LÄRANDE OCH SAMHÄLLE Barn–unga–samhälle Höstterminen 2016
Examensarbete i fördjupningsämnet
Mötet i förskolan ur nyanlända barns föräldraperspektiv
15 högskolepoäng, grundnivå
The meeting in preschool- through a newly arrived parent’s
perspective
Christina Habtout
Förskollärarexamen 210 högskolepoäng Examinator: Hilma HolmHandledare: Laid Bouakaz Datum: 2016-11-27
2
Abstract
Syftet med denna studie är att få en inblick i hur föräldrar till nyanlända barn uppfattar sin situation i samarbete och i mötet med förskolans personal, under förskolans introduktion ur ett interkulturellt och sociokulturellt perspektiv. Det är fyra föräldrar som har deltagit i vår studie och dem är alla nyanlända från Syrien. Vi har även intervjuat personal från Förskoleförvaltningen i samma kommun som studien genomfördes. Resultatet från studien visar att de flesta föräldrar är nöjda med både introduktionen och samarbetet med förskolans personal, det finns de föräldrar som dock som inte har känt sig delaktiga från början på grund av svårigheter med kommunikationen. Studien avlutas med en övergripande diskussion och förslag på vidare forskning.
Nyckelord: Nyanlända föräldrar, förskola, mångkulturalitet, interkulturalitet.
3
Förord
Större delen av denna uppsats är skriven tillsammans med Sara Al-Saadi. Vid ett sent skede bestämde vi oss för att istället arbeta var och en för sig. De delar som jag har skrivit på egen hand är de centrala termerna och de två perspektiven, det sociokulturella och det interkulturella. Perspektiven och den historiska tillbakablicken om samverkan mellan skola, förskola och föräldrar, är hämtad från kurslitteratur. Tidigare forskningsdelen är dels från rapporten OECD
En stark start: Kvalitetsfaktorer i förskolan som jag fick utav personalen på
Förskoleförvaltningen och dels från kurslitteratur.
Definitionen av de centrala termerna har jag hämtat från olika webbsidor såsom migrationsverket och regeringens hemsida, samt litteratur och stödmaterial utgiven av Skolverket.
Resterande delar av arbetet har Sara och jag hämtat information från litteratur, Vetenskapsrådet och från intervjuerna med föräldrarna som medverkade.
Vi vill tacka alla föräldrar för deras förtroende och för att dem tog sig tid till att delta i våra intervjuer. Utan dem hade vi inte kunnat genomföra detta arbete. Stort tack till vår kursledare Sara Berglund för hennes uppmuntran, feedback och stöd.
4
Innehållsförteckning
Abstract ... 2
Förord ... 3
1. Inledning ... 5
1.1 Syfte och frågeställningar ... 6
1.2 Centrala termer ... 6 2. Metod ... 8 2.1 Datainsamlingsmetod ... 8 2.2 Urval ... 9 2.3 Tillvägagångssätt ... 10 2.4 Databearbetning ... 11 2.5 Etiska överväganden ... 11
3. Teori och tidigare forskning ... 12
3.1 Föräldrarnas roll i förskolan ur ett historiskt perspektiv ... 12
3.2 Förskolan som en mångkulturell mötesplats ... 14
3.3 Forskning om mångkulturalitet ... 15
3.4 Sociokultur ... 16
3.5 Interkultur ... 17
4. Resultat och analys ... 18
4.1 Organisation av mottagande och inkludering av nyanlända barn i förskolan ... 19
4.2 Föräldrarnas uppfattning av mötet med förskolepersonalen ... 21
4.3 Möjligheter och hinder i mötet ... 23
4.4 Sammanfattning av resultatet ... 26
5. Diskussion ... 28
5.1 Metoddiskussion ... 28
5.2 Resultatdiskussion ... 29
5.3 Förslag till fortsatt forskning ... 31
Referenser ... 32
Bilagor ... 35
Bilaga A Presentationsbrev svenska ... 35
Bilaga B Presentationsbrev arabiska ... 36
Bilaga C Intervjufrågor svenska ... 37
5
1. Inledning
Europa och Sverige lever idag i en helt ny historisk era. De senaste flyktingströmmarna till Europa och till Sverige i synnerhet har fört med sig ett stort antal människor från Mellanöstern och medelhavsområdet med stora behov av både mottagning och integrering i det nya samhället. Forskning om detta är påtagligt frånvarande och outvecklad (Bunar, 2015). Behovet av fördjupade studier och kunskaper är omfattande. Flyktingströmmarna innebär möjligheter samt utmaningar för både samhället som tar emot dem och flyktingarna själva. En stor andel av flyktingfamiljerna kommer från Syrien. Många av familjerna har barn i förskoleålder. Flera av barnen har levt på flykt i flera år och har därför inte haft möjlighet att gå på förskola. Nyanlända föräldrar kan uppleva att de inte får en tillfredsställande introduktion på förskolan på grund av att de inte har tillräckliga kunskaper i svenska. Behovet av pedagoger som talar arabiska är stort och att få tillgång till en tolk är ofta en ekonomisk fråga.
Enligt Skolverket (2013) har behovet av kunskap ökat hos pedagoger på förskolor runtom i Sverige om hur på man bästa sätt kan etablera god kontakt med föräldrar till nyanlända barn. Detta har väckt intresse hos oss som är blivande förskollärare om hur vi ska etablera en bättre samarbetsrelation samt tvåvägskommunikation i vårt arbetssätt, utifrån de förutsättningar och mål i läroplanen som skall följas. Enligt läroplanen för förskolans riktlinjer ska förskolläraren ansvara för ”att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan” (Skolverket, 2010, s.13).
Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi mött förskolepersonal som saknar mer kunskap om bättre former för hur de ska samverka med nyanlända föräldrar, samt har vi träffat nyanlända föräldrar som önskar mer kunskap och information om förskoleverksamheten. Föräldrar vill ha mer kunskap om hur arbetet går till och på hur de själv kan bidra eller hjälpa till. Förskolepersonalen saknar kunskap om hur man ska hantera föräldrar och barn som är nyanlända. Vår förhoppning är att studien ska ge mer kunskap som i sin tur ger pedagoger på förskolor redskap för hur de kan ge en bättre mottagning och inkludering av nyanlända barn och deras föräldrar på förskola.
6
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka vilka hinder och möjligheter som kan uppstå i mötet mellan nyanlända föräldrar och personalen på en förskola.
Vilka hinder och möjligheter kan uppstå i mötet mellan nyanlända föräldrar och förskolepersonalen?
1.2 Centrala termer
Detta arbete innehåller termer som är centrala i vår uppsats och därför följer en defintion av termerna.
Asylsökande
Enligt Migrationsverket (2016) är den som söker sig till Sverige och ansöker om skydd(asyl) här, men som ännu inte har fått sin ansökan avgjord.
På EU-upplysningens hemsida (2016) som hänvisar till Genèvekonventionen finner vi en flykting person som riskerar förföljelse på grund av sin ras, religion, ursprung eller politiska åsikter. Även personer med så kallat alternativt skyddsbehov till exempel människor som flyr från krig omfattas av EU-reglerna.
Nyanländ
Nedan förklaras begreppet nyanländ enligt regeringen:
Termen nyanländ ska införas i skollagen, termen avser en individ som varit bosatt utomlands och som nu är bosatt i landet eller ska anses vara bosatt i det land där individen har påbörjat sin utbildning senare än höstterminens start samma kalender år som individen fyller sju år. Har individen gått svensk utbildning i fyra år så anses inte hen vara nyanländ enligt Regeringen (2016).
7
Kommunikation och språk
Kommunikation och språk går hand i hand med varandra. För att kommunicera behövs det någon form av språk, det finns många former av språk. Kommunikation är inte bara ord. ”Gester och tecken som stöd förstärker det språkliga budskapet vi säger, berättar eller uppmanar” Bruce & Riddersporre (2012, s. 160) vidare förklaras att gester, pekande eller, att visa, som stöd för det man säger, stimulerar till ögonkontakt och uppmärksamhet och även förmågan till fokusering. Att börja med och hålla kvar ögonkontakten är en väldigt central upplevelser av kontakt och kommunikation.
Bruce & Riddersporre(2012) beskriver språk som en kommunikation som kan ske på flera olika sätt. Exempelvis så är ögonkontakt beskrivet som ett tyst och självklart sätt att kommunicera. Det skrivs om att blicken ger informationen fastän informationen kom från en annan källa. Språket är lätt att ha med sig och den är något som vi har med oss överallt och alltid. Språket är öppet på det viset att det kan användas och anpassas till olika ämnesinnehåll, sammanhang, kulturer och människor.
Ögonkontakten betonas som viktig för samspel och kommunikation av författarna.
Kodväxling
Ett annat verktyg för språk är att använda kodväxling, vilket innebär att använda ord från olika språk i en konversation eller i en mening, till exempel att tala svenska och sätta in ett ord på engelska i meningen. Det vill säga att växla mellan minst två språk.
Kodväxling är när man använder flera språk i ett samtal eller i en replik enligt Skolverket (2013).
8
2. Metod
Syftet med vår studie är att få möjligheten till att få ta del av hur nyanlända föräldrar upplever mötet med personalen på förskolan. Vi har valt att göra en kvalitativ studie. Kvalitativa forskningsmetoder har sitt ursprung i de sociala och beteendevetenskap: sociologi, antropologi och psykolog (Alvehus 2013; Dalen, 2008) . Kvalitativ forskning används för att få en förståelse för bakomliggande orsaker, åsikter och motiv. Det ger insikter i problemet eller bidrar till att utveckla idéer eller hypoteser för eventuell kvantitativ forskning (a.a). Kvalitativ forskning används också för att upptäcka trender i tankar och åsikter, och dyka djupare in i problemen. Kvalitativa datainsamlingsmetoder varierar använder ostrukturerade eller semi-strukturerade intervjumetoder (a.a.). Några vanliga metoder inkluderar fokusgrupper (gruppdiskussioner), individuella intervjuer och deltagande/observationer (Alvehus 2013; Dalen, 2008).
I följande avsnitt presenteras val av metod som beskriver olika delar som: datainsamlingsmetod, urval, tillvägagångssätt, etiska överväganden och metodkritik.
2.1 Datainsamlingsmetod
För att få den kunskapen så har vi valt att utföra en kvalitativ undersökning med intervju som datainsamlingsmetod Det empiriska materialet vilar på två olika men interrelaterade datainsamlingar. Det ena är ett övergripande samtal i form av en intervju med två personal från Förskoleförvaltningen i en kommun i södra Sverige genomförts. Den andra är intervjuer på arabiska med ett antal nyanlända föräldrar på en förskola.. Semi strukturerad intervju (se bilaga C) med öppna frågor blev vår metod. Enligt Denscombe (2009); Dalen (2009) är det mer sannolikt att det framkommer mer ärliga och personliga svar på följande frågor. Denscombe anser att det finns betydelsefulla fördelar med intervju metoden. Dels för att frågeställningen sätter fokus på studiens syfte. Deltagaren får möjlighet att beskriva sina tankar och erfarenheter. Öppna frågor (bilaga 1) ger oss utrymme om vi önskar diskutera vissa punkter eller har följdfrågor. Denscombe (2009) menar även att kroppsspråket blir mer synligt för både parter vilket ger möjligheten att reflektera över hur man förhåller sig under intervjun. Det finns två nackdelar med intervjun enligt Denscombe (2009). Den första nackdelen är att det finns risk att
9
den som blir intervjuad kanske inte talar sanning. Den andra nackdelen är att det är en tidskrävande metod eftersom intervjuerna behöver transkriberas.
Observation och enkät är andra alternativa metoder som vi kunnat använda i vår studie, dock så fanns det ingen möjlighet då det mottagandet inte var aktuellt under vår studie. Det finns både för och nackdelar med de flesta metoder enligt Denscombe (2009). Fördelen med observation är att den synliggör precis det som sker i stunden. Nackdelen är enligt författaren att observatören kan uppfatta det som synliggörs i situationen vilket eventuellt inte är sanningen (a.a). Vi önskade observera någon situation där det framkom ett mottagande av föräldrar på en förskola, dock så var det tyvärr inte aktuellt mitt i terminen och därför hoppade vi över det. Enligt Denscombe (2009) är fördelen med enkät att man kan få flera deltagare som svarar. Däremot är nackdelen med enkät metoden enligt författaren att det tyvärr oftast är få deltagare som svarar. Dessutom är svaren inte så utvecklade som vid intervjun. Det kändes inte riktigt aktuellt med enkät som metod dels för översättning av frågorna till modersmålet samt möjligheten att nå ut till stor mängd av nyanlända föräldrar.
2.2 Urval
Det empiriska materialet består dels av två intervjuer med Förskoleförvaltningen samt fyra intervjuer med nyanlända föräldrar. Vi började med att kontakta Förskoleförvaltningen efter att ha fått kontakt via en ansvarig för nyanlända barns inskrivning på förskolor vid en föreläsning på Malmö högskola. I första hand använde vi oss av det som kallas bunden slumpmässigt urval (Alvehus 2013; Dalen, 2008), det vill säga att vi valde att intervjua två personal på Förskoleförvaltningen som vi kunde komma i kontakt med och de erbjöd sig att svara på våra frågor om organisation, mottagande och inkludering av nyanlända barn i förskoleverksamheten. Via ansvarig på Förskoleförvaltningen fick vi information om vilka tänkbara kommunala förskolor som vi skulle kontakta och be personalen att hjälpa oss komma i kontakt med föräldrar som vill ställa upp och svara på våra frågor. Vi fick ringa runt och skriva e-post till samtliga förskolor. En förskola svarade och var villig att ta emot oss, så vi stämde tid för att besöka förskolan. Förskolan har tre olika avdelningar och tar endast emot nyanlända barn. Pedagogerna ombads hjälpa oss att komma i kontakt med nyanlända föräldrar för att kunna utföra vår studie. Vid tillfället lämnade vi ett presentationsbrev till ansvariga pedagoger på förskolan (bilaga A & B) som innehåller information om vår undersökning på arabiska till
10
nyanlända föräldrar. Fyra föräldrar valde att medverka i undersökningen. Dalen (2008) kallar detta obundet slumpmässigt urval, det vill säga att alla individerna i den bakomliggande populationen har här samma chans att bli valda. Samtliga föräldrar som deltog i våra intervjuer var nyanlända från Syrien som talade arabiska. Att kunna arabiska underlättade vår kontakt med föräldrarna och gjorde att föräldrarna kunde tala fritt om sina upplevelser och erfarenheter från hemlandet och förskolan i Sverige.
2.3 Tillvägagångssätt
Vi kom i kontakt med några ansvariga på Förskoleförvaltningen under en föreläsning den 12:e februari 2016. Eftersom vi tidigt bestämde oss för att göra en undersökning om nyanlända arabiska föräldrar och deras möte med förskolevärlden i Sverige, diskuterade vi under vårt första möte möjligheterna till att få mer information om hur mottagandet och inkluderingen av nyanlända barn i förskolan är, men vi var mest intresserade av att få en inblick i hur föräldrar till nyanlända barn ser och upplever mötet med förskolepersonalen. Vi fick ett telefonnummer som vi senare ringde, och då stämde vi tid med två ansvariga på Förskoleförvaltningen. Besöket och mötet med Förskoleförvaltningen var för att vi ville bilda oss en uppfattning om hur kommunen, organiserar mottagandet och inkluderingen av nyanlända barn i förskolan. Vår förhoppning var även att få förslag på vilka förskolor som möjligtvis skulle passa vår undersökning. Väl där hade vi ett öppet samtal i form av en semi-strukturerad intervju med de två ansvariga i Förskoleförvaltningens lokaler. De två tog emot oss med glädje svarade på våra frågor och funderingar. Under mötet fick vi information om ett antal förskolor som skulle kunna vara intressanta att ta kontakt med.
Efter att vi fått en bild av hur mottagande och inkludering av nyanlända barn sker i förskolan samt förslag på vilka förskolor vi kunde ta kontakt med, började vi med att skriva ihop ett presentations brev (bilaga A & B) och frågor (bilaga C & D) på arabiska som vi sedan själv översatte till svenska. Detta för att underlätta för både föräldrar och förskolepersonal att förstå syftet med vår studie. Som vi tidigare nämnt under rubriken (urval) så vi e-postade vi och ringde till olika förskolor för att få kunna komma till en förskola som kunde ta emot oss. Samtliga fyra deltagande föräldrar talade arabiska vilket underlättade för oss att genomföra intervjuerna utan tolk. Vi förklarade för föräldrarna syftet med vår studie och informerade muntligt om de etiska principerna och frågade om vi fick lov att spela in intervjun för att underlätta vår analys.
11
Föräldrarna hade inga invändningar mot att vi spelade in intervjun och tyckte att det vore positivt om våra studier hjälper att förbättra villkoren för mottagande och inkludering av deras barn i förskolan och samhället. Vi hjälpte varandra med att spela in intervjuerna och att skriva fältanteckningar. Varje intervju varade i cirka 20-30 minuter. Sedan återberättade vi det som vi hade skrivit, för att försäkra oss om att vi hade skrivit rätt. Därefter arbetade vi tillsammans med att transkribera och analysera intervjuerna.
2.4 Databearbetning
Efter att vi hade samlat in vårt material i form av anteckningar åkte vi hem och påbörjade transkriberingen för att inte glömma något. Vi tog hjälp av våra fältanteckningar som stöd till att göra en analys. Vi gjorde en analys av resultatet på arabiska och sedan översatte vi den till svenska. Istället för att översätta intervjuerna till svenska och sedan gör en analys, gjorde vi analysen på arabiska och sedan översatte vi den. När det gällde intervjuerna med ansvariga på Förskoleförvaltningen gjordes analysen på svenska. Sedan började vi med att skapa kategorier utifrån vårt syfte och med hjälp av både den tidigare forskningen och teorierna.
2.5 Etiska överväganden
Vår studie är grundad på vetenskapsrådets (2002) forsknings principer. Vi var tydliga med att informera både personalen på Förskoleförvaltningen och föräldrarna samt alla berörda om vetenskapsrådets (2002) etiska principer innan varje påbörjad intervju. Vetenskapsrådet (2002) har utformat fyra forskningskrav; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet
och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att informera den medverkande kring syfte
med studien. Vi var tydliga med att informera föräldrarna om etiska principer innan varje påbörjad intervju. Samtyckeskravet innebär att jag har plikt att ta hänsyn till föräldrarnas rättigheter, de kan närsomhelst avbryta sin medverkan utan att behöva förklara varför.
Konfidentialitetskravet innebär att vi inte kommer delge deras identitet, för att bevara deras
anonymitet. Nyttjandekravet betyder att det endast är vi som skall använda den informationen som vi får av er till denna forskning.
12
3. Teori och tidigare forskning
Efter en litteratursökning om ämnet nyanlända föräldrar och förskolan, har vi konstaterat att det är inte finns några studier som är direkt kopplat till det ämnet. Vi kom till en förståelse att det forskningsområde vi valt är komplext och kräver tvärvetenskapliga ansatser och en mångdimensionell förståelse. Det handlar om relationen mellan förskolan och föräldrar samt integration, mottagande och inkludering av nyanlända samt interkulturalitet och den mångkulturella förskolan. Vi kommer nedan att presentera den forskning som vi anser är relevant för vårt utvalda undersökningsområde. Vi börjar med att titta tillbaka på hur relationen mellan föräldrar och förskolan har varit ur ett historiskt perspektiv för att sedan gå vidare till förskolan som en mångkulturell mötesplats och slutligen mångkulturalitet och integration med dess mångsidighet och komplexitet.
3.1 Föräldrarnas roll i förskolan ur ett historiskt perspektiv
Historiskt har föräldrar haft en svag position inom svensk skolsystem. Föräldrasamverkan har inte varit någon framhävd del av den professionella kompetensen hos lärare hos lärarna inom svensk skola, förskolan däremot har redan tidigt fungerat som en institution med fokus att vara stöd för föräldrar och har därför haft större fokus på hem och familj. För att uppnå sina mål var det framhölls det nödvändigt med samarbete mellan hem och förskola, tillsammans skulle hem och förskola skapa en bättre barndom vilket skulle leda till en bättre framtid.Formerna för kontakten hade en rådgivande och uppfostrande karaktär och den tidiga förskolan fostrade både barn och förälder. Mammamöten, och en tid också pappamöten hölls återkommande. De bestod både av förmedling och uppfostran och av socialt gemenskapskapande. Hembesök framhölls också som viktiga och var ursprungligen en daglig del av arbetet. Den tidiga förskolan skulle vara en resurs både för barn och för förälder. (Tallberg Broman & Harju 2013, s. 26)
Från förskolans håll ville man skapa en bättre barndom och bättre framtid genom att påverka både barn och förälder. Ambitionen om att fostra och forma föräldrar kom till att minska allteftersom förskolan utvecklades.
13
Samverkan mellan föräldrar och skolorna var väldigt lite i början av 1900-talet. Majoriteten av föräldrarna hade inte kontakt med sitt barns skola enligt Bouakaz (2009, s. 36). Efter 1940-talet försvagades hemmets roll i barnens uppfostran gradvis, föräldrarna ansågs vara omedvetna om de plikter som de förväntades uppfylla. De skulle bli medvetna om sina plikter, för de skulle vara representanter för hemmet och medvetna om barnets uppfostran. Uppfattningen var under denna tid att föräldrar saknade tillräcklig kunskap om skolan och skolan saknade i sin tur kunskap om hemmet. Föräldrarna under denna tid i Sverige ansågs vara labila, och opålitliga och saknade kunskap om en adekvat och objektiv syn på skolans situation.
Föräldrar ansågs vara irrationella på grund av kärleken till sina barn. Det talades om att föräldrarna måste samverka i förskolan, medan förskolan skulle ta ansvar för fostrandet av barnen. Föräldrarna ansågs vara i opposition till förskolans arbete. Målet var att fostra barnen till goda medborgare med ett demokratiskt förhållningssätt. Detta var mycket betydelsefullt från både staten och dåtida experters sida. Det till och med menades på att föräldrarna själv var i behov av utbildning för att fungera som goda föräldrar.
1950-1960 talet kom det förslag om lokala skolstyrelser men fick ett negativt bemötande då de lokala enheterna ansåg att de existerande föräldraorganisationerna var tillräckliga för att möta de rådande behoven. Officiellt ansågs det att föräldrar skulle följa skolans uppfostringsnormer för att det skulle bli en likartad uppfostran i både hem och skola. Skolan skulle förbättra informationen till föräldrarna för att förebygga negativa attityder gentemot skolan från föräldrarna. Föräldrarnas inflytande varierade under denna tid. Den främsta informationen från skolan handlade om barnets prestationer, senare läroplaner för grundskolan förespråkade för en vidare öppenhet mellan föräldrar och skola om skolans arbete. Det var önskvärt att föräldrar skulle engagera sig i skolans arbete men deras inflytande var fortfarande begränsat.
Skolan är nu inne i en hastig utveckling och föräldrar börjar mer och mer se sina erfarenheter som väldigt värdefulla för skolans verksamhet, vilket från officiellt håll länge hade undvikits. In på 1970-talet sker ytterligare en viktig förändring föräldrar börjar kräva en mer betydande insyn i skolans arbete. Från mitten av 1970-talet skedde en viktig utredning som kallades Skolans inre arbete där det skrevs att undervisningen lokalt ska anpassas efter elevernas behov, i utredningen betonas att föräldrarna bör ha en aktiv roll i skolans arbete eftersom det är först när föräldrar känner sig delaktiga som de blir starkt engagerade i sina barns utbildning.
14
Förslag på konkreta reformer som skulle stärka samverkan mellan hem och skola. Bland förslagen fanns att det skulle bli obligatoriskt för läraren att med jämna mellanrum träffa det enskilda barnets föräldrar och att anordna träffar i klassen med alla föräldrar. Även förslag på anordnad av föräldraskolstyrelse där representanter från elever, föräldrar och skolans personal och detta skulle ledas av rektorn på skolan. Detta skulle ge föräldrar direkt men fortfarande något begränsat inflytande över skolans arbete. Föräldrar skulle ges rätt att besluta gällande många frågor förutom frågor som kring personal, undervisningsmaterial och undervisningsmetoder.
Tyvärr fick dessa förslag inget beslutsfattande instanser av detta slag för att Kommunförbundet och lärarfacket var starka motståndare och de politiker som stödde förslaget inte lyckades inte med att genomdriva det.
På senare år har internationella och nationella diskussioner bidragit till en förändring av detta. Alla föräldrar/vårdnadshavare måste ges större delaktighet, vilket är huvudbudskapet i alla länder som satsar på utbildning. Idag är föräldrasamverkan lagstadgad i Sverige. Den lyft fram i alla gällande styrdokument. Men hur väl den sätts i praktik i verksamheten finns det fortfarande inte mycket vetenskap om, detta påtalar Tallberg Broman & Harju (2013) Utvecklingen visar en stor skillnad. Från att föräldrarna tidigare setts som okunniga och i behov av fostran till att föräldrar numera ses som en viktig aktör/tillgång inom förskolans värld.
Vidare i OECD rapporten”En stark start:Kvalitetsfaktorer i förskolan" av bland andra vetenskapsledaren Henecke(2014) skrivs att forskning har visat att det mest effektiva sättet att påverka hur barn lyckas är att stödja föräldrarna att aktivt engagera sig i sina barns lärandeaktiviteter hemma. Föräldraengagemanget kan vara sådana aktiviteter som läsning, sång, rim, lek med siffror och att gå till biblioteket.
I både Norge och Sverige har det tagits fram informationsmaterial på olika språk där det beskrivs hur föräldrarna kan stimulera sina barns utveckling hemma och hur de kan engagera sig i sina barns utbildning. Om föräldrarna lär sig språket ökar även möjligheten att de engagerar sig i barns tidiga utbildning.
15
Lektorn och forskaren Johannes Lunneblad som är verksam på Göteborgs Universitet skriver om den mångkulturella förskolan.
I Lunneblad (2013) beskrivs förskolan såhär ”Sedan 1970-talet har den svenska förskolan varit en del av samhällets politiska intentioner och en mötesplats för människor med olika bakgrund och erfarenheter”
Lunneblad förklarar bakgrunden till varför dagens svenska samhälle beskrivs som mångkulturell, han hänvisar till den arbetskraftsinvandring som började på 1950-talen som nådde sin höjdpunkt under 1960-1970 talet och under senare delen av 1970 talet fram till 1990-talens flyktingströmmar.
Svårigheter med mångkulturell utbildning och en omöjlighet om denna ska ha en kulturrelativistisk grund är att all pedagogik sker utifrån en kulturell ståndpunkt skriver Lunneblad (2013)
Föräldrarnas mångkulturella medvetenhet innebär inte bara kulturella skillnader utan även vid sociala situationer finns det skillnader. Även föräldrar med en utländsk bakgrund har både rättigheter och skyldigheter i samhället hävdar Bouakaz(2009, 91) som är lektor och forskare i interkulturell pedagogik vid Malmö Högskola.
Kulturella skillnader kan enligt Bouakaz (2009,56) skapa spänning mellan lärarna, barnen och deras föräldrar i skolan. Den spänningen handlar om bland annat barnens uppfostran. Det finns även olika synsätt inom andra områden som exempelvis religion, mat och utflykter.Behov av samarbete med närsamhället nämns i Bouakaz bok, liksom behovet att hjälpa föräldrarna att se förskolan som en instutiton fast förankrad i resten av samhället.
3.3 Forskning om mångkulturalitet
Lunneblad (2013) skriver om att det förts diskussioner om Sverige som ett mångkulturellt samhälle. Att det har skett en förvandling från ett kulturellt homogent samhälle till ett kulturellt heterogent samhälle. Lunneblad antyder att detta är föreställning med modifikation, då det svenska samhället alltid har varit ett uppdelat samhälle genom bland annat egendom, utbildning och språk. Dessa ha skapat och påverkat och formgivit olika kulturella miljöer.
16
Idag betonas kulturella, etniska och religiösa olikheter i diskussionen om det mångkulturella svenska samhället(a.a)
Det mångkulturella samhället som vi har idag är resultat av den demografiska förändringen som har ägt rum i vår del av världen, det är med andra ord helt naturligt situation. I samband med att den kulturella mångfalden bland befolkningen ökar, uppstår kulturmöten och en kulturell utbredning av vår egen kulturella identitet. Det vi lever i är en värld där olika kulturella uttryck och beteenden möts, blandas och binds samman. Forskaren och filosofie doktor Hans Lorentz verksam vid Lunds Univeristet förklarar i Lorentz(2013) om hybrida kulturer som något som vi allihopa är delaktiga och involverade i, så han menar att det på det viset blir det mest naturliga som vi som sociala varelser lever i.
3.4 Sociokultur
Roger Säljö som är professor i pedagogisk psykologi vid Göteborgs Univesitet, beskriver att en av grunderna för ett sociokulturellt perspektiv på lärande och mänskligt tänkande och handlande är att man intresserar sig för hur individer och grupper tar till sig och utnyttjar fysiska och kognitiva resurser. Samspelet mellan kollektivet och individen är det som är i fokus i det sociokulturella perspektivet skriver Säljö (2000).
”I ett sociokulturellt perspektiv har termerna redskap eller verktyg, en speciell och teknisk betydelse. Med verktyg menas de resurser, såväl språkliga eller intellektuella som fysiska, som vi har tillgång till och som vi använder när vi förstår vår omvärld och agerar i den” skriver Säljö (2000,20)
Vidare skriver Säljö (2000) att många av så kallade sociokulturella redskapen som människan utvecklat för att klara av vardagen innebär att vi i stor till stor del neutraliserat betydelsen av vår egen svaghet och bristande förmåga. Ett par metaforer som Säljö (2000) använder är exempelvis hur det är för en som är svag och inte kan lyfta en sten ser hävstången som en revolution och då blir till exempel grävskopan ännu en revolution. Ett annat exempel är hur hästen eller oxen blir en dramatisk kvalitativ förändring för den som plöjer det vill säga banar sin väg fram, och sedan blir även traktorn en revolution. Dessa exempel är att jämföra med den genomgripande förändring så kallad ”revolution” som skett inom lagen, läroplaner och reformer som har ägt rum och stärkt föräldrarnas deltagande i förskolans verksamhet från början av
1900-17
talet. Genom dialog och ännu mer kunskap fås bättre samarbete och bättre förståelse för frågor som berör barnet.
Säljö (2000) förklarar att ur en sociokulturell utgångspunkt är problemet med hur man lär sig en fråga om hur vi använder oss av de resurser, för att tänka och utföra praktiska projekt som är delar av vår kultur och vår omgivning. Dessa resurser skulle kunna vara den arabisktalande pedagogen som tolkar och förmedlar information åt/till föräldrarna eftersom pedagogen talar ett språk som föräldrarna kan och förstår. Även föräldrarna skulle kunna ses som resurser för pedagogerna, det vill säga de är en viktig tillgång med sina erfarenheter och kunskaper. Både pedagoger och föräldrar skulle kunna vara en viktig resurs för varandra med sina olika kunskaper, erfarenheter och bakgrund i frågor berör verksamheten och barnen. Genom samarbete och dialog kan de gemensamt sträva efter det som är bäst för barnets intressen.
Med våra resurser som vårt intellekt och praktiska redskap och genom samspel med andra i olika kollektiva verksamheter, kan vi dra nytta av de begränsade förutsättningar som naturen gett oss som individuella fysiska varelser med förbluffande resultat. Detta kan ske när det som ovan nämnts, i samarbetet med pedagoger och föräldrar, när de tar hjälp av varandra.
Dessa redskap och verksamheter innehåller tidigare generationers erfarenheter och insikter, vilket vi utnyttjar när vi använder dessa redskapen.
Det sociokulturella förhållningssättet ger oss bra exempel på hur vi kan utvecklas och samarbeta och med hjälp av olika redskap göra möten och situationer enklare för de involverade. Dock är detta först möjligt när det finns en ett gemensamt språk så att kommunikation överhuvudtaget kan ske.
3.5 Interkultur
Ytterligare en teori som används i denna studie är det interkulturella perspektivet. Ordet
interkulturell är ett begrepp som ofta används i med att människor möts, det vill säga i
mänskliga möten där individer med olika kulturell bakgrund och vanor samt språk konfronteras med varandra. Det är då som en interkulturell kommunikation kan uppstå.
18
Lunneblad (2006) förklarar skillnaden mellan två närstående begrepp, interkulturell och mångkulturell. ”Inter” anses som antingen ett samspel eller kulturmöten i interkulturella begreppet, vilket synliggör vad som händer och inte hur det är. ”Mång” kan definieras som mätbar beskrivning i det mångkulturella begreppet. Detta är skillnaden mellan dessa begrepp som kan lätt förväxlas (a.a).
Interkulturell pedagogik innebär hur människor med olika bakgrund förhåller sig sinsemellan samt att deras olikheter ses som lärorika.
Interkulturell pedagogisk kompetens är termen på den pedagogiska kompetensen som har utvecklats och skapats utifrån olika kulturella perspektiv och genom kulturell interaktion.
På ett individuellt plan handlar interkulturell pedagogisk kompetens om hur jag som individ ska förhålla mig till mina medmänniskor och i synnerhet de människor som jag upplever är annorlunda än mig själv. Några andra som också berör detta ämne med interkulturella frågor är Elisabeth Elmeroth som är verksam vid Linnéuniveristetet, hon forskar och undervisar om etniska relationer. Läraren Johan Häge har samarbetat med Elmeroth, Häge har erfarenhet från undervisning av nyanlända flyktingar. Även universitetslektorn Mariann Enö verksam vid Malmö Högskola Instutionen Barn-Unga-Samhälle, har forskningsintresse för bland annat sociologi och pedagogik.
Med stöd från deras forskning och böcker görs en analys av resultatet.
19
Vi börjar med att presentera resultatet av intervjuerna med personerna som arbetar på Förskoleförvaltningen där de ansvarar för mottagandet av nyanlända barn i förskolan, förvaltningen ligger i samma kommun som vi genomförde vår studie. Vidare presenteras föräldrarnas upplevelser kring hur de blev mottagna och bemötta av förskolepersonalen när deras barn började på förskolan. Deras upplevelse av introduktionen samt tiden efter introduktionen kommer att presenteras. Denna analys genomfördes genom att vi gick igenom intervjuerna med föräldrarna och sedan analyserade vi de med hjälp av de olika perspektiven.
Det empiriska materialet består av dels en övergripande intervju med två anställda från Förskoleförvaltningen vars ansvar är mottagande och inskrivning av nyanlända barn på förskolan, och fyra intervjuer med nyanlända föräldrar. Resultat av intervjuerna som vi genomfört kommer att presenteras här i resultatavsnittet. Denna sammanställning av intervjuerna ligger till grund för vår studie. Utifrån studiens syfte, bakgrund och teori diskuteras resultatet som kommit fram under följande rubriker: föräldrarnas uppfattning av mötet med förskolepersonalen och besök hos Förskoleförvaltningen, samt möjligheter och hinder i mötet. Studiens syfte är att ur ett interkulturellt perspektiv få insyn och kunskap om hur nyanlända föräldrar uppfattar mötet med den svenska förskolan. Avslutningsvis presenteras förslag till fortsatt forskning.
4.1 Organisation av mottagande och inkludering av nyanlända
barn i förskolan
Under besöket hos Förskoleförvaltningen berättade Frida, en av de ansvariga om sitt uppdrag som är att placera barn på förskolor. Arbete går ut på att uppmuntra föräldrar till att placera sina barn på förskolan. Förvaltningen strävar efter att ge föräldrarna en positiv bild av förskolan. Kontakt och kommunikation med föräldrar sker främst via öppna förskolor. De har ett väldigt nära samarbete med de öppna förskolorna som hjälper de att föra vidare sina framtagna broschyrer som är på 21 olika språk.
Broschyrerna innehåller information om vad förskolan är för typ av barnomsorg, vilken nivå förskolan har, det vill säga att den är en instans innan barnet börjar skolan.
I informationen framgår att majoriteten av alla barn i Sverige går i förskolan men att förskolan inte är obligatorisk, den har ingen skolplikt. Vidare står det att barnen inte sitter i ett klassrum
20
utan att lärandet sker genom lek. Bland annat lär sig barnen samspel, de kan sjunga, rita, dansa, skriva och läsa på svenska och även på deras eget modersmål.
I broschyren står det även om vilka regler som gäller för att ens barn ska ha rätt att vistas på förskolan, att föräldrarnas sysselsättning är det som styr hur mycket barnet har rätt till att vara på förskolan. Det står även information om vilken ålder barnet kan börja på förskolan och att det finns en avgift att betala för att ha sitt barn där, samt att avgiften baseras på föräldrarnas inkomst.
Det står även vart föräldrarna kan vända sig vid ytterligare frågor eller för att anmäla sitt barn till förskolan.
Vidare berättar Frida:
Alla föräldrar ska ha valmöjlighet till att aktivt välja om de vill sätta sitt barn på förskola, och därför är det nödvändigt att föräldrar får information på sitt eget hemspråk. (Intervju, Frida, 2016-04-29)
Elmeroth & Häge (2009) beskriver vikten av att nyanlända föräldrar behöver information om hur skola, förskolan och samhället fungerar. Detta kopplar vi till val av förskola för nyanlända föräldrar. Det är viktigt att få rätt information på sitt modersmål när man tar ett beslut som berör ens eget barn. Ytterligare en anställd på Förskoleförvaltningen berättade kort om samverkan med tillgängliga resurser:
Kartläggning ger samverkan. Vi håller just nu på med omorganisation. Tanken är att en förskolechef skall ansvara för fem förskolor. Syftet med denna omorganisation är att kunna nyttja personalens språkkunskaper. (Intervju, Anders, 2016-04-29)
Anders berättade att möjligheten för en god inskolning ökar när det blir lättare utbyte verbalt med personal som talar respektive språk som behövs vid det tillfället. Han berättade även att när man lyckats få föräldrarna att känna sig viktiga, så får föräldrarna ytterligare en ingång i förskolan. Förskolepersonalen uppmuntrar nyanlända föräldrar använda och kommunicera genom tekniska medel som till exempel pennan ”penpal”, som är ett verktyg som gör det möjligt att synliggöra barnens alla språk i förskolan. En kombinerad mp3 spelare, scanner och mikrofon. Den kan läsa upp ljudfiler från böcker och planscher, på de språk man har programmerat den för. Föräldrarna är med och hjälper till att översätta ord från svenska till arabiska. Med detta hoppas förvaltningen att föräldrarna skall känna sig viktiga och behövda. Tanken med ”penpal” är att den kan användas av nyanlända föräldrarna. Detta ökar föräldrarnas
21
möjligheter till att bli delaktiga i barnens lek och inlärning på förskolan. Det är även ett sätt att främja samverkan mellan föräldrar och förskolepersonalen.
4.2 Föräldrarnas uppfattning av mötet med
förskolepersonalen
De flesta föräldrar vi intervjuade, anlände till Sverige från Syrien för cirka sex månader sedan. Alla föräldrar har sina barn på samma förskola. Intervju frågorna fokuserar främst på hur nyanlända föräldrar upplever mötet med pedagogerna. De flesta föräldrar har en positiv upplevelse av mötet med förskolepersonalen, dock hade några föräldrar önskemål om att få informationsbrev skrivet på sitt modersmål vilket framkommer i följande intervjuer:
Jag är väldigt glad och tacksam för det mottagandet som vi har fått av personalen inom barnomsorgen, mina barn trivs väl på skola och förskola. Det känns bra och tryggt att lämna mitt barn här, jag har ingen som helst oro, dock så är jag nyfiken på vad barnen gör på förskolan. Jag önskar att vi fick brev från pedagogerna som är skrivna på arabiska istället för svenska då jag varken kan läsa svenska eller har någon som kan översätta till mig. (Hiba, intervju, 2016)
Med entusiasm uttryckte Hiba att hon kände en uppskattning över hur hennes barn hade det inom barnomsorgen i Sverige. Hon var tillfreds med att barnen trivs på förskolan, hon var väldigt nyfiken vad barnen gjorde om dagarna på förskolan dock. Hiba berättar för oss att hon fick brev på svenska och önskade att få det på arabiska istället. I övrigt så var hon väldigt tillfreds till skillnad från nästa intervju. I kommande intervju önskade pappan att hans barn kunde vistas mer på förskolan inklusive helger. Här var det brist på information på arabiska vilket medförde ovetskap hos föräldern som ledde till missbelåtenhet av verksamheten.
Jag och min fru är allmänt nöjda med själva mottagandet, vi anser att vår son dock vistas för kort tid på förskolan om vardagarna och önskar även att förskolan var öppen på helger. Förskolorna i olika områden skiljer sig i hur verksamheten utformas. Personalen är snälla här men förskolan har inte tillräckligt med resurser. (Mohamed, intervju, 2016) Om föräldern hade kunnat läsa om förskolans regler på arabiska så skulle han förstå att det finns andra förskolor som har helgöppet endast för föräldrar som förvärvsarbetar. Elmeroth & Häge (2009) förklarar vikten av att nyanlända personer behöver information om hur samhället fungerar, och i sin tur förhoppningsvis arbeta för sitt mål. Om Mohamed skulle känna till denna
22
information så skulle han ha vetskapen om att hans barn varken får gå på förskolan på heltid under dagarna eller helgerna. Eftersom han går i skolan och läser svenska och inte arbetar.
Jag har en positiv upplevelse av bemötandet från förskolepersonalen. Jag känner mig nöjd och införstådd med vad som sker i verksamheten och vet hur min dotter har det till vardags på förskolan. Jag får information och känner mig delaktig på föräldramöten och utvecklingssamtal som personalen har anordnat. På dessa möten har vi tillgång till en arabisktalande pedagog som finns närvarande och tolkar åt föräldrarna. (Mohamed, intervju, 2016)
Mohamed verkade mer införstådd i verksamheten än de andra föräldrarna, för att han hade fått tillgång till en arabisk talande pedagog som hjälpt till med att översätta från svenska till arabiska. Vidare berättade Said mer för oss om sin uppfattning av mötet med förskolan:
Jag tycker att denna förskola har mer lek och nöje snarare än lärande och pedagogik. Jag önskar att verksamheten innehöll mer lärande insatser som exempelvis att lära de skriva och läsa. Just denna förskola har tre hörnor, varav en hörna som är till för att stärka det verbala språket på respektive språk vilket är något positivt. Jag hör att det har utvecklat det verbala språket på svenska hos min dotter. Hon till och med sjunger på svenska hemma. Hon har gått i svensk förskola i cirka 5 månader. Nu anser jag att tiden är inne för att gå vidare med lärandeprocessen. Jag tror att hon succesivt kommer att lära sig läsa och skriva. Min dotter trivs väldigt bra på sin förskola och de dagar hon inte har förskola så uttrycker hon en längtan om att gå tillbaka till förskolan vilket gör mig väldigt glad (Intervju, Said, 2016).
Said berättar för oss utifrån vad han har sett i verksamheten, till exempel verksamhetens utformning. Han hör att hans dotter lärt sig svenska men vet inte hur. Han efterfrågar läroprocessen och anser att den saknas. Även här råder det brist på kunskap om den pedagogiska verksamheten eftersom Said inte förstår den information som finns i de brev som han får av förskolepedagogerna för att de är enbart skrivna på svenska. Enligt författarna Elmeroth & Häge (2009) är det betydelsefullt för pedagogerna att tänka på hur dem utformar brev till nyanlända föräldrar samt vilket språk de använder.
Kommunikation och språk blir dock ett viktigt verktyg för att nå ut till föräldrarna och även för föräldrarna att göra sig förstådda. När man kommunicerar med någon annan är man en sociokulturell varelse enligt Säljö (2000) vidare sker individens utveckling, det emotionella, kognitiva tankeförmågan, kommunikativa och sociala inom ramen för de interaktiva möjligheterna, det vill säga i sampel.
När en förälder kan kommunicera på sitt eget språk, förstår systemet(förskolans verksamhet) och tillägnar sig kunskaper med hjälp av en arabisktalande pedagog så får hen möjligheten till
23
att själv kunna medverka och påverka eftersom det då sker en tydlig kommunikation redan vid introduktionen. Vilket möjliggör för att hen kunna vara en kompetent deltagare i olika aktiviteter som exempelvis på sitt barns förskola enligt Säljö(2000) och hans beskrivning om kommunikation. Språket blir ett medel för att kunna delta och påverka för både föräldrar och förskolepersonal.
4.3 Möjligheter och hinder i mötet
Det finns behov på förskolan av arabisktalande pedagoger som kan vara till hjälp vid översättning av skriftlig information och under de dagliga mötena vid lämning och hämtning av barnen. Brist på ekonomiska resurser gör att det inte alltid går att boka in tolk och det kan utgöra ett hinder för föräldrarna att förstå den information som ges. Några föräldrar har uppfattat svårigheter i kommunikationen med förskolan vid första mötet.
Här finns en turkisk pedagog som även talar arabiska och som ofta informerar och förklarar för mig på arabiska. (Hiba, Intervju, 2016)
Enligt föräldrarna upplevs den vardagliga kontakten med pedagogerna begränsad på grund av språksvårigheter. Lahdenperä (2004) menar att den öppna kommunikationen med ett språk som både kan, är avgörande för hur förståelsen blir. Detta leder givetvis till en bättre relation mellan dem. Föräldrarna i studien är överlag tillfreds i mötet och i kommunikationen vid både hämtning och lämning av barnen. Anledningen är bland annat att man använder sig av bilder, teckenspråk etcetera. I nästa intervju påpekar föräldern att han upplever svårighet i att läsa breven som är skrivna på svenska:
Exempelvis så får jag och min fru brev på svenska, och jag har inte tillräckliga kunskaper för att läsa och förstå vad det står i brevet. Min son har gått på förskolan i fyra månader. Vår son lär sig svenska snabbt vilket är roligt men vi är inte insatta i vad dem gör för aktiviteter på förskolan vilket är tråkigt. (Mohamed, intervju, 2016)
Dessa föräldrar menar att de önskar få informationsbrev på arabiska istället för på svenska för att bli mer insatta i vad deras barn gör på förskolan. Det språket som brevet är utformat på är avgörande för hur mycket föräldrarna förstår av brevets innehåll. Enligt Enö (2013) kan pedagogernas användning av svåra begrepp i tal med nyanlända föräldrar uppfattas som ett sätt att utöva makt. När pedagogerna använder sin maktposition kan detta medföra att nyanlända föräldrars förtroende försämras (a.a.). Dessa situationer kan undvikas genom att exempelvis
24
skriva breven på svenska och engelska men även på det modersmål som respektive förälder talar om den möjligheten finns.
Vi har fått ett brev på svenska om en allmän planering men inget på arabiska. Jag frågade en arabiskatalande pedagog om hon kunde förklara för oss vad det står i brevet men hon svarade oss att hon inte är en tolk. Hon ansåg att det är orimligt att behöva be henne om hjälp med att tolka varje gång som vi inte förstår. Jag önskar att dessa svårigheter som vi stöter på med språket minskar. Jag tror även att det blir lättare för barnen att lära sig svenska om de har tillgång till en pedagog som talar respektive hemspråk (Mohamed, intervju, 2016)
Vid fysiska möten med förskolepersonalen upplever Mohamed samma svårighet i att förstå och vara delaktig eftersom personalen på hans barns avdelning inte talade arabiska. Han ansåg att förskolan var gynnsam samt att personalen var skickliga men var besviken på tjänsterna som inte utfördes på plats. Vidare berättade han att det fanns barn och föräldrar som kommit från andra länder. Bland annat kom några av föräldrarna från Japan och Iran men att de flesta barn var arabisktalande och därför borde det satsas på att ha fler arabisktalande personal. En annan pappa berättade i intervjun nedan att det fanns andra arabisktalande barn på samma avdelning som hans dotter, vilket underlättade för henne att leka och kommunicera med sina kamrater:
På min dotters avdelning arbetar en arabisktalande pedagog och därför sker kommunikationen oproblematiskt. Jag har även en son på samma avdelning. Han äter specialkost vilket känns tryggt för mig, personalen vet om det och sköter det ordentligt. (Intervju, Said, 2016)
Said låter stolt över sin dotters utveckling på förskolan. Han var mer tillfreds med kommunikationen och verksamheten till skillnad från de övriga föräldrarna som hade sina barn på andra avdelningar. Här såg vi tydligt skillnad på resultatet utav de olika avdelningarna. Föräldrarnas erfarenheter var att en arabisktalande pedagog gjorde skillnad och behövdes. Föräldrarna uttryckte att de önskade få information på arabiska om vad som hände dagligen på förskolan och vad deras barn gjorde där. En tredje pappa berättade:
Jag förstår svenska, men min fru varken talar eller förstår svenska. På förskolan finns det flera pedagoger som talar arabiska vilket underlättar kommunikationen med barnen vilket är positivt. När vi först anlände i Sverige var barnen lite rädda för att det är en annorlunda miljö här, så ett gemensamt språk blir en trygghet. Pedagogerna är väldigt snälla och tar initiativ till att barnen ska leka gemensamt. (Intervju, Ali, 2016)
25
Ali var mer införstådd i verksamheten eftersom han kunde engelska språket, dessvärre var han bekymrad över sin fru som endast talade arabiska:
Det är lättare att förstå än att tala. När jag inte längre kan av uttrycka mig verbalt på svenska så växlar jag över till engelska vilket fungerar lika väl med pedagogerna. Min fru som jag tidigare nämnt talar endast arabiska och hon talar enbart med de arabisktalande pedagogerna. Jag anser att det är viktigt att det finns en arabisktalande pedagog eftersom det finns föräldrar som inte behärskar annat än arabiska. (Intervju, Ali, 2016)
Föräldrarna upplevde ibland att det var svårt att hitta rätt ord vid rätt tillfälle då de talade engelska med pedagogerna. Pappan beskrev att det var enklare för honom att förstå både engelska och svenska än att prata de språken. Få av föräldrarna som medverkat i intervjuerna kunde tala engelska innan de anlände till Sverige. De föräldrar som kunde engelska ansåg att det var en stor fördel att kunna kommunicera med det språket i början:
När barnen blir äldre och flyttas upp till en annan avdelning upplever vi svårigheter i att det inte finns arabisktalande pedagog på de stora barnens avdelning. Vi tycker att man ändå borde kunna få hjälp av en pedagog från småbarns avdelning. Det är samma byggnad jag talar om, så den möjligheten borde finnas önskar vi. Det är ju bara en hall i mellan avdelningarna, vilket gör det till en enkel lösning. (Intervju, Ali, 2016)
Här fann vi en förälder som yttrade en önskan om att få påverka i verksamheten. Frågan var om han var medveten om sin rättighet enligt läroplanen om att få vara delaktig i förskolan?
Jag har tidigare haft mina trillingar på den öppna förskolan där min fru och jag fick kontakt med ett par pedagoger som var väldigt vänliga och de visade oss broschyrer och berättade om förskolan. De erbjöd sig att hjälpa mig att fylla i en ansökningsblankett om plats till förskola för mina barn. Personalen på förskolan tog emot oss med glädje och visade oss runt på förskolan, samtidigt som de berättade om verksamheten. Vi upplevde att det var ett trevligt bemötande. (Intervju, Ali, 2016)
Här fann vi att Förskoleförvaltningen har uppnått sitt mål när Ali berättade att han kommit i kontakt med förskolan via öppna förskolans broschyrer. Språkavdelningen var väldigt uppskattad av föräldrarna. De ansåg att en arabisktalande pedagog underlättade mycket för en mer förståelig kommunikation mellan föräldrar och pedagoger. De ansåg även att deras barn fortare lärt sig svenska när det fanns en arabisktalande pedagog i närheten.
Efter att ha lyssnat igenom intervjuer och granskat skriftliga anteckningar, konstaterade vi att majoriteten av de föräldrar som vi intervjuade känt sig välkomna och väl bemötta. De hade fått relevant information utav personalen om både förskoleverksamheten samt deras rättigheter och skyldigheter som föräldrar sedan deras barn började på svensk förskola. Generellt var
26
föräldrarna tillfreds och entusiastiska till hur de som föräldrar blivit bemötta av förskolepersonalen.
Tyvärr har inte alla föräldrar som vi intervjuade lika positiva erfarenheter. En av papporna som intervjuades känner sig missnöjd eftersom han inte är delaktig i sitt barns vardag på förskolan. Han anser att hans delaktighet begränsades på grund av språket. Information som ges skriftligt till honom och hans fru är på svenska vilket de inte förstår. Många av dessa föräldrar är inte alltid läskunniga och kan därför inte läsa alla texter som ges till dem. Detta går i linje med hur ett modernt samhälle är beroende av texter. Textbruk är en stor del av vårt vardagliga liv både professionellt och privat, och texter hjälper oss att hantera många praktiska bekymmer Säljö (2000).
Den tredje pappan i våra intervjuer nämner att han kunde kommunicera muntligt på både svenska och engelska. När han kände att svenska kunskaper inte räckte till växlade han över till engelska vilket han har upplevt är något som fungerat och gått lika väl att kommunicera med pedagogerna på förskolan. Kodväxling är vanligt i vardagliga samtal, både barn och vuxna kodväxlar enligt Skolverket, (2013).
När det gäller föräldrarnas kultur och religion, står det inte särskilt mycket information om dem i broschyren som vi har fått tag i. En fråga som vi ställde om föräldrarnas kulturella bakgrund kan framstå som ett hinder för samverkan, förklarade ansvariga, att nyanländas barn placeras ofta på de med personal som har mest erfarenheter att möta andra kulturer och kan handskas med kulturskillnader och krockar som kan uppstår i mötet med de nya barnen och deras föräldrar. Det finns enligt dem ofta tvåspråkig personal som kan både kommunicera med föräldrar och ha förståelse för deras kultur. Detta kan man återkoppla till Lunneblad (2006) hans undersökningsresultat visar att pedagogerna i undersökningen ville lyfta fram ett mångkulturellt arbetssätt i förskolan och att de har försökt mycket för att uppnå målen, men lyckades inte alltid att få det interkulturella förhållningssättet att fungera i praktiken.
4.4 Sammanfattning av resultatet
Resultat visar att föräldrarna ansåg att pedagogerna på förskolan hade en väletablerad kontakt med dem. Kontakten skedde dagligen, i både muntlig och skriftlig form på svenska. Resultatet visade att ingen tolk varit tillgänglig i kommunikationen mellan föräldrar och pedagoger varken
27
vid det första mötet eller senare möten med förskolan. Kommunikation övergick naturligtvis till engelska då föräldern upplevde att det underlättade. Föräldrarna uppfattade att de flesta pedagogerna var hjälpsamma och vänliga i sitt bemötande mot dem. Många föräldrar berättade att de önskade få tillgång till tolk speciellt vid första mötet med förskolan då det meddelades viktig information som de behövde förstå för ett fortsatt fungerande samarbete. I resultatet hade det framkommit att brev till föräldrar skrivits på svenska, vilket inte var informativt för dem eftersom de inte förstod innehållet. Ett interkulturellt förhållningssätt kan hjälpa pedagogerna att nå en bra kommunikation med nyanlända föräldrar. Detta kan uppnås genom att till exempel skriva breven på de nyanlända föräldrars modersmål. En fråga som inte lyftes upp, var hur väl föräldrarna kände att deras kultur och religion erkändes och huruvida deras barn togs emot med respekt för den individen de är.
28
5. Diskussion
Under den här delen av vårt arbete kommer vi att diskutera metoden som vi har använt oss av samt resultatet och anknyta de till den tidigare forskning och teorier som vi har valt att
använda.
5.1 Metoddiskussion
Det som upplevdes svårt var att få olika personer till att ställa upp på intervjuer. Efter att ha fått vänta länge på svar via e-post utan resultat så gick vi vidare och frågade pedagogerna om det går ställa sig i hallen för att möta föräldrarna. Där blir de tillfrågade om en kort intervju. Pedagogerna fick ett nej från chefen gällande den frågan och förklarade att anledningen är att dem inte vill skrämma bort nyanlända föräldrar. Till slut fanns inte något annat val än att ställa oss utanför förskolan för att spontant fånga upp föräldrarna för korta intervjuer, vilket gick bra. Det vore önskvärt att det fanns möjlighet för oss att sitta inne i förskolan för att intervjua föräldrarna ostört. På grund av tidsbrist och tillgång till endast en förskola blev det korta intervjuer men vi fick dock svar på våra frågor. Föräldrarna fick tydlig information om att vår studie handlar om hur dem upplever mottagandet i förskolan. Av anledningen att dem inte skall misstolka och tro att det handlar om deras barn. I informationen betonades det att det är frivilligt att medverka i intervjun utan att ange orsak. Detta skulle leda till att vi hade fått hitta ett nytt sätt hitta respondenter.
Fördelen var att även vi hade arabiska som gemensamt modersmål vilket underlättade intervjun eftersom alla föräldrar som intervjuades var från Syrien .Ytterligare fördelar med ett gemensamt modersmål var att vi kunde ge exempel om någon fråga var oklar. Att ha intervju som metod bidrar till en mer öppen dialog till skillnad från enkät. Det fanns inte tillräckligt med tid för att vara ute på fältet mer än det vi var. Med mer tid hade vi kunnat få tag på fler förskolor och fler föräldrar och eventuellt kunnat vara med på inskolningar. Under inskolningar hade vi observerat hur föräldrar och förskolepersonal samspelar och samverkan kring barnet. Samt få mer information från föräldrar om hur de upplever deras första möte med förskolan i Sverige.
29
Patel (2011) förklarar att begreppet validitet innebär att vi som forskare noggrant undersöker kring det vi forskar om. Ett sådant exempel kan vara att vi är två stycken som intervjuar samtidigt, vilket ökar validiteten. Tillsammans hade vi förberett en del intervjufrågor till föräldrarna och Förskoleförvaltningen vilket kallas intervjuguide. Intervjun med Förskoleförvaltningen gav oss en uppfattning av hur Malmö stad arbetar för nyanlända barn familjer.
5.2 Resultatdiskussion
Syftet med studien är att belysa hur nyanlända föräldrar upplever mötet med förskolan i Sverige för första gången. Det handlar i stort sätt om hur kommunikationen mellan nyanlända föräldrar och förskolan, vilka eventuella hinder det finns i denna relation och hur förskolan skapar möjligheter för mottagning och inkludering av nyanlända föräldrar och deras barn. Studien har sin utgångspunkt i interkulturell kommunikation och i en sociokulturell miljö Säljö(2000), Lorentz (2013) & Lunneblad (2006). För att kunna svara på syftets frågeställningar har vi använt oss av intervju som metod för att samla in datamaterial. Vi intervjuade dels ansvariga för organisationen av mottagandet av nyanlända barn i förskola samt fyra föräldrar. Utifrån intervjuerna med föräldrarna går det inte att generalisera eftersom vi har fått olika åsikter om mötet med förskolepersonal. Därför behövs det mer forskning i ämnet för att kunna förbättra mötet med nyanlända föräldrar. Vi önskade att vi hade kunnat observera ett föräldramöte, utvecklingssamtal eller inskolning som var relevanta för vår studie men var inte aktuella under tiden som vi genomförde vår forskning.
När det gäller litteratur hade vi svårt att finna forskning som var direkt kopplad till vår studie. I diskussionen med vår handledare bestämde vi att skulle använda oss av relevant litteratur som handlar om den mångkulturella förskolan, interaktion och interkulturalitet. Det var då som vi förstod att studier om nyanlända var ofta kopplade till en rad olika tvärvetenskapliga områden.
Frågorna handlar om hur nyanlända föräldrar uppfattar mötet med förskolepersonalen samt vilka hinder och möjligheter det kan finnas i ett möte mellan nyanlända föräldrar och pedagoger på en förskola. Undersökningsresultat visar att föräldrarna erfar att deras brister i det svenska språket kan bli problematisk. De ansvariga på Förskoleförvaltningen hävdar att de tillgodoser
30
detta genom att anställa tvåspråkig personal som kan både föräldrarnas språk och känner till deras kultur eller så bokas det tolk om det är nödvändigt.
I vår undersökning framkommer det att föräldrarna upplever att mycket var nytt för dem och att de behöver förstå den informationen för att kunna hjälpa sitt barn inkluderas i förskola och samhället.
Föräldrarnas korta vistelse i Sverige kan ha påverkat deras svar på våra frågor. Något som vi märkte under intervjuerna och under vår transkribering av materialet som vi spelat in, är att föräldrarna inte riktade någon hård kritik mot förskola. De talade mer om att de behövde mer information på sitt språk men talade väldigt lite om hur förskolan som organisation tillgodoser deras barns behov. Frågor om identitet, religions påverkan och kultur har inte tagits upp av föräldrarna i vår undersökning. Detta kan bero på barnens ålder eller på att föräldrar är ganska nya i Sverige och har inte börjat reflektera över sina barns identitet.
Resultatet visar även att föräldrar inte talar mycket om innehållet i förskolan såsom tema eller aktivitet som kan erbjuda och skapa möjligheter för att underlätta kommunikationen med föräldrar med andra kulturella bakgrunder. Samtliga föräldrar nämner att det finns problem i kommunikationen med förskolepersonal och betonar på ett nära samarbete med pedagoger, men verkar ändå nöjda med barnens förskola. De tar även upp de dagliga kontakterna med förskolan som är särskilt viktiga för barns vidareutveckling men i praktiken gjordes ingenting. Med hänsyn till läroplanen kan man koppla vikten av förskolans och pedagogens ansvar i samband med barnet och familjen vilket står i Lpfö 98 att:
Förskolan ska vara ett stöd för familjen i deras ansvar för barnens uppfostran, utveckling och växande. Förskolans uppgift innebär att i samarbete med föräldrarna verka för att varje barn får möjligheter att utvecklas efter sina förutsättningar. Personalens förmåga att förstå och samspela med barnet och få föräldrarnas förtroende är viktig. (Lpfö 98/2010, s. 5)
Bouakaz (2009) & Lunneblad (2006) nämner att pedagogerna bör ha mångsidighet i kommunikation, för att skapa trygghet tillsammans med föräldrar genom att använda sig av nya strategier och interkulturella metoder. Lunneblad (2006) styrker att pedagoger ska vara speciellt lyhörda för föräldrar med annan etnicitet, och detta för att åstadkomma en bra relation. Det finns en mängd av litteratur som diskuterar hur man kan få igång en tydlig dialog och ömsesidig kommunikation i mångkulturella förskolemiljöer Lun
31
Tidigare har Bouakaz (2009) forskat kring föräldrasamverkan hos nyanlända föräldrar. Bouakaz berättar i sin bok om en förening som han bildat. Den föreningen innebär att man har en uppbokad lokal där det finns möjlighet för föräldrarna att kunna träffas regelbundet. Föräldrarna samarbetar genom att under en trevlig fika diskutera med ett gemensamt språk kring vad som pågår i skolan. Detta gav föräldrarna mycket bra resultat för både sina barns skolgång och även relationen föräldrar emellan. Därav tänker vi att man skulle kunna i vidare forskning bilda någon form av träffpunkt för dessa nyanlända föräldrar. Denna träff kan möjligtvis ge dem tid och delaktighet i verksamheten. Den engelsktalande pappan som vi intervjuade hade kunnat översätta till de övriga föräldrar vid denna träffpunkt.
Vår ambition är att alla föräldrar till nyanlända barn skall få uppleva att dem är införstådda samt delaktiga i verksamhetens utformning. Genom ett arbetssätt som är flexibelt motverkas de eventuella hinder som annars hade kunnat uppstå i samverkan med nyanlända föräldrar. Mötet kan göras lättare genom exempelvis användning av bilder, tecken eller tekniska medel i kommunikation och flera föräldrautbildningar på föräldrarnas språk.
5.3 Förslag till fortsatt forskning
I framtiden skulle studier och forskning om interkulturellt perspektiv vara av stor betydelse för förskolans personal. Vår rekommendation är att göra en större studie i vilken vi får möjlighet att fördjupa oss i mottagande och inkludering av nyanlända barn i förskolan. En idé är att man följer ett antal föräldrar och barn under inskolningsperioden och se hur de nyanlända föräldrarna som inte bekanta med förskolesystemet handskas med att lämna sina små barn till förskolepersonal. Det skulle även vara intressant att forska i hur kultur och religion i samspel formar barnens identitet på förskolan.
32
Referenser
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Stockholm: Liber
Bruce, Barbro & Riddersporre, Bim (2012). Kärnämnen i förskolan- Nycklar till ett livslångt
lärande. Stockholm: Natur & Kultur
Bouakaz, Laid (2009). Föräldrasamverkan i mångkulturella skolor. Lund: Studentlitteratur
Bunar, Nihad. (1999). Multikulturalism är död, leve multikulturalism! – om den svenska skolans (multikulturella) möjligheter och begränsningar. Utbildning & Demokrati 1999, Vol 8, Nr 3, 113-136. Örebro Universitet.
Bunar, Nihad (2010). Nyanlända och lärande. En forskningsöversikt över nyanlända elever i
den svenska skolan. Stockholm: Vetenskapsrådets rapportserie 6:2010.
Bunar, Nihad (red.) (2015). Nyanlända och lärande – mottagande och inkludering. Stockholm: Natur & Kultur
Dalen, Monica (2008). Intervju som metod. Malmö: Gleerups utbildning
Denscombe, Martyn (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Uppl.2 Lund: Studentlitteratur AB.Elmeroth, Elisabeth & Häge, Johan
(2009). Flyktens barn: medkänsla, migration och mänskliga rättigheter. Lund: Studentlitteratur
EU-upplysningen (2016).EU:s flykting-och asylpolitik
http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Vad-EU-gor/Asyl/ 2016-05-22
Harju, Anne & Tallberg Broman, Ingegerd (red.) (2013). Föräldrar, förskola och skola: om
33
Henecke, Birgitta (2014). En stark start: Kvalitetsfaktorer i förskolan. Sammanfattning av en rapport OECD Starting Strong 111 A Quality Box. Forskning i korthet 2014:3. Kommunförbundet Skåne. Lund.
Kamali, Masoud (2006). Den segregerande integrationen: om social sammanhållning och dess
hinder, I SOU 2006:73
Lorentz, Hans (2013). Interkulturell pedagogisk kompetens: Integration i dagens skola. Lund: Studentlitteratur AB
Lunneblad, Johannes (2006). Förskolan och mångfalden: en etnografisk studie på en förskola
i ett multietniskt område . Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 200
Lunneblad, Johannes (2009). Den mångkulturella förskolan: Motsägelser och möjligheter. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på
Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442 2016-10-31
Nilsson, Jenny, & Bunar, Nihad. (2015). Educational responses to newly arrived students in Sweden: understanding the structure and influence of post-migration ecology. Scandinavian
Journal of Educational Research. DOI: 10.1080/00313831.2015.1024160
Migrationsverket (2016)
http://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-och-asyl-i-Sverige/Att-ansoka-om-asyl/Asylregler.html 2016-09-02
Patel & Davidsson (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. 4 uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Penpal:
http://malmo.se/download/18.7acdbda51446ef6eb0eaf34/1395654511682/Introduktion+PENp
al.pptx 2016-09-01
Regeringen (2016). Utbildning för nyanlända elever – mottagande och skolgång
