Vilka motivationsfaktorer påverkar elever
i år 9 gällande simundervisning?
Linnéa Hultman & Emma Olsson
Examensarbete 15 hp Vårterminen 2009
Handledare: Tom Danielsson Humanvetenskapliga Institutionen
HÖGSKOLAN I KALMAR
Humanvetenskapliga Institutionen
Arbetets art:
Examensarbete, 15 hp
Lärarprogrammet
Titel:
Vilka motivationsfaktorer påverkar elever i år
9 gällande simundervisning?
Författare:
Linnéa Hultman & Emma Olsson
Handledare:
Tom Danielsson
SAMMANFATTNING
Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilka motivationsfaktorer som påverkar elever i år 9 gällande simundervisning. Undersökningen genomfördes på elever i år 9 genom en enkätundersökning. Enkäterna utformades utifrån The Situational Intrinsic Motivation Scale (SIMS). Resultatet från undersökningen visade att de faktorer som främst motiverade elever i år 9 till att delta i simundervisningen var att eleverna ansåg att simundervisningen var viktig för dem och att simundervisningen var intressant och rolig. De elever som svarade att de inte deltog i simundervisningen avstod från denna på grund av att de inte ville visa upp sin kropp inför andra kamrater eller på grund av andra personliga skäl. Majoriteten av de tillfrågade eleverna hade dock inga problem med att visa upp sin kropp inför andra kamrater. Detta tyder på att läraren i idrott och hälsa hade lyckats med att skapa ett tryggt och behagligt klimat i samband med simundervisningen.
ABSTRACT
The purpose with this investigation was to figure out which motivation factors that might influence students in 9th grade to participate in swimming during the sport lessons in school. The investigation was carried out on students in 9th grade through a questionnaire investigation. The questionnaire investigation was designed on the basis of The Situational Intrinsic Motivation Scale (SIMS). The result from the investigation showed that the main factors that motivated students to participate in swimming during the sport lessons in school were that the students found that swimming was interesting and fun. The students who answered that they did not participate in swimming during the sport lesson in school reframed the fact of the fear to expose their body in front of their classmates. Personal reasons could also lead to the absence from the swimming lessons. The majority of the students had no problems to expose their bodies in front of their classmates. The result shows that the P.E. had been successful in creating a self-confident and comfortable atmosphere during the swimming lessons.
INNEHÅLL
1 INTRODUKTION ... 1 2 BAKGRUND... 2 2.1 Definition av begrepp ...2 2.1.1 Motivation ...2 2.1.2 Självkänsla...2 2.1.3 Självförtroende ...3 2.1.4 Kroppsideal...32.2 Simundervisning inom ämnet idrott och hälsa ...3
2.2.1 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94)...3
2.2.2 Kursplanen för idrott och hälsa ...3
2.2.3 Lärarrollen i simundervisningen...4
2.3 Faktorer som påverkar elevers motivation gällande simundervisning .5 2.3.1 Motivation ...5
2.3.2 Negativ attityd till idrottsämnet...5
2.3.3 Kroppsideal...5 2.3.4 Simkunnighet...7 2.4 Sammanfattning av bakgrund...7 3 SYFTE ... 9 4 METOD ... 10 4.1 Val av metod...10 4.2 Urval ...10 4.3 Enkätens utformning...10 4.4 Etiska överväganden ...11 4.5 Genomförande ...11 4.6 Bortfall...11 4.7 Reliabilitet ...12 5 RESULTAT... 13
5.1 Faktorer som påverkar elever i år 9 motivation gällande simundervisning...13
5.1.1 Motivation ...13
5.1.2 Negativ attityd till simundervisning ...15
5.1.3 Kroppsideal...16
5.1.4 Lärarrollen i idrott och hälsa ...17
5.2 Sammanfattning av resultat ...18
6 DISKUSSION... 20
6.1 Faktorer som påverkar elever i år 9 motivation gällande simundervisning...20
6.1.1 Motivation ...20
6.1.2 Negativ attityd till simundervisning ...20
6.1.3 Kroppsideal...21
6.1.4 Lärarrollen i idrott och hälsa ...21
6.2 Sammanfattning av diskussion...21
6.3 Metoddiskussion ...22
1
INTRODUKTION
Under 2008 omkom 107 människor i drunkningsolyckor i Sverige. Av dessa var fem barn och ungdomar under 19 år (Svenska Livräddningssällskapet 2008). Att kunna simma, är i Sverige klassat som en livsnödvändighet. Vårt land är omringat av vatten och en svensk sommar är fylld av bad. Enligt Redelius (2004 s. 42) känner många barn och ungdomar oro och obehag inför ämnet idrott och hälsa. Hur kommer det sig att många barn och ungdomar gladeligen badar och simmar i sjöar och hav, men känner stor ångest inför ett besök i simhallen, speciellt i en undervisningssituation? Under vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) i lärarutbildningen har vi märkt att frånvaron inom ämnet idrott och hälsa är mycket hög när det kommer till simundervisningen. Att detta kan bero på obehag och ängslan inför att visa upp sin kropp inför andra klasskamrater kan vara en faktor.
Idag lever barn och ungdomar i ett mediasamhälle där de dagligen blir utsatta för reklam i TV, från affischer, från tidningar och Internet, som talar för den smala och sunda kroppen. Barn och ungdomar skapar en idealbild av hur den perfekta kroppen ska se ut, vilken ofta är en retuscherad bild av verkligheten. Barn och ungdomar ser ofta sig själva som problemet om inte kroppen uppnår de krav, som samhället genom media har byggt upp för att skapa den ideala kroppen (Huss 2007 s. 46).
Under vår egen skolgång samt från vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) har vi sett att många elever inte väljer att delta i simundervisningen i skolan. Detta trots att elever i år 5 ska vara simkunniga och att livräddande första hjälp i och vid vatten är ett obligatoriskt moment i år 9. Vi vill till följd av detta utforska vilka motivationsfaktorer som spelar in när det kommer till varför elever väljer att delta eller inte delta i simundervisningen i skolan. Genom denna studie hyser vi hopp till att simundervisningen kan utvecklas, både i förhållande till eleven och till läraren i idrott och hälsa.
2
BAKGRUND
I bakgrundens inledande del definieras begrepp som motivation, självkänsla, självförtroende samt kroppsideal. Detta för att särskilja dessa begrepp åt då vissa av dem kan ses som homogena, men innebörden av dessa ej är densamma. Vidare beskrivs simundervisningen inom ämnet idrott och hälsa utifrån Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och kursplanen i idrott och hälsa. I bakgrunden åskådliggörs även vilka motivationsfaktorer som har betydelse för om elever väljer att delta i simundervisningen eller ej. Slutligen berörs lärarrollen i simundervisningen, detta för att läraren i idrott och hälsa har en stor betydelse för hur undervisningen byggs upp och utförs och därmed kan påverka elevers inställning till simundervisningen.
2.1 Definition av begrepp
2.1.1
Motivation
Motivation är enligt NE en ”sammanfattande psykologisk term för de processer som sätter i gång, upprätthåller och riktar beteende” (Nationalencyklopedin). Dessa kan uttryckas som primär och sekundär motivation där primär motivation är biologiskt betingat och sekundär motivation är kulturellt bestämt.
Annerstedt (2007 s.139) talar istället om inre samt yttre motivation inom idrottsämnet. Inre motivation handlar om elevens inställning till en aktivitet. Denna aktivitet kan uppfattas som svår, men eleven bestämmer sig för att klara av den. Yttre motivation handlar om beröm och uppskattning, både från lärare och från kamrater. Raustorp (2004 s.68) tillägger betyg och berömmelse till den yttre motivationen där betyg kan vara en given drivkraft i skolan.
Oavsett aktivitet, försämras prestationen om motivationen tryter, motivation är därmed en förutsättning för att människan skall prestera överhuvudtaget. Graden av motivation bestäms av den aktuella situationen och individens värdering av denna (Hassmén & Hassmén 2003, s.164).
2.1.2
Självkänsla
Den attityd som människan har till sig själv formar ens självkänsla. Självkänsla kan ”bygga på antingen hur tillfreds man är med vad man klarar jämfört med vad man förutsatt sig eller hur man tror att man uppskattas av andra” (Nationalencyklopedin). Självkänsla har betydelse för hur den mänskliga individen utvecklas samt att denne kan uppnå psykisk hälsa och välbefinnande. Enligt Annerstedt (2007 s.142) hänger motivation och självkänsla ihop. Om något ses som motiverande höjs således självkänslan och prestationen på aktiviteten ökar.
Raustorp (2004 s.68) skriver även om fysisk självkänsla som delas in i fyra undergrupper; idrottslig kompetens, kroppsaktivitet, fysisk styrka samt fysisk kondition.
2.1.3
Självförtroende
Självförtroende handlar om kapacitet, vad människan tror sig klara av. Självkänsla och självförtroende hör ihop på det vis att en människa med en hög självkänsla även har ett bra självförtroende (Hassmén & Hassmén 2003, s.129).
2.1.4
Kroppsideal
Ideal är enligt NE.se (2009) något önskvärt och ofta ouppnåeligt. Enligt Peitersen (2001 s.320) skapar vi både som barn och som vuxna en idealbild av oss själva. Vi identifierar oss ofta med personer som uppfyller det ”fantastiska jaget”. Om avståndet mellan vårt egna jag och vårt ideala jag är för stort uppstår det känslomässiga frustrationer och problem.
2.2
Simundervisning inom ämnet idrott och hälsa
2.2.1
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94)
I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet står det att ”Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället” (Lpo 94 s.5). Ovanstående citat är mycket tolkningsbart. Hur kan eleverna förberedas för att leva i samhället och vilka erfarenheter och kunskaper bör de ha med sig efter avslutad grundskola? Sverige består av många sjöar och en 850 mil lång kust (Svenska Simförbundet 2009). Att kunna simma anser vi därför vara en livsnödvändighet och en kunskap som alla individer bör behärska för att få ett tryggt och säkert liv. Enligt Kraepelien-Strid (2007 s.164-165) ger simkunnighet trygghet och säkerhet och ger därmed möjlighet till ett rikare liv. Vår livsstil i Sverige förutsätter simkunnighet, detta på grund av våra sjöar och tillfällen till att vistats nära vatten. Kraepelien-Strid (2007 s.171-172) menar även att det inom skolan är en nödvändighet att vara simkunnig för att kunna ta till sig undervisningen inom simning och exempelvis friluftsliv.
2.2.2
Kursplanen för idrott och hälsa
I kursplanen för idrott och hälsa i grundskolan skall eleven utveckla ”kunskaper om och beredskap för handlande i nöd- och katastrofsituationer både på land, i och vid vatten”. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret innefattar att kunna hantera nödsituationer i och vid vatten och ha kunskaper i livräddande första hjälp. Ett av delmålen i år 5 är att eleven skall kunna simma 200 m varav 50 m på rygg. Efter detta tar inte läroplanen upp momentet simning mer överhuvudtaget. I år 9 skall eleven kunna livrädda och hantera nödsituationer i och vid vatten, men om eleverna skall kunna simma eller ej framgår ingalunda. Kraepelien-Strid (2007 s.168) anser att situationen idag är allvarlig, när det kommer till att simkunnighet och simning inte har en stor och viktig plats bland målen att nå i skolan.
2.2.3
Lärarrollen i simundervisningen
Eftersom många ungdomar har svårt med att exponera sin kropp skriver Swartling Widerström (2005 s.32-33) att situationer där eleverna utsätts för exponering bör tonas ned och att eleverna inte alltid ska behöva visa upp sin kropp eller sin fysiska kompetens inför andra. Ekberg & Erberth (2000 s.145) menar att idrott kan medföra en känsla av misslyckande, vilket kan vara en psykisk påfrestning för de elever som inte har förutsättningar för fysisk aktivitet. Idrott handlar ofta om att visa upp sina förmågor, men även sin akilleshäl. En viktig uppgift som lärare i idrott och hälsa är därmed att utforma undervisningen på så sätt att risken för negativa upplevelser minimeras. Annerstedt (2007 s.142) skriver att när elevers identitet och självkänsla formas kan läraren i idrott och hälsa både förbättra och försämra dessa. Lärarens uppgift är inte enbart att lära ut fysiska aktiviteter, utan även att utveckla eleverna som människor.
När det kommer till lärarrollen och simundervisning skriver Kraepelien-Strid (2007 s 171-172) att läraren i idrott och hälsa ska ställa sig simdidaktiska frågor. Dessa frågor hjälper till att anpassa undervisningen efter vad eleverna kan och vilka förutsättningar de har. På frågan Varför? ska läraren ge eleverna de argument som behandlar ämnet simning och som kan verka motiverande för eleverna. På frågan
Vad? måste läraren ta hänsyn till olika faktorer såsom mognad, förkunskaper och
bakgrund. Frågan Hur? behandlar ämnen som resurser; avsaknad av simhall och få timmar som är avsatta för simundervisning. Frågan tar även upp hur läraren i idrott och hälsa tolkar läroplan och kursplan och formar simundervisning efter detta. På frågan När och var? får läraren i idrott och hälsa behandla frågor som handlar om när man som lärare ska bedriva simundervisning och hur tiden utnyttjas på bästa sätt. På den sista frågan Vem? behöver läraren fundera över vem som ska bedriva simundervisningen. Ska simpersonal eller lärare ta sig an denna uppgift? Här handlar det till stor del om vilken kompetens läraren har.
För att engagera elever måste läraren förstå vad som motiverar dem. Elever sägs motiveras av aktiviteter där de hittar någon mening med att utföra just den aktiviteten. Aktiviteten ska även vara rolig och intressant (Annerstedt 2007 s.139). Enligt Alexandersson (1999 s.22-23) tycks barn och ungdomar lära sig bäst, under den förutsättningen att de kan relatera innehållet till sig själva och därmed finna en mening med det de lär sig. Här utgör fantasin det främsta verktyget för att lyckas med detta uppdrag.
2.3
Faktorer som påverkar elevers motivation gällande
simundervisning
2.3.1
Motivation
Motivation utgår från eleven och dennes inställning till aktiviteten. Även hur viktig aktiviteten är i förhållande till annat runt omkring dem spelar in. ”Motivation är ofta en förutsättning för en förändring, men är samtidigt ingen garanti för att komma till handling” (Hultgren 2008 s.65). För att nå hög motivation krävs ett högt självförtroende, detta för att nå nästa steg. Graden av motivation ökar när självförtroendet är högt.
Gustavsson (2000 s.28) har gjort en undersökning om vad som motiverar elever till att delta i idrottsundervisningen. Faktorer som är avgörande är bland annat viljan att få bättre kondition, lära sig nya saker och slippa andra lektioner. Andra faktorer som motiverar elever till att delta i idrottsundervisningen är bland annat betyg, bra lärare, att idrotten är kul och den sociala gemenskapen.
2.3.2
Negativ attityd till idrottsämnet
Anledningen till att vissa elever väljer att inte delta på idrottslektionerna kan bero på bristfällig fantasi och glädje i undervisningen. Även brist på elevdemokrati kan vara en bidragande faktor, elever vill själva vara med och påverka innehållet i undervisningen (Ekberg & Erberth 2000 s.158).
Redelius (2004 s.4) skriver att, trots idrottsämnet popularitet finns det ett fåtal elever som ej känner glädje inför idrottsundervisningen. Dessa känner ofta oro och obehag, vilket medför att ämnet inte alltid ger elever en positiv självbild. Faktorer som bidrar till att elever ej deltar på idrotten är följaktligen; de tycker att idrott i skolan varken är roligt eller viktigt samt att de ej tycker om att byta om eller duscha inför andra.
2.3.3
Kroppsideal
Kroppen har en nyckelroll för individens identitetsskapande. Grundkoderna för det moderna jaget är förknippade med rätt stil, utseende och beteende. Enligt Johannisson (2007 s.32-33) är skolans ”kroppsdisciplinering” i stort sett utkonkurrerande av den idealbild som har skapats av media och samhället.
Idrottsämnet är specifikt i sitt slag eftersom det är den enda lektionen där elevernas kroppar exponeras inför andra kamrater, detta både under lektionens gång, som under omklädnad. Detta är extra känsligt under skoltiden eftersom individen här skapar sin identitet och går igenom puberteten. Skolan är här med och formar kroppar; idealkroppen, den kvinnliga kroppen, den manliga kroppen, den homosexuella kroppen, den smala kroppen, den tjocka kroppen och så vidare. Skolan bestämmer vad som är rätt kropp och vad som är fel kropp. I styrdokumenten för
ämnet idrott och hälsa framstår två kroppar tydligt; den sunda kroppen och den presterande kroppen. Här innefattar det komplexa, att sätta fingret på vad som är en sund kropp och vad som är en presterande kropp (Johannisson 2007 s.32-33).
Även Fagrell, Larsson & Redelius (2007 s.40-43) skriver om att idrottsämnet är det enda i sitt slag där kroppen står i fokus och därmed ett ämne där eleverna blir extra utsatta för exploatering. De menar även att detta kan vara den bidragande faktorn till att ämnet är både älskat och hatat av elever. Enligt Ekberg & Erberth (2000 s.115) avslöjas kroppen på ett helt annat sätt i ämnet idrott och hälsa än i andra ämnen. Detta främst i omklädningssituationen där kroppen direkt hamnar i fokus. Risken finns att elever känner sig utpekade och utsatta (a.a. s.41).
Fagrell m.fl. (2007 s.41) har försökt att definiera den sunda och den presterande kroppen genom att tala om en samtidig närvaro och frånvaro av kroppen. Kroppen är närvarande i idrott och hälsa genom den presterande kroppen, men är frånvarande i den meningen att den saknar upplevelse och uttryck. Även om elever således uttrycker sig med sin kropp inom idrott och hälsa så finns det sociala regler för hur de ska se ut och hur de ska vara för att bli accepterad av andra. Här kan det även talas om normalisering.
Huss (2007 s.45-46) påpekar att ett en stor del av vår identitet och vårt jag sitter i vår kropp. Hon skriver att flickor ofta mår som bäst i de situationer där de inte behöver tänka på och fundera kring sin kropp, när den ideala bilden av en kropp egentligen inte existerar. En skicklig pedagog ska kunna fånga alla elevers uppmärksamhet och koncentration för att de ska ”glömma” synen på den ideala kroppen.
Huss (2007 s.46) liknar kroppen vid ett fängelse, men även ett ting som ger möjligheter. Hon menar att, trots en strävan efter att se sin kropp som naturlig, kan detta ändå ses som en omöjlighet på grund av de normer som samhället har satt upp för den ideala kroppen. ”Vad som uppfattas vara en naturlig kropp är lika kulturellt konstruerat som den förkonstlade kroppen, eftersom allt filtreras genom våra värderingar”. Varje individ kan idag se sig själva som sitt eget `selling package`, sitt egna varumärke. Detta stärks ytterligare av media och reklam till exempel genom olika tv-program och shower som förstärker att detta är möjligt. I ett samhälle där människan ska göra ”så mycket av sitt utseende som möjligt” är det inte ovanligt att ungdomar ser sig själva som problemet, om de inte uppfyller idealbilden av hur en kropp ska se ut (a.a. s.46).
Swartling Widerström (2005 s.32-33) menar att skolan är indelad i teoretiska och i praktiska ämnen vilket medför att kroppen har blivit mer synlig i vissa sammanhang och mindre synlig i andra sammanhang. Människor kan känna sig främmande inför sin kropp eftersom kroppen osynliggörs och ”fråntas sina erfarenhets- och upplevelsedimension” i de teoretiska ämnena i skolan. Individen har därmed svårt att känna sina kroppsliga signaler och ser istället sin kropp som ett ting eller som ett redskap som ska tränas, behärskas och underhållas. Både flickor och pojkar kan känna ett förfrämligande inför sin kropp, vilket medför att idrottsundervisningen har svårt att integrera ungdomars livsstil i undervisningen. Eleverna skyddar sin självidentitet genom att inte delta på idrottslektionerna, de slipper då exponera sin kropp och behåller därmed sin självidentitet.
I ungdomsfasen som faller in mellan 12-15 års ålder flyttas fokus från skolan och läraren mot kamratgruppen. Eleven blir här mer kroppsmedveten samt även självmedveten om sina fördelar, detta mer än sina brister. Att exponera sin kropp såsom att klä om och att duscha bland andra kan leda till negativa konsekvenser som att eleven väljer att utesluta sig från idrottsundervisningen (Ekberg & Erberth 2000 s.182).
Barn och ungdomar behöver få bekräftelse på att de duger. I sökandet efter en identitet är grupptillhörighet viktigt. Exempelvis kläder och beteende kan vara betydelsefulla faktorer för att tillhöra en eller flera grupper. Undvikandebeteende av en elev kan vara ett rop på bekräftelse. Orsaken till detta beteende kan även vara aktiviteten i sig, att eleven inte kommer till sin rätt och känner sig bekväm med situationen, vilket kan leda till att denne uteblir från aktiviteten (Hultgren 2008 s 41-42).
2.3.4
Simkunnighet
Att vara simkunnig är den som enligt Svenska Simförbundet; ”faller i vattnet, får huvudet under ytan och efter att ha tagit sig upp till ytan, på djupt vatten simmar 200 m i en följd, varav 50 m ryggsim” (Svenska Simförbundet 2009). En elev som ej är simkunnig väljer med all säkerhet att inte delta i simundervisningen. Att inte vara simkunnig kan ha många bakomliggande orsaker t.ex. religion, trauma och bristande simkunskaper hos exempelvis föräldrar. Kraepelien-Strid (2007 s.165) skriver att en person som ej är simkunnig kan känna otrygghet och utanförskap. Enligt ett pressmeddelande på Skolverket (2004) är orsakerna till att barn ej är simkunniga främst av medicinskt ursprung, därefter infinner sig motiv som är grundade på kulturella eller religiösa värderingar.
Enligt Svenska Livräddningssällskapet (2005) är drunkning den vanligaste dödsorsaken bland barn strax efter trafikolycka. Enligt deras statistik följer endast sex av tio skolor läroplanen vad gäller simundervisning. I Svenska Livräddningssällskapets undersökning från 2005 vad gäller simkunnighet svarade 23 % av föräldrarna att simundervisning inte förekom i deras barns skolor. I år 7-9 svarade 92 % av eleverna att de kunde simma 200 m varav 50 m på rygg. Det är trots den relativt höga siffran 8 % av dessa elever som inte klarar av ovanstående moment, som är ett av målen för idrott och hälsa i år 5.
2.4
Sammanfattning av bakgrund
Motivation delas in i yttre- och inre motivation där inre motivation handlar om vilken inställning en människa har till en aktivitet och yttre motivation handlar om beröm och uppskattning För att vi som människor ska kunna prestera är motivation en nödvändighet. Motivation hänger ihop med självkänsla som handlar om välbefinnande. Om människan är motiverad höjs även dennes självkänsla (Annerstedt 2007 s.139, 142). Självkänsla hör sedan ihop med självförtroende. Har människan en hög självkänsla har den även ett bra självförtroende (Hassmén & Hassmén 2003 s.129). Kroppsideal handlar om den idealbild som människor har av
oss själva. Om det uppstår ett stort avstånd mellan vårt egna jag och vårt ideala jag bidrar detta till känslomässig frustration (Peitersen 2001 s.320).
I Lpo 94 står det att skolan ska förbereda eleven för att leva och verka i samhället. Eftersom Sverige består av många sjöar och en lång kust är simkunnighet viktigt för att förbereda eleverna inför ett liv i vårt svenska samhälle. Simkunnighet ger en trygghet och en säkerhet, vilket bidrar till ett rikare liv (Kraepelien-Strid 2007 s.164-165). I kursplanen för idrott och hälsa i grundskolan står det att elever i år 9 ska kunna hantera nödsituationer i och vid vatten. Det nämns däremot ingenting om att eleven skall kunna simma. Kraepelien-Strid (2007 s.168) skriver att situationen är allvarlig när det kommer till simkunnighet i skolan.
Läraren i idrott och hälsa har en viktig roll när det kommer till simundervisningen. Deras roll är att göra simundervisningen trygg och säker för eleverna. Denne ska utforma undervisningen så att negativa upplevelser minimeras. Läraren ska även öka elevernas självkänsla och utveckla eleverna som människor (Annerstedt 2007 s.142). Kraepelien-Strid (2007 s.171-172) skriver om simdidaktiska frågor som man som lärare i idrott och hälsa ska ställa sig vid simundervisning.
De motivationsfaktorer som bidrar till att påverka simundervisningen är motivation, attityd, kroppsideal och simkunnighet. För att eleven ska delta i simundervisningen krävs det att denne är motiverad. Motivationen ökar med motiv som exempelvis att de vill få bättre kondition, få bättre betyg eller för att de tycker att det är roligt (Gustavsson 2000 s.28). Om eleven har en negativ attityd till simundervisningen kan detta resultera i att eleven inte deltar. Detta kan bero på att undervisningen inte är tillfredsställande eller att de känner ett obehag till att delta. (Ekberg & Erberth 2000 s.158, Redelius 2004 s.4) När det kommer till kroppsideal kan detta uttrycka sig i ångest över att visa upp sin kropp inför andra klasskamrater. Idrotten i skolan är det ämne där kroppen kommer i stort fokus. Simkunnighet kan också vara en bidragande faktor till att elever inte väljer att delta i simundervisningen. Att elever inte är simkunniga beror främst på medicinska skäl, men det kan även bero på religion, trauma eller att föräldrarna inte är simkunniga (Skolverket 2004).
3
SYFTE
Syftet med vår undersökning är att genom studien kunna utveckla simundervisningen i skolan, både i förhållande till eleven och till läraren i idrott och hälsa.
Frågeställningen som vi utgår ifrån är:
• Vilka faktorer påverkar motivationen hos elever i år 9 gällande simundervisningen?
4
METOD
4.1
Val av metod
Vi valde att använda oss av en kvantitativ metod, detta för att vi utifrån vårt syfte använt oss av enkäter. Genom en kvantitativ metod ges en enkel överblick över resultatet i form av stapeldiagram (Trost 2007, s.23). Genom en enkätundersökning nås många samt att alla får samma frågor, vilket underlättar resultatarbetet (Kylén 2004, s.54).
4.2
Urval
Vi valde att endast utföra studien på elever i år 9. De flesta av dessa elever har ett gymnasieval som stundar och därmed är betygen en motiverande faktor. I år 9 är även livräddande första hjälp i och vid vatten ett mål i kursplanen för idrott och hälsa och därmed även ett betygsunderlag för att nå betyget godkänt i kursen. Det är endast i år 5 och i år 9 som simning finns med i kursplanerna för idrott och hälsa. Därmed är år 9 intressant utifrån detta perspektiv eftersom livräddande första hjälp är ett obligatoriskt moment, men många elever ändå väljer att inte delta i simundervisningen. Vi valde att utföra en fallstudie med 40 elever. Med fallstudie menas en undersökning på en mindre, avgränsad grupp (Patel & Davidson 2003 s.54).
Vi valde att inte inrikta oss på genus. Vi ansåg att denna inriktning hade gjort arbetet för brett och därmed blivit en omöjlig uppgift att genomföra under en så begränsad tid som examensarbetet medför. Enligt Eliasson (2006 s.47) är det viktigt att klart och tydligt definiera vilka som ska ingå i undersökningen, detta för att avgränsa den.
Urvalet till undersökningen valdes slumpmässigt. Vi skickade ut mejl till alla högstadieskolor i kommun X och genomförde sedan undersökningen på de skolor som tackade ja till att delta. Eftersom vi valde ett slumpmässigt urval hade alla skolor samma möjlighet att komma med i undersökningen (Eliasson 2006 s.48).
4.3
Enkätens utformning
Enkäten utformades utifrån The Situational Intrinsic Motivation Scale (SIMS) som är ett väl utarbetat format i forskningssammanhang kring motivation och motivationsfaktorer. ”SIMS är en subjektiv mätmetod, där deltagarna skall gradera påståenden efter sin egen upplevelse” (Nordlund 2005 s.5). Enkätens frågor framställdes utifrån vår bakgrund, vilka motivationsfaktorer som spelar in att elever väljer att delta eller ej i simundervisningen. Enkäten innehöll 14 frågor och fem svarsalternativ. Dessa svarsalternativ var rankade från att eleven helt tar avstånd från påståendet, tar avstånd från påståendet, är neutral till frågan, instämmer till påståendet samt instämmer helt och hållet till påståendet.
4.4
Etiska överväganden
Innan undersökningen genomfördes skickade vi ut mejl till olika högstadieskolor där vi frågade om intresse fanns att delta i en enkätstudie. I mejlet informerade vi om vad vårt examensarbete handlade om och hur undersökningen skulle se ut samt uppmanade dessa att skicka ett returmejl till oss angående ett godkännande eller ej till att delta i studien. Efter ett godkännande skickade vi ut enkäten för att undervisande lärare skulle kunna godkänna denna samt ge oss en tid för besöket.
Enkätstudien var anonym. Eleverna behövde ej svara på vilket kön de hade, varken namn eller ålder skulle stå med på enkätformuläret. En anonym enkät skall ej gå att identifiera med namn eller annan möjlighet till identifiering (Patel & Davidson 2003 s.70). Enkäten var ej obligatorisk.
4.5
Genomförande
Innan enkäten delades ut talade vi om vårt syfte med undersökningen. Vi tryckte på att enkäten var anonym och att namn och kön ej skulle skrivas ned. Vi talade även om att enkäten ej skulle kunna spåras och att enkäten även var frivillig att genomföra. Vi valde att gå ut och genomföra undersökningen på plats tillsammans med eleverna för att kunna svara på frågor och förtydliga enkätens syfte. Patel & Davidson (2003 s.69) skriver om ”enkät under ledning” där enkäten tas med och besvaras av respondenterna på plats. Detta för att kunna svara på frågor och eventuellt förtydliga frågeställningarna.
Material som pennor togs med för att undvika tidsfördröjning. Detta för att ej ta för mycket tid av lektionen. Inom idrottsämnet används sällan pennor och materialet kan därför vara svårt att få tillgång till då vi dessutom var medvetna om att lektionen skulle hållas utomhus.
4.6
Bortfall
En skola valde först att delta i undersökningen, men fick sedan förhinder och fick tacka nej i sista stund. Detta ledde till att undersökningen blev en fallstudie då hälften av deltagarna föll bort. Det var endast tre skolor av sex som svarade på vårt mejl och därmed bekräftade ett deltagande eller ej.
När vi sammanställde resultaten valde vi att plocka bort ett enkätsvar. Detta eftersom vi såg att den som svarat på enkäten följt ett mönster och endast kryssat i alla svar längst ut till höger. Vi ansåg att denna enkät inte var tillförlitlig och valde därmed att plocka bort den. Enligt Eggeby & Söderberg (1999 s.45) kan ett systematiskt bortfall vara att föredra om det finns risk för att materialet kan påverka resultatet i en bestämd riktning.
4.7
Reliabilitet
Enkätens frågor var enkelt utformade och språket var anpassat efter undersökningsgruppen. I detta fall elever i år 9. Kylén (2003 s.54) skriver att frågorna i en enkät ska vara skrivna med ett enkelt och tydligt språk. Frågorna var utformade så att utrymmet för misstolkningar var minimal. Detta genom korta frågor och svarsalternativ.
Enkäten utformades utifrån The Situational Intrinsic Motivation Scale (SIMS). Detta mätinstrument har använts i flera forskningssammanhang som berör motivation.
5
RESULTAT
Resultaten är sammanställda utifrån de motivationsfaktorer som belyses i bakgrundskapitlet. Vi har därmed valt ut de resultat som vi anser vara de mest relevanta utifrån bakgrunden. Vi har därefter tittat på om det finns något mönster i hur eleverna har svarat på de påståenden som enkäten innehöll.
Resultaten är uppdelade i två kategorier. En där eleverna har svarat att de instämmer eller att de instämmer helt och hållet och en där eleverna har svarat att de tar avstånd eller att de helt tar avstånd från påståendet. Vid uträkningen av hur många elever som är positivt samt negativt inställda till de påståenden som presenteras har vi avrundat uppåt till närmsta heltal. Samtliga resultat från enkäten går att ta del av i Bilaga 2.
5.1
Faktorer som påverkar elever i år 9 motivation
gällande simundervisning
5.1.1
Motivation
Figur 1. Visar om eleverna deltar i simundervisningen för sin egen skull.
Figur 2. Visar om eleverna deltar i simundervisningen för att de anser att undervisningen är bra för dem.
Figur 3. Visar om eleverna deltar i simundervisningen för att de anser att den är viktig för dem. Tre påståenden i enkäten visar på vad som motiverar elever till att delta eller till att inte delta i simundervisningen. Dessa motivationsfaktorer är att de deltar för sin egen skull, att undervisningen är viktig för dem och för att de mår bra av att delta i simundervisningen. Nedan följer resultat utifrån de påståenden i enkäten som berörde elevers motivation till ett deltagande i simundervisningen (Fig 1-3).
En jämförelse av hur eleverna har svarat på ovanstående påståenden i enkäten visar att 31 % av eleverna har en positiv inställning till alla tre påståenden. Dessa elever har svarat att de instämmer eller att de instämmer helt och hållet på alla tre påståenden som berör motivation. 41 % av eleverna har svarat att de instämmer eller att de instämmer helt och hållet till två av påståenden, men har svarat att de tar avstånd eller att de tar avstånd helt och hållet från ett påstående. 8 % av eleverna har svarat att de tar avstånd eller att de helt tar avstånd till två påståenden, men har svarat att de instämmer eller att de instämmer helt och hållet till ett påstående. Resterande 20 % har varit neutralt inställda till två av tre påståenden eller till samtliga tre påståenden.
De flesta av eleverna känner sig motiverade att delta i simundervisningen med motiv som att simundervisningen är viktig och bra för dem. De elever som deltog för sin egen skull gör detta kanske för betygen, men även för att de inser vikten av att kunna simma och kunna utföra livräddande första hjälp. De elever som inte har svarat positivt på alla tre svarsalternativ utan endast på två kanske inte riktigt känner sig lika motiverade. Dessa elever kan till exempel förstå att simundervisningen är viktig och bra, men betygen kanske inte är en tillräcklig motiverande faktor för att de ska delta i simundervisningen.
5.1.2
Negativ attityd till simundervisning
Figur 4. Visar om eleverna deltar i simundervisningen för att de anser att det finns bra orsaker till att delta, men att de själva har svårt att se dessa.
Figur 5. Visar om eleverna tycker att simundervisningen ger dem någonting.
Två påståenden i enkäten tar reda på om elever har en negativ inställning till simundervisningen (Fig 4-5).
Vid en jämförelse av ovanstående frågors svarsalternativ hade 36 % av eleverna en positiv inställning till båda påståenden som berör ämnet negativ attityd till simundervisning. Dessa elever har därmed en positiv inställning till simundervisningen. 39 % av eleverna har en positiv inställning till det ena påståendet, men har en negativ inställning till det andra påståendet. 9 % av eleverna har en negativ inställning till båda påståenden. Dessa elever har en negativ inställning till simundervisningen. Övriga 16 % har varit neutrala till båda två påståenden eller till ett av dem.
Läraren i detta fall har lyckats med att förmedla syftet med simundervisning och därmed fått eleverna att inse värdet med att ha simundervisning i skolan. De flesta av eleverna tyckte att undervisningen gav dem någonting och ansåg att det fanns goda orsaker till att delta i simundervisningen.
5.1.3
Kroppsideal
Figur 6. Visar om eleverna inte deltar i simundervisningen på grund av personliga skäl.
Figur 7. Visar om eleverna inte deltar i simundervisningen på grund av att de inte vill visa upp sin kropp.
Två av enkätens påståenden tar upp kroppsideal både direkt och indirekt såsom att eleverna inte väljer att delta i simundervisningen på grund av personliga skäl eller för att de inte vill visa upp sin kropp (Fig 6-7).
Vid en jämförelse av båda påståenden var det 45 % av eleverna som hade svarat att de tar avstånd eller att de helt tar avstånd från båda påståendena kring kroppsideal. 39 % har varit positivt inställda till ett påstående och negativt inställda till det andra. 11 % av eleverna har varit neutralt inställda till båda två påståenden eller till ett av dem. 5 % av eleverna har varit negativt inställda till båda påståenden. Enligt diagram 9 var de 8 % som inte deltog i simundervisningen på grund av att de inte ville visa upp sin kropp. Av dessa 8 % var det 3 % som även hade svarat att de inte deltog på grund av personliga skäl.
De flesta elever känner sig bekväma med att exponera sin kropp. Här har läraren lyckats med att få eleverna att känna sig trygga både med varandra och med
simundervisningssituationen. Några av de elever som inte deltog i simundervisningen på grund av att de inte ville visa upp sin kropp svarade även att de inte deltog i simundervisningen på grund av personliga skäl. Detta kan ju givetvis bero på olika faktorer som religion eller ångest inför att exponera sin kropp. De elever som svarade att de inte deltog i simundervisningen på grund av personliga skäl kan även frånvara från denna exempelvis på grund av skador, menstruation, att de ej är simkunniga eller för att de varit med om ett trauma kopplat till vatten. Det finns många orsaker till att elever inte väljer att delta i simundervisningen på grund av personliga skäl.
5.1.4
Lärarrollen i idrott och hälsa
Figur 8. Visar om eleverna deltar i simundervisningen på grund av att de tycker att undervisningen är intressant.
Figur 9. Visar om eleverna deltar i simundervisningen för att de tycker att undervisningen är kul.
Figur 10. Visar om eleverna tycker att simundervisningen inte ger dem någonting.
Tre av enkätens påståenden tar indirekt upp lärarollen i idrott och hälsa då eleverna har fått besvara frågor som berör undervisningen. På dessa påståenden får eleverna svara om de tycker att simundervisningen är rolig, om de ser vad simundervisningen ger dem samt om de anser att simundervisningen är intressant (Fig 8-10).
Vid en jämförelse av de tre påståenden som berör idrottslärarrollen var det 33 % av eleverna som hade varit positivt inställda till alla tre påståenden. 33 % hade svarat positivt på två påståenden, men negativt på ett av dem. Resterande 33 % var neutrala till ett eller flera påståenden.
Här är det lika många elever som är mestadels positiv till simundervisningen som det är elever som är neutralt inställda till simundervisningen. Detta visar tydligt på hur viktig idrottslärarrollen är i simundervisningen. Om simundervisningen är intressant och rolig känner nog flera elever att den ger dem någonting. Här är det en klyfta mellan vilka elever som inte kan uttala sig varken positivt eller negativt om simundervisningen och vilka elever som ser simundervisningen som intressant och rolig. I vissa fall verkar läraren ha nått ut med syftet med undervisningen och gjort den intressant och underhållande medan det i andra fall verkar vara mer oklart hos eleverna. Ingen elev har dock varit helt negativt inställd till simundervisningen.
5.2
Sammanfattning av resultat
De flesta av eleverna är motiverade till att delta i simundervisningen. De ser simundervisningen som viktig och bra och deltar i denna för sin egen skull. Eleverna har även en positiv attityd till simundervisningen. Läraren i idrott och hälsa har lyckats att förmedla vikten av att ha simundervisning i skolan och även fått eleverna att tycka att simundervisningen ger dem någonting.
Majoriteten av eleverna kände sig bekväma med att exponera sin kropp inför andra klasskamrater. Detta tyder på att eleverna känner en trygghet och en säkerhet i simhallen och att läraren har lyckats med att skapa en sammanhållning i klassen. Några elever ville inte visa upp sin kropp inför sina klasskamrater och hade detta som anledning till att inte delta i simundervisningen. Några elever valde även att inte delta i simundervisningen på grund av personliga skäl. Detta kan bero på många olika faktorer, vilket inte alltid har med undervisningen eller skolan att göra. Det kan exempelvis vara ett trauma eller religion som ligger bakom att eleven inte deltar i simundervisningen.
De flesta av eleverna var positivt inställda till idrottslärarrollen. Detta i form av om simundervisningen var intressant och rolig samt om simundervisningen gav dem någonting. En tredjedel av eleverna var dock neutralt inställda till samma påståenden. Här verkar simundervisningen lite oklar och meningslös för en tredjedel av eleverna medan övriga elever såg simundervisningen som underhållande och meningsfull.
6
DISKUSSION
I diskussionen kommer resultatet att jämföras med bakgrunden. Här kommer även våra egna tankar och funderingar att presenteras gentemot de resultat som har visats i resultatkapitlet.
6.1
Faktorer som påverkar elever i år 9 motivation
gällande simundervisning
6.1.1
Motivation
De flesta elever var positivt inställda till de påståenden i enkäten som handlade om motivation. Här var det både den yttre och den inre motivationen som enkätsvaren byggde på. Den inre motivationen som handlar om vilken inställning eleven har till simundervisningen och den yttre motivationen som handlar om beröm, eller en drivande faktor som exempelvis betyg (Annerstedt 2007 s.139, Raustorp 2004 s.68). Många elever var positiva till alla tre påståenden. Men de elever som svarade positivt på två påståenden, men negativt på ett av dem hade i de flesta fall valt att svara negativt på det påstående som berörde den yttre motivationen. Detta kan handla om att dessa elever har svårt för att se att de är med på simundervisningen för sin egen skull. Betygen är inte tillräckligt motiverande för vissa elever. Gustavsson (2000. s.28) skriver att betyg, bra lärare, att idrotten är kul och den sociala gemenskapen är motiverande faktorer för att elever ska delta i idrottsundervisningen. Detta stämmer in på majoriteten av de enkätsvar vi fick in. Detta kan i sin tur bero på betygen som vi tidigare har tagit upp, men även på att läraren i idrott och hälsa inte är tillräckligt motiverande eller att undervisningen ses som ointressant och tråkig.
6.1.2
Negativ attityd till simundervisning
De flesta elever hade en positiv attityd till simundervisningen. Läraren i idrott och hälsa hade i detta fall lyckats med att skapa en positiv inställning till simundervisningen. Ekberg & Erberth (2000 s.158) skriver att en negativ attityd till idrottsämnet kan skapas genom en undervisning som är tråkig och brister i fantasin. Dock skriver Redelius (2004 s.4) att det även kan bero på att eleven inte vill byta om och duscha inför andra kamrater. De elever som inte har en positiv attityd till simundervisningen kan även vara de som inte deltar på grund av personliga skäl eller på grund av att de inte vill visa upp sin kropp inför andra. Om eleven inte vill byta om inför andra kan detta även ha att göra med att eleven tillhör en religion som förbjuder detta. Att ha en negativ attityd till simundervisningen behöver således inte betyda att eleven har en negativ inställning till själva simundervisningen utan istället hindras att delta på grund av andra orsaker.
6.1.3
Kroppsideal
Majoriteten av eleverna hade inte svårt att visa upp sin kropp inför andra. Även här är det värt att poängtera lärarens roll då denne har skapat ett tryggt klimat i samband med simundervisningen. Johannisson (2007 s.32-33) skriver att idrottsämnet är det enda ämne där elevernas kroppar exponeras inför andra kamrater, både under lektionen som under omklädnad. Eleverna som deltog i studien är även i en känslig ålder då de fortfarande är kvar i ungdomsfasen, som infaller mellan 12-15 års ålder. Enligt Ekberg & Erberth (2000 s.182) flyttas här fokus från skolan till kamratgruppen. De skriver att eleven blir mer kroppsmedveten och därmed kan välja att inte delta i idrottsundervisningen. Detta märktes det dock inte mycket av i vår undersökning. En ytterst liten del av eleverna valde att inte delta i simundervisningen på grund av att de inte ville visa upp sin kropp inför andra eller valde på grund av personliga skäl att inte delta i simundervisningen.
6.1.4
Lärarrollen i idrott och hälsa
De flesta elever hade i denna undersökning en positiv bild av idrottslärarrollen då de tyckte att simundervisningen var rolig och intressant. Det fanns dock en grupp som var neutralt inställda till simundervisningen. Annerstedt (2007 s.142) skriver att en lärare i idrott och hälsa inte enbart ska lära ut fysiska aktiviteter, utan även utveckla eleverna som människor. Det är viktigt att som lärare i idrott och hälsa inte enbart se sin uppgift till att sätta elever i rörelse. Idrott är så mycket mer än fysisk aktivitet. Det handlar om sammanhållning, laganda, fair play, gemenskap och kamratskap. Det är även lärarens uppgift att se till dessa faktorer när undervisningen utformas. Ekberg & Erberth (2000 s.116) skriver att läraren ska lära känna sina elever. De menar, att om läraren i idrott och hälsa vet vad eleverna har för intressen utanför skolan är det lättare att som lärare förstå eleven. Man ska dock akta sig för att tränga sig på då ungdomar även behöver ett liv utan vuxen inblandning. Att motivera elever är enklare om man kan relatera till något som de känner igen och som de är intresserade av. En koppling till elevens vardag kan öka motivationen då aktiviteten känns mer meningsfull och inte så avlägsen.
6.2
Sammanfattning av diskussion
Vår slutsats är den att majoriteten av eleverna är motiverade till att delta i simundervisningen. Detta på grund av att de dels deltar i simundervisningen för sin egen skull och dels för att läraren i idrott och hälsa skapar en trygg och trivsam miljö. Eleverna tyckte att simundervisningen var intressant, rolig och att den gav dem någonting.
I början av denna undersökning trodde vi att kroppsideal skulle vara den största anledningen till att elever väljer att avstå från simundervisningen. Resultatet från enkäterna visade att kroppsideal var den största anledningen till att elever väljer att inte delta i simundervisningen, men det var ytterst få elever som avstod från simundervisningen på grund av denna faktor. Detta visar på att majoriteten av de
elever som deltog i undersökningen har en positiv bild av sin kropp och känner sig bekväma i situationer där de tvingas exponera sig inför andra klasskamrater.
6.3
Metoddiskussion
Att använda oss av enkäter istället för intervjuer i undersökningen tror vi i detta fall har gynnat antalet utövare. Att få tid till att intervjua samma antal elever som ställde upp på att medverka i enkätundersökningen hade blivit en stor utmaning. Läraren hade i dagsläget svårt att släppa ifrån sig tid och att då behöva ca fem minuter per elev för en intervju hade varit ohållbart. Vi är dock medvetna om att en enkätstudie där eleverna är samlade tillsammans kan bidra till att vissa svar påverkas av vad elevens kamrat anser om frågan. Vid en intervju en och en hade detta kunnat förhindras och eventuellt gett mer ärliga svar. Dock ökar anonymiteten chansen att eleverna svarar ärligt på frågorna.
Då en skola som först visat intresse att delta i undersökningen senare inte kunde delta, gjorde att vår undersökning miste antalet enkätsvar. Detta medförde att vi var tvungna att göra studien till en fallstudie. I detta fall kan det ha påverkat resultatet eftersom antalet enkätsvar gick från tänkta 60 till nuvarande 40. Om undersökningen gjorts vid ett annat tillfälle då skolor ej har kommande betygsättningar och nationella prov att ta hänsyn till hade utfallet kunnat bli annorlunda.
6.4
Förslag till vidare forskning
Det hade varit intressant att titta på genusfrågan i denna undersökning. Om flickor och pojkar motiveras av samma faktorer när det kommer till simundervisningen. Intervjuer och enkätundersökningar kunde gjorts med både elever och lärare i idrott och hälsa för att se om de har skilda uppfattningar om vilka motivationsfaktorer som bidrar till att elever/de själva deltar i simundervisningen.
Tackord
Vi vill rikta ett tack till de elever och lärare som gjort denna undersökning möjlig genom att delta i vår enkätundersökning. Vi vill även tacka vår handledare, Tom för den hjälp som vi fått till att slutföra detta examensarbete.
REFERENSLISTA
Alexandersson, M. (1999), Att skapa mening. Idrottsläraren 1999(4):20-30.
Annerstedt, C. (2007). Att (lära sig) vara lärare i idrott och hälsa. Göteborg: Multicare Förlag AB. 207 sid.
Apitzsch, E. (2001), Kan ämnet Idrott och hälsa i skolan motivera till livslång fysisk aktivitet? Idrottsforskaren 2000(1):19-25
Eggeby, E. & Söderberg, J. (1999). Kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur. 245 sid.
Ekberg, J-E. & Erberth, B. (2000). Fysisk bildning – om ämnet Idrott och hälsa. Lund: Studentlitteratur. 224 sid.
Eliasson, A. (2006). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur. 169 sid.
Fagrell, B. & Larsson, H & Redelius, K. (2007), Tvetydig kropp. Pedagogiska magasinet 2000(2):40-43.
Gustavsson, S. (2000), Motivation till idrott. Idrottsläraren 2000(4):28-29
Hassmén, P. & Hassmén, N. (2003). Idrottspsykologi. Stockholm: Natur & Kultur. 400 sid.
Hultgren, S. (2008). Fysisk aktivitet Folkhälsa Beteendeförändringar- En beteendevetenskaplig
betraktelse. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala AB. 166 sid.
Huss, P. (2007), Varje individ är sin egen ”selling package”. Pedagogiska magasinet 2007(2):44-47. Johannisson, K. (2007). Själen är kroppens fängelse i Pedagogiska magasinet 2000(2):30-35.
Kraepelien – Strid, E. (2007). Simkunnighet är viktigt, eller…? i Larsson, H & Meckbach, J.
Idrottsdidaktiska utmaningar (red). Stockholm: Liber AB. Sid 164-175.
Kylén, J-A. (2004). Att få svar – intervju – enkät – observation. Stockholm: Bonnier Utbildning AB. 201 sid.
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet
Lpo 94 Internet: http://www.skolverket.se/sb/d/468#paragraphAnchor1 Sökdatum: 5/4-09 kl 12.40 Nationalencyklopedin Motivation
Nationalencyklopedin Självkänsla
Internet: http://www.ne.se/l%C3%A5ng/sj%C3%A4lvk%C3%A4nsla Sökdatum: 5/4-09 kl 12.30 Nordlund, G. (2005). Skolidrott, motivation och kön. C-uppsats Umeå Universitet Institutionen för psykologi, 15 sid.
Patel, R. & Davidson, B.(2003). Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur. 149 sid.
Swartling Widerström, K. (2005). Att ha eller vara kropp? En textanalytisk studie av skolämnet idrott
och hälsa. Västra Frölunda: DocuSys. 235 sid.
Raustorp, A. (2004). Att lära fysisk aktivitet. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala AB. 133 sid. Skolverket (2004). Över 7000 elever i årskurs 5 kan inte simma.
Internet: http://www.skolverket.se/sb/d/205/a/526 Sökdatum: 15/4-09 kl 08.30
Redelius, K. (2004),Vilka är vinnare och förlorare i ämnet idrott och hälsa? Svensk idrottsforskning 2004(4): 42-46 Årgång 13
Svenska Livräddningssällskapet. SLS undersökning om simning 2005
Internet: http://www.sls.a.se/upload/358/PRESS.050831.pdf Sökdatum: 8/4-09 kl. 09.45 Svenska Livräddningssällskapet. Drunkningsolyckor 2008
Internet: http://www.sls.a.se/upload/362/Drunknade%202008.pdf Sökdatum: 8/4-09 kl. 09.50 Svenska Simförbundet. Vi behöver god simkunnighet och vattenvana!
Internet: http://www.sls.a.se/upload/358/PRESS.050831.pdf Sökdatum: 8/4-09 kl. 09.55 Trost, J. (2007). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur. 168 sid.
