Patienters upplevelser av att vårdas i flerbäddsal på sjukhus. En litteraturstudie

Examensarbete i omvårdnad Malmö universitet

61-90 hp Hälsa och samhälle

Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö

Januari 2020

PATIENTERS UPPLEVELSER AV

ATT VÅRDAS I FLERBÄDDSAL

PÅ SJUKHUS

EN LITTERATURSTUDIE

JOANNA HINTZE

PATIENTERS UPPLEVELSER AV

ATT VÅRDAS I FLERBÄDDSAL

PÅ SJUKHUS

EN LITTERATURSTUDIE

JOANNA HINTZE

DANIELLE MATTSSON

Hintze, J & Mattsson, D. Patienters upplevelser av att vårdas i flerbäddsal på sjukhus. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2020.

Bakgrund: Hur patienter påverkas av att dela sal är ett ämne som är relevant för

sjuksköterskor som arbetar på sjukhus med flerbäddsalar. För att kunna ge en personcentrerad vård utifrån individuella behov behövs kunskap om patienters upplevelser av att dela sal. Ämnet är aktuellt eftersom utvecklingen av nya sjukhus behöverskemed patienternas behov i centrum. Syfte: Att undersöka patienters upplevelser av att vårdas i flerbäddsal på sjukhus. Metod: En litteraturstudie av elva artiklar med kvalitativ ansats och en artikel med mixed-method utfördes. För att systematiskt studera och strukturera patienternas upplevelser under analysprocessen hämtades inspiration från metoden

innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudkategorier utröntes – Samvaro, Integritet, Psykosocialt och Solidaritet. Ur dessa förvärvades tio kategorier genom analysen.

Konklusion: Patienternas upplevelser av att vårdas i flerbäddsal var individuella,

men vissa mönster uppenbarades. En stor del av patienterna upplevde fördelar såsom sällskap, gemenskap och stöd av att dela sal. Medan andra belyste nackdelar med att dela sal som till exempel bristen på privatliv och påverkan av medpatientens hälsotillstånd. Det är därför av vikt att sjuksköterskan är medveten om att patienter har olika uppfattningar om att dela sal och anpassar vården efter patienternas individuella behov.

PATIENTS’ EXPERIENCES OF

SHARING HOSPITAL ROOM

A LITERATURE REVIEW

JOANNA HINTZE

DANIELLE MATTSSON

Hintze, J & Mattsson, D. Patients’ experiences of sharing hospital room. A

literature review. Degree project in nursing 15 credits. Malmö university: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2020.

Background: How sharing room impacts on patients’ experience is a relevant

subject for nurses working at hospitals with multi-bed wards. To be able to provide person centred care there’s a need for knowledge about patients’ experiences of sharing room. The constant development of hospitals should be based on knowledge about patients’ needs and person centred care. Aim: To explore patients’ experiences of sharing hospital room. Method: A literature review of eleven articles with qualitative study design and one article with mixed method study design was performed. To systematically capture the patients’ experiences through the process analysis inspiration was taken from the method content analysis. Result: Four main categories appeared – Socializing, Integrity, Psychosocial and Solidarity. From these themes ten categories emerged through the analysis. Conclusion: The patients’ experiences of being cared for in a multi-bed room was personal but some patterns was recognized. A major part of the patients experienced advantages as company, socialization and support from sharing room. While others recognized disadvantages from sharing room as lack of privacy and the negative impact of roommates’ health condition. It is therefore of importance that nurses are aware that patients have different opinions about sharing room and should customize the care to the patients’ individual needs.

INNEHÅLL

Inklusions- och exklusionskriterier ... 8

Litteratursökning ... 9 Urval ... 9 Kvalitetsgranskning ... 10 Dataanalys ... 10 Förförståelse ... 11 RESULTAT ... 11

Positiva och negativa upplevelser av samvaron ... 12

Gemenskap och interaktion ... 12

Integriteten utmanas ... 12

Privatliv ... 13

Rumspreferens ... 13

Sekretess ... 13

Den psykosociala påverkan ... 14

Hänsyn och oljud ... 14

Otrygghet ... 15

Solidaritet skapades mellan patienterna ... 15

Stöd och igenkänning ... 15

DISKUSSION ... 16

Metoddiskussion ... 16

Resultatdiskussion ... 19

KONKLUSION ... 21

FÖRSLAG TILL FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH FÖRBÄTTRINGSARBETE ... 21

REFERENSER ... 22

BILAGA 1 ... 26

BILAGA 2 ... 29

5

INLEDNING

Att patienter delar sal på sjukhus är fortfarande vanligt förekommande inom vården (Krupic m.fl. 2016). Såväl den grundutbildade sjuksköterskan som den erfarna behöver kunskap om hur patienterna påverkas av att dela sal eftersom flerbäddsrum förekommer på de flesta vårdavdelningar. I sjuksköterskans

omvårdnadsarbete ingår att värna om patientens integritet, självbestämmande och värdighet. När flera patienter delar sal kan det vara svårt att omsätta det etiska förhållningssättet i det praktiska arbetet. Patienters integritet och värdighet kan exempelvis äventyras vid undersökningar (Leung 2009). Vårdmiljöns betydelse för hälsan är ett område som det forskats mycket inom (Browall m.fl. 2013; Wijk m.fl. 2014; Wikström 2003). Exempelvis har forskningsämnen såsom

färgsättning, ljussättning, ljudmiljöer och dess påverkan på patienter studerats (Wijk 2014). I kontrast till detta är forskningen om patienters upplevelser av att vistas i vårdmiljön inte lika omfattande (Edvardsson m.fl. 2005).

Utifrån ovanstående referenser påvisas att patienter påverkas av att dela sal, vilket gör ämnet relevant för sjuksköterskor som arbetar på sjukhus med flerbäddsalar. Sjuksköterskan och patienterna får ta ställning till att en annan part är närvarande i kommunikation och handling. För att kunna ge en personcentrerad vård utifrån individuella behov behövs kunskap om patienters upplevelser av att dela sal med en annan patient. Området behöver utforskas mer och baseras på evidens eftersom prioritering och organisering av vårdplatser sker ständigt i det kliniska arbetet. Ämnet är aktuellt eftersom nya sjukhus behöver utvecklas med patienternas behov i centrum.

BAKGRUND

Redan av Florence Nightingale (1860) belystes vårdmiljöns inverkan på patienters hälsa. Omvårdnadspionjären identifierade tidigt faktorer i miljön som influerade patienters tillfrisknande; ljud, ljussättning, rumstemperatur, hygien, frisk luft och rent vatten påverkade patienterna och var nödvändigt att ta i beaktande för god omvårdnad. Vid brist på dessa grundläggande faktorer kunde, enligt Nightingale, inte god sjukvård bedrivas. Även den sociala miljön uppmärksammades av sjuksköterskan i avseendet hur sjukvårdspersonalen talar i patienternas närhet (a.a.). Nationalencyklopedin (2019) definierar ordet miljö som ett samspel mellan omgivningen och dess invånare. Definitionen av ordet vårdmiljö handlar även om samspelet mellan omgivning och delaktiga inom sjukvården. Vårdmiljö kan delas upp i social- och fysisk miljö. Sociala miljön avser kontakter, skeenden och förhållanden mellan patienter och personal medan fysiska miljön kan ses som en resurs som i sin utformning ger förutsättningar för vårdarbetet (a.a.). Vårdmiljön ska kunna ge patienter skydd och kraft för återhämtning (Wijk m.fl. 2014). Neuman (1982) delar in patienters miljö i tre områden – den interna, den externa och den skapade miljön. Den interna handlar om interna stressorer som påverkar patienten. Den externa miljön består av yttre faktorer i patientens omgivning. Den skapade miljön bildas omedvetet av patienten och skapas för att skydda sig mot hot i omgivande miljön (Reed 1993).

Enligt Svenska akademiens ordbok (2019) är en upplevelse att vara med om något och ta intryck av detta. Enligt Wijk m.fl. (2014) kan rummet ses som ett samband

6 mellan världen och den vårdande kulturen, i vilket handlingar som sker delvis är inordnade och underkastade rummet. Därav skapas en unik rumsupplevelse för varje person i vårdrummet (a.a.). Kearns och Joseph (1993) menar att en

förståelse av hur plats och miljö formar det sociala livet är nödvändig för att förstå hälsorelaterade upplevelser. Upplevelsens kontext blir följaktligen intressant. I denna litteraturstudie definieras flerbäddsal som en sal där två eller flera patienter vårdas.

Personcentrerad vård

Enligt Världshälsoorganisationen (2019) är patienter inte längre passiva mottagare av tjänster utan sjukvården ska anpassas för att patienter ska ha möjlighet att ta kontroll över sin egen hälsa. Personcentrerad vård innebär att patienterna har den utbildning och det stöd som krävs för att kunna göra egna val och medverka i sin vård. I dagens sjukvård har det personcentrerade förhållningssättet fått alltmer utrymme. Att utforma sjukvården efter människors och samhällens behov har visats vara mer givande, kostnadseffektivt och har förbättrat den hälsorelaterade kunskapen och engagemanget hos patienter (a.a.).

Personcentrerad vård är en av kärnkompetenserna för den legitimerade sjuksköterskan (McCance & McCormack m.fl. 2013). I omvårdnadsarbetet behöver sjuksköterskan kunna identifiera vad hälsa betyder utifrån den

individuella patientberättelsen och genom berättelsen kunna skapa förutsättningar att främja hälsa. Omvårdnad ska genomföras i partnerskap med patient och anhöriga på ett sätt som bevarar patientens värdighet och integritet. I den

personcentrerade vården ska patienten och anhöriga bli sedda och förstådda som unika personer med individuella behov, resurser, värderingar och förväntningar (a.a.).

Vårdmiljöns betydelse

Enligt Leungs forskning (2009) på en kirurgisk avdelning innebär värdighet att få patienterna att känna sig bekväma i sjukhusmiljön samt att patienterna blir

respekterade som individer och inte enbart patienter. Om patienterna känner sig bekväma i situationen, har en känsla av kontroll och blir respekterade upplever de att den egna värdigheten bevaras. Det Leung fann i samma studie som påverkade värdigheten hos patienterna var själva sjukdomstillståndet och att vara beroende av andra. Även Henderson m.fl. (2009) lyfter fram värdet av att upprätthålla värdigheten och respekten för att kunna ge patienterna god vård.

Sjukhusmiljön som patienterna möter påverkar patienternas välmående (Douglas & Douglas 2003; Edvardsson m.fl. 2005; Williams m.fl. 2008). Redan vid första intrycket av vårdmiljön påverkas patienternas känsla av trivsel, vilket framkom i en studie av Edvardsson m.fl. (2005). Att miljön är välkomnande, inbjudande och hoppfull beskrevs i studien som värdefulla faktorer för patienterna. En steril sjukhusmiljö utan blommor och tavlor påverkade patienterna negativt medan en miljö som påminde om ett hem hade en positiv inverkan på patienternas

vårdupplevelse. Den psykosociala miljön och sociala relationer hade också stor betydelse för patienternas upplevelse av vården. Även vårdpersonalens bemötande inverkade på patienternas upplevelse. Att ge utrymme för humor, delaktighet i vården och känsla av trygghet var också något som värdesattes av deltagarna i studien (a.a.) Andra forskare som belyser kommunikationen och interaktionen som betydelsefull för att behålla patienters värdighet är Henderson m.fl. (2009).

7 Omvårdnadsteoretiker

En omvårdnadsteori som Martha Rogers (1970) utvecklat berör sambandet mellan miljön och människan. I boken The Theorethical basis of Nursing beskrivs att teorin utgår ifrån att människan är en holistisk varelse. Människan och dess omgivningen är en helhet som inte går att separera som är i ständig interaktion med den omgivande miljön, enligt omvårdnadsteorin. Det är helheten som omvårdnaden ska fokusera på. Därmed har omvårdnaden en hälsofrämjande funktion mellan människan och omgivningen som helhet. Omvårdnadsarbetet bör syfta till att skapa en ömsesidig utvecklingsprocess mellan människan och dess omgivning (a.a.).

Rogers teori (1970) utgår ifrån att människan inte förstås som ett system utan som ett energifält, ett så kallat The unitary human field, där ett utbyte sker genom rytmiska vågrörelser mellan människan och den omgivande miljön. Mellan människan och miljön kan energifältet skapa positiva synergieffekter som sjuksköterskan bör beakta i omvårdnadsarbetet. Likväl kan en obalans i energifältet mellan människan och miljön orsakas av omständigheter som rör fysisk-, psykologisk-, social- och miljörelaterad stress, vilket också påverkar sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Energifält kan enligt Rogers teori även bildas mellan två eller fler individer som interagerar, och inom grupper. Energifältet förändras enligt Rogers vid sjukdom och under individens utveckling (a.a.).

PROBLEMFORMULERING

Trots evidens för att vårdmiljön har betydelse för patienters hälsa och välmående finns i viss mån en vetenskaplig kunskapslucka om hur patienter påverkas av att dela sal. Att patienter delar sal innebär att olika individers behov behöver tas hänsyn till samtidigt i omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskans arbete regleras bland annat av HSL (2017:30) som förklarar att vården ska främja patienternas

självbestämmande, integritet och värdighet. Samtidigt kan patienters upplevelse av autonomi och integritet sannolikt påverkas av att vårdas i flerbäddsal. För att kunna ge en god omvårdnad som sjuksköterska behöver patienters upplevelse av att vårdas i flerbäddsal utforskas och värdesättas.

SYFTE

Syftet med litteraturstudien var att undersöka vuxna patienters upplevelser av att vårdas i flerbäddsal på sjukhus.

METOD

Examensarbetet har genomförts som en litteraturstudie och baseras på elva empiriska studier med kvalitativ design och en studie med mixed-method-design. Ett gemensamt intresseområde uppenbarades och en sökning i databaser gjordes för att undersöka om forskningsområdet var tillräckligt omfattande. Ett syfte med studien konkretiserades i ord och utifrån Willmans m.fl. POR-modell (2016) identifierades syftets population, område och resultat.

8

Tabell 1. (Willman m.fl. 2016).

Population Område Resultat

Vuxna patienter Flerbäddsal på sjukhus Upplevelser Erfarenheter Uppfattningar Perspektiv Syn på Kunskap om

Syftet översattes till engelska – The aim of this study is to investigate patients’ experiences of sharing hospital room. Ur syftet identifierades bärande begrepp som ”patients’ experiences”, ”patients’ room” och ”health facility environment”. Därefter hittades synonymer till de bärande begreppen med hjälp av Svenska MeSH på Karolinska institutets webbplats (2016).

Metodavsnittet beskrivs med en sammanfattande figur nedan.

Figur 1. Metodbeskrivning.

Inklusions- och exklusionskriterier

För att artiklarna skulle anses lämpliga att använda var det av vikt att patienternas perspektiv framgick tydligt. Patienter som delat sal med minst ytterligare en patient inkluderades i studien. Artiklarna skulle vara peer reviewed, vilket exkluderade artiklar på lägre vetenskaplig nivå. Artiklar med kvalitativ metod söktes i första hand. Vid kvalitetsgranskningen sållades artiklar bort som ej uppfyllde kraven för hög respektive medelhög forskningskvalitet i Statens

beredning för medicinsk och social utrednings (SBU 2019) mall. Populationen var vuxna deltagare. Svenska och engelska artiklar inkluderades. Artiklarna skulle vara etiskt godkända. På grund av att forskningsfältet var smalt inkluderades patienter med olika sjukdomar i grunden i denna litteraturstudie.

Formulerade

syftet inklusionskriterierVal av Manuell sökningDatabassökning

Urval Artiklar som besvarade syftet valdes ut Läsning av artiklar Relevansgranskning Kvalitetsgranskning Meningsbärande enheter extraherades till Excel-fil Kondensering och kodning Jämförelse av kategorier Huvudkategorier framträdde Resultat Bortsortering

9 Litteratursökning

En metodisk sökning i databaser gjordes för att finna relevant forskning inom området. Databaser som användes var CINAHL, PubMed och PsycINFO. I CINAHL utvidgades sökningen genom att CINAHL Subject Headings kopplades samman med fristående fritextord och trunkerade fritextord. Med hjälp av

booleska operatoren OR skapades sökblock (se Bilaga 1, tabell 2). När alla tänkbara fritextord använts för att bredda sökningen i de respektive sökblocken kopplades de respektive sökblocken samman med booleska operatoren AND. I PubMed användes samma förfarande, dock med MeSH-termer som kopplades samman med fritextord för att bilda sökblock (se Bilaga 1, tabell 3). I PsycINFO gjordes sökningen på samma sätt, men inga passande Thesaurus-indexeringar hittades (se Bilaga 1, tabell 4). Vid brist på samma ämnesord i de respektive databaserna användes fritextord istället. Lämplig trunkering användes på fritextorden för att få med fler passande artiklar i sökningen. Även manuella sökningar gjordes i relevanta artiklars referenslistor, vilket rekommenderas av Willman m.fl. (2016). De manuella sökningarna resulterade i fyra artiklar som användes till resultatet och detta redovisas i artikelmatrisen tillsammans med övriga artiklar (se Bilaga 2, tabell 5).

Urval

Samtliga titlar i sökningarna lästes, det vill säga 2 092, och om titlarna svarade på syftet lästes även tillhörande abstrakt, totalt 55. I de fall abstrakt uppfattades stämma överens med syftet lästes artiklarna i fulltext, totalt 23. Artiklar sållades bort som inte stämde överens med inklusionskriterierna. Ibland förekom samma artikel i fler än en av databaserna och då valdes artiklarna enbart från CINAHL. En relevansbedömning gjordes genom att oberoende av varandra granska artiklarna i fulltext och sedan diskutera om de stämde överens med

inklusionskriterierna och kunde gå vidare till kvalitetsgranskningen. De valda artiklarnas referenslistor lästes, vilket resulterade i att fyra artiklar hittades till resultatet varav en var mixed-method. Då den kvalitativa delen ansågs besvara syftet i tillräcklig omfattning inkluderades den i studien.

Figur 2. Översikt av urvalsprocess.

• Exkluderade artiklar 2 037

Antal lästa titlar i databaserna

2 092

• Exkluderade artiklar 32

Antal lästa abstrakt 55

• Exkluderade artiklar 12

Antal lästa artiklar i fulltext 23 • Exkluderade artiklar 3 Antal granskade artiklar 11

10 Kvalitetsgranskning

För att granska artiklarna användes Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser från SBU (2019) i sin

ursprungliga form, det vill säga utan att modifiera mallen. För att kontrollera att båda författarna förstått granskningsmallen korrekt och undvika olika tolkningar av mallen bearbetades dess innehåll en gång gemensamt. Granskningen utfördes enskilt för att därefter jämföra kvalitetsbedömningarna av artiklarna och

gemensamt avgöra om de kunde inkluderas i examensarbetets resultat. För att kraven för medelhög studiekvalitét skulle uppfyllas sattes gränsvärdet 71 %. För hög studiekvalitét sattes gränsvärdet 85 %, detta enligt rekommendation av Mårtensson och Fridlund (2017). Matchade artiklarna granskningsmallens kriterier för medelhög studiekvalitét sparades de till resultatet, övriga artiklar sorterades bort. För att artiklarna skulle inkluderas i litteraturstudien behövde även de fem delarna: Syfte, Urval, Datainsamling, Analys, och Resultat, i SBU:s kvalitetsgranskningsmall motsvaras tydligt i studien genom att minst två rutor under varje rubrik kunde bockas av. Alla artiklar behövde uppfylla första kriteriet i kvalitetgranskningsmallen, det vill säga att syftet var väldefinierat. Författarna var överens om studiernas vetenskapliga kvalitet som framkom efter att ha kvalitetsgranskat enskilt. Om oenighet hade rått hade det behövts diskuterats. Dataanalys

Efter kvalitetsgranskningen tillämpades en innehållsanalys i litteraturstudien som inspirerades av Henricsson och Billhults (2017) metod. Under analysprocessen lästes artiklarna flera gånger för att lyfta ut de meningsbärande enheterna som svarade på studiens syfte. De meningsbärande enheterna överfördes till en Excel-fil och färgkodades. Varje meningsbärande enhet markerades med artikelnummer för att sedan kunna sortera efter kategoritillhörighet och för att inte förväxla vilken artikel den kom ifrån. Sedan kondenserades de meningsbärande enheterna. Efter kondenseringen kodades de meningsbärande enheterna och skapade på så vis kategorier till resultatdelen. Kategorierna jämfördes och några av kategorierna ansågs angränsa till varandra. Genom att sortera kategorierna efter likheter

identifierades de olika huvudkategorierna.

Tabell 6. Exempel ur analysprocessen.

Meningsenhet Kondensering Kategori

Huvud-kategori Having company meant

having someone to talk to and spend time with. In this situation, time went faster; having company provided a diversion and eased suffering among patients A2

Sällskap gjorde att tiden gick snabbare, gav distraktion och lindrade lidande

Gemenskap Positiva och negativa upplevelser av samvaron

Patients stated that the main disadvantage of sharing a room was noise, with the main source of noise being other patients and healthcare staff A1 Oljud från andra patienter och personal upplevdes negativt Oljud Den psykosociala påverkan

11 Förförståelse

Begreppet förförståelse beskrivs av Friberg och Öhlén (2017) vara föreställningar, antaganden och kunskap som används för att förstå. Den förförståelse som

innehas om patienter som vårdas i flerbäddsal har erhållits vid kontakt med patienter under verksamhetsförlagd utbildning (VFU) samt vid arbete som undersköterskor. Den övergripande bilden som förförståelsen bygger på är att en del patienter haft negativa associationer till att dela sal med andra patienter på grund av brist på privatliv. Enligt Friberg och Öhlén (2017) kan förförståelsen innebära hinder och möjligheter att utveckla ny förståelse, liksom vara av betydelse för vilken ny förståelse som kan uppnås.

RESULTAT

Resultatet i litteraturstudien bygger på elva empiriska studier med kvalitativ design och en studie med mixed-method-design ur vilken enbart den kvalitativa delen har använts. Sju av studierna uppskattades ha hög vetenskaplig kvalitet. De resterande fem artiklarna uppskattades ha medelhög vetenskaplig kvalitet. Tre av studierna genomfördes i Storbritannien, tre i Danmark, två Sverige, en i Norge, en i Finland, en på Nya Zeeland och en i Taiwan. Hur många deltagare som ingick i studierna varierade mellan 6-40 med ett åldersspann på 16-94 år. De granskade studierna berörde alla patienter som vårdades i flerbäddsalar på olika

vårdavdelningar. Patienterna var inlagda eller hade varit inlagda av olika orsaker, exempelvis hjärtsjukdom, cancer och palliativ vård. I samtliga studier gjordes intervjuer med patienterna som fick berätta om sina upplevelser under vårdtiden. I resultatet presenteras det kondenserade innehållet av de tolv artiklarna som

summerades till fyra huvudkategorier och tio kategorier. För en översikt av resultatet (se Bilaga 3, tabell 7).

Tabell 8. Översikt av huvudkategorier och kategorier.

Huvudkategorier Kategorier

Positiva och negativa upplevelser av samvaron

Gemenskap & interaktion

Integriteten utmanas Privatliv Rumspreferens Sekretess Den psykosociala påverkan Hänsyn & oljud

Otrygghet Solidaritet skapades mellan

patienterna

12 Positiva och negativa upplevelser av samvaron

Tio av de tolv artiklarna som resultatet baseras på berör huvudkategorin Positiva och negativa upplevelser av samvaron i vilket kategorierna Gemenskap och Interaktion ingår (se Bilaga 3, tabell 7).

Gemenskap och interaktion

Att dela sal med främmande personer upplevdes positivt av majoriteten av

patienterna, men för en del av informanterna ansågs den delade salen ha både för- och nackdelar (Søndergård Larsen 2013). Samtal med rumskamrater upplevdes som givande av patienter som vårdades i flerbäddsal (Persson & Määttä 2012; Rowlands & Noble 2008; Williams & Gardiner 2015 m.fl.). Tiden gick snabbare och samtalen fungerade som en distraktion från sjukdomen (Persson & Määttä 2012; Rowlands & Noble 2008). När saker hände runtomkring patienten erfors även detta som en distraktion från situationen (Rowlands & Noble 2008). Flera patienter lyfte fram humoristiskt samspel med rumskamrater och personal som en bidragande faktor till välmående (Birkelund & Søndergaard Larsen 2012; Steen Isaksen & Gjengedal 2006). En god atmosfär i rummet skapades när

patienterna talade med varandra och utbytte erfarenheter och kunskap, exempelvis genom att samtala om symtom och kommande undersökningar (Birkelund & Søndergaard Larsen 2012; Koivula-Tynnilä m.fl. 2016; Maben m.fl. 2015;

Persson & Määttä 2012). Den kommunikativa utväxlingen ledde till att en familjär stämning bildades i rummet och patienterna lärde på så vis känna varandra och varandras historia (Maben m.fl. 2015; Persson & Määttä 2012; Steen Isaksen & Gjengedal 2006). Gemensamma aktiviteter såsom måltider och tv-tittande kunde ha både positiva och negativa aspekter. Aktiviteten kunde vid vissa tillfällen upplevas social och trevlig och vid andra leda till oenighet (Birkelund & Søndergaard Larsen 2012; Steen Isaksen & Gjengedal 2006). Det kunde även uppfattas som en belastning att vara tvungen att interagera med rumskamraten. Även oenighet patienterna emellan kunde bidra till att stämningen upplevdes som ansträngd (Birkelund & Søndergaard Larsen 2012; Søndergård Larsen 2013). Patienter lyfte fram genus som en betydande faktor för att bygga kamratskap med andra patienter i rummet (Steen Isaksen & Gjengedal 2006). Patienterna upplevde det enklare att samtala med en medpatient av samma kön på grund av liknande intressen (a.a.). Gemenskap mellan patienterna gav dem möjlighet att hjälpa och stötta varandra på olika sätt. Flera patienter uttryckte omtanke för medpatienten, till exempel genom att visa en öppenhet för kontakt (Birkelund & Søndergaard Larsen 2012; Steen Isaksen & Gjengedal 2006). Patienterna kände även ett ansvar för varandra, framförallt vid försämring hos rumskamraten. Detta kunde leda till en känsla av maktlöshet och oro eftersom patienterna inte kunde hjälpa till i situationen (Laursen m.fl. 2016). Hjälpsamhet kunde av patienterna upplevas mer som påtvingat än självvalt (Birkelund & Søndergaard Larsen 2012). En patient menade att det var svårt att vara tvingad att relatera till främlingar när patienten själv var sjuk (Søndergård Larsen 2013). Känslan av gemenskap gjorde

patienterna sammansvetsade. De spenderade mer tid med varandra än med till exempel familj och vänner under vårdtiden (Steen Isaksen & Gjengedal 2006). Integriteten utmanas

Elva av de tolv artiklarna som ingår i resultatet berör huvudkategorin Integriteten utmanas, och innehåller kategorierna Privatliv, Rumspreferens och Sekretess (se Bilaga 3, tabell 7).

13

Privatliv

Ett flertal av patienterna upplevde bristen på privatliv som besvärande under vårdtiden. Patienternas upplevelse av att inte ha någon privat del i rummet ledde till en önskan att skapa en privat sfär (Birkelund & Søndergaard Larsen 2012; Persson & Määttä 2012). Behov av enskildhet fanns till exempel vid samtal med anhöriga, vid undersökningar och vid utbyte av känslig information (Persson & Määttä 2012). Vissa patienter ansåg att det bara var att acceptera bristen på privatliv eftersom det inte gick att påverka på något sätt. Nytillkomna patienter hade en mer accepterande inställning till brist på privatliv än patienter som varit inneliggande länge (Søndergård Larsen 2013). När patienter var för sjuka eller precis hade opererats ansågs privatliv mindre viktigt eftersom draperiet då upplevdes tillräckligt för att skydda privatlivet (Koivula-Tynnilä m.fl. 2016). Att dela sal innebar inte enbart brist på privatliv för patienter utan även en risk att kroppen exponerades vid undersökningar (Lin m.fl. 2010; Maben m.fl. 2015). Ett sätt att undvika exponering och skapa en trygg privat sfär var för ett flertal

patienter att dra för draperiet (Lin m.fl. 2010; Persson & Määttä 2012; Williams & Gardiner 2015 m.fl.). Patienter kunde vid andra tillfällen dra för draperiet endast delvis för att de inte ville verka otrevliga mot andra patienter (Søndergård Larsen 2013). En patient uttryckte att det var ironiskt att försöka skapa en privat sfär med endast ett draperi (Malcolm 2005). Andra åtgärder som patienter använde sig av för att markera det egna området var att placera patientbordet mellan sängarna. Ett annat sätt för tillfällig avskärmning kunde vara att använda hörlurar och att

undvika ögonkontakt med medpatienter (Maben m.fl. 2015; Persson & Määttä 2012; Søndergård Larsen 2013).

Rumspreferens

Patienter berättade att de hade föredragit enkelrum vid försämring i sjukdomen, men när hälsan tillät föredrog de flerbäddsrum då det gav möjlighet till interaktion (Rowlands & Noble 2008; Søndergård Larsen 2013). I studien av Steen Isaksen och Gjengedal (2006) uppskattade flertalet av patienterna tvåbäddsal under förutsättning att rumskamraten upplevdes vara likasinnad. Storleken av rummen och badrummens utformning och placering i förhållande till patienterna hade också betydelse för upplevelsen av att dela sal (Laitinen & Gardulf 1999; Maben m.fl. 2015). En del patienter i Laitinen och Gardulfs studie (1999) ansåg att en toalett inte räckte när det var flera patienter som skulle dela sal. Flera patienter uttryckte preferens för sängplats vid fönster eller närmast toaletten. Men sängplats nära toaletten kunde också upplevas störande på grund av att patienten hörde det som föregicks därinne. På grund av fördragna draperier kunde mittenplatsen upplevas instängd och mörk då ljuset stängdes ute. Behovet av enskild toalett varierade beroende på vad som var den bakomliggande orsaken till att patienten var på sjukhus. En av patienterna föredrog att vårdas på flerbäddsal eftersom vård i enskild sal skulle innebära längre väntan på vård (a.a.).

Sekretess

Majoriteten av patienterna som vårdades i flerbäddsal upplevde det som

ofrånkomligt att medpatienter skulle höra vad som yttrades mellan dem, anhöriga och/eller vårdpersonal (Birkelund & Søndergaard Larsen 2012; Malcolm 2005; Søndergård Larsen 2013). I Persson och Määttäs studie (2012) framgick att de flesta patienter inte såg det som något större problem att andra patienter hörde deras samtal. Även Birkelund och Søndergaard Larsen (2012) noterar att

14 patienterna inte lägger någon större vikt i att utomstående hör samtalen. I kontrast till detta redovisar Koivula-Tynnilä m.fl. (2016) och Søndergård Larsen (2013) att en del patienter var restriktiva med informationen till vårdpersonalen på grund av att andra patienter kunde höra samtalen. I likhet till detta försökte patienter i Søndergård Larsens studie (2013) medvetet att inte lyssna, men det upplevdes vara svårt. Att höra kommunikationen mellan medpatienter och vårdpersonal kunde emellertid bidra till att patienterna förvärvade kunskap om den egna sjukdomen, vilket sågs som en fördel (Koivula-Tynnilä m.fl. 2016). Att höra om en annan patients angelägenheter upplevdes dock som en ytterligare börda då patienten redan var tyngd av den egna sjukdomen. Det kunde även upplevas som obekvämt att höra information om en annan patient (Koivula-Tynnilä m.fl. 2016; Malcolm 2005). Vårdpersonalen anpassade röstnivån för att medpatienter inte skulle höra sekretessbelagd information vid samtal med patienter, vilket

uppskattades av patienterna (Lin m.fl. 2010; Malcolm 2005; Williams & Gardiner 2015 m.fl.). I Laitinen och Gardulfs (1999) studie påverkades emellertid inte patientens integritet nämnvärt under vårdsamtal. I kontrast till detta ansåg patienter i Birkelund och Søndergaard Larsens forskning (2012) att konfidentialiteten inte upprätthölls i flerbäddsalar. Patienter hävdade att perspektivet ändrades vid en kritisk fas i sjukdomen då de förstod att

vårdpersonalen behövde utbyta information angående patienten för patientens säkerhet (Koivula-Tynnilä m.fl. 2016). Att inte ha valmöjlighet och kontroll över om andra patienter skulle få höra personlig information väckte frustration hos patienterna (Malcolm 2005).

Den psykosociala påverkan

Elva av de tolv artiklarna som ingår i resultatet berör huvudkategorin Den psykosociala påverkan och innehåller kategorierna Hänsyn och oljud och Otrygghet (se Bilaga 3, tabell 7).

Hänsyn och oljud

Patienterna försökte visa hänsyn för varandra på olika sätt när de delade rum. Det kunde till exempel handla om att försöka att inte lyssna på medpatienternas informationsutbyte med vårdpersonal eller anhöriga (Koivula-Tynnilä m.fl. 2016; Persson & Määttä 2012). En patient berättade att hen försökte att inte lyssna på vad vårdpersonalen sade såvida hen inte blev tilltalad direkt (Persson & Määttä 2012). Behovet av privatliv var ömsesidigt mellan patienterna, vilket visades genom respekt för varandra. Ibland kunde dock respekten för andra göra att patienter kompromissade på bekostnad av egen komfort (Laitinen & Gardulf 1999; Persson & Määttä 2012). Det kunde yttras genom att ha fördraget draperi trots att patienten kände sig instängd eller genom att undvika att duscha eftersom det skulle hindra andra patienters tillgång till toaletten på rummet (Laitinen & Gardulf 1999).

Patienterna blev mer medvetna om varandras egenskaper ju mer tid de spenderade med varandra. Om rumskamraten var tillmötesgående, vänlig eller störande påverkade patientens upplevelse (Steen Isaksen & Gjengedal 2006). Det var en fin balansgång mellan hänsynstagande och icke hänsynstagande enligt en patient. Till exempel uttryckte en patient behov av att prata, men ville samtidigt inte betunga medpatienten med egna problem. Det ansågs vara svårt att avstå från att lyssna utan att verka otrevlig (Birkelund & Søndergaard Larsens 2012). En patient uttryckte det som att vara omgiven av medpatientens negativitet dygnet runt, utan att kunna avstå från att lyssna. Vid besök visade medpatienterna hänsyn till

15 varandra genom att vara diskreta (Søndergård Larsen 2013). En del patienter menade att besökare kunde leda till störande ljud på rummet. Störande ljud kunde även upplevas från förvirrade, smärtpåverkade och kritiskt sjuka patienter (Maben m.fl. 2015; Persson & Määttä 2012; Rowlands & Noble 2008; Steen Isaksen & Gjengedal 2006). Att patienter upplevde oljud på nätterna som ett problem för sömnkvaliteten belystes i flera artiklar (Maben m.fl. 2015; Persson & Määttä 2012; Steen Isaksen & Gjengedal 2006; Williams & Gardiner 2015).Oljud uppstod när nya patienter ankom till rummet, när rumskamrater snarkade alternativt när medpatienter var uppe och gick nattetid (a.a.).

Otrygghet

Flera patienter beskrev en känsla av otrygghet och oro när medpatienter

försämrades i sjukdomen och vårdpersonal agerade i rummet (Maben m.fl. 2015; Steen Isaksen & Gjengedal 2006). Att bevittna när medpatienten försämrades i sjukdomen kunde leda till stress och ångest. Patienterna påmindes om det egna sjukdomstillståndet och att något liknande skulle kunna hända dem (Birkelund & Søndergaard Larsens 2012; Laursen m.fl. 2016; Malcolm 2005; Persson & Määttä 2012; Steen Isaksen & Gjengedal 2006). En patient upplevde en kluvenhet mellan att å ena sidan vilja stanna och hjälpa till, och å andra sidan att vilja lämna

rummet och situationen (Laursen m.fl. 2016). Andra patienter önskade lämna situationen men var oförmögna att kunna göra det eftersom vårdpersonalen var upptagna med att vårda medpatienten, vilket resulterade i en känsla av otrygghet (Laursen m.fl. 2016; Maben m.fl. 2015; Steen Isaksen & Gjengedal 2006). En patient uttryckte en rädsla för att medpatienten skulle avlida utan att

vårdpersonalen skulle vara närvarande (Steen Isaksen & Gjengedal 2006). Williams och Gardiner (2015) fann att känslor och tankar om den egna döden uppstod hos patienten om medpatienten avled. Att samtala om medpatientens sjukdomstillstånd kunde skapa oro och osäkerhet hos patienten. Det kunde skapa osäkerhet och stress hos patienten som redan var belastad av den egna sjukdomen (Birkelund & Søndergaard Larsens 2012; Malcolm 2005; Steen Isaksen &

Gjengedal 2006).

Solidaritet skapades mellan patienterna

Nio av de tolv artiklarna som ingår i resultatet berör huvudkategorin Solidaritet skapades mellan patienterna och innehåller kategorierna Stöd och igenkänning (se Bilaga 3, tabell 7).

Stöd och igenkänning

Att patienterna som delade rum var i samma situation gjorde att de ville hjälpa och stötta varandra. Detta utbyte skapade en känsla av säkerhet och trygghet för patienterna (Maben m.fl. 2015; Persson & Määttä 2012; Steen Isaksen &

Gjengedal 2006). När en patient var oförmögen att klara av en daglig aktivitet såsom att öppna en dörr, bära ut en tallrik eller tända en lampa hjälpte

medpatienten till. Detta ömsesidiga utbyte upplevdes som givande och gjorde att patienterna till viss del frigjordes från beroendet av vårdpersonalen (Birkelund & Søndergaard Larsens 2012; Persson & Määttä 2012). Patienterna hjälpte inte enbart varandra med praktiska saker utan relationen kunde även förbättra det psykiska måendet och fungera som emotionellt stöd (Birkelund & Søndergaard Larsens 2012; Maben m.fl. 2015). Att ta del av andra patienters erfarenheter och kunskap gjorde att patienterna hittade strategier att hantera, bearbeta och leva med sjukdomen. De fick även en känsla av att inte vara ensamma i sjukdomen

16 & Gjengedal 2006). Medpatienterna gav ett stöd som inte kunde erhållas av

anhöriga, eftersom de inte varit i samma situation (Birkelund & Søndergaard Larsens 2012; Rowlands & Noble 2008). Patienterna uppmuntrade och inspirerade varandra, vilket gav hopp för framtiden (Persson & Määttä 2012; Steen Isaksen & Gjengedal 2006). Att se andra patienter i sämre skick klara av saker gav perspektiv och motivation (Steen Isaksen & Gjengedal 2006).

DISKUSSION

I följande avsnitt diskuteras den valda metoden och resultatet. Metodens styrkor och svagheter definieras i förhållande till relevant metodlitteratur. Resultatet gås igenom och diskuteras i relation till Rogers (1970) teoretiska perspektiv.

Metoddiskussion

Eftersom patienternas upplevelser av att vårdas i flerbäddsal eftersöktes valdes artiklar med kvalitativ ansats, vilket av Henricsson och Billhult (2017) anses vara en lämplig metod för att studera individers levda erfarenheter av ett fenomen. Enligt Rosén (2017) har SBU alltmer börjat använda kvalitativ metodik för utvärderingar i sjukvården, vilket visar att värdet av människors upplevelser och erfarenheter alltmer beaktas i utvecklingen av sjukvården. Baserat på Roséns (2017) resonemang anses därför valet av artiklar med kvalitativ metod som en styrka då syftet var att undersöka vuxna patienters upplevelser av att vårdas i flerbäddsal på sjukhus. Det som genomsyrade resultatet var att det baserades på relativt få men detaljerade beskrivningar av upplevelser från respondenterna, vilket även kan ses som en styrka då avsikten var att skapa förståelse och insikt om patienternas upplevelse av att vårdas i flerbäddsal. Även Henricsson och Billhult (2017) beskriver styrkan av detaljerade berättelser som en grund för kvalitativ ansats.

Genom att använda POR-modellen underlättades struktureringen av

frågeställningen och insamlandet av relevant forskning, vilket enligt Willman m.fl. (2016) är en styrka i forskningsarbete. I översättningen av sökorden från POR-modellen kan en möjlig svaghet ha varit att författarna inte har engelska som modersmål och därmed kan ytterligare synonymer ha missats, vilket av Kjellström (2017) beskrivs som problematiskt. För att fånga patienternas upplevelser ur ett omvårdnadsperspektiv användes databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO då de enligt Willman m.fl. (2016) är nischade inom omvårdnad, medicin och psykologi. Att använda mer än en databas kan ses som en styrka eftersom fler artiklar fångas in. En möjlig svaghet med att begränsa sökningen till tre databaser kan vara att relevant forskning gås miste om. En tänkbar databas som hade kunnat användas är exempelvis SveMed+, men databasen exkluderades då engelska artiklar eftersöktes. Synonymerna som identifierades med hjälp av POR-modellen kopplades samman med hjälp av booleska operatorerna AND och OR, vilka enligt Karlsson (2017) är lämpliga att använda för att avgränsa respektive expandera sökningen. Genom att använda booleska operatorerna AND och OR bildades sökblock som ökade effektiviteten vid sökningarna. Användandet av sökblock går i linje med Milehams (2019) rekommendationer och innebär en styrka för

litteraturstudien. Tillvägagångssättet att använda trunkeringar för att bredda och frassökning för att specificera sökningarna visade sig vara en styrka, vilket även är en rekommendation som Karlsson (2017) ger. Sökningarna kan ha påverkats av

17 att erfarenheten av databassökning var relativt låg, vilket kan ha lett till att

relevanta artiklar inte upptäckts. En del artiklar kunde inte erhållas i fulltext, vilket kan ha bidragit till att lämpliga artiklar har fallit bort från resultatet. Att använda samma förfarande i de tre olika databaserna kan vara en styrka då sökningarna gjordes systematiskt.

Genom att tillämpa en manuell sökning ökade antalet användbara artiklar, vilket rekommenderas av Willman m.fl. (2016). Artiklarna kom troligtvis inte med i sökresultatet eftersom de inte var indexerade med ord som motsvarade alla delar i sökblocken. Försök gjordes att modifiera sökblocken för att inkludera artiklarna som hittades med manuell sökning, men det ledde till för många träffar som ej besvarade syftet. I brist på forskning inom området fanns inte tillräckligt många artiklar med kvalitativ ansats som krävdes för resultatet, därför användes även en artikel med mixed-method-ansats. Detta kan vara en svaghet i studien då den kvalitativa delen i mixed-method-artikeln inte är lika omfattande som en genomgående kvalitativ artikel. Endast den kvalitativa delen av den artikeln användes till resultatet, vilket ledde till en mindre plats i resultatet i förhållande till övriga artiklar. Genom att använda en kvalitetsgranskningsmall vid bedömning av artiklarnas studiekvalitet påverkades resultatets tillförlitlighet (Henricsson 2017). Sannolikt påverkar det tillförlitligheten positivt eftersom SBU:s

granskningsmall är framställd av en statlig myndighet. Valet att använda procent som gränsvärde för att bedöma kvalitetsnivån kan vara problematiskt då vissa rubriker riskerade att inte bli representerade. Felaktigheter förhindrades genom att samtliga artiklar behövde motsvara minst två rutor under varje rubrik i

kvalitetsgranskningsmallen. Att samtliga artiklar i litteraturstudien granskades av båda författarna oberoende av varandra anses vara en styrka eftersom rimligheten att studien uppfyller kvalitetskraven blir större om två personer anser detta än om endast en person hade gjort det. Om oenigheter hade uppstått hade en

konsensusdiskussion varit nödvändig, detta förestod dock inte. Förfarandet att två författare oberoende av varandra granskar kvaliteten anses även stärka

reliabiliteten, enligt Henricsson (2017).

Genom att analysprocessen tydliggjorts i tabellform visas transparens av

tillvägagångssättet vilket ökar tillförlitligheten, enligt Willman och Stoltz (2017). Författarparet till denna litteraturstudie har visat en perspektivmedvetenhet genom att redovisa förförståelsen, eftersom tolkning av data har en koppling till

förförståelsen hos forskaren, vilket belyses av Forsberg och Wengström (2013). Förförståelsens möjliga inflytande diskuterades innan insamlingen av data, för att därefter i möjligaste mån kunna åsidosätta den under analysprocessen för att resultatet skulle byggas på objektivitet. Genom att bearbeta förförståelsen visas en medvetenhet och ett reflexivt förhållningssätt för att stärka litteraturstudiens pålitlighet. Genom att relevansen bedömdes i meningsenheterna under analysprocessen skapades en opartiskhet, vilket går i linje med Groves m.fl. (2013) resonemang att trovärdigheten ökar om två olika forskare bedömer

relevansen i meningsenheterna. Det finns olika metoder för att uppnå trovärdighet och överförbarhet. Resultatet kan tänkas vara överförbart till andra avdelningar med motsvarande patientgrupp, då olika sjukdomstillstånd representerades i litteraturstudien. En avsikt under forskningsprocessen har varit att beskriva analysprocessen tydligt vilket ökar bekräftelsebarheten, något som Mårtensson och Fridlund (2017) betonar vikten av.

18 De socialt överförda levnadsmönster som deltagarna i artiklarna bär med sig från samhällena de kommer ifrån påverkar troligtvis resultatet då kulturen format individens beteende, socialisering, normer och värderingar, detta i enlighet med Helman (2007). I den genomförda litteraturstudien inkluderades patienter med olika sjukdomsbakgrund och olika praktiska förutsättningar, vilket går i linje med Henricsson och Billhults (2017) tankar om att kontexten påverkar utfallet i

studier. En styrka med en heterogen grupp var att respondenternas upplevelser hade en bred innehållsmässig variation, vilket även Danielson (2017) belyser. Även ålder och kön på deltagarna skiftade i de respektive artiklarna som valdes ut till studien, vilket enligt Henricsson och Billhult (2017) kan bidra till en större bredd i berättelserna, och ses därför som en styrka. Deltagarnas ålder och kön i de respektive artiklarna redovisades inte i alla artiklar, vilket innebar svårigheter att bedöma hur upplevelsen påverkades av deltagarens ålder och kön. Detta kan möjligtvis innebära en svaghet då genusperspektivet ej kan utläsas i full utsträckning. Datainsamlingen bestod av både enskilda intervjuer och

fokusgruppsamtal. Fokusgruppsamtal som förekom i tre av de tolv artiklar kan möjligtvis innebära en svaghet, enligt Forsberg och Wengström (2013), då liknande svar kan erhållas från deltagarna och att avvikande åsikter inte framkommer på grund av gruppdynamiken.

Att det engelska språket inte är författarnas modersmål kan ha lett till brister i översättningen alternativt feltolkningar, vilket möjligtvis kan ha påverkat

resultatet. En aspekt som också kan ha påverkat studiens resultat är att artiklarna är skrivna i olika länder: Danmark, Finland, Norge, Nya Zeeland, Storbritannien, Sverige och Taiwan. Sjukvårdens resurser ser olika ut i de olika länderna i de inkluderade artiklarna (OECD 2019), vilket kan ha påverkat resultatet. Deltagarnas upplevelser kan möjligtvis även ha påverkats av att ländernas levnadsstandard är relativt hög i jämförelse med övriga världen (SCB 2019). Artiklar från olika länder inkluderades för att få tillräckligt material för att kunna göra en tillförlitlig studie samt för att få ett brett perspektiv i litteraturstudien. Eftersom examensarbetet är en litteraturstudie har forskningsetiska överväganden gjorts av forskarna som skrivit artiklarna. Olika etiska överväganden har gjorts beroende på vilka länder artiklarna skrevs i och hur studierna utformades. Inkluderade artiklar har granskats genom peer review vilket innebär att

ämneskunniga forskare granskat artiklarnas hela innehåll (NE 2019), det vill säga även granskat artiklarnas etiska grunder. Gemensamt för studierna har varit att deltagarna är avidentifierade, deras tid har tagits i anspråk och deltagandet har varit frivilligt, vilket enligt Kjellström (2017) är etiska aspekter som ska tas i beaktande vid forskning.

Artiklar som svarade på studiens syfte, men som inte respekterade allmänna forskningsetiska principer exkluderades från examensarbetet. Alla artiklar som behandlas i uppsatsen redovisas tydligt i artikelmatrisen (se Bilaga 1, tabell 3) för att visa transparens. Ett urval av sökningar med de väsentliga fynden redovisas i bilagor eftersom alla sökningar praktiskt inte skulle vara möjligt att redovisa. Alla resultat redovisas som framkommit ur analysprocessen och inga medvetna förvrängningar eller uteslutningar av fakta har tillåtits. Enligt Kjellström (2017) är det av vikt att egen förförståelse, värderingar och handlingar tas i beaktande, och resultatet ska formas av de faktiska fynden i analysprocessen, vilket har tagits hänsyn till under uppsatsskrivandet.

19 Resultatdiskussion

Patienters välmående påverkas av mellanmänskliga relationer. I resultatet hade sociala relationer med andra patienter i rummet en positiv inverkan för

välmåendet om patientens hälsotillstånd tillät (Birkelund & Søndergaard Larsen 2012; Koivula-Tynnilä m.fl. 2016; Maben m.fl. 2015; Persson & Määttä 2012; Rowlands & Noble 2008; Steen Isaksen & Gjengedal 2006; Williams & Gardiner 2015). Även Edvardsson m.fl. (2005) betonar nyttan av kontakten med andra patienter liksom skapandet och upprättandet av sociala relationer. En god atmosfär i vårdmiljön bidrar likaså till välmående hos patienterna (a.a.). Martha Rogers (1970) omvårdnadsteori berör hur människans och den omgivande sociala miljöns energifält ömsesidigt påverkar varandra. Omvårdnadsteorin betonar psykosocialt samspel som en del i omvårdnaden av människan. Humor belystes av patienter i resultatet som en faktor i återhämtning och välmående (Birkelund & Søndergaard Larsen 2012; Steen Isaksen & Gjengedal 2006), vilket kan ses som relevant i förhållande till omvårdnadsteorin eftersom det är en del av psykosocialt samspel. Att inte ha en rumskamrat kan däremot leda till en känsla av ensamhet och isolering, då det sociala behovet inte blir tillfredsställt (Persson m.fl. 2015), vilket kan ses i Rogers (1970) omvårdnadsteori som en psykosocial stress. I linje med omvårdnadsteorin bör sjuksköterskan kunna bidra i omvårdnadsarbetet genom att hjälpa patienter att behålla och upprätthålla sociala relationer under sjukhusvistelsen. Ytterligare relevans skapas av Maslows behovsteori (1970) med synen på människan som en social varelse med ett behov av trygghet, säkerhet och medmänsklig kontakt. Behovsteorin ger belägg för att mellanmänskliga relationer påverkar välmåendet. En slutsats av resultatet som kan dras är att den sociala påverkan i regel underskattas som faktor till tillfrisknande, hälsa och välmående.

Patienters välmående påverkas av vårdrummets utformning. Den fysiska miljöns inverkan framgick från patienternas berättelser (Koivula Tynnilä m.fl. 2016; Laitinen & Gardulf 1999; Maben m.fl. 2015; Rowlands & Noble 2008;

Søndergård Larsen 2013). Patienterna uttryckte ett behov av en privat sfär under vårdtiden för att integriteten skulle bevaras (Koivula Tynnilä m.fl. 2016; Laitinen & Gardulf 1999; Maben m.fl. 2015). Fynden i resultatet går i linje med Venolias (1988) resonemang att patienter har behov av en läkande och stödjande miljö som ska ge möjlighet för privatliv. Utformningen av rummen ska ge en känsla av avkoppling och harmoni (a.a.). Motsvarande perspektiv har uppmärksammats i forskning av omvårdnadsteoretiker som Florence Nightingale (1860), Martha Rogers (1970) och Betty Neuman (1982) med flera som belyst förhållandet mellan individen och miljön och dess ömsesidiga påverkan. Om vårdrummet ej är individanpassat kan hälsan påverkas negativt eftersom stressnivån i omgivningen försvårar återhämtningen (Persson m.fl. 2015). Yttre stressorer i vårdsalen som brist på tillgång till toalett, rädsla att störa rumskamraten och rädsla för att höra information som inte är avsedd för utomstående som presenterades i resultatet (Birkelund & Søndergaard Larsen 2012; Laitinen & Gardulf 1999; Maben m.fl. 2015; Malcolm 2005; Søndergård Larsen 2013). De yttre stressorerna kan liknas vid obalansen i energifälten som belyses i Rogers (1970) teori, då omständigheter i rummet påverkar energin som utväxlas mellan människan och dess omgivning. Sjukhus bör utvecklas för att kunna tillfredsställa patienters behov av både privatliv och gemenskap för att kunna skapa en miljö som innehåller så få stressorer som möjligt eftersom de påverkar återhämtningen.

20 Interaktionen påverkas av rumskamratens könstillhörighet. I resultatet framhäver Steen Isaksen och Gjengedal (2006) genus som en betydande faktor för att kunna bygga gemenskap med andra patienter i rummet då könet enligt respondenterna påverkade valet av samtalsämne. Enligt Vetenskapsrådet (2019) skapar sociala och kulturella processer föreställningar om kön. Både kvinnor och män

inkluderades i litteraturstudien, dock framgick i regel inte om de intervjuade var män eller kvinnor mer än i redovisning av antalet deltagare av respektive kön i artiklarna. Bristen av genusrelaterade återgivningar av respondenterna gjorde det svårt att dra generella slutsatser om kommunikationen påverkades av

könstillhörigheten. Tidigare forskning tyder dock på att könstillhörighet är av betydelse för patienter som vårdas i flerbäddsal (Baillie 2008; Bryant & Adams 2009), vilket visar att det är av vikt att ta upp patienternas genusperspektiv trots den begränsade omfattningen. Könstillhörighet är en del av människans fysiska, psykologiska, sociala liv vilket kan liknas vid Rogers perspektiv (1970). Om patienten inte upplever samhörighet med rumskamraten skapas en obalans i energifältet som finns mellan individerna (a.a.). Målet borde vara en balans i energierna i rummet, vilket skapar relevans för att i möjlig mån anpassa

tilldelning av rum efter individers önskan om att dela sal med patienter av samma könstillhörighet.

Sjuksköterskan utgör en del av vårdmiljön och påverkar patienternas upplevelse av sjukhusvistelsen. Detta stöds i resultatet då patienternas upplevelse påverkades av vårdpersonalens bemötande (Lin m.fl. 2010; Maben m.fl. 2015; Malcolm 2005; Williams & Gardiner 2015 m.fl.; Steen Isaksen & Gjengedal 2006). Även andra studier lyfter fram inflytandet av vårdpersonalens bemötande för patienterna, exempelvis fann Edvardsson m.fl. (2005) och Hendersson m.fl. (2009) att kommunikation och interaktion är av betydelse i vårdmiljön. I sjuksköterskans arbete finns ett ansvar för att vårdmiljön ska stödja patientens integritet,

individuella resurser och läkeprocessen (Elf 2014). Enligt Cronenwett m.fl. (2007) ska personcentrerad vård bygga på ett partnerskap mellan sjuksköterskan och patienten och utföras med respekt för patientens preferenser, värderingar och behov. En känslighet och respekt för människors olika bakgrund och erfarenheter krävs för en god personcentrerad vård (a.a.). Sjuksköterskan behöver ha en lyhördhet för patienters behov för att kunna skapa en personcentrerad miljö där patienten känner sig välkommen (Wijk 2014). I HSL 2017:30 kap 5 1§ beskrivs att vården ska bygga på respekt för patientens medbestämmande och integritet. En brist i det personcentrerade förhållningssättet i resultatet kan ses då patienter beskrev en brist på valmöjlighet och kontroll. Det framgick av deras upplevelser att de ibland ofrivilligt fick dela rum (Malcolm 2005). Även Rogers (1970) belyser sjuksköterskans roll i bevarandet av patienters välmående genom att framhäva att sjuksköterskan i yrkesutövandet kan påverka energifälten i viss riktning. Enligt teorin kan sjuksköterskan hjälpa individen att återställa

integriteten. En tolkning är att sjuksköterskan kan skydda patientens intressen och fungera som advokat när patienten inte har kraft att försvara den egna integriteten.

21

KONKLUSION

Resultatet visade att patienters upplevelser av att dela rum påverkades av flera olika faktorer. Det kunde handla om stämningen mellan patienterna, utformningen av rummet, det egna hälsotillståndet och medpatientens hälsotillstånd. Att ha sällskap upplevdes positivt och kunde hjälpa patienterna att fördriva tiden, under förutsättning att hälsotillståndet tillät. Patienterna gav varandra stöd under vårdtiden, vilket gav en positiv upplevelse av att dela rum. Bristen på privatliv påverkade patientens integritet och upplevelsen av vårdtiden negativt. För att kunna ge en personcentrerad vård behöver sjuksköterskan få kunskap om patientens hälsa från den individuella patientberättelsen. Detta försvåras när patienter känner att de behöver undanhålla känslig information för att inte andra patienter ska höra då de vårdas i flerbäddsal. Sjuksköterskan behöver därför ha kunskap och vara medveten om hur patienter påverkas av att dela sal med andra patienter.

FÖRSLAG TILL FORTSATT

KUNSKAPSUTVECKLING OCH

FÖRBÄTTRINGSARBETE

Under arbetet med litteraturstudien framgick att forskningsområdet vårdmiljö utifrån patientens perspektiv inte var särskilt omfattande. Därav behövs mer forskning för att kunna dra generella slutsatser om vuxna patienternas upplevelser av att vårdas i flerbäddsal på sjukhus. Hur patienterna påverkades av att dela rum med patienter av motsatt kön är ett ytterligare forskningsområde som behöver utforskas mer eftersom detta ej framkom i artiklarna. Kunskap som erhållits i studien är att patienter upplever fördelar av sociala relationer i salen, då det skapade en gemenskap och möjliggjorde utbyte av erfarenheter. Sjuksköterskan behöver värna de positiva aspekterna av att dela sal och det mervärde som det gav för patienterna i form av sällskap, glädje, stöd och tidsfördriv. Nackdelar som patienter upplevde med att dela sal kunde vara bristen på sekretess, privatliv och om medpatienten försämrades, vilket är kunskap som har förvärvats och som kommer att påverka arbetssättet som framtida sjuksköterskor.

En medvetenhet har förvärvats om att även sjuksköterskans agerande inverkar på patienternas upplevelse av att dela sal. I arbetet som sjuksköterska kommer kunskapen användas genom att ta hänsyn till patienternas individuella behov och preferenser vad gäller vård i flerbäddsal i möjligaste mån. Det kan handla om att sänka röstläget, att samtala enskilt vid utbyte av känslig information genom att boka ett rum eller välja ett tillfälle då medpatient är på undersökning eller liknande. Ett kunskapsbehov som inte har inhämtats genom litteraturstudien är patienters upplevelse av att vårdas i enkelrum, vilket också är av vikt att studera för att kunna ge god omvårdnad till de patienterna.

22

REFERENSER

Baillie L, (2008) Mixed-sex wards and patient dignity: nurses ́ and patients ́ perspectives. British Journal of Nursing, 17:19, 1220-1225.

Birkelund R, Søndergaard Larsen L, (2012) Patient-patient interaction – caring and sharing. Scandinavian Journal of caring sciences, 27, 608-615.

Browall M, Koinberg I, Falk H, Wijk H, (2013) Patients’ experience of

importantfactors in the healthcare environment in oncology care. International

Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 8:1, 20870.

Adams J, Bryant D, (2009) Experience of mixed-sex bays in a general hospital.

Nursing Standard, 24:13, 41-46.

Cronenwett L, Sherwood G, Barnsteiner J, Disch J, Johnson J, Mitchell P, Taylor Sullivan D, Warren J, (2007) Quality and safety education for nurses. Nursing

Outlook, 55:3, 122-131.

Douglas C, Douglas M, (2003) Patient-friendly hospital environments: Exploring the patients’ perspective. Health Expectations, 7, 61–73.

Edvardsson D, Sandman P O, Rasmussen B, (2005) Caring or uncaring – meanings of being in an oncology environment. Journal of Advanced Nursing,

55:2, 188-197.

Elf M, (2014) Att ligga steget före – vikten av planering i tidiga skeden för att

säkra en god vårdmiljö. I: Wijk H, (Red) Vårdmiljöns betydelse. Lund,

Studentlitteratur.

Forsberg C, Wengström Y, (2013) Att göra systematiska litteraturstudier (3e upplagan). Stockholm, Natur & Kultur.

Friberg F, Öhlén J, (2017) Fenomenologi och hermeneutik. I: Henricsson M, (Red) Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (2a upplagan). Lund, Studentlitteratur.

Grove S K, Burns N & Gray J, (Eds) (2013) The Practice of Nursing Research:

Appraisal, Synthesis and Generation of Evidence (7th edition). USA, Elsevier

Saunders.

Helman C G, (2007) Culture, health and illness (5e upplagan). Hodder, Arnold, London.

Henricsson M, Billhult A, (2017) Kvalitativ metod. I: Henricsson M, (Red)

Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (2a

upplagan). Lund, Studentlitteratur. Hälso- och sjukvårdslagen, 2017:30.

23 Karolinska institutet, (2016) Svenska MeSH. >https://mesh.kib.ki.se/info/om-webbplatsen< HTML (2019-10-31)

Karlsson E K, (2017) Informationssökning. I: Henricsson M, (Red) Vetenskaplig

teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (2a upplagan). Lund,

Studentlitteratur.

Kearns R A, Joseph A E, (1993) Space in its place: Developing the link in Medical Geography. Elsevier: Social Science & Medicine, 37:6, 711-717. Kjellström S, (2017) Forskningsetik. I: Henricsson M, (Red) Vetenskaplig teori

och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (2a upplagan). Lund,

Studentlitteratur.

Koivula-Tynnilä H, Axelin A, Leino-Kilpi H, (2016) Informational Privacy in the Recovery Room – Patients' Perspective. Journal of PeriAnesthesia Nursing, 33:4, 479-489.

Krupic F, Sköldenberg O, Samuelsson K, Eisler T, (2016) Nurses’ Experience of Patient Care in Multibed Hospital Rooms: Results From In-Depth Interviews With Nurses After Further Education in Anesthesia', Journal of PeriAnesthesia

Nursing, 33:1, 78-86.

Laitinen K, Gardulf A, (1999) Which bed am I to choose? The opinions of patients and health care personnel regarding cramped care rooms. Vård i Norden,

19:54, 32-36.

Laursen J, Kjaergaard Danielsen A, Bonnevie Lundby T, Rosenberg J, (2016) Being a fellow patient to a critically ill patient leads to feelings of anxiety – an interview study. Australian Journal of Advanced Nursing, 34:2, 37-44.

Leung L, (2009) Patients’ attitudes, the hospital environment, and staff behaviour affected patients’ dignity on a surgical ward. BMJ Journals, 12:4, 127.

Lin Y-P, Tsai Y-F, Chen H-F, (2010) Dignity in care in the hospital setting from patients’ perspectives in Taiwan: a descriptive qualitative study. Journal of

Clinical Nursing, 20, 794-801.

Maben J, Griffiths P, Penfold C, Simon M, Anderson J E, Robert G, Pizzo E, Hughes J, Murrells T, Barlow J, (2015) One size fits all? Mixed methods

evaluation of the impact of 100 % single-room accomodation on staff and patient experience, safety and costs. BMJ Qual Saf, 25, 241-256.

Malcolm H A, (2005) Does privacy matter? Former patients discuss their perceptions of privacy in shared hospital rooms. Nursing Ethics, 12:2, 156-166. McCance T, McCormack B, (2013) Personcentrerad omvårdnad. I: Leksell J, Lepp M, (Red) Sjuksköterskans kärnkompetenser. Stockholm, Liber.

24 Mårtensson J, Fridlund B, (2017) Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I:

Henricsson M, (Red) Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination

inom omvårdnad (2a upplagan). Lund, Studentlitteratur.

NE, (2019) Peer review.

>https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/peer-review< HTML (2019-10-29)

NE, (2019) Vårdmiljö.

>https://www-ne-se.proxy.mau.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/v%C3%A5rdmilj%C3% B6< HTML (2019-10-25)

Nightingale F, (1860/1969) Notes on nursing. New York: Dover Publications, (Original 1860).

OECD (2019) Health Care Resources.

>https://stats.oecd.org/Index.aspx?DataSetCode=HEALTH_REAC< HTML (2019-12-11)

Persson E, Määttä S, (2012) To provide care and be cared for in a multiple-bed hospital room. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 26, 663-670.

Persson E, Anderberg P, Kristensson Ekwall A, (2015) A room of one’s own: Being cared for in a hospital with a single-bed room design. Scandinavian Journal

of Caring Sciences, 29, 340-346.

Reed K S, (1993) Betty Neuman: The Neuman Systems Model. USA, Sage Publications.

Rogers M E, (1970) An introduction to the theoretical basis of nursing. Philadelphia: Davis.

Rosén M, (2017) Systematisk litteraturöversikt. I: Henricsson M, (Red)

Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (2a

upplagan). Lund, Studentlitteratur.

Rowlands J, Noble S, (2008) How does the environment impact on the quality of life of advanced cancer patients? A qualitative study with implications for ward design. Palliative Medicine, 22, 768-774.

Mileham P, (2019) Finding Sources of Evidence. I: Schmidt N A, Brown J M (Eds) Evidence-Based Practice for Nurses: Appraisal and Application of

Research (4th edition). United States of America, Jones & Bartelett Learning.

Svenska Akademins ordbok (2019) Upplevelse.

>https://svenska.se/tre/?sok=upplevelse&pz=1< HTML (2019-11-22) Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (2019) Mall för

kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser.

>https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/mall_kvalitativ_forskningsmeto dik.pdf< PDF (2019-10-29)

25 Steen Isaksen A, Gjengedal E, (2006) Significance of fellow patients for patients with myocardial infarction. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 20, 403-411.

Søndergård Larsen L, Hedegaard Larsen B, Birkelund R, (2013) A

companionship between strangers - the hospital environment as a challenge in patient-patient interaction in oncology wards. The Journal of Advanced Nursing,

70:2, 395-404.

Venolia C, (1988) Healing Environments: Your guide to indoor well-being. Berkeley, CA: The Center for Health Design.

Vetenskapsrådet, (2019) Beakta köns- och genusperspektiv i din forskning. >https://www.vr.se/soka-finansiering/krav-och-villkor/beakta-kons--och-genusperspektiv.html< HTML (2019-11-26)

WHO, (2019) What are integrated people-centred health services?

>https://www.who.int/servicedeliverysafety/areas/people-centred-care/ipchs-what/en/< HTML (2019-10-28)

Wijk H, (Red) (2014) Vårdmiljöns betydelse. Lund, Studentlitteratur. Wikström B-M, (2003) Health professionals’ experience of paintings as a

conversation instrument: A communication strategy at a nursing home in Sweden.

Applied Nursing Research, 16:3, 184-188.

Williams C, Gardiner C, (2015) Preference for a single or shared room in a UK inpatient hospice: patient, family and staff perspectives. BMJ Supportive and

Palliative Care, 5:2, 169-174.

Williams A, Dawson S, Kritjanson L, (2008) Exploring the relationship between personal control and the hospital environment. Journal of Clinical Nursing, 17:12, 1601-1609.

Willman A, Bahtsevani C, Nilsson R, Sandström B, (2016) Evidensbaserad

omvårdnad: En bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund,

Studentlitteratur.

Willman A, Stoltz P, (2017) Metasyntes. I: Henricsson M, (Red) Vetenskaplig

teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (2a upplagan). Lund,

26

BILAGA 1

Tabell 2. Urval av sökningar i CINAHL.

CINAHL 191029 Subject Headings + fritextord Träffar Lästa titlar Lästa abstract Lästa artiklar i fulltext Valda artiklar till resultatet Sökblock 1 (MH ”Patients’ rooms+”) OR ”multi* bed*” OR room OR bed OR Ward OR shar* OR "fellow patient*") 171 429 Sökblock 2 (MH "Perception") OR opinions OR ”patient* experienc*” OR ”patient* perspective” OR ”patient* perception*” OR "patient* emotions" ) 91 093

Sökblock 3 (MH ”Health Facility Environment”) OR ”hospital*” OR ”hospital* environment*” OR ”environment*” OR privacy) 683 923

Sökning 4 1 AND 2 AND 3 2 420

Sökning 5 1 AND 2 AND 3 AND

”Qualitative” 556 Avgränsningar: Peer review, engelska, ”all adult” 271 271 28 15 6

27

Tabell 3. Urval av sökningar i PubMed.

PubMed 191029 MeSH-term + fritextord Träffar Lästa titlar Lästa abstract Lästa artiklar i fulltext Valda artiklar till resultatet Sökblock 1 "Patients' Rooms"[Mesh] OR ”multiple bed” OR room OR bed OR ward OR shar* OR "fellow patient" 672 868 Sökblock 2 "Space Perception"[Mesh] AND "Social Perception"[Mesh] OR opinions OR ”patient experience” OR ”patient perspective” OR ”patient perception” OR "patient emotions" 607 825

Sökblock 3 "Health Facility Environment"[MeSH Terms] OR ”hospital” OR ”hospital environment” OR ”environment” OR privacy 5 165 330

Sökning 4 1 AND 2 AND 3 13 892

Sökning 5 1 AND 2 AND 3 AND qualitative 1 937 Avgränsningar: engelska, ”adult 19+” 1 AND 2 AND 3 1 054 1 054 14 3 0

28

Tabell 4. Urval av sökningar i PsycINFO.

PsycINFO 191029

Sökord Träffar Lästa

titlar Lästa abstract Lästa artiklar i fulltext Valda artiklar till resultatet Sökblock 1 ”Patients’ rooms” OR

”multi* bed*” OR room OR bed OR Ward OR shar* OR "fellow patient*" 248 643 Sökblock 2 "Perception" OR opinions OR ”patient* experienc*” OR ”patient* perspective” OR ”patient* perception*” OR "patient* emotions" 510 846

Sökblock 3 ”Health Facility Environment” OR hospital* OR ”hospital* environment*” OR environment* OR privacy 835 720

Sökning 4 1 AND 2 AND 3 6 356

Sökning 5 1 AND 2 AND 3 AND qualitative 1 184 Avgränsningar: Peer review, engelska, ”adulthood” 767 767 13 5 2