Roman Jakobson: Poetik och lingvistik. Litteraturvetenskapliga bidrag valda av Kurt Aspelin och Bengt Lundberg. PAN & Norstedts. Sthlm 1974. — Robert Scholes: Structuralism in Literature. An Introduction. Yale University Press 1974.

Samlaren

Tidskrift för

svensk litteraturvetenskaplig forskning

Å rg ån g 95 1 9 7 4

Svenska Litteratursällskapet

Detta verk har digitaliserats. Bilderna av den tryckta texten har tolkats maskinellt (OCR-tolkats) för att skapa

en sökbar text som ligger osynlig bakom bilden. Den maskinellt tolkade texten kan innehålla fel.

Göteborg: Lennart Breitholtz

Lund: Staffan B jörck, Carl Fehrm an

Stockholm: Ö rjan Lindb erger, Inge Jo n sso n

Umeå: M agnus von Platen

Uppsala: G unnar Brandell, Thure Stenström

Redaktör: D ocent U lf W ittrock, Litteraturvetenskapliga institutionen, V illa vägen 7,

752 36 Uppsala

2Öo

_{Övriga recensioner}

rom an ern a, inte är re p re se n te ra d e i B ra d b u ry s b ok. D ic k e n s, T h a c k e ra y , systrarn a B r o n t é om - näm nes fly k tig t, m en blir inte fö re m å l fö r n ågot stu d iu m ; B ra d b u ry tar ett språn g från Ja n e A u ste n till E. M . Fo rster.

D e t har han nu all rätt i v ärld en att g ö ra , m en d ä rig en o m saknas n ågra v ik tig a län kar i k ed ja n från F ield in g till Fo w les. B ra d b u ry fö lje r h är t. ex. W ayn e C . B o o th , som i

The Rhetoric of Fiction

lä gger h u vu d vik ten p å v e rk från 17 0 0 - ta le t och 1 900-talet.

I den in le d an d e studien om rom an en o ch o lik a fo rm e r av realism u n d e rstry k e r B ra d b u ry rom a­ nens » ö p p e n h e t» och m ån gsid igh et. D ä rfö r är rom an en svår att fån ga i en d efin itio n lik so m rea­ lism en . R e a lism b e g re p p e t sk iftar, » so that o n e g e n e ra tio n ’s realism is a n o th er’s rom an ticism », p å p e k a r B ra d b u ry en an in g tillsp etsat. E tt fö rsö k att nalkas en d efin itio n av rom an en få r v i p å s. 1 1 : d e t fin n s i rom an en »a ran ge, or a sp ectru m o f m o d e , w h ic h seem s recu rren t. It ran ges fro m e x tre m e fo rm alism , o r eleg an t w h o le n e ss, to a co n tin gen c y o r lo o sen ess o f n arration ; fro m r o ­ m an ce to fo rm s o f high scep ticism o r high facti- city; fro m aesth etics to d o cu m en tatio n / . . . / . T h is d ic h o to m y you fin d th ro u g h o u t the h isto ry o f the n o v el, red istrib u ted in em p h asis and c o n ten t at d iffe re n t po in ts in its e v o lu tio n .» D e t finn s a n le d ­ ning att här e rin ra om Sch o les & K e llo g g s tankar om rom an en som en sy n te s av e m p irisk a o ch fik ­ tiva trad ition er.

D e n 17 0 0 -ta lsro m a n som får stö rst u trym m e är v a rk e n

Tom Jones

e lle r

Tristram Shandy

utan C le - lands

Fanny Hill.

B ra d b u ry har några u tm ä rk ta sid o r om Fann y som jag b erättare och o m h en n es b rilja n ta k o m m e n ta re r till sina b e rättarp ro b lem , o ch han g ö r en u p p slagsrik jä m fö re lse m ellan h en n e och y r k e s s y stern i D e fo e s rom an

Moll

Flanders.

So m en k o n trast fö lje r essa yen om J a n e A u s te n , d är B ra d b u ry m ed u p p rik tig b e u n d ­ ran b eh an d lar Ja n e A u ste n s k o n stn ärsk ap i

Emma

och

Persuasion.

A v d e ln in g e n om rom an en s m o d ern ism k o n c e n ­ trerar sig p å E. M . F o rste r, V irg in ia W o o lf o ch F o rd M a d o x Fo rd . D e t är frap p an t h u r d en m o ­ d ern a 1 90 0-talsro m an en s h u v u d v e rk är e x p e rim e n ­ teran d e b åd e in o m p sy k o lo g ie n s, estetik en s o ch ro m a n te k n ik e n s o m råd e. D e t g ä lle r P ro u st och J o y c e , och d e t gä lle r V irg in ia W oo lf. B ra d b u ry kallar V irg in ia W o o lf »a v e r y ly ric al m o d ern ist» o ch g e r e tt p a r sid ors fin analys a

v To the Light­

house.

M e n B ra d b u ry p å p e k a r o ck så, att d et u n d e r 19 2 0 -ta le t u p p sto d en m arkn ad fö r »co m ic fo rm s in fiction , as i f th ey o ffe r e d an id eal m eans fo r c o p in g w ith a p o stw ar w o rld in w h ic h d iso rd e r seem s n o tab ly p re v a le n t» . O c h p å d e t sättet få r han u n d er m o d e rn ism ru b rik e n o c k så m ed den m o d e rn a k o m isk a rom an en re p re se n te ra d av

W yn d h am L ew is, A ld o u s H u x le y o ch E v e ly n W au gh.

A v s n itte t om v å ra dagars rom an har en in le d ­ nin g » T h e P o stw ar E n g lish N o v e l» , där B ra d b u ry n o terar de m ån ga ry k te n o m rom an en s d öd , som m ed jäm n a m ellan ru m c irk u le ra t, m en v ilk a han d o c k fin n er b ety d lig t ö ve rd riv n a . U r v a le t av de ro m an fö rfa tta re som får r e p re se n te ra sam tid en o m fatta r bl. a. C . P. Sn o w , A n g u s W ilso n , Iris M u rd o c h o ch Jo h n F o w les.

B ra d b u ry s sam lin g e ssa yer täck er v issa fä lt av den en g e lsk a ro m an en , m en u teläm n ar m ånga. H an s u rval kan te sig n y ck fu llt, m en å an d ra sidan tar han u pp fle ra ro m a n e r och ro m a n fö rfa tta re , som in te alltid b ru k at (eller fö r all d el hunnit) u p p m ärksam m as i ö v e rs ik te r av d en e n g e lsk a ro ­ m an en. H a n s b o k g e r o ck så h ärig en o m e x e m p e l p å ro m an en s m ö jlig h e te r.

Bertil Romberg

R o m a n Ja k o b s o n :

Poetik och lingvistik.

L itte ra tu r­ v e te n sk a p lig a b id rag v ald a av K u r t A sp e lin och B e n g t L u n d b erg . P A N & N o rs te d ts . Sth lm 1 9 7 4 . R o b e r t S c h o les:

Structuralism in Literature. An In-

troduction.

Y a le U n iv e rsity P re ss 1 9 7 4 .

I ju n i 1 9 7 4 ägd e d en fö rsta s e m io tik k o n g re sse n ru m i M ilan o . A t t in le d n in g sfö re d ra g e t an fö rtro tts den 7 8 -å rig e R o m a n Ja k o b s o n , in n eb ar inte en b art en h e d e rsb e v isn in g m o t d en m an som b åd e re ­ sp e k tfu llt o ch skäm tsam t kallats fö r » d en m o d ern a sp rå k v e te n sk a p e n s P ic asso » , och som v arit m ed om att in tro d u c e ra så m ån ga nya rik tn in g ar u n d er d et sen aste h a lvsek let. D e fö lja n d e fö re d ra g e n s stän diga h än visn in gar till hans arb eten v isa d e sam ­ tid igt k la rt h ur a k tu ella hans id é e r fo rtfa ra n d e är. N ä r v i nu sen t o m sid e r få tt ett u rv al av R o m a n Ja k o b s o n s u p p satser i p o e tik ö v e rsa tta till sv en sk a skall d etta alltså k a n sk e in te tillsk rivas e n b art d å­ lig t sam v ete ö v e r d en sed v an lig a e fte rslä p n in g (e l­ le r sk all vi k alla d e t k ritisk sk ep tic ism ?), som b ru ­ kar u tm ä rk a sv e n sk litte ra tu rfo rsk n in g v isav i nya rik tn in g ar uto m lan d s. D e t är u p p e n b a rt att Ja k o b ­ son s arb eten alltjä m t är i h ö g g rad liv sk ra ftig a och de b o rd e k u n n a tillfö ra o ck så v å r litte ra tu rd e b a tt n ya u ppslag.

U rv a le t b estår av två av d eln in g a r. D e n fö rsta in n eh åller artik lar från 2 0 - o ch 3 o-talen o ch b e ly ­ ser hans in satser inom rysk fo rm a lism o ch tje c k isk struk tu ralism . D e n sen are u p p tar artik lar från hans tid i U S A och v isar m ed a rb e te n om bl. a. B re c h t och H e n r i R o u sse a u h u r han undan fö r undan utvid gat sitt fo rsk n in g sfält. Sam tid ig t fin n s d et m ån ga d rag som k lart b in d e r sam m an de båda p e rio d e rn a . D e fö rsta u p p satsern a är p räg lad e av den fo rm a listisk a g ru p p e n s k am p m o t an d ra rik tn in gar. D ä r fin n s en ton av u tm an in g som kan

p åm in n a o m avan tgard ism en s m an ifest. D e n tonen finn s o ck så i d e sen are arb eten a: in o m m o d ern sp råk - och litte ra tu rfo rsk n in g är Ja k o b s o n den sto re p ro v o k a tö re n . H an v ill få läsaren att reag era och tän k a om . M an erin ras stän digt om att 2 0 -talet v ar en tid då ett av de sto ra slago rd en in o m rysk p ro sa v a r »att se v e rk lig h e te n p å ett n ytt sätt». L ik so m ö v rig a fo rm a liste r v ille Ja k o b s o n fa läsarn a att b e tra k ta litteratu ren p å ett an n o rlu n d a sätt.

G e n o m g å e n d e fö r hans artik lar är sam tidigt ten d en sen att sök a e fte r m ö n ster och d ju p stru k tu ­ re r u n d e r ytan o ch att sam m anfatta d essa i fo rm el- artad e slag o rd , från m e ra lättfattliga, av typen » p o esien s g ram m a tik och g ram m atik en s p o esi» e l­ le r » p o e si är sp rå k e t i d ess estetisk a fu n ktio n » till m era svårtillg än g lig a som »d en p o e tisk a fu n k tio ­ nen p r o jic e r a r ek v iv a le n sp rin cip e n från selek - tio n saxeln till k o m b in atio n saxe ln » . D e n tes som han redan 1 9 1 9 u p p ställd e att » litte ratu rv eten sk a­ p en s o b je k t inte är litteratu ren utan ’litteratu rh e­ te n ’, d vs. d e t som g ö r ett g iv e t v e rk till ett litterärt v e rk » har v id a re fö rb liv it i b lic k p u n k ten g e n o m alla hans arb eten o m p o e tik .

L ö sn in g en p å p ro b le m e t har han fun n it i d et sätt p å v ilk e t ett p o e tisk t yttran d e — jä m fö rt m ed ic k e -p o e tisk a — är sp råk ligt organ iserat. S p råkets p o e tisk a fu n k tio n är att rik ta u p p m ärksam h eten p å sjä lv a m e d d e la n d e t o ch d ess stru k tu rer. M en i stället fö r att sam la och k ata lo g isera » p o etisk a g re p p » s ö k e r Ja k o b s o n e fte r d e g ru n d p rin cip er e fte r v ilk a p o e te n o rg a n iserar sitt m ed d elan d e. D e kan fö re n k la s till n ågra få som u p p en b arlig en är u n ive rsella, som finn s hos de fle sta språk och b e ­ ro r p å m än n isk an s fö rm åg a (och grän sern a fö r h en n es förm åga) att fo rm u le ra och u p p fatta sp råk ­ liga m ed d elan d en .

D e n sto ra b e ty d e lse n av Ja k o b s o n s in satser in ­ o m p o e tik e n är sålu n d a att han tillhan dahållit fo r ­ sk arn a en rad a rb e tsp rin c ip e r som är tilltaland e fö re n k la n d e sam tid igt som de ständigt u p p fo rd ra r till p rö v n in g , d eb att o ch k ritik . M en han har o ck så m ed en rad d ik ta n alyser g e tt oss e x e m p e l p å hu r d essa p rin c ip e r skall tilläm pas i p rak tik en . Strävan att här e rsä tta s u b je k tiv t ty ck an d e o ch lös essayi- stik m ed o b je k tiv a k rite rie r, att m ed an dra ord fö r sö k a g ö ra litte ra tu rfo rsk n in g e n till en » v e te n ­ sk a p » , har — som hans k ritik e r inte v arit sena att fram h ålla — m e d fö rt en d ragn in g åt det ab strakta och sch em atisk a. H u r långt kan m an o b je k tiv e ra och sch em atisera något som i gru n d och b o tten är su b je k tiv t o ch in d iv id u e llt utan att fö rlo ra k o n ta k ­ ten m ed an dra väse n tlig a e le m e n t i ett litterärt v e rk ? O ch är alla stru k tu re r och relatio n e r som o tv iv e la k tig t »fin n s i tex ten » lik a p o e tisk t laddade och v ik tig a ? Från se tt att sådan a här an alyser o fta är fö g a n ju tb a ra fö r d en ic k e in v ig d e ten d erar vid are den sem an tisk a asp ek ten att g lid a i b ak g ru n d en till fö rm ån fö r d e fo n o lo g is k a o ch gram m atiska.

Ja k o b s o n s svar är, antar jag, att » d et som g ö r ett g iv e t v e rk till ett litterärt v e rk » är ju st de sp råk liga stru k tu rern a och d et är alltså de som i fö rsta hand m åste u n d ersö k as. V e rk e ts an dra relatio n e r — till p o ete n , till läsaren , till sam hället och v e rk lig h e te n - m åste b yg g a p å en sådan an alys; fö r ö v rig t finn s d essa relatio n er o fta u ttry ck ta inte bara i d en m e­ ning som v e rk e t som h elh et fö rm ed lar utan i själv a de sp råk liga stru k tu rern a, i v alet av lju d , g ram m a­ tiska k o n stru k tio n er, syn tak tisk a m ö n ster och d e­ ras » p o e tisk a sem an tiserin g». D e som är m era in­ tresserad e av d et litterära v e rk e ts b io g rafisk a, id e ­ o lo g isk a och sociala asp ek ter m å fin n a d e tta en si­ digt och begrän sat m en d e b o rd e åtm in ston e b e ­ g ru n d a Ja k o b s o n s yttran d e att »a lin g u ist d e a f to the p o etic fu n ctio n o f language and a literary schol- ar in d iffe re n t to linguistic p ro b le m s are eq u ally flagrant an ach ronism s».

Ja k o b s o n s in tresse har nästan u teslu tan d e varit k o n c en trerat till p o esien och d et p o e tisk a språket. H an s insatser p å d et o m råd et har varit b etyd an d e m en om m an g år till den ak tu ella stru k tu ralism en , särsk ilt sådan den u tv eck lat sig i F ra n k rik e u n d er sen are år, är d et snarare en annan, b ety d lig t m in d ­ re känd ry sk fo rsk a re som fram stått som m ö n ste r­ bildand e. D e t är V la d im ir P ro p p som m ed sin b o k Sagans m o rfo lo g i från 1 9 2 8 g a v en ny m etod fö r stu d iet av fo lk d ik tn in g en . M en g ru n d tan k en är här den sam m a som i Ja k o b s o n s stu diu m av d e t p o e ­ tisk a språket: att b ry ta n er b erättarstru k tu rern a till ett b egränsat antal fo rm e r, m o tiv, situation er. D ä rm e d fick m an en m o d ell som ku n d e flyttas ö v e r från sagan till d en k o n stn ärliga p ro sa n och som fram fö r allt de m o d ern a fran sk a stru ktu ralis- tern a använt sig av.

D e n n a rik tn in g o ch dess nam n — B a rth e s, G re im a s, B re m o n d , T o d o ro v , P iag et o ch an dra — är v äl fo rtfa ran d e inte särsk ilt allm än t b ek an ta u tan fö r en trän gre k rets av an hän gare m en p å se ­ nare tid har översättn in gar av n ågra av d e v ä se n t­ liga b ö ck ern a b ö rja t k o m m a p å en gelsk a. Sam ­ tid igt b ö rja r v i fa o rien teran d e ö v e rsik te r o ch de är g iv e tv is m y c k e t välko m n a. E n sådan har fö r ­ fattats av R o b e r t S c h o les, p ro fe sso r i e n g e lsk a o ch » co m p arative literatu re» vid B ro w n U n iv e rsity (utan för B o sto n ). D e t är en lättläst o ch k u n n ig p resen tatio n som fram fö r allt k o n c en trerar sig p å stru kturalistern as insatser in o m p ro saan alysen o ch g ö r d e t m ed k ritisk sans o ch åtsk illig a frå g e te ck e n och k o rre k tio n e r. Ja k o b s o n o ch d e ry sk a fo rm alis­ tern a får sin fö rtjä n ta plats o ch deras b ety d else som fö reg ån g are u n d erstry ks. M e n m an saknar ett p ar ak tu ella ry sk a nam n. J u r ij L otm an , d en o m ­ d eb a tterad e p ro fe sso rn i T a rm , är inte ens o m ­ näm nd o ch B o r is U s p e n sk ijs u tm ärk ta b o k om »ko m p ositio n en s p o e tik » had e p assat e x a k t in i den d isk ussio n om p ro saan alys som fö rfattaren k o n c en trerat sig på. B riste n p å tillgän g liga ö v e r ­

sättningar är u p p en b arlig en o rsa k e n till u teläm nan- d en a o ch m an far b ara h oppas att d en b risten skall ku n n a av h jälp as sn ab b are än vad som sk e d d e m ed d e ry sk a fo rm alistern a.

Nils Åke Nilsson

2 6 2

Övriga recensioner

W o lfram M a u se r, m. fl.:

Text und Rezeption. Wir­

kungsanalyse zeitgenössischer Lyrik am Beispiel des

Gedichtes ,, Faden sonnen” von Faul Celan.

A th e n ä ­ um. Fran k fu rt/M ain 1 9 7 2 .

In tre sse t fö r litteratu ren s och k o n sten s m ottagar­ sid a finn s nu k lart m ark erat i d e fle sta län der, båd e i d en allm än na deb atten och i fo rsk n in g en . E tt e x e m p e l från T y sk la n d är de » verk n in g san aly se r» som en g ru p p fo rsk a re p re se n te ra r i T e x t u nd R e z e p tio n . D e s s a u n d ersö k n in gar v ä x te fram u r ett sem in arium ö v e r m o d ern ly rik som W olfram M a u se r le d d e v id U n iv e rsitä t F re ib u rg läsåret 1 9 6 9 /7 0 . N å g r a av d eltag arn a v a ld e att tillsam ­ m ans m ed M a u se r i d etalj fö r sö k a b e ly sa h u r o lik a g r u p p e r av läsare u p p fattad e o ch to lk ad e Paul C e ­ lans d ik t Fad en so n n en . D e n d ik ten v ald es d e ls fö r att den är fle rty d ig och d ä rfö r m o tiv era r u n d er­ sök n in gar av d et här slaget, dels fö r att d en är så k o rt att » v erk n in g en » kan u n d ersö k as i detalj. In k lu siv e artik lar o ch an dra sm åord består dikten av b ara 2 1 ord , o ch d en byggs upp av en b art tre m etafo rer.

S y fte t m ed u n d ersö k n in g arn a var att b e ly sa den » sem an tisk a p o ten tialen » hos en fle rty d ig text, o ch främ st var g ru p p e n in tressera d av att b id raga till teo ri- och m e to d u tv e ck lin g e n in o m d e t m an kallar fö r re ce p tio n sfo rsk n in g e n . M an an vän d e d o c k ga n sk a sto ra lä sarg ru p p er: sam m anlagt d e l­ to g 6 6 4 p e rs o n e r, vara v d e fle sta var sk o le le v e r och stu d en ter. I och fö r sig sk u lle u n d e rsö k n in g ­ arn a alltså k u n n a ge ett ak tn in gsvärt b id rag av em p irisk a data till re ce p tio n sfo rsk n in g e n .

B o k e n har e m lle rtid sitt stö rsta in tresse som ett b id rag till teori- o ch m eto d u tv eck lin g en . D e t finns fle ra an ledn in gar till det. E n är att fo rsk a rg ru p p e n p rö v a d e fle ra o lik a in fa llsv in k lar, fle ra » m e to d e r» , och att m an g jo r d e inte b ara en utan fle ra fö ru n ­ d e rsö k n in g a r m ed su ccessiva revid erin g a r av m ål­ sättningar och m eto d er. E n annan an led n in g är att v a rje steg i fö ra rb e te och analys o m so rg sfu llt b e ­ sk rivs — även när de tvin gar fram re v id e rin g a r e lle r slutar i ett m isslyckan d e. Y tte r lig a r e en an­ le d n in g är att v a rje m o m en t i u n d ersö k n in g en reds ut o ch m o tiv era s i en p rin c ip d isk u ssio n , som utan att v a ra särskilt d ju p sin n in g än då k la rg ö r fo r sk a r ­ nas u tgån g sp u n k ter och m ålsättn ingar.

Från b ö rja n tän k te fo rsk a rg ru p p e n a rb eta en ­ b art m ed m e ta fo rto lk n in g g e n o m att g ö ra en se ­ m an tisk an alys av läsarnas association er och to lk

-n i-n gsförslag. Så sm å-n i-n go m v id g ad es e m e lle rtid in tresset i litte ra tu rso c io lo g isk rik tn in g , sam tid igt som m an b ö rja d e sam arb eta m ed p s y k o lo g e r och so c io lo g er. D e t u n d e rsö k n in g sin stru m e n t som m an arb etad e fram och p rö v a d e i en serie fö ru n ­ d ersö k n in g a r v ar i fö rsta hand a v se tt att re g istre ra lä sarg ru p p ers o m e d e lb a ra u p p fattn in g av in n e b ö r­ d en i d ik ten . D ä r u tö v e r sam lad e m an in en rad u p p g ifte r om v a rje en sk ild läsare. M an fö rsö k te o ck så klarlägga d els läsarnas allm än n a inställn in g till m o d ern ly rik , d els deras » fö rv än tn in g sh o ri- sont» sådan den had e u tfo rm ats g e n o m tid igare litteratu rläsn in g.

D e n slutliga u n d e rsö k n in g e n tillgick så att d e l­ tagarn a e ft e r att ha läm nat u p p g ifte rn a o m sig själv a fö rst fic k läsa d ik ten o ch b esva ra en d el allm än na frå g o r o m den . S ed an fic k de sk riv a ner sin a fria asso cia tio n er k rin g de tre m e ta fo re rn a och n ågra n y ck e lo rd i d ik ten . D ä r e fte r fic k d e b e d ö m a in n eb ö rd e n i var och en av d e tre m e ta fo re rn a m ed h jälp av en s e rie v e rb a la sk a lo r av den b ip o lä ra typ som har b liv it välk än d g e n o m C h a rles O sg o o d s u n d ersö k n in g ar (den » sem an tisk a d iffe re n ti­ alen » ). Slu tlig en fic k d eltag arn a än en g ån g läsa ig en o m d ik ten o ch b e sv a ra ett g a n sk a sto rt antal frå g o r o m den och o m fö rfattaren .

E fte rso m inte m in d re än 6 6 4 p e rs o n e r d e lto g i u n d ersö k n in g arn a var d et alltså ett m y c k e t sto rt m aterial som m an had e att b e a rb e ta och an alysera. M an lade o ck så n e r m y c k e t m ö d a p å b e a rb e tn in g ­ en , som g e n o m fö rd e s in o m tre o lik a a sp ek ter: s e ­ m an tiskt, där m an bl. a. ställd e frågan o m d et g år att p å v isa någon stru k tu r i d e tex tb u n d n a associ­ atio n ern a; litterärt, där m an bl. a. v ille b e ly sa v il­ ken ro ll som läsaren s » fö rv ä n tn in g sh o riso n t» s p e ­ lar fö r te x tto lk n in g en ; o ch d id ak tisk t m ed t. ex. frågan om läsaren g e n o m en stegvis analys kan led as fram till fö rstå e lse av texten .

R e su lta te n av d e ssa an aly ser p re se n te ra s ö v e r ­ siktligt och sam m anfattas k o n cist. G a n sk a o fta tvingas m an k o n statera - o ch fo rsk a rg ru p p e n har ty d lig en o ck så sjä lv k o n statera t — att resu ltaten in te rik tigt m o tsv arar den m ö d a som lad es n er på p lan erin g , fö ru n d e rsö k n in g a r och an alyser. H ä r lik so m i åtsk illig a lik n an d e fall är den p a rad o xala fö rk la rin g e n an tagligen att d et e ste tisk a o m råd et ännu inte är m o g e t fö r alltfö r k o m p lic e ra d e fo r s k ­ n in g sm o d eller. U n d e rsö k n in g so m rå d e t är så fö g a e m p irisk t b e a rb e ta t att d e n som lä g ger ut ett så fin m ask ig t nät som d e ssa ty sk a fo r sk a r e g jo r d e risk e ra r att få m ed allt och in tet i sin a resu ltat.

In te d esto m in d re kan T e x t und R e z e p tio n re ­ k o m m en d eras till n o ggran t stu diu m av alla som är in tressera d e av te o re tis k a o ch m e to d isk a p ro b le m p å litteratu ren s m ottagarsid a. D e lta g a rn a i fo r ­ sk arg ru p p en har o tv iv e la k tig t lärt sig m y c k e t u n ­ d er a rb etet m ed sitt am b itiö sa fö re ta g , och vi an­ d ra kan lära oss m y c k e t av d eras o m so rg sfu lla