kerstinsonesson är docent i ekologi och arbetar som lektor i miljövetenskap med didaktisk inriktning på Malmö högskola på Fakulteten för lärande och samhälle.
Vi närmar oss slutet av det av FN utropade decenniet för lärande om hållbar utveckling som har sitt sista år 2014. Den stora utmaningen enligt FN är att göra det abstrakta konkret. Västra Hamnen är en unik möj-lighet till både organiserat formellt lärande i skolans regi och informellt lärande för alla boende och besö-kare. Om än lärandet pågår ständigt har vi oftast fo-kus på skolans formella lärande. Kerstin Sonesson är ekologidocenten som blev lärarutbildare och hon ger här en rikt illustrerad provkarta på de möjlighe-ter Västra Hamnen erbjuder till lärande för hållbar utveckling.
Barn och ungas liv i det moderna samhället knyts i ökan-de grad till rollen som brukare av media och baseras på er-farenheter från en digital verklighet. Mycket tyder på att detta sker på bekostnad av praktiska, fysiska och sociala förstahandserfarenheter från natur, kultur och samhälle. Samtidigt finns det en oro för den unga generationens fy-siska aktivitetsnivå och de hälsomässiga konsekvenserna. Att få göra autentiska erfarenheter i en fysisk och social verklighet är viktigt för alla människor. Stadsrummet är, rätt utnyttjat, en utomordentligt bra plats för lärande.
Skolan står för större delen av det vi kallar det formella lärandet men det mesta vi lär under vår livstid lär vi oss utan för skolväsendet, även om vi tillbringar många år i skolan. Det vi lär av våra föräldrar, på vår fritid och i arbetslivet kallas informellt lärande. Forskning visar att undervisning kopplad till elevernas vardag, som således närmar sig det informella lärandet, ökar elevernas intresse och stimulerar till lärande. Forskning visar också att vi
kommer ihåg cirka 80 procent av det vi upplever medan vi endast kommer ihåg 10 procent av det vi läser.
Vi lär oss saker på många olika sätt genom att läsa, lyssna, iaktta, uppleva och diskutera. När vi strövar om-kring i staden, tittar oss omom-kring och gör iakttagelser väcks många funderingar kring det som är bekant för oss och kring det som är nytt. Olika frågor dyker upp beroende på vem vi är, vår ålder, erfarenhet, intresse och kunskap. Många gånger vill vi direkt få svar på frågorna, annars glöms de bort och ett lärandetillfälle går förlorat.
Den utomhuspedagogiska verksamheten i Sverige har i stora delar sitt ursprung inom natur- och miljödidak-tiken.1 Att använda naturen har i större eller mindre ut-sträckning funnits som del i skolans undervisning allt från folkskolans omfattande naturundervisning och
upp-1 Didaktik är läran om undervisning, undervisningens och inlärning-ens teori och praktik, det vill säga hur man lär sig att förstå och hur det presenteras. Miljödidaktik och naturdidaktik är två forsknings- och kunskapsområden som behandlar miljö- respektive naturunder-visning.
Stadsrummet som lärandemiljö
av Kerstin Sonesson
Här tas vattnet in till saltvattenkanalen på Bo01 och cirkuleras genom området tillsammans med en del av dagvattnet. Foto Malmö stadsbyggnadskontor.
fostran om bondesamhällets grundvalar till den nutida grundskolans hittillsvarande enstaka utflykter och frilufts-dagar. Den nya läroplanen för grundskolan (Lgr 11) anger att skolans mål är att varje elev har inblick i närsamhället. Skolans uppdrag är att eleverna får möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.
När vi talar om lärande för hållbar utveckling, för att göra de uppväxande generationerna mer förberedda och insiktsfulla om de utmaningar som står framför oss, byg-ger det vidare på erfarenheter från utomhuspedagogik och därmed även på miljödidaktiken. Mycket av det som ger den grundläggande förståelsen för den hållbara utveck-lingen måste hämtas från naturen och kulturlandskapet. Samtidigt är det urbana livet vardag för flertalet och det är
från det som både insikter om problem och samband be-höver hämtas liksom insikterna om vad vi kan göra och vad som krävs av oss var och en. För det urbana läran-det för hållbar utveckling erbjuder ett område som Västra Hamnen rika möjligheter.
FN:s generalförsamling har utropat åren 2005–2014 till ett decennium för Lärande för hållbar utveckling. Vid lanseringen sa dåvarande generalsekreteraren Kofi Annan att utmaningen för decenniet låg i att göra det abstrakta konk ret, att omforma det svårfångade begrep-pet hållbar utveckling till förståelse och handling. Syftet med denna artikel är att visa på några av Västra Hamnens möjlig heter som en plats för såväl formellt som informellt lärande, både för skolan och i vardagslivet men med be-toning på det organiserade lärandet. Utmaningen ligger i att som pedagog ha ett holistiskt synsätt på hållbar utveck-ling och lärande, samt att se hur jag kan para den konkreta lärandemiljön i Västra Hamnen med min erfarenhet, mitt ämne och min ämneskunskap för att väcka unga männi-skors int resse som grund för deras lärande.
Västra Hamnen som lärandemiljö
I det följande ska jag ge några exempel på hur Västra Hamnen kan användas för urbant lärande om hållbar utveckling. Området är en arena rik på möjligheter och exemplen är ett axplock av de teman som kan utvecklas. Avslutningsvis finns också en lista över inspirerande och lärorikt skrivet material som kan användas som grund i det pedagogiska arbetet.
Kockumshistoria
I Västra Hamnen låg fram till slutet av 1980-talet Malmös största och mest betydelserika industri – Kockums. När varvsverksamheten lades ned startade en ny era. Under strövtåg i stadsdelen kan vi koppla kunskap om gårdagens historia till dagens utformning av området. Med avstamp i de gångna 30 årens förändringar fram till nutid kan vi resonera kring och fundera över vad vi tror att framtiden kommer att föra med sig, för såväl människorna som bor här som för den fysiska miljön.
Havsnivån
En av vår tids stora frågor är de globala klimatföränd-ringarna. På vilken höjd över havet ligger bebyggelsen och vilka anpassningar till en förväntad höjning av nivån har gjorts? Skiljer sig bebyggelsens höjd över havs-ytan från andra av Malmös kustnära stadsdelar och hur ser det i jämförelse ut i andra delar av Skåne och övriga Sverige? Kommer stadsdelen att påverkas om/när havs-ytan höjs och i så fall på vilket sätt?
Dagvattenhantering
I förlängningen av detta resonemang kan vi även disku-tera vad enskilda personer och samhället kan göra för att effekterna av de förväntade förändringarna i nederbörd ska kunna minimeras. Vi kan också diskutera skillnader mellan hårdgjorda ytor kontra gröna ytor på mark och tak vid kraftiga regn eller skyfall. Vad ger det en regnig dag för skillnader i vattenupptagnings- och vattenhållan-de förmåga hos hårdgjorda och mjuka mark- och takytor i ett område med varierande markytskikt och med gröna tak? Vart tar vattnet vägen efter regn och hur lång tid tar det för vattnet att nå dit? Vilka eventuella fördelar kan det finnas om det tar längre tid för vattnet att transportera sig till recipienten? Vi kan gå på spaningstur, tälja en barkbåt, sjösätta denna samt på så sätt följa vattnets väg i det öppna dagvattensystemet.
Gröna tak
Vi kan också studera och fundera över de gröna taken. Vilken typ av vegetation finns på taken och varför är just dessa grupper av arter valda?
Kusten och strandkanten
Vatten och kuststräckor fascinerar både barn och vux-na. Följ kusten från syd till öst i Västra Hamnen. Hur ser mötet mellan hav och land ut? Det varierar mellan mjuka strandängar och hårda stenbumlingar. Varför har man placerat stora stenblock i strandkanten? Hur tror du att stadsbyggarna har tänkt här? Kika på de strandnära väx-terna. Kan du upptäcka någon skillnad mellan växterna i vindexponerade och mera skyddade lägen? Om det finns några alger, var finner du dessa?
Djuren i vattnet
Stadsdelen är full av biologiskt liv. Det finns små djur i det rörliga och stillastående vattnet i bäckar, kanaler och dammar. Är det samma djur vi finner på olika ställen eller är det olika vi kan fånga med håven? Om det är olika djur, hur kan vi resonera kring dem? Vi kan undersöka om de har några ben och i så fall hur många. Behöver djuren i vattnet syre på samma sätt som vi människor? Hur fång-ar djuren i så fall det syre de behöver? Här kan vi i för-längningen diskutera intressekonflikter, övergödning och döda havsbottnar.
Urban ornitologi
Flera små parker är anlagda i området. I Scaniaparken ut-vecklas fågellivet efterhand som vegetationen utut-vecklas. Stadsdelen är ett område i utveckling. Allt eftersom träd
Stadsdelen är full av biologiskt liv. Foto Malmö stadsbyggnads-kontor.
Vilken yta, den gröna eller den hårdgjorda, kan omhänderta mest regnvatten på kort tid? Foto Joakim Lloyd Raboff.
och buskar etableras och växer sig större kommer de att ge mer skydd och skugga till fåglar och andra levande orga-nismer. I dammarna och däromkring kan flera av våra vanliga fågelarter studeras – gäss, änder, strandskata, röd-stjärt och sångare. För den ovane fågelskådaren är det en fördel att studera ett begränsat antal fåglar som dessutom är vana vid människor.
Nyponsoppa och C-vitamin
Flera buskar med C-vitaminrika frukter växer naturligt längs med kusten som nypon och havtorn. En kall dag kan det vara läge att plocka fram termosen med varm ny-ponsoppa vid den vackra nyponbusken. I dag lider vi säl-lan brist på C-vitamin, men här vid kusten kan det vara på sin plats att tala om forna tiders sjöfarare, maten de hade med på färden och risken för att drabbas av skörbjugg. Maten vi äter har stor betydelse för vår hälsa och vilken typ av mat vi väljer att konsumera, hur den är odlad och
var ifrån den kommer har betydelse för vår miljöpåverkan och för vårt ekologiska fotavtryck.
Solen och fotosyntesen
Vi lär oss bäst när vi har roligt. I Ekologilekplatsen finns mycket roligt för barnen. Den gula kupolen symboliserar solen och kan tjäna som utgångspunkt för en diskussion om nästan all energis ursprung. Om vi passar på att ta en fikapaus i parken kan vi koppla solen till maten vi äter via fotosyntes, producenter och konsumenter i ekosystemet.
Solenergi omvandlas i fångare och celler
Energin som Västra Hamnen-området använder är kli-matneutral och lokalt förnyelsebar. Elen kommer från vindkraftverket i Norra hamnen men även solceller finns på flera byggnader. Värme produceras bland annat ge-nom värmeväxling från mer än tusen kvadratmeter sol-fångare. Det innebär att flera av fastigheterna har solcel-ler och solfångare på husens tak och väggar att studera och fundera kring. Hur fungerar dessa? Vad är det som händer i en solcell och i en solfångare? Hur mycket ener-gi omvandlas? Enerener-gi omvandlas från en form till en an-nan, i detta fall från energi i solens ljustrålar till elenergi eller värme energi. Informationsskrifter om energi beskri-ver ofta hur mycket energi som produceras i olika anlägg-ningar. En vanlig missuppfattning är att energi tillverkas i dessa anläggningar, men här har vi ett ypperligt tillfälle att diskutera en av naturlagarna. Vi kan även fundera över i vilka väderstreck solanläggningarna är placerade. Har detta någon betydelse och har det någon betydelse för effektiviteten hur de lutar?
Passivhus värms av dem som bor där
I området Flagghusen finns två passivhus byggda. De är konstruerade så att människorna som bor där och deras elektriska utrustning (hushållsmaskiner, lampor och tv-apparater) ska kunna stå för det mesta av uppvärmning-en. Även här kan vi fundera kring Då – Nu – Framtid. Hur har vi historiskt sett värmt upp våra bostäder och hur såg vardagslivet ut i Malmö innan vi hade tillgång till elektri-citet? Var produceras elektriciteten och hur skulle livet se ut för oss utan alla elektriska prylar i våra hem?
En urbanpedagogisk stadsdel
Västra Hamnen har rika möjligheter att användas som ett utvidgat klassrum. Inte bara inom skolans naturoriente-rade ämnen och inte bara kopplat till skolans formella lä-rande. Här stöds även fritidens lärande, det vill säga i det informella lärandet hos alla de människor som bor här eller kommer hit som besökare. Guiden På egen hand i
Västra Hamnen – din självguide är till stor hjälp vid en
lärande promenad på egen hand genom stadsdelen. Huvudsyftet med Lärande för hållbar utveckling är att alla, stora som små, ska få relevant kunskap och bli mo-tiverade och delaktiga i arbetet med att skapa en hållbar framtid. Förutom kunskap behöver vi också utveckla för-mågan att använda vår kunskap, att utveckla vår hand-lingskompetens. Stadsrummet som lärandemiljö kan generera många frågor och diskussioner om såväl de eko-logiska och sociala som de ekonomiska dimensionerna av hållbar utveckling.
Lisa Nilsson sjunger Jag har himlen runt hörnet i en låt från 1980-talets slut. Då var Bo01 inte påtänkt och en SAAB-fabrik låg ännu i Västra Hamnen. I dagens Västra Hamnen har vi inte bara himlen, utan även havet, en allt rikare biologisk mångfald samt en stadsdel med rika möj-ligheter för nyfikenhet, upptäckarglädje och lärande runt hörnet. Det är bara fantasin som sätter gränser för hur vi i dag och i framtiden kan nyttja stadsdelen som lärande-rum.
Inspirationslitteratur
Areskough, Mats & Eliasson, Per (2007). Energi för hållbar
ut-veckling. Ett historiskt och naturvetenskapligt perspektiv. Lund.
Beames, Simon et al (2012). Learning Outside the Classroom.
Theory and Guidelines for Practice. New York.
Carlgren, Inger (red) (1999). Miljöer för lärande. Lund. Dalman, Eva (red.) (2001) Bo01 Staden. Byggnaderna Planen
Pro-cessen Hållbarheten. Stockholm.
Hasslöf, Helen (2009). Tankar om hållbar utveckling och lärande. Malmö högskola: Lärarutbildningen. Pdf på www.mah.se. Hellström, Åsa (2004). På egen hand i Västra Hamnen – din
självguide. Malmö stad, Pdf på www.malmo.se/Medborgare/
Miljo--hallbarhet.html
Jordet, Arne Nikolaisen (2010). Klasserommet utenfor. Tilpasset
opplaering i ett utvidet laeringsrom. Oslo.
Jutvik, Gitte & Liepina, Inese (red) (2010). Education for change.
En handledning för undervisning för hållbar utveckling. Baltic
University Programme, Uppsala universitet. Pdf på www.bal-ticuniv.uu.se
Lieberg, Mats et al (red) (2010). Den lärande staden. Umeå. Lundegård, Iann et al (2004). Utomhusdidaktik. Lund. Lättman-Masch, Robert & Wejdmark, Mats (2011). Att lära in ute
året runt. 2. uppl. Nynäshamns naturskola.
Manner, Maja D (red) (2008). Malmö – hållbarhet blir
verklig-het. Malmö.
Persson, Bengt (red) (2005), Bo 01 Hållbar framtidsstad.
Lär-domar och erfarenheter. Stockholm.
Persson, Kill et al (1992) Myllrande mångfald. Att undersöka
bio-logisk mångfald. Idésamling för lärare. Stockholm.
Wilhelmsson, Birgitta (2012). Teachers’ intentions for out door
education: conceptualizing learning in different domains.
Umeå.
Om passivhus; www.passivhuscentrum.se Om grönatak; www.malmo.se/miljo
Biologisk mångfald, påfågelsöga, i den nyanlagda Fjärilspar-ken. Foto Dora Sallnäs.
