Samlaren
Tidskrift för
svensk litteraturvetenskaplig forskning
Å rg ån g 95 1 9 7 4
Svenska Litteratursällskapet
Detta verk har digitaliserats. Bilderna av den tryckta texten har tolkats maskinellt (OCR-tolkats) för att skapa
en sökbar text som ligger osynlig bakom bilden. Den maskinellt tolkade texten kan innehålla fel.
R E D A K T I O N S K O M M I T T É
Göteborg: Lennart Breitholtz
Lund: Staffan B jörck, Carl Fehrm an
Stockholm: Ö rjan Lindb erger, Inge Jo n sso n
Umeå: M agnus von Platen
Uppsala: G unnar Brandell, Thure Stenström
Redaktör: D ocent U lf W ittrock, Litteraturvetenskapliga institutionen, V illa vägen 7,
752 36 Uppsala
Övriga recensioner
2 2 3
bland 16 0 0 -ta le ts m ärk lig aste d ik ta rö d en . F ö rfa t taren se r m ed h u m o r och ib lan d m ild k ritik p å fö re m å le t fö r sitt studium . H an s ö k e r inte som m ån gen annan sk u lle h a g jo r t fö rsv a ra den b esvä r lige W o rm i alla de strid e r han in v eck lad e sig i. M en u to m ett fö rfa tta rö d e lär v i k än n a ett stycke av tid en s sam hälle och o p in io n e rn a i detta. H ä r saknar m an d o c k ett fö rsö k att g e en d ju p a re fö r k larin g till fe n o m e n e t W o rm . E n so c ialh isto risk an alys h ad e k u n n at v isa p å v ilk a sätt W o rm b ryte r m o t sitt sam hälles k o d e x . Frågan v a rfö r W orm så h än syn slö st kastar sig ö v e r den en e e fte r den an d re, från d em som stod h o n o m nära till d e högt u ppsatta, G r iffe n fe ld och k u n gen , ställs ald rig p å allvar. O rsa k e n kan kn ap p ast b ara v a ra m issn ö je t m ed d e slätta v illk o r W orm trots sin fin a exa m en fic k n ö ja sig m ed. R e d a n tid igt visar sig en e g e n d o m lig am bition hos W orm . H a n fö r e fa lle r ju ha varit o ffe r fö r en d isp u tatio n ssju k a, en tro att ett sto rt an tal d isp u tatio n er sk u lle g e h o n o m fö rste g fra m fö r alla andra. N å g o t annat som m an o ck så sakn ar är en stu d ie ö v e r p ask illen som litterär g e n re . W o rm b rilje ra r m ed lärd a titlar — då han inte re n ta v sk riv e r p å latin — o c h o fta har hans p a sk ille r lik so m t. ex. D ry d e n s sam tid a tagit titel o ch s to ff från G a m la testam en tet. D e t ta säger nå g o t o m tid ens m o d e m en o ck så om hu r han m e nade en satir b o rd e v a ra fö r att slå hos den p u b lik han v ä n d e sig till. M e n d e t avh an d lin gen g e r är m y c k e t nog. D e t sagda m å b ara p åm in n a o m att d e t kan v a ra v ä rt att g å v id a re i stu d iet av W o rm s fö rfattarska p .
Bernt Olsson
Fran cis X . J . C o le m a n :
The Aesthetic Thought of the
French Enlightenment.
U n iv e rsity o f P ittsb urg h P ress 1 9 7 1 .» T h e A e sth e tic T h o u g h t o f the F ren ch E n lig h t en m en t» kan tyck as v a ra ett sto rt äm n e, alltför sto rt fö r att p å ett g iv a n d e sätt behan dlas i en bo k p å 1 6 0 sm å sid or. D e t skall då fö rst p å p ek as att C o le m a n (som är filo s o fip ro fe s s o r vid B o sto n s u n ive rsitet) g e r b e g re p p e t » aesth etic th ough t» en relativ t snävt b eg rän sad in n eb ö rd . H a n sk ilje r m ellan » aesth etic th eo ries» och »critical th e o ri es» : till sk illn ad från en » k ritisk » te o ri, som en ligt C o le m a n snarast är ett u ttry ck fö r en p e rso n lig k o n stu p p fa ttn in g och har ett d id ak tisk t e lle r p ra k tiskt sy fte , är en e stetisk te o ri ett fö rsö k att utan p e rso n lig t en g ag em an g och m ed den in te lle k tu e lla fö rstå e lse n so m en d a sy fte , an aly sera någon cen tral fö re stä lln in g inom k o n stb e tra k te lse n , till e x e m p e l » k o n stn ärlig t v ä rd e » , » sk ö n h e t» eller » k o n stv e rk » . M e d stöd av d en n a d istin k tio n läm nar C o le m a n åsid o åtsk illiga fö rfa tta re inom den fra n sk a u p p lysn in g e n som har b eh an d lat k o n stfrå
g o r. M e d sam m a m o tiv e rin g avstår han från att g å in p å ett äm n e som
la querelle des anciens et des
mödernes,
ett inslag i den tid igare u p p lysn in g e n s kon st- och litteratu rd eb att som från id éh isto risk syn p u n k t kan anses v ik tig t m en som C o lem an läm nar därhän utan b ek lag an d e — » it is a q u arrel that I am v e ry h ap py to have the p h ilo so p h ical righ t to ig n o re, fo r th ere is su rely no m o re b o rin g o r p u e rile ep iso d e in the h isto ry o f Fren ch litera- tu re».Å an dra sidan u p p m ärksam m ar C o lem an fle ra te o re tik e r som i g än g se id é h isto risk a fram ställ ningar b ru k ar v ara fö re m å l fö r ett m era fö rströ tt in tresse, till e x e m p e l B a tte u x , C ro usaz, A n d r é och D u b o s. V a d som v ä g le d e r C o le m a n i hans u rv al är d et te o re tisk t intressan ta i de o lik a författarn as estetisk a id é e r; han an alyserar deras m o tiv erin g ar och d eras k o n se k v e n se r och fö rsö k e r v isa v a rfö r en d el av dem är fru k tb ara, an dra o fru k tb ara. D i- d e ro t fram står natu rlig tvis även en ligt C o lem an s p rin c ip e r som en cen tral fö rfa tta re och bidragen till to lk n in gen av hans e stetisk a te o rie r tycks m ig h ö ra till d et intressantaste i b o k en , även om det ifråga o m D id e r o t kan tyckas särskilt svårt att sk il ja » estetik ern » från » k ritik e rn » .
C o lem an s arb ete är alltså en filo so fisk t-an aly- tisk, inte en id éh isto risk fram ställn ing, även om d et fak tisk t rym m er en d el id é h isto risk a syn p u n k ter; sålunda in tresserar sig C o le m a n ibland fö r hu r en v iss fö rfattare har p å verk at an dra i disk u ssio n en av en viss estetisk d o k trin . B o k e n b eh an d lar fy ra h u vu d fråg o r i u p p lysn in g en s te o re tisk a k o n std e batt: » R e a s o n and S en tim en t» , » R u le s and S p o n tan e ity » , » Im itatio n and C re a tio n » , » A rt, Lang- uage, and M o rality» . R u b rik e rn a är alltså g e n o m g åen d e an titetisk t fo rm u lerad e, och C o lem an m e nar att dessa an titeser m o tsv arar en ten d en s i litte ratu ren och k o n sten u nd er d e s e x -sju tid igare d e c en n iern a av 17 0 0 - ta le t att ställa m o tsatser m o t varand ra: fö rn u ft ko n trasteras m o t kän sla (som av C ré b illo n fils i
Les égarements du caeur et de Fesprit),
sociala k o n v e n tio n e r m o t p e rso n lig a b ö je ls e r (som av M a riv a u x i
La vie de Marianne
), ko n st m o t m o ral (som av m arkis de Sade). D e k o n stte o re tisk a fö rfattarn as p ro b lem stä lln in g ar återsp eg lar sådana k o n traster, m en ar C o lem an . M ed sin in rik tn in g på den filo so fisk a p ro b lem a n aly sen fö re n a r han så lu nd a ett in tresse fö r d et h isto risk t k arak teristisk a i tid ens te o re tisk a k o n std isk u ssio n er, som an tyd er ett v id are p e rs p e k tiv åt hans fram ställn ing.D e o m råd en som C o lem an rö r sig på har ju redan varit fö rem ål fö r en m y ck e t om fattan d e fo rsk n in g från k o n st-, litteratu r- och id éh isto risk a u tgån gsp u n k ter, och en h isto riskt in riktad läsare kan väl ty ck a att fö rfattaren i sin a an alyser vistas i en g an sk a tunn, te o re tisk atm osfär. C o lem an s sätt att v ä lja textställen , till e x e m p e l hos D id e ro t, kan fö re fa lla lite n yck fullt. H an s r e fe re n s e r till
224
Övriga recensioner
tid igare fo rsk n in g in sk rä n k e r sig till en y tte rst se le k tiv b ib lio g rafi. M en om m an h åller i m in n et b o k e n s b eg rän sad e ram , k lart d efin iera d av fö rfa t taren själv , b ö r m an k u n n a e rk än n a att C o lem an s fram ställn in g m ed sin k o n c en tratio n p å väse n tlig a p ro b lem stä lln in g ar och sin sk ärp a i p ro b le m a n a ly sen har nyttiga lärd om ar att g e o ck så id é h isto ri ker*1·
Lars Gustafsson
M ark K in k e a d -W e e k e s,
Samuel Richardson. D ra
matic Novelist.
L on d on . M e th u e n & C o . Ltd.1 9 7 3 . 5 06 s.
Sa m u el R ic h a rd so n ( 1 6 8 9 - 1 7 6 1 ) g jo r d e o n e k li g e n en sen satio n ell k arriär som fö rfattare. H an v a r ö v e r fem tio år gam m al när han d e b u te ra d e som sk ö n litte rär fö rfa tta re m ed ro m an en
Pamela; or
Virtue Rewarded
( 1 7 4 0 - 1 7 4 1 ) . B o k e n b le v en o m e d e lb a r su ccé o ch u p p le v d e p å s e x m ån ad er fy ra u p p lag o r. Livad av fram g ån gen p u b lic e ra d e han ytte rlig a re två ro m an er,Clarissa
( 1 7 4 7 - 17 4 8 ) ochSir Charles Grandison
( 1 7 5 3 - 1 7 5 4 ) . P å fjo rto n år e rö v ra d e R ic h a rd so n en fra m trä dan d e ställning i sam tid en s litteratu r, något som o m vittn as av e n tu siastiska u ttalan den av bl. a. d r Jo h n s o n , R o u sse a u och D id e ro t.E fte rv ä rld e n har sett h o n o m som en fö rn y a re av rom an gen ren g en o m den e p isto lä ra tek n ik , som han g e n o m fö r o ch fö rd ju p a r i sin a rom an er. B r e v rom an en b le v g e n o m h o n o m en p o p u lä r g e n re , som k o m att nå sin h ö jd p u n k t u n d er sen are h ä lf ten av 17 0 0 - ta le t m ed sådana v e r k som R o u sse a u s
Ju lie ou La nouvelle Héloise
o ch G o e th e sDie
Leiden des jungen Werthers.
B re v ro m a n e n o ch d ag b ok s ro m an en u tg ö r ett vik tigt led i u tv eck lin g en m ot den m o d e rn a ro m a n en s p s y k o lo g isk a m ä n n isk osk ild rin g. B r e v r o m a nens te k n ik in n eb är ju, att h än d elsern a p r e s e n te ras i intim a d o k u m en t, v ilk e t o fta m e d fö r, att ka rak tär och m iljö fram h äves p å h an d lin gen s b e k ostnad . I h ö g g rad g ä lle r d e tta R ic h a rd so n s ro m an er; d r Jo h n s o n p å p ek ad e o ck så 1 7 7 2 rättfram t till en p e rso n , som fann R ic h ard so n m y c k e t lån g tråkig: » W h y, Sir, i f y o u w e re to read R ic h a rd so n fo r the sto ry , y o u r im p atien ce w o u ld be so m uch fre tte d that y o u w o u ld hang y o u rself. B u t yo u m u st read him fo r the sen tim en t, and c o n sid er the sto ry as o n ly g iv in g o ccasio n to the sen tim en t.»
M e n v isst fin n s d e t han d lin g i R ic h a rd so n s ro m an er; sjä lv a fa b e ln i
Pamela —
som fin n s i sam m an d rag i u n d ertiteln » V ir tu e R e w a rd e d » — har H o lb e r g sam m anfattat i fö re ta le t till sinaMoralske
Tanker:
i ro m an en » fo re stille s en fattig u n g K am - m e r-P ig e , som en sto r H e r r e h avde fo r e ls k e t sig u di, o g som han m ed V o id o g all optaenkelig L ist segte at o v e rv in d e : m en h en d es D y d o g K y d s k h e d v a r saa sto r o g b estän d ig, at h un v e d in tet M id d e lk u n d e b rin g es til at
accordere
ham n o g en u -sem - m e ligFaveur.
H v o r u d o v e r hans u -b lu e E lsk o v o m sid e r fo rvan dl ed e s tilEstime
o gAdmiration,
saa at han , u -an seet Stan d en s U -liig h e d , to g h en d e til aegte». H u r k a rak tären P a m ela kan tolkas k o m m e n te ra r H o lb e r g v id are: » D e n n e u n ge P ig e an see n o g le som e t
Modéle
fo r F ru e n tim m er at e fte r fe lg e , ja d e r e re fu n d n e G e is t lig e u d i E n g e l- land, d e r h ave p aa Praedike sto lenrecommen-
deret
H isto rie n . A n d r e d erim o d h ave d e ru d i fu n - d e tCharacter
a f endevote Coquete og et
listigt F ru en tim m er, d e r u d i G ru n d h av er fo rstaaet d en K o n s t at b rin g e en M an d s P e rso n u d i Sn aren .»M e d en h än visn in g till H o lb e rg s n y k tra b e tra k telse r in le d e r M a rk K in k e a d -W e e k e s avsn ittet om
Pamela
i sitt sto ra a rb e teSamuel Richardson. Dra
matic Novelist.
K in k e a d -W e e k e s har tid igare sk ri v it en u tm ä rk t in tro d u k tio n tillPamela
fö r E v e r y m an’s L ib rary, en stu d ie som o m tryc k ts i åtm in sto n e två o lik a k ritik a n to lo g ie r.H an s nya a rb e te är en v o ly m av sant R ic h ard - so n sk a p ro p o rtio n e r. D e t o m fatta r ö v e r 5 0 0 sid o r och fö rfa tta re n d rar sig in te fö r en v iss o m stän d ligh et. H a n d isp o n e ra r sitt a rb e te i fy ra sto ra av snitt, v ara v d e tre fö rsta re d o v isa r »a c lo se re a d ing» av v a r och en av d e tre ro m a n e rn a o ch d e t fjä rd e g e r en an alys av R ic h a rd so n s ro m an k o n st.
M å le t fö r K in k e a d -W e e k e s stu d ie är att fra m h äva R ic h ard so n s k o n stn ärsk ap och ö v e rlä g sn a b erättartek n ik . F ö rfa tta re n tar up p R ic h ard so n s n y a g re p p , som d en n e sjä lv k a ra k te rise ra t som sitt » n ew M an n er o f W ritin g — to th e M o m e n t» , och b etrak tar h o n o m d essu to m som »th e p io n e e r o f ‘p o in t o f v ie w ’ fic tio n » (s. 3 9 7 ). D e t stö rsta p a rtiet av d e t sista avsn itte t ru b riceras » T h e N o v e l as D ra m a » o ch K in k e a d -W e e k e s v ill alltså se R i ch ard son s in n o v atio n som ett fö r sö k att an vän da dram ats te k n ik p å ro m an en , » to ac h ie v e the e q u iv a le n t in the n o v e l o f th e e x p e rie n c e o f d ram a» (s. 3 9 5 ).
D e tta är nu in g en sen satio n ell n y h et; kn ap p ast någon m o d ern fo r sk a r e som sysslat m ed ja g ro m a nen e lle r b re v ro m a n e n har k u n n at u n d g å g ö ra den iak ttag elsen . R ic h a rd so n s jä lv p å p e k a r i fö re ta le t till
Clarissa
d et d ram atisk a in slag et i b r e v b e r ä t ta rtek n ik en o c h u n d e rstry k e r » ö g o n b lic k sb e sk riv - n in g en s» fö rd e la r:» A ll th e L e tte rs are w ritten w h ile the h earts o f th e w rite rs m u st b e su p p o sed to be w h o lly en g a g e d in th eir su b je c ts (T h e e v en ts at the tim e g e n e rally d u b io u s): S o that th ey ab o u n d not o n ly w ith critical Situ atio n s, b u t w ith w h at m ay be called
