Linköpings universitet | Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Examensarbete, 30 hp | Civilekonomprogrammet - Nationalekonomi Vårterminen 2016 | LIU-IEI-FIL-A—16/02318--SE
Institutioner och hållbar
tillväxt
– En ekonometrisk studie över hur institutioner och
makroekonomiska faktorer påverkar förhållandet mellan
miljöpåverkan och utrikeshandel
Institutions and sustainable growth – An econometric study
of how institutions and macroeconomics factors affect the
relationship between environmental degradation and trade
Isabel Mattisson Rasmus Peterson
Handledare: Hans Sjögren Examinator: Göran Hägg
Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sweden 013-28 10 00, www.liu.se
ii
Sammanfattning
Bakgrund: Miljöpåverkan och relationen till ekonomisk utveckling har varit omdiskuterat,
framförallt efter Grossman och Kreugers (1995) studier som visar på att miljön påverkas mer av ekonomisk tillväxt hos länder i ett tidigt utvecklingsstadie. I och med det nya globala miljöavtalet som skrevs på i Paris under 2015 ställs nu ännu högre krav för att minska koldioxidutsläppen än tidigare och länder i ett tidigt utvecklingsstadie står enligt Grossman och Kreugers (1995) inför dilemmat att välja mellan ekonomisk utveckling och hållbarhet. Institutionell teori har spelat en betydande roll i ekonomisk tillväxt enligt tidigare forskning, men lite uppmärksamhet har tillägnats teorins betydelse för att hållbar ekonomisk tillväxt. Genom att analysera hur välfungerande institutioner och makroekonomiska faktorer påverkar möjligheterna till hållbar tillväxt kan vi skapa riktlinjer för att uppnå de globala miljömålen utan att begränsa ekonomisk tillväxt.
Syfte: Syftet med studien är att analysera hur institutionella dimensioner och makroekonomiska
faktorer påverkar möjligheten att uppnå hållbar tillväxt.
Genomförande: Studien undersöker institutioners roll i mängden lokala och globala utsläpp i
förhållande till tillväxt genom en panel av 96 länder med hjälp av en Fixed effect modell. Tidigare forskning och teorier undersöks för att öka förståelsen för vad som påverkar hållbar tillväxt samt kunna dra slutsatser ur resultatet. Det empiriska resultatet analyseras med institutionell och makroekonomisk teori samt tidigare forskning.
Slutsats: Vi finner att institutionernas roll är olika beroende på de makroekonomiska
förutsättningarna i ett land, där ett lands utvecklingsnivå och utsläppsmängd har stor betydelse. Resultaten visar på att välfungerande institutioner bidrar till hållbar tillväxt för länder med höga utsläppsnivåer samt länder med låg nivå av utrikeshandel. Vi kan även visa på att länder med välfungerande institutioner kan växa hållbart vilket visar på att välfungerande spelar en stor roll för en miljövänlig tillväxt.
iii
Abstract
Background: Environmental impact and its relationship to economic growth has been
much-disputed, especially after Grossman and Krueger’s (1995) study which shows that the environment is more affected by economic growth in countries at an early development stage. Since the new global climate agreement was agreed upon in Paris during 2015 higher standards are demanded in order to reduce carbon dioxide emissions than earlier and countries at an earlier development stage are faced according to Grossman and Krueger’s (1995) with the dilemma of choosing economic growth or sustainability. Institutional theory has played a significant role for economic growth according to past research, but little attention has been devoted the importance of the theory for sustainable economic growth. By analyzing how well functioning institutions and macroeconomic factors affect the potential for sustainable growth we can create policies in order to achieve global environmental goals included in the global agreement without restraining economic growth.
Aim: The purpose of this thesis is to analyse how institutional dimensions and macroeconomic factors
affect the possibility of achieving sustainable economic development.
Completion: This thesis analysis how institutional dimensions and macroeconomic factors affect the
relationship between global and local environmental impact and growth through a panel of 96 countries where a Fixed effect model is used. Past research and theories have been reviewed in order to achieve a deeper understanding for what affects sustainable growth as well as to be able to draw conclusions from the results. The empirical results are analysed with institutional and macroeconomic theory as well as past research.
Conclusion: We find that institutions roll is different depending on the macroeconomic conditions of the country, where the country's development stage and emissions are most important. The results show that well-functioning institutions contribute by improving this relationship for countries with high levels of emissions as well as countries with a low levels of trade. Moreover, we can show that countries with well-functioning institutions achieve growth without increasing their effect on the environment which shows that institutions play an important role for sustainable growth.
iv
Förord
Vi vill främst tacka vår handledare Hans Sjögren för hans vägledning och konstruktiva kritik under arbetets gång. Vi vill även tacka våra opponenter samt deltagarna i vår handledargrupp för hjälpsamma synpunkter. Vi vill också ta tillfället i akt och tacka Inger Asp för hjälp och synpunkter gällande studiens genomförande.
Isabel Mattisson och Rasmus Peterson Linköping, 2 juni 2016
v
Innehåll
1. Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Problemdiskussion ... 2
1.3 Syfte och frågeställningar ... 3
1.4 Genomförande ... 3 1.5 Avgränsningar ... 4 1.6 Forskningsbidrag ... 4 2. Teoretisk referensram ... 5 2.1 Institutionell teori ... 5 2.2 Transaktionskostnadsteori ... 6 2.3 Allmänningens tragedi ... 7
2.4 Utrikeshandels effekter på miljöpåverkan ... 7
2.5 Environmental Kuznets Curve (EKC) ... 8
2.6 Hypoteser kring förhållandet mellan miljöpåverkan och utrikeshandel ... 9
2.7 Handelsteorin ... 10
3. Tidigare forskning ... 11
3.1 Utrikeshandels påverkan på miljön ... 11
3.2 Institutioners påverkan på miljön ... 12
3.3 Institutioners påverkan på utrikeshandel ... 14
3.4 Institutioners påverkan på förhållandet mellan miljö och utrikeshandel. ... 15
3.5 Sammanfattning av tidigare forskning ... 16
vi
4.1 Modellformulering och datasammanfattning ... 17
4.2 Tillvägagångssätt ... 19
4.3 Metodkritik... 22
5. Data ... 24
5.1 Beroendevariabel ... 24
5.2 Förklaringsvariabler ... 25
5.2.1 World Governance Indicators (WGI) ... 25
5.2.2 Makroekonomiska förklaringsvariabler ... 27
5.3 Datakritik ... 30
5.4 Studiens trovärdighet och etiska överväganden ... 31
6. Resultat och Analys ... 33
6.1 Resultat för hela urvalet ... 33
6.2 Resultat utifrån utvecklingsnivå... 37
6.3 Resultat utifrån miljöpåverkan ... 43
6.4 Resultat utifrån utrikeshandel ... 47
6.5 Resultat utifrån institutionell kvalité ... 50
7. Slutsats och policyimplikationer ... 53
7.1 Kunskapsbidrag ... 53
7.2 Policyimplikationer ... 55
vii
Tabell 1:Databeskrivning och förväntade effekter av respektive variabel ... 19
Tabell 2: Korrelationsmatris över samtliga beroende- och förklaringsvariabler ... 20
Tabell 3: Estimering med hela urvalet (CO2) ... 35
Tabell 4: Estimering med hela urvalet (SO2) ... 36
Tabell 5: Estimeringar med den kvartilen av länder med högst samt lägst utvecklingsnivå. Endast institutionella variabler ... 41
Tabell 6: Estimeringar med den kvartil av länder som släpper ut mest och minst av varje utsläppstyp. Endast institutionella variabler... 46
Tabell 7: Estimering med den kvartilen av länder som bedriver mest och minst utrikeshandel. Endast institutionella variabler ... 48
Tabell 8: Estimeringar med den kvartilen av länder som har högst och lägst institutionell kvalité. Endast Makroekonomiska variabler... 51
Tabell 9: Korrelationsmatris över de institutionella förklaringsvariablerna ... 65
Tabell 10: Genomsnittlig BNP per capita för alla urvalsuppdelningar ... 66
Tabell 11: Genomsnittligt andel kapital i relation till arbetskraft för alla urvalsuppdelningar ... 67
Tabell 12: Estimering med hela urvalet (NOx) ... 67
Tabell 13: Estimeringar med de mest utvecklade länderna (CO2) ... 69
Tabell 14: Estimeringar med de minst utvecklade länderna (CO2) ... 70
Tabell 15: Estimeringar med de mest utvecklade länderna (SO2) ... 71
Tabell 16: Estimeringar med de minst utvecklade länderna (SO2) ... 72
Tabell 17: Estimeringar med de mest utvecklade länderna (NOx) ... 73
Tabell 18: Estimeringar med de minst utvecklade länderna (NOx) ... 74
Tabell 19: Estimeringar med de länder som släpper ut mest CO2 ... 75
Tabell 20: Estimeringar med de länder som släpper ut minst CO2 ... 76
Tabell 21: Estimeringar med de länder som släpper ut mest SO2 ... 77
viii
Tabell 23: Estimeringar med de länder som släpper ut mest NOx ... 79
Tabell 24: Estimeringar med de länder som släpper ut minst NOx ... 80
Tabell 25: Estimeringar med de länder som bedriver mest utrikeshandel (CO2) ... 81
Tabell 26: Estimeringar med de länder som bedriver minst utrikeshandel (CO2) ... 82
Tabell 27: Estimeringar med de länder som bedriver mest utrikeshandel (SO2) ... 83
Tabell 28: Estimeringar med de länder som bedriver minst utrikeshandel (SO2) ... 84
Tabell 29: Estimeringar med de länder som bedriver mest utrikeshandel (NOx) ... 85
Tabell 30: Estimeringar med de länder som bedriver minst utrikeshandel (NOx ... 86
Tabell 31: Estimeringar med de länder som har högst WGI (CO2) ... 87
Tabell 32: Estimeringar med de länder som har lägst WGI (CO2) ... 88
Tabell 33: Estimeringar med de länder som har högst WGI (SO2) ... 89
Tabell 34: Estimeringar med de länder som har lägst WGI (SO2) ... 90
Tabell 35: Estimeringar med de länder som har högst WGI (NOx) ... 91
Tabell 36: Estimeringar med de länder som har lägst WGI (NOx) ... 92
Tabell 37: Estimeringar med den kvartilen av länder som har högst och lägst institutionell kvalité. Endast institutionella variabler... 94
Figur 1: Illustration av EKC-kurvan ... 9
Figur 2: Illustration över funnet EKC-mönster ... 41
Figur 3: Variation av institutionella dimensioner bland högutvecklade länder ... 65
1
1.
Inledning
1.1 Bakgrund
Enligt FN:s vetenskapliga klimatpanel, Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC), saknar dagens nivå av växthusgaser i atmosfären motsvarigheter i den moderna människans historia. Bara sedan industrialiseringen har koncentrationen av koldioxid ökat med 40 procent, det har gett effekter på klimatet i både luft och vatten i form av temperaturökningar (IPCC, 2014). Även halterna av svavel- och kväveoxider har ökat (Naturvårdsverket (2015). Den typen av utsläpp påverkar en mer lokal geografisk yta än vad koldioxid gör, men har likväl lett till luftföroreningar i form av gaser eller partiklar i luften (Naturvårdsverket, 2015). Enligt Naturvårdsverket (2015) är de utsläppstyperna bara några exempel på faktorer genererade av mänsklig aktivitet som bidrar till försämrad miljö, lokalt så väl som globalt.
Den 30:e november till den 11:e december 2015 samlades världens ledare i Paris för att komma överens om ett nytt rättsligt bindande globalt klimatavtal för att minska de gemensamma koldioxidutsläppen samt ta fram ökade resurser för klimatanpassningen (UNFCCC, 2015). De största diskussionsämnena under förhandlingarna har handlat om de varierade förutsättningarna och viljan bland länderna att sätta restriktioner på sin globala miljöpåverkan. Utvecklingsländer anser sig vara beroende av sin ekonomiska utveckling och expansion för att förbättra levnadsstandarden i landet, något som enligt dem inte alltid går i linje med klimatrestriktionerna (Shi et al, 2016). Utvecklingsländerna anser sig inte ha samma förutsättningar som industriländerna att kompromissa sin ekonomiska utveckling (Shi et al, 2016).
IPCC (2014) anser att det viktigaste just nu är att mildra påverkan på det fysiska klimatet samt påbörja anpassningen till en mer hållbar utveckling för att vidare förebygga klimatförändringen. Enligt tidigare forskning kan länder reducera sin negativa miljöpåverkan samtidigt som de kan generera ekonomisk tillväxt (Baek och Kim, 2013). Dock leder ekonomisk tillväxt sannolikt inte till bättre miljö om det saknas välfungerande institutioner i landet (Frankel och Rose, 2005). IPPC (2014) betonar även vikten av välfungerande institutioner för att effektivt kunna implementera de förändringarna som krävs för att göra anpassningen.
2
1.2 Problemdiskussion
Att det är länder med en lägre ekonomisk utvecklingsnivå som anser sig bli mest begränsade av en klimatpåverkanrestriktion kan förklaras med hjälp av Environmental Kuznet Curve-teorin (EKC) från Grossman och Kreuger (1995). Grossman och Kreugers (1995) studerar relationen mellan ekonomisk utveckling och miljöpåverkan där de kommer fram till att vid en viss nivå av ekonomisk utveckling så bidrar ekonomisk tillväxt till en positiv miljöpåverkan. Förhållandet mellan länders ekonomiska utveckling och deras miljöpåverkan har under de senaste årtiondena studerats grundligt, utan att ha lett fram till enhälliga resultat som bekräftar eller motbevisar existensen av EKC-teorin (Baek och Kim, 2013; Ozturk, 2010; Dinda, 2004). Givet att teorin stämmer så skulle det innebära att utvecklingsländer bör prioritera ekonomisk tillväxt upp till en viss nivå för att sedan fokusera på att begränsa sin miljöpåverkan.
Genom hållbar tillväxt kan ett land erhålla ekonomisk tillväxt utan att påverka miljön negativt (Bruyn et al., 1998). Istället för tillväxt i form av BNP per capita, som EKC-teorin utgår ifrån, undersöker vi andelen utrikeshandel i förhållande till BNP. Valet att använda utrikeshandel kommer från resultat i tidigare forskning som visat att det är en signifikant variabel för att förklara ekonomisk utveckling (Chang, 2009). Även Dollar och Kraay (2003) betonar vikten av utrikeshandel för att uppnå snabbare ekonomisk tillväxt. Gällande sambandet mellan utrikeshandel och miljöpåverkan finns det fortfarande tvetydigheter då tidigare studier inte visar entydigt negativt eller positivt samband. Bland annat så finner Antweiler et al. (2001) att utrikeshandel är positivt för miljön, medan Baek et al. (2009) menar att huruvida utrikeshandel är positivt för miljön eller inte beror på landets utvecklingsnivå. På grund av otydligheten så vet vi inte säkert hur utrikeshandel påverkar miljön och anser att sambandet bör undersökas utifrån en ny synvinkel.
I studien kommer vi att använda oss av institutionella dimensioner och deras kvalité som en förklarande variabel för att fördjupa kunskaperna inom området. Institutionell teori är ett område som fått mer uppmärksamhet de senaste åren genom att exempelvis Jones och Romer (2010) kommit fram till att landets institutioner är viktigare än vad den neoklassiska ekonomiska teorin tidigare påstått när det gäller att förklara makroekonomiska frågor. Institutionerna i ett land har tidigare visat sig vara signifikanta för både ett lands tillväxt och miljö (Halkos och Tzeremes, 2013). Acemoglu et al. (2003)
3 har även kunnat visa att icke-fungerande institutioner bland annat bidrar till långsam ekonomisk tillväxt. Acemoglu et al. (2003) lyfter också fram vikten av institutioner när de i sin studie av tidigare koloniserade länder säger att institutionella problem är den underliggande orsaken till varför vissa makroekonomiska policys inte genererar den effekt de initialt var tänkta att generera. Denna studie komma anta definition av institutionell kvalité som hur väl dessa institutioner fungerar och uppnår sitt syfte utifrån indexet WGI (Kaufman och Kraay, 2008).
Även fast tidigare forskning har kunnat visa på signifikansen av ett lands institutioner har denna faktor i viss utsträckning förbisetts i tidigare undersökningar rörande både utrikeshandel och miljöpåverkan. Att det råder meningsskillnader gällande relationen mellan utrikeshandel och miljöpåverkan ger studien ytterligare relevans då det indikerar att det behövs djupare kunskap inom området. En ökad kunskap inom detta område skulle innebära en fördjupad förståelse för hur hållbar tillväxt kan uppnås.
1.3 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att analysera hur institutionella dimensioner och makroekonomiska faktorer påverkar möjligheten till hållbar ekonomisk tillväxt.
Studiens syfte uppfylls genom att svara på följande två frågeställningar:
Hur påverkar institutionella dimensioner och makroekonomiska faktorer förhållandet mellan miljöpåverkan och utrikeshandel?
Hur bör policyrekommendationer utformas för att uppnå hållbar tillväxt?
1.4 Genomförande
En ekonometrisk studie över 96 länder under 1996-2011 genomföras med hjälp av institutionella så väl som makroekonomiska förklaringsvariabler. Som beroendevariabel används en kvot av utsläpp i respektive miljöpåverkande faktor i förhållande till utrikeshandel. De miljöpåverkande faktorerna som kommer undersökas är svaveldioxid (SO2), kväveoxid (NOx) samt koldioxid (CO2). För att identifiera institutionerna och kvalitén på dem används World Governance Indicators (WGI) som är ett världsomfattande aggregerat index. I studien inkluderas makroekonomiska faktorer som visat sig vara signifikanta förklarande variabler i tidigare studier som undersökt miljöpåverkan och
4 utrikeshandel. WGI och de makroekonomiska variablerna används i modeller som skattas utifrån en Fixed effect modell. Resultaten kommer att analyseras utifrån studiens teoretiska referensram som kommer utgå från institutionell och makroekonomisk teori samt tidigare forskning.
1.5 Avgränsningar
På grund av begränsningar i det tillgängliga datamaterialet kommer studien avgränsas till perioden 1996-2011. Vilka länder som ingår i undersökning kommer begränsas av tillgänglig data, vilket kan utesluta länder som är relevanta men som av praktiska skäl inte tas med i undersökningen. Då begreppet institutioner är omfattande och saknar en exakt definition (Al-Marhubi, 2005, Kafumann et al. 2011), kommer vi i denna undersökning att definiera institutioner utifrån North (1990, s.3): ”Institutioner är spelreglerna i ett samhälle, eller mer formellt, de är mänskligt uttänka restriktioner skapade för att forma mänsklig interaktion”.
1.6 Forskningsbidrag
Studien fördjupar kunskapen gällande hur institutionella dimensioner och makroekonomiska faktorer påverkar möjligheten för hållbar tillväxt, vilket är en fråga som tidigare publicerade artiklar inte undersökt1. Studien bidrar även med kunskap om hur policys, utifrån institutionell och makroekonomisk teori, bör formuleras för att skapa hållbar tillväxt.
5
2. Teoretisk referensram
2.1 Institutionell teori
Vi kommer i denna studie ta avstamp i Norths forskning gällande institutionell teori. Enligt North (1990) finns det formella såväl som informella institutioner som tillsammans utgör den institutionella strukturen i ett land. North (1990) beskriver att ett lands ekonomiska förmåga är en kombination av formella och informella institutioner samt de upprätthållande egenskaperna hos de båda. Formella institutioner är exempelvis lagar och regler, medan informella institutioner är saker så som kultur och normer (North, 1994). North (1990) betonar vikten av de informella faktorerna, då han säger att de informella är de som ger legitimitet åt de formella.
Enligt North (1990) utvecklas och förändras ett lands institutioner med tiden. Denna förändring sker eftersom det politiska och ekonomiska systemet i landet förändras, liksom landets invånare och organisationer (North, 1990). Det är framförallt interaktionen mellan organisationer och det institutionella ramverket som skapar förändringen. North (1990) anser att den viktigaste institutionella förändringen sker på grund av att aktörerna tar till sig ny kunskap och hur snabb denna förändring är reflekterar oftast hur konkurrensen ser ut på marknaden. En hård konkurrens innebär att organisationerna måste investera i ny information och effektivisera för att överleva på marknaden. Åt vilket håll förändringen går beror på vilken kunskap som aktörerna på marknaden anser ge störst avkastning (North, 1994). Den institutionella matrisen som är resultatet av de formella och informella institutionerna och reflekterar det beteende som anses ge bäst avkastning (North, 1994). En institutionell matris som främjar miljövänlig produktion och gör att aktörerna kan se avkastning av att investera i kunskap som behövs för att minska den miljöpåverkan som utrikeshandel bör ha en betydande roll i strävan till att växa hållbart. Institutionell förändring är dock något som sker långsamt över tid (Acemoglu et al. (2005); Kingston och Caballero (2009). En stor förändring skulle enligt North (1990) skapa motsättningar hos existerande organisationer och behöver därför göras stegvis för att ge bästa resultat.
6
2.2 Transaktionskostnadsteori
Institutioner och den teknologi som används bestämmer transaktions- och transformationskostnaderna, vilket kan sammanfattas som de totala kostnaderna för produktion (North, 1994). Så länge det finns transaktions- och transformationskostnader så anser North (1994) att institutioner är viktiga för att uppnå en så effektiv marknad som möjligt. Kostnaderna som North (1994) tar upp inkluderar uppförandet av kontakt där det som ska bytas specificeras. Det innefattar specificering av äganderätten, upprätthållande av kontrakten samt vilka attribut produkten som ska byts har. Hur individer och organisationer väljer att göra detta kan i vissa fall vara baserat på vanor och normer men många beslut handlar om att förhandla existerande kontrakt mellan individer och organisationer (North, 1994). Vidare anser North (1994) att detta innebär en stor kostnad för parterna då informationen sällan är helt komplett för båda parter. North (1994) hävdar fortsättningsvis att institutioner bistår med strukturer och regelverk som underlättar upprättandet och förändringar av kontrakten. På så sätt minskar osäkerheten som kan uppstå mellan parterna som ingår kontrakt och innebär att man kan uppnå en effektivare marknad. En marknad där kontraktskostnader kan antas vara extra stora är i handel mellan länder där normer och beteenden som annars kan minska kostnaderna skiljer sig åt, vilket kan göra transaktionen osäker (Anderson och Marcouiller, 2002). Utöver detta så är det den som exporterar som har kontroll över vad som produceras och vilka kvalitéer som produkterna har, vilket kan antas vara svårt för motparten att kontrollera. Om välfungerande institutioner ligger till grund för det standardkontrakt som efterföljs minskar osäkerheterna och gör att transaktioner går snabbare och effektivare vilket gör det möjligt att bedriva mer utrikeshandel (De Groot et al., 2004 och Berkowitz et al., 2006).
För att mäta hur väl institutioner fungerar i ett land kommer studien använda sig av "The Worldwide Governance Indicators" (WGI) som är ett projekt i samarbete mellan The World Bank och Brookings Institutions för att ta fram dimensioner på institutionell kvalité. Indexet tar hänsyn till både formella institutioner likväl som informella institutioner som sammantaget ska belysa olika aspekter av styret i ett land (Kaufman och Kraay, 2008; Kaufman, Kraay och Mastruzzi 2011). Indexet baseras på sex olika dimensioner av styre som beskrivs utförligare under datarubriken.
7
2.3 Allmänningens tragedi
Garrett Hardins artikel angående allmänningens tragedi publicerades för snart 50 år sedan och har under den tiden positionerat sig som den mest erkända teorin för att förklara överutnyttjande av allmänna resurser (Feeny et al. 1990). Hardin (1968) menar att alla resurser som är fritt tillgängliga för allmänheten förr eller senare kommer att överutnyttjas. Överutnyttjandet leder till att resursen försämras eller försvinner (Hardin 1968). Ett exempel på fenomenet som Hardin (1968) tar upp för att förklara allmänningens tragedi är exemplet med herdarna och deras kor. Hardin (1968) utgår ifrån att alla herdarna är rationella och vill maximera sin nytta. Herdarnas kor betar på fri allmän mark som på grund av betet försämras. Om en herde vill utöka sin hord med ytterligare en ko kommer denne att få hela nyttan av den extra kon i form av mjölk och kött. Den kostnad herden får i form av en försämrad allmän mark delas dock upp på alla herdar i området och blir därför mycket liten för den enskilde herden. Tragedin uppstår då alla herdar tänker likadant och adderar ytterligare kor till deras hord vilket resulterar i att marken överutnyttjas. Det är ett svårt mönster att bryta enligt Hardin (1968) eftersom det inte finns någon anledning för den enskilde herden att inte utöka sin hord, då den enskildes handling inte stoppar överutnyttjningen av marken om de andra herdarna fortsätter utöka sina horder. Hardin (1968) tar även upp miljöförstöring som ett exempel på allmänningens tragedi och gör likheter med ovanstående exempel med herdarna. För företag och privatpersoner är deras kostnad för de utsläpp och avfall som påverkar den allmänna luften och marken mindre än vad det skulle kosta att rena dem. För att undvika allmänningens tragedi förespråkar Hardin (1968) skärpa och fungerande äganderätter. Hardin (1968) belyser dock problemet med att äganderätter inte skulle ha önskad effekt på globala utsläpp. Feeny et al. (1990) betonar vikten av välfungerande institutioner för att undvika allmänningens tragedi. Det är enligt Feeny et al. (1990) flera institutionella faktorer som är viktiga, exempelvis äganderätter, statens förmåga att ta, samt genomföra beslut men även interaktionen mellan de som reglerar och de som blir reglerade.
2.4 Utrikeshandels effekter på miljöpåverkan
De begrepp som återkommer i forskning, angående vilken effekt utrikeshandel har på miljön, är teknikeffekten, skaleffekten och kompositionseffekten (Grossman och Kreuger, 1995; Antweiler et al., 2001; Cole och Elliott, 2003; Managi et al., 2009). Dessa effekter används även för att förklara
8 hur ekonomisk tillväxt påverkar miljön, men som redan konstaterats tidigare i undersökningen bidrar utrikeshandel till ökad ekonomisk tillväxt. Vilket leder till att effekterna även kan förklara hur utrikeshandel påverkar miljön (Antweiler et al., 2001; Managi et al., 2009).
Teknikeffekten innebär att utrikeshandel leder till inkomstökningar, något som i sin tur leder till att efterfrågan på miljövänlig tillverkning ökar samt att fler miljövänliga varor och hårdare miljöregleringar införs. En ökad efterfrågan på miljövänlig tillverkning, som teknikeffekten leder till, har en positiv inverkan på miljön (Antweiler et al., 2001).
Vidare förklarar Antweiler et al. (2001) skaleffekten genom att utrikeshandel påverkar nivån av varuproduktionen i ett land vilket i sin tur påverkar utsläppen. Förklarat utifrån skaleffekten leder en ökad varuproduktion till att mer utsläpp genereras.
Enligt Antweiler et al., (2001) kan kompositionseffekten förklaras genom att utrikeshandel bidrar till att länder hittar produktionsområden där de kan utnyttja sina komparativa fördelar. Kompositionseffekten kan leda till en negativ eller positivt miljöpåverkan beror på hur ett lands industri är sammansatt och vilka komparativa fördelar landet har (Antweiler et al., 2001).
2.5 Environmental Kuznets Curve (EKC)
EKC förklarar förhållandet mellan utvecklingsnivå och miljöpåverkan i ett land (Dinda, 2004). Hypotesen som EKC bygger på är att vid en låg inkomstnivå så genererar ett land negativ miljöpåverkan, med avtagande effekt, vid produktion (Dinda, 2004). Det sker fram till en viss inkomstnivå, efter den inkomstnivån kommer landet till en brytpunkt där en ökad inkomstnivå istället bidrar till bättre miljö (Dinda, 2004). EKC-kurvan kan illustreras som en inverterad U-kurva med inkomstnivå på x-axeln och miljöpåverkan på y-axeln, se figur 1.
Cole och Elliot, 2003; Dinda, 2004; Gani, 2012 förklarar att uppkomsten och utformningen av EKC-kurvan kan förklaras med hjälp av skal- och teknikeffekten. EKC-EKC-kurvans inverterade U-kurva uppstår på grund av att skaleffekten är större än teknikeffekten i ett lands tidiga utvecklingsstadier, vilket leder till en negativ total miljöpåverkan. När landet uppnår en viss inkomstnivå går det över en brytpunkt där teknikeffekten blir större än skaleffekten, vilket istället leder till en positiv total miljöpåverkan (Cole och Elliot, 2003; Dinda, 2004; Gani, 2012).
9
Figur 1: Illustration av EKC-kurvan
Källa: Dinda (2004)
2.6 Hypoteser kring förhållandet mellan miljöpåverkan och utrikeshandel
Det tvetydliga förhållandet mellan utrikeshandel och miljö har lett till att ett flertal hypoteser uppstått som försök att förklara förhållandet mellan dessa variabler. De mest omnämnda hypoteserna i tidigare forskning är ”race-to-the-bottom”-hypotesen, ”gain-from-trade”-hypotesen, ”pollution-haven”-hypotesen (Frankel och Rose, 2005) och ”factor-endowment”-”pollution-haven”-hypotesen (Antweiler et al. 2001). ”Race-to-the-bottom”-hypotesen och ”pollution-haven”-hypotesen är båda teorier som försöker förklara varför utrikeshandel skulle påverka ett lands miljö negativt. Enligt ”race-to-the-bottom”-hypotesen så stimuleras länder som bedriver mycket utrikeshandel av att sänka sina miljöregleringar för att kunna producera billigt, eftersom de annars kan förlora produktion på grund av den konkurrens de utsätts för på den internationella marknaden (Frankel och Rose, 2005). Den besläktade ”pollution-haven”-hypotesen argumenterar istället för att fattiga länder lättar på sina miljöregleringar för att locka till sig produktion från rikare länder, de rika länderna kan då producera varor billigare utan negativ miljöpåverkan i sitt eget land (Frankel och Rose, 2005). Skillnaden mellan ”race-to-the-bottom”- och ”pollution-haven”-hypotesen är att ”race-to-the-”race-to-the-bottom”-hypotesen bidrar till ökad
10 negativ miljöpåverkan på global nivå, medan ”pollution-haven”-hypotesen innebär att miljöpåverkan endast flyttas från ett land till ett annat.
”Gain-from-trade”-hypotesen ger istället en förklaring till hur utrikeshandel kan bidra till positiv miljöpåverkan (Frankel och Rose, 2005). Hypotesen bygger på det erkända faktum att ökad utrikeshandel leder till ökad inkomst i ett land. Hög inkomst genererar i sin tur en större efterfrågan på miljövänliga produkter (Frankel och Rose, 2005).
”Factor-endowment”-hypotesen menar att länder använder sig av sina komparativa fördelar (Antweiler et al., 2001). Ett exempel på det är att den kapitaldrivna produktionen, vilket är den typ av produktion som påverkar miljön negativt, med hjälp av utrikeshandel flyttas till de länder som är rika på kapital. Dessa länder är vanligtvis de som klassas som rika länder, medan de fattigare länderna oftast har mer arbetskraftsdriven produktion, vilket inte påverkar miljön negativt i samma utsträckning som den kapitaldrivna produktionen (Antweiler et al., 2001).
2.7 Handelsteorin
Handelsteorin, som bland annat baseras på Heckscher-Ohlins modell, har visat att länders utrikeshandel påverkas av landspecifika egenskaper (Romalis, 2004). Enligt Romalis (2004) så kommer länder att fokusera på produktion och export inom de områden som i störts utsträckning använder sig av den produktionsfaktor landet är rikast på. De produktionsfaktorer som främst diskuteras inom handelsteorin är kvalificerad arbetskraft, okvalificerad arbetskraft och kapital (Romalis, 2004). Är ett land rikt på exempelvis kapital i förhållande till arbetskraft har de en komparativ fördel vid produktion och export av kapitalintensiva varor (Davis et al. 2003). Romalis (2004) säger även att ekonomisk tillväxt har visat sig påverka produktions- och exportstrukturen så att den blir mer kapitalintensiv och beroende av kvalificerad arbetskraft. Välfungerande institutioner har en liknande effekt enligt Levchenko (2007). Ett land med välfungerande institutioner blir bättre på, och lockar därför till sig, produktion som kräver kvalificerad arbetskraft och kapital (Levchenko, 2007).
11
3. Tidigare forskning
3.1 Utrikeshandels påverkan på miljön
Tidiga studier av Birdsall och Wheeler (1993) och Rock (1996) kommer fram till två skilda slutsatser gällande sambandet mellan utrikeshandel och miljöpåverkan. Birdsall och Wheeler (1993) visar att utrikeshandel resulterar i mindre luftföroreningar, medan Rock (1996) förhåller sig tveksam till deras resultat genom att i sin egen studie visa att utrikeshandel leder till försämrad miljö.
En studie av Antweiler et al. (2001) ger stöd åt de vanligt förekommande hypoteserna angående förhållandet mellan utrikeshandel och miljöpåverkan. Antweiler et al. (2001) förklarar de teoretiska hypoteserna "race-to-the-bottom", "gain-from-trade" och "pollution-haven" med tre effekter på miljön som utrikeshandel genererar. De tre effekterna är teknikeffekten, kompositionseffekten och skaleffekten. Sammantaget säger Antweiler et al. (2001) att utrikeshandel i deras studie är positivt för ett lands miljöpåverkan då teknikeffektens och kompositionseffektens positiva påverkan är större än skaleffektens negativa bidrag.
Enligt Cole och Elliott (2003) visar det sig att kompositionseffekten är landspecifik och påverkar miljön positivt eller negativt beroende på vilka sektorer landet har sina komparativa fördelar inom. Det är en observation som stärks av fler samtida studier som visar att ländernas utvecklingsnivå verkar ha en avgörande betydelse för vilken effekt utrikeshandel får på miljö. Heil och Selden (2001) finner att i länder med hög BNP per capita bidrar utrikeshandel till en förbättring av koldioxidutsläpp, medan det i länder med sämre ekonomisk utveckling leder till ökade utsläpp. Managi et al. (2009) presenterar liknande resultat i sin studie då de har undersökt svaveldioxid och koldioxid i både OECD-länder och icke-OECD-länder. Det visar sig i den studien att utrikeshandel i OECD-länderna leder till att svaveldioxid- och koldioxidutsläppen minskar, medan de ökar i samband med utrikeshandel i icke-OECD-länderna. Managi et al. (2009) visar även i sin studie gällande utrikeshandels påverkan på miljö att Kyoto-avtalet som främst reglerar koldioxid inte är en signifikant variabel för att förklara mängden utsläpp, medan Helsingfors- och Oslo-avtalen som främst reglerar svavel- och kväveoxider visat sig signifikant minska respektive utsläppstyp. Ibrahim och Rizvi (2015) undersöker flera asiatiska utvecklingsländer med stor andel utrikeshandel i relation till sin BNP och finner att
12 utrikeshandel har en negativ effekt på miljön, i form av koldioxidutsläpp. Ibrahim och Rizvi (2015) studie saknar dock en jämförelse med utvecklade länder vilket vi anser är en viktig jämförelse. Enligt Frankel och Rose (2005) påverkar utrikeshandel vissa miljövariabler negativt och andra positivt. De visar att utrikeshandel är signifikant positivt för miljö, om den mäts i svaveldioxid- och kvävedioxidutsläpp. Utrikeshandel är dock signifikant negativt för miljön om det istället mäts i koldioxidutsläpp. Frankel och Rose (2005) tror det beror på att både svaveldioxid och kvävedioxid är utsläpp som i huvudsak ger lokala negativa effekter. Koldioxidutsläpp är däremot ett globalt problem då de utsläppen inte enbart påverkar landet som genererar utsläppen (Frankel och Rose, 2005; Cole och Elliot, 2003). Gällande koldioxidutsläpp uppstår enligt Frankel och Rose (2005) ett så kallat "free-rider"-problem. Att det finns variationer mellan olika miljökvalitetsvariabler och utrikeshandel bekräftas även av Cole och Elliot (2003). De hittar inget signifikant samband mellan utrikeshandel och svaveldioxidutsläpp, men de finner att kväveoxid- och koldioxidutsläpp ökar vid utrikeshandel.
3.2 Institutioners påverkan på miljön
Det har använts olika indikatorer på institutionell kvalité för att förklara mängden utsläpp i tidigare studier, och många gånger har studier framhävt relationen mellan en viss indikator och utsläpp (Leitao, 2010; Bernaur och Koubi, 2009; Li och Reuveny, 2006 m.fl.).
Relationen mellan korruption och utsläpp har undersökts både i syfte att se om EKC kan styrkas men också om införandet av miljöpolicys påverkas av nivån av korruption. Leitao (2010) finner exempelvis att en högre nivå av korruption i ett land försköt EKC för svavelutsläpp så att det krävdes en högre BNP per capita för att nå den så kallade vändningspunkten, där sambandet mellan tillväxt och utsläpp av svaveldioxid blir negativt istället för positivt. Detta indikerar på en positiv relation mellan nivå av korruption och svaveloxidutsläpp och att högre korruption försenar agerandet mot klimatförändringen så som nya lagar och implementeringen av dessa lagar (Leitao, 2010). Pellegrini och Gerlagh (2006) hittar underlag för ett samband mellan korruption och genomdrivandet av miljöpolicys, där en högre nivå av korruption minskar införandet av nya miljöpolicys. En fördjupning av detta samband illustreras av Fredriksson och Svensson (2003) som finner ett samband där interkorrelationen mellan korruption och politiskt instabilitet påverkar införandet av miljöpolicys. Mer specifikt kommer de fram till att en hög nivå av korruption ger en positiv effekt på
13 implementeringen av miljöpolicys givet att det finns en hög grad politisk instabilitet i landet. En låg nivå av korruption med en hög grad av politisk instabilitet har då istället en negativ effekt på implementeringen av miljöpolicys. Det visar på att korruption aktivt minskar implementeringen av miljöpolicys givet att de har en stor andel kontroll över landet. Litteraturen har en relativt enhetlig syn på att det existerar en positiv relation mellan korruption och mängden utsläpp.
Gällande sambandet mellan graden av demokrati och miljöpolicys finner Pellegrini och Gerlagh (2006) inget signifikant samband. De för dock en diskussion om att ökad grad av demokrati leder till mindre korruption, vilket indikerar att demokrati har en indirekt påverkan på miljöpolicys. Bernauer och Koubi (2009), hittar i kontrast till Pellegrini och Gerlagh (2006), i sin studie ett oberoende negativt samband mellan demokrati och svaveloxidutsläpp, men kontrollerar inte i sin studie för korruption. Li och Reuveny (2006) anser sig också finna ett oberoende samband där en ökning av demokrati har en negativ effekt på alla former av miljöpåverkan. Dock så kontrollerade inte heller Li och Reuveny (2006) för korruption utan använder sig av politiskt instabilitet i from av involvering i krig som kontrollvariabel. Litteraturen verkar inte ha kommit fram till ett entydigt svar när det kommer till detta samband.
Regelsystem har undersökts i vilken mån starka regelverk påverkar exempelvis EKC:s vändningspunkt. Castiglione et al (2012) visar på ett negativt samband mellan ett starkt regelsystem och utsläpp vilket då innebär att EKC:s vändningspunkt sker vid en längre BNP per capita om landet har ett starkt regelsystem. Castiglione et al (2012) är övertygad om att det behövs starka institutioner för att hantera de utmaningar vi står inför gällande klimatet, samt att länder med ett svagare rättssystem kommer ha svårare att minska sin miljöpåverkan. Denna slutsats bekräftas även av Bhattarai och Hammig (2004) som visar att EKC för skövling av skog existerar genom att använda sig av regelsystem som förklaringsvariabel.
Gani (2012) har gjort en jämförande studie mellan olika utvecklingsländer där han testar för olika dimensioner av institutionell kvalité, däribland politisk stabilitet, styrets effektivitet, regleringskvalité, regelsystemet och korruption och deras förhållande till koldioxidutsläpp. Gani (2012) hittar en signifikant negativ påverkan av politisk stabilitet, regelsystem och kontroll av korruption på koldioxidutsläpp, resterande institutionella faktorer påverkar miljön olika beroende på vilket land som undersökts. Gani (2012) är övertygad om att olika aspekter av institutionell kvalité
14 har direkt eller indirekt effekt på hur mycket koldioxidutsläpp ett land har. Halkos och Tzeremes (2013) ifrågasätter Ganis (2012) resultat då de ser en signifikant skillnad i vilka faktorer av institutionell kvalité som påverkar ett lands koldioxidutsläpp och finner inget direkt samband mellan institutionell kvalité och utsläpp av koldioxid, utan påstår istället att välfungerande institutioner kan, men behöver inte generera mindre koldioxidutsläpp. Halkos och Tzeremes (2013) hävdar istället att den regionala och ekonomiska utvecklingen i landet påverkar sambandet mellan institutionell kvalité och koldioxidutsläpp. Kaufman och Kraay (2008) och Panayotou (1997) kan bekräfta detta genom att konstatera att hög institutionell kvalité motverkar miljöförstöring i ett låginkomstland samt bidrar till ökad miljöförbättring i höginkomstländer.
3.3 Institutioners påverkan på utrikeshandel
Anderson och Marcouiller (2002) undersöker hur utrikeshandel i olika länder påverkas av den institutionella förmågan att upprätthålla köpekontrakt. Vad som visar sig är att icke-fungerande institutioner, i form av korrupta tjänstemän och svaga lagliga påföljder av kontraktsbrott resulterar i ökade transaktionskostnader och minskad utrikeshandel. Anderson och Marcouiller (2002) gör utifrån sina resultat antagandet att välfungerande institutioner leder till ökad utrikeshandel. Det senare sambandet är något som sedan stärks av De Groot et al. (2004) och Berkowitz et al. (2006). De Groot et al. (2004) och Berkowiz et al. (2006) studier visar att högre institutionell kvalité minskar osäkerheten att ett köpekontrakt kommer brytas, samt bidrar till ökad ekonomisk övervakning. Säkra köpekontrakt medför en stärkt äganderätt, vilket i sin tur leder till sänkta transaktionskostnader enligt De Groot et al. (2004) och Berkowiz et al. (2006). Ett flertal studier finner även att ökad grad av demokrati bidrar till ökad utrikeshandel (Dixon och Moon, 1993; Morrow et al., 1998; Bliss och Russett, 1998; Mansfield et al., 2000; Decker och Lim, 2009).
Enligt De Groot et al. (2004) så fungerar utrikeshandel mellan länder med likartad institutionell kvalitetsnivå bättre än vad utrikeshandel mellan länder med väldigt olika nivå på institutioner gör. Berkowiz et al. (2006) konstaterar även att den positiva effekt välfungerande institutioner har på
15 utrikeshandeln är större om det gäller handel med komplexa varor2. Levchenko (2007) bekräftar Berkowiz et al. (2006) uttalande i sin studie där det visar sig att länder med välfungerande institutioner kan utnyttja sina komparativa fördelar bättre och specialiserar sig i handel som i stor del är beroende av just institutioner.
Anderson och Young (2006) säger att om det saknas starka formella institutioner som kan upprätthålla kontrakten så blir istället de informella institutionerna viktigare och kan ha en signifikant effekt på utrikeshandeln. Yu et al. (2015) bekräftar detta då de säger att informella och formella institutioner kan anses vara substitut, och båda fungerar som medel för att minska transaktionskostnaden. Enligt Yu et al.(2015) har majoriteten av tidigare studier inom området fokuserat på formella institutioner. En studie av Guiso et al. (2009) undersöker dock hur graden av tillit påverkar utrikeshandel. Studien bygger på data där chefer från ett land graderar hur tillitsfulla kollegor i andra länder är, vilket sedan jämförs mot bedriven utrikeshandel länderna emellan. Från sitt resultat drar Guiso et al. (2009) slutsatsen att länder med hög bilateral tillit bedriver mer utrikeshandel än motsvarande länder med lägre bilateral tillit.
3.4 Institutioners påverkan på förhållandet mellan miljö och utrikeshandel.
Det senaste tillskottet till forskningen angående institutionell kvalité och dess påverkan på sambandet mellan miljöpåverkan och utrikeshandel står Ibrahim och Law (2015) för. I sin studie över 40 Sub-sahariska länder finner de att institutionella reformer förbättrar miljön då utrikeshandelns påverkan på miljön beror på landets institutionella bakgrund. Det vill säga om utrikeshandel anammas i en sund institutionell miljö kommer det resultera i bättre handel, högre tillväxttakt och bättre miljö. Denna studie har inte än publicerats vilket måste tas i beaktning vid användandet av resultatet. Ibrahim och Laws (2015) studie begränsar sig till koldioxidutsläpp, med motiveringen att det står för den största delen av miljöförstöringen, och tar därför inte med andra miljöfarliga ämnen som svaveldioxid och kväveoxid som lyfts fram i andra studier. Ibrahim och Law (2015) anser utifrån sin studie att det inte
2Komplexa varor är differentierade och kan variera på flera olika sätt, exempelvis i storlek, material och design. Denna typ av varor är ofta svårare att reglera med hjälp av kontrakt.
16 finns något underlag för att en utrikeshandelsorienterad utvecklingsstrategi måste leda till större miljöpåverkan. Istället kunde Ibrahim och Law (2015) visa att korrelationen mellan utrikeshandel och utsläpp blev mindre i länder med hög institutionell kvalité vilket indikerar på att institutionell kvalité minskar utrikeshandelns negativa miljöpåverkan.
Till skillnad från vår studie så utgår Ibrahim och Law (2015) från Ibrahim Index of African Governance (IIAG) för att representera institutionell kvalité. Utöver detta så behandlar de endast koldioxid som miljöpåverkande faktor och deras studie omfattar även ett mindre urval av länder från ett relativt homogent område. På grund av det behövs mer forskning rörande institutioners effekt på relationen mellan miljöpåverkan och utrikeshandel genomförs.
3.5 Sammanfattning av tidigare forskning
Sammanfattningsvis tyder resultat från den tidigare forskningen på att förhållandet mellan miljöpåverkan och utrikeshandel varierar mellan länder. Bland välutvecklade länder finner studier att utrikeshandel leder till minskad miljöpåverkan, medan utrikeshandel i utvecklingsländer istället bidrar till ökad miljöpåverkan. Tidigare forskning har även funnit skillnader i hur miljön påverkas av utrikeshandel beroende på vilket typ av miljöpåverkande utsläpp som mäts. Utrikeshandel bidrar till en ökad mängd koldioxidutsläpp, vilket orsakar global miljöpåverkan, medan tidigare forskning även funnit att utrikeshandel bidrar till reducerade svavel- och kväveutsläpp, vilka orsakar lokal miljöpåverkan.
Tidigare forskning gällande institutioners påverkan på både miljö och utrikeshandel går att sammanfatta som positiv. Institutioner, formella såväl som informella, leder generellt till en ökad utrikeshandel. Enligt Andersson och Marcouiller (2002), som undersöker korruption och avtalssäkerhet, så begränsar icke-fungerande institutioner utrikeshandeln mer än restriktioner i form av tullar och kvoter. Institutioners påverkan på miljö är något mer tvetydlig. Enligt tidigare forskning påverkar välfungerande institutioner mestadels miljön positivt, dock inte för alla institutionella dimensioner och de kan variera mellan länder.
17
4. Metod
Studien har en kvantitativ ansats med utgångspunkt i sekundär datainsamling. Analysmetoden är en cross-country paneldatametod där 96 länder kommer undersökas under perioden 1996 till 2011. Paneldatametoden gör det möjligt att dra slutsatser om samband genom upprepade observationer över samma enheter under en längre period (Verbeek, 2012).
Modellen som används är paneldatamodellen Fixed Effect Modell (FEM) vilket är en regressionsmodell där intercepttermen varierar över alla enheter som undersöks (Verbeek, 2012). Den individspecifika intercepttermen för varje land i undersökningen används för att fånga upp alla icke-observerade tidsoberoende skillnader mellan länderna (Verbeek, 2012). Det anses som en fördel då en modell i denna undersökning med största sannolikhet inte kan inkludera alla variabler som påverkar förhållandet mellan utsläpp och utrikeshandel i ett specifikt land. Utöver det så ser vi en fördel i att det inte ställs några krav på förhållandet mellan intercepttermen och förklaringsvariablerna vilket i praktiken innebär att vi inte behöver ta hänsyn till om det finns korrelation mellan dessa delar av modellen (Verbeek, 2012).
I valet av modellen uteslöts en alternativ modell, nämligen paneldatamodellen Random Effekt Model, en regressionsmodell som utgår från att det urval av enheter som har valts att undersökas är representativt för hela populationen och det som kan anses vara individuella karaktärsdrag samlas istället i feltermen (Gujarati och Porter, 2009). Denna modell ansågs vara ett bra alternativ modell för denna studie då urvalet av länder som ingår är stort och med stor sannolikhet skulle kunna räknas som ett randomiserat stickprov. För att avgöra vilken modell som var mest lämplig för alla skattningar användes Hausman-testet för alla estimeringar och för samtliga så visade sig FEM vara en lämpligare modell för skattningarna. Detta förklaras mer i detalj i genomförandet.
4.1 Modellformulering och datasammanfattning
𝑦̂𝐶𝑂2𝐾𝑣𝑖𝑡 = 𝛼𝑖 + 𝑀𝑎𝑘𝑟𝑜𝑣𝑎𝑟𝑖𝑎𝑏𝑙𝑒𝑟𝑖𝑡𝛽𝑖𝑡+ (𝑃𝑆, 𝑉𝐴, 𝑅𝑄, 𝐺𝐸, 𝑅𝑜𝐿, 𝐶𝐶, 𝑊𝐺𝐼)𝑖𝑡𝛽𝑖𝑡+ 𝜖𝑖𝑡 (1) 𝑦̂𝑆𝑂2𝐾𝑣𝑖𝑡 = 𝛼𝑖 + 𝑀𝑎𝑘𝑟𝑜𝑣𝑎𝑟𝑖𝑎𝑏𝑙𝑒𝑟𝑖𝑡𝛽𝑖𝑡+ (𝑃𝑆, 𝑉𝐴, 𝑅𝑄, 𝐺𝐸, 𝑅𝑜𝐿, 𝐶𝐶, 𝑊𝐺𝐼)𝑖𝑡𝛽𝑖𝑡+ 𝜖𝑖𝑡 (2)
18 𝑦̂𝑁𝑂𝑥𝐾𝑣𝑖𝑡 = 𝛼𝑖 + 𝑀𝑎𝑘𝑟𝑜𝑣𝑎𝑟𝑖𝑎𝑏𝑙𝑒𝑟𝑖𝑡𝛽𝑖𝑡+ (𝑃𝑆, 𝑉𝐴, 𝑅𝑄, 𝐺𝐸, 𝑅𝑜𝐿, 𝐶𝐶, 𝑊𝐺𝐼)𝑖𝑡𝛽𝑖𝑡+ 𝜖𝑖𝑡 (3)
Alpha (α) indikerar interceptermen, Beta (β) står för de tre olika fixed effekterna, my (𝜖) står för slumpvariabeln.
Mängden utsläpp/utrikeshandel i % av BNP per capita indikerar de kvoter som studien ämnar undersöka, där mängden utsläpp står för utsläpp av antingen koldioxid i antal ton per capita eller svaveldioxid och kväveoxid i antal kilo per capita. Tabell 1 visar alla variabler som kommer användas i modellerna med källa samt en beskrivning över dem och vilken effekt vi, utifrån teori och tidigare forskning, förväntar oss att variablerna ska ha på kvoterna.
19
Tabell 1:Databeskrivning och förväntade effekter av respektive variabel
Källa: Egen bearbetning
4.2 Tillvägagångssätt
I denna typ av undersökning så är multikollinearitet vanligt förekommande då det kan uppstå som ett problem när man skattar regressionsmodeller och de valda förklaringsvariablerna korrelerar med varandra (Gujarati och Porter, 2009). Förekomsten av multikollinearitet testas på bästa sätt med
Variabel Beskrivning och mått
Förväntat real effekt på
beroendevariablerna Källa
CO2 Koldioxidutsläpp mätt i ton per capita World Bank (2016) SO2 Svaveldioxidutsläpp mätt i kilo per capita EDGAR (2016) NOx Kväveoxidutsläpp mätt i kilo per capita EDGAR (2016) BNPc Real BNP per capita i 2005 USD Varierande World Bank (2016) BNPc2 Real BNP per capita i 2005 USD i kvadrat Negativ (avtagande) World Bank (2016) UDI Inflödet av utländska direktinvesteringar i USD Positiv World Bank (2016) POP Befolkningsantal Negativ World Bank (2016)
ENERGI
Inhemsk energiproduktion + energiimport - energiexport,
mätt i kilo oljeekvivalenter per capita Negativ World Bank (2016)
HUMAN
Humankapital i form av ett index som baseras på
utbildningsnivån i landet Positiv
Penn World Table 8.1 (2016)
KL
Förhållandet mellan kapital och arbetskraft. Där kapital anges i köpkraftsjusterad 2005 USD och arbetskraft är antal
sysselsatta medborgare Varierande
Penn World Table 8.1 (2016)
PS Voice and Accountability i form av ett index Positiv World Bank (2016) VA
Political stability and absence of violence/terrorism i form
av ett index Positiv World Bank (2016)
RQ Government Effectiveness i form av ett index Positiv World Bank (2016) RoL Regulatory Quality i form av ett index Positiv World Bank (2016) GE Rule of Law i form av ett index Positiv World Bank (2016) CC Control of Corruption i form av ett index Positiv World Bank (2016)
WGI Ett medelvärde av de sex ovanstående WGI-dimensionerna Positiv World Bank (2016) De förväntade effekterna är baserade på teorier och tidigare forskning. Källor för de förväntade effekterna är redovisade under teori- och tidigare forskningsrubriken samt under rubriken förklaringsvariabler.
20 Variance Inflator Factor (VIF) test. En nackdel med VIF-test är att den inte är lika lätt att använda på paneldata så istället för att genomföra ett VIF-test har vi skattat en korrelationsmatris som illustreras i tabell 2 för att analysera variablernas relation till varandra och ta hänsyn till dem när vi analyserar resultaten (Gujarati och Porter, 2009).
Tabell 2: Korrelationsmatris över samtliga beroende- och förklaringsvariabler
Källa: Egen bearbetning
Det som bör uppmärksammas i tabell 2 är den höga korrelationen mellan BNP per capita och majoriteten av våra makroekonomiska variabler. Då BNP per capita är en faktor som direkt eller indirekt påverkar många andra makroekonomiska variabler är den höga korrelationen inte förvånande och inget vi kan göra något för att åtgärda, vi tar dock det i beaktning när resultaten analyseras. En konsekvens av multikollinearitet är att enskilda variabler på grund av sin höga korrelation kan verka vara icke-signifikanta fast de i själva verket har stor betydelse för sambandet(Gujarati och Porter, 2009). Som nämnts vid beskrivningen av REM och FEM krävs det tester för att säkerhetsställa att den metod som valts är den mest lämpliga för datamaterialet och dess egenskaper. Därför genomförs Hausman-test på alla skattningarna för att Hausman-testa hur komponenterna relaterar till varandra. På så sätt kan vi se
Variabler CO2EKVOT SO2KVOT NOXKVOT BNPc BNPc2 UDI POP ENERGI HUMAN KL WGI CO2EKVOT 1,000 SO2KVOT 0,796 1,000 NOXKVOT 0,928 0,845 1,000 BNPc 0,817 0,509 0,736 1,000 BNPc2 0,392 0,033 0,317 0,652 1,000 UDI -0,030 -0,083 -0,085 0,119 0,112 1,000 POP 0,053 0,143 0,088 -0,262 -0,231 -0,249 1,000 ENERGI 0,861 0,595 0,765 0,899 0,569 0,113 -0,230 1,000 HUMAN 0,683 0,423 0,552 0,715 0,389 0,188 -0,223 0,722 1,000 KL 0,839 0,562 0,728 0,925 0,521 0,113 -0,230 0,867 0,778 1,000 WGI 0,640 0,360 0,555 0,870 0,642 0,192 -0,278 0,749 0,661 0,769 1,00
Korrelationer högre än 0.7 är markerade i fetstil. Då korrelationen mellan de institutionella dimensionerna är hög så syns endast ett medelvärde för institutionell kvalité (WGI) i denna matris. Korrelationen mellan de institutionella dimensionerna ses i tabell 9. En datasummering på ovanstående variabler, med källa, återfinns i tabell 1.
21 att alla villkor som krävs är uppfyllda och att estimeringarna då är konsistenta och väntevärdesriktiga. Som tidigare nämnt så visar samtliga test på att FEM är den lämpligaste modellen att använda i alla estimeringar.
Ett sista viktigt antagande vid linjära regressioner som måste uppfyllas är antagandet om konstant varians hos feltermen(Gujarati och Porter, 2009). När antagandet inte uppfylls förekommer heteroskedasticitet vilket mest sannolikt kan uppstå i vår studie i och med teorin om EKC. Enligt EKC-teorin är det möjligt att utsläppen av andel utrikeshandel kommer minska med en högre BNP per capita vilket då kommer innebära att variansen i vår beroendevariabel inte blir konstant. På grund av det så skattas alla modeller med White's robusta standardavvikelser vilket hanterar det problemet (Gujarati och Porter, 2009).
Urvalet är uppdelat så att estimeringar har genomförts på hela urvalet, de mest och minst utvecklade länderna, de som bedriver mest och minst utrikeshandel, de som genererar mest och minst miljöpåverkan och slutligen utifrån länderna med mest och minst välfungerande institutioner. Totalt blir det nio urvalsuppdelningar. Uppdelningen består av den övre respektive nedre procentuella kvartilen av länder i varje sortering. Uppdelningarna görs för att på ett tydligt sätt belysa de olika förklaringsvariablernas betydelse för respektive beroendevariabel givet olika förutsättningar hos länderna. Tidigare studier har sett fördelar i att exempelvis dela upp datamaterialet i en paneldataundersökning utifrån ekonomisk utveckling då sambanden ofta inte ser likadana ut för utvecklade länder som för mindre utvecklade länder (Blonigen och Wang, 2005)3. Vi anser därför att det skulle vara missvisande att poola ihop länder med exempelvis olika utvecklingsnivå.
För samtliga av de tre beroendevariabler skattas åtta olika modeller utifrån de nio olika uppdelningarna av dataurvalet vilket genererar totalt 27 resultattabeller med åtta modeller i varje. I den första modellen ingår endast makroekonomiska variabler som förklaringsvariabler för att belysa betydelsen av dem samt se hur de förändras när institutionella dimensioner adderas. I de modeller som följer så adderas varje dimension på institutionell kvalité, var för sig, för att belysa effekten som
22 varje enskild institutionell dimension har på beroendevariablerna. Den sista modellen i varje resultattabell visar effekten av en medelvärdet för samtliga institutionella dimensioner.
4.3 Metodkritik
Ett problem som uppmärksammats i tidigare studier som använder sig av WGI är att det i många fall finns multikollinearitet mellan de sex olika institutionella dimensionerna WGI består utav. Exempelvis har Le et al. (2015) och Al-Marhubi (2004, 2005) valt att använda sig av ett sammansatt medelvärde av de sex dimensionerna för att lösa detta. Haggard och Tiede (2011) menar dock att den interna korrelationen mellan olika institutionella dimensionerna kan variera mellan länder med olika utvecklingsnivå. Utvecklingsländer kan enligt Haggard och Tiede (2011) ha stor variation i hur institutionella dimensionerna korrelerar, medan utvecklade länder oftast har en mer likartad korrelation mellan dem. Då denna undersökning innefattar både utvecklingsländer och utvecklade länder, samt för att kunna svara på undersökningens frågeställning gällande hur institutionella dimensioner påverkar förhållandet i fråga, så väljer vi att använda oss av de sex institutionella förklaringsvariablerna separat. Multikollinearitet kan även, enligt Gujarati och Porter (2009) vara ett problem som inte behöver behandlas om data som används är den bästa tillgängliga eller om den är unik. Om multikollinearitetsproblemet finns i studiens befintliga data, utan att andra likvärdiga motsvarigheter existerar, så bör problematiken uppmärksammas men datamaterialet går att jobba med ändå. En översikt över korrelationen mellan förklaringsvariablerna finns i tabell 9 som är bifogad i appendix.
Utöver detta så är data för alla observerade enheter olika bra dokumenterade vilket då lämnar oss med icke-komplett data där vissa årsmätningar inte har gjorts eller att vissa länder tillkom senare i uppsamlingen av data. Det innebär att vår modell kommer bli en så kallad obalanserad panel. För att få balanserad paneldata har den korrigerats genom att interpolera de observationer som saknas. En konsekvens av användningen av FEM är att modellen inte kommer kunna isolera och på så sätt identifiera de subjektspecifika karaktärsdragen av varje enhet individuellt då allt ingår i intercepttermen. Egenskaper som är unika för vissa länder och som inte varierar över tid kommer därför inte kunna tas fram för att se effekten av den genom denna modell. Samtidigt kommer även
23 förklaringsvariabler som inte varierar tillräckligt mycket över tid i slutändan visa sig vara icke-signifikanta så dessa kommer korrelera med intercepttermen (Gujarati och Porter, 2009).
24
5. Data
5.1 Beroendevariabel
Studiens beroendevariabler utgörs av en kvot mellan miljöpåverkan och utrikeshandel. För att mäta nivån av utrikeshandel i ett land används i linje med flertalet andra studier4 andelen utrikeshandel i
förhållande till BNP. För att mäta miljöpåverkan har valet baserats på tidigare forskning och vad de har kommit fram till påverkar miljön både globalt och lokalt. Globalt sett så anses koldioxidutsläpp bidra till den största miljöpåverkan (Yan och Yang, 2010), medan svaveldioxid och kväveoxid har en dokumenterad mer lokal effekt (Frankel och Rose, 2005). Studien kommer att hantera alla dessa olika källor till miljöpåverkan för att fånga upp så många aspekter som möjligt av problemet, och kunna dra fler slutsatser, vilket då kommer bidra till ett större forskningsbidrag. I och med att studien kommer innefatta koldioxid-, svaveldioxid- och kväveoxidutsläpp5 kommer en kvot för varje mått konstrueras. Kvoten konstrueras som ett mått på ländernas förhållande mellan miljöpåverkande faktorer och utrikeshandel. Förhållandet är centralt då studiens syfte är, att med hjälp av de valda institutionella och makroekonomiska förklaringsvariabler analysera hur de kan påverka möjligheten till hållbar ekonomisk tillväxt. Måttet för utrikeshandel, som används som nämnare i kvoten, är landets totala export plus import genom total BNP, vilket hämtas från World Bank (2016). Koldioxidutsläpp hämtas från World Bank (2016), medan svaveldioxid och kväveoxid hämtas från The Emissions Database for Global Atmospheric Research (EDGAR). Beroendevariablerna kommer att logaritmeras med hjälp av den naturliga logaritmen6.
4Gani (2012), Dollar och Kraay (2003) och Antweiler et al. (2001) för att nämna några.
5Istället för att använda sig av utsläpp mätt i kilo eller ton för miljöpåverkan använder en del tidigare forskning koncentration eller intensitet av miljöpåverkande ämnen, exempelvis Gani (2012) och Cole och Elliott (2003) använder sig av båda formerna. Bernauer och Koubi (2009) menar dock att miljöpåverkan mätt i utsläpp är mer kopplat till ekonomisk aktivitet än vad koncentrationsmåttet är.
6Att använda sig av den naturliga logaritmen motverkar bland annat heteroskedaskisitet (Verbeek, 2012). Det är även rekommenderat att använda logaritmerade variabler när de i sin ursprungliga form är oproportionerligt snedvridna mot noll eller då det finns tydliga
25
5.2 Förklaringsvariabler
I studien används sex index från World Governance Indicators som ett mått för institutionella dimensioner samt sex makroekonomiska faktorer hämtade från World Bank och Penn World Table 8.1 som förklaringsvariabler.
5.2.1 World Governance Indicators (WGI)
Det finns flera olika index, som mäter olika institutionella faktorer på olika sätt, för en varierad omfattning av länder (Berg et al. 2014). Demokrati och korruption är två vanliga mått på hur välfungerande ett lands institutioner är och återfinns på exempelvis "Polity IV Project" respektive "Transparency International" databaser (Berg et al. 2014). Till vår undersökning väljer vi att använda oss utav WGI som är ett index som fångar upp flera sidor av hur välfungerande ett lands institutioner är. Det finns andra, mer uttömmande mått på ett lands institutionella förmåga, men då är de mer begränsande i antal länder och år (Berg et al. 2014). WGI har data över sex olika institutionella dimensioner för 215 länder mellan 1996 och 2015, vilket innebär att WGI tillhandahåller bäst data över institutionella dimensioner för den här studiens syfte och metod. För att identifiera kvalitén på de sex olika institutionella dimensionerna graderas dem med ett aggregerat mått som går från -2.5 till 2.5, beroende på hur välfungerande de är. De är sedan kategoriserade i sex faktorer som förklarar de olika dimensionerna av ett lands institutioner (Kaufman et al., 2011, sida 223)7:
De två första institutionella dimensionerna fångar upp hur regeringen i ett land väljs, övervakas och byts ut. De går att sammanfatta som två dimensioner av demokrati.
1. Voice and Accountability fångar upp till vilken grad landets befolkning upplever att de har möjlighet att välja styret i landet, har rätt till yttrandefrihet och har tillgång till fria medier.
avstickande observationer, vilket flera av denna studies variabler är (Bernauer och Koubi, 2009). Det är enligt Verbeek (2012) inga problem att blanda logaritmerade och icke-logaritmerade variabler i en modell.
7De nedanstående förklaringarna av WGI-dimensionerna är i stor utsträckning direktöversatta från källan. Det är för att källans förklaringar är korta och koncisa och vi vill undvika feltolkningar av dem.
26 2. Political stability and absence of violence/terrorism fångar upp sannolikheten för att styret ska störtas genom författningsstridig eller våldsamma medel. Detta inkluderar politiskt motiverad våldsamhet och terrorism.
Den tredje och fjärde dimensionen fångar upp hur effektiv landets regering kan formulera och implementera välfungerande policys som påverkar den statliga så väl som privata marknaden.
3. Government effectiveness fångar upp uppfattning om kvalitén på den offentliga sektorn, tjänster inom den offentliga sektorn, hur oberoende offentliga sektorn är gentemot politisk press, kvalitén på policyformulering och implementering samt trovärdigheten hos styrets åtagande i dessa policys.
4. Regulatory quality fångar upp uppfattningen om styrets förmåga att formulera och implementera förnuftiga och grundliga policys och regleringar som tillåter och främjar den privata sektorns utveckling.
Dimension fem och sex fångar upp till vilken grad medborgarna respekterar institutionerna som övervakar ekonomiska och sociala interaktioner i samhället.
5. Rule of law fångar upp uppfattningen av till vilket grad befolkningen har förtroende för och följer samhällets regler. Framförallt kvalitén på upprätthållandet av kontakt, äganderätt, polis, domstolen likväl som sannolikheten för brottslighet och våld.
6. Control of corruption fångar upp uppfattningen av till vilken utsträckning den offentliga makten används för privat vinning, vilket inkluderar olika grader av korruption samt privata intressenters möjlighet att påverka staten.
Majoriteten av all data är hämtade på årsbasis och data som inte kan samlas årsvis laggas med ett eller två år för att konstruera rättvisande estimeringar (Kaufmann et al. 2011). Alla variabler är viktade, så att de går från noll till ett, med höga värden som indikatorer på ett bättre utfall för att på så sätt kunna användas för att jämföra värden länder emellan (Kaufmann et al. 2011). Hur stora vikter
