7. Slutsats och policyimplikationer
7.2 Policyimplikationer
Eftersom de institutionella dimensionerna och makroekonomiska variablerna påverkar beroendevariablerna olika beroende på ländernas förutsättningar36 måste policyimplikationerna
anpassad därefter. Det har visat sig att energikonsumtion har en större negativ effekt på de länder som, i respektive urvalsuppdelning, är mest välutvecklade37 medan den är relativ konstant över de
olika utsläppstyperna. Policyimplikationerna bör anpassas efter det och ska därför fokusera på att reducera energikonsumtion i allmänhet och i välutvecklade länder i synnerlighet.
Trots humankapital och utländska direktinvesteringars i stort sett genomgående positiva effekt på beroendevariablerna, finns en skillnad mellan de båda variablerna som påverkar
34”Pollution-haven”-hypotesen argumenterar för att fattiga länder lättar på sina miljöregleringar för att locka till sig produktion från rikare länder, de rika länderna kan då producera varor billigare utan negativ miljöpåverkan i sitt eget land.
35”Gain-from-trade”-hypotesen bygger på det erkända faktum att ökad utrikeshandel leder till ökad inkomst i ett land. Den högre inkomsten genererar i sin tur en större efterfrågan på miljövänliga produkter.
36 Utecklingsnivå, utsläppsnivå, bedriven utrikeshandel och institutionell kvalité.
37De uppdelningarna med länder som har: högst BNP per capita, mest utsläpp, högst andel utrikeshandel och högst institutionell kvalité. Se tabell 10
56 policyimplikationerna. Utländska direktinvesteringar har generellt en större effekt på beroendevariabeln bland de länder som i varje urvalsuppdelning är minst utvecklade38, medan humankapital övervägande har störst effekt bland de som är mest utvecklade. Ett sådant resultat visar att det bör formuleras och implementeras policys som hjälper till att öka efterfrågan för utländska direktinvesteringar i mindre utvecklade länder. Samt att istället för att satsa på att förbättra humankapitalet så bör man försöka höja den institutionella kvalitén för de minst utvecklade länderna för att, som i de välutvecklade länderna, kunna främja och utnyttja humankapitalet bättre.
Närvaron och storleken på de olika teoretiska effekterna varierar även dem, beroende på ländernas förutsättningar, vilket är något som bör tas med bedömningen när policys ska formuleras och implementeras. Policys med egenskaper som gör att länder når brytpunkten i EKC-kurvan, där teknikeffekten39 blir större än skaleffekten40, snabbare bör implementeras. För att uppnå det så bör länder, i enighet med EKC-teorin, fokusera på att ekonomisk tillväxt ska leda till en ökning av miljövänlig produktion. Policyimplikationer som främjar exempelvis forskning och utveckling är rekommenderade för att uppnå det. Då vi även sett bevis för kompositionseffekten41 bör länderna fokusera på produktion inom de industrier som de har komparativa fördelar inom, för att minska sin miljöpåverkan.
38 De uppdelningarna med länder som har: lägst BNP per capita, minst utsläpp, lägst andel utrikeshandel och lägst institutionell kvalité. Se tabell 10
39syns då BNP per capita har en negativ effekt på kvoten. Genom skaleffekten påverkar utrikeshandel nivån av varuproduktionen i ett land vilket i sin tur påverkar utsläppen, en ökad varuproduktion leder till att mer utsläpp genereras. Teknikeffekten innebär att utrikeshandel leder till inkomstökningar, något som i sin tur leder till att
40Genom skaleffekten påverkar utrikeshandel nivån av varuproduktionen i ett land vilket i sin tur påverkar utsläppen, en ökad varuproduktion leder till att mer utsläpp genereras.
41Kompositionseffekten kan förklaras genom att utrikeshandel bidrar till att länder hittar produktionsområden där de kan utnyttja sina komparativa fördelar
57 Kvalitén på de institutioner som ger en positiv inverkan på hållbar tillväxt bör höjas då vi kan se att många av de makroekonomiska variablerna har en positiv effekt på kvoterna när dessa institutioner finns. För länder där de institutionella dimensionerna bidrar till en ökad miljöpåverkan i förhållande till utrikeshandel42 bör policys inte vara inriktade på att höja den institutionella kvalitén, utan på att
förändra dem genom institutionella reformer. Att institutionerna är välfungerande betyder inte, från resultatet att döma, att de främjar miljön i förhållande till utrikeshandel, och att höja kvalitén på den typen av institutioner är då inte önskvärt. Institutionella reformer kommer istället att, genom utrikeshandel, resultera i tillväxt som inte påverkar miljön i lika stor utsträckning.
Förändringarna bör, i enighet med institutionell teori, ske stegvis och under en längre period för att inte stötas ifrån av de informella institutionerna i landet. Det är viktigt att den nya institutionella matrisen möjliggör att största möjliga avkastning finns i produktion som främjar miljön då det på lång sikt kommer ändra aktörernas beteende. En annan viktig parameter i denna förändring är att öka konkurrensen bland aktörerna då det är en viktig drivkraft bakom institutionell förändring. Genom att minska inträdesbarriärer, öppna marknaden och på så sätt göra att aktörerna måste investera i ny kunskap för att få finnas kvar på marknaden kommer den institutionella matrisen få mer legitimitet. För att inte falla i "race-to-the-bottom"- och "pollution-haven"-hypotesen43 samt för att minska skaleffekten som nu är synlig i resultaten framförallt hos de mindre utvecklade länderna, så räcker det inte med att vissa valda länder går igenom dessa typer av förändringar. Så länge resten av länderna spelar med andra spelregler där endast de mest kostnadseffektiva premieras så kommer inte de nya institutionella förändringarna fungera utan kommer försvinna till förmån för konkurrens. Dessutom
42För de med lägst utvecklingsnivå, minst utsläpp, mest utrikeshandel och de med minst välfungerande institutioner.
43 Enligt ”race-to-the-bottom”-hypotesen så stimuleras länder som bedriver mycket utrikeshandel av att sänka sina
miljöregleringar för att kunna producera billigt, eftersom de annars kan förlora produktion på grund av den konkurrens de utsätts för på den internationella marknaden. ”Pollution-haven”-hypotesen argumenterar för att fattiga länder lättar på sina miljöregleringar för att locka till sig produktion från rikare länder, de rika länderna kan då producera varor billigare utan negativ miljöpåverkan i sitt eget land.
58 visar transaktionskostnadsteorin att länder med liknande institutioner minskar transaktionskostnaderna vilket leder till en effektivare marknad. Även om det krävs olika stora förändringar så ska villkoren för utrikeshandel vara så lika som möjligt så att förutsättningarna för länderna är liknande.
Vi rekommenderar att internationella avtal framförallt innefattar globala miljöpåverkande faktorer, då de globala utsläppen inte hanteras av länderna själva på samma sätt som de lokala i enighet med allmänningens tragedi. Kostnaden för alla nya kontrakt som skrivs mellan aktörerna på marknaden för att kunna uppnå en mer hållbar produktion måste minimeras så att utrikeshandeln inte minskar till följd av att det blir för dyrt. Institutioner ska göra det enkelt att kontrollera om ett kontrakt uppfyller kraven som ställs och monetära lättnader bör införas för de som tar till sig de nya reglerna i sin produktion.