (t.ex. Atwell m.fl., 2019; Blum-Ross & Livingstone, 2017; Kopecky m.fl., 2020). Naturligtvis är hur mycket och ofta föräldrar delar bilder och texter om sina barn en del av “sharenting”, men det har även visats att innehållet av det som delas spelar roll (Ouvrein & Verswijvel, 2019). En sådan aspekt är hur personligt och intimt innehållet är, och vilka känslor barnet uppvisar på bilden kan påverka detta. I Blum-Ross och Livingstones studie (2017) framkom åsikten att en bild på när barnet har ett raseriutbrott inte ska delas eftersom det är något som barnet skulle kunna skämmas för. Det framkom även att vissa föräldrar aktivt skymmer barnets ansikte i bilder som de lägger ut. Vi ansåg att det var en viktig aspekt av föräldrars delande eftersom det är ett sätt att minska exponeringen av barnet. Oavsett om det är ett medvetet val om barnets ansikte syns på bilden eller inte så påverkar det exponeringen av barnet och är därför en del av “sharenting”. De tre aspekterna, hur ofta föräldrar delar, vilka känslor barnet har på bilden och om ansiktet syns, är aktuella för vår studie.

Frekvens av delande på barnet. Skalan bestod av tre frågor om hur frekvent text, bild och video på barn delades. Följande frågor ingick i skalan: “Hur ofta delar du text som handlar om ditt barn på sociala medier”, “Hur ofta delar du bilder på ditt barn på sociala medier” och “Hur ofta delar du videor på ditt barn på sociala medier”. Frågorna hade sju svarsalternativ, aldrig (1), någon gång om året (2), någon gång i månaden (3), någon gång i veckan (4), flera gånger i veckan (5), varje dag (6) och flera gånger om dagen (7).

(12)

Barnets känslor på bilder. Dessa frågor berörde innehållet i bilderna som publiceras och följande frågor ingick i denna skala: “Hur ofta ser ditt barn ut att vara glad eller nöjd på de bilder du lägger ut” och “Hur ofta ser ditt barn ut att vara sur, ledsen eller arg på de bilder du lägger ut”. Skalan bestod av två frågor om hur ofta barnets känslor var positiva eller negativa på bilder och kunde besvaras med aldrig (1), ibland (2), oftast (3) eller alltid (4). För att frågorna skulle kunna läggas ihop vändes skalan för frågan om negativa känslor så att lägre värden innebar mer negativa känslor och högre värden mer positiva känslor. Cronbachs alfa var .73.

Barnets ansikte på bilder. Här användes en fråga om hur ofta barnets ansikte syns på bilder som föräldern delar och svarsalternativen var aldrig (1), ibland (2), oftast (3) och alltid (4).

Allmänt delande på sociala medier

Allmänt delande på sociala medier mättes med en fråga om hur ofta förälder delar text/bilder och hade sju svarsalternativ: aldrig (1), någon gång om året (2), någon gång i månaden (3), någon gång i veckan (4), flera gånger i veckan (5), varje dag (6) och flera gånger om dagen (7).

Oro för integritet på nätet

Oro för integritet på nätet mättes med en skala för privacy concerns med 16 frågor som validerats av Buchanan m.fl. (2006) och som översatts till svenska för denna studie. Skalan mäter inte föräldrars oro för sitt barns integritet på nätet, utan deltagarnas allmänna oro för integritet på nätet. Originalet på engelska inkluderar 6 frågor som behandlar e-postmeddelanden. I denna studie ersattes “e-postmeddelande” med “online-meddelande” för att modernisera frågan och inkludera alla typer av meddelanden som cirkulerar på nätet. Skalan bestod av 16 frågor om trygghet och integritet online, exempelvis “I allmänhet, hur orolig är du för din integritet när du använder internet “, “Hur orolig är du för identitetsstöld

(13)

på nätet” och “Hur orolig är du för att ett online-meddelande som du skickar kan läsas av någon annan än den du skickade det till”. Respondenterna fick uppskatta sin oro på en likertskala (1 = inte alls orolig till 5 = väldigt orolig) på varje fråga. Cronbachs alfa var .93. Hänsyn till barnets känslor och åsikt om vad som delas på sociala medier

Föräldrarnas hänsyn till barnets känslor och åsikt om vad som delas på sociala medier undersöktes med två skalor utifrån egenkonstruerade frågor med inspiration från tidigare studier, rörande föräldrars hänsyn till barnets känslor, åsikt, och ålder (t.ex. Blum-Ross & Livingstone, 2017; Lipu & Siibak, 2019; Ouvrein & Verswijvel, 2019). För att ta hänsyn till barnets känslor och åsikt om delandet behöver föräldern antingen fundera på hur barnet känner och tycker eller fråga barnet om det. Då en del barn är för unga för att kunna bli tillfrågade om en åsikt så är det relevant att mäta hur ofta föräldrarna reflekterar över vad de tror att barnet kan känna kring det nu eller senare. Om barnet kan uttrycka en åsikt om delandet är det intressant att mäta om föräldrarna frågar om lov, och därför är det även intressant att mäta från vilken ålder på barnet som föräldrar anser att barn ska tillfrågas.

Hänsyn till barnets känslor och åsikt. Skalan bestod av två frågor som berör reflektion kring barnets åsikt och att fråga om samtycke innan bilder läggs upp. Följande frågor ingick i skalan: “Hur ofta reflekterar du över hur ditt barn känner kring de bilder du lägger ut på hen” och “Hur ofta frågar du om lov från ditt barn innan du lägger upp en bild”. Svarsalternativen var aldrig (1), ibland (2), oftast (3) och alltid (4). Cronbachs alfa var .68.

Barnets ålder för tillfrågande. Föräldrar svarade på följande fråga: “Från vilken ålder tycker du att föräldrar borde fråga sina barn om tillåtelse för att lägga ut bilder på dem på sociala media?”. Svarsalternativen var 0-2 (1), 3-5 (2), 6-8 (3), 9-11 (4), 12-14 (5), 15-17 (6) och 18+ (7).

(14)

Insamlad data analyserades med programmet IMB Statistical Package for the Social Sciences [SPSS]. Deskriptiv statistik och korrelationer för studiens variabler togs fram med Spearman’s rho eftersom inte alla variablerna var normalfördelade, utan skevhet förekom.

För att analysera “sharenting” i aspekterna frekvens, barnets känslor på bilder och bilder med barns ansikten utfördes tre hierarkiska regressionsanalyser med allmänt delande som prediktor i första steget, i andra steget lades barnets ålder till som prediktor och i tredje steget prediktorerna oro för integritet, hänsyn till barnets känslor och åsikt och från vilken ålder barnet ska frågas om tillåtelse.

Resultat

Studiens forskningsfrågor syftade till att undersöka om föräldrars allmänna delande på

sociala medier, deras oro för integritet, hänsyn till barnets känslor och åsikt om vad som delas och barnets ålder kan förklara hur ofta och vad föräldrar delar om sina barn på sociala

medier.

Deskriptiv statistik

Tabell 1 visar korrelationer och grundläggande deskriptiv statistik för variablerna som ingick i analyserna. Föräldrarna la i allmänhet upp bilder och text på sociala medier någon gång i veckan (M = 3.02), och publicerade innehåll där deras barn fanns med någon gång i månaden (M = 2.10). Det fanns associationer mellan flera av de variabler som kunde påverka “sharenting” eller vara möjliga aspekterna av det. Hur ofta föräldrar delar text, bilder och videor på sina barn var associerat med att bilderna på barnet oftare visar dess ansikte och att barnet uppvisar mindre positiva känslor på bilderna.

Tabell 1

Deskriptiv statistik och Spearmankorrelationer för studiens variabler.

(15)

1. Barnets ålder 78 4.73 4.85 - Variabel n M SD 1 2 3 4 5 6 7 8 2. Oro för integritet 78 2.60 0.72 -.02 - 3. Hänsyn 60 2.32 1.04 .53*** .07 - 4. Ålder tillfrågas 63 2.94 1.16 .26* .11 .04 - 5. Frekvens sharenting 78 2.10 0.92 -.03 -.18 -.07 -.26* - 6. Känslor på bild 61 3.52 0.48 -.07 .05 .18 -.12 -.28* - 7. Ansikte på bild 61 2.38 0.64 -.01 -.19 -.01 -.09 .55*** -.08 - 8. Allmänt delande 78 3.02 1.28 .31* -.15 -.09 -.05 .73*** -.27 .40** - Not. Hänsyn = förälderns hänsyn till barnets känslor och åsikt gällande delande av bilder;

ålder tillfrågas = vid vilken ålder på barnet som föräldern anser att barnet ska frågas om tillåtelse, ej i år t.ex. 3 = 6-8 år; frekvens sharenting = hur ofta föräldern delar text, bild och video på sitt barn; känslor på bild = hur positiva känslor barnet har på bilder; ansikte på bild = hur ofta barnets ansikte syns på bilder föräldern delar; allmänt delande = hur ofta föräldern lägger upp text, bild och video oavsett om barnet ingår.

*p < .05. **p < .01. ***p < .001.

Regressionsanalyser

Frekvens av delande på barnet

Den första aspekten av “sharenting” var hur ofta föräldrar delade text, bild och video på sina barn. Regressionsanalysen gav att modell 2 med allmänt delande på sociala medier och barnets ålder signifikant förklarade 57 % av variansen i hur ofta föräldrar delar om sina

(16)

barn, F(2, 49) = 31.85, p < .001 (se Tabell 2). Föräldrar som i allmänhet gjorde fler inlägg, β = .69, p < .001, och hade yngre barn, β = -.38, p < .001, delade oftare bilder och information om sina barn på sociala medier. Modell 2 förklarade signifikant mer varians än modell 1 med endast allmänt delande som förklarade 43 % av variansen, F(1, 50) = 37.06, p < .001. Modell 3 som utöver allmänt delande och barnets ålder även inkluderade oro för integritet, hänsyn till barnets känslor och åsikt och vid vilken ålder man tycker att barn ska tillfrågas om lov

förklarade inte signifikant mer varians än modell 2. Varken oro för integritet eller hänsyn till barnets känslor och åsikt om delandet var signifikanta prediktorer för frekvens av delande, men föräldrarnas allmänna delande på sociala medier och barnets ålder var en signifikant prediktor för hur ofta föräldrar delade bilder och information om sitt barn på sociala medier. Tabell 2

Regressionsanalys för frekvens av delande på barnet med 5 prediktorer: allmänt delande, barnets ålder, oro, hänsyn och ålder man ska fråga.

Variabel B 95% CI för B SE B β R2 _△R2 LL UL Steg 1 .43 .43*** Konstant .70* .10 1.30 .30 Allmänt delande .50*** .33 .66 .08 .65 Steg 2 .57 .14*** Konstant .95** .41 1.49 .27 Allmänt delande .52*** .38 .67 .07 .69 Barnets ålder -.07*** -.10 -.03 .02 -.38 Steg 3 .60 .03 Konstant 1.43* .29 2.58 .57 Allmänt .54*** .40 .69 .07 .71

(17)

delande Barnets ålder -.07** -.12 -.02 .03 -.39 Variabel B 95% CI för B SE B β R2 △R2 LL UL Oro för integritet -.21 -.49 .08 .14 -.14 Hänsyn .07 -.14 .28 .10 .09 Ålder tillfrågas -.07 -.26 .13 .10 -.07

Not. N = 52. CI = confidence interval; LL = lower limit; UL = upper limit; allmänt delande = hur ofta föräldern lägger upp text, bild och video oavsett om barnet ingår; hänsyn =

förälderns hänsyn till barnets känslor och åsikt gällande delande av bilder; ålder tillfrågas = vid vilken ålder på barnet som föräldern anser att barnet ska frågas om tillåtelse.

*p < .05. **p < .01. ***p < .001.

Barnets känslor på bilder

Den andra aspekten av “sharenting” som undersöktes var barnets känslor på bilderna som delas. Regressionsanalysen gav att 10 % av variansen i hur positiva barnets känslor var på bilder förklarades av allmänt delande, F(1, 50) = 5.78, p = .020 (se Tabell 3). Föräldrar som delade mer på sociala medier i allmänhet delade färre bilder på sina barn när de visade positiva känslor, β = -.32 , p = .020. Varken barnets ålder, oro för integritet eller hänsyn till barnets känslor och åsikt om delande hade en inverkan på barnets känslor på bilder då regressionsanalysen inte var signifikant varken för modell 2, F(2, 49) = 3.06, p = .056, eller modell 3, F(5, 46) = 1.34, p = .266. I vilken mån föräldrar i allmänhet delade text och bilder hade en inverkan på om föräldern delade bilder då barnet uppvisade negativa eller positiva känslor.

(18)

Regressionsanalys för barnets känslor på bild med 5 prediktorer: allmänt delande, barnets ålder, oro, hänsyn och ålder man ska fråga.

Variabel B 95% CI för B SE B β R2 _△R2 LL UL Steg 1 .10 .10* Konstant 4,02*** 3.60 4.44 .21 Allmänt delande -.14* -.25 -.02 .06 -.32 Steg 2 .11 .01 Konstant 3.99*** 3.55 4.42 .22 Allmänt delande -.14* -.26 -.03 .06 -.33 Barnets ålder .01 -.02 .04 .01 .09 Steg 3 .13 .02 Konstant 4.11*** 3.16 5.06 .47 Allmänt delande -.13* -.25 -.01 .06 -.30 Barnets ålder .01 -.03 .05 .02 .10 Oro för integritet -.01 -.25 .22 .12 -.02 Hänsyn .02 -.16 .19 .09 .04 Ålder tillfrågas -.07 -.23 .10 .08 -.12

(19)

Barnets ansikte på bild

Den tredje aspekten av “sharenting” som undersöktes var hur ofta barnets ansikte syns på bilder som föräldern publicerar. Regressionsanalysen visade att inga av variablerna

förklarade variationen i denna aspekt av “sharenting”, modell 1 gav F(1, 50) = 3.21, p = .079, modell 2 gav F(2.39) = 1.93, p = .156 och modell 3 gav F(5.46) = 1.60, p = .179 (se Tabell 4).

Tabell 4

Regressionsanalys för barnets ansikte på bild med 5 prediktorer: allmänt delande, barnets ålder, oro, hänsyn och ålder man ska fråga.

Variabel B 95% CI för B SE B β R2 _△R2 LL UL Steg 1 .06 .06 Konstant 1.89*** 1.33 2.45 .28 Allmänt delande .14 -.02 .29 .08 .25 Steg 2 .07 .01 Konstant 1.95*** 1.37 2.52 .29 Allmänt delande .14 -.01 .30 .08 .26 Barnets ålder -.02 -.05 .02 .02 -.11 Steg 3 .15 .08 Konstant 2.52*** 1.31 3.73 .60 Allmänt delande .17* .01 .32 .08 .30 Barnets ålder -.02 -.07 .04 .03 -.12 Oro för integritet -.23 -.53 .08 .15 -.21 Hänsyn .07 -.15 .29 .11 .12

(20)

Ålder

tillfrågas -.09 -.30 .11 .10 -.14

*p < .05. **p < .01. ***p < .001.

Diskussion

Syftet med denna studie var att utforska föräldrars delande om sina barn på sociala medier och undersöka om oro för integritet på nätet, hänsyn till barnets känslor och åsikt om vad som delas, barnets ålder och hur ofta föräldrarna i allmänhet delade på sociala medier hade ett inflytande på det. Det som visade sig bäst förklara föräldrarnas delande på sina barn var hur ofta föräldrarna i allmänhet delade bilder och text på sociala medier. Oro för integritet på nätet och föräldrars hänsyn till barnets känslor och åsikt var inte signifikant associerade med hur ofta text, bild eller video på barnet delades eller vilken typ av bilder som delades på barnet (huruvida deras ansikte syns eller vilka känslor de uppvisar). Föräldrar som hade yngre barn delade oftare text, bild och video på barnet på sociala medier, men de skiljde sig inte från föräldrar med äldre barn i fråga om att publicera bilder där barnets ansikte syns och känslomässigt uttryck.

Den första frågan vi undersökte var om det finns ett signifikant samband mellan oro för integritet på nätet och hur ofta och vad föräldrar delade om barn på sociala medier, men där fann vi inget samband. Många föräldrar uppger att de är oroliga för sitt barns säkerhet gällande bilder på nätet och att flera begränsar hur många bilder de lägger ut av den anledningen (Atwell m.fl., 2019). Den oro för integritet på nätet som vi mätte var inte

specifikt för sociala medier eller specifikt för barnets integritet på nätet. Det är möjligt att det finns ett samband mellan just oro för barnets integritet och hur mycket information föräldern

(21)

delar om barnet på sociala medier, men att det inte finns ett samband till generell oro för integritet på nätet. Hantering av integritet är situationsspecifik och positiv affekt kan påverka riskbedömningen i situationen, vilket skulle kunna påverka föräldrar och leda till mer delande (Kehr m.fl., 2015). Att hanteringen av integritet är situationsspecifik kan även innebära att det är viktigt att mäta oro för barnets integritet specifikt. Att oro för integritet inte hade en effekt på föräldrars delande av bilder och information om sina barn på sociala medier kan även förklaras med “privacy paradox”. Det finns flera studier som visar att det finns en “privacy paradox”, vilket innebär att oro för integritet inte påverkar användning av sociala medier (Baruh m.fl., 2017). För att bättre kunna förklara vilken process som ligger bakom hantering av integritet kan det vara nödvändigt med en mer komplex operationalisering av integritet som ett multidimensionellt koncept, och att inkludera oro, attityd, intention och beteende i modellen, som då kan göra att processen inte framstår som paradoxal (Dienlin & Trepte, 2015). Operationaliseringen vi använde för oro för integritet var kanske inte

tillräckligt komplex och dessutom så mättes inte faktorer som skulle kunna bidra till beteendet. Till skillnad mot oro för integritet som endast mäter negativa aspekter så skulle attityd mot integritet på nätet ha kunnat mäta både positiva och negativa aspekter av att vara lättsammare med integriteten för att kunna dela på nätet eller sociala medier. Trots att

resultaten från analysen inte visade att oro för integritet på nätet påverkade delande på sociala medier, så var den mest förekommande anledningen i vår studie till att inte dela om sitt barn på sociala medier att respektera och skydda barnets integritet. Detta framkom genom en kvalitativ fråga i vår undersökning där respondenterna fick besvara varför eller varför man inte valde att dela om sitt barn på sociala medier (se Bilaga 3). Dessa svar användes dock inte i någon analys på grund av att de inte besvarade någon forskningsfråga, utan fanns endast till för att kunna få en mer nyanserad idé av motivet till delandet. De till synes motsägande resultaten om att oro för integritet inte predicerar delade om sina barn men att en vanlig

(22)

anledning till att inte dela är att skydda barnets integritet kan bero på att oro för integritet inte gällde just barnet.

Den andra frågan utforskade föräldrars hänsyn till barnets känslor och åsikt i samband med delande på sina barn på nätet och mätte frågor som tagits upp som aspekter i kvalitativa studier. I Blum-Ross och Livingstones artikel (2017) belyste de att föräldrars funderingar kring hur barnet känner och kommer att känna i framtiden om det vad som delas på nätet kan inverka på föräldrarnas beslut om delande. Våra resultat visade att hänsyn till barnets känslor och åsikt inte hade en inverkan på hur ofta eller vad föräldrar delar. Vi tänkte att reflektion eller tillfrågande kring barnets åsikt borde kunna minska delande eftersom barn och

ungdomar har visats ha en generellt negativ inställning till föräldrars delande (Ouvrein & Verswijvel, 2019; Sarkadi m.fl., 2020). Resultaten från vår studie stödde dock inte det resonemanget. Funderingar och hänsyn till barnet kanske inte påverkar delandet utan det är innehållet av resonemanget hos föräldern som spelar roll för hur mycket och vad den väljer att dela. Om det finns ett samband mellan hänsyn och delande så kan det var mer komplext än ett enkelriktat samband. De föräldrar som funderar mycket på vad deras barn tycker om delandet kanske är försiktigare med att dela, men det kan även vara så att funderingar kring barnets reaktion skulle kunna förstärkas av att man delar mer medan de som delar mindre kanske inte tycker att det är en så stor fråga för att det är mindre innehåll som riskerar att skapa negativa känslor hos barnet. Operationaliseringen av hänsyn till barnets känslor och åsikt kan möjligen också förklara dess brist på signifikant samband med föräldrars delande av information om sina barn. Frågorna kanske inte lyckades mäta hänsyn till barnets känslor och åsikt tillräckligt väl och inte på ett nyanserat sätt, eftersom vi inte har använt en validerad skala går det inte att veta hur väl operationaliseringen fungerat. Hänsyn till känslor och åsikter var relaterat till barnets ålder (se Tabell 1), vilket är naturligt i aspekten att explicit fråga om lov då det inte är möjligt med allt för små barn. Att även aspekten att reflektera mer

(23)

över hur barnet känner kring ens delande var relaterat till barnets ålder, kanske berodde på inställning att äldre barn troligtvis har mer åsikter om det. Det bör dock inte glömmas bort att yngre barn också har åsikter om sin exponering och till och med var mer negativa till att bli fotograferade när de inte är med på det än äldre barn och ungdomar (Sarkadi m.fl., 2020). En aspekt av föräldrarnas hänsyn till barnets känslor och åsikt om vad som delas om dem på sociala medier var föräldrarnas åsikt om när barn ska tillfrågas om lov, vilket har tagits upp av ungdomar och kommenterats av föräldrar (Lipu & Siibak, 2019; Ouvrein & Verswijvel, 2019). Ungdomarna i Ouvrein och Verswijvels studie (2019) diskuterade när barn ska tillfrågas och ansåg att det borde vara från ungefär 13 års ålder. I vår studie fann vi att den vanligaste åsikten hos föräldrarna var att barnen ska tillfrågas redan från åldrarna 6-8 år. Vi fann inget samband i vår studie mellan hur mycket föräldrarna delar om barnet på sociala medier och deras åsikt om hur tidigt barnet ska frågas om lov. Det kan bero på att frågan handlar mer om förälderns syn på barnets förmåga att ha en åsikt om det, och att det inte nödvändigtvis påverkar hur mycket föräldrar delar om sitt barn på sociala medier eftersom det både finns föräldrar som väljer att inte dela något alls tills barnet själv kan välja och föräldrar som delar det de anser är okej fram tills att barnet kan tillfrågas. Trots att föräldrar anser att hänsyn till barnet gällande delande på sociala medier spelar roll så hittade vi inget samband mellan hänsyn och delande i studien.

Den tredje frågan gällde barnets ålder och dess koppling till föräldrars delande på sociala medier. I en tidigare studie har föräldrar nämnt att de troligtvis kommer att dela mindre om barnet när barnet blir äldre (Blum-Ross & Livingstone, 2017). I vår studie framgick det av regressionsanalyserna att föräldrar faktiskt delar mindre ofta på äldre barn, men barnets ålder förklarade inte vilken typ av bilder som delas (huruvida barnets ansikte syns eller vilka känslor som uttrycks). Korrelationsanalysen (se Tabell 1) visade dock inte på ett signifikant samband mellan barnets ålder och föräldrars delande, vilket kan tyda på att den

(24)

signifikanta koefficienten i regressionsanalysen är ett resultat av de andra variablerna som också användes som prediktorer och därför är ett “falskt” samband. Om sambandet inte är falskt och det faktiskt är så att föräldrar med yngre barn oftare delar text, bilder, och video på dem på sociala medier kan det finnas flera förklaringar. Att föräldrar med yngre barn oftare delade bilder och information på sina barn skulle kunna ha med synen på barns autonomi att göra. Det är möjligt att äldre barn ses som mer självständiga och inte är lika nära kopplat till föräldrarnas identitet utan mer är en egen person. Det är även möjligt att äldre barn ber sina föräldrar att inte dela bilder eller text om dem. Med yngre barn kan föräldrar anse att det är deras val och ansvar med vad de delar på sociala medier. Det kan också vara så att när barnen blir äldre och skapar egna konton på sociala medier så blir föräldrarna mindre benägna att dela om dem (Lipu & Siibak, 2019). Att barnets ålder inte förklarar innehållet av bilder som delas i vår studie skulle kunna ha att göra med att föräldrar alltid tar hänsyn till bildernas innehåll oavsett barnets ålder. Äldre barn porträtteras på samma sätt som yngre barn i fråga om hur stor andel av bilderna deras ansikte syns och andel av bilder som de uppvisar positiva eller negativa känslor, men bilder delas mer sällan på dem.

Den fjärde och sista frågan undersökte om föräldrar som i allmänhet delar oftare på sociala medier också delar bilder och information om sitt barn på sociala medier oftare. Vårt resultat visade att en högre frekvens av allmänt delande på sociala medier är den bästa prediktorn för att föräldrar oftare delar bilder och information om sitt barn. Det kan bero på att det är samma faktorer som påverkar beteendena, som vilka sätt man föredrar att hålla kontakt på och i vilken utsträckning man erhåller positiv respons på sociala medier, eller att dela bilder på sitt barn mest handlar om en vana att använda sociala medier. Vårt resultat går att koppla till tidigare forskning som har visat att det blivit vanligare att dela bilder och information om sitt barn när det allmänna användandet av sociala media ökat (Brosch, 2016). Föräldrar som i allmänhet delar oftare på sociala medier delar även en mindre andel bilder

(25)

där barnet uppvisar positiva känslor. Det skulle kunna bero på att de som delar mycket också är mindre selektiva med vilka bilder de lägger upp på sitt barn, antingen på grund av att de inte lägger någon större vikt vid innehållet eller en strävan efter att visa upp en bredare eller mer nyanserad bild av sitt liv. Det fanns dock inget samband mellan hur ofta föräldrarna delade text och bild i allmänhet på sociala medier med hur stor andel av bilderna där barnets ansikte syntes. Då föräldrars allmänna delande mättes med hur ofta de delar men ingen fråga om innehållet är det naturligt att allmänt delande bättre förutsäger hur ofta föräldrarna delar bilder och information om sina barn än vad för sorts bilder de delar på sina barn.

Vår studie har ett antal begränsningar. Urvalet för denna studie bestod av ett bekvämlighetsurval, och eftersom rekrytering endast skett över internet kan det ha haft en inverkan på utfallet, då frågorna berör hur villig man är att uppge information på nätet. Vi riskerar då att gå miste om de personer som är mer oroliga för sin integritet på nätet. Det går inte att generalisera våra resultat till alla svenska föräldrar. Antalet personer som deltog i undersökningen var lågt och antalet svar som kunde användas för regressionsanalyserna var än mindre, eftersom det krävdes att respondenten besvarat alla frågor som ingick i analysen. De respondenter som svarade att de aldrig delar bilder uteblev ur regressionsanalyserna eftersom frågan om hänsyn till barnets känslor och åsikter gällande bilder inte var relevant för dem. Lågt antal respondenter innebär att analyserna har låg statistisk power och därmed finns risken att verkliga samband inte blir signifikanta i analyserna. Att respondenterna själva fick uppskatta sin nivå av oro och användande av sociala medier kan vara missvisande om respondenterna har under- eller överrapporterat sitt beteende för att ge ett socialt önskvärt resultat. Det finns också en risk att deltagarna har tolkat enkätfrågorna olika och för att minska den risken borde en pilotstudie med frågorna utförts innan enkäten publicerades. Eftersom vi har gjort egna tolkningar och operationaliseringar av begreppen för att undersöka föräldrarnas delande av bilder och information på sina barn och hänsyn till barnets känslor

(26)

och åsikt om delandet, finns risken att dessa variabler inte har undersökts på ett

ändamålsenligt sätt. Vi utförde inte heller någon analys för validiteten i mätinstrumenten. Sammanfattningsvis ligger studiens begränsningar i att deltagarna var få och inte

representativa för föräldrar generellt och att mätinstrumentens validitet inte kan garanteras. “Sharenting” är inte ett så utforskat område och där i ligger både utmaningar med vår studie men även dess styrkor. I denna studie har en kvantitativ forskningsansats tillämpats för att undersöka föräldrars delande av bilder på sina barn på sociala medier, föräldrars allmänna delande och oro för integritet på nätet, föräldrars hänsyn till barnets känslor och åsikt, och hur barnets ålder kan spela roll i hur föräldrar hanterar sina sociala medier. Med hjälp av en kvantitativ ansats har vi hittat samband mellan olika faktorer som kan förklara föräldrars delande av information om sina barn på sociala medier. Vi ger en explorativ bild av hur olika aspekter för att undersöka hur föräldrars delande av bilder och information om sina barn på sociala medier kan fungera och vad som saknas för att få fram ett tydligare resultat. Det är ett steg på vägen mot att utveckla synen på föräldrars delande om sina barn på nätet. Även om vi inte hittade så många samband så har vi samtidigt visat på att det finns associationer mellan faktorer som kan inverka på fenomenet “sharenting”, så som att barnets ålder är associerat med hur stor hänsyn föräldrar tar till deras känslor och åsikt. Även om inga resultat uppdagades för oro för integritet på nätet i denna studie, så har en validerad skala använts (Buchanan m.fl., 2006). Styrkorna i vår studie ligger främst i att ha gjort en kvantitativ undersökning inom ett ännu inte så beforskat område.

Det finns många frågor om hur och vad föräldrar delar om sina barn på sociala medier kvar men vi belyser några aspekter av det. Föräldrars val av hur mycket de delar om sina barn är komplicerat, och påverkas av fler faktorer än deras oro för integritet på nätet och hänsyn till barnets känslor och åsikt, även om de är viktiga beståndsdelar i hur föräldrar resonerar kring sitt delande på sociala medier. I en öppen fråga i vår enkät om varför föräldrarna väljer

(27)

att dela eller inte dela bilder och information på sitt barn på sociala medier (se Bilaga 3) framkom det att en vanlig anledning var för att familj och vänner som bor långt bort, eller som man av olika anledningar inte kan träffa ofta, ska kunna få ta del av barnets liv. En del föräldrar svarade att de väljer att dela så lite som möjligt om sina barn för att det ska vara upp till barnen själva att välja det, men det vanligaste är att dela mindre på de äldre barnen som är de som har en större förmåga att påverka delande och att förstå konsekvenserna. Det kan vara på grund av ungdomarnas uttalade åsikter och preferens som det delas mindre om

ungdomarna. I framtida studier vore det intressant att undersöka dessa aspekter närmare och att skapa ett koncept för föräldrars delande om sina barn på sociala medier som tar hänsyn till flera faktorer. Det vore intressant att ta reda på hur föräldrar gör avvägningar mellan olika aspekter av “sharenting” och andra perspektiv som barnets rätt till privatliv och dess säkerhet, och om det uppfattas som ett etiskt dilemma.

(28)

Referenser

Ammari, T., Kumar, P., Lampe, C. & Schoenebeck, S. (2015). Managing children’s online identities: How parents decide what to disclose about their children online. CHI, s. 1895–1904. https://doi.org/10.1145/2702123.2702325

Atwell, G. J., Kicova, E., Vagner, L. & Miklencicova, R. (2019). Parental engagement with social media platforms: Digital mothering, children’s online privacy, and the sense of disempowerment in the technology-integrated society. Journal of Research in Gender Studies, 9(2), s. 44-49. https://doi.org/10.22381/JRGS9220193

Baruh, L., Secinti, E. & Cemalcilar, Z. (2017). Online privacy concerns and privacy

management: A meta-analytical review. Journal of communication, 67(1), s. 26-53. https://doi.org/10.1111/jcom.12276

Blum-Ross, A. & Livingstone, S. (2017). “Sharenting,” parent blogging, and the boundaries of the digital self. Popular Communication, 15(2), s. 110-125.

https://doi.org/10.1080/15405702.2016.1223300

Branje, S. (2018). Development of parent-adolescent relationship: Conflict interactions as a mechanism of change. Child Development Perspectives, 12(3), s. 171-176. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1111/cdep.12278

Brosch, A. (2016). When the child is born into the Internet: Sharenting as a growing trend among parents on Facebook. The New Educational Review, 43(1), s. 225–235. https://doi.org/10.15804/tner.2016.43.1.19

Buchanan, T., Paine, C., Joinson, A. N. & Reips, U-D. (2006). Development of measures of online privacy concern and protection for use on the Internet. Journal of the American Society for Information Science and Technology, 58(2) s.157-165.

(29)

Chalklen, C. & Anderson, H. (2017). Mothering on facebook: Exploring the privacy/openness paradox. Social Media Society, 3(2).

https://doi.org/10.1177/2056305117707187

Dienlin, T. & Trepte, S. (2015). Is the privacy paradox a relic of the past? An in-depth analysis of privacy attitudes and privacy behaviors. European journal of social psychology, 45(3), s. 285-297.https://doi.org/10.1002/ejsp.2049

Duggan, M., Lenhart, A., Lampe, C. & Ellison, N. B. (2015). Parents and social media (202.419.4372). Hämtad (20201208) från Pew Research Center:

https://www.pewresearch.org/internet/2015/07/16/introduction-24/

Fox, A. K. & Hoy, M. G. (2019). Smart devices, smart decisions? Implications of parents’ sharenting for children’s online privacy: An investigation of mothers. Journal of Public Policy & Marketing, 38(4), s. 414-432.

https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1177/0743915619858290

Förenta nationernas barnfond. (u.å.) Barnkonventionen. Hämtad 2020-11-05, från https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#hela-texten

Kehr, F., Kowatsch, T., Wentzel, D. & Fleisch, E. (2015). Blissfully ignorant: The effects of general privacy concerns, general institutional trust, and affect in the privacy calculus. Information Systems Journal, 25(6), s. 607-635. https://doi.org/10.1111/isj.12062 Kopecky, K., Szotkowski, R., Aznar-Diáz, I. & Romero-Rodríguez, J-M. (2020). The

phenomenon of sharenting and its risks in the online environment. Experiences from Czech Republic and Spain. Children and Youth Services, 110, 104812.

https://doi.org/10.1016/j.childyouth.2020.104812

Lipu, M. & Siibak, A. (2019). ‘Take it down!’: Estonian parents’ and pre-teens’ opinions and experiences with sharenting. Media International Australia Incorporation Culture & Policy, 170(1), s. 57-67. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1177/1329878X19828366

(30)

Marasli, M., Suhendan, E., Yilmazturk, N. H. & Cok, F. (2016). Parents’ shares on social networking sites about their children: Sharenting. The Anthropologist, 24(2), s. 399– 406. https://doi.org/10.1080/09720073.2016.11892031

Ouvrein, G. & Verswijvel, K. (2019). Sharenting: Parental adoration or public humiliation? A focus group study on adolescents’ experiences with sharenting against the background of their own impression management. Children and Youth Services Review, 99, s. 319–327. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1016/j.childyouth.2019.02.011

Regeringen. (2020, 1 januari). Idag blir barnkonventionen svensk lag. Hämtad 2020-11-08, från

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/01/idag-blir-barnkonventionen-svensk-lag/

Sarkadi, A., Dahlberg, A., Fängström, K. & Warner, G. (2020). Children want parents to ask for permission before ‘sharenting’. Journal of Paediatrics and Child Health, 56(6), s. 981-983. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1111/jpc.14945

Siibak, A. & Traks, K. (2019). The dark sides of sharenting. Catalan Journal of Communication & Cultural Studies, 11(1), s. 115-121.

https://doi.org/10.1386/cjcs.11.1.115_1

Souris, R. N. (2018). Parents, privacy, and facebook: legal and social responses to the problem of “over-sharing”. I A. E. Cudd & M. C. Navin (Red.), Core Concepts and Contemporary Issues in Privacy (Vol.8, s. 175-188). Cham: Springer International Publishing. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1007/978-3-319-74639-5_12

Van Dijck, J. (2013). The culture of connectivity: A critical history of social media. New York: Oxford University Press.

Verswijvel, K., Walrave, M., Hardies, K. & Heirman, W. (2019). Sharenting, is it a good thing or a bad thing? Understanding how adolescents think and feel about sharenting

(31)

on social network sites. Children and Youth Services Review, 104, 104401. https://doi.org/10.1016/j.childyouth.2019.104401

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 2020-11-25 från:

(32)

Bilagor Bilaga 1 - Missivbrev.

Hej!

Vi heter Tea Jerlström och Matilda Lundborg och vi skriver just nu vår c-uppsats inom psykologi vid Örebro universitet. Denna studie syftar till att undersöka föräldrars delande av bilder och text på sina barn på sociala medier. Specifikt kommer vi att undersöka vad det är som gör att föräldrar skiljer sig i hur mycket de delar och vad de delar på sociala medier.

Ditt deltagande är helt frivilligt och du kan välja att avbryta enkäten när du önskar. Svaren som mottages kommer inte att användas till något annat ändamål än till just denna studie, och ingen utomstående kommer kunna ta del av informationen som samlas in. Eftersom enkäten besvaras anonymt så kommer inga enskilda individer kunna utläsas i resultatet.

Enkäten tar ca 10 minuter att genomföra, och vi är väldigt tacksamma om du är intresserad av att delta! Genom att kryssa i rutan nedan samtycker du att delta i studien.

Skulle frågor uppstå under enkäten så är du välkommen att kontakta oss. Ansvariga för studien:

Tea Jerlström: tea.h.jerlstrom@gmail.com Matilda Lundborg: matilda.l@hotmail.se

(33)

Bilaga 2 - Kontaktinformation till stödlinjer.

Kom ihåg att ditt deltagande är helt anonymt, och frågorna i denna studie endast syftar till att besvara undersökningens syfte och inte för att påpeka rätt eller fel hos dig som respondent och förälder. Om funderingar eller negativa känslor uppstått som du vill prata om med någon finns det stödlinjer att tillgå.

BRIS vuxentelefon om barn. Ring 077-150 50 50. Alla vardagar 9.00-12.00.

https://www.bris.se/for-barn-och-unga/logga-in/?ReturnUrl=%2ffor-vuxna-om-barn%2fbris-vuxentelefon-om-barn%2f

Jourhavande medmänniska. Ring 08-702 16 802. Alla dagar 21.00-06.00. Chatt finns tillgänglig på söndagar 21.00-24.00. Mer information finns på https://www.jourhavande-medmanniska.se/

Jourhavande präst tar emot telefonsamtal alla dagar mellan kl. 17.00-06.00. Ring 112 och fråga efter jourhavande präst. Prästerna har tystnadsplikt. Samtalet är gratis och syns inte på din telefonräkning. Chatta anonymt med jourhavande präst alla kvällar i veckan kl. 20-24.

https://www.svenskakyrkan.se/jourhavandeprast

Skulle frågor uppstå under enkäten så är du välkommen att kontakta oss.

Ansvariga för studien:

Tea Jerlström: tea.h.jerlstrom@gmail.com

Matilda Lundborg: matilda.l@hotmail.se

(34)

Bilaga 3 - Enkät.

Demografi

1. Hur gammal är du? Skriv åldern med siffror. Fritt svar.

2. Vad är ditt kön? Man - Kvinna - Annat

3. Vilken är din högsta avslutade utbildningsnivå?

Inte fullföljt grundskola - Grundskola - Gymnasieutbildning - Högskola/Universitet - Forskarutbildning

4. Vilken är din nuvarande sysselsättning?

Anställd på heltid - Anställd på deltid - Föräldraledig (heltid) - Studerande - Arbetslös - Sjukskriven - Annat

5. Vilken av följande beskriver bäst ditt civilstånd? Singel - Särbo - Sambo - Gift

6. Jag har 1 eller flera barn under 18 år. Ja - Nej

7. Hur gammalt är ditt yngsta barn? Skriv åldern med siffror. Om ditt barn är yngre än 1 år, skriv 0.

Fritt svar.

8. Vilket kön har ditt yngsta barn? Kille - Tjej - Annat

(35)

Vissa frågor nedan handlar om onlinmeddelanden. Med onlinmeddelanden menas: e-post, SMS och andra chatt- och meddelande-funktioner på olika appar och hemsidor som t.ex. Facebook Messenger, Whatsapp, Instagrams meddelandefunktion osv.

1 I allmänhet, hur orolig är du för din integritet när du använder internet? För följande frågor ange hur orolig du är:

2 Att organisationer på internet inte (alltid) är de som de påstår sig vara?

3 Att du blir ombedd att uppge för mycket personlig information när du registrerar dig eller handlar på nätet?

4 För identitetsstöld på nätet?

5 Att personer på nätet inte är de som de utger sig för att vara? 6 Att information om dig kan hittas på en gammal dator?

7 Över vem som kan komma åt dina medicinska journaler elektroniskt?

8 Att personer du inte känner får personlig information om dig från dina internetaktiviteter? 9 Att någon obehörig ska få tillgång till ditt bankkortsnummer om du använder ditt bankkort för att handla online?

10 Att en felaktig summa kommer dras från ditt kort om du använder ditt bankkort för att köpa något på internet?

11 Att ett online-meddelande som du skickar kan läsas av någon annan än den du skickade det till?

12 Att ett online-meddelande som du skickar till någon felaktigt kan vidarebefordras till andra?

13 Att ett online-meddelande du skickar till någon kan skrivas ut på en plats där andra kan se det?

(36)

15 Att online-meddelanden du får inte är från de som de utger sig för att vara?

16 Att ett online-meddelande som innehåller en till synes legitim internetadress kan vara försök till bedrägeri?

1 (Inte alls orolig) 2 3 4 5 (Väldigt orolig)

Aktivitet på sociala medier

Om du har fler än ett barn så tänk på ditt yngsta barn när du svarar på resterande frågor.

1. Hur ofta lägger du upp text/bilder på sociala media? 2. Hur ofta läser/surfar du på sociala media?

3. Hur ofta delar du text som handlar om ditt barn på sociala medier? 4. Hur ofta delar du bilder på ditt barn på sociala medier?

5. Hur ofta delar du videor på ditt barn på sociala medier?

Aldrig - Någon gång i månaden - Någon gång i veckan - Flera gånger i veckan - Varje dag - Flera gånger om dagen

(om “aldrig” så skickas respondenten till fråga 4 under “Ditt barns åsikt om vad som delas”.)

5. Hur ofta syns ditt barns ansikte på de bilder du lägger ut? Aldrig - Ibland - Oftast - Alltid

6. Hur ofta ser ditt barn ut att vara glad eller nöjd på de bilder du lägger ut? Aldrig - Ibland - Oftast - Alltid

7. Hur ofta ser ditt barn ut att vara sur, ledsen eller arg på de bilder du lägger ut? Aldrig - Ibland - Oftast - Alltid

(37)

där ditt barn nämns?

Aldrig - Ibland - Oftast - Alltid

9. Hur ofta lägger du upp en text om en jobbig eller utmanande situation där ditt barn nämns? Aldrig - Ibland - Oftast - Alltid

10. Ungefär hur många likes/gillningar får du på dina inlägg på ditt barn? 0-9 10-29 30-49 50-99 100-149 150+

11. Har du offentliga konton på de sociala medier där du publicerar? (Alltså att vem som helst kan se ditt innehåll.)

Ja - Inte på alla - Nej

12. Hur många följare har du? Skriv svaret med siffror. (Utgå från den sociala plattformen där du oftast publicerar om ditt barn.)

0-9 10-29 30-49 50-99 100-149 150+

Ditt barns åsikt om vad som delas

(38)

frågor som handlar om hur barnets åsikt vägs in i vad som publiceras. Vi vill återigen påminna dig som svarar att frågorna inte är till för att påpeka rätt eller fel hos dig som förälder, utan är endast för studiens syfte.

1. Hur ofta frågar du om lov från ditt barn innan du lägger upp en bild? Aldrig - Ibland - Oftast - Alltid

(om aldrig: varför?barnets ålder - föräldrarnas rätt/omdöme - annat?) 2. Hur ofta lägger du upp en bild på ditt barn även om barnet inte vill det? Aldrig - Ibland - Oftast - Alltid

3. Hur ofta reflekterar du över hur ditt barn känner kring de bilder du lägger ut på hen? Aldrig - Ibland - Oftast - Alltid

4. Från vilken ålder tycker du att föräldrar borde fråga sina barn om tillåtelse för att lägga ut bilder på dem på sociala media?

0-2 3-5 6-8 9-11 12-14 15-17 18+

Aldrig: Jag har eller kommer inte lägga ut bilder på mitt barn.

Aldrig: Jag tycker inte att jag behöver fråga om lov att lägga ut bilder på mitt barn. Aldrig: Fritt svar.

Vad är den främsta anledningen till att du valt att dela eller att inte dela bilder/information på ditt barn på sociala medier?