Tommy Helgesson, Anders Lycken
Blånadsskador på virke upparbetat
med skördare med
slirskydds-försedda matarhjul av gummi
Blue Stain Damage to Timber
Felled by Harvester with
Non-skid Rubber Feed Rolls
Trätek
Tommy H e l g e s s o n A n d e r s L y c k e n
B L Ä N A D S S K A D O R PA V I R K E UPPARBETAT MED SKORDARE MED 5 L I R S K Y D D S F Ö R S E D D A MATARHJUL AV GUMMI
Blue Stain Damage to Timber Felled by Harvester With
Non-Skid Rubber Feed Rolls
TräteknikCentrum R a p p o r t I 8801001 N y c k e l o r d
blue stain
damage
feed rolls
harvesting
lumber value
S t o c k h o l m j a n u a r i 1988Rapporter från TräteknikCentrum är kompletta sammanställningar av forskningsresultat eller översikter, utvecklingar och studier. Publicerade rapporter betecknas med I eller P och numreras tillsammans med alla utgåvor från Träteknik-Centrum i löpande följd.
Rapporter kan som regel beställas kostnadsfritt i ett exemplar av medlemsföretag. Ytterligare be-ställda exemplar faktureras.
Citat tillätes om källan anges.
Reports issued hy the Swedish Institute for Wood Technology Research comprise complete accounts for research results, or summaries, surveys and stu-dies. Published reports bear the designation I or P and are numbered in consecutive order together with all the other publications from the Institute.
Member companies may generally order one copy of any report free of charge. A charge will be made for any further copies ordered.
Extracts from the text may be reproduced provided the source is acknowledged.
TräteknikCentrum betjänar de fem industrigre-narna sågverk, trämanufaktur (snickeri-, trähus-, möbel- och övrig träbearbetande industri), träfi-berskivor, spånskivor och plywood. Ett avtal om forskning och utveckling mellan industrin och Styrelsen för Teknisk Utveckling (STU) utgör grunden för verksamheten som utförs med egna. samverkande och externa resurser. Träteknik-Centrum har forskningsenheter, förutom i Stock-holm, även i Jönköping och Skellefteå.
The Swedish Institute for Wood Technology Re-search serves the five branches of the industry: saw-mills, manufacturing (joinery, wooden houses, fur-niture and other woodworking plants), fibre board, particle board and plywood. A research and deve-lopment agreement between the industry and the Swedish National Board for Technical Development (STU) forms the basis for the Institute's activities. The Institute utilises its own resources as well as those of its collaborators and other outside bodies. Apart from Stockholm, research units are also located in Jönköping and Skellefteå.
I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G
S i d
FÖRORD 3 SAMMANFATTNING 4
BAKGRUND OCH SYFTE 5
BLÄNAD 6 UPPLÄGGNING OCH OMFATTNING 7
L a g r i n g s p l a t s e r 7 U p p a r b e t n i n g s m e t o d e r 8 L a g r i n g 8 Försöksmaterial 9 P r o v t a g n i n g 9 VÄRDEMINSKNING 11 RESULTAT 12 D i a m e t e r , b a r k a v s k a v , b a r k t j o c k l e k , d e n s i - 12 t e t o c h f u k t k v o t Blånad 13 V i r k e u p p l a g t på försommaren 13 " " " sensommaren 14 Väderobservationer 16 REFERAT AV TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR 17
R a p p o r t / I / . Blånadsskador på m a s k i n e l l t 17 k v i s t a t v i r k e R a p p o r t fl/, Blånadsskador på m a s k i n e l l t 17 k v i s t a t v i r k e , sommarhalvåret 1974 R a p p o r t /Yl/. Blånadsskador på m a s k i n e l l t 18 k v i s t a t t i m m e r - En u t r e d n i n g om i n v e r k a n d e f a k t o r e r SLUTSATSER 19 KOMMENTARER 22 LITTERATUR 24 SUMMARY 25
FÖRORD
VI v i l l t a c k a de p e r s o n e r o c h företag som g j o r t d e t möjligt a t t genomföra denna undersökning. S p e c i e l l t v i l l v i n'amna SÄBIs j u b i l e u m s f o n d , S t o r a Skog, Domänverket, A n d e r s s o n s sågverk i B o r g s t e n a och G e i j e r s sågverk i Långasjö.
SAMMANFATTNING
Den m a s k i n e l l a a v v e r k n i n g e n o c h u p p a r b e t n i n g e n av stammar o r s a k a r o f t a s k a d o r på t i m r e t . Skadorna o r s a k a s främst av m a t a r a n o r d n i n g a r n a o c h k v i s t k n i v a r n a . M a t a r a n o r d n i n g a r n a g e r b a r k p e r f o r e r i n g a r o c h m e k a n i s k a s k a d o r i v e -den, s k d u b b s k a d o r , medan k v i s t k n i v a r n a o r s a k a r större e l l e r m i n d r e y t o r av b a r k a v s k a v . Dessutom t i l l k o m m e r s k a d o r v i d h a n t e r i n g o c h s k o t n i n g . Dessa s k a d o r är en inkörsport för blånadssvampsporer v i d o s k y d d a d l a g r i n g av t i m -mer u n d e r sommarhalvåret.
De f l e s t a moderna skördare o c h p r o c e s s o r e r k a n u t r u s t a s med m a s s i v a gummir u l l a gummir e l l e gummir l u f t f y l l d a gummidäck, o f t a s t fögummirsedda med k e d j o gummir som s l i gummir -s k y d d , i-stället för med dubbför-sedda m e t a l l r u l l a r , -s k p i g g v a l -s a r . S y f t e t med undersökningen v a r a t t s t u d e r a blånadssvamparnas tillväxt på t i m m e r som u p p a r b e t a t s med skördare u t r u s t a d e med slirskyddsförsedda m a t a r -r u l l a -r av gummi, v i d o s k y d d a d l a g -r i n g unde-r somma-rhalvå-ret.
Försöksvirket, bestående av t a l l s t o c k a r , som u p p a r b e t a t s a n t i n g e n m o t o r -m a n u e l l t , -med engreppsskördare e l l e r -med tvågreppsskördare, l a d e s u t på 7 o l i k a p l a t s e r . Utläggningen skedde d e l s på försommaren, d e l s på sensommaren 1987. På försommaren l a d e s d e s s u t o m e t t m i n d r e p a r t i g r a n s t o c k a r u t . V i r k e t undersöktes e f t e r 4 v e c k o r o c h e f t e r 9 v e c k o r . V i d k o n t r o l l e r n a mättes blå-n a d s s k a d o r blå-n a , s blå-n i t t d i a m e t e r blå-n , b a r k t j o c k l e k e blå-n o c h b a r k a v s k a v e t . N e d k l a s s blå-n i blå-n g skedde då inträngningsdjupet på någon blånadsfläck översteg 10 % av m i n i m i -d i a m e t e r n på s t o c k e n .
S a m t l i g a m a s k i n e r utom en hade k e d j o r som s l i r s k y d d medan en hade dubbade g u m m i h j u l . På försommaren l a d e s e n d a s t m a s k i n u p p a r b e t a t v i r k e u t . D e t t a v i r k e hade e f t e r 4 v e c k o r i n g a s k a d o r som föranledde n e d k l a s s n i n g . E f t e r 9 v e c k o r v a r dock v i r k e t rejält a n g r i p e t . N e d k l a s s n i n g s a n d e l e n för t a l l p a r t i e r n a v a r i m e d e l t a l 82 %. D e t g e r en värdeminskning på i m e d e l t a l 28 %, se f i g u r 7. För g r a n b l e v r e s u l t a t e t bättre: 10 % b l e v n e d k l a s s a t , v i l k e t g e r en värde-m i n s k n i n g på 2 %.
Det m a s k i n u p p a r b e t a d e v i r k e t som l a g t s u t på sensommaren hade k l a r a t s i g sämre e f t e r 4 v e c k o r . N e d k l a s s n i n g s a n d e l e n v a r i m e d e l t a l 17 % o c h värde-m i n s k n i n g e n 6 %. Det värde-m a n u e l l t u p p a r b e t a d e v i r k e t hade i n g a blånadsskador e f t e r 4 v e c k o r . E f t e r 9 v e c k o r s l a g r i n g b l e v 42 % av d e t m a s k i n k v i s t a d e o c h 18 ?o av d e t m o t o r m a n u e l I t k v i s t a d e v i r k e t n e d k l a s s a t . Det g e r en värdeför-l u s t på 14 r e s p e k t i v e 6 ?o, se f i g u r 7.
Det framkom a t t b a r k n i n g s g r a d e n är av r i n g a b e t y d e l s e för blånadsutveck-l i n g e n . D e t som b e t y d e r något är om b a r k e n är s k a d a d e blånadsutveck-l blånadsutveck-l e r i n t e .
Dessa r e s u l t a t v i s a r a t t d e t b l i r b e t y d l i g t mer blånadsangrepp på m a s k i n -u p p a r b e t a t t i m m e r än på m o t o r m a n -u e l I t -u p p a r b e t a t , samt a t t man i n t e s k a låt a v i r k e l i g g a oskyddalåt längre låt i d an 3 b 4 v e c k o r , oberoende av a v v e r k -n i -n g s - och u p p a r b e t -n i -n g s m e t o d .
BAKGRUND OCH SYFTE
Den m a s k i n e l l a a v v e r k n i n g e n o c h u p p a r b e t n i n g e n av stammar o r s a k a r o f t a s k a dor på t i m r e t . Skadorna o r s a k a s främst av m a t a r a n o r d n i n g a r n a o c h av k v i s t -k n i v a r n a . M a t a r a n o r d n i n g a r n a o r s a -k a r b a r -k p e r f o r e r i n g a r o c h m e -k a n i s -k a s -k a d o r i v e d e n , s k d u b b s k a d o r , medan k v i s t k n i v a r n a g e r större e l l e r m i n d r e y t o r av b a r k a v s k a v . Dessutom t i l l k o m m e r s k a d o r v i d h a n t e r i n g och s k o t n i n g . Dessa s k a d o r utgör en inkörsport för blånadssvampsporer v i d o s k y d d a d l a g r i n g av t i m m e r u n d e r sommarhalvåret.
Skadorna medför, förutom a t t de g e r s p o r e r n a f r i t t tillträde t i l l v e d e n , d e s s u t o m en l o k a l u t t o r k n i n g av v i r k e t , v i l k e t i s i n t u r k a n medföra en för blånadssvamparna gynnsammare miljö än om b a r k e n b e v a r a t s i n t a k t . De f l e s t a moderna skördare o c h p r o c e s s o r e r kan u t r u s t a s med m a s s i v a gummi-r u l l a gummi-r e l l e gummi-r l u f t f y l l d a gummidäck som m a t a gummi-r a n o gummi-r d n i n g . O f t a s t ägummi-r dessa fögummi-r- för-sedda med k e d j o r som s l i r s k y d d , istället för med dubbförför-sedda m e t a l l r u l l a r , s k p i g g v a l s a r . D e t t a görs för a t t förhindra e l l e r m i n s k a d u b b s k a d o r n a . Undersökningar av d u b b s k a d e d j u p h a r utförts v i d Trätek v i d e t t f l e r t a l tillfällen. Undersökningarna v i s a r a t t d u b b s k a d o r n a h a r m i n s k a t k r a f t i g t u n d e r s e n a r e år / 5 / , / 6 / . S k a d o r n a h a r dock i n t e h e l t försvunnit.
B a r k a v s k a v o r s a k a s främst av k v i s t v e r k t y g e n , men också av a t t m a t a r v a l s a r n a s l i r a r v i d f r a m m a t n i n g av stammen. Under s a v n i n g s p e r i o d e n k a n b a r k a v s k a v e t överstiga 90 % på i n d i v i d u e l l a s t o c k a r och 50 % på e t t p a r t i .
T i d i g a r e undersökningar, / I / , / 2 / , / 1 2 / , utförda v i d Svenska Träforsknings-i n s t Träforsknings-i t u t e t s a v d e l n Träforsknings-i n g för träteknTräforsknings-ik på 1 9 7 0 - t a l e t , v Träforsknings-i s a d e b e t y d a n d e ekono-m i s k a förluster p g a blånadsutveckling i ekono-m a s k i n e l l t u p p a r b e t a t v i r k e . Se-dan 1 9 7 0 - t a l e t h a r m a t a r v a l s a r n a u t v e c k l a t s och d u b b s k a d o r n a h a r m i n s k a t från o f t a mer än 10 mm inträngning i veden t i l l i en d e l f a l l i n g e n i n -trängning a l l s . Det gör a t t t i d i g a r e undersökningar i n t e är tillämpliga på dagens m a s k i n e r .
S y f t e t med denna undersökning v a r a t t s t u d e r a blånadssvamparnas tillväxt på t i m m e r som u p p a r b e t a t s med skördare u t r u s t a d e med slirskyddsförsedda m a t a r -r u l l a -r av gummi, v i d o s k y d d a d l a g -r i n g u n d e -r somma-rhalvå-ret.
BLÄNAD
Blånad förorsakas av svampar som l e v e r på e l l e r i veden. De livnär s i g i h u v u d s a k på innehållet i cellhålrummen.
Man känner i d a g t i l l ca 100 a r t e r av blånadssvampar. Dessa svampar g e r en missfärgning av s t o c k a r o c h / e l l e r sågad v a r a . Missfärgningen kan v a r a v i t , gråbrun, blågrå, grönaktig e l l e r nästa s v a r t men k a l l a s ändå blånad. Blånaden kan i n d e l a s på b l a n d a n n a t följande sätt:
Inträngningsdjup: * Djupgående blånad * Ytblånad Spridningssätt: * Insektsblånad * L u f t b u r e n blånad U p p k o m s t p l a t s : * Stockblånad * Brädgårdsblånad
Blånaden påverkar i n t e hållfastheten hos v i r k e t i någon nämnvärd g r a d u t a n får mest b e t r a k t a s som e t t skönhetsfel. Blånaden a n g r i p e r p r a k t i s k t t a g e t e n d a s t s p l i n t v e d e n och h e l l r e t a l l än g r a n .
De o p t i m a l a tillväxtförhållandena för blånadssvamparna är svåra a t t ange då d e t rör s i g om så många a r t e r . I s t o r t s e t t k a n man säga a t t f u k t k v o t e n måste överstiga fibermättnadspunkten men u n d e r s t i g a ca 100 %. Den övre gränsen för tillväxt sätts o f t a t i l l ca 130 %. Det o p t i m a l a t e m p e r a t u r -i n t e r v a l l e t l -i g g e r m e l l a n 22 och 28 °C, medan -i n t e r v a l l e t för t-illväxt l i g g e r m e l l a n - 3 och 40 "C
UPPLÄGGNING OCH OMFATTNING V i v i l l e utröna b e t y d e l s e n av följande p a r a m e t r a r v i d l a g r i n g av t i m m e r på o s k y d d a d p l a t s u n d e r sommarhalvåret. * A v v e r k n i n g s t i d * L a g r i n g s p l a t s * U p p a r b e t n i n g s m e t o d * L a g r i n g s t i d För a t t göra d e t v a l d e v i a t t :
* k o n t r o l l e r a t i m m e r som a v v e r k a t s både på för- och på sensommaren, * l a g r a t i m r e t på o l i k a p l a t s e r i l a n d e t ,
* s t u d e r a t i m m e r som u p p a r b e t a t s både m o t o r m a n u e l l t o c h med e n g r e p p s - och tvågreppsskördare, * undersöka t i m r e t e f t e r f y r a v e c k o r o c h e f t e r n i o v e c k o r e f t e r a v v e r k -n i -n g e -n . L a g r i n g s p l a t s e r För a t t få e n s p r i d n i n g i väderleksförhållandena o c h få tillgång t i l l o l i k a m a s k i n t y p e r , v a l d e v i a t t lägga upp v i r k e på e t t a n t a l o l i k a p l a t s e r , se k a r t a f i g u r 1 . Myrbo Attsjö Långasten B o r g s t e n a Älvkarleby Gårdskär Långasjö F i g u r 1 . K a r t a över uppläggningsplatser
U p p a r b e t n i n g s m e t o d e r
E f t e r s o m d e t är en v i s s s k i l l n a d m e l l a n e n g r e p p s - o c h tvågreppsskördare v a d gäller v i r k e s h a n t e r i n g och s k a d e b i l d , v a l d e v i a t t t a med m a s k i n e r från båda k a t e g o r i e r n a , samt, som en r e f e r e n s på två o r t e r , m o t o r m a n u e l l t u p p a r b e -t a -t -t i m m e r .
De u p p a r b e t n i n g s m e t o d e r och m a s k i n e r som användes v a r : Tvågreppsskördare
* R o t t n e Snoken 780 med l u f t g u m m i h j u l (Långasten).
* Valmet 902 med m a s s i v a g u m m i h j u l ( M y r b o , Älvkarlebey och B o r g s t e n a ) . Engreppsskördare
* Vimek G30 med m a s s i v a g u m m i h j u l (Attsjö). * Valmet 935 med m a s s i v a g u m m i h j u l ( B o r g s t e n a ) .
* Valmet 948 " " " (Myrbo o c h Gårdskär). M o t o r m a n u e l l t
* Älvkarleby och Gårdskär.
S a m t l i g a m a s k i n e r , utom Vimek G30, v a r u t r u s t a d e med k e d j o r som s l i r s k y d d . Vimek G30 hade dubbade g u m m i h j u l . M a t a r h j u l o c h k e d j o r v a r av s t a n d a r d m o -d e l l o c h n o r m a l t s l i t n a .
De m a s k i n e r som använts v a l d e s e n d a s t med avseende på u p p a r b e t n i n g s m e t o d . R e s u l t a t e n kan i n t e s e s som t e s t r e s u l t a t för r e s p e k t i v e m a s k i n m o d e l l då p r o v n i n g s m e t o d i k e n i n t e v a r u t f o r m a d för d e t t a .
L a g r i n g
T i m r e t i M y r b o , Attsjö, Långasten och B o r g s t e n a u p p a r b e t a d e s i s l u t e t av maj e l l e r i början av j u n i . T i m r e t i Älvkarleby, Gårdskär och Långasjö upp-a r b e t upp-a d e s i m i t t e n e l l e r s l u t e t upp-av upp-a u g u s t i . Uppläggning i vältupp-a skedde supp-am- sam-ma dag e l l e r dagen e f t e r . Runt p r o v v i r k e t l a d e s s k y d d s v i r k e för a t t bygga upp t r a v e n t i l l 1,0 - 1,5 m höjd och 3-6 m längd, se f i g u r 2.
' ' v
S k y d d a v i r k e P r o v v i r k e S k y d d s v i r k e
F i g u r 2. P r o v v i r k e t u p p l a g t i välta.
L a g r i n g s t i d e n f r a m t i l l d e t första kontrolltillfället v a r f y r a v e c k o r och t i l l d e t a n d r a kontrolltillfället n i o v e c k o r .
Försöksmaterial
För v a r j e u p p a r b e t n i n g s m e t o d , p l a t s o c h l a g r i n g s t i d t o g s e t t p a r t i om ca 10 t a l l s t o c k a r u t , m e l l a n - e l l e r t o p p s t o c k . M e d e l t o p p d i a m e t e r n för de o l i k a p a r t i e r n a v a r m e l l a n 13 och 25 cm. V i r k e t v a r o f t a s t så k v i s t i g t a t t d e t s k u l l e ha k l a s s a t s som k v i n t a e l l e r massaved. I Myrbo t o g s d e s s u t o m två p a r t i e r g r a n u t med V o l v o V a l m e t 902. T o t a l t a n t a l s t o c k a r v a r ca 240.
P r o v t a g n i n g
V i d undersökningen av v i r k e t kapades s t o c k a r n a ca 20 cm från t o p p e n och från r o t e n samt däremellan med jämna i n t e r v a l l , se f i g u r 3. I de f y r a s n i t t e n mättes blånadens inträngningsdjup och v i n k e l samt s n i t t e t s d i a m e -t e r . Blånadsdjupe-t och - v i n k e l n mä-t-tes genom a -t -t lägga en m a l l , r i -t a d på g e n o m s k i n l i g p l a s t f i l m , över s n i t t e t . På m a l l e n v a r r a d i e n g r a d e r a d i 5 mm i n t e r v a l l och v i n k e l n i 15° i n t e r v a l l . Blånadsfläckarna utjämnades t i l l jämna 5 mm r e s p e k t i v e 5 ° , se f i g u r 4. E n d a s t blånad med e t t inträngnings-d j u p på mer än 5 mm n o t e r a inträngnings-d e s . S n i t t inträngnings-d i a m e t e r n k l a v a inträngnings-d e s på mötaninträngnings-de k a n t . För v a r j e s t o c k u p p s k a t t a d e s b a r k n i n g s g r a d e n . Dessutom mättes b a r k t j o c k l e k e n . F u k t k v o t e n o c h d e n s i t e t e n mättes på p r o v k r o p p a r som t o g s u t v i d m a n t e l -y t a n . De vägdes, vol-ymmättes o c h t o r k a d e s i u g n . 2 0 c m • » 4 » 2 0 c m F i g u r 3. S n i t t e n s p l a c e r i n g B l å n a d s f l ä c k S t o c k k o n t u r
10
I M y r b o , Attsjö och Långasten a n l i t a d e s en e r f a r e n virkesmätare som k l a s s a -de t i m r e t utgåen-de från a t t d e t v a r o / s - k v a l i t e t från början. Hänsyn t o g s alltså e n d a s t t i l l e v e n t u e l l blånad. D e t t a k a l l a r v i för f i k t i v k l a s s n i n g . E f t e r s o m d e t framkom a t t o l i k a virkesmätare hade o l i k a bedömningsgrunder för blånadsskador, v i l k e t också t i d i g a r e r a p p o r t e r v i s a t , v a l d e v i a t t n e d -k l a s s a en s t o c -k om en blånadsfläc-ks m a x i m a l a inträngning v a r mer än 10 % av m i n i m i d i a m e t e r n ( 2 0 1/5 av r a d i e n ) . På en s t o c k med m i n i m i d i a m e t e r n 15 cm godkände v i alltså 15 mm blånadsinträngning, och på en s t o c k med 25 cm m i n i m i d i a m e t e r godkände v i 25 mm inträngning, s e f i g u r 5.
D n u p
D i a m e t e r
F i g u r 5. Bedömning av blånad.
I f i g u r 6 kan man se v a d o l i k a bedömningsgrunder g e r för två m a s k i n e r . De o l i k a m a s k i n e r n a s k u r v o r h a r o l i k a l u t n i n g o c h höjd. S p r i d n i n g e n m e l l a n m a s k i n e r n a är så s t o r a t t d e t i n t e går a t t få någon e n h e t l i g b i l d av k u r -v o r n a . N e r k l a s s a d a n d e l F i g u r 6. B e d ö m n i n g s g r u n d d j u p / r a d i e N e d k l a s s n i n g s a n d e l v i d o l i k a bedömningsgrunder. Två m a s k i n e r med o l i k a blånadsskadebild. Bedömningsgrunden " d j u p / r a d i e > 20 % g e r n e d k l a s s n i n g " v i s a s av den s t r e c k a d e l i n j e n .
11
VÄRDEMINSKNING
Värdeminskningen g r u n d a r s i g på a n t a g a n d e t a t t t a l l k v i n t a t i m m e r b e t a l a s med 66 % av o / s - p r i s e t o c h a t t g r a n k v i n t a b e t a l a s med 80 ?o av o / s - p r i s e t . Vär-d e m i n s k n i n g e n som r e Vär-d o v i s a s är Vär-den f i k t i v a värVär-deminskningen. Man utgår från a t t v i r k e t från början håller o / s - k v a l i t e t och beräknar m i n s k n i n g e n därifrån. N o r m a l t h a r man sällan e n b a r t o / s k v a l i t e t , men för a t t få e t t u t -s l a g på under-sökning-sre-sultatet och kunna jämföra r e -s u l t a t e n på e t t e n k e l t sätt m e l l a n o l i k a s t u d i e l e d v a l d e v i denna metod.
Den g e r alltså en något större värdeminskning än i d e t v e r k l i g a f a l l e t , där d e t j u a l l t i d f i n n s t i m m e r som k l a s s a s som k v i n t a av a n d r a o r s a k e r än blå-nad .
12 RESULTAT D i a m e t e r , b a r k a v s k a v , b a r k t j o c k l e k , d e n s i t e t och f u k t k v o t I t a b e l l 1 nedan v i s a s medelvärdena för d i a m e t e r , b a r k a v s k a v , b a r k t j o c k l e k , d e n s i t e t och f u k t k v o t . I t a b e l l e r n a är r e s u l t a t e n från de o l i k a kontrolltillfällena s e p a r e r a d e med bråkstreck. TABELL 1 . D i a m e t e r , b a r k a v s k a v , b a r k t j o c k l e k , d e n s i t e t och f u k t k v o t . L a g r i n g s t i d 4/9 v e c k o r . Diame-t e r cm B a r k a v -skav 0/ /O B a r k t j o c k -l e k mm D e n s i t e t g/cm^ F u k t k v o t
%
Myrbo Valmet 948 902 19/18 18/19 55/37 20/20 3,0/3,0 2,6/3,2-
-Myrbo Valmet 902 g r a n 18/18 6/6 5,0/4,6-
-Attsjö R o t t n e 780 23/23 22/21 4,4/4,9 - /O,39 - /133 Långasten Vimek G30 15/13 14/15 3,6/3,9 - /O,45 - / 91 B o r g s t e n a Valmet 935 " 902 13/13 18/19 50/45 48/44 4,4/6,2 3,8/4,4 - /O,39 - /O,40 - /132 - /134 Gårdskär Valmet 948 16/16 35/32 3,6/4,6 0,38/0,36 165/189 Älvkarleby M a n u e l l t Valmet 902 18/19 19/17 4/5 47/35 3,8/3,2 5,0/3,2 0,41/0,46 0,43/0,41 149/100 131/124 Långasjö M a n u e l l t R o t t n e EGS 20/20 18/17 5/5 26/22 7,3/7,3 2,8/3,7 0,48/0,45 0,44/0,43 94/111 118/13513
Blånad
V i r k e u p p l a g t på försommaren
På försommaren l a d e s , förutom t a l l s t o c k a r n a , två p a r t i e r g r a n u t . De v a r u p p a r b e t a d e med V a l m e t 902. I n g e t m o t o r m a n u e l l t u p p a r b e t a t t i m m e r l a d e s u t . V i d den första k o n t r o l l e n , e f t e r 4 v e c k o r , hade blånadstillväxten i n t e kom-m i t igång i någon större o kom-m f a t t n i n g . Av de undersökta 70 s t o c k a r n a v a r d e t e n d a s t två som hade u t v e c k l a t s y n l i g blånad. Den v a r dock i en så l i t e n om-f a t t n i n g a t t den i n t e om-föranledde någon n e d k l a s s n i n g av v i r k e t .
V i d den a n d r a k o n t r o l l e n , e f t e r 9 v e c k o r , hade blånadstillväxten t a g i t f a r t , och e t t s t o r t a n t a l s t o c k a r måste k l a s s a s n e d . I t a b e l l 2 nedan v i s a s medelvärdena för blånadsandel i s n i t t e t , m a x i m a l t blånadsinträngningsdjup p e r s t o c k , m a x i m a l t blånadsinträngningsdjup i förhållande t i l l r a d i e n i s n i t t e t där den h i t t a d e s samt a n d e l e n n e d k l a s s a t timmer och värdeminsk-n i värdeminsk-n g e värdeminsk-n för p a r t i e t . Se ävevärdeminsk-n f i g u r 7, 8 och 9. Med blåvärdeminsk-nadsavärdeminsk-ndel förstås för-hållandet m e l l a n blå a r e a och h e l a s n i t t e t s a r e a .
TABELL 2. Medelvärden för blånadsandel i s n i t t e t , m a x i m a l t blå-nadsinträngningsdjup p e r s t o c k , m a x i m a l t blånadsin-trängningsdjup i förhållande t i l l s n i t t r a d i e n samt an-d e l e n n e an-d k l a s s a t t i m m e r och väran-deminskning för v i r k e u p p l a g t på försommaren. K o n t r o l l e f t e r 9 v e c k o r . Blånads-a n d e l w /O Blånads-d j u p cm M a x d j u p / r a d i e n
%
N e d k l a s s -n i -n g%
Värde-m i n s k n /O Myrbo Valmet 948 " 902 7,1 2,1 2,4 1,6 37 31 100 89 34 30 Myrbo V a l m e t 902 g r a n 0,3 0,3 11 10 2 Attsjö R o t t n e 780 2,4 1,7 25 71 24 Långasten Vimek G30 10,1 1,6 42 77 26 B o r g s t e n a V a l m e t 935 " 902 4,1 1,6 1,2 1,2 34 26 85 78 29 26 Vägt medelvärde utom g r a n M a s k i n e l l t 4,4 1,5 32 82 2814
V i r k e u p p l a g t på sensommaren
Redan v i d den första k o n t r o l l e n , e f t e r 4 v e c k o r , hade blånaden börjat u t -v e c k l a s . I många a-v de " f r i k l a s s a d e " s t o c k a r n a kunde man se början t i l l ang r e p p men då så l i t e a t t d e t i n t e föranledde n e d k l a s s n i n ang e l l e r ens n o t e r a -des, e f t e r s o m inträngningsdjupet v a r m i n d r e än 5 mm.
TABELL 3. Medelvärden för blånadsandel i s n i t t e t , m a x i m a l t blå-nadsinträngningsdjup p e r s t o c k , m a x i m a l t blånadsin-trängningsdjup i förhållande t i l l s n i t t r a d i e n samt an-d e l e n n e an-d k l a s s a t t i m m e r o c h väran-deminskning för v i r k e u p p l a g t på sensommaren. K o n t r o l l e f t e r 4 v e c k o r .
Blånads- Blånads- M a x d j u p / N e d k l a s s - Värde-a n d e l d j u p r a d i e n n i n g m i n s k n /O cm 0' /O (y /O /O Gårdskär Valmet 948 0,1 0,1 4 13 4 Älvkarleby M a n u e l l t 0,1 0,1 3 0 0 V a l m e t 902 1,1 0,5 11 33 11 Långasjö M a n u e l l t 0,0 0,0 0 0 0 R o t t n e EG5 0,0 0,0 0 0 0 Vägt medelvärde M a n u e l l t 0,0 0,1 2 0 0 M a s k i n e l l t 0,3 0,2 5 17 6
15
Vid den andra k o n t r o l l e n , e f t e r 9 veckor, hade blånadstillväxten t i l l t a
-g i t . Nu var över 60 % av stockarna an-gripna t i l l mer än 5 mm d j u p . Av dem
var 33 % så skadade a t t nedklassning var nödvändig.
TABELL 4. Medelvärden för blånadsandel i s n i t t e t , maximalt
blå-nadsinträngningsdjup per s t o c k , maximalt
blånadsin-trängningsdjup i förhållande t i l l s n i t t r a d i e n samt
an-delen nedklassat timmer och värdeminskning för v i r k e
upplagt på sensommaren. K o n t r o l l e f t e r 9 veckor.
Blånads-andel
(y /OBlånads-djup
cm
Maxdjup/
r a d i e n
/ONedklass-ning
%
Värde-minskn
%
Gårdskär
Valmet 948
0,3
0,2
6
15
5
Älvkarleby
M a n u e l l t
Valmet 902
0,2
1,0
0,2
0,7
6
17
20
43
7
15
Långasjö
M a n u e l l t
Rottne EG5
0,4
3,3
0,2
1,0
4
11
17
67
6
23
Vägt medelvärde
M a n u e l l t
M a s k i n e l l t
0,3
1,4
0,2
0,6
5
12
18
42
6
14
16
Väderobservationer
SMHI har inga s t a t i o n e r p r e c i s v i d uppläggningsplatserna varför v i u t n y t t
-j a t i n f o r m a t i o n från närmast liggande s t a t i o n e r .
Vi har därför för Myrbo, Älvkarleby och Gårdskär data från Gävle; för
Attsjö, Långasten och Långasjö från Växjö och för Borgstena från Borås.
TABELL 5. Väderleksförhållandena i närheten av uppläggningsplatserna
Maj
Juni
J u l i
Aug
Sep
Ok t
Gävle
Temperatur, °C
Avv från n o r m a l t ,
"C7,7
- 1,4
11,6
- 2,7
15,8
- 1,3
12,8
- 2,8
9,9
- 1,1
Nederbörd, mm
% av normal
neder-bördsmängd
53,4
162
94,5
182
79,5
117
112,7
146
58,4
88
L u f t f u k t i g h e t , %
80
69
78
81
Växjö
Temperatur, "C
Avv från normalt.
"C9,4
+ 1,1
12,1
- 2,5
14,8
- 1,8
13,3
- 2,3
10,2
- 1,4
8,1
+ 1,3
Nederbörd, mm
% av normal
neder-bördsmängd
49,4
121,1
224
82,0
109
63,5
70
86,5
135
35,9
60
L u f t f u k t i g h e t , %
70
66
78
77
Borås
Temperatur, "C
Avv från normalt.
"C8,5
11,5
- 2,4
14,8
- 1,5
12,5
Nederbörd, mm
?o av normal
neder-bördsmängd
63,5
155,0
215
88,6
89
80,3
L u f t f u k t i g h e t , ?o
71
70
Temperaturerna har således l e g a t en bra b i t under de g e n o m s n i t t l i g a
vär-dena, medan nederbörden överstigit dessa i de f l e s t a f a l l .
17
REFERAT AV TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR
A t t jämföra erhållna r e s u l t a t med föregående undersökningars kräver en v i s s
försiktighet då mätmetoderna i v i s s mån v a r i t o l i k a .
Nedklassningsandel och därmed värdeminskning bedömdes j u t i d i g a r e
subjek-t i v subjek-t medan v i nu har subjek-t a g i subjek-t hänsyn subjek-t i l l den maximala blånadsinsubjek-trängningen i
stocken, och ställt r e s u l t a t e n i förhållande t i l l minimidiametern. V i d
nor-mal k l a s s n i n g s k u l l e man e v e n t u e l l t anse a t t man v i d inläggningen kunnat t a
hänsyn t i l l blånaden, och se t i l l a t t den i n t e hamnar i c e n t r u m u t b y t e t , och
därför i n t e klassa ner stocken.
Då de t i d i g a r e undersökningarna, / I / , /2/, /12/, i n t e utfördes under l i k a
-dana förhållanden som denna, kan man i n t e jämföra r e s u l t a t e n d i r e k t . Vissa
s l u t s a t s e r kan man dock d r a . Därför redovisas här en r e s u l t a t s a m m a n f a t t n i n g
från dessa t i d i g a r e undersökningar.
Rapport /!/; Grönlund, Wiklund. Blånadsskador på m a s k i n e l l t k v i s t a t v i r k e ,
STFI-meddelande s e r i e B nr 234, 1974
Timmer som upparbetats d e l s motormanuellt, dels med k v i s t a r e - k a p a r e , lades
upp v i d Boda Bruk i Hälsingland i j u n i 1973. Det k o n t r o l l e r a d e s v i d t r e
tillfällen, e f t e r 4,5, e f t e r 7,5 och e f t e r 10,5 veckor.
TABELL 6. Medelvärden för blånadsandel i s n i t t e t , maximalt
blå-nadsinträngningsdjup i förhållande t i l l r a d i e n ,
värde-minskning, barkavskav och f u k t k v o t . K o n t r o l l e f t e r 4,5,
7,5 och 10,5 veckor. Hämtat ur / I / .
Blånads-andel
%
Maxdjup/
r a d i e n
%
Värde-minskn
/OBarkav-skav
%
Fukt-kvot
ty /OMotormanuellt
M a s k i n e l l t
2/2/4
4/15/22
6/7/24
35/53/57
/3/12
/25/40
130
117/114/98
79/69/72
Värdeminskningen är beräknad från den u r s p r u n g l i g a k v a l i t e t e n . Man har
alltså i n t e använt f i k t i v k l a s s n i n g . I jämförelse med föreliggande
under-sökning ger d e t t a en lägre p r o c e n t s a t s på värdeminskningen.
Rapport /2/; Grönlund. Blånadsskador på m a s k i n e l l t k v i s t a t v i r k e ,
sommar-halvåret 1974, STFI-meddelande s e r i e B nr 3 1 1 , 1974
Timmer som upparbetats dels motormanuellt, d e l s m a s k i n e l l t , lades upp på
t r e ställen med o l i k a väderleksförhållanden, i Ätran i H a l l a n d , i Lingbo i
Gästrikland och i F r e d r i k s b e r g i Dalarna.
Uppläggningen skedde först i s l u t e t på a p r i l och början på maj och sedan
med jämna mellanrum fram t i l l i början på a u g u s t i 1974. L a g r i n g s t i d e n t i l l
k o n t r o l l e r n a var 2, 4 e l l e r 8 veckor för v a r j e utläggningstidpunkt.
18
Denna r a p p o r t behandlar i n t e blånadsandel e l l e r inträngningsdjup utan
endast värdeminskning. Värdeminskningen utgår från a t t t i m r e t höll
o/s-k v a l i t e t utan blånad, alltså s o/s-k f i o/s-k t i v värdeminso/s-kning.
TABELL 7. Värdeminskning. K o n t r o l l e f t e r 4/8 veckor.
Hämtat ur /2/.
V ä r d e m i n s k n i n g
Inmätt i :
M a j - j u n i
3 u l i - a u g
Sept-okt
Motormanuellt
0/0
0 /0,8
0,5/1,0
M a s k i n e l l t
0/2,5
13,5/10,5
15/17,5
Rapport /12/, Jacobsson. Blånadsskador på m a s k i n e l l t k v i s t a t timmer - En
u t r e d n i n g om inverkande f a k t o r e r , STFI-meddelande s e r i e A nr 390, 1976
Timmer som upparbetats d e l s motormanuellt, d e l s med processor, lades upp i
Vikarbyn på sensommaren 1975. Timret k o n t r o l l e r a d e s e f t e r 5 och e f t e r
8 veckor. Värdeminskningen är den f i k t i v a värdeminskningen.
TABELL 8. Barkavskav, f u k t k v o t och värdeminskning.
K o n t r o l l e f t e r 5/8 veckor.
Hämtat ur /12/.
Barkav-
F u k t k v o t
Värde-skav
/O 0/ /Ominskn
0/ /OMotormanuellt 5 137/137
0/1,1
M a s k i n e l l t 15 97/103
3,3/17,4
19
SLUTSATSER
Eftersom vädret i n t e kan påverkas lyckades v i i n t e få en "normal"
väder-s i t u a t i o n . Det innebär a t t inga alltför väder-s t o r a g e n e r e l l a väder-s l u t väder-s a t väder-s e r kan
dras.
Man kan dock dra den s l u t s a t s e n a t t 4 veckors l a g r i n g går bra i de f l e s t a
f a l l men a t t 9 veckor är för lång t i d . För a t t undvika a t t v i r k e t skadas av
blånad s k a l l man under sommarhalvåret alltså s e t i l l a t t det i n t e l i g g e r
oskyddat längre an 3 å 4 veckor e f t e r avverkning, oavsett v i l k e n
avverk-ningsmetod som använts. H e l s t ska det i n t e l i g g a oskyddat ens så länge.
Blånad kunde h i t t a s både på barkskavda ställen och där barken föreföll a t t
vara h e l . V i d närmare avsyning visade det s i g e m e l l e r t i d a t t barken hade
släppt k o n t a k t e n med veden där. Det är alltså v i k t i g t a t t barken s i t t e r
o r d e n t l i g t f a s t v i d stammen för a t t den s k a l l kunna förhindra
blånadsan-grepp. Endast l i t e n mängd blånad h i t t a d e s under i n t a k t och f a s t s i t t a n d e
bark. Den blånad som fanns där kunde o f t a s t förklaras med a t t den s p r i d i t s
längs s t o c k e n .
Maskintyperna engrepps- och tvågreppsskördare g i c k i n t e d i r e k t a t t
sär-s k i l j a vad gäller blånadsär-ssär-skador. Mekanisär-ska sär-skador i veden orsär-sakade av
ma-t a r a n o r d n i n g a r n a kunde v i d påseende knappasma-t uppma-täckas för någon maskin.
Däremot var barken o f t a p e r f o r e r a d av k e d j o r n a , v i l k e t hade t i l l följd a t t
den mycket lätt föll av v i d h a n t e r i n g .
Det är alltså i n t e enbart v i a de mekaniska skadorna i veden som blånaden
kommer i n . Den kommer också i n v i a ändytor, barkskavda p a r t i e r , k v i s t a r och
andra hål i barken.
Fuktkvoten i v i r k e t var hög. E n l i g t t i d i g a r e r a p p o r t e r växer blånadssvampar
i n t e gärna v i d f u k t k v o t e r över 130 %. Vårt r e s u l t a t a v v i k e r alltså från t i
-d i g a r e un-dersökningars.
Eftersom utgångsmaterialet i de f l e s t a f a l l var mycket k v i s t i g t , uppstod
många k v i s t n i n g s s k a d o r på s t o c k a r n a , där blånaden f i c k tillträde. På
o/s-s t o c k a r uppo/s-står i n t e l i k a många k v i o/s-s t n i n g o/s-s o/s-s k a d o r , varför de kano/s-ske o/s-s k u l l e
ha k l a r a t s i g bättre än d e t t a m a t e r i a l g j o r t .
Det f i n n s i n g e t k l a r t samband mellan å ena sidan barkavskav och å andra s i
-dan nedklassad a n d e l , blå y t a , blånadsandel, maximalt inträngningsdjup
e l l e r f u k t k v o t .
T r o t s a t t maskinerna v i d t i d i g a r e undersökningar orsakat betydande
dubbska-dor, och v i v i d denna undersökning p r a k t i s k t taget i n t e f i c k några sådana
a l l s , blev s k i l l n a d e n i värdeminskning i n t e så s t o r som man kunde förvänta
s i g , se f i g u r 7. Detta kan kanske förklaras med a t t o l i k a bedömningsgrunder
använts v i d de o l i k a undersökningarna. Den blånadsangripna ytan har dock
minskat markant i förhållande t i l l s n i t t y t a n , se f i g u r 8.
Av d e t t a kan man s l u t a s i g t i l l a t t blånaden växer mot stockens centrum när
den börjat växa. Det visade s i g a t t även e t t l i t e t hål i barken kunde
orsa-ka nedklassning av stocken p g a a t t blånaden fått tillträde.
20
Det är dock mycket svårt a t t se e v e n t u e l l blånad i en l i t e n barkskada utan
a t t såga sönder stocken, varför en sådan stock o f t a får passera en
inmät-n i inmät-n g utainmät-n inmät-n e d k l a s s inmät-n i inmät-n g . Deinmät-ninmät-na svårighet märktes särskilt på de
motorma-n u e l l t avverkade stockarmotorma-na, som j u hade motorma-nästamotorma-n i motorma-n t a k t bark, memotorma-n ämotorma-ndå
i b l a n d djupa blånadsskador, se f i g u r 9.
Gran kan l a g r a s längre än t a l l utan a t t skador uppstår. Det är dock i n t e så
a t t gran i n t e a l l s a n g r i p s , utan blånaden kommer där också, även om det t a r
l i t e längre t i d .
Man kan k o n s t a t e r a a t t de nya gummimatarvalsarna åstadkommer b e t y d l i g t
mindre och färre skador som l e d e r t i l l blånadsangrepp än de t i d i g a r e
dubba-de m e t a l l h j u l e n . Med djupa dubbhål får blånadubba-den en god s t a r t och kommer
d j u p t i n i veden. Ännu är det dock i n t e h e l t bra jämfört med den
motor-manuella upparbetningen.
o motormanuellt ur r a p p o r t /!/
X m a s k i n e l l t " " /!/
7 manuellt " " /12/
A m a s k i n e l l t " " /12/
a m a s k i n e l l t avverkat under försommaren
* manuellt " " sensommaren
+ m a s k i n e l l t " "
* Värcäeminskning
L a g r i n g s t i d , v e c k o r
21
o motormanuellt ur r a p p o r t / I /
X m a s k i n e l l t " " /
I
/
D m a s k i n e l l t avverkat under försommaren
* manuellt " " sensommaren
+ m a s k i n e l l t " " "
^5 r X Blånadsandel
6 8 10
L a g r i n g s t i d , v e c k o r
Figur 8. Blånadsangripen y t a i förhållande t i l l s n i t t a r e a n . Jämförelse
mellan o l i k a undersökningar.
60 , * Maxd j u p / r a d i e n
4 6 8 10
L a g r i n g s t i d , v e c k o r
Figur 9. Maximalt blånadsdjup i förhållande t i l l r a d i e n . Jämförelse
mellan o l i k a undersökningar.
22
KOMMENTARER
Vid genomläsning av t i d i g a r e genomförda undersökningar f i n n e r man a t t inga
förklaringar lämnats om vad som påverkar blånadsutvecklingen i oskyddat
v i r k e som l a g r a s i välta.
Vid laboratorieförsök kan man på e t t k o n t r o l l e r b a r t sätt utreda vad de
o l i k a parametrarna innebär för blånadssvamparna, men v i d fullskaleförsök
b l i r de för många och för opåverkbara för a t t g e n e r e l l a s l u t s a t s e r ska
kunna dras. Barkningsgraden t i l l exempel har i två r a p p o r t e r tillmätts s t o r
b e t y d e l s e , /I/, / 2 / , medan den i en annan r a p p o r t påstås i n t e ha någon
be-t y d e l s e /12/.
Hur de o l i k a f a k t o r e r n a påverkar varandra i fråga om lämplig miljö för
blå-nad kan man i n t e någonstans få besked om.
De f a k t o r e r som kan påverka blånaden är bland andra, utan rangordning:
1. A v v e r k n i n g s t i d p u n k t , månad, säsong.
2. A v v e r k n i n g s o r t , p l a t s i l a n d e t .
3. L a g r i n g s p l a t s , skogsbilväg/sågverk.
4. L a g r i n g s t i d , veckor.
5. Upparbetningssätt, m a s k i n e l l t / m a n u e l l t .
6. M a t a r v a l s t y p , metall/gummi, med e l l e r utan s l i r s k y d d .
7. K v i s t i g h e t .
8. Väderlek, nederbörd/temperatur/vind/sol.
9. Barkningsgrad.
10. E u k t k v o t .
11. P l a t s i vältan.
12. Vältans o r i e n t e r i n g , sydsidan t o r k a r u t mer.
13. Erodvuxet/senvuxet v i r k e .
14. B a r k t j o c k l e k .
15. I n s e k t e r .
1 våra s t u d i e r har v i räknat med f l e r a av dessa parametrar. Eör a t t kunna
bedöma värdet av dem krävs dock e t t b e t y d l i g t större m a t e r i a l än v i har
h a f t tillgång t i l l här och dessutom mer k o n t r o l l e r a d e försöksförhållanden,
där man bara v a r i e r a r en e l l e r e t t par parametrar i t a g e t .
Detta gör a t t jämförelser mellan o l i k a undersökningar som utförts v i d o l i k a
tillfällen och på o l i k a p l a t s e r med o l i k a förutsättningar i n t e kan ses som
annat än en översikt.
En y t t e r l i g a r e f a k t o r som kan påverka r e s u l t a t e t är mätmetoderna. I vår
un-dersökning har v i försökt a t t e l i m i n e r a d e t s u b j e k t i v a tyckandet v i d
bedöm-n i bedöm-n g och k l a s s bedöm-n i bedöm-n g . Vi har därför v a l t ebedöm-n bedöm-nedklssbedöm-nibedöm-ngsmetod som bygger på
förhållandet mellan blånadsdjup och minimidiameter. På d e t v i s e t s l i p p e r
man de o l i k h e t e r som f i n n s mellan o l i k a virkesmätares bedömningsgrunder vad
gäller blånadens inverkan på c e n t r u m u t b y t e t . R e s u l t a t e t b l i r därför i n t e
h e l t jämförbart med de t i d i g a r e undersökningarna, men det är det j u ändå
i n t e , eftersom man har u t n y t t j a t o l i k a virkesmätares tjänster.
23
E n l i g t Mätinstruktioner rekommenderade av Virkesmätningsrådet /13/ tilllåts
blånad t i l l e t t d j u p av 5 mm från vedytan innan nedklassning t i l l k v i n t a
sker. P r a x i s är a t t man bedömer om blånaden påverkar c e n t r u m u t b y t e t v i d en
anpassad inläggning. I undersökningen har nedklassning s k e t t om
inträngn i inträngn g s d j u p e t på inträngnågointrängn blåinträngnadsfläck i stockeinträngn överskridit 10 % av m i inträngn i m i d i a
-metern. R i k t i g h e t e n i det förfarandet kan d i s k u t e r a s . En stock med
diame-t e r n 25 cm får alldiame-tså ha en blånadsindiame-trängning på 25 mm innan nedklassning
sker. Om man lägger i n centrumpostningen e n l i g t mätinstruktionen och
tillå-ten blånad e n l i g t denna r a p p o r t får man en b i l d som i f i g u r 10. B i l d e n ser
ungefär l i k a d a n u t för a l l a d i a m e t r a r .
1 0 % a v d i a m e t e r n
Figur 10. Centrumutbytet och maximalt tillåten blånadsinträngning e n l i g t
denna r a p p o r t .
Med endast 5 mm tillåten inträngning f i n n s d e t nästan ingen r i s k för a t t
man s k a l l få blånad i c e n t r u m u t b y t e t . Med blånad tillåten i n t i l l 10 % av
diametern f i n n s det r i s k för a t t man s k a l l få hörnen blåfärgade. Med en
an-passad inläggning kan man o f t a s t lägga blånaden utanför c e n t r u m u t b y t e t , om
man vet var blånaden f i n n s . Då får det dock i n t e f i n n a s några andra f e l som
kräver anpassad inläggning, t ex krökar e l l e r s t o r a k v i s t a r .
Vi har bedömt a t t 10 % av minimidiametern är en r e a l i s t i s k nivå på tillåtet
blånadsdjup i förhållande t i l l v e r k l i g bedömning.
24
LITTERATUR
/ I / A Grönlund, M Wiklund: Blånadsskador på m a s k i n e l l t k v i s t a t v i r k e .
STFI-meddelande s e r i e B nr 234, 1974.
/2/ A Grönlund: Blånadsskador på m a s k i n e l l t k v i s t a t v i r k e , sommarhalvåret
1974. STFI-meddelande s e r i e B nr 311, 1974.
/3/ B T h u n e l l : Trä, dess byggnad och f e l a k t i g h e t e r .
Andra upplagan. B y g g s t a n d a r d i s e r i n g e n , 1952.
/4/ B Esping: Handbok i v i r k e s t o r k n i n g . STFI-meddelande s e r i e A nr 443,
1974.
/5/ R L e i t h e - E r i k s e n : Virkesskador orsakade av matarvalsar på
engrepps-skördare. TräteknikCentrum, Rapport I 8602014, 1986.
/6/ T Helgesson, R L e i t h e - E r i k s e n : V i r k e s h a n t e r i n g - t e k n i k och skador.
Studie av t r a k t o r b u r n a upparbetningsmaskiner. TräteknikCentrum,
Rapport I 8703021, 1987.
fl/ O Söderström: Oskyddad l a g r i n g av sågtimmer. En l i t t e r a t u r s t u d i e .
Sveriges L a n t b r u k s u n i v e r s i t e t , I n s t för virkeslära. Rapport n r 172,
1986.
/8/ O Söderström: Skyddad l a g r i n g av barrsåqtimmer. En
litteraturöver-s i k t . Sverigelitteraturöver-s L a n t b r u k litteraturöver-s u n i v e r litteraturöver-s i t e t , I n litteraturöver-s t för virkelitteraturöver-slära. Rapport
nr 179, 1986.
/9/ B Henningsson, H Lundström: Insektsblånadens tillväxt och dess
påver-kan av vedens vattenlägqning - Några laboratorieförsök.
SkogshÖgsko-l a n , I n s t för virkesSkogshÖgsko-lära. Rapport n r R 92, 1974.
/ l O / O C a r l i n g e t a l : Träskyddshandboken. Svensk Byggtjänst, 1984.
/ I l / S Svensson: S t u d i e r över sommaravverkning av sågtimmer.
SkogshÖqsko-l a n , I n s t för virkesSkogshÖqsko-lära, Rapport nr R 39, 1962.
/12/ SG Jacobsson: Blånadsskador på m a s k i n e l l t k v i s t a t timmer En u t r e d
-n i -n g om i-nverka-nde f a k t o r e r . STFI-meddela-nde s e r i e A -nr 390, 1976.
/13/ Virkesmätninqsrådet: Mät i n s t r u k t i o n e r rekommenderade av
Virkesmät-ningsrådet. Nr 1-87.
/14/ S o r t e r i n g av sågat v i r k e av f u r u och gran. Femte upplagan. AB Svensk
Trävarutidning, 1982.
25
SUMMARY
Machine h a r v e s t i n g and p r o c e s s i n g o f logs o f t e n damage t h e t i m b e r . The
da-mage i s o f t e n caused by t h e f e e d i n g devices and t h e l i m b i n g k n i v e s . The
feeding devices ( t h e spikes o f t h e feed r o l l s ) p e r f o r a t e t h e bark and
da-mage t h e wood mechanically, w h i l e t h e l i m b i n g knives debark s m a l l e r o r
g r e a t e r s u r f a c e s . Furthermore, h a n d l i n g and h a u l i n g may cause damage. This
gives access f o r t h e spores o f blue s t a i n f u n g i when t h e logs are s t o r e d
w i t h o u t p r o t e c t i o n d u r i n g t h e summer.
Most modern h a r v e s t e r s and processors can be eguipped w i t h s o l i d rubber
r o l l s or a i r - i n f l a t e d rubber t y r e s , o f t e n p r o v i d e d w i t h chains as non-skid
d e v i c e , i n s t e a d o f w i t h s p i k e d metal r o l l s .
The goal o f t h e i n v e s t i g a t i o n was t o study t h e growth o f blue s t a i n f u n g i
on timber t h a t had been processed by h a r v e s t e r s p r o v i d e d w i t h non-skid
rubber feed r o l l s a t u n p r o t e c t e d storage d u r i n g t h e summer.
The sample logs - pine logs - had been processed e i t h e r motor-manually,
w i t h one-grip h a r v e s t e r o r t w o - g r i p h a r v e s t e r and s t o r e d i n 7 d i f f e r e n t
p l a c e s . The l o g s were s t o r e d outdoors, s t a r t i n g p a r t l y i n t h e e a r l y summer,
p a r t l y i n t h e l a t e summer of 1987. I n t h e e a r l y summer a l s o t h e storage o f
some spruce logs was s t a r t e d . The logs were checked a f t e r 4 weeks and
9 weeks, r e s p e c t i v e l y , t o measure blue s t a i n damage, diameters o f c u t s ,
bark t h i c k n e s s and debarked areas. The l o g was degraded when t h e
penetra-t i o n o f one blue s penetra-t a i n spopenetra-t exceeded 10 % o f penetra-t h e minimum diamepenetra-ter o f penetra-t h e
l o g .
A l l machines except one had chains f o r non-skid device; one had rubber
t y r e s .
The l o g s , t h e storage o f which s t a r t e d i n t h e e a r l y summer, were a l l p r o
-cessed by machine. A f t e r 4 weeks t h i s timber had no damage t h a t c a l l e d f o r
d e g r a d a t i o n . A f t e r 9 weeks, however, t h e timber was t h o r o u g h l y a t t a c k e d .
Amongst t h e p i n e l o g s 82 % o f t h e l o g s had t o be degraded, on an average.
This means a decrease i n value o f 28 % on an average, see f i g u r e 7. For
spruce, t h e r e s u l t was b e t t e r : 10 % was degraded, a decrease i n value o f
Z /o.
The timber t h a t had been processed by machine and t h e storage o f which had
begun i n t h e l a t e summer had came o f f worse a f t e r 4 weeks. The p a r t t h a t
had t o be degraded was 17 % on an average and t h e decrease i n value was
6 %. The manually processed t i m b e r had no blue s t a i n damage a f t e r 4 weeks.
A f t e r a storage o f 9 weeks, 42 % o f t h e machine-delimbed and 18 % o f the
motor-manually delimbed logs were degraded. This means a l o s s i n value o f
14 % and 6 %, r e s p e c t i v e l y , see f i g u r 7.
The degree o f b a r k i n g proved t o be o f l i t t l e importance t o t h e development
o f blue s t a i n . What i s i m p o r t a n t i s whether t h e bark i s damaged o r n o t .
The r e s u l t s show t h a t machine-processed t i m b e r i s c o n s i d e r a b l y more exposed
t o blue s t a i n a t t a c k s than motor-manually processed timber and t h a t timber
should not l i e unprotected f o r more than 3 to 4 weeks, i r r e s p e c t i v e of
har-vesting and processing method used.
Detta digitala dokument skapades med anslag frän
Stiftelsen Nils och Dorthi
Troédssons forskningsfond
Trätel<nikCentrum
STITUTET FÖR TRATEKNISK FORSKNINGBox 5609,114 86 S T O C K H O L M Besöksadress: Drottning Kristinas väg 67 Telefon: 08-14 53 00
Telex: 14445 tratek s Telefax: 08-11 61 88 Huvudenhet med kansli
Asenvägen 9, 552 58 JÖNKÖPING Telefon: 036-12 60 41 Telefax: 036-16 87 98 ISSN 0283-4634 931 87 SKELLEFTEÅ Besöksadress: Bockholmsvägen 18 Telefon: 0910-652 00 Telefax: 0910-652 65 Telex: 65031 expolar s
