Digitala magasin
Alice Eidous, kandidatuppsats VT2013. Design och visuell kommunikation 180 hp. Konst, kultur, kommuniktaion, Malmö högskola.
Handledare: Åsa Harvard och Magnus Denker
An examination of whether improved navigation and
an increase in interactivity can create a more positive
reading experience of digital magazines for tablets
En undersökning av huruvida förbättrad navigation och
fler interaktionsmöjligheter kan förbättra läsupplevelsen
av ett digitalt magasin på surfplattor
Recently a new form of media for magazines has emerged, the tablet. These new digital magazines have not yet fully found their expression and many are not adjusted to the new platform through which they are viewed by their readers. This is an investigation of whether improved navigation and an increase in interactivity in these magazines can improve the readers experience. The investigation is grounded in a remediation perspective, and shows that there are both advantages, including a speedier navigation and increased possibility to create a personalized reading-experience, and disadvantages, including a longer learning process and potential confusion for new readers. The methods used to reach this conclusion are qualitative interviews with elements of participant observation.
Nyligen har ett nytt medium för magasin utvecklats - surfplattan. Magasinen som lanserats för plattan - de digitala magasinen - har ännu inte till fullo funnit sitt uttryck och är inte alltid anpassade till den nya plattformen som läsarna läser på. Denna uppsats är en undersökning av huruvida förbättrade interaktions- och navigationsmöjligheter i dessa magasin kan ge användaren en bättre läsupplevelse. Undersökningen grundar sig på ett remedieringsperspektiv och visar att det finns både fördelar - så som en snabbare navigation och ökade möjligheter för en individualiserad läsprocess och nackdelar - så som en längre inlärningsprocess och potentiell förvirring hos nya användare. Metoden som används i undersökningen är kvalitativa intervjuer med inslag av deltagande observation.
Abstract/Sammanfattning
3
1 Inledning
2 Bakgrund
2.1 Magasinens bakgrund
2.2 Problemområde: Interaktion och navigation 2.3 Avgränsning 2.4 Syfte 2.5 Frågeställning 2.6 Litteraturgenomgång 2.6.1 Litteratur 2.6.2 Undersökningar
2.6.3 Journalistiska texter från webben 2.6.4 Kvalitativa forskningsintervjuer
3 Teori
3.1 Remediering
3.1.1 Surfplattornas relation till remediering 3.1.2 Hypermedialitet och immedialitet 3.2 Interaktion och navigation
4 Metod
4.1 Kvalitativa forskningsintervjuer 4.2 Undersökningen 4.3 Teknikvana 4.4 Problematisering av metodval 4.5 Undersökt material5 Resultat
5.1 Problem med undersökningen 5.2 Resultat av intervjuerna 5.3 Interaktion och navigation
6 Diskussion och analys
6.1 Inlärningsprocessen 6.2 Läsning 6.2.1. Hyperlänkar 6.2.2. Interaktion 6.3 Diskussion av designprocessen
7 Slutsats
8 Litteraturförteckning
8.1 Litteratur8.2 Aktuell forskning och studentarbeten 8.3 Webb
8.4 Undersökningar
Bilagor
Bilaga 1: Intervjuer
Bilaga 2: Masinet Juxtapoz Bilaga 3: Magasinet Eye Appeal
4
5
5 5 6 6 6 7 7 7 8 89
9 11 11 1315
15 16 16 17 1721
21 22 2325
25 26 26 27 2930
32
32 32 33 3334
34 38 40Innehållsförteckning
Mitt intresse för de digitala magasinen väcktes först mot slutet av min utbildning, efter att jag läst en artikel om att de nya magasinen som lanserats för surfplattorna inte alls är så framgångsrika som man förutspått. Jag, som själv hade ytterst lite erfarenheter av denna typ av magasin blev nyfiken på hur detta kom sig, då jag själv levt med uppfattningen att de tryckta magasinen snart skulle försvinna och att vi var på väg in i en papperslös ålder.
Jag ville veta mer om detta och började
undersöka. Det började uppstå en bild av att en av de bidragande faktorerna i de digitala magasinens begränsade framgång var att de såg ut precis som de tryckta magasinen, alltså att de inte alls var anpassade för plattorna. De var inte intressanta att bläddra i, svåröverskådliga och otydliga. De digitala magasinen förlorade allt det härliga som ett tryckt magasin innebär och erbjöd inte läsaren något i ersättning.
Efter att ha läst undersökningar och intervjuer som pekade på detta så blev jag nyfiken. Jag började själv titta i digitala magasin så som Wired, men också titta på inspelningar av hur läsare bläddrar i de nya magasinen och hur de är utformade. Jag började undra över hur man kunde utnyttja detta intressanta nya format och till slut landade mina funderingar på interaktion och navigation. Skulle man kunna höja läsupplevelsen och göra det digitala magasinet till en seriös konkurrent för det tryckta genom att öka interaktions- och navigationsmöjligheterna?
1 Inledning
I denna uppsats kommer jag att undersöka hur läsare upplever två olika typer av digitala magasin – ett magasin som mest liknar en tryckt tidning och ett magasin som främst liknar en smartphoneapplikation. Dessa två magasin har olika navigeringstekniker och olika möjligheter för interaktion.
Jag vill undersöka om interaktions- och
navigationsmöjligheter som är speciellt anpassade för surfplattan kan leda till en mer positiv
5 Det är en del termer som ofta förekommer inom
uppsatsen. Termen magasin syftar på en månatlig tidsskrift med fokus på ett utvalt ämne. Med det digitala magasinet menas ett magasin som är skapat för surfplattor och anpassat för att läsas genom dessa, alltså ej för tryck, internet, eller annan media.
2.1 Magasinens bakgrund
iPad – den mest sålda surfplattan på marknaden har slagit försäljningsrekord, Apple förväntade sig att nå 100 miljoner sålda exemplar redan 2012 (Kansara, 2011). År 2010 utsågs surfplattan till ”Årets julklapp” av Handelns Utredningsinstitut (Hui.se, 2013) – vilket även pekar på att lanseringen av surfplattorna i Sverige har varit relativt framgångsrik.
Bland många andra funktioner kan man läsa och prenumerera på magasin på sin surfplatta. Dessa magasin för surfplattor är ett relativt nytt fenomen som uppstått i och med framgången som surfplattor haft sedan de slog igenom för ett antal år sedan. Idag har många magasin lanserat ett digitalt alternativ till deras utgåvor.
Trots den stora mängden magasin och trots att teknologin för formgivningen av dessa utvecklas snabbt, så har de digitala magasinen inte haft så stort genomslag som man förutspått när de först lanserades. Magasin till iPad svarar fortfarande för en väldigt begränsad procent av tidningsindustrins totala omsättning (Kansara, 2011).
2 Bakgrund
2.2 Problemområde:
Interaktion och navigation
Uppsatsen kommer att diskutera interaktions- och navigationsmöjligheter för digitala magasin.
Trots stora satsningar från förlagsindustrin så är framgången begränsad för digitala magasin (Kansara, 2011). I sin artikel The Trouble with iPad Magazines, skriver Vikram Kansara, att den huvudsakliga anledningen till de digitala magasinens begränsade framgång är att många digitala magasin idag fortfarande är mycket ”print-centric” – tryckorienterade (Kansara, 2011). Khoi Vinh, före detta designansvarig på
NYTimes.com har kommenterat de digitala magasinen många gånger. Enligt Vinh så är ett av problemen med de digitala magasinen att de ständigt struntar i grundläggande digital, användarvänlig, interaktiv design och fortsätter att arbeta med analoga tryckprinciper (Vinh, 2011). Formgivaren Remi Paringaux sade följande om denna tendens: ”creating paper for the screen” – att skapa papper för skärmen (Kansara, 2011). Detta citat beskriver tydligt förlagens tendens att istället för att arbeta specifikt mot surfplattan och skapa unik och användarvänlig design så använder man sig av tryckt material som inte går igenom särskilt mycket bearbetning innan det når läsaren. I sin D-uppsats Usability evaluation of
design solutions for tablet magazines skriver Sami Pekkala, som främst forskar inom
interaktionsdesign, att flera undersökningar visar att navigationen verkar vara den kategori som flest läsare kämpar med i surfplattor (Pekkala, 2012).
2.3 Avgränsning
Uppsatsens syfte är att undersöka möjliga förbättringar för navigations- och interaktionsmöjligheter i digitala magasin.
Läsupplevelsen av tryckta magasin kommer alltså inte undersökas även om den diskuteras.
Prissättningen och andra yttre faktorer som kan påverka en läsares läsupplevelse så som miljö, innehåll, m.m. diskuteras inte heller i uppsatsen och sållas bort så mycket som möjligt, trots att det kan vara mycket problematiskt att helt separera dessa olika aspekter av en läsupplevelse, något som jag diskuterar i metod- och resultatavsnittet. Mitt designarbete har innefattat arbete med navigation och interaktion, men även med typografi, formgivning, färgval och mycket annat – dessa aspekter av ett magasin kommer inte att diskuteras, utan fokus ligger uteslutande på interaktion och navigation.
2.4 Syfte
Mitt syfte är att undersöka hur läsare använder två olika typer av digitala magasin och hur de
navigerar inom dem. Efter en ingående undersökning av intervjupersonernas läsningsprocesser och
upplevelser av de digitala magasinen hoppas jag ha en tydligare bild av huruvida fler interaktions- och navigationsmöjligheter kan höja läsupplevelsen av ett digitalt magasin. Jag vill se om läsarna föredrar konventionell magasinlayout eller en interaktiv layout som är anpassad för formatet och gjord speciellt för surfplattan. Jag vill också undersöka om smartphone-vana underlättar i den initiala
orienteringsprocessen när en läsare för första gången ska manövrera sig genom de olika magasinen. Min förhoppning är att grafiska designers med ett intresse för digitala magasin kan finna denna uppsats relevant och hjälpsam. Ämnet som jag undersöker är ganska nytt och forskningen inom det är något begränsad. Jag hoppas att denna uppsats kan skapa bättre underlag för design av digitala magasin.
2.5 Frågeställning
Vilken effekt kan fler interaktions- och
navigationsmöjligheter ha på läsupplevelsen av ett digitalt magasin?
Gör en användares vana vid smartphones någon skillnad på hur de läser ett digitalt magasin i det nya mediet surfplattan?
7
2.6 Litteraturgenomgång
2.6.1 Litteratur
Den teoretiska förståelseram som uppsatsen huvudsakligen rör sig inom är mediekonvergens och remediering.
Under undersökningens gång så har jag till stor utsträckning själv kombinerat och hittat litteratur som kan hjälpa mig besvara min frågeställning eftersom specifik litteratur är svårt att hitta. Kopplingen till mitt egna område, grafisk design, har till stor del förstärks genom min läsning av forsknings- och studentarbeten inom både områdena grafisk design och interaktionsdesign. Det har varit ytterst intressant för mig att se hur surfplattorna inte bara kombinerar olika teknologier, utan även olika forskningområden. Som en
formgivare van vid tryckta medier var det mycket intressant att få arbeta med ett ämne där grafisk design och interaktionsdesign överlappar, och att få applicera det jag lärt mig om kommunikation på ett nytt medium. Under arbetets gång har jag visserligen behållt fokus på visuell navigation och tydlighet framför tekniska aspekter, men jag känner ändå att de nya digitala magasinen är ett område som kombinerar två olika formgivningstraditioner som blir svåra att separera, eftersom båda delarna, den grafiska utformningen samt
interaktionsfunktionaliteten mycket stark påverkar läsarens upplevelse.
Remediation av Jay David Bolter och Richard Grusin
Remediation av Jay David Bolter och Richard Grusin är en ingående beskrivning av remediering i många olika former av media. Författarna av
Mediernas kulturhistoria skriver att boken är ”ofta citerad” och beskriver Remediation som en bok som närmar sig remediering från ett alternativt perspektiv (Jülich et al. 2008).
Boken ger en övergripande och klar bild av
remediering som teori och fenomen. Den fördjupar sig även och blandar ingående diskussioner av exempel med generella diskussioner. Boken är analytisk och teorin som presenteras är tydlig, applicerbar och en god hjälp i besvarandet av min frågeställning. En potentiell brist med denna bok är att den skrevs för 13 år sedan och därför diskuteras ett medielandskap som är skilt från hur det ser ut idag. Dock ligger stort fokus i boken på grafisk design och även på interaktionsdesign och nya medier som kan anses vara föregångare till dagens surfplatta. Min förhoppning är att dessa teorier är tillräckligt universella och omfattande (författarna i boken diskuterar allt från renässansen till webdesign (Bolter, Grusin, 2000)) för att
fortfarande kunna appliceras på dagens media och remedieringsprocesser.
Marshall McLuhan kan ses som en av grundarna i denna diskussion. Han teorier om mediet och innehållets relation och sammankoppling kan anses vara relevant för undersökningen. Hans teorier utvecklas vidare i Bolter och Grusins bok, och jag har därför valt att förlita mig främst på deras tolkningar och inte använda McLuhans teorier som en förståelseram för min undersökning.
Aktuella forsknings- och studentarbeten För att få en mer ämnesspecifik och samtidigt djupare insikt i just ämnet magasin för surfplattor har jag också läst en del akademiska uppsatser, främst på kandidat- och magisternivå. En
lista över akademiska texter som lästs finns i litteraturförteckningen, samtliga uppsatser har lästs för att bilda en övergripande uppfattning om ämnet men bara vissa har refererats till i uppsatsen.
Det som framgår generellt från dessa texter är att surfplattorna och övergången från analoga till digitala medier är högst intressant och relevant just nu. Det finns många olika aspekter att undersöka, bl.a. ekonomin bakom det, upplevelsen av läsning, hur miljön man läser i påverkar läsningen, och mycket mer. Min uppfattning är att intresset för surfplattor växer snabbt just nu.
2.6.2 Undersökningar
Mängden forskning som publicerats om surfplattor är begränsad (Müller et al. 2012) eftersom
surfplattor som teknologi är mycket ny och magasin till dem är ännu nyare (Pekkala, 2012). Därför har jag till stor del fått förlita mig på statistik för att analysera tendenser och trender för surfplattan. När jag har valt dessa så har jag försökt att analysera mätningar och undersökningar från större företag – då dessa företag ofta har resurser att nå ut till fler deltagare och kan anses att ha anställda med passande expertis och erfarenhet för att genomföra undersökningarna. Ett problem med detta angreppssätt är att dessa företag alltid är vinstdrivna och alltså inte kan vara objektiva i sina undersökningar. Min förhoppning är att vinstdrivna företag utför dessa undersökningar för att få en översikt av marknaden och konsumentens behov och därför strävar efter så exakta och sanningsenliga resultat som möjligt eftersom dessa resultat påverkar affärsbeslut och vidareutveckling. Jag har bl.a. använt mig av en rapport av Google Inc. som beskriver en ingående undersökning av hur
användare nyttjar surfplattor där 33 deltagare förde dagböcker om sina bruksvanor (Müller et al. 2012). Jag har även läst andra undersökningar av till exempel Bonnier – ett globalt förlag som ger ut över 50 tidsskrifter (Bonniercorp.com, 2007). (För en full förteckning över undersökningar och liknande material som undersökts se avsnitt ”7.3 Undersökningar” i litteraturförteckningen)
2.6.3 Journalistiska texter från
webben
Som tidigare nämnt så finns det en begränsad mängd ingående forskning om surfplattor vilket är den huvudsakliga anledningen till att så många kortare och potentiellt något mer ytliga artiklar från internet har används som referensmaterial. Dessa ytligare och kortare texter kan ses som ett komplement för att säkra att uppsatsen ligger rätt i tiden och tar information från samtida källor som behandlar just specifikt temat magasin för surfplattor. Dessa texter handlar huvudsakligen om hur
surfplattan och de digitala magasinen har mottagits, och analyserar den aktuellt rådande situationen.
2.6.4 Kvalitativa forskningsintervjuer
Eftersom den kvalitativa forskningsintervjun ligger i grunden för min uppsats är det väldigt viktigt att jag fullständigt greppar denna metod innan jag utformar och utför själva intervjuerna. I sin bok Den kvalitativa forskningsintervjun (2009) beskriver Steinar Kvale, tidigare professor i pedagogisk psykologi, intervjukonsten (Kvale, 2009, s.13). Jag har undersökt metodiken bakom kvalitativa forskningsintervjuer genom ett par böcker, men upplägget och utformningen av intervjuerna grundar sig främst på Kvales bok.
9 Den teoretiska referensramen är ett redskap som
hjälper oss att tolka, analysera och förstå våra resultat (Christensen et al, 2010). I denna uppsats förhåller jag mig till insamlad data och resultat genom remedieringsteori. Huvudsakligen grundar jag min förståelse av remediering på boken Remediation av Jay David Bolter och Richard Grusin.
3.1 Remediering
Inom diskussionen om medieutveckling finnns det bl.a. två teorier som ligger väldigt nära
varandra - konvergensteori och remedieringsteori. Båda teorierna talar om mediernas tendenser att låna uttryck från varandra och att utveckals ur en gemensam grund med liknande/lånade uttrycksformer. Teorierna behandlar skillnader och likheter mellan olika medier och relationen mellan äldre och nyare medieformer.
Skillnaden mellan den konvergensteori som Jenkins presenterar i boken Konvergens Kulturen och
remedieringsteorin som Bolter och Grusin presenterar i Remediation är teoriernas omfattning. Jenkins närmar sig konvergensen från ett makroperspektiv, konvergensteorin han presenterar är en
omfattande kulturbeskrivning. Bolter och Grusins remedieringsteori däremot är mediespecifik och betonar remedieringens effekt på media och design. I början av min undersökning så var min plan att utgå ifrån konvergensteorin, men efter att ha läst Jenkins bok Konvergens kulturen och jämfört den med Bolter och Grusins bok Remediation så uppfattar jag Remediation som ett bättre lämpat analysverktyg som kommer hjälpa mig i min undersökning.
3 Teor i
Remediering bygger nämligen på samma teoretiska grund som konvergens, men fokuserar enbart på media. Jenkins definierar i sin bok konvergens på följande sätt: ”a paradigm shift – (…) toward the increased interdependence of communications systems, toward multiple ways of accessing media content.” (Jenkins, 2006, s. 243). Remediering är alltså förhållandet mellan olika medieformer, och inflytandet som en medieform har på en annan. Bolter och Grusin skriver följande om remediering:
Digital visual media can best be understood through the ways in which they honor, rival, and revise linear-perspective painting, photography, film, television, and print. No medium today, and certainly no single media event, seems to do its cultural work in isolation from other media, any more than it works in isolation from other social and economic forces. What is new about new media comes from the particular ways in which they refashion older media and the ways in which older media refashion themselves to answer the challenges of new media. (Bolter, Grusin 2000, s. 15) Föregående citat är en beskrivning av mediernas tendens att låna från och bygga vidare på
varandra. Detta innefattar både att nyare medier bygger vidare på och övertar de äldre mediernas uttryck, men även äldre medias reformering för att kunna utmana de nyare medierna. Det teorin i grund och botten handlar om är hur olika medier bygger vidare på varandra och vilket inflytande de har på varandra (Bolter, Grusin 2000, s. 15).
Begreppen konvergens och remediering är väldigt lika varandra i innebörden. Så lika att Bolter och Grusin skriver ”convergence is remediation under another name” (Bolter, Grusin 2000, s. 224). Både termen konvergens och remediering kan definieras på många olika sätt och definitionerna är ofta väldigt nära varandra. För uppsatsens syfte är inte denna definition avgörande, och då författarna själva avfärdar skillnaderna mellan de olika begreppen utgår jag ifrån att det går att förena de två. Jag kommer därför i denna uppsats inte skilja på de två begreppen, utan referera till detta fenomen hädanefter som remediering.
Remediering är en relativt omfattande medieteori. Den berör både interaktionsdesign, men är också mycket relevant för grafisk design, då teorin undersöker en formgivares möjligheter att använda sig av etablerade uttryckssätt som gör det lättare att skapa tydligt design. Surfplattorna är i sig ett medium som kombinerar interaktionsdesign och grafisk design. I surfplattorna, som fortfarande är ganska okända blir det alltså extra viktigt att den grafiska formgivningen är både attraktiv, men främst också en effektiv vägledning som kan göra medvetna referenser till grafiska navigations- och interaktionselement för att på bästa sätt utnyttja läsarens förexisterande kunskaper och genom dessa skapa ett så tydligt och lättnavigerat medium som möjligt med hjälp av grafisk formgivning och design. Bolter och Grunsin menar på att remediering innebär att både äldre och nyare medier både är beroende av varandra, men också ibland överlappar varandra (Bolter, Grusin 2000, s. 15). Författarna hävdar i sin text att inga medier idag kan etablera en egen, separat och ren plats i kulturen (Bolter, Grusin 2000, s. 55). All media idag är alltså beroende av
andra medier, och detta förhållande fungerar i båda riktningarna. Detta kan tolkas som att all media ständigt både remedierar, men också samtidigt remedieras (Holmberg, C-G. et al, 2004, s.87). Även Tim Dwyer diskuterar detta ämne. Han tar upp Niels Finnemanns teorier om förhållandet mellan äldre och nyare media. Finnemann kallar remediering för ”co-evolution” ett begrepp som enklast översätts som samutveckling, eller
samevolution (Dwyer, 2012, s. 30). Detta begrepp antyder precis som Bolter och Grusin argumenterar, att medier - nyare såväl som äldre - utvecklas och evolverar tillsammans. Finnemann menar på att när ett medium, till exempel internet, utvecklas så bidrar det till en förändring i det övergripande mediesystemet på olika sätt (Dwyer, 2012, s. 30). Ett exempel som Bolter och Grusin ger av
remediering är den s.k. ”desktop metaphor” - skrivbordsmetaforen, som än idag används i datorer. Faktumet att vi har ett skrivbord, med en papperskorg, mappar och dokument, precis som med vanliga fysiska skrivbord är ett exempel på en ny teknologis assimilering av äldre, väletablerade begrepp och funktioner (Bolter, Grusin 2000, s. 23). Ett annat exempel som tydligt visar på remedierings-processerna kring de digitala magasinen är
bild 1, som visar ett digitalt och ett tryckt omslag av tidningen Wired. De är ganska lika varandra, vilket visar på remedieringsrelationerna mellan den tryckta och den digitala tidningen, men om man tittar närmare, så ser man att det digitala omslaget har en liten play symbol, som man kan klicka på för för att se ett kort videoklipp. Videoklipp är numera en digital funktion som finns bl.a. på internet, och som man kan se genom sin dator eller sin smartphone, och nu också via sin surfplatta. Videosymbolen
11 är i detta fallet en remediering av andra medier än
tryckta magasin, och på så vis möts de tryckta magasinen och de digitala funktionerna i surfplattan. Dessutom finns det även en specialanpassad horisontell layoutversion för surfplattan som
representerar ett nytt formspråk, anpassat speciellt för formatet och för det nya mediet (Se bild 2).
3.1.1 Surfplattornas relation till
remediering
Det är viktigt att etablera surfplattans relation till remedieringsteorin. Jag anser att surfplattan är ett utmärkt exempel på en teknologi som remedierar många medieformer. En bild som börjat cirkulera på nätet på senaste tid visar otroligt tydligt på hur en smartphone kan ses som remediering av många andra tekniker (Se bild 3).
Jenkins påstår att historien lär oss att gamla medier aldrig dör – eller ens tynar bort. Det som försvinner eller förändras är verktygen som krävs för att få tillgång till innehållet. Det är vad medieforskare kallar för bärande teknik. Bärande teknik föråldras och ersätts; medier däremot, de utvecklas. Inspelat ljud är mediet. CD-skivor, MP3-filer och 8-trackkasetter är bärande teknik (Jenkins, 2012, s. 24).
1993
2013
Bild 3: Illustrerar hur en smartphone kan ses som en remediering av många andra medier.
Bild 1: Illustrerar ett digitalt och ett tryckt omslag av tidningen Wired, från juni 2010. På bilden finns en inzoomad detalj av en playsymbol.
Bild 2: Illustrerar ett digitalt omslag för tidningen Wired, anpassad för en horisintell layout till surfplattan, från juni 2010.
Vidare står det i Dwyers bok Media Convergence att moderna mobiltelefoner är ett exempel på remediering – i den förenas bl.a. video, radio, internet och telefonen (Dwyer, 2010, s.4). Surfplattorna kan då ses som nästa steg i denna remedieringsprocess. De är en ny bärande teknik som kan användas för att komma åt många olika typer av innehåll. Surfplattan förenar datorn, en smartphone och tryckta medier, m.m. i ett bärbart och kompakt format – i den kan man bl.a. läsa, lyssna på musik, se på film, spela spel, och ställa in en väckarklocka. Den har ungefär samma
möjligheter som en modern dator i form av surf och kommunikationsmöjligheter, men den är mindre och kan användas i soffan eller på resan som ett magasin eller en telefon.
3.1.2 Hypermedialitet och
immedialitet
Bolter och Grusin menar på att det finns två något motsatta uttryck av remediering – ”Hypermediacy” och ”Immediacy”. Till att börja med är det viktigt att i översättningen till svenska inte tappa bort släktskapet i de båda orden som skapas genom den gemensamma roten ”mediacy” (Holmberg, C-G. et al, 2004,
s.87). Därför lånar jag i denna uppsats Holmbergs översättningar. I fortsättningen kommer jag alltså att använda de försvenskade termerna hypermedialitet istället för ”hypermediacy” och immedialitet till ”immediacy” (Holmberg et al, 2004, s.87). Båda termerna definieras av Bolter och Grusin i bokens ordlista. Nedan följer författarnas egna definitioner av de två termerna:
Hypermediacy: A style of visual representation whose goal is to remind the viewer of the medium. One of the two strategies of remediation, the other is immediacy.
Immediacy (or transparent immediacy): A style of visual representation whose goal is to make the viewer forget the presence of the medium. (…) and believe that he is in the presence of the object of representation. One of the two strategies of remediation, the other is hypermediacy. (Bolter, Grusin 2000, s. 272).
Immedialitet innebär att mediet är utformat för att uppfattas så lite som möjligt av användaren. Detta
kan även kallas för transparens – alltså att mediet
blir genomskinligt, eller osynligt, och enbart lyfter fram innehållet. Författarna skriver följande förklaring:
A transparent interface would be one that erases itself, so that the user is no longer aware of confronting a medium, but instead stands in an immediate relationship to the contents of that medium. (Bolter, Grusin 2000, s. 24) Författarna skriver att vi som användare av olika gränssnitt ständigt längtar efter total transparens (Bolter, Grusin 2000, s. 34). De påstår vidare att det designers ofta påstår att de eftersträvar är ett ”gränslöst gränssnitt” (Bolter, Grusin 2000, s. 22) . Det är alltså total transparens som de flesta formgivarna strävar efter, trots att det fortfarande inte finns något medium som uppfyller denna önskan. Bolter och Grusin skriver mycket om virtuell verklighet, om mediet någonsin kan bli så pass transparant att användaren blir totalt omedveten om det (Bolter, Grusin 2000, s. 22).
Vidare skriver författarna att hypermedialitet kan
ses som en fascination av mediet. Användaren inbjuds till att ta del av, och får njutning ur själva handlingen – interaktion med mediet (Bolter, Grusin 2000, s. 22). Det är alltså enligt
13 hypermedialiteten inte relevant att försökta dölja
mediet från användaren och skapa en sömfri upplevelse. I nuläget pendlar alla medier mellan hypermedialitet och immedialitet. De flesta medier är en kombination av dessa två motsägelsefulla poler (Bolter, Grusin 2000, s. 272).
Tim Dwyer skriver i boken Media Convergence (2010) att i vår tid, när så mycket teknisk utveckling kommer så snabbt, så är många av förändringarna som vi upplever, och vårt användande av nya medier fortfarande experimentellt. Författaren menar på att vi faktiskt kan uppleva remedieringen i de nya medierna (Dwyer, 2012, s. 6). Detta är ett exempel på hypermedialitet, då själva upplevelsen av remediering innebär att mediet inte är dolt för oss, utan att vi uppfattar det under tiden som vi använder oss utav det. Från detta kan vi dra slutsatsen att när ett medie är okänt för oss och vi måste lära oss att orientera oss inom det, så är hypermedialiteten, alltså vår medvetenhet om mediets existens, som starkast.
Bolter och Grusin nämner bland annat att interaktiva gränssnitt – där användaren tvingas klicka eller på annat sätt interagera med innehållet, oftast leder till hypermedialitet – användaren blir genast medveten och påmind om att hen använder ett verktyg för att granska innehåll (Bolter, Grusin 2000, s. 33). De påstår vidare att knapparna och menyerna som ger möjlighet till interaktion kan ses som något som stoppar upplevelsen av immedialitet (Ibid, s.33).
Som tidigare nämnt, så är dessa två definitioner till en viss mån varandras motsatser. Och båda finns oftast närvarande i de flesta medier. Mediet pendlar då mellan immedialitet och hypermedialitet (Bolter, Grusin 2000, s. 272). Enligt Bolter och Grusin är
3.2 Interaktion och navigation
Innan jag fortsätter diskussionen om interaktion och navigation vill jag först kort förklara vad jag menar med detta.
Med navigation så menar jag sättet som en användare rör sig genom ett medium. Hur tar hen sig fram? Vilka medel för navigation finns det? I denna undersökning har jag främst arbetat med två olika typer av navigation. Det första är navigationen genom ett kronologiskt, linjärt magasin och den andra är ett ickelinjärt magasin med automatiserade navigationsmöjligheter och hyperlänkar som kan användas för att skapa en anpassad läsupplevelse. Det finns många exempel på linjära magasin eftersom det är främst i den formen som digitala magasin idag publiceras. (Kansara, 2011). Ett exempel på sådana magasin är Elle Decor (se bild 4) som är utformat som ett magasin avsett för tryck och finns tillgängligt i samma format för surfplattor. En beskrivning av hur användaren navigerar i sådana magasin finns i avsnittet Undersökt material > Juxtaposed.
Bild 4: Elle Decor omslag för både tryck och surfplatta.
det detta pendlande som är nyckeln till att förstå hur olika medier förändrar och påverkar varandra. Remediering är en process som till stor del är närvarande i surfplattan, både i dess utformning och formgivning, men även i användarens vanor och tidigare upplevelser.
Det finns väldigt många olika varitioner på interaktiva element och navigationslösningar i dagens digitala magasin. Under denna undersökning kommer jag att se närmare på två magasin och förklara mer ingående hur de fungerar.
Bild 6: En annons från Sports illustrated som visar en interaktionsmöjlighet.
Bild 7: Framsida av det digitala magasinet Post
Det börjar nu även komma fler och fler exempel på ickelinjära magasin som är specialanpassade för surfplattor och som kan navigeras med hjälp av hyperlänkar. I dessa finns flera exempel på hur dessa magasin är specialanpassade efter det nya mediet. Till exempel finns det i vissa magasin möjlighet att vända på plattan för att få en horisontell eller vertikal layout. (Se bild 5)
I en del magasin kan man interagera genom att klicka och dra olika objekt för att visa mer innehåll eller för att komma vidare i läsningen. Ett exempel på detta syns på bild 6 från Sports Illustrated där läsaren kan dra i ett bildspel för att visa fler bilder.
Somliga magasin existerar även enbart i digital form, så som tidningen Post av kreatören Remi Paringaux – vars åsikt var att det tryckta formatet inte kunde leva upp till hans förväntningar av det tryckta formatet – ett resonemang som ledde till utvecklingen av ett helt digitalt magasin som skulle utforska det nya formatet (Wilson, E. 2013). Nedanför syns magasinets interaktiva framsida där läsaren kan rotera bilden.
15 I detta avsnitt redovisas metoderna och materialet
som ligger i grunden för uppsatsen. Undersökningen inleddes med en
litteraturstudie parallellt med framtagandet av undersökningsmaterial till intervjuerna.
4.1 Kvalitativa forskningsintervjuer
Metoden jag har valt att använda mig av i denna undersökning är kvalitativa forskningsintervjuer. Som Martyn Denscombe skriver i sin bok Forskningshandboken:
Om forskaren hellre vill undersöka emotioner, erfarenheter och känslor än mer okomplicerade faktafrågor, kan han eller hon vara i sin fulla rätt att föredra intervjuer (Denscombe, s. 132). Eftersom målet med undersökningen är att få en insikt i just hur läsare använder de två olika typerna av magasin och hur de känner inför dessa två olika versionerna, så anser jag att kvalitativa
forskningsintervjuer är en av de bäst lämpade metoderna för att göra detta.
Det finns även fler skäl till varför den kvalitativa forskningsintervjun är så passande för denna undersökning. Denna metod är högst lämplig just för undersökning av design, Kvale skriver bl.a. att kvalitativa intervjuer idag till stor
utsträckning utnyttjas inom marknadsföringen av konsumtionsvaror (Kvale, 2009, s. 27). Utöver detta så finner jag att den flexibilitet som kvalitativa forskningsintervjuer innebär lämpar sig väl för undersökningar av detta ämne i och med att det är ganska nytt och fortfarande delvis outforskat.
4 Metod
Jag har genomfört så kallade halvstrukturerade intervjuer som bygger på att den intervjuade svarar på ett antal frågor inom ett antal kategorier, som bestämts i förhand. I Metodbok för medievetenskap skriver författarna att denna metod ger intervjuaren möjlighet att ställa följdfrågor till den intervjuade – vilket leder till flexibla och givande intervjuer (Østbye et al. 2004:103).
Den huvudsakliga utmaningen i min undersökning är att ta fram en intervju med passande frågor för att kunna nå insikt i läsarnas upplevelse av de två olika tidningarna. För att göra detta måste jag först etablera vad det är som jag vill uppnå med navigations- och interaktionsmöjligheterna som min tidning har, och vilka aspekter jag vill att läsaren ska fokusera på/ge sin uppfattning av. Det är viktigt att till exempel utforma frågor som fokuserar på navigation och interaktion och undviker att intervjupersonen börjar undersöka innehållet och andra aspekter av utformningen för ingående. Eftersom jag förutom intervjun även kommer att observera hur intervjupersonerna använder och navigerar i det digitala magasinen kan man säga att jag genomför kvalitativa intervjuer med ett inslag av deltagande observation. Annette Hellman skriver:
Deltagande observation innebär (…) att forskaren deltar (vilket kan ske i olika grad) i det sammanhang som forskningen avser. Vidare så innebär metoden ett skifte i uppmärksamhet mellan reflektion över det som sker och deltagande i det som sker. (Hellman, s.1).
Observationen av intervjupersonernas användning av magasinen är mycket användbar för mig när jag analyserar hur enkelt eller svårt det var för dem att navigera, och vilka funktioner de använde sig av eller missade.
4.2 Undersökningen
Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med sex intervjupersoner. Målet med detta tillvägagångssätt är att genom observation och frågor kunna få en insikt i hur läsarna upplever de två magasinen och hur skillnaderna i navigation och interaktion mellan dem påverkar deras läsning.
Intervjupersonerna kommer att få bläddra i två olika typer av digitala magasin. Det första magasinet kommer att visas som en PDF, alltså en exakt avbildning, av ett tryckt magasin. Detta magasin har samma funktioner och utseende som ett tryckt magasin. Det andra magasinet är anpassat särskilt för surfplattan med fler möjligheter för interaktivitet och med ett navigationssystem som skiljer sig från ett tryckt magasin.
Det är viktigt för att få en bredare och mer pålitlig undersökning att testpersonerna kommer ur olika målgrupper med olika erfarenheter. För att göra undersökningen så bred som möjligt har undersökningen utförts med hjälp av testpersoner som skiljer sig åt på flera punkter så som:
• Ålder
• Erfarenhet med digitala medier och surfplattor (även smartphone-vana räknas in)
• Förhållande till tryckta magasin • Förhållande till digitala magasin
Testpersonerna får alltså läsa de två olika
magasinen. Hur de bläddrar filmas och observeras av mig för att notera tendenser. Sedan får
intervjupersonerna svara på en rad frågor om deras läsupplevelse – vissa frågor är specifika för varje magasin och ställs direkt i samband med läsningen av magasinet, sedan avslutas intervjun med frågor rörande båda magasinen. Intervjupersonerna får då berätta om sina
upplevelser, preferenser och värdera de två olika läsupplevelserna.
4.3 Teknikvana
I och med att min undersökning förhåller sig till mina resultat genom ett remedieringsperspektiv så är det viktigt och se vilka tidigare vanor hos användaren som kan vara relevant för hur de uppfattar det nya digitala magasinen. Det är relevant för undersökningen att se hur mycket erfarenhet med tidigare medier som remedieras och vidareutvecklas i surfplattan hjälper eller hindrar den mer erfarne läsaren. Jag menar med termen teknikvana alltså inte en övergripande teknikvana hos läsaren, utan en specifik teknikvana – vana av att använda datorer, av att navigera på olika hemsidor och tidsskrifter i datorn, samt vana av att använda smartphones.
Skalan för detta har jag avgjort själv baserat på mina intervjupersoners erfarenheter och vanor, och jag vill förtydliga vad jag menar med de olika nivåerna. Jag har delat upp mina intervjupersoner i tre grupper, hög, medel och låg teknikvana. Den teknikvanan som jag värderat högst för denna undersökning är erfarenhet av en surfplatta. Att äga och dagligen använda en surfplatta har bidragit till bedömningen ”hög teknikvana”.
Smartphones var föregångarna för surfplattor och man kan argumentera att surfplattan är en remediering av en smartphone.
17 Båda manövreras med hjälp av pekskärm
och båda använder sig av specialanpassade applikationer (som ofta är desamma för telefonen och surfplattan). Sättet som man navigerar i en smartphone är också väldigt likt sättet som man navigerar i en surfplatta. Därför har jag även betonat erfarenhet med en smartphone som en annan väldigt viktig bidragande faktor till högre teknikvana eftersom moderna smartphones är den teknik som mest liknar surfplattan (Müller, m.fl, 2012, s.3) och denna remediering kan göra det lättare för intervjupersoner med smartphone-vana att orientera sig i de två magasinen.
Läsare som har begränsad eller ingen erfarenhet av smartphones eller plattor har i denna
kategorisering benämnts som användare med låg teknikvana. Jag har dessutom tagit med i beräkning hur många tidsskrifter personen i fråga läser och om de till största del är i digitalt eller analogt format.
Jag har alltså delat upp intervjupersonerna i tre kategorier:
Låg teknikvana: 2 intervjupersoner Medel teknikvana: 1 person Hög teknikvana: 3 personer
4.4 Problematisering av
metodval
Ett potentiellt problem med valet av min metod är faktumet att det inte går att isolera delar av en läsupplevelse utan ett helhetsintryck påverkar läsarens intryck. Därför spelar faktorer som personlig smak, intresset för innehållet och personliga vanor och preferenser in.
För att minimera denna inverkan har jag försökt välja två magasin som ligger nära varandra innehållsmässigt och som ligger inom samma intressesfär. Under intervjun kommer den intervjuade läsaren dessutom få uppgifter så som ”hitta en viss artikel”, och dessa uppgifter kommer endast visa på navigations och interaktionsmöjligheter, och inte behandla utseende eller innehåll.
4.5 Undersökt material
För läsningen och intervjuerna har jag använt mig av två magasin som mina intervjupersoner först fått bläddra fritt igenom, och sedan fått bläddra i med instruktioner och frågor från mig. De två magasinen representerar två olika typer av digitala magasin och syftet med detta är att jämföra två magasin med olika navigations- och interaktionsmöjligheter för att se och jämföra hur läsarna reagerar på dem. Magasinen jag har valt är varandra lika till
innehållet. Båda handlar om konstnärlig verksamhet och innehåller mycket bilder och information om olika konstnärer och projekt. Min förhoppning är att detta hjälper minska risken för att magasinen favoriseras baserat på innehåll istället för det som faktiskt undersöks.
Magasin 1: Juxtapoz
Juxtapoz (http://www.juxtapoz.com/) är främst en tidsskrift avsedd för tryck. Magasinet kommer ut en gång i månaden och prenumerationsmöjlighet finns. Det finns även en PDF tillgänglig av tidningen som kan läsas i digitalt format. Det är i detta format som tidningen skulle läsas i en platta.
Att publicera en PDF av det tryckta magasinet för att göra tidningen tillgänglig digitalt är en ganska vanlig
metod för förlag att nå ut till fler läsare. Magasin 1 är alltså främst en remediering av det tryckta magasinet som förflyttats till ett nytt medium.
För att få bra spridning på artiklarna har jag i intervjuunderlaget kombinerat artiklar från två olika nummer av Juxtapoz – december 2012 och oktober 2012. Tidningen som användes under intervjun innehöll sex utvalda artiklar av olika längd samt en innehållsförteckning. (Se bilaga 2 för en översikt och ingående förklaring av tidningen). Tidningen i surfplattan hade samma upplägg som en tryckt tidning med vanlig sidnumrering och sidor som följde varandra från vänster till höger, så att läsaren bläddrade i sidled sida för sida, fram eller tillbaka. Man
kan kalla det navigationssystem som magasinet använder sig av för ett linjärt navigationssystem, eller enledsnavigation (se bild 10 för förtydligande av navigationssystemet). Juxtapoz visades i form av en PDF-version av den tryckta tidningen och saknade därför samtliga interaktiva element förutom möjlighet att bläddra.
Bild 8:Omslaget för det undersökta magasinet Juxtapoz
Bild 9:Utvalda sidor från det undersökta magasinet Juxtapoz
SOWETO MAMBO PRIMARY SCHOOL 03 CHLOE RICE 07
NUART:2012 11 FUTURA 2000 12 JEN STARK - ART BASEL INSIDER 13
MARCO MAZZONI 15
03 12
Bild 10:En förklaring över navigationssystemet i magasinet Juxtapoz.
Enledsnavigation
flytta till nästa eller föregående sida
19 Magasin 2: Eye Appeal
Det andra magasinet som Juxtapoz jämförs emot är magasinet Eye Appeal. Detta magasin är mitt egna designarbete och representerar i undersökningen snarare en remedieringar av tekniska föregångare som datorn, men kanske främst smartphones, till skillnad från Juxtapoz som representerar en remediering av tidigare tryckt media så som magasin och andra tidsskrifter. Eye Appeal är ett digitalt magasin som jag på bästa sätt försökt att anpassa så mycket som möjligt för läsning i en surfplatta och som inte har en tryckt tidning i grunden. Formgivningen av Eye Appeal är snarare en remediering av smartphoneapplikationer. Magasinet har mindre gemensamt med det tryckta magasinet än magasin 1.
FINDING COLOR
Create stunning color-palettes from appropriate photos.
COSMOLOGICAL INFLUENCES
We’ve collected images of the universe and interviewed artist who are inspired by it in their work.
WHO’S GOT EYE APPEAL? Aprils two cases feature:
Vladimir Stenkovic & atelier olschinskys
MORE monthly inspiration photo collection portrait photo tutorial visual tricks creative column Interview: 5 artist reveal their best secret sources of inspiration testing and learning: Adobe PS digital publishing suite Studio of the month
PORTRAIT SPECIAL
A grand collection of great photo-portraits with artist interviews. HISTORY OF 20TH CENTURY DESIGN A brief timeline of 20th century design. ISSUE #2
INDEX
Magasinet faller under kategorin hypermedia. Bolter och Grusin lånar Bob Cottons och Richard Olivers beskrivning:
A (…) new kind of media experience (…). Its raw ingredients are images, sound, animation and video, which can be brought together in any
combination. It is a medium that offers ‘random access’; it has no physical beginning middle or end (Bolter, Grusin 2000, s. 31).
Trots att Cotton och Olivers refererar till de tidiga hemsidorna och gränssnitten som var nya då texten skrevs, så håller denna definition av
hypermedia än idag, fast diskussionen handlar om en ny teknologi.
Den ickelinjära upplevelsen förstärks också eftersom navigationen genom tidningen främst sker via hyperlänkar, och därmed förloras kronologin som bläddring innefattar. Bild 11 visar Eye Appeals innehållsförteckning, där varje artikelrubrik är en
klickbar länk som leder till artikeln, och innebär att man som läsare inte bläddar förbi de föregående artiklarna i magasinet.
Bild 11:Visar den interaktiva innehållsförteckningen i Eye Appeal, där varje triangel i färg, tillsammans med rubriken på artikeln, är hyperlänkar som leder till respektive artikel i magasinet.
Eye Appeal representerar som sagt en annan slags remediering än Juxtapoz, en digital remediering som innebär att denna tidning har ett annorlunda, icke-linjärt navigationssystem som jag inte kan finna en term för i den litteratur jag undersökt.
I grund och botten kan det beskrivas som tvåledsnavigation. Det jag menar med detta begrepp är att tidningen Juxtaposed har ett navigationssystem som endast rör sig i ett led, sidled, fram och tillbaka, medan Eye Appeal rör sig i två led, alltså i sidled men också i höjdled – därav tvåledsnavigation, se bild 12. (Se bilaga 3 för en översikt och ingående förklaring av tidningen och navigationssystemet).
Eye Appeal som är gjord endast för att läsas på en surfplatta har följande interaktionsmöjligheter (se Bilaga 3 för en kort förklaring av dessa funktioner): 1. Hyperlänkar och navigationsknappar till olika
artiklar, till innehållsförteckningen och till externa hemsidor
2. Video 3. Bildspel
4. Flyttbara lager som läsaren själv kan flytta för att ändra innehållet i tidningen
Bild 12:Visar och förklarar begreppet tvåledsnaviation, och visar hur en läsare kan röra sig genom magasinet Eye Appeal.
Innehålls-förteckning
Omslag
Artikel 1
Intro
Artikel 1
innehåll
Artikel 2
innehåll
Artikel 1
innehåll
Artikel 2
innehåll
Artikel 1
innehåll
Artikel 2
innehåll
Artikel 2
Intro
Sidled
hoppa mellan olika artiklar
Tvåleds navigation
Höjdled
21 I detta kapitel presenteras resultaten av de
kvalitativa forskningsintervjuerna.
Sex kvalitativa forskningsintervjuer har genomförts med sex olika användare med olika vanor och erfarenheter. Resultaten av intervjuerna har till en relativt stor mån varit enhetliga. Intervjuerna har tagit ungefär 30-40 minuter vardera.
5.1 Problem med undersökningen
Under intervjuerna uppkom en del problem som kan ha haft en negativ inverkan på resultatens validitet. Ett problem som uppstod var att
intervjupersonerna lade för stort fokus på innehållet och formgivningen när de besvarade frågor istället för att fokusera på navigation och interaktiva element. Dock gick det inte att förtydliga detta då det kunde ha lett till förutfattade meningar och påverkat det naturliga flödet av intervjupersonernas upptäckt av magasinen. I och med att det var svårt att separera på de två olika aspekterna så fick jag under intervjuerna många kommentarer kring innehåll och utseende. Till exempel, i relation till tidningen Juxtapoz under intervjuerna så ställde jag frågan ” Finns det några element i tidningen som du särskilt uppskattade?” på vilket intervjuperson 4 svarade ”Jag tyckte om att det fanns med en intervju och jag tycker bilderna är snygga. Jag hade kanske velat ha en bild på den som blir intervjuad, den som står bakom liksom (…). Men bilderna är ju som sagt väldigt snygga” (citat från intervju med intervjuperson 4, 03.05.2013) Detta citat illustrerar en av flera situationer när intervjupersonerna till större
utsträckning värderar tidningarnas innehåll och inte navigationen och användarvänligheten. Däremot så fanns det frågor som hade tydlig koppling till interaktion och navigation, som gjorde det enklare för mig att samla in information till undersökningen. I dessa frågor fanns inte lika stor möjlighet för fel fokus och min förhoppning är att dessa frågor väger upp de frågorna som fick lite vagare svar. Utöver detta fanns det tillfällen under intervjun då intervjupersonerna fastnade och att det inte gick att ställa nästa fråga utan att hjälpa dem komma vidare. Till exempel hade båda användarna från kategorin låg teknikvana, och intervjupersonen med medel teknikvana väldigt svårt att hitta surfplattans inbyggda navigationsverktyg. Detta var något som jag fick ge dem ledtrådar om för att jag sedan skulle kunna observera hur de använde sig av verktyget. Vidare kan man se det låga antalet intervjupersoner som ett problem. Fler intervjupersoner och att ha en bredare spridning på intervjupersonerna, både ålders- och erfarenhetsmässigt skulle potentiellt kunnat ge en bredare och mer konkret grund för undersökningen att utgå ifrån. Tidsbegränsningen är den främsta anledningen till varför så få
intervjuer genomfördes. Trots det låga antalet intervjupersoner har jag försökt att ta med personer från olika kategorier och erfarenhetsgrupper och detta har trots allt bidragit till en viss variation. Mina förhoppningar är att sex intervjuer ska räcka för att forma en grundläggande uppfattning om läsarnas åsikter och upplevelser vid läsningen av de två olika typerna av magasin.
Ett sista problem som jag kan identifiera var intervjupersonernas medvetenhet om att de deltog i en intervju, och därför inte bläddrade i tidningarna så som de hade gjort om de var själv i en avslappnad och stressfri situation. Detta ledde till att de bläddrade väldigt snabbt och att de potentiellt hade ett annat mål med läsningen än vad en magasinsläsare vanligtvis har. Jag försökte kompensera detta med att ibland be läsare ta några minuter extra efter de själva sagt att de var redo för att besvara frågor. På så sätt fick läsaren några extra minuter under vilka de inte hade ett konkret mål utan bara rörde sig fritt genom tidningen och undersökte innehållet.
5.2 Resultat av intervjuerna
För att göra resultaten mer lättöverskådliga och tydliga följer en kort summering av generell information om intervjupersonerna och resultaten, se bilaga 1 för mer information om intervjufrågorna, intervjuerna och intervjupersonerna.
Intervjuperson Ålder Teknikvana Har smartphone
1 37 Hög ja 2 22 Låg nej 3 24 Hög ja 4 22 Medel ja 5 51 Låg nej 6 29 Hög ja
Trots det låga antalet intervjupersoner så är resultaten ganska tydliga och till högre grad än väntat enhetliga och konsekventa.
Jag skulle vilja börja med en generell
sammanfattning av intervjuresultaten för att sedan mer specifikt gå igenom resultaten i förhållande till interaktion och navigation.
Tabell 1:Visar spridningen av intervjupersoner.
För det första så kunde alla intervjupersonerna till en viss mån enas om att det digitala magasinet i teorin har fler fördelar än det tryckta. Motiveringen till detta var främst tillgänglighet, portabilitet,
faktumet att magasinet blir lätthanterligt, potentialen till interaktion och en faktor som nämndes av samtliga deltagare – miljöaspekten.
Däremot så var inte alla intervjupersoner så
intresserade av de digitala magasinen och föredrog i praktiken de tryckta. Intervjuperson 4 sade till exempel såhär om de tryckta magasinet: ”Jag föredrar nog ändå tryckt. Det är liksom en annan känsla. Man har det på papper, man kan spara det, samla på det. Ta upp dem innan man ska sova, det är en mysig grej, mer konkret” (citat från intervju med intervjuperson 4, 03.05.2013).
5.3 Interaktion och navigation
Eye Appeal
Det fanns en påtaglig skillnad mellan hur de olika intervjupersonerna rörde sig genom magasinet. Som förutspått så kunde man urskilja vissa tendenser som antyder att skillnaden i teknikvana faktiskt har en inverkan på hur lång tid det tar innan man förstår det nya navigationssystemet, och till hur stor utsträckning man använder sig utav teknologins hjälpmedel. Till exempel så kämpade båda intervjupersonerna med låg, samt intervjupersonen med medel teknikvana länge med att hitta surfplattans inbyggda
navigationsverktyg. Av de tre var det bara en som till slut började använda det. Resten fortsatte navigera i tidningen genom att bläddra, trots att den inbyggda navigeringen skulle gå snabbare. Förutom det inbyggda navigeringsverktyget som är dolt om man inte vet var man ska klicka, så
23 fanns det i magasinet Eye Appeal hyperlänkar
mellan de flesta sidorna, så ett potentiellt alternativt navigeringsätt hade kunnat vara att klicka sig igenom länkarna mellan artiklar eftersom magasinets upplägg ändå är ickelinjärt. Intervjupersonerna med medel och hög
teknikvana började snabbt använda sig av de olika knapparna och hyperlänkarna – funktioner som är remedieringar av formspråket som vi finner i våra datorer och smartphones idag, medan intervjupersonerna med låg teknikvana under hela läsningen, även efter de bekräftat att de sett länkarna, fortsatte att bläddra som i en tryckt tidning.
En stor svårighet som fyra av sex intervjupersoner stötte på i denna tidning var upplägget av artiklarna (Se bilaga 3 för en översikt och ingående förklaring av magasinet Eye Appeal). Artiklarnas framsidor ligger på den horisontella riktningen i tidningen, man kan alltså, genom att bläddra till höger och vänster endast navigera mellan olika artiklars framsidor, för att sedan komma till innehållet måste man bläddra neråt.
Fyra av sex intervjupersoner missade detta, och jag var tvungen att hjälpa dem hitta detta då jag inte kunde fortsätta intervjun annars. Detta kan delvis bero på att intervjupersonerna först bläddrade i Juxtapoz, där det bara går att bläddra i sidled. Ett annat skäl kan vara som jag tidigare nämnt i problematiseringen, att intervjupersonerna bläddrade mycket snabbt och ouppmärksamt under genomgången och helt enkelt missade pilar och andra vägledande element som visade var artikeln fortsatte (Se ett artikelomslag på
bild 13). När jag påpekade för intervjuperson 1 att han missat innehållet i artiklarna och endast sett
framsidorna utbrast han ”Jag tänkte väl! Jag trodde det var jättekorta artiklar” (citat från intervju med intervjuperson 1, 02.05.2013).
Det tog en mycket längre tid för intervjupersonerna att förstå sig på navigationen i Eye Appeal.
Intervjupersonerna med högre teknikvana började generellt snabbare att röra sig medvetet inom tidningen medan de med lägre teknikvana hamnade fel mycket och ofta blev förvirrade i början. Från detta kan man dra slutsatsen att det fanns en högre inlärningskurva i Eye Appeal. Det tog längre tid för läsarna att komma fram till innehållet – en negativ slags hypermedialitet där mediet stoppar läsaren från att uppfatta innehållet.
Däremot kan det vara intressant att notera att när intervjupersonerna bekantat sig med magasinet och började röra sig medvetet igenom det, så hittade de många fördelar med upplägget. På intervjuns sista fråga, ” I vilket magasin tyckte du att det var enklast att hitta artiklarna jag bad dig hitta?” svarade till exempel intervjuperson 3: ” I tvåan (magasin 2: Eye Appeal) definitivt! Hyperlänkarna som man bara kunde klicka på gjorde det enklare” (citat från intervju med intervjuperson 3, 03.05.2013). Ett annat exempel på en positiv upplevelse av navigationen i Eye Appeal kan visas genom följande
This month we have focused on putting together a collection of some truly amazing portraits which we have come across recently. They are truly stunning and expressive. This article features works and interviews by a wide range of artists. As always we hope they can inspire you!
Portrait
Special
• Article by: Jane DoeARTIST FEATURED ARE Kathlyn Kiernan Cora Cody Xuan Xavier Markus Milk
Janina Jasper Simon Sarratt Vertie Vo Seth Shroyer
- Monthly-Special
feature!
Bild 13: Exempel på artikelframsida från Magasin 2: Eye Appeal. På bilden synes pilen som visar att artikeln fortsätter neråt, denna kommunikation visade sig under testerna vara otillräcklig då flera av intervjupersonerna missade fortsättningen på artiklarna helt.
citat av intervjuperson 1 som sade följande om navigationen i Eye Appeal: ”Man får en annorlunda överblick, en bättre överblick kanske, av artiklarna. (…) Jag gillar att det är så överskådligt” (citat från intervju med intervjuperson 1, 02.05.2013). Juxtapoz
Under läsningen av Juxtapoz stötte ingen av läsarna på några nämnvärda problem. Intervjupersonerna orienterade sig snabbt i magasinet, de flesta bläddrade enbart manuellt, trots att det inbyggda navigationsverktyget gick att använda även i detta magasin, så valde även de som hade hittat var verktyget låg och förstått hur man ska använda det, att bläddra som i ett vanligt magasin.
Juxtapoz remedierar ett klarare och enklare medium (den tryckta tidningen) än Eye Appeal (Datorer och smartphones). Detta kan delvis förklara varför samtliga intervjupersoner höll med om att Juxtapoz var enklast att förstå. Det gick snabbare att förstå det och att påbörja läsningen, detta höll alla med om.
Något som framgick mot slutet av undersökningen var att det i slutändan tog längre tid för läsare att förflytta sig mellan artiklar i Juxtapoz, fast det gått snabbare i början, på grund av inlärningsprocessen som som var nödvändig för läsandet av Eye Appeal.
25 Efter att ha genomfört intervjuerna och observerat
intervjupersonernas användande av de två
magasinen så finns det flera intressanta punkter att ta upp om vad dessa resultat innebär.
6.1 Inlärningsprocessen
Under intervjuerna så har det visat sig att det finns en tydlig skillnad i intervjupersonernas process av läsningen av de olika tidningarna. Det jag också kunnat se tydligt är att det finns en klar skillnad i hur lång tid det tar för intervju-personerna att orientera sig i de olika magasinen. Magasin 1, Juxtapoz, har en enklare layout och samtliga intervjupersoner oavsett teknikvana och bakgrund förstod nästan omedelbart hur de skulle göra och hur de kunde orientera sig inom detta magasin. Samtliga intervju-personer höll med om att magasin 1 var enklast och att de lärde sig funktionerna snabbast för detta magasin.
I magasin 2 däremot stötte flera av intervjupersonerna på hinder under inledningen av läsningen. Fyra av sex personer missade, som nämnt i resultaten, skiftet från enledsnavigation till tvåledsnavigation och missade därför innehållet i artiklarna. Detta hade kunnat se annorlunda ut om de läste i en mer avslappnad miljö och tog sig tid att studera sidorna mer ingående. En annan upptäckt jag gjorde under
intervjupersonernas läsning var att alla instruktioner som fanns i tidningen om hur man skulle
använda den endast uppfattades av två av sex intervjupersoner. Även när jag ställde frågan: ”Finner eller saknar du några instruktioner?” och därmed uppmuntrade dem till att medvetet söka efter de vägledande elementen så fann de inte dessa.
De som inte fann instruktionerna sade att de inte behövde dem i magasin 1, men att det hade kunnat vara bra med instruktioner i magasin 2. Detta visar ännu en gång på att magasin 2 var svårare för dem att använda än magasin 1.
De två magasinen hade alltså olika långa
inlärningsperioder – magasin 1 gick mycket snabbt för de intervjuade att lära sig, och magasin 2 tog märkbart längre tid. Bolter & grusin skriver om datorn, ”The user is repeatedly brought back into contact with the interface, which she then learns to read just like she would any hypertext”(Bolter, Grusin 2000, s. 33). Författarna noterar här att när det gäller ett nytt medium (som datorn var på den tiden) så lär sig användaren att förstå det mer och mer för varje gång som hen kommer i kontakt med det. De menar också på att denna inlärning är applicerbar på all media. Och det är just denna inlärningsperiod som även intervjuerna illustrerar. Det tar tydligt längre tid för en användare att börja använda magasin 2 – magasin 2 har en längre inlärningsperiod än magasin 1.
Som förklarat i teoriavsnittet så är hypermedialitet en medvetenhet hos användaren om mediets närvaro. Dwyer skriver också att vi upplever remediering i nya medier när vi använder de för första gången (Dwyer, 2012, s. 6). Denna upplevelse av remediering måste innefatta ett medvetande om mediets närvaro. Alltså när vi precis börjar använda oss av ett helt nytt, för oss okänt medium så är hypermedialiteten som starkast, användaren är högst medveten om mediet eftersom hen försöker lära sig att använda mediet för att komma åt innehållet. När användaren sedan börjar vänja sig och förstå det nya mediet samt förstå
6 Diskussion och analys
logiken bakom det så lär hen sig hur man använder det (vilket undersökningen visar tar olika lång tid beroende på hur komplicerat mediet är). Ju mer en användare kan, desto närmare är mediet till total transparens. Ju mer användaren förstår mediet och ju mer automatiserad användarens användning av mediet är desto högre är transparens-nivån. Genom undersökningen har det alltså framgått att magasin 2 har en längre inlärningsperiod än magasin 1. Detta innebär även att magasin 1 har högre transparens än magasin 2, då inlärningen i starten och den första förvirringen innebär en hög nivå av hypermedialitet och en hög medvetenhet hos användaren om mediet.
Efter att ha etablerat detta är det intressant att undersöka fortsättningen av läsprocessen. Magasin 2 må ha en längre inlärningsperiod, men det är också intressant att diskutera vad läsarna tyckte om de båda magasinen efter att de förstått hur man använder dem. Hur kände de under den delen av läsningsprocessen då de läste de två magasinen med högre förståelse och medvetenhet? Detta diskuteras i nästa stycke.
6.2 Läsning
Efter inlärningsperioden så började
intervjupersonerna läsa mer medvetet i de två magasinen. Och precis som samtliga intervjupersoner var enade om att magasin 1 var enklare och tydligare att läsa, höll de alla också med varandra om att magasin 2 var snabbare att navigera sig igenom när man väl förstod det. Genom automatisering och snabb navigering ökar alltså Eye Appeals transparens allt eftersom läsaren lär sig det. Tillslut gick det faktiskt snabbare för flera av intervjupersonerna
att navigera i Eye Appeal - vilket föreslår högre transparens än i Juxtapoz - men det tar längre tid för läsaren att nå denna punkt.
6.2.1. Hyperlänkar
Fyra av sex intervjupersoner började använda sig av hyperlänkarna och den interaktiva
innehållsförteckningen som gjorde att de tog sig från en artikel till en annan märkbart snabbare än i magasin 1. Nedan följer en diskussion om hur hyperlänkarna påverkade intervjupersonernas läsning av magasin 2.
Flera av intervjupersonerna reagerade alltså positivt på hyperlänkarna. De reagerade även positivt på möjligheten att lämna de s.k. bokmärkena - en funktion som innebär att magasinet stannar på den sidan i en artikel där läsaren senast läste. Om hen går tillbaka till artikeln, så står den kvar på samma sida. Intervjuperson 6 sade följande om ämnet under intervjun:
Smart med att tidningen stannar där i artikeln som man är på, typ som hundöron, fast tydligare. Sen när man har gått tillbaka så har man ett anpassat magasin som man gjort själv (citat från intervju med intervjuperson 6, 03.05.2013).
Kombinationen av bokmärkesfunktionen och hyperlänkarna gav alltså läsaren en högre möjlighet att påverka och styra sin läsning. Faktumet att magasinet inte var linjärt, alltså att man kunde hoppa i det, gjorde det möjligt för läsarna att skapa en egen kronologi i tidningen. ”In hypertext the reader takes on some of the
characteristics traditionally assigned to the author” (Bolter, Grusin 2000, s. 248). Med detta citat
27 illustrerar Bolter och Grusin att användaren själv
kan ta över en del av författarens roll med navigationsfriheten som hyperlänkar erbjuder. Man utformar alltså till en högre grad sin egen tidning. Detta kan vara på både gott och ont. Fyra intervjupersoner tyckte som sagt om navigationssystemet med hyperlänkarna. Intervjuperson 5 sa däremot om Eye Appeals upplägg:
Jag förstår tanken med det här systemet av hur man bläddrar, men jag tror inte det är för alla. Det är i alla fall inte för mig… jag föredrog det som man bara bläddrade i, då kunde man inte göra fel och det är ju jätteirriterande att råka trycka på något och hamna gud vet var (citat från intervju med intervjuperson 5, 03.05.2013).
Intervjuperson 5 tyckte alltså inte att möjligheterna till att skapa en anpassad upplevelse gav henne en bättre läsupplevelse. Däremot uppskattade hon tydligheten och den tydliga linjära kronologin i magasin 1.
Hyperlänkarna som förenklar navigationen kan räknas som ett automatiserat element eftersom de har en inprogrammerad funktion som underlättar för läsaren (Ne.se, 2013). Bolter och Grusin skriver att automatisering ger en användare en högre känsla av immedialitet (Bolter, Grusin 2000, s. 28). Detta upplevde de fyra intervjupersonerna som hade högst nivå av teknikvana.
Det är intressant att notera här att de som inte började använda sig av hyperlänkarna var intervjupersonerna med lägst teknikvana. En
möjlig förklaring till detta är att intervjupersonerna med högre teknikvana också är de som har smartphones och därför har en vana att söka upp interaktiva element och klicka på länkar. Intervjuperson 3 svarade på frågan
”Tyckte du att läsningen av de här magasinen gjordes lättare av din smartphone vana?” på följande sätt:
”Ja! Definitivt. Man har använt touchgrejen och länkar innan. Sen ser det ut lite så här i datorn med” (citat från intervju med intervjuperson 3, 03.05.2013)
Detta är ett exempel på positiv remediering som minskar inlärningstiden och ökar mediets transparens snabbare – intervjuperson 3 kunde utnyttja mediet till fullo snabbare på grund av tidigare erfarenheter.
6.2.2. Interaktion
Det tidigare avsnittet diskuterar hur
intervjupersonerna förhöll sig till hyperlänkarna som navigationsmedel. Självklart är hyperlänkarna, och även vanlig bläddring former av interaktion, men det som detta avsnitt handlar om är de andra interaktionsmöjligheterna som enbart fanns i magasin 2 – Eye Appeal. Dessa
interaktionsmöjligheter är video, bildspel som styrs av läsaren och flyttbara lager som läsaren själv kan flytta för att ändra innehållet i tidningen.
Det är intressant att diskutera hur
intervjupersonerna uppfattade dessa interaktiva element. Resultatet av intervjuerna skapar en något splittrad bild om intervjupersonernas åsikter. Först och främst är det värt att notera att de två
intervjupersonerna med lägst teknikvana missade de flesta av de interaktiva elementen, och de som de hittade spenderade de inte särskilt lång tid med att undersöka närmare. När de blev frågade om element som de gillade i magasinet så nämnde ingen av dem interaktionen utan de diskuterade navigationen och innehållet.
De fyra läsarna med högre teknikvana hittade samtliga eller majoriteten av de interaktiva elementen och undersökte och testade dessa. Deras reaktion på de interaktiva möjligheterna var övergripande positiv. När intervjuperson 3 hittade videon sade han:
Åh, kan man ha med videor med! Det gör det ju verkligen roligare med de här magasinen att man kan ha med såna här grejer och länka till andra hemsidor och visa upp annat än bara bilder” (citat från intervju med intervjuperson 3, 03.05.2013).
När jag observerade de fyra som använde de interaktiva elementen så var det tydligt att de under en längre tid dröjde sig kvar vid dessa och
undersökte de noggrant. De interagerade också med vissa element flera gånger.
Man kan påstå att ännu en gång så uppskattade läsare med högre teknikvana till högre utsträckning de interaktiva elementen. Detta kan återigen kopplas till remediering inom olika teknologier som underlättade för dem att snabbare förstå dessa element.
