Föräldrastöd till asylsökande och nyanlända föräldrar i Sverige

Föräldrastöd till asylsökande och

nyanlända föräldrar i Sverige

- En kvalitativ studie om ledare i en ideell förening och deras erfarenheter

Parental support for asylum seeking and newly arrived parents in Sweden

- A qualitative study about leaders in a non-profit association and their

experiences

Carina Vikström

Fakulteten för hälsa, natur och teknikvetenskaper Folkhälsovetenskap, FHABE1

Magisteruppsats, 15 HP

Handledare: Linda Beckman och Ulla-Britt Eriksson Examinator: Malin Knutz

2020-06-14

Innehåll

1. Centrala begrepp och definitioner ... 1

1.1 Föräldraskap och föräldrastöd ... 1

1.2 Asylsökande, nyanländ och flykting ... 1

1.3 Tolk eller kulturtolk? ... 1

2. Inledning ... 2

2.1 Syfte och frågeställningar ... 3

3. Bakgrund ... 4

3.1 Folkhälsa och folkhälsoarbete ... 4

3.2 Folkhälsopolitik ... 4

3.3 Hälsans bestämningsfaktorer kopplat till nyanlända och asylsökandes hälsa ... 5

3.4 Trygga föräldrar – en viktig skyddsfaktor för barns hälsa ... 7

3.5 Föräldrastöd i Sverige ... 7

3.6 Effekter av föräldrastöd ... 8

3.7 Föräldrastöd till nyanlända och asylsökande föräldrar ... 10

4. Teoretisk referensram och teoretiska begrepp ... 12

4.1 Empowerment ... 12

4.2 Health literacy (hälsoliteracitet) ... 13

5. Metod ... 14

5.1 Kontext: Aktivt föräldraskap – en beskrivning av programmet ... 14

5.2 Design ... 15 5.3 Urval ... 16 5.4 Datainsamling ... 16 5.5 Databearbetning ... 17 5.6 Etiska överväganden ... 18 6. Resultat ... 19

6.1 En kulturellt anpassad förening ... 19

6.1.1 Kursinnehåll och upplägg ... 20

6.1.2 Ledarnas bakgrund ... 21

6.1.3 Kulturtolkens roll ... 22

6.2 Att vara förälder i ett nytt land ... 23

6.2.1 Behov av information och samtal ... 23

6.2.2 Utmaningar ... 24

6.3.1. En resurs för Sverige ... 26

6.3.2. Önskan om ett fortsatt föräldrastöd ... 27

7. Diskussion ... 28

7.1 Resultatdiskussion ... 28

7.1.1 En kulturellt anpassad förening... 28

7.1.2 Att vara ny förälder i Sverige ... 30

Sammanfattning

Introduktion: Föräldrar spelar en viktig roll när det handlar om utvecklingen av barns fysiska

och psykiska hälsa, deras sociala kompetens, hur de klarar sin skolgång och vilka levnadsvanor de själva får i vuxenlivet. För att stötta föräldrar i att bli trygga i sitt föräldraskap så erbjuds föräldrastöd. Studier visar att asylsökande och nyanlända föräldrar i Sverige deltar i mycket lägre grad än vad svenskfödda föräldrar gör. Många rapporterar psykisk ohälsa och upplever svårigheter i sitt föräldraskap efter ankomsten till Sverige. Det finns en ideell förening som lyckats inkludera denna målgrupp och det är därför av intresse att undersöka hur de upplever det arbetet.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka kursledares erfarenheter av att arbeta med

föräldrastöd till nyanlända och asylsökande föräldrar.

Metod: I studien genomfördes individuella intervjuer med sex ledare från en ideell förening i

Västra Mellansverige.

Resultat: Resultatet visar att föreningen har anpassat verksamheten på en kulturell nivå för att

kunna inkludera denna målgrupp. Många av ledarna har exempelvis liknande bakgrund som föräldrarna och kurserna erbjuds på föräldrarnas modersmål. Ledarna har vidare kunnat identifiera vissa behov och utmaningar som nyanlända och asylsökande uttryckt. Det handlar framför allt om hur det upplevs att komma till Sverige som förälder och hur man kan hantera föräldrarollen i det nya landet. Bland annat uttrycks ett behov att få veta mer om normer kring föräldraskap och barnuppfostran i Sverige eftersom det skiljer sig från hur det sett ut i deras hemländer.

Slutsats: Föräldrastöd kan vara betydelsefullt för målgruppen nyanlända och asylsökande

föräldrar. Genom att de får prata sitt eget modersmål kan de uttrycka sig på ett annorlunda sätt än vad de hade kunnat göra i en svensk kurs. Det är en trygghet för föräldrarna att möta en ledare som har förståelse för deras kulturella bakgrund och det gör det möjligt att diskutera känsliga frågor som exempelvis barnuppfostran och antiagalagen. Ledarna upplever att många föräldrar blivit tryggare i sitt föräldraskap och tänker att föräldrarna kan vara en enorm resurs för det framtida svenska samhället om de bara får rätt förutsättningar.

Nyckelord: Aktivt föräldraskap, föräldrastöd, föräldrar med utländsk bakgrund, hälsa,

Abstract

Introduction: Parents play an important role when it comes to the development of children's

physical and mental health, their social skills, how they manage school and what living conditions they get as adults. To support parents in their parenting, parental support is offered. Studies show that asylum seeking and newly arrived parents in Sweden participate to a much lesser extent than Swedish-born parents do. Many people report mental illness and experience difficulties in their parenting after arriving in Sweden. There is a non-profit association that has managed to include this target group and it is therefore of interest to investigate how they experience this work.

Aim: The aim of the study is to investigate the course leader's experience of working with

parental support for newly arrived and asylum seeking parents.

Method: Six individual interviews were conducted with leaders from a non-profit association

located in the middle west of Sweden.

Result: The result shows that the association has adapted the support on a cultural level to be

able to include this target group. For example, many of the leaders have similar backgrounds to the parents and the courses are offered in the parents' native language. The leaders have also been able to identify certain needs and challenges expressed by newly arrived and asylum seekers. It is primarily about how it feels to come to Sweden as a parent and how to handle the parent role in a new country. More information is required about norms regarding parenting in Sweden as it differs from their home countries.

Conclusion: Parental support can be important for newly arrived and asylum seeking parents

in Sweden. By being able to speak their native language, they can express themselves in a different way than they could in a Swedish course. It feels safe for parents to meet a leader who understands their cultural background. It makes it possible to discuss sensitive issues such as parenting and the law of corporal punishment. The leaders mean that many parents have become more secure in their parenting and think that parents can be a huge resource for the future Swedish society if they only get the right conditions.

Keywords: Active parenting, health, immigrant families, parental support, parents with foreign

Förord

Jag vill börja med att tacka Ulla-Britt Eriksson som handledde mig i uppstarten av denna uppsats. Dina kunskaper har funnits med som inspiration och vägledning under hela arbetets gång. Sedan vill jag också rikta ett stort tack till Linda Beckman som tog över stafettpinnen och handledde mig mot slutet av terminen. Tack för dina värdefulla synpunkter och för att du uppmuntrat mig hela vägen in i mål. Slutligen vill jag också rikta ett tack till de som ställt upp på intervjuer trots för att de redan ger så mycket av sin fritid till andra. Utan er hade det inte blivit någon uppsats.

1

1. Centrala begrepp och definitioner

1.1 Föräldraskap och föräldrastöd

”Föräldraskap är en process där föräldrarna (eller andra omsorgspersoner) engagerar sig i barnet, ger det fysisk och känslomässig omsorg, näring och skydd. Det handlar om att tillfredsställa både de fysiska och de känslomässiga behov som barnet har utifrån sin ålder och utvecklingsnivå” (Killén, 2009. Sid. 3). Föräldrastöd definieras enligt regeringen som ”Ett brett utbud av insatser som föräldrar erbjuds ta del av och som syftar till att främja barns hälsa och psykosociala utveckling” (Folkhälsomyndigheten, 2014. Sid. 9).

1.2 Asylsökande, nyanländ och flykting

En asylsökande person syftar på någon som har lämnat sitt land på grund av flyktingskäl eller andra skyddsskäl men som ännu inte fått beslut om uppehållstillstånd i det nya landet. I Sverige är det Migrationsverket som tar emot ansökan om asyl. De utreder sedan ansökan och fattar beslut i ärendet (Migrationsverket, 2019). En nyanländ person syftar på någon som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige och därmed också blivit mottagen i en svensk kommun. En person som nyligen har fått uppehållstillstånd och har rätt att arbeta här kan också ha rätt till etableringsinsatser, d.v.s. aktiviteter som ska stödja individen att bland annat lära sig svenska, komma ut i arbete och klara sin egen försörjning (Migrationsverket, 2016a). En flykting är någon som flyr från väpnade konflikter eller förföljelse. Deras livssituation är ofta mycket farlig och desperat. Många tvingas söka skydd i andra länder och blir erkända som flyktingar just för att det är för farligt att återvända till sitt hemland. Att bli nekad asyl i det nya landet kan få dödliga konsekvenser (UNHCR, inget datum).

1.3 Tolk eller kulturtolk?

2 En kulturtolk är en person som har egen erfarenhet av att vara asylsökande eller nyanländ. Kulturtolken kommer från samma kultur och har förståelse för hur det är att komma till ett nytt land, ett nytt språk och ett annorlunda samhällssystem (Herrman, Bunting, Wallin & Eriksson, 2013). Kulturtolken översätter vad som sägs men kan kvalitetssäkra samtalet genom ytterligare beskrivningar för att se till att budskapet når fram. Kulturtolkar förekommer främst inom hälso- och sjukvården där de används för att underlätta kommunikationen mellan utlandsfödda vård-tagare och vårdpersonal. Det kan exempelvis handla om någon som har kulturkompetens från ursprungslandet och kunskap om svensk förlossningsvård och därigenom kan de stöd på det språk den födande kvinnan talar (SOU: 2018:83).

2. Inledning

Att bli förälder är en stor händelse i livet som på många sätt kan vara såväl fantastiskt som omtumlande. En ny familjemedlem att ta hand kan vara både tidskrävande och ekonomiskt utmanande. Samhällsutvecklingen går snabbt och det kan vara svårt att mästra alla krav som ställs på föräldrar idag. Det är inte ovanligt att föräldrar upplever stress då de förväntas att kunna kombinera arbete med socialt liv och samtidigt vara tillräckligt bra vårdnadshavare (Killén, 2009). I FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen) framgår det i artikel 5 att ”Barnets föräldrar eller annan vårdnadshavare har huvudansvaret för barnets uppfostran och utveckling och ska hjälpa barnet att få det som barnet har rätt till. De ska också stötta barnet i att få sina rättigheter uppfyllda.” (unicef.se). Det är med andra ord ett ganska stort ansvar som vilar på föräldrarnas axlar. Barnkonventionen skriver vidare i artikel 18 att ”Konventions-staterna ska ge lämpligt stöd till föräldrar och vårdnadshavare då de fullgör sitt ansvar för barnets uppfostran och säkerställa utvecklingen av institutioner, inrättningar och tjänster för omvårdnad av barn” (unicef. se). I Sverige finns ett allmänt grundläggande stöd som ska underlätta livet som förälder, exempelvis barnbidrag, föräldrapenning, tillgänglighet till vård, skola, förskola och fritidsverksamhet samt möjlighet till förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar (Folkhälsomyndigheten, 2014). Förutom det grundläggande stödet som erbjuds via myndigheterna så finns det också andra strukturerade insatser från samhället. Ett exempel på det är föräldrastödsprogram. Föräldrastödsprogram bygger på att alla föräldrar ska erbjudas samma möjligheter till stöd och hjälp (SOU 2008:131). Men nås verkligen alla föräldrar i Sverige av de föräldrastödsinsatser som erbjuds?

3 hemländer är en mycket utsatt grupp. Många har upplevt krig, förtryck, katastrofer, förluster, hot eller våld (Ekblad & Hollander, 2010). Det är inte ovanligt att flyktingar drabbas av depression, ångest, sömnsvårigheter eller oro, antingen före, under eller efter en flykt. De som är föräldrar måste också hantera föräldrarollen i ett nytt land, vilket i sig kan vara en utmaning. I Sverige möts många kulturer av ett okänt samhällssystem med främmande lagar och normer och ibland även en annan syn på föräldraskap (Tinghög, 2009; Tinghög, Arwidsson, Sigvardsdotter, Malm & Saboonchi, 2016).

Det nationella målet med folkhälsoarbetet i Sverige är att åstadkomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen (Folkhälsomyndigheten, 2018). Att en stor andel nyanlända och asylsökande föräldrar lever med psykisk ohälsa och riskerar att möta svårigheter och osäkerhet kring föräldraskapet efter ankomsten till Sverige kan ha konsekvenser för deras barns hälsa och utveckling. Det är därför viktigt att även denna målgrupp nås av det föräldrastöd som erbjuds. Ett flertal nationella studier visar dock att det är få nyanlända och asylsökande föräldrar som deltar i föräldrastödsinsatser (Lindström, 2013a; Socialstyrelsen, 2015 & Wells, Sarkade & Salari, 2016). I Västra Mellansverige finns en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening vars mål är just att alla föräldrar, oavsett bakgrund, i länet ska få möjlighet till föräldrastöd på lika villkor. Föreningens kurser når ut till många utlandsfödda föräldrar i hela regionen. Föreningen erbjuder Aktivt föräldraskap, ett föräldrastödsprogram som bygger på att föräldrarna, genom att uppmärksamma sitt förhållningssätt, kan förbättra relationen med sina barn och bidra till att skapa trygga uppväxtvillkor för dem (Stagling Birgersson, 2017). Det är därför av intresse att undersöka hur ledarna i denna förening upplever detta arbete. Vad är det som gjort att de lyckats nå ut med föräldrastöd till målgruppen nyanlända och asylsökande föräldrar?

2.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka kursledares erfarenheter av att arbeta med föräldrastöd till nyanlända och asylsökande föräldrar.

- På vilket sätt arbetar de med föräldrastöd till nyanlända och asylsökande föräldrar i sin verksamhet?

- Hur upplever de behovet av föräldrastöd i den målgruppen?

4

3. Bakgrund

Detta avsnitt inleds med att beskriva folkhälsan och olika sätt att arbeta för att främja och förebygga hälsa. Sedan beskrivs folkhälsopolitiska mål och folkhälsopolitikens betydelse för föräldrastöd, bestämningsfaktorer kopplat till nyanlända och asylsökande föräldrars hälsa samt varför det är så viktigt att föräldrar är trygga i sin föräldraroll. Vidare presenteras en beskrivning av föräldrastöd i Sverige, tidigare forskning gällande föräldrastödsinsatser samt forskning kring föräldrastödsinsatser till nyanlända och asylsökande föräldrar.

3.1 Folkhälsa och folkhälsoarbete

Hälsa beskrivs som ett fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte enbart frånvaro av sjukdom eller handikapp. Hälsan ska betraktas som en fundamental mänsklig rättighet och som en resurs i det dagliga livet. Det är ett positivt begrepp som betonar sociala och personliga resurser såväl som fysisk kapacitet. Individers hälsa och hälsan i en befolkning benämns som folkhälsa (WHO, 1998). Att arbeta med folkhälsa innebär att skapa insatser och åtgärder för att förbättra hälsan, förlänga livet och förbättra livskvaliteten för individer och befolkningen. Detta görs genom hälsofrämjande och förebyggande insatser på såväl internationell, nationell, regional och lokal nivå (Blair, Stewart-Brown, Hjern & Bremberg, 2013; Winroth & Rydqvist, 2008). Det hälsofrämjande arbetet syftar till insatser som stärker eller bibehåller hälsa och insatser som gör det möjligt för människor att öka kontrollen över sin hälsa och därmed förbättra den. Det är dessutom en social och politisk process som innefattar åtgärder som riktas mot att förändra sociala, miljömässiga och ekonomiska förhållanden i samhället. Det förebyggande arbetet syftar till insatser eller åtgärder som förhindrar uppkomsten av sjukdom eller ohälsa. Det kan också handla om att bromsa framfarten av sjukdom och ohälsa eller minska och lindra konsekvenser av sjukdom och ohälsa som uppkommit (WHO, 1998).

3.2 Folkhälsopolitik

5 2009 då regeringen tar fram ”En nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd – en vinst för alla”. Målsättningen är att främja barn och ungdomars hälsa och positiva utveckling samt maximera barns skydd mot ohälsa och sociala problem via deras vårdnadshavare. Det övergripande målet med strategin var att alla föräldrar skulle erbjudas ett hälsofrämjande eller förebyggande föräldrastöd (s.k. universellt föräldrastöd) under barnets uppväxt och fram till och med att de fyller 18 år (SOU: 2008:131). Vikten av att skapa förutsättningar för goda hälsovillkor i hela befolkningen framgår också genom de folkhälsopolitiska mål som tagits fram såväl internationellt som nationellt, där fokuset ligger på att bekämpa olikheter i hälsa. Det övergripande nationella målet med folkhälsopolitiken i Sverige är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation (Prop 2017/18:249). 2015 antog världens stats- och regeringschefer en ny utvecklingsagenda för hållbar utveckling. Agenda 2030 består av 17 globala mål. I och med Agenda 2030 har världens länder bland annat åtagit sig att utrota fattigdom och hunger, främja jämställdhet, bekämpa ojämlikheter, skydda de mänskliga rättigheterna samt bygga fredliga, rättvisa och inkluderande samhällen. Exempelvis handlar Mål 3 om att säkerställa att alla kan leva ett hälsosamt liv och verka för alla människors välbefinnande i alla åldrar, och mål 10 om att minska ojämlikheter inom och mellan länder (globalamalen.se, 2015).

3.3 Hälsans bestämningsfaktorer kopplat till nyanlända och asylsökandes hälsa

6 Tinghög m.fl., 2016). En individs födelseland kan också påverka förutsättningarna för ett gott liv. Att vara född i ett utomeuropeiskt land är exempelvis kopplat till en högre risk för ekonomisk utsatthet jämfört med om man är född i en välfärdsstat som Sverige (Folkhälsomyndigheten 2019). Relationella faktorer handlar om samspelet mellan individer som står varandra närmast. Trygga relationer med familj och vänner ger oss stöd, tillit och gemenskap och utgör en viktig skyddsfaktor för hälsan (Winroth & Rydkvist, 2008). Många asylsökande och nyanlända saknar trygga familjeförhållanden. De kan ha förlorat familje-medlemmar i hemlandet eller skilts från dem under flykten. De som fortfarande har familj kvar i hemlandet har ofta en mycket begränsad möjlighet till kontakt (Tinghög, 2009). Många upplever ensamhet, isolering, exkludering och ett mycket svagt socialt stöd efter ankomsten till Sverige. Detta rapporteras särskilt bland kvinnor som ofta har haft ett stort socialt nätverk bland vänner, anhöriga och grannar i sina hemländer (Ekblad & Hollander, 2010). Att skapa meningsfulla aktiviteter för målgruppen kan vara en insats som bidrar till att öka det sociala nätverket i det nya landet, och därmed minska känslan av ensamhet och isolering (Tinghög m.fl., 2016). Samhälleliga faktorer handlar om närmiljöns påverkan på hälsan. Att ha ett arbete, tillgång till fritidsaktiviteter och att uppleva trygghet i sitt närområde har stor betydelse för individers trivsel och hälsa (Winroth & Rydkvist, 2008). Utlandsfödda (särskilt de med utomeuropeiskt ursprung) bor ofta i bostadsområden med låg status och utsätts i större utsträckning för våld och hot om våld, i sina närområden jämfört med svenskfödda. Fler utlandsfödda än svenskfödda är också arbetslösa eller har arbeten med en dålig fysisk och psykosocial arbetsmiljö (Hjern, 2009). Kvinnor med utländsk bakgrund har särskilt svårt att ta sig in på arbetsmarknaden (Ekblad & Hollander, 2010). De strukturella faktorerna kan handla

7 samhällslivet (SFS 2010:197). Ett annat exempel är förordningen om etableringsprogrammet som innehåller bestämmelser om det arbetsmarknadspolitiska programmet för nyanlända (SFS 2017:820)

3.4 Trygga föräldrar – en viktig skyddsfaktor för barns hälsa

Föräldrar spelar en stor roll när det kommer till barns fysiska och psykiska hälsa, deras sociala kompetens, hur de klarar sin skolgång och vilka levnadsvanor de själva får i vuxenlivet. Under spädbarnstiden är ett gott samspel mellan föräldrar och barn viktigt för att forma en trygg anknytning (Folkhälsomyndigheten, 2014). En trygg anknytning skapas när barnet känner att föräldern skyddar, finns tillgänglig, tröstar och visar fysisk och emotionell omsorg. Barnet blir sett, får sina behov tillgodosedda och samspelar med sin förälder. Barn med tryggt anknytnings-mönster är mer socialt aktiva, har bättre självförtroende och är mer empatiska jämfört med barn som utvecklat en otrygg anknytning. De är också mer positiva och har lättare för sociala kontakter och kamratrelationer (Killén, 2009). Förutom en trygg anknytning så finns det andra skyddsfaktorer inom familjen som är betydelsefulla för barns hälsa. Det är exempelvis tillgång till stödjande nätverk (för både föräldrar och barn) och föräldrarnas förmåga att skapa en balanserad och tydlig gränssättning (Folkhälsomyndigheten, 2014). Gränssättning är något som till stor del styrs av föräldrarnas uppfostringsstil. En auktoritär uppfostringsstil kännetecknas av stränga regler, känslomässig distans och brist på anpassning till barnets behov. Det kopplas till ångest hos barn och en aggressionsnivå som ligger långt över det genomsnittliga. Den fria

uppfostringsstilen yttrar sig genom att föräldrar i princip inte ställer några krav alls krav på sina

barn gällande regler och normer. Det kopplas till en omogenhet hos barnen gällande socialt ansvar, impulskontroll, kognitiva förmågor och självständighet. Båda stilarna skapar mindre omsorgsfulla föräldrar och svår kommunikation mellan förälder och barn. Den auktoritativa

uppfostringsstilen kännetecknas av engagemang, fasta rationella och tydliga regler, värme och

en öppen tvåvägskommunikation. Den skapar trygga, känslomässigt balanserade och välfungerande individer. Att ha en positiv syn på sig själv och att ha en bra självkänsla ses som viktiga egenskaper i föräldraskapet eftersom det bidrar med trygghet när man som förälder behöver sätta gränser för sitt barn (Killén, 2009; Popkin, 2014; Stagling Birgersson, 2017).

3.5 Föräldrastöd i Sverige

8 både ett hälsofrämjande och förebyggande stöd för alla föräldrar men det ska också finnas särskilt stöd till riskgrupper och familjer med uttalade problem, exempelvis när en vuxen lever med ohälsa och det finns anhöriga barn i familjen (SOU: 2008:131). Föräldrastöd kan exempelvis erbjudas via mödra- och barnhälsovården, barnpsykiatrin eller skola. I vissa fall kan samhället identifiera ett lokalt behov och då kan insatserna exempelvis initieras via det civila samhället. Stödet ges individuellt eller i grupp och delas in i tre kategorier; indikerat, selektivt och universellt stöd. Det indikerade stödet (ex. programmen Effekt och Föräldrastegen) är till för familjer med större identifierade problem. Det riktar sig till föräldrar med barn i riskmiljöer, exempelvis där våld, missbruk eller psykisk ohälsa förekommer. Ca. 5 procent av föräldrastödet i Sverige utgör indikerat stöd. Det selektiva stödet (ex. programmen Connect, Cope, De otroliga åren och Komet) är ett mer anpassat stöd som vänder sig till föräldrar som upplever svårigheter i sin föräldraroll eller som har barn med beteendeproblem eller någon typ av riskbeteende. Det selektiva stödet utgör ca 15 procent av föräldrastödet i Sverige. Det universella stödet (ex. programmen Triple P, ABC – Alla barn i centrum och Aktivt föräldraskap) riktar sig till alla föräldrar och syftar till att stärka föräldrarna i sitt föräldraskap snarare än att motverka problem. Det universella stödet utgör ca. 80 procent av alla föräldrastödsinsatser i Sverige (Folkhälsomyndigheten, 2014).

En hälsofrämjande eller förebyggande föräldrastödsinsats bör vara effektiv och fylla sitt syfte, det vill säga den bör stärka föräldrarna i deras föräldraskap och förebygga hälsa hos barnen. Men den bör också göra nytta i förhållande till kostnaderna. 2013 genomfördes en kostnads-analys för 18 av de mest använda föräldrastödsprogrammen i Sverige. Analysen visar bland annat att kostnadseffektiviteten för det universella programmet ABC (Alla barn i Centrum) ligger på mellan 86 000 - 262 000 kronor/QALY. Analysen baserades på QALY (Quality adjusted life years) vilket är ett mått på hälsorelaterad livskvalitet. Normalt ses kostnader under 500 000 kronor/QALY som kostnadseffektivt i Sverige. Även selektiva program som Komet, Connect, De otroliga åren och Cope visade sig vara kostnadseffektiva när det gällde att minska psykisk ohälsa av utagerande karaktär hos barnen (Folkhälsomyndigheten, 2013).

3.6 Effekter av föräldrastöd

9 forskare vid Lunds universitet, Göteborgs universitet och Karolinska Institutet. I studien deltog 1104 föräldrar till barn i åldern 3-12 år med uttalade beteendeproblem. Resultatet visade att barnens beteendeproblem minskade och att föräldrarna kände sig stärkta, upplevde mindre stress och hade färre depressiva symptom jämfört med föräldrar som inte deltagit i något program. Främst kunde förbättringarna ses under de första fyra till fem månaderna efter programmens start, men de visade sig även kvarstå både ett och två år senare. Förbättringarna gällde samtliga fyra program trots att de hade olika teoretiska utgångspunkter (Socialstyrelsen, 2015b). SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) genomförde en systematisk översikt över korttidseffekterna av föräldrastödsprogram vid utagerande beteende hos barn. Översikten omfattar 154 randomiserade kontrollerade utvärderingar (11 av dem var svenska eller norska) med 16 000 barn på 2-9 år från 23 olika länder. Resultatet visar att indikerat eller selektivt föräldrastöd kan ge effekt på barn om det riktas till familjer med barn som har ett utagerande beteende, familjer där det finns en ökad risk att barn ska utveckla ett utagerande beteende, eller familjer som redan får behandling. De mest effektiva föräldrastödsprogrammen var de som hade inkluderat positiv förstärkning (speciellt beröm) och naturlig eller logisk konsekvens (exempelvis att föräldern tar bort en leksak som barnet slår med). Några effekter av universellt stöd kunde inte påvisas (SBU, 2019). Sampaio, Sarkadi, Salari, Zethraeus & Feldman (2015) undersökte specifikt om föräldrastödsprogrammet Triple-P kunde ha några effekter på barns utagerande beteende eller föräldrars psykiska hälsa (depression, ångest eller stress). I studien deltog 759 föräldrar till barn i åldern 3-5 år. Resultatet visade inga signifikanta förbättringar på varken barnens beteende eller föräldrarnas hälsa jämfört med en kontrollgrupp som inte deltagit i interventionen.

10 enkät före och efter interventionen. Påståendena var kopplade till programmets delar: ömsesidig respekt mellan förälder och barn, proaktivt ledarskap, problemlösning, empatisk kommunikation, uppmuntran och familjeanknytning. Exempel på påståenden var: ”children need to have daily responsibilities around the house” eller “children need encouragement as much as they need discipline”. Två kontrollgrupper fick skatta de samma frågorna. Resultaten visade en positiv förändring gällande föräldrarnas upplevelse av sina barns beteende, deras attityder till föräldraskap samt deras eget självrapporterade beteende. Kontrollgrupperna visade ingen förändring (Yuehing, Popkin, Mullis & Cooper, 2019). Abbey, Pilgrim, Hendrickson & Buresh (2000) undersökte tonåringars upplevelser av en alternativ version av Active Parenting on Teens, s.k. Families in Action, där föräldrar och tonåringar gått kursen tillsammans. 29 tonåringar deltog i studien. Resultatet visade att tonåringarna rapporterade bättre självkänsla, bättre inställning till sin skolgång samt bättre sammanhållning och mindre bråk inom familjen när interventionen utvärderades ett år senare. Holden, Brown, Baldwin & Cadero (2014) studerade huruvida personer som uttryckt en positiv attityd till barnaga kunde påverkas genom riktad information om påvisade konsekvenser av kroppslig bestraffning (exempelvis att det kan utveckla olika beteendeproblem hos barn). I interventionsgruppen deltog 263 personer. Resultatet visade en signifikant minskning av positiva attityder till barnaga (främst smisk/spanking). I kontrollgruppen observerades ingen förändring i attityd.

3.7 Föräldrastöd till nyanlända och asylsökande föräldrar

Som tidigare nämnt så visar flertalet studier att nyanlända och asylsökande föräldrar i Sverige deltar i betydligt lägre utsträckning är svenskfödda föräldrar (Fabian, Rådestad & Waldenström 2007; Lindström, 2013a; Peterson, m.fl. 2004 & Socialstyrelsen, 2015). Bland nyanlända föräldrar som har deltagit i föräldrastödjande verksamhet i Sverige har det dock framkommit att de uppskattat det och tycker det varit viktigt att få information om vilka rättigheter och skyldigheter man har som förälder i Sverige. I en studie intervjuades 30 föräldrar som deltog i programmet Barnen i våra hjärtan och fem föräldrar som deltagit i Familjeverkstans

föräldrastödsprogram. Träffarna har gett dem en möjlighet att komma hemifrån och möta andra

11 kursinnehållet (Lindström, 2013b). Folkhälsomyndigheten menar att det är nödvändigt att kommunikationen kring föräldrastödsprogram anpassas så att den når alla och kan möta olika föräldrar, oavsett deras behov, erfarenheter och värderingar (Folkhälsomyndigheten, 2014). Allt fler ideella föreningar och organisationer skapar egna föräldrastödjande verksamheter utifrån lokala behov (Socialstyrelsen, 2015). Ideella organisationer har möjligheter som offentlig sektor saknar då de kan samla grupper med liknande behov. Frivilliga personer med likartad bakgrund och erfarenheter kan delta i verksamheten, vilket ger ett särskilt mervärde för deltagarna som då känner igen sig på ett annat sätt. För utlandsfödda föräldrar kan föräldragrupper på det egna språket ibland behöva anordnas, exempelvis med tolk. Samtidigt kan blandade föräldragrupper fylla en integrerande funktion, något som kan gynna både svenska och utlandsfödda föräldrar (SOU:2008:131).

12 uppleva en maktförskjutning i familjen. Osäkerheten i en sådan maktförskjutning kan leda till att föräldrarna antingen faller in i ett passivt föräldraskap, eller att de tvärtom, antar ett väldigt auktoritärt och kontrollerande föräldraskap (Darvishpour, 2004).

4. Teoretisk referensram och teoretiska begrepp

I detta avsnitt presenteras studiens teoretiska utgångspunkter; Empowerment och Health

literacy. Empowerment handlar om att ta makten över sin tillvaro för att få bättre kontroll över

beslut och händelser som påverkar individers hälsa vilket är relevant med tanke på den situation som många nyanlända och asylsökande föräldrar befinner sig i. Health literacy handlar om individers möjligheter att få information samt uppnå kunskap, personliga färdigheter och självförtroende för att kunna främja hälsa. Detta är relevant då föräldrastödet går ut på att tillhandahålla information om föräldraskap och barnuppfostran för att i sin tur stärka föräldrarna i sin roll samt relationen mellan föräldrar och barn.

4.1 Empowerment

Empowerment introducerades redan på 1920-talet i USA men det var först under 1960-talet som det fick sitt genombrott då empowerment som begrepp och idé kunde kopplas till de sociala proteströrelserna ”Power to the people”. Begreppet blev därefter centralt i samband med idéer om att kunna ge individer hjälp till självhjälp och senare även i diskussioner kring strategier för prevention och intervention inom områden som socialt arbete och folkhälsovetenskap. Empowerment innebär att stötta individer som på något sätt befinner sig i en utsatt situation. Det kan vara i en akut situation, men även när det gäller att främja hälsa och välbefinnande på längre sikt. Inom klient-, patient-, och frivilligorganisationer har begreppet kommit att handla om att ta makten över tillvaron genom att stötta och stärka varandra, att kämpa för att göra sin röst hörd samt att få möjlighet att delta på lika villkor. Ett s.k. kollektivt empowerment bygger på att flera individer tillsammans kan mobilisera kraft, kreativitet och kunskap för att åstadkomma något (Askheim och Starrin, 2007).

13

arbetet syftar empowerment specifikt till en process där människor får bättre kontroll över beslut och händelser som påverkar deras hälsa” (WHO, 1998. Sid. 6). Askheim (2007) menar

att empowerment handlar om att starta processer eller aktiviteter som kan stärka människors självkontroll. I praktiken innebär det processer eller aktiviteter som bidrar till att människor får större självförtroende, bättre självbild, samt mer kunskaper och färdigheter om faktorer som kan påverka deras liv. För att åstadkomma det är det viktigt att delge och lyfta flera aspekter av en svårighet eller ett problem. Människor behöver få uppleva att de inte är ensamma om att befinna sig i en svår situation. Inom empowerment är det också avgörande att betrakta människor som aktörer som själva vet ”var skon klämmer”. Varje individ är ett aktivt och handlande subjekt som vill och vet sitt eget bästa (Askheim, 2007).

4.2 Health literacy (hälsoliteracitet)

Health literacy består av de två orden health och literacy. Literacy härstammar från latinska ordet letteratus som betyder skrivkunnig. Literacy kan beskrivas som ”förmågan att identifiera, förstå, använda och kommunicera tryckt och skriftligt material inom olika sammanhang”. (UNESCO, 2004. sid 13). Health literacy beskrivs som ett komplext begrepp med olika utgångspunkter och användnings-områden. Begreppet har växt fram inom två sammanhang: en hälso- och sjukvårdskontext med en biomedicinsk ansats som fokuserar på huruvida patienter kan förstå och använda information om läkemedel och sjukdomar, samt en hälsofrämjande kontext med en holistisk ansats som utgår från en bredare helhetssyn på hälsa. En sådan ansats fokuserar inte enbart på den enskilde individens health literacy utan även på utvecklingen av health literacy i samspel med det omgivande samhället. Den fokuserar på hur hälsans bestämningsfaktorer kan stärka health literacy (Olander, Ringsberg & Tillgren, 2014). Detta stämmer väl överens med WHO:s beskrivning av begreppet. Här förklaras health literacy som individens och befolkningens möjligheter att uppnå kunskap, personliga färdigheter och självförtroende när det handlar om att förbättra den egna hälsan. ”Health literacy representerar de kognitiva och sociala färdigheter som avgör motivationen och individers förmåga att få tillgång till, förstå och använda information på ett sätt som främjar och upprätthåller god hälsa” (WHO, 1998. Sid. 10).

14 diskutera och reflektera över hälsoinformation och hälsorisker, men också stärka själv-förtroende och självtillit inför att kunna genomföra en förändring. Den kritiska dimensionen av health literacy innebär att det finns kognitiva och sociala förmågor som gör att individen kritiskt kan reflektera över hälsorelaterad information, och även omsätta denna i sin vardag. Den stärker individens empowerment och skapar möjlighet att göra hälsorelaterade förändringar. Det gäller påverkan av såväl sin egen hälsosituation som sociala och politiska strukturer. Denna typ av hälsoundervisning stärker både den individuella och den samlade gruppens health literacy (Nutbeam, 2000). Olander m.fl. (2014) menar att en hälsofrämjande insats bör främjas av en interaktiv eller kritisk health literacy. Om hälsa eller livssituation ska kunna påverkas så krävs en insats eller aktivitet där individer både får kunskap och möjlighet att reflektera över denna, men också förstå hur och varför denna kunskap främjar hälsa. Inom health literacy är också jämlikshetsaspekten central. Ett hälsofrämjande arbete ska bidra till att minska ojämlikhet i hälsa mellan befolkningsgrupper. Aktiviteter som erbjuds behöver därför utformas för att kunna möta var och ens individuella behov och förutsättningar (Olander, Ringsberg & Tillgren, 2014).

5. Metod

Detta avsnitt inleds med att sätta det aktuella föräldrastödsprogrammet Aktivt föräldraskap i en kontext för att få en förståelse för dess uppkomst, innehåll och kursupplägg. Därefter beskrivs studiens design, urval, datainsamling, databearbetning och etiska överväganden.

5.1 Kontext: Aktivt föräldraskap – en beskrivning av programmet

15 Sverige under namnet Aktivt föräldraskap. Syftet var då att kunna påverka och bidra till förbättrade levnadsvillkor för barn och unga. Stagling Birgersson menar att vårt ansvar som förälder är att förbereda barnen på vuxenlivet som ansvarstagande, självständiga och mogna individer. Aktivt föräldraskap ska inte korrigera ett beteende, utan skapa förståelse för sitt eget och barnets beteende samt främja självkänslan och den ömsesidiga respekten bland både barn och vuxna. Föräldraskap handlar inte om att få makt eller kontroll över sina barn, utan om att utveckla ett aktivt ledarskap. Det innebär en medvetenhet som gör att man som förälder kan göra fler aktiva val i sitt liv. Det aktiva ledarskapet ses som en mellanting av den auktoritära ledarstilen och den eftergivna fria ledarstilen. Det bygger på likvärdighet, respekt, dialog och tydlighet. Den aktiva ledaren skapar goda förutsättningar, bekräftar, stödjer, uppmuntrar och motiverar sitt barn utan att behöva belöna eller bestraffa det (Stagling Birgersson, 2017).

Aktivt föräldraskap ges gruppvis med en till två ledare och riktas till alla föräldrar med barn upp till 18 år. Själva kursinnehållet bygger på en manual som behandlar sex kapitel; 1) Aktivt ledarskap, 2) Mod, självkänsla och självförtroende, 3) Att förstå barnets beteende, 4) Kommunikation - nyckeln till allt samarbete, 5) Att utveckla ansvar, samt 6) Livet i familjen. Grupperna fördelas över tre kurser 1) Småbarn 1-4 år, 2) Skola/förskola 5-12 år samt 3) Tonår 11-18 år. Kursernas omfattning är mellan 15-18 timmar fördelat på 5-6 träffar. I kurserna varvas teori, filmklipp, dialog, reflektionstid, erfarenhetsutbyten och olika övningar (aktivtforaldraskap.se).

5.2 Design

16 att materialet tolkas utifrån individernas egna berättelser och inte utifrån en befintlig modell eller teori, s.k. deduktiv ansats (Lundman & Hällgren Graneheim, 2012).

5.3 Urval

I studien deltog sex ledare, fem kvinnor och en man. Ledarna hade kompetens inom språken svenska, engelska, tigrinja, dari och arabiska. Tre av ledarna var utbildade kursledare inom Aktivt föräldraskap och kunde därmed hålla i själva kurserna. De resterande tre var kulturtolkar som fanns tillgängliga för att översätta och tolka den svenska kursen till sitt (och gruppens) modersmål (en av kulturtolkarna läste utbildningen under intervjutillfället och skulle snart leda kurs på sitt modersmål). Yin (2013) beskriver att urvalet innebär att avgränsa vilka deltagare som ska vara med, hur många som bör delta samt var studien ska genomföras. Det är viktigt att fånga in ett urval som kan delge relevant information med hänsyn till undersökningens syfte. I föreliggande studie gjordes urvalet strategiskt och begränsades till att omfatta ledare från en utvald ideell förening i västra Mellansverige. Inkluderingskriterium för att få delta var att de skulle haft erfarenhet av föräldrastödsprogrammet Aktivt föräldraskap till nyanlända och asylsökande föräldrar, samt att de skulle ha varit verksamma i föreningen under minst fyra månader.

5.4 Datainsamling

Inför datainsamlingen formulerades en intervjuguide (Bilaga 1). Intervjuguiden byggde på den så kallade trattekniken, det vill säga att frågorna inledningsvis var mer allmänna och generella för att sedan gå över till att bli mer specifika där intervjuaren kunde gå in mer ”på djupet”. Inför den första intervjun genomfördes en pilotintervju på en bekant som länge arbetat med integrationsfrågor. Det gjordes dels för att testa att samtala kring frågorna i intervjuguiden men också för att kontrollera tidsåtgången för samtalet och se att inspelningsfunktionen fungerade som den skulle (Patel & Davidsson, 2011).

17 välja när och var intervjuerna skulle genomföras. Tre intervjuer genomfördes i deltagarnas hem, två intervjuer genomfördes på deltagarnas arbetsplatser och en intervju genomfördes i ett grupprum på ett offentligt bibliotek. Varje intervju tog mellan 40-60 min. Samtliga intervjuer spelades in med hjälp av verktyget Röstmemo på mobiltelefonen.

5.5 Databearbetning

De inspelade intervjuerna fördes över till dator och transkriberades ordagrant från tal till skrift med hjälp av programmet oTranscribe. Uttryck som ”mm”, skratt och tankepaus har angetts i utskrifterna. Utskrifterna har gjorts av författaren själv för att försäkra att få med flest möjliga detaljer som kan ha betydelse för resultatet (Kvale & Brinkman, 2009). Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys, en analysmetod som använts för att identifiera skillnader och likheter i en text. För att kunna analysera det omfattande materialet så krävdes det att utskrifterna bröts ner och organiserades. Analysenheterna (intervjuerna) lästes först igenom flera gånger för att få en överblick över helheten. Sedan plockades meningsbärande enheter ut. Det är ord, meningar och utsagor som ansetts relevanta i förhållande till studiens syfte och frågeställningar. De meningsbärande enheterna kondenserades till en kortare text, vilka i sin tur sorterades med hjälp av koder. Koderna kan ses som etiketter som beskriver innehållet i meningarna. Slutligen slogs koder med liknande innehåll ihop till en kategori. Innehållet i en kategori ska besvara frågan ”vad handlar det här om?” och ska skilja sig från övriga kategorier som skapats (Lundman & Hällgren Graneheim, 2012).

18

Tabell 1. Utdrag ur innehållsanalysen.

Meningsbärande enhet Kondensering Kod

Sub-kategori

Kategori

Här i Sverige finns det regler om vad man får göra och det gäller inte bara aga, det gäller också till exempel psykiska saker och att man inte får kontrollera sina barn och så. I [land] har de växt upp med att farfar och pappa bestämmer. (Intervju 1)

Finns även lagar och regler som säger att man inte får kontrollera sina barn i Sverige. Många har växt upp med att pappa eller farfar bestämmer. Olika kulturer innebär olika syn på barn-uppfostran Lagar och normer kring barn-uppfostran Behov av information och samtal

Det är ofta att dom tar upp: "Åh, mina föräldrar är hemska" eller "Jag har...". Du ser när vi börjar prata.... vi säger aldrig att något är rätt eller fel i Aktivt föräldraskap men folk kommer till dig med egen historia… de går igenom en process under kursen. Och i den processen blir man mer medveten om "vad har jag gjort?". (Intervju 3)

I kursen går föräldrarna igenom en egen process. De reflekterar, över hur deras egna föräldrar var och hur de själva varit som föräldrar fram till idag. Det skapar en medvetenhet om sitt eget förhållningsätt. Kursen blir en process där föräldrarna pratar mycket om sin egen historia Samtala om egen uppväxt Behov av information och samtal

Nu pratar jag med dom kvinnorna och dom säger att det varit stora förändringar i deras uppfostran (…) Till exempel att föräldrarna uppmuntrar barnen mer. Om föräldrarna gör något fel då ber dom om ursäkt... det gjorde dom inte förut. (Intervju 5)

Mödrar har berättat att de uppmuntrar barnen mer och ber om förlåtelse efter att de gått kursen Upp-muntrar barnen och ber barnen om ursäkt efter kursen Feedback från föräldrar Önskan om ett fortsatt föräldra-stöd

Vi utgår från ett färdigt koncept som vi går efter. Men vi håller oss ju inte till det konceptet helt och hållet när vi har våra grupper på olika språk. Utan då lägger vi till för att... ja dels är det ju språket som tar längre tid, men sen också att kunna jämföra

kulturskillnader. (Intervju 2)

Utgår från ett färdigt koncept men lägger till efter behov, ex. när språket eller kulturskillnaden behöver förtydligas Utgår från ett färdigt koncept men anpassar innehåll efter behov Språk och innehåll Kurs-innehåll och upplägg 5.6 Etiska överväganden

19 och vilken metod som skulle användas. Det framgick att materialet endast skulle användas i detta examensarbete samt att intervjun skulle spelas in. På blanketten framgick det att deltagandet var frivilligt samt att de kunde avbryta sin medverkan när som helst utan att ange orsak. Det framgick också att intervjun kommer att raderas och makuleras efter kursens avslut och att allt de berättade skulle förbli konfidentiellt (men inte anonymt eftersom intervjuaren träffade deltagarna fysiskt och därför vet vilka de är). Det skulle dock vara omöjligt att utläsa vilka de är eller vilken förening de arbetar inom. Innan intervjuerna startade fick de samma information muntligt innan de gav sitt skriftliga samtycke på en samtyckesblankett (Bilaga 2).

6. Resultat

Syftet med studien var att undersöka kursledares erfarenheter av att arbeta med föräldrastöd till nyanlända och asylsökande föräldrar. I detta avsnitt presenteras resultatet utifrån de tre teman som framkom under analysen; 1) En kulturellt anpassad förening, 2) Att vara ny förälder i Sverige och 3) Tankar om framtiden. Resultatet skrivs fram tillsammans med utvalda citat. Se detaljerad översikt över samtliga teman, kategorier och sub-kategorier i Tabell 2.

Tabell 2. Teman, kategorier och subkategorier i innehållsanalysen.

Tema En kulturellt anpassad förening Att vara ny förälder i Sverige Tankar om framtiden

Kate-gorier

Kursinnehåll och upplägg

Ledarnas bakgrund Kulturtolkens roll Behov av information och samtal Utmaningar En resurs för Sverige Önskan om ett fortsatt föräldrastöd Sub- kate-gorier Språk och inne-håll Rekry-tering Erfaren-het och intresse Olika kulturella bak-grunder Tolkar en kulturell kontext Mer än ”bara” kultur-tolk och ledare Lagar och normer kring barn- upp-fostran Social-tjänst Samtala om egen uppväxt Att förlora en del av sig själv Obalans i familjen Barnens möjlig-heter Föräl-drarnas möjlig-heter Svårig-heter som ideell förening Feed-back från för-äldrar

6.1 En kulturellt anpassad förening

20

6.1.1 Kursinnehåll och upplägg

Resultatet visar att ledarna förmedlar ett universellt föräldrastödsprogram eftersom de vill arbeta med en insats som är den typ utav insats som riktar sig till alla föräldrar, men samtidigt förklarar de hur alla föräldrar inte har möjlighet att ta till sig den samma informationen. En ledare menar att det även måste till ett indikerat stöd för att alla ska kunna ta del av kursinnehållet i ett universellt stöd. Ett konkret exempel på det är hur föreningen erbjuder kursinnehållet på flera olika språk.

Mina deltagare går på SFI och andra kurser. Det är ganska mycket kurser och olika aktiviteter. Och det mesta är på svenska. Så när de kommer till mig är det liksom någon slags befrielse (skratt). Att de ska höra någon kursledare som bara pratar [språk]. Och de kan engagera sig till hundra procent. (Intervju 1).

Jag ser också hur viktigt det är att de kan förklara på sitt eget språk. För jag tror i den här processen när man är asylsökande eller nyanländ så känner man sig så maktlös och "man kan inte". Självkänslan är så låg. Man känner att man inte är vuxen, att man inte är människa (Intervju 3)

Förutom att erbjuda kurserna på skilda språk har det även varit viktigt att de arrangeras i grupp och inte individuellt. Interaktionen med andra föräldrar gör att man känner tillhörighet och inte upplever sig ensam i sin situation. En ledare beskriver att grupperna ger varandra otroligt mycket genom att kunna dela upplevelser och erfarenheter mellan sig. Det framkommer samtidigt att det har funnits ett fåtal föräldrar som av olika anledningar önskat eller haft behov av att ha individuella träffar och då har de även erbjudit det.

21 Det är mest genom kulturtolkarnas nätverk faktiskt, de har massor av erfarenhet av att jobba genom samhällsorienteringen till exempel. (…). Där har vi alltid tagit namn och mailadresser och kontaktuppgifter till de som är intresserade. Och liksom... 99 % vill gå vidare! Dom liksom... help! (Intervju 3)

Kulturtolkarna finns tillgängliga i många andra kretsar där asylsökande och nyanlända rör sig och de har ofta hjälpt de samma föräldrarna i tidigare sammanhang, ex. genom kontakter med Myndigheter. I citatet ovan beskrivs att många av de föräldrar som får information om föräldrastödet också vill gå vidare och gå kursen. Kulturtolkarnas förmåga att skapa en relation till föräldrarna beskrivs som en mycket viktig pusselbit i mötet med dessa föräldrar. Några ledare nämner också en särskilt utsatt grupp, nämligen de som är analfabeter. I de fallen hjälper det inte att föreningen (eller andra instanser i samhället) översätter information till deras modersmål eftersom de ändå inte kan ta del av det. Där ses kulturtolkarna som en jätteviktig resurs för att inkludera även den gruppen.

6.1.2 Ledarnas bakgrund

Vidare framkommer det i resultatet att ledarna har en bakgrund som präglas av ett genuint intresse av att hjälpa nyanlända och asylsökande individer i Sverige. De har bland annat erfarenhet av att arbeta med ensamkommande barn och ungdomar, hjälpa nyanlända med att hitta arbete eller praktikplatser samt tolka och översätta material i svenskundervisning, samhällsorientering eller olika typer av myndighetsförfaranden. Det gör att ledarna har erfarenhet av att träffa familjerna i väldigt många olika hänseenden. Många av ledarna har dessutom också en annan kulturell bakgrund. Fem av de sex ledarna som intervjuats är ursprungligen födda och uppväxta i andra delar av världen. De har befunnit sig i Sverige mellan fem och trettio år. Flera av ledarna är själva föräldrar och har tvingats lämna både familj och vänner i sina hemländer. De har skilda berättelser om varför och hur de tagit sig till Sverige, men alla har ändå erfarenhet av hur det är att lämna sin kultur, resa via olika flyktvägar och sedan genomgå en asyl-och integrationsprocess här. Flera av ledarna beskriver hur de kämpat för att komma till Sverige och berättar hur de levt under både otrygga och omänskliga förhållanden under sin flykt. Enligt ledarna är dock den erfarenheten en viktig del i mötet med dessa föräldrar.

22

6.1.3 Kulturtolkens roll

Att ha kulturtolkar knutna till verksamheten beskrivs som mycket betydelsefullt. Flera av kulturtolkarna som arbetar i föreningen är auktoriserade tolkar, d.v.s. utbildad språktolk. Alla ledare har erfarenhet av att arbeta med både språktolkar och kulturtolkar och de har en genom-gående uppfattning om att de två rollerna skiljer sig väldigt mycket åt. Den vanliga tolken måste alltid förhålla sig opartisk och översätta ordagrant. Tolken får aldrig förklara, lägga till eller ta bort ord. Flera ledare beskriver detta som problematiskt eftersom vissa ord eller myndigheter som är självklara i det svenska samhället inte existerar i föräldrarnas hemländer.

När jag pluggade till tolk så var en av de största och viktigaste frågorna tolketik - att vi inte ska lägga till. (…). Och jag har upptäckt att det finns jättestort behov och brist på information. För att när jag tolkar till exempel, då finns det så mycket som man inte kan koppla till vår kultur, eller det landet som man kommer ifrån. Du kan börja från så små saker som föräldrapenning eller mammaledighet eller öppna förskolan eller VAB. (…). Arbetsförmedlingen. Försäkringskassa. Skatteverket. Vi har inte sådana grejer. (Intervju 6). En annan ledare beskriver hur syftet med en tolk är att det inte ska uppstå missförstånd, men att det är just det som händer när tolken översätter en situation rakt av och ordagrant. Kulturtolken arbetar därför precis tvärtom. De kan förklara vad enstaka ord innebär, hur olika myndigheter fungerar eller ge liknelser från något som finns i hemlandet. Kulturtolken kan vara en auktoriserad tolk men behöver inte vara det. Hen finns till för att kunna tolka en kulturell kontext. I praktiken innebär det att kulturtolken har möjlighet att översätta delar av föräldrakursens innehåll på ett sätt som föräldrarna lättare kan relatera till. Detsamma gör kulturtolken i andra situationer när de tolkar mellan en person och exempelvis en myndighet. Ytterligare en aspekt som nämns i samband med tolkuppdrag är att kulturtolken alltid tar uppdrag för föräldern och aldrig för myndigheten. Det kan leda till en känsla av kontroll, att det ligger i föräldrarnas makt att de själva har möjligheten att kontakta en kulturtolk när de har behov. Därigenom får föräldern en egenmakt att själv kunna påverka vem som ska föra hens talan. Föräldrarna kan dessutom kontakta kulturtolken för att få stöd i många andra sammanhang än kurserna eller i kontakt med en myndighet. En kulturtolkarna beskriver hur hen hjälper till med allt ifrån läkarbesök till fritidsaktiviteter.

23

6.2 Att vara förälder i ett nytt land

Detta tema består av två kategorier: 1) Behov av information och samtal och 2) Utmaningar. Här beskrivs hur det är att komma som förälder till Sverige, och vilka behov och utmaningar som uppkommit i samband med det.

6.2.1 Behov av information och samtal

Ledarna upplever att det finns ett stort behov bland utlandsfödda föräldrar av att få ta del av mer, och tidigare, information om hur man ser på föräldraskap i Sverige. Däri ligger dels kunskap om landets lagar och regler, men dels även information om normer kring föräldraskap och barnuppfostran. Majoriteten av föräldrarna kommer från länder som aldrig ratificerat Barnkonventionen. Det innebär att de växt upp i en kultur där barnaga är tillåtet och där synen på barnuppfostran ofta har präglats av fysisk bestraffning.

Det är det som är den stora skillnaden - att man ser på att vara förälder lite annorlunda. Alla vill sina barn väl men man måste förstå att många av dom som kommer hit kommer från kulturer som har en syn på barn som man hade i Sverige för femtio år sedan. Sverige fick en antiagalag -79 och det har så klart hänt mycket sedan då. Men så är det inte i alla kulturer och då kan man inte tro att de ska komma hit ena dagen och sedan andra dagen bara veta vad det är som gäller i Sverige. Det är därför de är så rädda för socialen och tror att de ska ta deras barn. Men de vill lära sig och de vill veta hur man gör i Sverige. (Intervju 1) Ledaren beskriver här hur synen på fysisk bestraffning i Sverige skiljer sig från deras hemländer i och med införandet av antiagalagen. Hen menar att det tar tid att ställa om sin attityd när man levt i en kultur som inte känt till något annat. I citatet framgår också föräldrarnas rädsla för den svenska Socialtjänsten och deras omhändertagande av barn. Detta är ett ämne som beskrivs som både känsligt och komplext. En annan ledare är inne på samma spår.

Alltså jag själv tycker att det som vi gör med Aktivt föräldraskap är jätteviktigt. För att föräldrarna i den kulturen som vi kommer från, om vi ska säga nu Afghanistan, Syrien, Irak, Egypten... hela mellanöstern, det området. Alltså vi har så makt över barnen. Och om inte barnen följer eller lyssnar då har vi fortfarande makt att vara fysiska mot barnen. (…). Alltså ge bara föräldrarna lite tid! För att... ta tag i det här. Stötta dom! (Intervju 6)

24 verktyg att hitta andra vägar för att kommunicera med barnen. I nedanstående citat beskrivs hur papporna börjar engagera sig i barnen på ett sätt som de kanske inte är vana vid i sin kultur.

De (papporna) är så intresserade! Alltså de är som svampar. Och jag tror mycket att det är för att de har inte... ja dels så har de ju inte en självupplevt bild av att deras egen pappa har varit närvarande under deras uppväxt. Men de här vill vara närvarande föräldrar. Och de suger åt sig och de vill finnas där för sina barn. Det är så häftigt att se alltså. Att de äntligen får vara med! (Intervju 2)

Flera av ledarna har själva växt upp i kulturer där aga varit lagligt så de beskriver även egna erfarenheter av det. En ledare berättar att hen blev slagen under sin uppväxt och hur det påverkat hens eget föräldraskap. Hen vet hur det är att leva i en kultur som inte accepterar att barnen är jämlika med vuxna, och hur svårt det kan vara att ändra sitt synsätt. Ledaren förklarar ändå att det har varit viktigt i dennes egen process att få prata om det med andra. Behovet att få samtala om egen uppväxt och andra svåra ämnen framgår i flera intervjuer.

Den stora skillnaden är väl den här jämförelsen att de pratar mycket om hur de själva har växt upp och hur deras föräldrar var mot dom. Och mycket just det här med att de gärna vill dela med sig av känslan utav att växa upp i ett samhälle med en diktator exempelvis. Och att vara så styrd både hemifrån, i familjen där oftast pappan är den auktoritära ledaren, men också i samhället. De vill gärna dela med sig av sina känslor i hur det är att bli förtryckt och hur de känslorna kan bli aggressioner... och att det är inte är lätt att bryta gamla mönster, men att de vill! De vill och de är öppna för att ta emot och går verkligen hem och försöker! (Intervju 2)

I citatet framgår det att föräldrarna vill prata om hur deras egna föräldrar varit mot dem, och hur de upplevt sin egen uppväxt. Många har växt upp i ett samhälle med en familj som präglats av en mycket tydlig auktoritet. Återigen nämns hur det kan vara svårt att bryta invanda mönster, men det framgår också att de här föräldrarna verkligen anstränger sig för att göra det. I citatet nedan beskriver en ledare att många blir ledsna när de pratar om sina upplevelser men att det är viktigt att de får veta att det aldrig är för sent.

Många blir liksom... ledsen när de pratar om sina upplevelser. Det är intressant för att det blir liksom en personlig utvecklings-kurs ofta. Och det är väldigt viktigt, man blir medveten. Och man tänker tillbaka till barndomen och hur jag var. Och att det inte… är för sent. Det är inte för sent. Man kan börja från nu. Så det är viktigt att många upplever det, jag ser många föräldrar som upplever det. (Intervju 3)

6.2.2 Utmaningar

25 familjemedlemmar eller vänner. Men det kan också handla om att man förlorat eller lämnat kvar något som inte går att ta på, så som en del av sig själv eller sin identitet.

Man har det jättesvårt när man inte är van att ta sig ut ur sin Comfort zone. Och inte bara det, man är kanske traumatiserad. Man är lite ledsen, man har förlorat sin identitet, allt, familjen. Dom som är nära och kära. (…). Det är också jätteviktigt att vi jobbar med självförtroende och självkänsla därför att när man tappar det så kan man inte vara en bra förälder eller en bra människa. Eller "bra och bra" jag ska inte använda det ordet. En förälder! Om inte föräldrarna är trygga hur ska barnen kunna bli det!? (Intervju 6)

Ledarna beskriver hur föräldrarna förlorar mycket av sin självkänsla och självförtroende och förklarar att det därför är en av de viktigaste delarna i föräldrastödkursen. Ledaren i citatet ovan berättar att föräldrar behöver ha en bra självkänsla och ett bra självförtroende för att de ska kunna vara trygga föräldrar, och därigenom också skapa trygga barn.

Vidare beskrivs hur föräldrarna visar en enorm tacksamhet för det stöd de får genom föreningen, men att de samtidigt är upprörda över att de inte fått så mycket hjälp tidigare med att hantera det känslomässiga som de bär med sig. Det är svårt för många att mäkta med att lära sig språket, delta i aktiviteter och börja arbeta i det nya landet när man knappt har hunnit bearbeta upplevelser man varit med om. Det tar tid att hantera alla dessa situationer på en gång. En konsekvens av detta är att barnen då lär sig språket och integreras snabbare i det svenska samhället än dem själva. Barnen lär sig dessutom tidigt om normer och regler i Sverige och får information om barnkonventionen och barns rättigheter utan att föräldrarna känner till vad det innebär. Ledarna beskriver hur det skapas en obalans i familjen. Flera av ledarna vittnar om situationer där barnen hotat sina föräldrar med att exempelvis kontakta Socialtjänsten om de inte får göra som de vill. Det är påfrestande för många föräldrar eftersom de upplever att de först förlorat kontrollen över sina egna liv, och sedan även förlorar kontrollen över sitt föräldraskap. Familjen blir upp, -och ner vänd och föräldrarna känner sig maktlösa och osäkra på vad de egentligen får och inte får göra i Sverige. Osäkerheten påverkar föräldrarnas förmåga att sätta gränser.

26

Både som barn och föräldrar. Och att det är viktigt med gränssättningar, vi pratar mycket just om att vart gränsen går i de olika åldersgrupperna eller i mognaden hos barnen. (Intervju 2)

6.3 Tankar om framtiden

Detta tema består av två kategorier: 1) En resurs för Sverige och 2) Önskan om ett fortsatt föräldrastöd. Här beskrivs hur föräldrarna ser på framtiden i Sverige, men också hur ledarna ser på föräldrarnas möjligheter. Ledarna beskriver också sina tankar kring svårigheten om att driva verksamhet som ideell förening och hur det påverkar deras framtidsutsikter.

6.3.1. En resurs för Sverige

Ledarna beskriver hur de asylsökande och nyanlända föräldrarna upplever utmaningar och svårigheter när de kommer till Sverige men det framkommer också hur både föräldrar och ledare ser på framtiden i Sverige. En ledare nämner den hopplöshet som många föräldrar uttrycker i början och hur hen känner igen sig i det eftersom det var likadant när hen kom till Sverige och att det tog ett till två år att trivas i det svenska samhället.

Ja men... ungefär ett år, två år så... och det känns så för nästan alla. Många säger: "nej vi kommer inte lära oss språket, vi kommer inte trivas, vi kommer inte passa in"... men jag säger: "Jo det kommer! För det har hänt mig också!" (Intervju 4)

Bilden av att många föräldrar upplever hopplöshet finns där, men den nyanseras samtidigt i talet om framtiden. När ledarna pratar om föräldrarnas framtid framträder också en positiv och hoppfull bild. Särskilt tydlig blir den bilden när de pratar om sina barn och de möjligheter som barnen har i Sverige. Här får alla gå i skolan och alla har möjlighet att sedan skaffa jobb och försörja sig. Det är en framtid som många av barnen aldrig hade kunnat få i hemlandet. En ledare berättar att hen själv lämnade familj och vänner för sin dotters framtids skull. Det fanns inget utrymme för flickor och kvinnor i sitt hemland, då det fanns lagar och restriktioner som var emot dem. Att föräldrarna har fokus på barnens framtid framgår i flera intervjuer.

27 Ledaren menar att föräldrarna kan behöva lite extra hjälp i början. Men likt citatet ovan så uttrycker hen också att de till slut går vidare, det har ledarna sett bland de föräldrar de träffar genom kurserna. Hen beskriver föräldrarna som starka och kunniga individer och tänker på vilken resurs de skulle kunna vara för Sverige. Den samma bilden av familjernas möjligheter i Sverige uttrycker alla ledarna på något sätt. De vet att föräldrarna kommer vara en resurs för vårt land, bara de får chansen och rätt förutsättningar.

6.3.2. Önskan om ett fortsatt föräldrastöd

Ledarna pratar inte bara om familjernas framtid i Sverige, utan har även mycket tankar och funderingar kring deras egen verksamhet och huruvida den kommer att kunna fortsätta eller ej. Att driva projekt via en ideell förening innebär både möjligheter och svårigheter. Föräldrastödsgrupperna finansieras genom projektmedel i ett projekt som snart löper ut. Ledarna vet inte om de kommer att få nya medel eller finansiering från något annat håll, vilket skapar en oro för verksamhetens framtid. Det finns en önskan om att ingå ett avtal med kommunen för att få medel. Om det skulle gå igenom kunde föreningen eventuellt också avlöna några ledare för att driva föräldrastödet vidare. Men något sådant avtal finns inte idag, även om ledarna beskriver att de får mycket positiv feedback från kommunen.

Då skulle vi kunna växa och utvecklas. Och vi kan anställa folk och lägga mer tid på att göra i stället för att söka pengar. Och jag tror att kommunen vill, dom säger att dom jobbar på det för att dom ser... speciellt kulturtolkarna -vad vi gör. Och vi får mycket bra feedback! (Intervju 4)

28 Nu pratar jag med dom kvinnorna och dom säger att det varit stora förändringar i deras uppfostran. (…) Till exempel att föräldrarna uppmuntrar barnen mer. Om föräldrarna gör något fel då ber dom om ursäkt... det gjorde dom inte förut. (Intervju 5).

7. Diskussion

7.1 Resultatdiskussion

Syftet med studien var att undersöka kursledares erfarenheter av att arbeta med föräldrastöd till nyanlända och asylsökande föräldrar. De övergripande frågeställningarna var: 1) på vilket sätt arbetar de med föräldrastöd till nyanlända och asylsökande föräldrar i sin verksamhet, 2) hur upplever de behovet av föräldrastöd i den målgruppen, samt 3) på vilket sätt kan denna typ av verksamhet ha betydelse för dessa föräldrars (och deras barns) hälsa. I detta avsnitt diskuteras resultatet utifrån de tre teman som framkom: En kulturellt anpassad förening, Att vara ny förälder i Sverige och Tankar om framtiden.

7.1.1 En kulturellt anpassad förening

29 en befrielse för föräldrarna att få läsa och tala sitt eget språk, eftersom nästan alla andra aktiviteter är på svenska. När kurserna ges på andra modersmål ges de antingen av en kursledare som har ett annat modersmål och som gått utbildningen, eller av en svensk kursledare tillsammans med en kulturtolk som översätter. Kulturtolkarna beskrivs som särskilt värdefulla för verksamheten på flera sätt. Delvis så framgår det att kulturtolken gör så otroligt mycket mer än att ”bara” förmedla en kurs. De finns tillgängliga för föräldrarna (även på tider då det inte är kursverksamhet) och stöttar dem i vardagliga saker så som att kontakta läkare, fylla i blanketter, svara på frågor eller hitta information om skolor och fritidsaktiviteter. De gör det möjligt att tolka en kulturell kontext och inte enbart det som sägs ordagrant. Den ”vanliga” språktolken beskrivs som en begränsad resurs eftersom hen måste översätta exakt det som sägs. En ledare beskriver hur syftet med användandet av en tolk är att det inte ska bli missförstånd men att det ofta blir missförstånd när tolken inte kan förklara eller beskriva det som föräldern vill förmedla (eller det som någon vill förmedla till föräldern). Kulturtolken jobbar tvärtemot. Hen måste lägga till. En ledare beskriver att begrepp som föräldrapenning, mammaledighet, VAB och Försäkringskassa inte existerar i deras kultur. Det är därför inte lönsamt att översätta orden när inte mottagaren förstår dess innebörd.