MASTERUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP AKADEMIN FÖR BIBLIOTEK, INFORMATION, PEDAGOGIK OCH IT
En fallstudie om ungdomars integritet på folkbibliotek
Motsättningen mellan rutiner och lagar med hänsyn till barns rättigheter
JOHANNA EKBERG
© Johanna Ekberg
Mångfaldigande och spridande av innehållet i denna uppsats – helt eller delvis – är förbjudet utan medgivande.
Svensk titel: En fallstudie om ungdomars integritet på
folkbibliotek: Motsättningen mellan rutiner och lagar med hänsyn till barns rättigheter
Engelsk titel: A case study regarding the privacy of teenagers at public library: The tension between working routines and laws regarding children's rights
Författare: Johanna Ekberg
Illustration: Klara Silvemark, med tillstånd.
Färdigställt: 2020
Abstract: Since January 2020, The Convention of the Rights of the Child (CRC) has been implemented in Swedish legislation. This has raised an awareness of children’s rights at public libraries. This thesis is a case study focused on the dilemma between children’s rights to privacy and parent’s authority of minor. The case study involves two libraries in a suburban area of the City of Gothenburg. It also involves several
perspectives: interviews were carried out with librarians, the head of the library and teenagers. This study fills the gap in previous research of how libraries respect teenagers rights to freedom of information and secrecy regarding book loans, and if the library routines are in line with their rights, and this time from the teenager’s perspective. The study further explores the power perspective regarding library routines of teenager’s book loan, and the development psychology perspective of the
consequences if mentioned rights are overruled. The study showed that the library chief and the librarians are aware of the discrepancy between the children’s rights, parents’ authority, and library routines. There is an absence of distinct guidelines for the librarians on how to cope with the caregiver’s demands to get insight in minor’s library records to not overrule CRC and other applicable legislations, such as libraries obligation to protect library users’ informational privacy. The teenagers argued for the importance of privacy during their adolescence but said that previous library routines for book loans do not affect their literature choice. Still, some of them seems affected by their parent’s insight in their records, even if they do not notice the power impact themselves.
Nyckelord: Boklån, folkbibliotek, integritet, maktperspektiv,
Innehållsförteckning
1. Inledning...1
1.1 Problemformulering...3
1.2 Syfte och frågeställning...4
1.3 Avgränsningar...4
1.4 Definitioner av centrala begrepp...5
2. Bakgrund...8
2.1 Lagar, rättigheter och riktlinjer...8
2.2 Boklån på bibliotek...11
2.3 Låneregler på folkbibliotek i Göteborg...13
2.4 Implementering av Barnkonventionen...15
2.5 Dataskyddsförordningen...16
3. Tidigare litteratur och forskning...18
3.1 Tidigare forskning om barns rättigheter...18
3.2 Tidigare forskning om ungas integritet på bibliotek...18
4. Teoretiskt ramverk...21
4.1 Foucaults maktteori...21
4.2 Socioemotionell utveckling...22
5. Metod...25
5.1 Fallstudie...25
5.2 Urval av respondenter...27
5.3 Förstudie med bibliotekarier...28
5.4 Steg 1 – Intervju med ungdomar...28
5.5 Steg 2 – E-postkonversation med bibliotekschefer i andra delar av Sverige...30
5.6 Steg 3 – Intervju med bibliotekschef...30
5.7 Analysmetod...30
6. Resultat...32
6.1 Förstudie med bibliotekarier...32
6.2 Steg 1 – Ungdomar...34
6.3 Steg 2 – Bibliotekschefer i andra delar av landet...38
6.4 Steg 3 – Bibliotekschefen i stadsdelen...39
7. Analys och diskussion...41
7.1 Analys...41
7.2 Diskussion...46
8. Slutsatser...52
8.1 Förslag på fortsatt forskning...54
9. Sammanfattning...55
10. Källförteckning...56 Bilaga 1 Intervjuguider...
a) Intervjuguide bibliotekarier – fokusgrupp...
b) Intervjuguide ungdomar – intervjuer...
c) Intervjuguide bibliotekschefer i andra delar av Sverige –
mejlkonversation...
d) Intervjuguide bibliotekschef – intervju...
1. Inledning
Hur folkbiblioteken hanterar frågan om barn och ungdomars rättigheter är av stor relevans nu när FN:s konvention om barnets rättigheter
(Barnkonventionen) blev lagstadgad 1 januari 2020 (Regeringskansliet, 2020). I Barnkonventionen står bland annat skrivet om barns rätt till informationsfrihet och ett okränkt privatliv (Unicef, u.å.)
FN:s deklaration om mänskliga rättigheter uttrycker alla människors rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet, och människans rätt att söka och ta emot information (Förenta Nationerna, 2008). Människan har rätt till
informationsfrihet, och det är betydande att både vuxna och ungdomar får möjlighet att tillgå information (IFLA, 2019; McMenemy, Poulter, & Burton, 2007; Unicef, u.å.) I bibliotekslagen (2013:801) står det att folkbiblioteken ska vara tillgängliga för alla och främja läsning och tillgång till litteratur med särskilt fokus på unga. Ungas informationsfrihet är en av de centrala frågor som folkbiblioteken arbetar med genom att införskaffa och tillhandahålla information till barn och unga (IFLA, 2019).
Ett av folkbibliotekens uppdrag är att bidra med ett utbud av litteratur och tjänster sådant att barns behov av utbildning, information och välmående tillgodoses, och barnbibliotekarien har en viktig roll i främjandet av barns läs- och skrivkunnighet (IFLA, 2019). Barn skall kunna lita på att
biblioteken finns där med sina resurser och tjänster när behov uppstår (IFLA, 2019). Biblioteken spelar dessutom en viktig roll när det gäller bibehållandet av det demokratiska samhället genom att: ”erbjuda barnet ett brett och varierat utbud av kunskap, idéer och uppfattningar.” (IFLA, 2019, s. 5).
En ytterligare viktig aspekt för ett demokratiskt samhälle är att individer har rätt till sekretess på delar av sitt liv. Utan integritetsskydd är det inte möjligt för individer att aktivt delta i ett demokratiskt samhälle och våga motsätta sig majoriteten (Lever, 2016). Den lag som reglerar sekretess när det gäller boklån på svenska bibliotek är offentlighets- och sekretesslagen (OSL, 2009:400). I enlighet med OSL har alla låntagare rätt till sekretess på sina boklån om det inte ter sig uppenbart att låntagaren lider men av att uppgifter delges obehöriga. Som obehöriga räknas även familjemedlemmar.
För att uppfylla barns rättigheter till informationsfrihet enligt
Barnkonventionen behövs platser såsom folkbiblioteken. Biblioteken är idag en neutral och trygg plats för ungdomar att mötas på, en plats där de i lugn och ro kan studera, läsa böcker eller umgås. Biblioteken som plats har en viktig betydelse i den socioekonomiska hållbarheten, och påverkan på samhället ökar då biblioteken rör sig från att vara ett traditionellt bibliotek för boklån till att vara en plats för människor att mötas och stärka sitt sociala kapital (Hansson & Linder, 2019; Vårheim, Steinmo, & Ide, 2008).
Biblioteken tenderar att vara en plats där människor känner sig välkomna
och tidigare studier har visat på att de flesta besökarna är där av andra
orsaker än att låna böcker (Aabø & Audunson, 2012). Det finns människor
som besöker biblioteket flera timmar åt gången och flera dagar i veckan
(Aabø & Audunson, 2012). Valfrid Palmgren skrev i en skrift från 1911 att
hon hoppades på att folkbiblioteken skulle bli en plats där vägar korsas och
sociala interaktioner sker, och människor i olika åldrar, från olika klasser i
samhället kan mötas och interagera (Frenander & Lindberg, 2012). Valfrid Palmgrens önskan känns uppfylld, för det finns få platser i samhället idag där en så pass stor variation av invånare (ålder, etnicitet, yrkesgrupp) tillbringar tid samtidigt. Att det finns en plats där människor kan känna sig välkomna, småprata med bibliotekarierna och hälsa på andra besökare är viktigt i ett samhälle. Biblioteken tillhör alla och på biblioteken kan människor med olika förutsättningar både unga och gamla, tillgodose sina behov av information och kunskap, något som bidrar till den
socioekonomiska hållbarheten i samhället (Hansson & Linder, 2019).
Låntagares integritet på bibliotek är ett omdiskuterat ämne inom
biblioteksvetenskap sedan många decennier (Adams, 2002; McMenemy et al., 2007; Westin, 1967). Det finns två aspekter av integritet som lägger grunden för denna uppsats. Dels är det den personliga integriteten som omnämns i samband med vuxnas påverkan på ungdomars bokval i
biblioteksrummet eller i hemmet. Sedan är det informationsintegritet som i denna uppsats handlar om påverkan vid litteraturval på grund av insyn i låneregistret och den information som finns där (i.e. lista över böcker på hemlån) eller bibliotekets meddelandeutskick och den indirekta påverkan det har på ungdomar vid bokval. Att få ha ett eget privatliv med hjälp av
sekretess för att skydda sin integritet anses vara särskilt betydande för ungdomar i deras socioemotionella utveckling då de ska bli självständiga individer och klara övergången från barn till vuxen (Pamir, 1978).
När jag började jobba som biblioteksassistent i Göteborgs Stad fann jag en möjlig motsättning mellan ungdomars rätt till att ha sitt litteraturval i fred och den insyn nuvarande bibliotekspraxis ger målsman i sitt barns
litteraturval. Det jag reagerade starkast på var att påminnelsemeddelanden skickades till målsman och att föräldrar kunde be att få se sina barns låneregister, samtidigt som jag reflekterade tillbaka på min egen erfarenhet som tonåring och vikten av att få ha mitt läsande ifred. Det kanske är så att en del unga är trygga och starka nog i sig själva att ändå våga låna vilka böcker de vill och kan parera kommentarer från vänner eller vuxna vid bokval. Andra kan vara känsliga för minsta indikation om att den har valt en opassande bok och behovet av konfidentiell hantering kring utlån är för dessa ungdomar extra viktig.
Detta är en praxisnära uppsats inom biblioteks- och informationsvetenskap (BoI) med en flervetenskaplig utgångspunkt. Det teoretiska ramverket består av både filosofi, idéhistoria och psykologi. I bakgrunden omnämns
lagstiftning som rör sekretess och barns rättigheter, och det skall poängteras att jag inte gör anspråk på några juridiska kunskaper. Uppsatsen ämnar att bidra med forskning inom BoI-fältet med avseende på ungdomars integritet vid boklån i relation till barns rättigheter.
I Sverige är minderårigas boklån många gånger oskyddade från insyn av
föräldrar med nuvarande bibliotekspraxis trots OSL:s skrivningar om att
sekretessbelägga lån, och amerikansk forskning visar att situationen är
liknande där. Adams ( 2011) pekar på bristen av riktlinjer för bibliotekarierna
att förhålla sig till när det gäller hur mycket insyn föräldrar skall ges i sina
barns låneregister, vilket leder till att bibliotekarierna förlorar auktoritet när
de ställs mot föräldrarna i dessa frågor. Beckham ( 2011) tar upp att insyn
och påverkan från förälder hämmar barn och unga i sin läsning. Det saknas underlag i tidigare forskning om hur situationen upplevs på svenska
bibliotek, och då särskilt med fokus på ungdomarnas egna uppfattningar, vilket är något som denna studie därför försöker bidra med kunskap om. Det finns forskning som tar upp ungdomars rättigheter i relation till andra teman än just informationsfrihet och integritet på bibliotek, men forskning om ungdomars rättigheter på bibliotek som har med ungdomarnas perspektiv saknas. Denna uppsats diskuterar bibliotekens praxis i relation till
rättighetsfrågor.
1.1 Problemformulering
Föräldrarna står i många fall som ansvariga för sina barns lånekort och bibliotekslån då 9 kap. 1 § i föräldrabalken (1949:381) reglerar möjligheten för minderåriga att ingå avtal som kan ge ekonomiska konsekvenser för barnet. På många folkbibliotek skickas därför påminnelser och
reservationsmeddelanden till målsmans postadress eller e-post och då ofta med titel på boken utskrivet. Då målsman står som ansvarig för barnens boklån får målsman ofta se sina barns låneregister om de frågar
bibliotekarierna efter dessa uppgifter, vilket innebär att de även på detta sätt kan tillgå information om vilka böcker deras tonåringar har under hemlån.
Det finns ett dilemma relaterat till mognad och att ingå avtal. Att tillåta en lägre åldersgräns på avtal gör att den makt föräldrar har över sina
minderåriga minskar. Det handlar om att förstå, samt bestämma, vid vilken ålder ungdomar är mogna nog att förstå konsekvenserna av sitt handlande och är redo att ta ansvar för sitt agerande och ingå avtal utan målsmans inblandning. Ålder och mognad är något som diskuteras och argumenteras kring i flertalet sammanhang utöver biblioteket där det kan vara lämpligt med en lägre åldersgräns än myndighetsåldern. Det kan handlar om att ansvara för angelägenheter av ekonomisk natur, att förstå innebörden av att delge sina personuppgifter, och att få en påföljd vid brott (SOU 2016:41, Sveriges Riksdag, 2018-a). Problematiken här ligger i att åldern då ungdomar anses mogna nog att ansvara för sitt lånekort riskerar att ligga högre än den ålder då målsmans insyn i deras låneregister kan uppfattas integritetskränkande. Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen, 2018:1197) betonar ungas rätt till informationsfrihet, integritet och privatliv. För vissa ungdomar kan föräldrars insyn medföra en indirekt begränsning vid litteraturval och på så vis hämma deras tillgång till information.
I IFLA:s etiska regler för bibliotekarier och andra informationsspecialister finns en riktlinje som sätter fingret på det dilemma som finns på
folkbibliotek i Göteborg och i många andra städer i dag, att barns rättigheter sätts mot vuxnas ansvar över minderårig: ”Bibliotekarier och andra
informationsspecialister respekterar skyddet av minderåriga utan att detta
inverkar på vuxnas rätt till information.” (IFLA, 2012, s. 3). Det kan finnas
ett behov att ge vårdnadshavare insyn i sina barns låneregister då de står som
ansvariga för kortet och behöver kunna undvika ekonomiska konsekvenser
genom att ha kontroll på de lån som görs med kortet. Samtidigt är det viktigt
för ungdomar att veta att deras boklån hålls sekretessbelagda för att värna
integriteten och undvika att de blir begränsade i sin informationsinhämtning
på grund av föräldrars möjlighet till insyn. En konsekvens utav bibliotekets praktik blir ett möjliggörande av det maktförhållande som ofta uppstår mellan vuxna och barn. Uppsatsen tar avstamp i den motsättning som finns mellan nuvarande arbetsrutiner som berör minderåriga låntagare på
folkbibliotek och barns rättigheter vid boklån.
1.2 Syfte och frågeställning
Det finns tidigare forskning som visar att bibliotekarier är medvetna om att brister i bibliotekens arbetsförfarande i relation till barns rättigheter, men det saknas tidigare forskning inom biblioteks- och informationsvetenskap som visar på om det finns ungdomar som uppfattar situationen med nuvarande praxis och lånerutiner på folkbibliotek som integritetskränkande eller på andra sätt begränsande vid val av litteratur. Därför är syftet med denna uppsats att diskutera den motsättning som finns mellan bibliotekens arbetsrutiner och ungdomars rätt till informationsfrihet, sekretess och
integritet vid boklån. Fokus ligger på att åskådliggöra biblioteksanställda och särskilt ungdomars uppfattningar om minderårigas rätt till personlig
integritet och informationsintegritet i relation till målsmans myndighet över den minderårige.
Utifrån problemformulering och syfte har följande forskningsfrågor formulerats:
• Hur uppfattar biblioteksanställda och ungdomar att bibliotekets rutiner vid boklån tillgodoser ungdomars rättigheter till
informationsfrihet och sekretess?
• Hur kan folkbibliotekens rutiner vid ungdomars boklån tolkas ur ett maktperspektiv?
• Hur kan de konsekvenser som följer av att ungdomars rättigheter begränsas, förstås ur ett utvecklingspsykologiskt perspektiv?
1.3 Avgränsningar
Denna uppsats avgränsar sig till de uppfattningar som barn-och
ungdomsbibliotekarier, ungdomar och bibliotekschefen har i frågan om barns rättigheter på bibliotek i relation till bibliotekets rutiner och riktlinjer vid boklån till minderåriga. Den påverkan som vänner och samhället har på ungdomar vid val och ickeval av litteratur kommer inte att vara i fokus i denna uppsats, och inte heller föräldrars uppfattningar om ungdomars integritet på folkbibliotek. Däremot kommer påverkan från lärare vid bokval att lyftas eftersom skolans påverkan berördes av de intervjuade
bibliotekarierna.
Arbetet är utfört som fallstudie med fokus på två folkbibliotek inom samma
stadsdel i Göteborgs stad och de rutiner och låneregler som finns där. Några
av de rutiner och praxis som nyttjas på bibliotek i andra delar av Sverige
kommer att tas upp som jämförelse. Arbetet fokuserar på ungdomar mellan femton och arton år. Denna begränsning är gjord från inrådan från barn- och ungdomsbibliotekarierna i förstudien för att det i framförallt övre tonåren känns ytterst angeläget att ungdomar får ha sitt litteraturval och läsande i fred från förälder eller målsman.
I denna uppsats är fokus på fysiska boklån, någon hänsyn till, eller reflektion kring, lån av e-böcker eller andra medier som finns till utlån på bibliotek finns inte.
1.4 Definitioner av centrala begrepp
I detta avsnitt beskrivs bakgrunden och betydelsen av begrepp som är centrala i uppsatsen och förekommer bland annat i forskningsfrågorna. Först presenteras vad jag menar med begreppen barn, ungdomar och tonåringar, sedan presenteras begreppet integritet, då både personlig integritet och informationsintegritet och sedan sekretess. Det kommer att framgå vilken tolkning av begreppen som kommer att användas vidare i uppsatsen.
Barn, ungdomar och tonåringar
I denna uppsats förekommer begreppen barn, ungdomar och tonåringar. I Barnkonventionen används begreppet barn om alla minderåriga individer. I denna uppsats kommer begreppet barn användas i samband med att
Barnkonventionen eller IFLA diskuterar barns rättigheter och åsyftar då alla minderåriga, men särskilt de i övre tonåren som närmar sig myndighetsålder, vilka är i fokus i denna uppsats. Begreppet barn används även när jag vill påtala de yngre barnen som inte kan ingå i begreppet ungdom, ett exempel på ordföljd som används för att förtydliga att det omfattar alla minderåriga både de yngre och de äldre barnen är: ”barn och unga”.
Ungdom är ett begrepp som är vedertaget svårdefinierat för vilken ålder som hamnar inom begreppet och det har förändras med tiden. Ungdomar kommer vara det begrepp som förekommer mest frekvent i uppsatsen och syftar då på barn i åldrarna femton till arton år, ibland även något yngre.
Begreppet tonåring förekommer istället för ungdom i meningar där ordet målsman finns då det fungerar språkligt bättre tillsammans, men åsyftar precis som ungdomar på barn i femton till arton års ålder, och ibland även något yngre barn.
Integritet
Integritet kommer från det latinska ordet inteʹgritas
som kommer ur ordet iʹnteger som betyder orörd, hel, fullständig, oförvitlig, hederlig (“Integritet,”
u.å.). Begreppet kan delas in i dels individens fysiska integritet och dels den psykiska integriteten. Med den fysiska integriteten avser en individs kropp, medan den psykiska integriteten syftar på individens värderingar,
föreställningar, önskningar, åsikter, trosföreställningar och mentala liv (Kommittén om genetisk integritet, 2004). Begreppet integritet är förknippat med en individs värde och värdighet och rätten till varje människas
ostridbara egenvärde, vilket ligger till grund för människans naturliga
rättigheter (Kommittén om genetisk integritet, 2004; Statens Medicinsk- Etiska Råd, u.å.).
Begreppet integritet kommer användas vid två åtskilda sammanhang i denna uppsats. Det är dels integritet på biblioteket och i hemmet med närvaro av förälder eller annan vuxen och då åsyftas den personliga integriteten, sedan är det informationsintegritet som åsyftar de situationer där ungdomar påverkas vid bokval på grund av vetskapen om att deras föräldrar kan ges insyn i deras låneregister eller få meddelandeutskick från biblioteken med boktitlar.
Begreppet personlig integritet betyder okränkbarhet och syftar till rätten att inte få vare sin fysiska eller psykiska integritet kränkt (Statens Medicinsk- Etiska Råd, u.å.). Begreppet personlig integritet är svårt att definiera på grund av att det är föränderligt över tid då det beror av flera olika faktorer och att rätten till den personliga sfären aldrig är absolut (Delbetänkande av Integritetskommittén, 2016). I departementspromemorian Skyddet för enskilda personers privatliv – En studie (Okänd, 1994) står det:
Det är svårt att ge ett sådant begrepp en tydligare avgränsning än att det innefattar vad som normalt framstår som angeläget att värna om för att den enskilde skall vara tillförsäkrad en rimlig, fredad, privat zon. (s. 9)
Detta citat uttrycker snårigheten i att få till en precis definition av begreppet integritet och tydliggör dessutom begreppets innebörd på ett enkelt sätt. I uppsatsen kommer begreppet personlig integritet användas när det handlar om ungas bokval i biblioteksrummet eller förvaring av böcker i hemmet.
Som en effekt av den snabba digitala utveckling som skett under de senaste decennierna har integritet och personuppgifter blivit mer och mer
sammankopplat och har även fått ett eget begrepp: informationsintegritet (eng: information privacy) (Rønn & Søe, 2019). Informationsintegritet beskrivs ofta som en individs rätt att ha kontroll på lagrandet och spridandet av sina egna personuppgifter då det kan anses vara av intresse för
utomstående (Rønn & Søe, 2019). I denna uppsats används just nämnda tolkning av begreppet informationsintegritet när det handlar om insyn i låneregister eller meddelandeutskick från biblioteket.
Sekretess
Begreppet sekretess kommer från det latinska ordet secreʹtus som betyder hemlig. I Nationalencyklopedin är betydelsen av sekretess: hemlighållande och undantag från offentlighet (“Sekretess,” u.å.). Begreppet används framförallt inom svensk lag och regleras i tryckfrihetsförordningen där det står att allmänna handlingar skall vara offentliga, dock med flertalet undantag med hänsyn till allmänna och enskilda intressen.
I OSL har de en angiven betydelse för ordet sekretess i 3 kap. 1 §: ”Ett
förbud att röja en uppgift, vare sig det sker muntligen, genom utlämnande av
en allmän handling eller på något annat sätt.” Sekretess innebär alltså ett
förbud om att delge information till utomstående. Denna uppsats utgår från
OSL´s tolkning av begreppet.
2. Bakgrund
Denna bakgrund ger en inblick i nuvarande rutiner och praxis på
folkbibliotek i Göteborg, tillsammans med de lagar och rättigheter rörande ungas rätt till informationsfrihet, ett privatliv, samt låntagares rätt till sekretess vid boklån, Bakgrunden är indelad i sex delar, där 2.1 tar upp lagar, rättigheter och riktlinjer, vilka rör allas rätt till information, låntagares rätt till integritet och konfidentialitet, 2.2 behandlar boklån på bibliotek och tar upp låneavtal, avgifter, lånehistorik och låneregister, avsnitt 2.3 låneregler och utlåningsrutiner för folkbiblioteken i Göteborg, 2.4 implementering av Barnkonventionen, och 2.5 dataskyddsförordningen.
2.1 Lagar, rättigheter och riktlinjer
Nedan omnämns de policydokument, lagar och riktlinjer som berör unga låntagares integritet på bibliotek, det är bland annat FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (2018:1197), hädanefter kallad Barnkonventionen i denna uppsats,
Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Under detta kapitel ligger även IFLA:s riktlinjer för folkbiblioteksservice för barn och unga 0 – 18 år, och IFLA:s etiska regler för bibliotekarier och andra informationsspecialister.
Allas rätt till information
Alla människor har rätt att söka och ta del av information. I FN:s deklaration om mänskliga rättigheter står alla människors rätt till åsiktsfrihet och
yttrandefrihet, och människans rätt att ”söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser”
(Unicef, u.å. Artikel 19). Det står skrivet i Barnkonventionen i artikel 13 att:
Barnet ska ha rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att oberoende av territoriella gränser söka, ta emot och sprida information och tankar av alla slag, i tal, skrift eller tryck, i konstnärlig form eller genom annat uttrycksmedel som barnet väljer. (Unicef, u.å. Artikel 13)
Denna artikel betonar barnets rätt att ta del av information oavsett
omständigheter, och i dokumentet IFLA:s riktlinjer för folkbiblioteksservice för barn och unga 0 – 18 år är det första målet för folkbiblioteken: ”Att underlätta alla barns rätt till information, litteracitet, kulturell utveckling, livslångt lärande och kreativa fritidsaktiviteter” (IFLA, 2019, s. 6).
Implementerat på bibliotek kan en tolkning av denna mening innebära att
alla låntagare, oavsett ålder, har rätt att ta del av den information som
biblioteken tillhandahåller och få hjälp med att hitta den information de
söker. Sedan finns artikel 12 i barnkonventionen som åsyftar barns rätt att
uttrycka sina åsikter i de frågor som rör barnet:
Konventionsstaterna ska tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. (Unicef, u.å. Artikel 12)
Vid tillämpning av artikel 12 på bibliotek kan det tolkas som att barn har rätt att själva bestämma vilken bok de ska låna utan påverkan från andra
personer, såsom vänner, lärare eller förälder, när de är mogna att göra det.
I bibliotekslag (2013:801) 2 § står att: ”Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning.” Biblioteken skall alltså enligt bibliotekslagen bidra till ett demokratiskt samhälle genom att erbjuda fri tillgång till kunskap och allas rätt till en egen åsikt. Vidare i bibliotekslagen står det i 7 § att folkbibliotek skall främja läsning och tillgång till litteratur, och i 8 § står att särskilt fokus skall ägnas barn och unga och se till att det finns litteratur utifrån deras behov och förutsättningar.
Låntagares rätt till sekretess och personlig integritet
Att ha rätt till sin personliga integritet och sekretess vid lån på bibliotek kan styrkas av flera olika dokument och lagar. Det kan dels styrkas med artikel 16 i Barnkonventionen som åberopar barns rätt till ett privatliv:
Inget barn får utsättas för godtyckliga eller olagliga ingripanden i sitt privat- och familjeliv, sitt hem eller sin korrespondens och inte heller för olagliga angrepp på sin heder och sitt anseende.
(Unicef, u.å. Artikel 16)
Med privatliv kan syftas på rätten att få ha saker i fred från andra människor, även sina föräldrar. Vidare står det i offentlighets- och sekretesslag (OSL, 2009:400), kapitel 40:
Sekretess gäller i biblioteksverksamhet för uppgift i register om en enskilds lån, reservation eller annan form av beställning och för uppgift om en enskilds användning av informationsteknik, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon närstående lider men. (3 §)
Denna paragraf klargör att låntagares låneregister och reservationer skall hållas privata om det inte är uppenbart att ingen tar skada av att uppgifter delges en annan person.
Det står i OSL kap. 12 att även minderåriga omfattas av 3 § gentemot sina
vårdnadshavare i de fall den minderårige skulle lida men av att uppgifter
delgavs:
Sekretess till skydd för en enskild gäller, om den enskilde är underårig, även i förhållande till dennes vårdnadshavare.
Sekretessen gäller dock inte i förhållande till vårdnadshavaren i den utsträckning denne enligt 6 kap. 11 § föräldrabalken har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör den underåriges personliga angelägenheter, såvida inte: 1. det kan antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren, eller, 2. det annars anges i denna lag. (3 §)
Om ungdomen kan lida av att uppgifter från deras låneregister lämnas ut till målsman skall de inte lämnas ut i enlighet med OSL. Det är alltså en fråga om fall till fall om uppgifter ska lämnas ut eller inte till vårdnadshavare.
Riktlinjer enligt IFLA
Som hjälp att omsätta lagtexter och regleringar till praxis har IFLA har utformat ett förslag på riktlinjer som skall fungera som underlag för
bibliotekarier och informationsspecialister i deras arbete och för utformning av regler på sitt bibliotek: IFLA:s etiska regler för bibliotekarier och andra informationsspecialister (IFLA, 2012). De tre första kapitlen i dokumentet tas upp i denna uppsats då de omnämner allas rätt till information,
minderårigas rättigheter och sekretess på biblioteken.
Kapitel ett heter Tillgång till information, vilket poängterar vikten av att alla människor skall få tillgång till information. Detta genom att bibliotekarier skall motsätta sig censur, hålla eventuella kostnader nere för att undvika att stänga människor ute, marknadsföra och offentliggöra samlingar, och marknadsföra bibliotekstjänster. Det andra området är Ansvar gentemot enskilda personer och samhället och fokuserar på att alla människor skall ha rätt till att ta del av bibliotekets tjänster och känna sig inkluderade i
bibliotekets arbete. Det handlar om att respektera landets språkliga
minoriteter, presentera information på ett sådant sätt att alla kan tillgå den, bistå användare i informationssökning, och öka läskunnigheten. Sedan står det: ”Bibliotekarier och andra informationsspecialister respekterar skyddet av minderåriga utan att detta inverkar på vuxnas rätt till information.”
(IFLA, 2012, s. 3). Denna mening poängterar vikten av att skydda minderårigas rätt till sekretess och informationsintegritet på bibliotek samtidigt som bibliotekarierna måste förhålla sig till de vuxnas rätt till information då de står som ansvariga för lånekortet och vill undvika
ekonomiska konsekvenser. Kapitlet som följer heter Integritet, sekretess och insyn och handlar om att respektera den personliga integriteten, skydda personuppgifter, använda sig av offentlighetsprincipen, och att: ”Relationen mellan biblioteket och användaren kännetecknas av konfidentialitet och bibliotekarier och andra informationsspecialister vidtar lämpliga åtgärder för att se till att uppgifter inte får spridning utanför den ursprungliga
transaktionen.” (IFLA, 2012, s. 3). Detta är en mening som betonar att
uppgifter om låntagares boklån inte skall spridas till obehöriga. Det finns fall
då intresseavvägningar måste göras och ett exempel är när inkasso eller
kronofogden behöver kontaktas för att kräva in en skuld en låntagare försatt
sig i till biblioteket vid förlust av media.
2.2 Boklån på bibliotek
Boklån är bibliotekens centrala uppgift, både traditionellt sett och i samtiden.
Boklånet består av tre delar; låneavtalet, lånevillkoren som även kallas lånereglerna, samt lånekortet (Broms, 2017). Låneavtalet är det avtal som förbinder individen till biblioteken och gör dem till låntagare. Lånereglerna radar upp de regler och villkor som måste följas av låntagaren då den nyttjar bibliotekets förmåner. Lånekortet är den handling som används för att utnyttja avtalet. Låneavtalet och lånereglerna är ofta sammanskrivna på en och samma blankett som skrivs under för att ingå avtalet och då även acceptera villkoren. Avtalet är ett kort standardavtal då det inte skulle fungera att förhandla med varje ny låntagare om vad som ska gälla vid just deras lån (Broms, 2017). Det är viktigt att ge en ny låntagare tid och
möjlighet att läsa igenom lånereglerna innan de ingår avtalet med biblioteket (Broms, 2017). För att vara säker på att alla nya låntagare har fått möjlighet att ta till sig och förstå lånereglerna är det lämpligt att de finns på flera olika språk och att de till barn och ungdomar förklaras muntligen.
Friheten att forma egna regler och praxis
I boken Biblioteken och juridiken (Broms, 2017) tar Susanna Broms upp de friheter som bibliotekarier har i att forma sina egna rutiner och regler. Hon skriver: ”Eftersom lagstiftning och praxis är ringa har biblioteken stort utrymme att utforma ett eget regelverk” (2017, s. 44).
Denna frihet i avsaknad av lagstiftning gör att biblioteken kan bestämma sina egna regler och förhållningssätt för till exempel lånetid och avgifter efter de behov som finns på just det biblioteket. Detta är relevant med avseende på uppsatsens ämne, att det därför finns en frihet för biblioteken att forma och anpassa lånereglerna efter de behov ungdomar har på just deras bibliotek.
Låneavtal
För att få låna böcker på bibliotek behöver individen ingå ett avtal med biblioteket och när den gör det accepterar individen de villkor och regler som finns nedskrivna för just det biblioteket. För att få ingå ett avtal krävs att du har en rättslig handlingsförmåga, alltså att du kan förstå de konsekvenser som ditt medgivande innebär och de förpliktelser som medföljer (Broms, 2017). För det mesta anses endast myndiga personer inneha rättslig handlingsförmåga, men det finns undantag (Broms, 2017).
Det finns undantag där underåriga kan ingå avtal utan målsmans samtycke.
Det handlar om situationer där barnen kan anses ha uppnått en ålder och mognad som gör dem kapabla nog att förstå de konsekvenser ett samtycke innebär (Broms, 2017; Delbetänkande av Integritetskommittén, 2016). Det innebär dock att det inte går att skicka ut kravbrev om en bok går förlorad på ett lånekort som är skapat för en underårig utan föräldrars samtycke.
För att barn och ungdomar skall få lånekort fungerar det på de flesta
bibliotek så att målsman skriver på en samtyckesblankett och tar på sig
ansvaret för de lån som görs på kortet. Det är följaktligen målsman som
ingår avtalet. Noga att påpeka är att den minderåriga ändå är den som är bunden av avtalet: ”Enligt reglerna om omyndighet blir en underårig bunden av ett avtal som denne ingår endast om avtalet godkänns av förmyndaren.”
(Broms, 2017, s. 48). För att en minderårig skall få ingå ett avtal skall samtliga vårdnadshavare skriva under och således godkänna avtalet. I de fall där det finns två vårdnadshavare som har delad vårdnad om sitt barn krävs det juridiskt riktigt båda föräldrarnas underskrift för att barnet skall få ett lånekort. Detta är komplicerat på många sätt, dels kan det vara känsligt att fråga barn om deras familjesituation och dels kan vara svårt för barnet att veta om dens föräldrar har delad vårdnad eller inte. Därför frångår många bibliotek det juridiska kravet om två underskrifter och nöjer sig med att en förälder skriver under samtyckesblanketten. Att göra på detta vis innebär ett brott mot lagen men kan anses godtyckligt okej då konsekvenserna av att frångå det avtal som ett lånekort innebär inte medför negativa konsekvenser för barnet. ”En låneförbindelse kan inte anses vara av ingripande betydelse för barnet.” (Broms, 2017, s. 53) Viktigt att påpeka är att det finns bibliotek som frångår själva samtyckesblanketten och låneavtalet för både vuxna och minderåriga och låter dem ingå låneavtal genom att skriva under på själva lånekortet (Broms, 2017). Negativa konsekvenser med detta är att vid en rättslig process är det en stor fördel för biblioteken att ha en påskriven blankett med låneavtal och att de accepterat lånevillkoren (Broms, 2017)
Avgifter
I bibliotekslagen (213:801) står det: ”På folkbiblioteken ska allmänheten avgiftsfritt få låna eller på annat sätt få tillgång till litteratur under en viss tid oavsett publiceringsform.” (9 §). Vidare står det att detta stycke inte hindrar folkbiblioteken från att ta ut en: ”avgift för de fall då låntagare inte inom avtalad tid lämnar tillbaka det som de har lånat.” (9 §). Avgifter skiljer sig oftast åt för barn och vuxna. På många bibliotek i Sverige finns det inga förseningsavgifter för minderåriga, utan bara en avgift som tillkommer om en bok försvinner eller inte återlämnas efter ett antal veckor. För vuxna däremot är det vanligt att ha en förseningsavgift som startar antingen första dagen då boken är försenad, eller efter några dagar, och det rör sig om några kronor per dag och bok. Vid förlust av ett lånat media får låntagaren betala en standardsumma, summan varierar över landet och typen av media. Det rör sig om några hundra kronor per vuxenbok. Datorspel är i regel dyrare.
Barnböcker är i regel billigare.
Sekretess – Lånehistorik och låneregister
Lånehistorik över boklån som gjorts på bibliotek i Sverige sparas inte. Det går däremot på vissa bibliotek att som låntagare själv gå in på vederbörandes biblioteks digitala plattform och ändra så att lånehistorik sparas i en lista där.
Denna historik har enbart låntagaren tillgång till.
I enlighet med OSL har låntagare rätt till sekretess vid boklån, se tidigare nämna paragraf under 2.1. I OSL står det att låntagare har rätt att ha
information om sina boklån skyddade mot intrång av obehöriga, om det inte
är tydligt att de inte skulle lida av att någon annan fick ta del av uppgifterna.
Rätten till sekretess gäller även inom familjen, då till exempel för underåriga gentemot deras föräldrar. Det står däremot i föräldrabalken kap. 6 att
föräldrar skall ge sina barn omsorg och hålla dem under uppsikt, vilket gör att föräldrar kan få tillgång till sekretessbelagda uppgifter om sina barn i detta syfte, dock inte om det skulle innebära att den minderåriga skulle lida av att uppgifter lämnades ut. Det är alltså, som tidigare nämnts, en fråga om fall till fall om uppgifter ska lämnas ut eller inte till vårdnadshavare. Det är viktigt att biblioteken har en handlingsplan för hur de skall gå till väga då målsman ber om att få tillgång till information ur deras barns låneregister (Broms, 2017). Biblioteken bör göra en övervägning i varje enskilt fall (Broms, 2017).
När en bibliotekarie eller biblioteksassistent anställs skriver de på ett kontrakt för tystnadsplikt och förbinder sig på så vis att inte röja en låntagares personuppgifter eller låneregister inför kollegor eller andra individer. Detta gör att låntagare ges konfidentialitet när de vänder sig till biblioteksanställda oavsett ärende.
Det finns undantag i sekretessen gällande låneregister vid intresseavvägning.
Det kan handla om att uppgifterna måste delges en inkassobyrå eller kronofogden på grund av ett en försenad bok blivit ett kravärende (Broms, 2017).
2.3 Låneregler på folkbibliotek i Göteborg
Här presenteras nuvarande låneregler och praxis på folkbibliotek i Göteborg.
På biblioteken i Göteborg skriver målsman under en samtyckesblankett när deras barn skaffar ett lånekort, det gäller alla individer som är under arton år, se Figur 1.
Figur 1. Samtyckesblankett för folkbibliotek i Göteborg
När målsman skriver under denna blankett tar de på sig ansvaret för sitt barns lånekort, lån som görs på kortet och medföljande avgifter som kan uppstå om en bok försvinner (Göteborgs Stad, u.å.-b). Orsaken till att barnen inte kan stå ansvariga för sitt lånekort är att minderåriga inte kan ingå i ett rättsligt bindande avtal, se 9 kap. 1 § i föräldrabalken (1949:381). Det är målsman som får meddelande om när det är dags att lämna tillbaka en bok som deras barn lånat på sitt eget kort (Göteborgs Stad, u.å.-b). Meddelandet kommer antingen som brev eller e-post, det beror på om målsman har uppgett sin e-postadress på samtyckesblanketten. Målsman kan själv lägga till så att de får meddelanden skickade på sms också, men då i kombination med brev eller e-post. I de fall då målsman har uppgett e-postadress kommer det ett påminnelsemeddelande när det är två dagar kvar till
återlämningsdatum och sedan ett nytt meddelande när boken är försenad en dag (Göteborgs Stad, u.å.-b). Se Figur 2a för ett foto på ett meddelande utskickat när det var två dagar kvar till återlämningsdatum. I de fall som målsman avstått från att uppge sin e-post kommer påminnelsemeddelandet som brev två veckor efter återlämningsdatum till postadressen, adresserat till målsman (Göteborgs Stad, u.å.-b). I meddelanden som kommer via brev eller e-post står titeln på boken utskriven, men inte i sms:et, se Figur 2a och 2b.
Figur 2. Tre exempel på meddelandeutskick från biblioteken i Göteborg till en låntagare.
Fotona visar på hur: a) ett mejlutskick kan se ut när det är två dagar kvar till
återlämningsdatum, b) ett smsutskick kan se ut angående återlämning, försening och reservation, och c) hur ett mejlutskick vid ankommen reservation kan se ut.
När en minderårig reserverar en bok och boken ställs upp på
reservationshyllan så kommer det som ett reservationsmeddelande till målsman, se Figur 2c. I brevet eller mejlet står det en anonym kod som används för att hitta boken på reservationshyllan och i mejlet står även titeln på boken utskriven. Föräldrar ges ofta insyn i sina barns låneregister, alltså att de får se vad för böcker barnet har hemma under det aktuella tillfället.
Det finns inte dokumenterat hur bibliotekarier skall gå till väga vid en förfrågan från en målsman om att få se sina barns låneregister, vilket innebär att rutinerna kring detta antagligen skiljer sig åt på kommunens bibliotek.
Viktigt att påpeka är att bibliotekspersonal inte kan se historik över lån som gjorts på en låntagares lånekort, och därför inte heller delge målsman detta.
Vad som ska noteras är att låneregler och praxis skiljer sig åt mellan
folkbibliotek i landet. Biblioteksledningen har stor frihet att själva bestämma vad för rutiner och regler de vill utöva på just sina bibliotek (Broms, 2017).
2.4 Implementering av Barnkonventionen
Skriften Löpa linan ut (Eriksson, Annika, Wennerholm, & Blomberg, 2019) är skriven för att vara till stöd för bibliotekschefer i deras arbete med att implementera FN:s konvention om barns rättigheter på alla nivåer i sin verksamhet. Ann Catrine Eriksson, en av författarna till skriften säger:
Boken ska vara ett stöd till chefen så att hen kan gå igenom hela processen, komma ut på andra sidan och faktiskt ha gjort skillnad för barn. Egentligen är det alla vuxnas ansvar att se till att barnrättskonventionen efterlevs, men på ett bibliotek är det chefens ansvar att se till att det finns en hållbar organisation kring det här arbetet. (Persson, 2019 s. 24)
Tankarna på att skriva Löpa linan ut kommer från början från en uppsats vid Högskolan i Borås med titeln Barnkonventionen - läpparnas bekännelse?
(Blomberg, Annika, & Marberg, 2012). I uppsatsen framkom det i en enkätundersökning att flertalet bibliotekschefer saknade kunskap om sitt uppdrag gällande arbete med barns rättigheter och vad det innebär. Därför påbörjades ett utvecklingsarbete vid namn Löpa linan ut – Chefsspåret där bibliotekschefer i Värmland, Västmanland, Örebro län och Östergötland deltog. Erfarenheter och kunskaper från detta arbete har legat till grund för innehållet, och mer specifikt den strategiska modell som finns i skriften Löpa linan ut vilken har skickats ut till alla folkbibliotekschefer i landet.
Barnkonventionen blev lag 1 januari 2020 och arbetet med barns rättigheter på bibliotek är därför aktuellt. Modellen i Löpa linan ut är tydlig och utgår från att läsarna inte har någon grundläggande kunskap om artiklarna i Barnkonventionen.
Modellen är uppbyggd av åtta steg och de bygger vidare på varandra. Steg ett är att veta om att Barnkonventionen finns och att du som chef är ansvarig för att implementera den i din verksamhet. Steg två är att kartlägga
situationen i din verksamhet, steg tre är att ta till sig artiklarna i
Barnkonventionen, steg fyra är en lektion i prövning av barns bästa, steg fem är att skriva en handlingsplan för implementeringen, steg sex är att
säkerställa fortbildning av medarbetarna, steg sju är att säkerställa kvalitet
och hållbarhet, och steg åtta innebär att Barnkonventionen är implementerad.
Intresset för skriften har varit stort och många bibliotek har med hjälp av den påbörjat ett gediget implementeringsarbete. Ann Catrine Eriksson, en av skriftens författare säger: ”Det känns som att det bubblar. Det händer väldigt mycket nu och det finns en hög ambitionsnivå inom biblioteksvärlden.”
(Persson, 2019 s. 24).
Ann Catrine Eriksson påtalar att vi i Sverige borde ta med barnen i processen mer och låta de komma med åsikter om förändringar oftare, istället för att ta in en vuxen som expert kan barnen själva få höras (Persson, 2019). Det står uttryckligen i ett blad med rekommendationer från Svensk biblioteksförening På barns och ungdomars villkor - Svensk Biblioteksförenings
rekommendationer för folkbibliotekens barn- och ungdomsverksamhet att barn skall få uttrycka sig och vara vägledande för verksamheten:
Barnperspektivet ska vara utgångspunkten för biblioteket. Barns och ungdomars egna behov ska vara vägledande för verksamheten. De ska kunna påverka denna och de ska erbjudas möjligheter att uttrycka sig i biblioteket. (Biblioteksförening, 1990, s. 2)
Det pågår just nu ett arbete med att implementera Barnkonventionens i alla delar av verksamheten på bibliotek runt om i Sverige, och biblioteken kan ta in barn och unga som experter inom sitt område.
2.5 Dataskyddsförordningen
Dataskyddsförordningen som på engelska heter The Data General Protection Reulation (GDPR) är en viktig förändring som genomförts för att skydda låntagares integritet i samhället och då även på biblioteken. Då denna studie behandlar personlig integritet och informationsintegritet är genomförandet av GDPR en viktig milstolpe. I dagens samhälle pågår ständigt en utveckling av informationstekniken (Alneng, 2017). Vid användningen av modern informationsteknik samlas personuppgifter in vid en mängd olika tidpunkter under en dag. De senaste decenniernas gradvisa digitalisering har gjort att man ser på behandling och insamlandet av personuppgifter på ett annat sätt än tidigare (Delbetänkande av Integritetskommittén, 2016). Förr samlades personuppgifter in på ett sätt som var uppenbart för individen att det skedde, nu vid användandet av modern informationsteknik sker insamlandet mer obemärkthet för individen då det utförs med digitala verktyg mer eller mindre automatisk (Delbetänkande av Integritetskommittén, 2016).
För att främja informationsintegritet har genomförandet av GDPR varit ett viktigt steg. Dataskyddsförordningen, eller The General Data Protection Regulation (GDPR) finns för att skydda fysiska personers rättigheter, med särskilt fokus på skydd av personuppgifter. GDPR är en europeisk
förordning, vilket innebär att skyddet är likvärdigt inom hela EU och förenklar flödet av uppgifter mellan länderna (Sveriges Riksdag, 2018-b).
GDPR ersatte 2016 (fullt ut 2018) dataskyddsdirektivet (95/46/EG) från
1995 och innebär en modernisering av regler för att vara mer tillämpbar i nuvarande digitala samhälle (Dataskyddsförordningen, u.å.). I Sverige var det personuppgiftslagen (PUL) som blev den lag som skapades ur
dataskyddsdirektivet 1995, vilken nu är ersatt med en ny lag som benämns:
Med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning
(2018:218) (Sveriges Riksdag, 2018-b). GDPR hindrar organisationer och företag att hantera och lagra personuppgifter utan samtycke från personen själv. Med personuppgifter menas uppgifter som kan knytas till en levande person. Det kan vara personnummer, namn, adress, bilder eller
ljudupptagningar, krypterade uppgifter såsom IP-nummer och cookies, men även uppgifter som krypterats som kan kopplas till en fysisk person av kompletterande uppgifter (Dataskyddsförordningen, u.å.).
På biblioteken sker insamlingen och lagringen av personuppgifter enligt de bestämmelser som finns i GDPR och skyddas därefter (Göteborgs Stad, u.å.- d). Kulturförvaltningen, som biblioteken i Göteborg ligger samlade under, har rätt att hantera personuppgifter om det finns skäl till det, till exempel vid skapandet av ett lånekort (Göteborgs Stad, u.å.-d). En låntagare har rätt att när som helst begära ut vad för personuppgifter som finns lagrade i
bibliotekenssystem och uppgifterna ska raderas då de inte längre används
(Göteborgs Stad, u.å.-d).
3. Tidigare litteratur och forskning
Detta är en uppsats inom biblioteks- och informationsvetenskap som tar avstamp i forskning inom mänskliga rättigheter och specifikt ungdomars rättigheter, i kombination med integritet och sekretess på folkbibliotek. Detta kapitel tar upp tidigare forskning som har ett fokus som tangerar denna uppsats fokus. Först presenteras tidigare forskning om barns rättigheter, 3.1, och sedan ungdomars integritet vid boklån, 3.2.
3.1 Tidigare forskning om barns rättigheter
I denna uppsats handlar det om att barnet är rättighetsinnehavaren och att biblioteksledningen står som ansvariga för att tillämpa barns rättigheter i biblioteksverksamheten och de brister som eventuellt finns i tillämpningen.
Det finns en bred variation på forskning som behandlar barns rättigheter i relation till de som står ansvariga för tillämpningen av dem (eng. duty bearers), och där barnet är rättighetsinnehavaren (eng. right holders). Det finns forskning som tar upp brister i uppfyllandet av barns rättigheter i olika situationer, såsom barns rätt till kärlek och välmående, och forskning som behandlar barns mer basala behov såsom mat och vård (Ferracioli, 2014;
Lawrence, Chan, & Goodman, 2008; van Rensburg & Guman, u.å.; Spronk, 2011). Det finns även flertalet artiklar som behandlar informationsintegritet, men då inte i samband med bibliotek. Det är svårt att hitta forskning som tangerar det ämne som denna studie inriktar sig mot, vilket är barns rätt till informationsintegritet och personlig integritet, alternativt barns rättigheter på bibliotek.
3.2 Tidigare forskning om ungas integritet på bibliotek
Det finns en del tidigare amerikansk forskning som tar upp liknande problem och ser liknande motsättningar mellan biblioteksrutiner och ungas rättigheter som denna fallstudie har i fokus. Dels finns det forskning som tar upp att ungdomar påverkas av bristande sekretesskydd gentemot föräldrar vid boklån. Dels finns det forskning som fokuserar på bristen på riktlinjer för bibliotekarier att följa vid hantering av ungdomars låneregister. Ungdomars rätt till integritet har varit upp till diskussion sedan länge inom
biblioteksvärlden. I en åsiktsartikel från 1991 (Hildebrand, 1991) tar författaren upp att ungas rätt till integritet inte bejakas lika starkt som de vuxnas. Författaren argumenterar för att biblioteken skall tillgodose ungas informationsbehov och ge dem likvärdig konfidentialitet vid boklån som vuxna har.
Ungdomar påverkas av sina föräldrar vid val av litteratur och deras läsning
kan hämmas av att en vuxen har kontroll över vad de lånat för böcker
(Beckham, 2011). Beckman talar om lagarna i North Carolina, USA, att en
förälder kan om den önskar få se sitt barns lista över utlånade böcker och att
barnet inte har något rättsligt integritetsskydd.
If a parent or guardian wishes to see the record of what his or her child has checked out, the child has no legal protection under privacy rights. A public library could adopt the stance of requiring a subpoena for all records requests, (...) Requiring a subpoena to see a minor’s circulation records would, at best, be a stall tactic since parental rights and not the rights of an underage child would control. (Beckham, 2011, s. 51)
Ett sätt för biblioteken i USA att frångå föräldrarnas lagliga rätt att se sina barns låneregister är att införa ett krav på att föräldrarna måste ha med sig en stämningsansökan för att få se sitt minderåriga barns låneregister. Vidare beskriver Beckham om olika strategier som kan användas för att skapa en god läsfrämjande miljö för unga låntagare och undvika att de hämmas vid boklån. Det som tas upp är alla exempel från skolbibliotek där läraren är med i biblioteket och påverkar eleven och bibliotekarien kan försöka påverka läraren till att låta eleverna välja en bok fritt som de vill läsa istället för att de ska läsa en gemensam i klassen, och låta eleven välja fler än en bok så eleven kan hitta en de fastnar för, samt låta eleven pröva sig fram och läsa böcker på olika språkliga nivåer. Beckham avslutar med att påtala att barn ska ges frihet att låna och läsa vad för böcker de vill för att bevara läslusten hos dem:
To promote and/or preserve the innate, personal joy of reading, children should have the freedom of access all day to a wide variety of books. They ought to be able to self-select, self-check out, and then have in their possession the tangible expression of beautiful words and/or pictures they can read on their own or with adults. (….) The temporary possession of a self- selected book is part of the pleasure found in the freedom to read.
(Beckham, 2011, s. 54)
Bibliotekspersonal på skolbibliotek och folkbibliotek runt om i USA intervjuades om deras perspektiv på vilka integritetsproblem som finns och hur de påverkar ungdomar, samt hur bibliotekspersonalen jobbar med minderårigas rätt till integritet (Adams, 2002). Carrie Gardner, en
biblioteksservicekoordinator på ett bibliotek i Pennsylvania tog upp vikten av att ungdomar ska kunna söka information utan att bli övervakade eller på något annat sätt begränsade i sitt sökande:
Often, if young people do not think their information requests and information-gathering activities are going to be kept private, they won´t ask for the information. They would rather suffer the consequences of not knowing. (Adams, 2002, s. 44)
