Malmö högskola
Lärarutbildningen
Skolutveckling och ledarskap
Examensarbete
15 högskolepoäng
Mångfald och valfrihet
att vara lärare i ett avreglerat skolsystem
Diversity and choice. To be a teacher in a liberal education system
Carolina Olsson
Lärarexamen 270 hp Lärarutbildningen 90 hp 2009-11-09
Examinator: Lisbeth Amhag Handledare: Elisabeth Söderqvist
3
Abstract
Uppsatsen behandlar de skolreformer som genomfördes under 1990-talet. Det görs utifrån frågeställningen vad kommunaliseringen, friskolereformen och övergången till målstyrningen betytt för den enskilde lärarens syn på sitt uppdrag. Källmaterialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer. Fem lärare från samma skolkommun har bidragit med sina olika yrkesberättelser med fokus på vad reformerna betytt för dem personligen. Resultatet visar att lärarna söker efter en god samstämmighet mellan deras inre övertygelse och faktiska arbetssituation.
5
Förord
Ett stort tack till alla ni generösa lärare som delat med er av era kunskaper och erfarenheter till detta arbete. Mötet med er har berikat mig mycket och gett mig inspiration och tillförsikt att komma ut och arbeta som lärare. Jag vill även rikta ett stort tack till min handledare Elisabeth Söderqvist för dina snabba svar.
6 Innehåll Abstract ... 3 Förord ... 5 1 Inledning ... 7 1.2 Bakgrund ... 7 1.3 Syfte ... 13 1.4 Frågeställning ... 13 2 Teoretisk ram ... 14
2.2 Demokrati och valfrihet ... 14
2.3 Det postmoderna samhället ... 17
2.4 Lärarens konstruktion av professionalitet ... 18
3 Metod ... 21
3.2 Den kvalitativa forskningsintervjun ... 21
3.3 Livsberättelsemetoden ... 22
3.4 Genomförande ... 22
3.5 Validitet, reliabilitet och replikerbarhet ... 24
3.6 Etik ... 25
4 Resultat ... 27
4.2 Motivation, mening och sammanhang. ... 27
4.3 Skolan och samhället ... 29
4.4 Läraren i organisationen ... 31
4.5 Att äga sin arbetssituation ... 32
5 Diskussion ... 36
6 Referenser ... 42
Bilaga 1 Brev till lärarna. ... 46
7
1 Inledning
För mig grundar sig begreppet ”en skola för alla” på erkännandet att vi är alla olika. Den skola som för någon framstår som det bästa alternativet kan för en annan kännas som ett mindre lyckat val. Det har gått hela 17 år sedan friskolereformen genomfördes och de fristående skolorna är idag en väl etablerad skolform. Ändå är debatten kring friskolornas vara eller inte vara en fråga som väcker många känslor. Mycket i debatten kring friskolorna bygger på just känslomässiga reaktioner. Rädslan för det ”nya” oprövade borde ha lagt sig efter snart två decennier. Jag tror att de starka känslorna hänger samman med förändringarna i samhället i stort. Det finns ett starkt samband mellan den så kallade maktutredningen som genomfördes under åren 1985 -1990 och den förskjutning som utredningen visade från public good till private good. Kollektivet får ge vika för individen. Förändringarna tränger in i samhällets kärna och tolkningen av demokratibegreppet. För skolans del tar sig förskjutningen mot private good sig uttryck i bland annat kommunalisering, decentralisering, konkurrensutsättning och ökat fokus på den enskilde eleven. Att ha en helt ny spelplan att röra sig på innebär stora förändringar för lärarprofessionen. Jag har en stor nyfikenhet för hur lärarprofessionen ser på de övergripande förändringarna. Enligt min mening är förändringarna i skolan något positivt. De ger en möjlighet för lärarna till ökat ansvar och delaktighet i skolans verksamhet. Frirummet som uppstår genom decentraliseringen och målstyrningen kan av professionen utnyttjas till nytänkande, kreativitet och pedagogisk förnyelse. Utan dagens mångfald och valfrihet för såväl lärare som elever och föräldrar att söka sig till den skola som de anser bäst för just dem, hade jag förmodligen inte valt att omskola mig till lärare.
1.2 Bakgrund
Fram till och med slutet på 1980-talet uppfattades det av de flesta som en självklarhet att offentligt finansierad verksamhet som vård, skola och omsorg skulle drivas i offentlig regi. Under en kort tidsrymd på 1990-talet kom denna syn att förändras genom genomförande av reformer baserade på tankar kring medborgarnas rätt att kunna välja inom välfärdsområdet. För skolans del decentraliserades ansvaret och beslutanderätten inom skolområdet från staten till kommunerna. De enskilda kommunerna fick därmed ansvar att organisera den lokala skolverksamheten. Den statliga styrningen av skolan har förändrats från ett regel- och resursstyrt system till ett
8
system som är mål- och resultatstyrt. Under samma tidsperiod antogs en ny läroplan, Lpo 94 samt ett nytt betygssystem (Skolverket 2005:4). Omfattningen av 1990-talets skolreformer var att skolsystemet i Sverige gick från att vara västvärldens mest centraliserade till att vara det mest avreglerade (Skolverket 2009:12).
Kommunalisering och målstyrning
1991 tog kommunerna över huvudmannaskapet för skolan från staten (Skolverket 2009:12). Den politiska makten som kan decentraliseras är regleringsmakt, huvudmannaskap och finansiering. För skolans del har detta inneburit en ökad variation och mångfald. Frirummet har gjort det möjligt att anpassa och utveckla skolan efter lokala behov. ”Styrningen av skolväsendet har gått från en styrning baserad på regler och förordningar till en målbaserad resultatstyrning. Styrningen av skolan har också bytt spelplan. Där det tidigare bearbetades och fattades beslut på en enda arena som gällde hela riket, bearbetas och fattas nu beslut på nästan trehundra kommunala arenor” (Ekholm i Hargreaves 1998:11). I variationens spår syns konsekvenser av en ökad ojämlikhet beroende på kommunernas ekonomi och prioriteringar. Vad kommunaliseringen egentligen har inneburit för skolan är dåligt kartlagt. I en rapport från skolverket (2009) utpekas kommunaliseringen som en av faktorerna till att elever idag presterar sämre än i början av 1990-talet. I ett uttalande av utbildningsminister Jan Björklund vill han tillsätta en större utredning av kommunaliseringen som många väntat på. Folkpartiet kommer även att driva frågan om en återgång till att staten tar över ansvaret för skolan från kommunerna1.
Systemet har blivit mycket svårare att överblicka. Kritiken mot kommunaliseringen är omfattande. Till exempel anser Lärarnas riksförbund att kommunaliseringen av skolan var ett misstag. De vill föra över huvudmannaskapet på staten. För de fristående skolornas del kan de tänka sig någon form för statligt finansieringsstöd. Lärarnas riksförbund menar vidare att kommunaliseringen inneburit en olikvärdig skolgång för eleverna samt en sänkning av läraryrkets status (Lärarnas riksförbund2). Lärarförbundet vill inte se en återgång till ett statligt huvudmannaskap för skolan,
1 http://svt.se/2.22620/1.1735819/fp_vill_ge_staten_ansvar_for_skolan 2 http://www.lr.se/lrweb/home.nsf/indexfrmset?readform
9
däremot anser de att tydligheten måste öka angående ansvaret hos staten, kommunerna och de enskilda skolorna (Lärarförbundet3).
Målstyrningen syftar till att staten ger ramarna för vad eleverna skall kunna. Målen är utformade för att utveckla det professionella ansvarstagandet hos lärarna som har stort utrymme i sin tolkning av målen. Det kombineras med ett målrelaterat betygsystem med anvisningar om den kunskapsnivå som eleverna lägst skall ha uppnått (Skolverket 2009:12).
Friskolereformen
Friskolereformen innebar att det blev ekonomiskt möjligt att starta fristående skolor i en större omfattning än tidigare. Skolpeng är en inofficiell benämning på det kommunala bidrag fristående skolor får för varje elev. Detta bidragssystem infördes 1992. Skolpengen är inskriven i skollagen 9 kap. 6§ ”För varje elev som genomgår utbildning motsvarande den som ges i grundskolan lämnas bidrag av hemkommunen. Bidraget skall bestämmas med hänsyn till skolans åtagande och elevens behov efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelningen av resurserna till de egna grundskolorna.”
Före friskolereformen utgjorde de fristående skolorna en mycket liten del av den totala andelen skolor, ca 30 stycken (Ornbrant m.fl. 2001:11). I dag ser situationen helt annorlunda ut och de fristående skolorna har kommit att bli en betydande del av det svenska utbildningssystemet. Det finns fristående skolor i 215 av landets 290 kommuner. Läsåret 2008/2009 fanns det 677 fristående grundskolor, vilket utgör 14 % av det totala antalet grundskolor. Andelen skolpliktiga elever som går på en fristående skola är 10 %. När det gäller barn inom förskolan respektive elever inom gymnasiet går 18 % respektive 20 % på en fristående skola. Den största andelen fristående skolor finns i storstadsområdena. Ansökningarna till skolinspektionen om att starta nya skolor ökar. Tydligast ökning syns bland de skolor som drivs i aktiebolagsform och de företag som driver fler än en skola (Friskolornas riksförbund4).
3
http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/lararforbundet/pressrelease/view/skolans-likvaerdighet-viktigare-aen-huvudmannaskapet-217674
10
Vanligaste formen för huvudmannaskap för de fristående skolorna är aktiebolag 64 %, följt av ideell förening, stiftelse samt ekonomisk förening med vardera 11 %. 2 % av de fristående skolorna drivs som enskild firma. Handelsbolag och övriga former för huvudmannaskap står för vardera 1 % (Friskolornas riksförbund5).
Fristående skolor med allmän profil är den vanligaste formen. 43 % av friskolorna har allmän inriktning. 28 % av skolorna har en pedagogisk profil, där Montessori och Freinet är de vanligaste. En särskild ämnesprofil har 13 % av friskolorna. Konfessionell profil, kristen, muslimsk eller judisk utgör 10 % av friskolorna samt 6 % är Waldorfskolor (Friskolornas riksförbund6).
Grundprincipen för de fristående skolorna är att de skall vara öppna för alla. De fristående skolorna får inte ta ut elevavgifter utan finansieras genom kommunala bidrag från elevernas hemkommuner (Skolverket7). Den myndighet som bedömer och beviljar ansökningar om att få starta och driva fristående skolor är skolinspektionen. Myndigheten, som finns i Stockholm, ansvarar för tillståndsprövning för hela landet. Skolinspektionen är den instans som också bedriver den statliga tillsynen (Skolinspektionen8). De lagar och förordningar som reglerar de fristående skolorna är skollagens 9:e kapitel (skollagen 1985:1100) samt förordningen (1996:1206) om fristående skolor. Förutom dessa finns lagar som omfattar även de fristående skolorna gällande skolhälsovård, elevskydd och kvalitetsredovisning samt registerkontroll av personal. De fristående skolorna, med några få undantag, följer de nationella läroplanerna och kursplanerna (Skolverket9).
Läroplanen Lpo 94
I läroplanen Lpo 94 betonas den enskilde elevens lärande och utveckling. I den första Så kallade portalparagrafen slås bland annat fast ”Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom 5 http://www.friskola.se/Om_friskolor_Friskolorna_i_siffror_DXNI-25907_.aspx 6 http://www.friskola.se/Om_friskolor_Friskolorna_i_siffror_DXNI-25907_.aspx 7 http://www.skolverket.se/sb/d/2112 8 http://www.skolinspektionen.se/sv/Tillstandsprovning/ 9 http://www.skolverket.se/sb/d/2112/a/11925
11
att kunna ge sitt bästa i ansvarig frihet”. Stor vikt läggs på elevens ansvar och inflytande. Mycket omdiskuterad är skrivelsen: ”I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande (Lpo 94). I tidigare gällande läroplan Lgr 80 behandlades skolans värdebas i anknytning till demokrati (Englund 1998:21).
Friskolelärare – en alternativ karriärväg för allt fler lärare
Förändringarna under 1990-talet har medfört en stor förändring för lärarprofessionen. I dag arbetar, (läsåret 2008/09) 9 701 lärare i fristående grundskolor (Friskolornas riksförbund10). Tendensen går mot att kommunala och fristående skolor blir allt mer lika varandra. De kommunala skolorna har börjat likna friskolorna och erbjuder olika profiler, inriktningar och alternativ pedagogik som exempelvis montessoripedagogik. I dag är de fristående skolorna mer olika sinsemellan än i jämförelse med kommunala skolor. Karin Wahlström på Skolverket menar därför att huvudmannaskapet i första hand inte är det intressanta att titta på vid en jämförelse utan olika skolors kvalitet (Skolverket11). Att ha i beaktande vid en jämförelse är den kommunala skolans roll som offentlig myndighetsutövare. Lärarna inom de fristående skolorna har ett delvis annat ramverk att förhålla sig till och regleras främst utifrån skollagens 9:e kapitel (skollagen 1985:1100) samt förordningen (1996:1206) om fristående skolor.
Hållningen hos Lärarförbundet är att de ser positivt på att det finns skolor med olika pedagogiska inriktningar och olika profiler. Huvudmannaskapet är inte avgörande för om en skola är bra eller dålig. Avgörande är de förutsättningar som lärare och elever har för sitt arbete. Lärarförbundet arbetar för att samma villkor skall gälla för alla skolor oavsett huvudman (Lärarförbundet12).
I de rapporter, undersökningar och uppsatser som behandlar lärare vid fristående skolor framträder en bild av en lärare som i stort sett är nöjd med sin arbetssituation.
10 http://www.friskola.se/Startsida_DXNI-853_.aspx 11 http://www.skolverket.se/sb/d/2118/a/5261
12
Erika Svantesson skriver i DN 09090813 om en medarbetareundersökning gjord av SKI, vilket står för Svenskt kvalitetsindex. Undersökningen baseras på intervjuer med 500 lärare och visar att lärare vid fristående skolor är betydligt nöjdare med sitt arbetsliv än kollegor verksamma inom kommunen. Lärarkåren som helhet upplever stor arbetsglädje och motivation.
Birgitta Laurent har författat rapporten Friskolor bäst i klassen - en jämförande attitydmätning mellan friskolor och kommunala skolor på uppdrag av Svenskt Näringsliv. Resultaten av undersökningen har korrelerats mot SALSA-Värdet14 . Attityderna har mätts genom frågeformulär till ett stort antal föräldrar, elever och personal. Föräldrarna med barn i fristående skolor är de som är mest nöjda. Eleverna inom fristående skolor gav högre betyg till sina lärare och sin arbetsmiljö jämfört med eleverna inom kommunal skola. Skillnaderna var inte lika påtagliga i studien av skolpersonalen. Personalen på friskolorna ansåg sig i högre grad än sina kommunala kollegor kunna göra sin egen planering och bli mer kompetenta i sin yrkesroll, men hade ett högre arbetstempo och mindre utrymme att pröva nya idéer (Laurent. 2006:5). Mette Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund (LR), kommenterar i rapporten resultaten. Hon för fram hypotesen att valet i sig kan ha bidragit till resultaten. Resonemanget grundas på antagande om att det är svårare att kritisera något man själv valt, därigenom kritiserar man även sig själv. (Laurent 2006:6, 34f).
I sitt examensarbete I huvudet på en friskolelärare tar Susanne Gerge och Camilla Lenander den tidigare nämnda rapporten som sin utgångspunkt. De tränger in på djupet i frågan om varför de är nöjda genom att utföra intervjuer med friskolelärare. Deras resultat är att friskolelärarna har en stark yrkesidentitet, samtidigt som de önskar bli sedda som hela människor där tidigare erfarenheter och kompetenser, likväl som personliga intressen kan bejakas. Samtidigt lyfts det fram att det inte är huvudmannaskapet i sig som är det viktiga. Vad de intervjuade lärarna anser skapar
13
http://www.dn.se/nyheter/sverige/larare-friskolor-kommunala-1.947684
14 Variabler i SALSA- värdet är bl.a. föräldrarnas utbildningsnivå, andelen invandrar elever för att få en
uppfattning om den socioekonomiska profilen på elevunderlaget på en skola. Ett högt SALSA-värde visar hur mycket bättre en skola presterar än riksgenomsnittet för skolor med samma socioekonomiska profil.
13
nöjdhet i sin arbetssituation är att bli sedd, att vara delaktig i skolutveckling på arbetsplatsen samt delaktighet i skolans beslut (Gerge & Lenander 2008:3).
1.3 Syfte
1990-talets stora skolreformer har skapat en avreglerad skola, där möjligheten att välja skolform är en realitet för föräldrar, elever och lärare i de flesta av landets kommuner. Syftet med examensarbetet är att utifrån intervjuer med lärare som alla arbetar inom samma kommun försöka närma mig vad reformerna inneburit för dem i sitt yrkesliv. Att arbeta som lärare i årskurs 7-9 på olika skolor inom samma skolkommun ger samma övergripande ramverk och tydliggör de skillnader som går att finna på individnivå och på enskilda skolor. Det är deras egen berättelse om sitt yrkesliv som lärare jag vill lyfta fram. Vad är det som är meningsbärande för dem i sin tolkning av uppdraget och i sin yrkesidentitet i förhållande till den mångfald och variation som skolreformerna medfört.
1.4 Frågeställning
Vad har kommunaliseringen, friskolereformen och övergången från regel till målstyrning inneburit för den enskilde lärarens syn på sitt uppdrag?
14
2 Teoretisk ram
I uppsatsen teoretiskadel ges en bild av valfrihet som begrepp med kopplingar till en förändrad demokratisyn. Övergången från ett modernt till ett postmodernt samhälle ställs i relation till 1990-talets skolreformer och des betydelse för lärarnas syn på sitt uppdrag.
2.2 Demokrati och valfrihet
Förändringarna inom skolan de senaste två decennierna är kopplade till liknade förändringar inom övrig offentligt finansierad verksamhet. Det grundantagande som görs och de förväntningar samhället har på omorganisationen är att en ökad konkurrens skall leda till höjd kvalité och mer effektivt resursutnyttjande. För skolans del tar skolverket upp följande punkter över de förväntade effekterna av friskolereformen:
1. Större utbud av skolverksamheter förväntades ge en ökad valfrihet.
2. Att konkurrensutsätta skolväsendet förväntades höja kvalitén inom hela sektorn.
3. Reformen skulle resultera i ett mer kostnadseffektivt skolsystem (Skolverket 2005:5).
1990-talets stora förändringar föregicks av en statlig utredning den så kallade maktutredningen. Utredningen genomfördes under åren 1985-1990 och initierades av Ingvar Carlsson, som då var vice partiledare för Socialdemokraterna. Uppdraget för utredningen var att fördjupa kunskaperna om den svenska demokratins villkor. Medborgarnas rätt att påverka sina levnadsvillkor kartlades liksom de faktorer som kommer att vara viktiga i formandet av Sverige. Utredningen mynnade ut i en rapport Demokrati och makt i Sverige SOU 1990:44.
Utredningens ordförande Olof Petersson tar upp två olika strategier att utöva makt som han bygger på den amerikanska ekonomen Albert Hirschman. Strategierna benämner han ”sorti” och ”protest.” Den första strategin grundas på möjligheten att lämna eller byta en organisation eller vara om man inte tycker att den är bra nog. Den andra maktstrategin är att klaga och protestera. Att som medborgare kunna utnyttja denna
15
möjlighet förutsätter att det i praktiken finns en reell möjlighet att söka sig till ett annat alternativ. Maktutredningens medborgarundersökningar 1987 visar på att svenskarna ansåg det mist möjligt att utnyttja dessa strategier när det gällde skola och sjukvård (Petersson 1991:10).
I utredningen uttrycks en demokratisyn som följer; ”demokrati betyder därmed snarast att medborgarna har rätt att vara olika” (Petersson 1991:17). Bakom decentraliseringen finns tankar på självförvaltning. Decentraliseringen ses som en demokratisering. (Peterson 1991:42f). Hela det svenska samhället har ställts inför en nyorientering. ”Den period av Sveriges historia som präglats av stark offentlig expansion, centraliserade avtalsrörelser på grundval av en historisk kompromiss mellan arbete och kapital, social ingenjörs konst och centralplanerade standardlösningar är över” (Petersson 1991:86).
Den prognos om framtiden som ges i maktutredningen sammanfattas på följande sätt; ”Hierarkin som styrelseform blir allt svårare att använda. Medborgarnas ökande självständighet omöjliggör system som baseras på yttre lydnad. Lydnaden riktas istället mot den inre övertygelsen. Kollektiv organiseras som autonoma institutioner. (… ) Demokratin står och faller inte med staten som serviceproducent. Demokratins huvudfråga är att finna metoder att förena önskan om individuell valfrihet med önskan om trygghet på grundval av gemensamma ordningar. Ytterst är det en fråga om hur man kan kombinera fria personliga val med solidarisk gemenskap” (Petersson 1991:88f).
Valfriheten som ett maktmedel för individen blir en kärnfråga. Det samhälle som beskrivs i utredningen har många kritiker. Betoningen på individen, decentraliseringen och förändringarna i demokratisyn från maktutredningen gav avtryck i arbetet med läroplanen Lpo 94. Tomas Englund ställer sig kritisk till förändringarna. Englund ser det som ett hot mot den historiskt framväxta tanken på den gemensamma skolan. Det är ett angrepp på den jämlika, medborgligt kritiskt fostrande delaktigheten i demokratin. Genom ökad profilering och privata alternativ sker en upplösning av den gemensamma skolan. Enligt Englund förändras synen på skolans uppgift från att vara ett medel för kollektiv sammanhållning och demokratiförberedelse till att vara ett
16
medel för privat behovstillfredsställelse, karriärväg och ideologiförmedling. Förskjutningen i synen på skolans funktion benämner Englund som att vi gått från public good, det allmänna goda till private good, föräldrar och elevers prioriteringar och framtidsbedömningar. De främsta orsakerna till en upplösning av en skola för alla är profilering, skolpeng och privata skolor (Englund 1998:16). Englund förhåller sig till maktutredningens individcentrerade demokratisyn till skillnad från den kollektiva demokratisyn som han ansåg genomsyra Lgr 80. Skolan skärmar sig från det gemensamma samhällsprojektet och blir ett medel för dem som bäst kan utnyttja det för sina syften (Englund 1998:22).
Föräldrarnas stärkta ställning inom skolan genom rätten att välja skola för sina barn ser Englund som det största hotet. Skolan blir en förlängning av hemmets värderingar. Barnen förvägras möjligheten att konfronteras med olika uppfattningar och genom att de i skolan lyfts ur sin privata svär. Detta ser Englund som ett svek mot barnen som kommer att leda till ett segregerat samhälle i stagnation (Englund 1998:32).
I mediedebatten kring fristående skolor ges diskursen kring konfessionella skolor ett mycket stort utrymme i förhållande till att de endast utgör 10 % av det totala antalet fristående skolor i Sverige15. Därför behövs diskussionen sättas in i ett större sammanhang för att göras mer förstålig. I skolverkets rapport Privat och offentligt. Fristående skolor i andra länder från 2008 visar på det starka inflytande religiösa samfund har över utbildningssystemen. I länderna i Sydeuropa exempelvis är den katolska kyrkan en stor aktör inom skolsystemet. Föräldrarätten att välja en utbildning för sina barn i enlighet med sin religiösa övertygelse är stark. Kravet på konfessionella skolor hittar sin legitimitet i artikel 26 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna ”3. Rätten att välja utbildning för barnen tillkommer i första hand deras föräldrar16”.Artikeln används som ett slagträ i friskoledebatten. Den tolkning som då gjorts är att det till och med är en mänsklig rättighet att välja skolform för sina barn. Förändringarna inom det svenska skolsystemet har starka kopplingar till internationella idéströmningar kring föräldrafrihet, valfrihet och decentralisering.
15
http://www.friskola.se/Om_friskolor_Friskolorna_i_siffror_DXNI-25907_.aspx
17
Graden och styrkan i idéerna ser olika ut beroende på ländernas nationella och historiska kontext (Skolverket 2008).
Ett tydligt ställningstagande mot förändringarna i skolan under de senaste två decennierna tar Magnus Dahlstedt vid institutet för samhälls- och välfärdsstudier vid Linköpings universitet. I artikeln I val (o)frihetens spår- segregation, differentiering och två decennier av skolreformer ställer han sig kritisk till att skolan idag fungerar som en individuell språngbräda istället för att vara ett fördelningspolitiskt verktyg (Dahlstedt 2007:20). Dahlstedt står nära Englund i sin syn på förändringarna inom skolan.
De samhällsförändringar som kommit av idéströmningar kring valfrihet, decentralisering och demokratisyn lyfter Andy Hargreaves en nivå och ser dem i ljuset av övergången från det moderna till det postmoderna samhället. Det postmoderna samhället ställer nya och delvis andra krav på läraren. Vad det här konkret har inneburit för läraryrket och de konflikter som kan uppstå mellan postmoderna tankegångar och moderna organisationsstrukturer utvecklar Hargreaves (1998) i Läraren i det postmoderna samhället.
2.3 Det postmoderna samhället
De två huvudlinjerna i synen på skolans funktion kan ses i ljuset av en i vår tid större ideologisk brytningspunkt där samhällskrafterna modernitet och postmodernitet ställs emot varandra. Enligt Hargreaves kännetecknas moderniteten av att individen upplever en kollektiv identitet, tilltron är stor till storskaliga välfärdslösningar och hierarkiskt uppbyggda organisationer. För individen kan de stora rationella och opersonliga organisationerna leda till en känsla av främlingskap och meningslöshet. Det postmoderna samhället organiseras enligt helt andra principer än det moderna. För individen är större valfrihet utmärkande. Decentraliserat beslutsfattande, platta organisationer, ökad rörlighet och flexibilitet. De fasta befattningsbeskrivningarna har spelat ut sin roll. Osäkerheten blir större i en mer komplex och föränderlig värld. Det postmoderna samhället uppträder någon gång under 1960-talet. Förändringarna är dock så påtagliga att vi fortfarande lever i en brytningstid. Inte minst när det gäller skolan som institution, där modernistiska skolsystem med storskaliga lösningar
18
ständigt kommer i konflikt med postmoderna krav på rörlighet och flexibilitet (Hargreaves 2005:23ff).
2.4 Lärarens konstruktion av professionalitet
Synen på skolans funktion i samhället som public good respektive private good är två idéströmmingar som har dominerat debatten om skolan under decennier. Förändringarna i och med Lpo 94, den ökade decentraliseringen samt friskolereformen har påverkat förutsättningarna för lärarprofessionen. Tyngdpunkten har förskjutits i riktning mot den enskilde eleven. Eleven förväntas ta mer ansvar för sitt lärande och ha reellt inflytande över utbildningens utformning. I skolans uppdrag skall eleverna förberedas på att kunna verka i ett postmodernt samhälle ”Eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ” (Lpo 94). Detta ökade ansvar och synliggörande av eleven som person gör sig gällande även för läraren och det som idag utmärker lärarens arbetssituation. Hierarkiskt uppbyggda arbetsorganisationer har i många fall byts ut mot nätverk och projektlösningar. Ansvaret för arbetstagaren har ökat i och med decentralisering och platta organisationer. Rörligheten är större och gränserna mer otydliga (Ekholm i Hargreaves 1998:10).
Läraren som person knyts samman med profession. I ett yrke som kräver nära interaktion med andra är det omöjligt att helt skilja på personen och yrkesrollen. I stället kan det personliga i form av engagemang, drivkrafter och utveckling användas för att berika arbetet. ”I lusten finns den kreativitet och spontanitet som förbinder läraren emotionellt och sinnligt med sina elever, sina kollegor och sitt arbete. Den lustfyllda önskan är själva kärnan i all god undervisning. Hos framstående och speciellt kreativa lärare är lusten kopplad till självförverkligande, intensiva insatser, genombrottsupplevelser, närhet till medmänniskor, ja en kärlek till dem” (Hargreaves 2005:29).
19
Goodson problematiserar kopplingen mellan skolutveckling i form av strukturella förändringar och skolreformer och lärarnas egen övertygelse och syn på sitt uppdrag, något han menar istället bör användas som en utgångspunkt inom skolutvecklingen. ”Istället har man genomfört förändringar som avsiktligt motsäger lärarens personliga övertygelse och syn på sitt uppdrag. Lärare med personligt engagemang och bejakande av förändringar har alltför ofta betraktats som stötestenar för reformerna snarare än som skolutvecklingens starka grundstenar” (Goodson 2005:109).
Den danske skolforskaren Per Fibæk Laursen använder sig av begreppet autentisk professionell. Mycket går att känna igen från Goodsons syn på professionell kunskap samt Hargreves bild av lärarrollen i det postmoderna samhället. Utifrån intervjuer och observationer har Fibæk Laursen identifierat sju utmärkande drag hos den autentiske läraren (Fibæk Laursen 2004:24ff).
1. Det personliga syftet. Med det menar Fibæk Laursen att den autentiske lärarens arbete måste upplevas som meningsfullt och genomsyras av att läraren vill något med sitt uppdrag annars riskerar denne att reduceras till en anonym funktionär.
2. Förkroppsligandet av budskapet. Den autentiske och engagerade läraren använder sig av den personliga inlevelsen i klassrumsarbetet.
3. Respekt för eleverna. Fibæk Laursen lyfter fram att den autentiska läraren respekterar eleverna som fria och självständiga individer.
4. Ramarna för arbetet. En autentisk lärare kan inte utvecklas om ramarna inte tillåter möjligheten att förändra dem.
5. Samarbete med kollegorna. För den autentiske läraren är kollegorna och samarbetet med dem en stor resurs.
6. Att kunna det man vill. Med det menar Fibæk Laursen att det inte får vara ett allt för stort glapp mellan den autentiska lärarens förmåga och det som han/hon önskar att uppnå i sitt arbete.
7. Att ansvara för sin egen utveckling. Enligt Fibæk Laursen är det den enskilde läraren som har det största ansvaret för sin egen professionella utveckling.
20
Överrensstämmelsen mellan den personliga övertygelsen och den faktiska arbetssituationen är viktig för den autentiske läraren. Fibæk Laursen uttrycker det som att ”Om du utan att vara tvingad till det godtar arbetsvillkor som stämmer dåligt med dina egna syften, kan man bara tolka det på ett sätt – nämligen som ett uttryck för att du i själva verket inte tar dina syften på allvar”(Fibæk Laursen 2004:75). Den starka kopplingen mellan person och yrkesroll finns även hos Goodson ”varje lärare måste konstruera en personlig professionalitet som stämmer med hans eller hennes livshistoria, utbildning och kontext, och framför allt personlighet” (Goodson 2005:107).
För den enskilde läraren är sökandet efter en balans i yrkesrollen mellan de inre kraven i form av övertygelser, drivkrafter och engagemang och den faktiska arbetssituationen en utmaning. Trygve Bergem skisserar det reella handlingsutrymmet den enskilde läraren har mellan de yttre och inre kraven som ställs på läraren. Eftersom det sällan är möjligt att leva upp till alla förväntningar måste läraren ständigt balansera alla olika intressen. Etisk reflektion blir ett viktigt redskap för den självständiga yrkesutövaren i bedömningen av sin egen värdegrund gentemot såväl samhällets som skolkulturens krav och förväntningar (Bergem 2000:85).
21
3 Metod
Frågeställningen styr valet av att utgå från en kvantitativ eller en kvalitativ metod. Kvantitativa frågor undersöker det som oftast går att redovisa i siffror, hur ofta, hur många, hur vanligt etc. Kvalitativa frågor försöker förstå och hitta mönster (Trost 2005:14). Utifrån uppsatsens syfte och frågeställning att närma sig den enskilde lärarens tankar och uppfattningar kring sitt yrke omöjliggörs ett kvantitativt metodval. Kvantitativa undersökningar kan dock fungera utmärkt som ett komplement och övergripande referensram vid tolkningen. Kombinationen av kvalitativa och kvantitativa metoder kan ge en djupare belysning av de frågor som undersöks. När en eller flera kvalitativa och kvantitativa metoder kombineras i en och samma undersökning och då inte endast som stöd vid tolkningen kallas triangulering (Trost 2005:16f). Att ha i åtanke är att indelningen är ett grovt klassificeringsverktyg i teorin, i praktiken flyter dessa ofta delvis samman och kan härledas till egenskaper hos det fenomen som undersöks (Björkdahl Ordell 2007:193). I kvalitativa undersökningar är sammanhang och innebörder centrala i de data som samlas in. Därför är det viktigt att i såväl insamlandet som bearbetningen av empirin använda sig av en metod som synliggör mening och betydelser. Till skillnad från kvantitativa undersökningar som till sin natur är av mer hypotesprövande art är de kvalitativa mer teorigenererande (Merriam 1994:19).
3.2 Den kvalitativa forskningsintervjun
Kvalitativa intervjuer benämns även som informella intervjuer, djupintervjuer eller fokusintervjuer. I uppsatsen används termen kvalitativ intervju. Beroende av syftet med intervjun kan den ha olika grad av standardisering och strukturering. I en standardiserad intervju som är vanlig vid kvantitativa studier är det viktigt att samma frågor ställs, att ordningen är densamma liksom intervjuarens tonfall och dylikt för att öka jämförbarheten. En låg grad av standardisering utmärker den kvalitativa intervjun. Intervjuaren är lyhörd och anpassar sig efter situationen. Det kan vara genom att ställa följdfrågor, ta frågorna i en ordning så att de naturligt faller in i samtalet och genom att intervjuaren anpassar sig efter respondentens språkbruk. Intervjuer med låg standardisering uppvisar sinsemellan en större variation än intervjuer med hög grad av standardisering. Med strukturering menas två olika företeelser. Dels kan det vara att
22
den strukturerade intervjun till skillnad från den ostrukturerade har givna svarsalternativ. Vanligare är betydelsen att en intervju med hög grad av strukturering har ett tydligt tema eller fokus. Syftet med den kvalitativa intervjun är att förstå hur informanten tänker och känner, vilka erfarenheter han/hon har av det som intervjun behandlar och hur deras föreställningsvärld ser ut (Trost 2005:19ff).
3.3 Livsberättelsemetoden
Den engelske skol- och undervisningsforskaren Ivor F Goodson anser det vara nödvändigt att stärka lärarnas röster för att kunna tränga djupare in i lärarlivets villkor. Arbetssättet benämner den livsberättelsemetoden. Teoretiskt hänger metoden ihop med life Histories- forskningen med rötter i Chicagoskolans sociologi. Lärarnas berättelser om sitt yrkesliv rymmer inte bara individens tankar och känslor utan innehåller även kollektiva inslag. Det kan vara tankar i tiden och perspektiv i tiden, samhällskontexten lokalt och nationellt. Forskarens bidrag till lärarens personliga life Story är att kontextualiera den till life Histories vilket ger ett viktigt bidrag till skolforskningen. Genom det personliga som strävanden, ambitioner, drivkrafter och bedömningsgrunder berikas bilden av lärarlivets villkor och förändringar inom yrket. Goodson menar att metoden kan vidga perspektiven och ge ett viktigt komplement inom skolforskningen. Livsberättelsen kan ses som en reaktion på main-stream forskning inom den positivistiska och behavoristiska forskningstraditionen där sökandet efter det universella, det generaliserbara inneburit att individerna, variationsrikedomen och nyanser inte synliggjorts inom skolforskningen. Livsberättelsen som metod kan kopplas samman med den fenomenologiska forskningstraditionen (Goodson 1996:7ff).
3.4 Genomförande
”Livsberättelsen är en persons rekonstruktion av sina erfarenheter, i det här fallet lärarens. Den som berättar ger forskaren data, ofta genom löst strukturerade intervjuer. Forskaren försöker vaska fram lärarens uppfattningar och berättelser men är i allmänhet hellre passiv lyssnare än aktiv intervjuare” (Goodson 2005:70f).
Livsberättelsen som metod kräver ett långsiktigt samarbete mellan forskaren och den som bidrar med sina life Stories, vilket ligger långt utanför ramarna för ett examensarbete. I metodvalet och genomförandet finns dock en inspiration från
23
livsberättelsemetoden. Empirin har samlats in genom kvalitativa intervjuer. Fokus för uppsatsen ligger på skolreformer som genomförts för snart 20 år sedan. Intervjupersonerna tvingas tänka tillbaka och fundera kring vad de innebar vid genomförandet om de var verksamma vid den tidpunkten och på vilket sätt de påverkat deras yrkesliv. Relativt stor vikt har lagts på bakgrundsfrågor för att bygga upp intervjun till en yrkesberättelse om än i mycket blygsam skala.
De urvalskriterier som används är baserade på likvärdiga förutsättningar och frivillighet. Likvärdiga förutsättningar definieras här som att de lärare som deltar i undersökningen alla är verksamma inom samma kommun. Det är de skolpolitiska förutsättningarna som på så sätt antas vara likvärdiga. I kommunen finns en mångfald av skolformer representerade. En förfrågan (se bilaga 1) om att delta i intervjun har skickats ut till samtliga skolor i kommunen som har undervisning för årskurserna 7-9. Tanken var att skicka ut en förfrågan om någon vill delta i intervjuerna till ett relativt stort antal skolor och låta de intresserade höra av sig till mig. På så sätt kommer frivilligheten i centrum och förhoppningsvis ökar engagemanget för intervjun. Detta bör inte inverka negativt på studien, då det är de personliga åsikterna och erfarenheterna som är i fokus. Brevet skickades via e-post till skolornas rektor. Skolorna varierar mycket i storlek men till antalet var det 20 skolor varav 7 fristående. Fem lärare hörde av sig och ville gärna delta i intervjuerna. Det var två män och tre kvinnor varav två var verksamma inom den kommunala skolan och tre inom olika fristående skolor.
Intervjuerna skedde i samtliga fall på den intervjuade lärarens arbetsplats. Intervjuerna inleddes med en kort redogörelsen av studiens syfte och upplägg. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en grundmall (se bilaga 2). Under intervjun gjordes ett försök att framförallt lyssna på den enskilda lärarens berättelse. Ibland behövdes det läggas in följdfrågor och upprätta en dialog för att berättandet skulle vidmakthållas och intressanta tankegångar vidareutvecklas. Vid konstruerandet av intervjumallen var intensionen att försöka synliggöra just denna läraren, vad är viktigt i hans/hennes lärargärning, vilka är drivkrafterna, vad ger mening och sammanhang? Hur länge läraren varit yrkesverksam och varför de överhuvudtaget sökt sig till yrket bygger upp och skapar mening. Den variationsrikedom som kommer ur de personliga åsikterna,
24
handlingarna och erfarenheterna fördjupar förståelsen. I diskussionen analyseras ett utsnitt ur dessa berättelser som rör lärarnas förändrade villkor efter 1990-talets skolreformer. Intervjuerna kommer på så sätt att ligga nära levnadsberättelsen, men fortfarande behålla sin struktur som kvalitativ intervju.
I bearbetningen av intervjumaterialet görs försök till en fenomenografisk ansats i diskussionen. Fenomenografi kan beskrivas som en kvalitativ forskningsansats vars syfte är att undersöka hur människor uppfattar olika aspekter av sin omvärld. De är alltså den enskilda människans uppfattning om hur det är som är intressant inte att hitta svar som kan bekräftas i termer av sant eller falskt. En fenomenografisk studie grundar sig på människors tankar och erfarenheter om sin omvärld samt den enskilda människans konstruktion av sin världsbild och sin förståelse av den. Metodologin inom fenomenografin baseras på en vilja till att få insikt i hur ett avgränsat fenomen uppfattas av människor. Källmaterial samlas in och en vanlig metod för detta är att använda sig av intervjuer. Resultatet av en studie med fenomenografisk ansats bearbetas genom att en kategorisering av de olika uppfattningar som framkommit i olika teman. Det som utifrån den fenomenografiska ansatsen är möjligt att få fram är variation i hur människor erfar, upplever och uppfattar sin omvärld vilket sedan kan systematiseras och analyseras (Kihlström 2007:157ff).
3.5 Validitet, reliabilitet och replikerbarhet
De vetenskapliga kriterierna för kvantitativ forskning med validitet, reliabilitet och replikerbarhet går inte att appliceras exakt på samma sätt gällande kvalitativ forskning. Ett viktigt mått på validitet i en kvalitativ studie är graden av kommunicerbarhet. Läsaren skall kunna förstå de kategorier som används vid systematiseringen och kunna följa stegen genom analysarbetet (Kihlström 2007:164). Reliabilitet kan uttryckas inom kvalitativ forskning som en överrensstämmelse inom fältet angående begrepp och definitioner. Ett sätt att närma sig replikerbarheten är att det som går att upprepa är forskningsförutsättningarna och inte själva undersökningen (Karlsson 2007:249ff). Generaliseringar utifrån små populationer är riskfyllda, det kan dock vara möjligt att identifiera kvalitativt olika uppfattningar som kan representera den variation i uppfattningar som finns i en större grupp (Kihlström 2007:165).
25
Vid arbetet med intervjuer finns ett led mellan det egentliga källmaterialet det vill säga intervjun och dokumentationen av den. Reliabilitet och validitet i ett källmaterial i form av transkriberade intervjuer påverkas av överförandet från en muntlig till en skriftlig kontext. Den transkriberade intervjun är en skriftlig konstruktion av en muntlig kommunikationsform. Mycket information går förlorad vid överförningen, interaktionen mellan intervjuaren och informanten, den sociala samvaron, icke verbal kommunikation i form av kroppsspråk etc. Det som återstår är en blek representation av själva intervjun (Dovemark 2007:148).
3.6 Etik
Etiska överväganden är alltid viktiga, särskilt vid denna typ av studier där det är individen, den enskilde läraren som står i centrum. Sharan B Merriam tar upp några viktiga synpunkter när det gäller forskningsintervjuer och fallstudier. De två mest kritiska stadierna är vi insamlandet av materialet och sedan vid publiceringen, presentationen av resultaten. Den som genomför undersökningen bör anamma följande etiska råd:
Bli inte allt för engagerad i dina frågeställningar
Var noggrann med konfidentialitet
Garantera anonymitet
Var observant på att utomstående kan försöka få kontroll över undersökningens resultat
Se till att det klart går att skilja källmaterialet från tolkningarna av den (Merriam 1994:189f).
Goodson tar upp vikten av en säker lagring av materialet. Vem har kontrollen, nu och i framtiden? En livsberättelse kan innehålla mycket information av personlig karaktär som skulle kunna användas på ett oetiskt sätt eller hamna i fel händer (Goodson 1996:16).
27
4 Resultat
Ögonblicksbilder ur lärarnas arbetslivsberättelser från intervjuerna kommer att redovisas i resultatet. Källmaterialet kategoriseras genom direkta citat i fyra olika teman. De teman som visade sig i data materialet är:
1. Motivation, mening och sammanhang 2. Skolan och samhället
3. Läraren i organisationen 4. Att äga sin arbetssituation
De olika lärarna har fått en siffra samt ett K om de arbetar i en kommunal skola samt ett F om de arbetar på en fristående skola. Detta för att det skall bli lättare att få ett sammanhang och se den inbördes relationen mellan en och samma lärares berättelse.
4.2 Motivation, mening och sammanhang.
Det som är drivkraften, energikicken och glädjen i arbetet för flera av lärarna är att arbeta med barn och ungdomar. Friheten i arbetet, självständigheten, arbetets sociala karaktär betonas samt vikten att upprätta en bra kontakt och relation till eleverna.
”Det var nog. För det första var det att det verkade vara ett fritt yrke. Där jag liksom själv kunde välja vad jag ville göra. Och plus då att jag skulle arbeta med ungdomar och barn, men gärna lite äldre (…) Jag tycker att det är ett väldigt viktigt yrke, där man kan ge väldigt mycket av sig själv också” (F2).
”Och så har vi ju, alla skall dra sitt strå till den stacken som jobbar i skolans verksamhet tycker jag. Det är ju vi som är skolan tillsammans med eleverna och det är vi som måste driva skolan framåt” (K1).
”Engagemanget blir helt annorlunda hos mig som lärare. (…) De känner engagemanget hos lärarna här. Inte för att andra inte är engagerade. Det var jag när jag arbetade inom den kommunala skolan också, men det går ändå inte att jämföra” (F1).
Ett tydligt uppdrag är i sig meningsskapande. Det ger legitimitet i yrkesutövningen och skapar ett ramverk i lärarens arbetssituation. Detta kan vara uttryck som en tydlig
28
tolkning i vad som ingår i lärarens uppdrag eller uttryckt som en för arbetsplatsen gemensam vision.
”Ja alltså jag har ett jobb, så jag är ju specialpedagog här, det är mitt uppdrag. När det gäller skolans drift är det en massa andra saker. Det är ju administration och det känner ju inte jag mig så delaktig i. Utan mitt uppdrag här är som lärare och specialpedagog och det vet jag vilka arbetsuppgifter som det innebär” (K2).
”Jag hamnade här av en händelse men jag stannade kvar p.g.a. den (visionen, min anmärkning). Det blir bättre och bättre och att jag blir en bättre lärare för varje år”(F3). ”Ja, vi har pratat vision för ungefär ett och ett halvt år sedan. Då presenterade våra rektorer något som vi längtat efter länge kan man väl säga. Något att sikta mot, något att leva med”(K1).
Mening och sammanhang för den enskilde kan även skapas och förstärkas genom en förankring i personens världsbild och livsåskådning. Denna samstämmighet skapar engagemang och motivation.
”Sen är det ju många av oss som har det (antroposofisk livsåskådning, min anmärkning), det är det vanliga. Man måste ju inte vara antroposof för att arbeta här men, man måste förstå hur Steiner har tänkt. (…) Det är klart de flesta är nog antroposofer (…) man jobbar för att man tycker det är viktigt då för att barnen skall få gå här och få den här pedagogiken” (F1).
Något som för flera av lärarna skapade mening och tillfredställelse var att arbeta i enlighet med sin personlig pedagogiska grundsyn.
”Och sen tycker jag även att det är ämnesövergripande. Det är också bra. Vi (lärarna, min anmärkning) är så nära varandra, så att idag arbetar vi med EU och så kan det komma in överallt. På så vis tycker jag att läroplanen kan följas upp bra här. Det är få antal barn här” (F2).
Sammanfattning tema 1, motivation, mening och sammanhang
Vad som ger de intervjuade lärarna motivation i sitt yrkesval och yrkesliv är genomgående en önskan att arbeta med människor, med barn och ungdomar där fokus ligger på goda relationer och bra kontakt med eleverna. De sociala dimensionerna
29
överväger även om friheten i yrket och ämnesintresset även lyfts fram. Känslan av tydlighet angående arbetsuppgifter, ledarskap och vision ger en känsla av delaktighet och mening. Möjligheten att arbeta i enlighet med sin pedagogiska grundsyn ger arbetet mening. Drivkrafterna kan även ideologiska i vad som skapar engagemang hos den enskilde läraren.
4.3 Skolan och samhället
Skolans funktion uttrycks tydligt av flertalet att vara att se till den enskilde elevens behov, utveckling och lärande. Det är eleven som sätts i centrum och den enskildas behov för att klara sig i livet. Vad detta består i grundas på överväganden hos den enskilda läraren, kollegiet och traditionen på den skola där de är verksamma utifrån läroplanen och andra styrdokument.
”Skolans funktion är ju att bidra med bra lärsituationer för eleverna. Skolan skall förmedla inte bara kunskap, faktakunskap utan bra lärsituationer där eleverna utvecklas och blir nyfikna på att lära sig vidare om saker. Och sen ska vi givetvis vara goda föredömen i alla de situationer som vi är med eleverna under en skoldag” (K1).
”Jag tror mycket på att det är klart att man har samma vision och att alla lärarna är involverade. Att det är klart vad vi vill att eleven skall ha med sig ut i samhället. Vad är det dom skall kunna när de kommer ut från skolan i åk 9. Vad vill vi att dom har med sig. Och det kan ju vara en massa olika saker och det blir klart olika för varje individ. Men också något kollektivt man vill att de har med sig” (F2).
Tanken på den gemensamma grundskolan som klassutjämnande tas upp av två av lärarna. Samhällets behov av medborgare som kan delta i samhällsutvecklingen representerar ett perspektiv där skolans funktion flyttas från ett individperspektiv till ett samhällsperspektiv. Målstyrningen tas av flera av lärarna upp som en för skolan mycket positiv reform. Kommunaliseringen av skolan är däremot mer svårgreppbar.
”Dels har jag politiskt en väldigt klar inriktning, att jag alltid skall jobba för svaga i första hand, en klassutjämning. Jag har väl en sådan grundsyn som känns rätt viktig i min lärargärning” (K2).
30
”Utjämna, nä vi är olika och det kan vi få vara. (talar om skolans funktion som klassutjämnande, min anmärkning). Absolut. Och ett av våra ofantligt många uppdrag är att se till var individs behov. Det får vi försöka leva upp till så gott vi kan” (K1).
”Barn och ungdomar att de får arbete, kan ha inflytande i samhället och bli bra samhällsmedborgare” (F3).
”Från början tyckte jag att kommunaliseringen var bra att man fick mer att bestämma över. Men jag tycker inte att den har nått sitt mål så bra, utan jag skulle vilja gå tillbaka lite och få det mer centralstyrt. När det gäller målformuleringar, betygskriterier och sånt. Men det här att det är målstyrt, det tycker jag ju om. Det är mycket bättre än det tidigare systemet” (F2).
Den största samstämmigheten mellan lärarna är att samtliga vill se ett ökat fokus på den kunskapsmässiga utvecklingen hos eleverna. De framhåller att givetvis är den sociala utvecklingen viktig men att den har kommit att bli för dominerande. Att föräldrarna i ökande grad tar ansvar för sina barns uppfostran är ett annat tydligt önskemål.
”Jag tycker väl att skolans funktion borde vara att lära eleverna då den kunskapsmässiga biten. Jag tycker väl att det som har blivit på senare år att det gått över allt mer till att lära barnen socialisation och ja empati har tagit över. Jag tycker inte att vi lärare kan vara både lärare och socialarbetare och polis och förälder och psykolog, det har gått för långt. Jag tycker att föräldrarna skulle återta sin roll som uppfostrare i mycket högre grad. Vi kan inte göra det jobbet också. Jag tycker att skolans funktion i samhället skulle vara att vara skola” (K2).
”Jag tycker att skolan måste ta ett stort socialt ansvar. Föräldrarna kanske jobbar mycket är ute och reser mycket eller har dålig kontakt med sina barn. Men det är liksom en större fråga, svårare. Den är ju och det kan jag inte göra något åt men att vi har det bra här” (det kan jag påverka, min anmärkning) (F3).
Sammanfattning tema 2, skolan och samhället
Ett genomgående drag är en önskan om ett tydligare fokus på elevernas kunskapsmässiga utveckling även om alla ser den sociala utvecklingen som mycket viktig. Större föräldraansvar angående barnens uppfostran efterlyses tillsammans med realistiska förväntningar på vad läraren kan åstadkomma. En tydlighet i vad eleverna
31
skall ha med sig ut från skolan är viktigt. Lärarna lägger även stort fokus på lärprocessen och lyfter fram vikten av att skapa bra lärtillfällen. Eleverna skall ha möjlighet att utvecklas och växa i skolan så att de kan klara sig väl ute i samhället. En av lärarna tar upp skolans funktion i termer av att vara klassutjämnande.
4.4 Läraren i organisationen
Utmärkande är att lärarna arbetar i platta organisationer. En av lärarna uttrycker en önskan om en organisation, där det gjordes plats för mellanchefer. Medan en annan arbetade i en organisation som tillämpade detta system men är starkt kritisk till det.
”Vi har ju rektor och biträdande rektor sedan är det rakt ner på lärarnivå. Inga mellanchefer och så där, inga erkända i alla fall. Det är många som är arbetslagsledare som gör ett hästjobb. Men de är inte erkända på mellanchefsnivå så att säga. Varken ledarmässigt och framförallt inte lönemässigt. Det är inget kriterium som finns, där skulle jag kunna tänka mig en förändring”(…) Vi skulle kunna vara några stycken på en sådan här stor arbetsplats som har lite ett uppdrag och lite mer att säga till om i sådana här frågor. Det kan man tycka. Rent organisatoriskt, hur vissa saker är upplagda och även hur skolan drivs”(K1).
”Ja, det är inte så lätt därför att vi har haft det genom åren bland annat kopplat till lönekriterier då. Man skall vara med och delta i skolutveckling. Då har diskussionen varit uppe är skolutveckling viktig eller att vara en duktig lärare och ta hand om sina elever på ett bra sätt (… )Man kan ju mycket väl ge avkall på kvalitén i undervisningen för att sitta med i så många grupper som möjligt. Eller så kan man satsa mycket av sin energi på att ha en bra undervisning” (K2).
Alla lärarna är involverade i skolutveckling och i skolans drift. I vilken grad och hur det är organiserat ser däremot mycket olika ut. Att synas i organisationen och ha en känsla av tillhörighet ses som viktigt. Alla sätter också upp gränser för var deras ansvar slutar och skolledningens tar vid.
”Det påverkar mig ju ganska mycket kan man säga. Vi drivs av en stiftelse och vi har ingen rektor, utan vi arbetar i ett kollegium där alla jobbar. (…) beslut fattas ju i kollegiet och det påverkar ju mig ganska mycket i min arbetssituation. Om man är på en kommunal skola behöver man inte tänka så mycket på sådana här praktiska saker. Det måste vi göra
32
mycket mer och runt i kring. Ta ansvar för ekonomin, ja ta ansvar för hela skolans drift som enskild lärare också ”(F1).
”När det gäller ekonomin, är det ju rektors ansvar också. Det vill jag inte, det vill jag helst inte vara inblandad i. Sen måste man ju veta, man vill veta förutsättningarna. (….) Och här på skolan finns det en styrelse också som håller i det. Det skall finnas någon som har det övergripande ansvaret” (F2).
”Alla är delaktiga och måste vara delaktiga i verksamhetsplanen. Den tar vi upp minst en gång per termin för att hålla den levande. Och den baseras också på enkäter som går ut varje år till föräldrar och till oss medarbetare. Och utifrån det förändras verksamheten. Och vi har även givetvis själva synpunkter och får arbeta fram strategier för olika områden och vem som skall göra vad ”(F3).
Sammanfattning tema 3, läraren i organisationen
Villkoren för de intervjuade lärarna ser mycket olika ut. Det här temat uppvisar de största skillnaderna. Där kan vi se diametrala åsikter. En av lärarna eftersöker en mellanchefsnivå inom skolutveckling på sin arbetsplats. En annan arbetar i en organisation där man sedan länge tillämpat det, ett system som han anser är felaktigt för det kan ta tid och fokus från undervisningen. De flesta är på ett eller annat sätt involverade i organisationens drift men i mycket varierande grad.
4.5 Att äga sin arbetssituation
Mångfald och valfrihet inom skolans område är något som samtliga intervjuade lärare förhåller sig till. De flesta har i olika grad utnyttjat möjligheten att göra ett aktivt val för att på något sätt förändra eller tydliggöra vad som de anser viktigt i sin arbetssituation. Att läraren som person passar in i organisationen och vad den står för återkommer hos flera av lärarna, särskilt viktigt är det för lärarna som är verksamma inom fristående skolor.
”Det skulle jag inte kunna påstå, jag har inte gjort ett aktivt val till en kommunalskola på det sättet (…) det viktiga är en arbetsplats som jag trivs med och som jag anser fyller sitt uppdrag på ett bra sätt” (K1).
”Att vara Waldorflärare är mer ett kall än ett yrke, ibland känns det så. Det har väl blivit lite bättre, men du kan ju tänka dig på den tiden (före friskolereformen, min anmärkning)
33
då det fanns lärare som arbetade här gratis. (…) Det finns inte hur många timmar man gör här, utan här bara jobbar man när det behövs”(F1).
Jag känner att jag kan stå för det till 100%. Det är inte ett jobb där man säger de här grejorna är bra men jag tycker egentligen inte om det och det och det. Men är det något man inte gillar så får man väl säga det då, eller så får man acceptera. Det finns andra jobb (…) Hade det varit ett föräldrakooperativ eller kommunal skulle jag vilja att de föräldrarna ville ha de sakerna som jag kunde ge. Mitt synsätt skulle genomsyra deras synsätt” (F3).
Flertalet av lärarna använder sig av valfriheten för att markera en politisk, ideologisk, pedagogisk eller organisatoriskt ställningstagande gällande sin arbetssituation.
”Ja ibland är det, ehh jag tror på staten som huvudman. Och det gör jag av rent politisk synvinkel. Jag, tror att skall man ha en inriktning där alla barn har samma möjligheter, då skall det finnas en statlig styrning av skolan och inte läggas ut kommunalt, privat o.s.v.”(K2).
”Alltså det är Waldorfpedagogiken, kan man säga. Den fungerar bra. Det känns tillfredställande för mig att arbeta på det sättet. Jag har ju jobbat i kommunal verksamhet också och det fungerar också att arbeta på det sättet som man gör där men det här känns på ett helt annat sätt, kan man säga”(F1).
”Jag lyssnar mer på eleverna nu än vad jag gjorde tidigare. Och deras eget, så att säga mer ansvar från eleverna. (…) De har egna klassråd och dom går väldigt mycket efter vad de har för förslag att jobba med också. Det känns bra och de tar också mer ansvar än vad jag är van vid. Fler tar mer ansvar för sitt eget lärande” (F2).
”Sen jag började arbeta här tycker jag att min arbetssituation blivit mycket bättre och tydligare. (…) Om man skall börja på den här skolan skall man hålla med om värderingarna som gäller för skolan och vårat koncept. Vill man inte det så kan man byta jobb då. Därför är vi en grupp människor som alla vill samma sak. Inte i detalj, men i det hela är vi ju rätt så samma och jobbar efter samma värderingar och strävar efter ett bestämt mål. Och det gör då att det blir lättare och roligare (F3).”
Den makt som ligger i möjligheten att välja har påverkat flera av lärarna då de i första hand har sökt sig bort från något som de upplevt som otillfredsställande i sin tidigare arbetssituation.
34
”Jag tyckte väl att den kommunala skolan, det blev förändringar på min arbetsplats som jag varit på i alla de 28 åren. (…) Nu skall alla göra likadant och ju.(…) Även om det gavs en frihet så kunde man i praktiken inte använda den. Det var för många ramar hela tiden” (F2).
”När jag jobbade (inom den kommunala skolan, min anmärkning) fanns det inga tydliga. Det var människor som inte skulle arbeta i arbetslag. Det var mycket jag tänker inte och jag vill inte det och det. Dom någonstans där borta säger det. Det bryr jag mig inte om för jag har alltid gjort så här, mycket sånt. Och inte vilja samarbeta i de här teamen”(F3). ” Kommunen, då skulle de bli chefen eller den man jobbade med, det känns inte som man kan välja på samma sätt. Om man vet dom här sakerna är jag bra på då kan jag jobba på den här skolan, då vet jag att det kan fungera. Men en kommunal huvudman skulle jag mer få inrätta mig efter något som jag inte riktigt visste vad det var” (F3).
Alla lärarna har satt upp tydliga gränser för var ramarna går. Ideologiska motsättningar är det som tydligast utmärker sig i det sätt lärarna använder sig av sin valmöjlighet. Det känns omöjligt att verka i en organisation som strider mot den enskilde lärarens ideologiska/religiösa eller politiska uppfattning.
”Det finns det ju säkert, som inte lirar med min ideologi. Alltså en starkt religiös skola skulle jag inte arbeta vid” (K1).
”Jag skulle nog ha svårt att arbeta på en privatskola med min politiska inriktning”(K2). ”Det finns ju då en del, det skulle jag inte kunna tänka mig. Dom som verkligen går ut med det (skolan som vinstdrivande företag, min anmärkning). Kunskapsskolan kanske gör det men. Det kan jag inte tänka mig, annars är det inget annat” (F2).
Sammanfattning tema 4, att äga sin arbetssituation
För samtliga är sökandet efter samstämmighet mellan övertygelse och faktiskt arbetssituation viktigt. Känslan av samstämmighet tar sig olika uttryck. Att arbeta inom en verksamhet som inte strider mot ens ideologiska, politiska eller religiösa ståndpunkter, är viktigt för alla. Sökande efter samstämmighet tar även sitt uttryck i att hitta en arbetssituation där det finns möjlighet att arbeta i enlighet med pedagogisk och metodisk övertygelse. Framträdande är även synsättet att det viktigaste var
35
arbetsplatsens sätt att hantera uppdraget. De intervjuade lärarna förhåller sig alla på något sätt till den möjligheten att söka sig till en skola som för dem står för värden som de känner att de kan stå för och har utnyttjat den möjligheten i sin yrkesverksamhet. Sökandet som önskan om tydlighet, ett klart ställningstagande och en framåtsiktande vision finns representerat.
36
5 Diskussion
Vad går nu så slutligen att utläsa från det material som samlats in genom kvalitativa intervjuer? Min tanke var att se om det var metodiskt möjligt att utifrån inspiration från Goodsons livsberättelsemetod teckna större historiska skeenden som samhällsförändringar och skolreformer genom att stärka lärarnas röster. Trots att detta skett genom att endast hämta inspiration från Goodsons tankegångar inom ramen för kvalitativa intervjuer anser jag att det fungerat förvånansvärt väl. Maktutredningens prognoser har stundtals med nästintill ruggig precision förutsagt de bärande tankegångarna i de intervjuade lärarnas syn på sitt uppdrag. Det har gett mig en förklaring till varför det för mig faller sig helt naturlig att göra tolkningen av begreppet ”en skola för alla” som ett erkännande för att vi alla är olika, istället för att se det som ett klassutjämnande verktyg i strävan mot en jämlikare skola. Individ ställs mot kollektiv, ytterst blir det en fråga om synen på skolans funktion i samhället och tolkningen av demokratibegreppet. Uppsatsarbetet har gett mig en ökad förståelse för läroplanen och tankarna bakom skrivelserna.
I ett begränsat arbete som detta ges några få lärares åsikter och erfarenheter stor plats. I enlighet med en fenomenografisk ansats är det de enskilda lärarnas tankar, världsbild och förståelse som lyfts fram. Min förhoppning är att det för dig som läsare skall vara möjligt att följa den kategorisering som gjorts av materialet. Jag har inte låtit någon annan pröva om de skulle kategoriserat materialet på samma sätt och därmed förstärkt kategoriernas giltighet utan överlåter det till dig som läsare att bedöma dess rimlighet. Någon generalisering utifrån intervjuer vill jag inte göra, utan min önskan är att citaten ur de enskilda lärarnas berättelser tillsammans med min kontextualisering ska ses som ett inlägg i diskursen kring lärarprofessionens villkor.
Om vi återgår till uppsatsens frågeställning som var; Vad har kommunaliseringen, friskolereformen samt övergången från regel till målstyrning inneburit för den enskilde lärarens syn på sitt uppdrag? 1990-talets skolreformer tillsammans med under tidsperioden mer övergripande samhällsförändring har i allra högsta grad påverkat lärarna i sin arbetssituation och sin syn på sitt uppdrag. Genom arbetets gång blev det mer och mer tydligt att i lärarnas yrkesberättelser trädde fram en bild av ett sökande efter äkthet. Att till 100 % kunna stå för sin yrkesutövning framstår som ett ideal. På
37
vilka sätt 1990-talets reformer påverkat lärarnas syn på sitt uppdrag går att bryta ner i ett antal delar.
För det första har beslutanderätten över skolan genom decentraliseringen flyttats ner till kommunerna, de enskilda skolorna och ytterst till lärarna som har stor frihet och ansvar i tolkningen av de målbaserade styrdokumenten. Att inte ha regelverket att luta sig mot är en professionell utmaning för den enskilde läraren. Maktutredningen prognos att medborgarnas ökade självständighet kommer att omöjliggöra system som baseras på den yttre lydnaden. I stället är det den inre övertygelsen som kommer att bli vägledande. Berggem (2000) ser den etiska reflektionen som ett verktyg för läraren att balansera sin yrkesutövning mellan yttre och inre krav. Intervjupersonerna förhåller sig alla till relationen mellan deras faktiska arbetssituation och sin inre övertygelse. De använder olika strategier för att få så god samstämmighet som möjligt mellan de yttre och inre kraven. Medborgarna och i det här fallet lärarna använder sig av strategierna sorti och protest för att öka samstämmigheten mellan de inre och de yttre kraven. Tydligast var att lärarna vid de fristående skolorna sökt sig bort från en arbetssituation som stred mot deras inre krav. De vanligaste orsakerna till att söka sig bort från den kommunala skolan var att hitta i organisationen.
Lärarnas sätt att se på sitt uppdrag och deras handlingsmönster för att uppnå god samstämmighet mellan inre övertygelse och faktisk arbetssituation i mitt material uppvisar stora likheter med det Fibæk Laursen (2004) benämner den autentiska läraren eller den postmoderna läraren för att använda Hargreaves (1998) terminologi. I de fall lärarna sökt sig bort från en kommunal verksamhet har deras möjlighet att verka i enlighet med vad de anser kännetecknar en god yrkesutövning inte varit möjlig. Krocken mellan den autentiska lärarens yrkesutövning och organisationer uppbyggda efter modernistiska strukturer och ideal tydliggörs. Kanske kan det bidra till förståelsen av de rapporter och den uppsats som presenterades inledningsvis som konstaterat att lärare vid fristående skolor är mer nöjda med sin arbetssituation. Gerge och Lenander (2008) utvecklar och fördjupar de faktorer som skapar nöjdhet, där läraren som person lyfts fram tillsammans med delaktighet och reell möjlighet att påverka sin arbetssituation. Alla dessa faktorer sammanfaller med egenskaper som utmärker den autentiska läraren. Det framhålls av dem i likhet med andra rapporter att
