Mångfald och valfrihet inom skolans område är något som samtliga intervjuade lärare förhåller sig till. De flesta har i olika grad utnyttjat möjligheten att göra ett aktivt val för att på något sätt förändra eller tydliggöra vad som de anser viktigt i sin arbetssituation. Att läraren som person passar in i organisationen och vad den står för återkommer hos flera av lärarna, särskilt viktigt är det för lärarna som är verksamma inom fristående skolor.
”Det skulle jag inte kunna påstå, jag har inte gjort ett aktivt val till en kommunalskola på det sättet (…) det viktiga är en arbetsplats som jag trivs med och som jag anser fyller sitt uppdrag på ett bra sätt” (K1).
”Att vara Waldorflärare är mer ett kall än ett yrke, ibland känns det så. Det har väl blivit lite bättre, men du kan ju tänka dig på den tiden (före friskolereformen, min anmärkning)
33
då det fanns lärare som arbetade här gratis. (…) Det finns inte hur många timmar man gör här, utan här bara jobbar man när det behövs”(F1).
Jag känner att jag kan stå för det till 100%. Det är inte ett jobb där man säger de här grejorna är bra men jag tycker egentligen inte om det och det och det. Men är det något man inte gillar så får man väl säga det då, eller så får man acceptera. Det finns andra jobb (…) Hade det varit ett föräldrakooperativ eller kommunal skulle jag vilja att de föräldrarna ville ha de sakerna som jag kunde ge. Mitt synsätt skulle genomsyra deras synsätt” (F3).
Flertalet av lärarna använder sig av valfriheten för att markera en politisk, ideologisk, pedagogisk eller organisatoriskt ställningstagande gällande sin arbetssituation.
”Ja ibland är det, ehh jag tror på staten som huvudman. Och det gör jag av rent politisk synvinkel. Jag, tror att skall man ha en inriktning där alla barn har samma möjligheter, då skall det finnas en statlig styrning av skolan och inte läggas ut kommunalt, privat o.s.v.”(K2).
”Alltså det är Waldorfpedagogiken, kan man säga. Den fungerar bra. Det känns tillfredställande för mig att arbeta på det sättet. Jag har ju jobbat i kommunal verksamhet också och det fungerar också att arbeta på det sättet som man gör där men det här känns på ett helt annat sätt, kan man säga”(F1).
”Jag lyssnar mer på eleverna nu än vad jag gjorde tidigare. Och deras eget, så att säga mer ansvar från eleverna. (…) De har egna klassråd och dom går väldigt mycket efter vad de har för förslag att jobba med också. Det känns bra och de tar också mer ansvar än vad jag är van vid. Fler tar mer ansvar för sitt eget lärande” (F2).
”Sen jag började arbeta här tycker jag att min arbetssituation blivit mycket bättre och tydligare. (…) Om man skall börja på den här skolan skall man hålla med om värderingarna som gäller för skolan och vårat koncept. Vill man inte det så kan man byta jobb då. Därför är vi en grupp människor som alla vill samma sak. Inte i detalj, men i det hela är vi ju rätt så samma och jobbar efter samma värderingar och strävar efter ett bestämt mål. Och det gör då att det blir lättare och roligare (F3).”
Den makt som ligger i möjligheten att välja har påverkat flera av lärarna då de i första hand har sökt sig bort från något som de upplevt som otillfredsställande i sin tidigare arbetssituation.
34
”Jag tyckte väl att den kommunala skolan, det blev förändringar på min arbetsplats som jag varit på i alla de 28 åren. (…) Nu skall alla göra likadant och ju.(…) Även om det gavs en frihet så kunde man i praktiken inte använda den. Det var för många ramar hela tiden” (F2).
”När jag jobbade (inom den kommunala skolan, min anmärkning) fanns det inga tydliga. Det var människor som inte skulle arbeta i arbetslag. Det var mycket jag tänker inte och jag vill inte det och det. Dom någonstans där borta säger det. Det bryr jag mig inte om för jag har alltid gjort så här, mycket sånt. Och inte vilja samarbeta i de här teamen”(F3). ” Kommunen, då skulle de bli chefen eller den man jobbade med, det känns inte som man kan välja på samma sätt. Om man vet dom här sakerna är jag bra på då kan jag jobba på den här skolan, då vet jag att det kan fungera. Men en kommunal huvudman skulle jag mer få inrätta mig efter något som jag inte riktigt visste vad det var” (F3).
Alla lärarna har satt upp tydliga gränser för var ramarna går. Ideologiska motsättningar är det som tydligast utmärker sig i det sätt lärarna använder sig av sin valmöjlighet. Det känns omöjligt att verka i en organisation som strider mot den enskilde lärarens ideologiska/religiösa eller politiska uppfattning.
”Det finns det ju säkert, som inte lirar med min ideologi. Alltså en starkt religiös skola skulle jag inte arbeta vid” (K1).
”Jag skulle nog ha svårt att arbeta på en privatskola med min politiska inriktning”(K2). ”Det finns ju då en del, det skulle jag inte kunna tänka mig. Dom som verkligen går ut med det (skolan som vinstdrivande företag, min anmärkning). Kunskapsskolan kanske gör det men. Det kan jag inte tänka mig, annars är det inget annat” (F2).
Sammanfattning tema 4, att äga sin arbetssituation
För samtliga är sökandet efter samstämmighet mellan övertygelse och faktiskt arbetssituation viktigt. Känslan av samstämmighet tar sig olika uttryck. Att arbeta inom en verksamhet som inte strider mot ens ideologiska, politiska eller religiösa ståndpunkter, är viktigt för alla. Sökande efter samstämmighet tar även sitt uttryck i att hitta en arbetssituation där det finns möjlighet att arbeta i enlighet med pedagogisk och metodisk övertygelse. Framträdande är även synsättet att det viktigaste var
35
arbetsplatsens sätt att hantera uppdraget. De intervjuade lärarna förhåller sig alla på något sätt till den möjligheten att söka sig till en skola som för dem står för värden som de känner att de kan stå för och har utnyttjat den möjligheten i sin yrkesverksamhet. Sökandet som önskan om tydlighet, ett klart ställningstagande och en framåtsiktande vision finns representerat.
36
5 Diskussion
Vad går nu så slutligen att utläsa från det material som samlats in genom kvalitativa intervjuer? Min tanke var att se om det var metodiskt möjligt att utifrån inspiration från Goodsons livsberättelsemetod teckna större historiska skeenden som samhällsförändringar och skolreformer genom att stärka lärarnas röster. Trots att detta skett genom att endast hämta inspiration från Goodsons tankegångar inom ramen för kvalitativa intervjuer anser jag att det fungerat förvånansvärt väl. Maktutredningens prognoser har stundtals med nästintill ruggig precision förutsagt de bärande tankegångarna i de intervjuade lärarnas syn på sitt uppdrag. Det har gett mig en förklaring till varför det för mig faller sig helt naturlig att göra tolkningen av begreppet ”en skola för alla” som ett erkännande för att vi alla är olika, istället för att se det som ett klassutjämnande verktyg i strävan mot en jämlikare skola. Individ ställs mot kollektiv, ytterst blir det en fråga om synen på skolans funktion i samhället och tolkningen av demokratibegreppet. Uppsatsarbetet har gett mig en ökad förståelse för läroplanen och tankarna bakom skrivelserna.
I ett begränsat arbete som detta ges några få lärares åsikter och erfarenheter stor plats. I enlighet med en fenomenografisk ansats är det de enskilda lärarnas tankar, världsbild och förståelse som lyfts fram. Min förhoppning är att det för dig som läsare skall vara möjligt att följa den kategorisering som gjorts av materialet. Jag har inte låtit någon annan pröva om de skulle kategoriserat materialet på samma sätt och därmed förstärkt kategoriernas giltighet utan överlåter det till dig som läsare att bedöma dess rimlighet. Någon generalisering utifrån intervjuer vill jag inte göra, utan min önskan är att citaten ur de enskilda lärarnas berättelser tillsammans med min kontextualisering ska ses som ett inlägg i diskursen kring lärarprofessionens villkor.
Om vi återgår till uppsatsens frågeställning som var; Vad har kommunaliseringen, friskolereformen samt övergången från regel till målstyrning inneburit för den enskilde lärarens syn på sitt uppdrag? 1990-talets skolreformer tillsammans med under tidsperioden mer övergripande samhällsförändring har i allra högsta grad påverkat lärarna i sin arbetssituation och sin syn på sitt uppdrag. Genom arbetets gång blev det mer och mer tydligt att i lärarnas yrkesberättelser trädde fram en bild av ett sökande efter äkthet. Att till 100 % kunna stå för sin yrkesutövning framstår som ett ideal. På
37
vilka sätt 1990-talets reformer påverkat lärarnas syn på sitt uppdrag går att bryta ner i ett antal delar.
För det första har beslutanderätten över skolan genom decentraliseringen flyttats ner till kommunerna, de enskilda skolorna och ytterst till lärarna som har stor frihet och ansvar i tolkningen av de målbaserade styrdokumenten. Att inte ha regelverket att luta sig mot är en professionell utmaning för den enskilde läraren. Maktutredningen prognos att medborgarnas ökade självständighet kommer att omöjliggöra system som baseras på den yttre lydnaden. I stället är det den inre övertygelsen som kommer att bli vägledande. Berggem (2000) ser den etiska reflektionen som ett verktyg för läraren att balansera sin yrkesutövning mellan yttre och inre krav. Intervjupersonerna förhåller sig alla till relationen mellan deras faktiska arbetssituation och sin inre övertygelse. De använder olika strategier för att få så god samstämmighet som möjligt mellan de yttre och inre kraven. Medborgarna och i det här fallet lärarna använder sig av strategierna sorti och protest för att öka samstämmigheten mellan de inre och de yttre kraven. Tydligast var att lärarna vid de fristående skolorna sökt sig bort från en arbetssituation som stred mot deras inre krav. De vanligaste orsakerna till att söka sig bort från den kommunala skolan var att hitta i organisationen.
Lärarnas sätt att se på sitt uppdrag och deras handlingsmönster för att uppnå god samstämmighet mellan inre övertygelse och faktisk arbetssituation i mitt material uppvisar stora likheter med det Fibæk Laursen (2004) benämner den autentiska läraren eller den postmoderna läraren för att använda Hargreaves (1998) terminologi. I de fall lärarna sökt sig bort från en kommunal verksamhet har deras möjlighet att verka i enlighet med vad de anser kännetecknar en god yrkesutövning inte varit möjlig. Krocken mellan den autentiska lärarens yrkesutövning och organisationer uppbyggda efter modernistiska strukturer och ideal tydliggörs. Kanske kan det bidra till förståelsen av de rapporter och den uppsats som presenterades inledningsvis som konstaterat att lärare vid fristående skolor är mer nöjda med sin arbetssituation. Gerge och Lenander (2008) utvecklar och fördjupar de faktorer som skapar nöjdhet, där läraren som person lyfts fram tillsammans med delaktighet och reell möjlighet att påverka sin arbetssituation. Alla dessa faktorer sammanfaller med egenskaper som utmärker den autentiska läraren. Det framhålls av dem i likhet med andra rapporter att
38
det inte är huvudmannaskapet i sig som ses som det viktiga. Kanske är det dags för den kommunala skolan att utvärdera sina organisationsstrukturer och se om det är möjligt att arbeta enligt de ideal som ligger i linje med den autentiska lärarens.
En av lärarna uttryckte ett tydligt ställningstagande för skolan som public good, där klassutjämning ses som skolans främsta uppgift. I sin yrkesutövning lutade sig läraren på sin befattningsbeskrivning. Gränserna mellan olika yrkesgrupper inom skolan var tydliga och organisationen bör vara hierarkiskt uppbyggd. Synsättet kring skolans uppgift ligger nära Englunds (1995) och teserna kring konkurrensutsättelse och valbarhet ifrågasätts och upplevs som ett hot mot en sammanhållen skola för alla. Friskolereform och profilering ses som något som inte i första hand berör lärarna utan eleverna och deras föräldrar som skall välja skola. Informanten gör ett kraftigt ideologiskt avståndstagande och anser det omöjligt att arbeta på en fristående skola med sin politiska inriktning. De övriga lärarna hade en syn på skolans roll i samhället som skulle gå att definiera i termer av private good. Skolan skall ge den enskilde eleven bra lärsituationer, tydliga kunskapskrav, kompetens för ett aktivt samhällsdeltagande kombinerat med möjligheten till social och emotionell utveckling. Kopplingarna mellan synen på skolans roll var starka till Lpo 94:s skrivelser kring skolans uppdrag. Tolkningen görs i enlighet med ett individcentrerat synsätt.
De rörliga och flexibla organisationer som Hargreaves (1998) anser utmärka det postmoderna samhället kräver nya former för ledarskap och sammanhållande kitt. Decentraliseringens pris är oförutsägbarhet och större otrygghet. En för organisationen tydlig vision kan anta rollen av sammanhållande kitt. Flera av lärarna talade om visionen som det som gav tydlighet och vägledning i sitt arbete. Det var något de väntat på länge och en stark motivationskälla.
Det jag i mitt material ser som ett uttryck för ett sökande efter äkthet i sin arbetssituation hos lärarna ligger nära det Fibæk Laursen (2004) benämner som den autentiska läraren. För den autentiska läraren är överrensstämmelsen mellan den personliga övertygelsen och den faktiska arbetssituationen är viktig. Att inte sträva efter samstämmighet ser Fibæk Laursen (ibid.) som att inte läraren tar sina syften på allvar. Absolut viktigast var en samstämmighet i förhållande till ideologisk och
39
politisk övertygelse. Ingen av lärarna skulle kunna tänka sig att arbeta på en skola som stred mot deras ideologiska eller politiska övertygelse. Den ideologiska övertygelsen i sig kunde även fungera som den största motivationskällan. Lärarrollen uttrycks i termer av kall, där grunderna för engagemanget flyttas från skolan till en ideologisk överbyggnad. Uppdraget har ett högre syfte och engagemanget kommer ur vikten av att eleverna skall få del av Waldorfpedagogiken och den unika miljön. Många av såväl lärare som elever och föräldrar delar en antroposofisk världsbild. Det kan ses som ett exempel på det Englund menar med att skolans förmåga att lyfta barnen ur sitt privata sammanhang och familjens värderingar går förlorad till förmån för föräldrarnas rätt att välja skola för sina barn.
Förutom strategier för att öka samstämmigheten mellan inre övertygelse och faktisk arbetssituation baserade på organisatoriska eller ideologiska faktorer fanns önskan om en tydligare pedagogisk och metodisk överrensstämmelse. Då var det främst en önskan om att arbeta med mer elevaktiva arbetssätt, där elevens ansvar för sitt lärande och ett ökat elevinflytande över utbildning blev mer tydlig. Önskan om ett närmare samarbete med kolleger och mer ämnesövergripande undervisning angavs också som skäl. Den pedagogiska drivkraften för dessa lärare att lämna den kommunala skolan var en önskan om att tydligare kunna arbeta i linje med gällande läroplan.
Kommunens roll som huvudman för skolan framstår som otydlig och svårgreppbar. Det har varit den del som jag har haft svårast att få grepp om i materialet. En av lärarna uttryckte det som ”Med en kommunal huvudman skulle jag mer få inrätta mig efter något som jag inte riktigt visste vad det var”. Effekterna av kommunaliseringen har inte heller utretts på ett grundligt sätt. De från allt fler håll kommande kravet på att staten återigen skall ta över huvudmannaskapet från skolan gör sig allt mer gällande. Jag tror dock att det aldrig går att gå tillbaka i den meningen att det skulle bli på samma sätt utan att utmaningen blir att hitta nya vägar. Som samhället utvecklas tror jag i enlighet med maktutredningen att tiden för offentlig expansion och centralplanerade standardlösningar definitivt är över. Den individuella valfriheten bör kombineras med en grundval av gemensamma ordningar. Hur det än blir med huvudmannaskapet anser jag det viktigt att professionen värnar den professionella friheten och ansvaret som 1990-talets reformer medfört. Jag ser gärna ett förtydligande
40
om lärarens personliga ansvar för sin yrkesutövning genom att läraryrket blir ett legitimationsyrke.
1990-talets reformer har påverkat lärarna i deras syn på sitt uppdrag. Alla har utvecklat strategier för att förhålla sig till den mångfald av skolformer och den stora inbördes variation i de olika skolformerna. De har byggt upp ett ramverk för sin yrkesutövning där den personliga identifikationen med yrket var stark. Det speglar väl den förskjutning från kollektiva lösningar mot en ökad individcentraring med ett tydligare personligt ansvarstagande som skett i samhället i stort. Läraren har även idag i de allra flesta kommuner en reell möjlighet att utnyttja den makt som ligger i valbarheten för att söka en bättre överensstämmelse mellan yttre och inre krav.
Det som förvånade mest vid bearbetningen av materialet var att alla lärarna tog upp frågan kring att föräldrarna i högre grad måste återta sin roll som uppfostrare av sina barn. I och med att jag antog rollen som lyssnare snarare än aktiv intervjuare fanns det gott om utrymme för informanten att ta med sådant de ansåg var viktigt men som jag inte direkt frågat om. Tydligen var det en fråga som engagerade och visade total samstämmighet oavsett lärarens övriga syn angående skolans roll i samhället.
Mitt val av ämne grundade sig på en nyfikenhet om hur arbetssituationen ser ut för lärare på olika typer av skolor. Jag hade väntat mig att möta stor variation och mångfald men att skillnaderna kunde vara så pass stora inom en och samma skolkommun gjorde mig förvånad. Jag ser mångfalden av skolformer som en berikning av skolsystemet för såväl föräldrar och elever som för lärarna. Det finns dock en hel del att vidareutveckla innan vi landat i västvärldens mest avreglerade skolsystem. Min förhoppning är att professionen utnyttjar det frirum som decentraliseringen och friskolereformen skapat för att påverka, utveckla och driva utvecklingen av arbetssituationen inom skolan såväl organisatoriskt som pedagogiskt. I materialet ser jag med stor tillförsikt bilden av en lärare som är mycket väl rustade för att axla det professionella ansvar för den enskilde läraren som var en av intensionerna med reformerna. Idag finns möjligheten för lärare att starta skolor, men det görs i mycket liten omfattning. Varför överlåta den möjligheten till i första hand utbildningsbolag, föräldrar och religiösa samfund? Ett intressant fortsatt
41
undersökningsområde kunde vara att studera lärarprofessionens villkor i ljuset av den ökande profileringen av kommunala skolor.
42
6 Referenser
Bergem, Trygve (2000) Läraren i etikens motljus. Lund. Studentlitteratur
Björkdahl Odell, Susanne (2007) Kvantitativ metod – ett annat sätt att tänka? I red. (Dimenäs) Lära till lärare. Att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm. Liber AB
Dahlstedt, Magnus (2007) I val (o) frihetens spår: segregation, differentiering och två decennier av skolreformer. Pedagogisk forskning i Sverige 2007:1 20-38.
Dovemark, Marianne (2007) Etnografi I red. (Dimenäs) Lära till lärare. Att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm. Liber AB
Dyste, Olga; Hertzberg, Frøndis; Løkensgard Hoel, Torlaug (2002) Skriva för att lära. Danmark. Studentlitteratur
Ekholm, Mats (1998) Förord till den svenska upplagan i Hargreaves Läraren i det postmoderna samhället. Lund. Studentlitteratur
Englund, Tomas (1995) Utbildningspolitiskt systemskifte? Stockholm. HLS Förlag Fibæk Laursen, Per (2004) Den autentiska läraren. Bli en bra och effektiv undervisare – om du vill. Stockholm. Liber AB
Förordning (1996:1206) om fristående skolor och viss enskild verksamhet inom skolområdet
Gerge, Susanne & Lenander, Camilla (2008) I huvudet på en friskolelärare. Examensarbete MAH Lärarutbildningen. MUEP. Pdf-fil
Goodson, Ivor F (1996) Att stärka lärarnas röster. Sex essäer om lärarforskning och lärar- forskarsamarbete. Stockholm. HLS-förlag
43
Goodson, Ivor F (2005) Vad är professionell kunskap? Förändrade värderingar av lärares yrkesroll. Lund. Studentlitteratur
Hargreaves, Andy (1998) Läraren i det postmoderna samhället. Malmö. Studentlitteratur
Karlsson, Rauni (2007) Om att verifiera undersökningsresultat . I red. (Dimenäs) Lära till lärare. Att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm. Liber AB
Kihlström, Sonja (2007) Fenomenografi som forskningsansats. I red. (Dimenäs) Lära till lärare. Att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm. Liber AB
Laurent, Birgitta (2006) Friskolorna är bäst i klassen - En jämförande attitydmätning mellan friskolor och kommunala skolor. Rapport från Svenskt Näringsliv. Pdf-fil Lpo 94 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Merriam, Sharan B. (1994) Fallstudien som forskningsmetod. Lund. Studentlitteratur Ornbrant, Rolf; Tegnestrand, Krister; Tunhammar, Johanna; Werner, Lars & Witt, Charlotte (2001) Fristående skolor. Stockholm. Nordstedts juridik AB