Malmö högskola
Lärarutbildningen
Kultur- språk- medier
Examensarbete
15 högskolepoäng
YouTube som plattform för elevernas
HIV/AIDS-kampanj
YouTube as a platform for students´
HIV/AIDS-campaign
Zbigniew Oblakowski
Lärarexamen 270 p
Kultur, medier och estetiska uttrycksformer 2008-01-17
Examinator: Magnus Persson Handledare: Carl-Erik Blomberg
Sammandrag/abstract
I en sjundeklass utfördes ett projekt som gick ut på att utföra en HIV/AIDS-kampanj där eleverna skulle delta genom produktionen av kortfilmer som sedan skulle läggas ut på den nätverksbaserade mötesplatsen, på YouTube. Det centrala syftet var att på prov använda Internet och film som hjälpmedel i undervisningen och samtidigt att nå fram med information gällande ämnet. Jag ville granska bland annat vilken ny kunskap samt vilka nya tankar och funderingar eleverna kan få kring HIV/AIDS-ämne genom detta projekt och som metod använde jag bland annat en kort nätverkbaserad enkät. Eleverna tyckte att projektet var underhållande och svarade att man lär sig på ett bättre och roligare sätt när man arbetar med datorn. Även om projektet var kort kan man summera att genom sitt aktiva deltagande i projektet väcktes det hos eleverna känslor och funderingar och de fick en hel del ny kunskap om HIV/AIDS-ämnet.
Innehåll
1.
Inledning 61.1 Bakgrund 6
1.2 Syfte och frågeställningar 9
2.
Teoretisk bakgrund och fakta 102.1 HIV/AIDS 10
2.1.1 Fakta om HIV/AIDS och historisk översikt 10 2.1.2 Statistik 11
2.1.4 HIV/AIDS, skolan och mänskliga rättigheter 12 2.2 Film/rörliga bilder 13
2.2.1 Film för lust och lärande 13
2.2.2 Styrdokumenten och läroplanen om film 15 2.3 Internet 15
2.3.1 Begreppsförklaring och historisk översikt 15
2.3.2 Den nätverksbaserade mötesplatsen/gemenskapen 16 2.3.3 YouTube 16
3.
Metodbeskrivning 174.
Beskrivning/genomförandet av projektet 195.
Resultat 235.1 Resultat från loggböcker 23
5.2 Resultat från den nätverksbaserade enkäten 24 5.3 Resultat från filmernas innehåll 25
6.
Diskussion 287.
Referenser 318.
Bilagor 348.1 Urklipp från den nätverkbaserade mötesplatsen 35 8.2 Regler för filmskapare 36
8.3 Körschema 37 8.4 Enkätfrågor 38
”Ungdomar är, sett ur ett allmänt befolkningsperspektiv, den mest centrala åldersgruppen när det gäller att förebygga spridning av HIV/AIDS”1
1.
Inledning
1.1 BakgrundDet finns ett stort antal ideella organisationer och föreningar som arbetar med HIV/AIDS -frågor i Sverige och de gör en betydelsefull insats för att begränsa spridningen av HIV. De arbetar med olika målgrupper både på nationell och internationell nivå och samarbetar med samtliga institutioner bland annat skolor för att få ett bättre resultat. En av dessa föreningar är SHAI2 där jag aktivt arbetat som volontär sedan år 2000. Denna sysselsättning har kommit att bli en oerhört viktig och stor del av mitt liv.
SHAI arbetar både nationellt och internationellt med information, kunskapsutveckling samt utvecklingsprojekt kring HIV/AIDS-frågor. Föreningens olika målgrupper är bland annat ungdomar och den gruppen är speciellt viktig för föreningens verksamhet. Under de sju år som SHAI har existerat har vi genomfört en mängd olika projekt till exempel på skolor, kriminalvård och sjukvård och dessa projekt har varit väldigt givande på många olika sett. Under verksamhetens tid har jag lagt märke till att det finns ett stort behov av information gällande prevention och HIV/AIDS och man kan säga att detta ämne är högaktuellt nuförtiden.3
Att använda mina kunskaper kring ämnet HIV/AIDS verkade vara väldigt lockande. Därtill kunde även alla intryck och slutsatser som skulle förekomma under projektets gång samt alla slutsatser bli till stor hjälp både i mitt kommande läroyrke och i mitt arbete som volontär.
Mitt mål har varit att ständigt använda mig av nya, oprövade metoder. Under min tid på Malmö Högskola där jag studerade huvudämnet Kultur, medier och estetiska uttrycksformer4 utförde jag tillsammans med andra studenter olika skapande projekt där media och bland annat film spelade en essentiell roll. Dessa projekt har öppnat mina vyer
1 WHO (World Health Organisation) (2006) citerat efter Forsberg, Margareta (2007 s47). Ungdomars sexuella
hälsa
2 Förkortningen SHAI står för: Svensk HIV och AIDS Info 3 Föreningens hemsida [www]: www.shai.se
för möjligheter som finns i den digitala världen av film, foto och inte minst Internet som jag som kommande KME-lärare kommer att jobba i stor utsträckning med. Att använda dessa gestaltningsformer i undervisningen i mitt kommande yrke som lärare som förhoppningsvis kan skapa goda lärandesituationer och utvecklingsmiljöer är min vision. I mitt sökande efter inspiration på Internets oändliga flöde av information hamnade jag en dag på Voodoofilms intresseväckande hemsida där jag hittade nedannämnda citat som huvudsakligen inspirerade mig till att välja tema för detta examensarbete.
Film på Internet blir allt vanligare i dagens tider - snarare en regel än undantag. Det beror på att det är många som tittar på Internetfilm, men också på att produktionskostnaderna blir minimala - ingen distribution krävs […] Det är alltså en perfekt plats för dig som vill visa upp dina alster för en billig penning. 5
Att sammanföra både Internet och film/rörlig bild i samma projekt och att använda YouTube som ett spännande hjälpmedel i undervisningen verkade vara en oerhört intressant idé, då jag inte bara kunde använda mina kunskaper som jag fick under utbildningen utan också att eleverna skulle uppleva projektet som intresseväckande och underhållande. Mitt syfte var att använda blandade digitala hjälpmedel som metoder i undervisningen. I detta projekt var min tanke att skapa en mötesplats på nätet, på en av de redan existerande kända hemsidorna där eleverna skulle mötas och använda den som en plattform för en HIV/AIDS kampanj där kortfilmer skulle laddas upp och därefter diskuteras. YouTube som är en webbplats med videoklipp6 och som kan laddas upp av dess användare kunde bli en perfekt plats för att genomföra mitt projekt.
Ursprungligen var min tanke att detta examensarbete skulle bli ett projekt som skulle beskrivas i en kortare redogörelse men det visade sig senare att projektets innebörd inte kunde omfattas i dessa snäva ramar. Under tiden jag arbetade med projektet utvecklades hela idén till ett större arbete och slutligen blev det en längre uppsats. Denna skriftliga redogörelse är beskrivningen av ett projekt där webbsidan Youtube används som mötesplats och plattform för en HIV/AIDS kampanj.
5 Voodoofilm [www] Göra film för Internet
1.2 Syfte och frågeställningar
I detta examensarbete vill jag använda de kunskaper jag erhållit under min utbildningstid på programmet Kultur, medier och estetiska uttrycksformer på Lärarutbildningen på Malmö Högskola. Mitt mål är att prova att använda digitala läromedel i skolan och på ett sådant sätt vill jag skapa goda lärandesituationer och utvecklingsmiljöer.
I mitt examensprojekt har jag för det första använt mig av rörliga bilder/film skapande av eleverna. För det andra använde jag Internet och då i första hand hemsidan YouTube, som kommer att fungera som gemenskap och mötesplats för lärande och diskussion, samt som ett pedagogiskt hjälpmedel.
Att arbeta med digitala gestaltningsformer i framtiden med barn i alla åldrar, inte bara i skolan, utan också som volontär i mitt arbete i föreningen, är mitt högsta mål och önskan. Då jag är engagerad volontär inom HIV/AIDS -frågor, vill jag genom detta projekt väcka elevernas uppmärksamhet, medkänsla samt öka kunskapen om detta betydelsefulla ämne. Jag är fullständigt medveten om att eleverna inte kan lära sig all information angående HIV/AIDS -ämnet genom detta projekt, men jag har goda förhoppningar om att jag kommer att väcka en del nya tankar och funderingar hos eleverna och i viss mån öka deras kunskap om ämnet.
Mina frågeställningar är:
• På vilket sätt kan jag genomföra en HIV/AIDS-kampanj i en sjundeklass så att eleverna skall uppleva projektet som intresseväckande och underhållande/roligt?
• Vilken ny kunskap samt vilka nya tankar och funderingar kring HIV/AIDS-ämnet kan eleverna i sjundeklass få genom detta projekt?
2.
Teoretisk bakgrund och fakta
I detta avsnitt presenterar jag litteratur och fakta som klargör de viktigaste begreppen som mitt examensarbete innehåller och baseras på. Det inträffade inga problem med sökningen och urvalet och jag valde fakta och litteratur som jag ansåg var betydelsefulla och som på ett relevant, enkelt och tydligt sätt kunde presentera ämnen kopplat till detta projekt. Mina blandade erfarenheter från mitt volontärarbete i föreningen och KME-kunskaper var till stor hjälp och från första början hade jag en klar bild vad som skulle väljas. Här definieras och ges fakta om Internet och den nätbaserade mötesplatsen, webbsidan YouTube, film och huvudfrågan HIV/AIDS.
2.1
HIV/AIDS
2.1.1 Fakta om HIV/AIDS och historisk översikt
HIV betyder humant immunbristvirus7. Viruset angriper huvudsakligen celler som spelar en viktig roll i kroppens försvar, dvs. immunförsvaret. Ett virus måste infektera en cell och förvandla den till en ”virusfabrik” för att föröka sig. Efter att viruset har tagit sig in i cellerna infogar den sin egen DNA mitt i den mänskliga arvsmassan och därför är det omöjligt att bli av med hiv när man väl har blivit infekterad. Viruset styr cellmaskineriet att tillverka nya virus och i början håller den ofta produktionen på en liten nivå. Trots denna låga nivå smittar viruset ändå och finns både i blodet och i könsorganens slemhinnor och vätskor utom i svett som inte sätter sig i cellerna. Man kan bära på hiv i många år utan att veta själv att man är smittad.
När viruset ökar produktionen dör immunförsvaret och ju högre produktionen av viruset blir, desto snabbare förstörs försvaret. Efter ett tag blir immunsystemet så svagt att det inte längre klarar av att försvara organismen mot bakterier, svampar, parasiter och andra virus. Då blir det fritt fram för dessa att lätt ta sig in i kroppen och frammana olika sjukdomar.
AIDS - förvärvat immunbristsyndrom8 är egentligen samlingsbenämningen för ett tjugotal olika infektioner och till slut blir infektionerna så svåra att människan dör. Bromsmediciner som kom på 1990-talet kan effektivt bromsa HIV-virusets framfart i kroppen men ingen människa kan bli av med sin infektion än. Det finns inte så många sätt att få HIV, det
7 Eng: human immunodeficiency virus 8 Eng: acquired immune deficiency syndrome
smittas genom sexuella kontakter utan skydd, genom att injicera med sprutor som inte är rena samt genom blod i relationen mor-barn.9
Det finns olika teorier om hur HIV har uppkommit, men här begränsar jag mig till en kort sammanfattning. Första fallet upptäcktes i december 1981 i USA, då hänfört till fem unga homosexuella män med kronisk blödande herpessår i analområdet. Då trodde man inte att sjukdomen skulle få den spridningen den fick och att den skulle bli så skrämmande. I Sverige var det 1982 den första patienten fick diagnosen AIDS som en följd av en infektion med HIV. Efter några år förstod man att HIV/AIDS var en epidemi som också kan sprida sig i vårt land och inte endast kan drabba homosexuella.10
2.1.2 Statistik
Statistiken visar att vi har blivit sämre på att använda skydd och det gäller speciellt unga människor. Antalet rapporterade fall av HIV har ökat under perioden mellan 1996 och 2006. Under dessa tio år anmäldes 7500 personer med HIV-infektion i Sverige och av dem lever idag ungefär 4000 personer. Under år 2006 anmäldes 390 nya fall i hela landet och av dessa var 151 kvinnor och 236 män, i tre fall saknades uppgifter om kön.
”HIV-epidemi i Sverige”11 och de som smittas definieras av Smittskyddsinstitutet på följande sätt:
- de som smittas med HIV i Sverige
- boende i Sverige som smittas med HIV, antingen i Sverige eller i utlandet - de som upptäcks vara HIV-positiva i Sverige.
Ökningen av HIV i Sverige förklaras i stort som en följd av internationella kontakter. De vanligaste smittväggarna för viruset i Sverige är heterosexuell smitta, sex mellan män och intravenöst missbruk12. Många av fallen som smittas heterosexuellt smittas innan
ankomst till Sverige. Stockholm, Västra Götaland och Skåne står för 60 % av alla anmälningar när det gäller misstänkt heterosexuell smittväg. Fallen är mer koncentrerade vid storstäderna (90 %) där smittan skett vid sex mellan män. Ungefär 80 % av de smittade genom intravenöst missbruk kommer från Stockholm. År 2006 anmäldes 60 nya fall av HIV-smittade som insjuknat i AIDS i Sverige. 13
9 Fakta om HIV/AIDS från artikeln Hiv från tidningen Hiv aktuells ungdomsbilaga (2005 s 6-7) 10 Morticia organisation [www] Upptäckten av HIV/AIDS
11 Uttrycket ”HIV-epidemi i Sverige” kommer från Smittskyddsinstitutets hemsida 12 Genom spruta
2.1.3 HIV/AIDS, skolan och mänskliga rättigheter
Här lyfter jag fram vad som finns i läroplaner som kan anknytas till HIV/AIDS-ämnet och sätter det i förbindelse med mänskliga rättigheter.
I Lgr 80 formuleras det tydligt målsättningen för skolan hälsoarbete:
Omtanke om elevernas psykiska och fysiska hälsa ska prägla skolans arbete och miljö. Såväl lärare som skolledning, elevvårdpersonal och annat personal skall i samverkan med elever och föräldrar verka för en god arbetsmiljö14
I anslutningen till Lgr 80 utarbetades till och med ett särskilt program för skolans hälsofostran som syftar att ge eleverna ”goda förutsättningar att öka fysiska, psykiska och sociala välbefinnande”15
I senaste läroplanen Lpo 94 för grundskolan ingår obligatorisk undervisning om fortplantning och sexualitet men HIV/AIDS-ämnet kan man inte hitta direkt. Ämnet kan möjligtvis uppfattas som en del av flera olika ämnen som sexualitet och samlevnad vilket ingår i ämnet samhällskunskap, geografi och biologi. Som exempel i kursplanerna för geografiämnet kan man hitta att skolan skall sträva efter att eleverna: ”Ökar sin förstålelse för människans levnadsvillkor genom vidgade kunskaper om natur och samhälle och om sambanden däremellan i olika delar av världen”16
HIV och AIDS är inte bara ett hälsoproblem, det är även ett hot mot demokrati, mänskliga rättigheter - människors möjligheter till värdiga liv och om resurser, makt och fred. De frivilliga organisationernas arbete med att begränsa spridningen av HIV handlar huvudsakligen om mänskliga rättigheter vilka man kan koppla till undervisningen.
Några exempel på mänskliga rättigheter som är relevanta i förhållande till HIV/AIDS: 17
– rätt till hälsovård
– rätt till att bilda en familj – rätt till tillgång till information – rätt till utbildning
14 Lg80 citerat efter Skolöverstyrelse (1989 s1 flik1) Ge eleven en chans – Handbok för undervisning om HIV
och AIDS
15 se ovan
16 Skolverket, Geografi [www]
– rätt till ett sexualliv – rätt till likvärde.
2.2 Film/rörliga bilder
Film eller med andra ord rörliga bilder är det som framställs genom att en ordningsföljd av ögonblicksbilder uppvisas i en viss hastighet som skapar en illusion av rörelse. Det finns olika typer av filmer som till exempel animerad film, dokumentär och skräck-, action-, drama-, kärleksfilm. I detta examensarbete använder jag ofta beteckningen kortfilm, rörliga bilder eller Internetfilm.
2.2.1 Film för lust och lärande
Vi lever i ett mediesamhälle där medier och bland annat film sätter sin prägel på vårt samhälle och våra vardagsliv. Elevernas bild av världen åstadkoms till stor del genom vad de ser och upplever dagligen i medier. Mediernas värld med film och Tv är en så pass viktig del av ungdomars liv att många har sina förebilder i skådespelare eller fotomodeller. Eleverna spenderar mycket tid framför sina tv-apparater och datorer och använder ofta medier för att uttrycka sig själva eller för att kommunicera med varandra.18
Här har dagens skola en oerhört viktig uppgift att ge eleverna förutsättningar att bli delaktiga i mediesamhället. Det kan bli en fråga om ”yttrandefrihet och en förutsättning för demokrati”19 att alla medborgare, inte bara elever, kan utnyttja olika medier och har kunnande om mediernas funktion i vårt samhälle. Som sagts påverkas eleverna mycket av medier och det är otroligt viktigt att dagens skola möter denna situation genom att ge eleverna nya metoder för att analysera och diskutera budskap, innehåll och språk i medier som film, tv mm. ”Att tillägna sig och bearbeta texten behöver inte alltid innebära läsning utan kan ske även genom, drama, rollspel, film, video och bildstudium.”20
Film/rörliga bilder anses vara det viktigaste redskapet enligt Lotta Lundberg och Pia-Mari Räihä (2003) som ger några exempel på hur man kan använda film i den nya pedagogiska verksamheten. Man kan läsa i deras bok att:
Skönlitteraturen, filmen och teatern öppnar nya världar och förmedlar erfarenheter och upplevelser av spänning, humor, tragik och glädje. Skönlitteratur, film och teater
18 Slutsatser från mina egna observationer i form av loggböcker under projektets gång 19 Blom, M & Viklund, K (2001 s4). Film för lust och lärande
20 Skolverket, Svenska citerat efter Lundberg, L & Räihä, P (2003 s21). Scener från ett mediepedagogiskt
hjälper människan att förstå sig själv och världen och bidrar till att forma identiteten. 21
Användningen av alla dessa gestalter gör att man skapar en större medvetenhet hos individen och man får en chans att dels kunna utveckla sin berättarteknik, dels kunna jobba med begreppet ”estetik”.
Slutligen kan man sammanfatta att film är oerhört viktigt för dessa författare som anser att arbetet med rörliga bilder skall finnas med under hela utbildningen på alla nivåer från förskola till gymnasieskolan. Arbete med filmskapande erbjuder möjligheter för eleverna att ”använda sig av kunskaper, erfarenheter och upplevelser som de själva bär på – deras vardagsvetande”22. Genom dessa metoder kan eleverna få redskap för att själv yttra sig och
sina tankar med olika medier och alla möjliga gestaltningsformer.
2.2.2 Styrdokumenten och läroplanen om film
Under såväl den högskoleförlagda utbildningen som den verksamhetsförlagda kunde man få en känsla av att användningen av de digitala gestalterna som ett läromedel inte skedde så ofta och att det inte finns plats i skolan för så mycket media och visuell kommunikation. Enligt styrdokumenten är det möjligt att media, Internet och det digitala få mer plats i skolan och kunna bli en del av undervisningen vilket betonas starkt. Skolan är dessutom en institution som borde återspegla vårt mediesamhälle.
Läroplanen; Lpo94 nämner i Mål att uppnå i grundskolan, att skolan ansvarar för att varje elev efter grundskolan kan utveckla och använda kunskaper och erfarenheter i så många olika uttrycksformer som möjligt såsom: språk, bild, musik, drama och dans.23 Det är möjligt för lärare i alla ämnen att syssla med film. ”Kunskaper om bilder och bildkommunikation är en viktig förutsättning för att aktivt delta i samhällslivet” kan man läsa i första stycket av kursplanen för bild i grundskolan under Ämnets syfte och roll i utbildningen. Under rubriken mål att sträva mot kan man läsa: ”skolan skall i sin undervisning i bild sträva efter att eleven utvecklar sitt kunnande för att främja lust och vilja på ett personligt sätt framställa bilder med hjälp av hantverksbaserade metoder och tekniker samt metoder inom dator- och videoteknik […]”24.
Även i kursplanen för svenska kan man läsa om ett vidgat textbegrepp vilket innebär att
21 Skolverket, Svenska citerat efter Lundberg, L & Räihä, P (2003 s22). Scener från ett mediepedagogiskt
utvecklingsarbete…
22 Lundberg, L & Räihä, P (2003 s38). Scener från ett mediepedagogiskt utvecklingsarbete… 23 Skolverket, Läroplaner [www]
bearbetning av texter också kan ske genom drama, rollspel, film, video och filmstudium.25
2.3 Internet
2.3.1 Begreppsförklaring och historisk översikt
Internet är världens största datornätverk och sannolikt har alla på något sätt utnyttjat den någon gång i sitt liv. Internet möjliggör kommunikation världen över och att hämta information av alla tänkbara slag. World Wide Webb är ”ett övergripande begrepp för ett stort antal grafiska dokument på Internet”26. Webben är en samling dokument i olika format som kan innehålla länkar till andra dokument. Dessa dokument kan vara formulär som sänds till en programvara eller så kan de skapas av ett program, baserat på data från användaren. De kan bestå av video, ljud, bild, text – alla möjliga dokument i alla dataformat.
Utvecklingen av WWW startades år 1989 av Tim Berners-Lee och hans arbetslag på CERN27 då deras kunder kunde kommunicera med varandra med hjälp av deras servrar. WWW kopplades sedan ihop med Internet och dess användning ökade starkt när webbläsaren Mosaic skapades av Marc Andreessen i USA år 1993. Ett år senare introducerades webbläsaren Netscape Navigator och Internets popularitet ökade ytterligare. Idag är WWW den ledande källan för information på Internet och användare har tillgång till ett stort antal dokument. Webben fungerar med hjälp av serverdatorer som sänder ut dokument när de efterfrågas och dokumenten kan skådas grafiskt med hjälp av webbläsare. Internet är ett populärt medium och används ofta i distansutbildningen som ett mycket användbart hjälpmedel i undervisningen. Video, text, ljud och multimedia på webben kan göra undervisningen varierande och intressant.28
2.3.2 Den nätverksbaserade mötesplatsen/gemenskapen
Den nätverkbaserade gemenskapen definieras som ”innefattande mänskligsocial (oftast nätbaserad) interaktion och kommunikation, där deltagarna har ett gemensamt intresse i att delta”.29 Alla deltagare har någon sorts förbindelse till varandra, som till exempel att de är
25 Skolverket, Svenska [www]
26 Nyberg, R & Strandvall, T (2000 s19). Utbilda via Internet 27 CERN är ett forskningslaboratorium i Genève i Schweiz 28 Nyberg, R; Strandvall, T. (2000 kapitel 2)
29 Jobring, O & Carlén, U & Bergenholtz, J. (red.) (2006 s194). Att skapa lärgemenskaper och mötesplatser på
från samma klass och har ett förtroende för varandra och allt detta framkallar en känsla av samhörighet. Identitet och känslan av samhörighet i en gemenskap är viktig för att medlemmarna ska vara insatta i och vilja delta i den nätverksbaserade mötesplatsen. Det fundamentala för lärandeprocessen hos deltagarna är känslan av meningsfullhet, deltagande i själva praktiken, gemenskap och identitet. De nätverkbaserade mötesplatserna igångsätts på grund av olika ändamål som till exempel att ”deltagarna skall lära sig något om ett specifikt ämne”30.
Deltagarna i den nätverksbaserade mötesplatsen kan man indela i olika grupper: huvudaktörer, handledare och intressenter31. Huvudaktörer är den viktiga målgruppen där alla i gruppen skall lära sig någonting. Handledare är den som ger handledning till alla huvudaktörer och styr hela processen som handlar om att samarbeta för att uppnå ett gemensamt mål. Den tredje gruppen av deltagare är intressenter som bistår gemenskapen i deras samarbete som till exempel teknikansvariga. En grupp som nämns ibland är lurkers som utmärker sig som icke-deltagande och har en passiv funktion i mötesplatsen.
2.3.3 YouTube32
Webbsidan grundades och aktiverades den 15 februari 2005 av tre kollegor på eBay-företaget Paypal: Chad Hurley, Steve Chen och Jawed Karim. Efterhand har sidan byggts ut och utvecklats och har idag blivit en av de mest lovande och framgångsrika hemsidorna. Under sin korta tid på webben har YouTube vuxit snabbt och fått stor uppmärksamhet. Efter några ägarförändringar köptes nyligen Youtube av Google för 12 miljarder kronor. YouTube är ett nätverksbaserad så kallat ”Community” och har som ett motto "Broadcast Yourself" som man kan översätta till ”sänd /dig/ själv” vilket är företagets idé - att tillhandahålla möjlighet för videouppladdning. Man kan skapa ett personligt material tillgängliga för bara de man vill ska se dem, som vänner, medan amatörfilmare kan ladda upp sådant man vill ska ses av en större publik. Videoblogging där man kan diskutera och betygsätta filmer har speciellt ökat i popularitet tack vare YouTube vilket kunde göra mitt projekt lättare att genomföra.
YouTube är för tillfället en av de snabbast växande hemsidorna på webben och rankas
som den tionde mest populära hemsidan33. Det beräknas att runt 65 000 videor som
musikvideor, videospel med mera, laddas upp på YouTube och 100 miljoner klipp laddas
30 Jobring, O & Carlén, U & Bergenholtz, J. (red.) (2006 s93)
31 Jobring, O & Carlén, U (2005 s20). Att förstå lärgemenskaper och mötesplatser på nätet
32 Hamrén, H (den 10 november 2006)Youtube.com är branschens gullegris. [www] artikeln i Sydsvenska 33 My digital life [www] YouTube tops as most popular web video search website
ned varje dag. Videor kan laddas upp utan kostnad så länge de är 100 megabyte eller mindre och inte innehåller upphovsrättskyddat material. Det enda man behöver för att man ska kunna ladda upp videor är ett konto som man registrerar gratis. Sidan har nästan 20 miljoner besök varje månad och där 44 % är kvinnor, 56 % män. 12–17-åringarna dominerar vilket är målgruppen jag kommer att arbeta med i mitt projekt.
3.
Metodbeskrivning
Läraren som undervisar i bild på min partnerskola har inte så mycket kunskap om datorer och digitala medier. Då hennes färdigheter gällande användandet av datorer är begränsad blev hon i högsta grad öppen för detta projekt där hon samtidigt kunde lära sig någonting nytt. Efter ett samtal med henne då jag redogjorde för mina tankar och idéer blev det klart att jag var välkommen dit för att genomföra mitt projekt i samband med mitt examensarbete.
Min önskan var att genomföra mitt projekt med en högstadieklass och vid den tidpunkten var alla åttonde och nionde klasser alldeles för upptagna med sitt skolarbete och sin prao. Då valde jag och min handledare istället en klass i årskurs sju. Klassen består av 29 elever, 17 pojkar och 12 flickor, och alla deltog i projektet. Projektet förlades mest till bildlektionerna men jag hade även tillåtelse att ta viss tid av svensk- och matematiklektionerna vars lärare mottog det med glädje och öppenhet. Efter dessa samtal utformades en planering där jag skrev instruktioner om i vilken ordning saker och ting skulle ske.34 Det var också meningen att efter projektets fullbordande genomföra en
jämförelse mellan det som jag planerade och det som hände i verkligheten. Mina förberedelser avslutades med bokningen av skolans datasal.
Jag använde blandade datainsamlingsmetoder i min undersökning. Min första tanke var att endast använda en enkät. Men då skulle jag kunna bli ”en av dem som var missnöjda med sitt examensarbete, för att de hade använt enbart enkät”35. Alltså ville jag utöka mina metoder och jag förde mina egna dagboksanteckningar, som också anses vara en kvalitativ observationsmetod. Dessutom gjorde jag analys av filmernas innehåll. Denna
34 Se bilagan 3 för körschema
metodkombination valde jag för att få ett bättre resultat, vilket föredras starkt av Johansson i hans utvärdering som han genomförde i kursen examensarbete på lärarhögskolan.36
Jag har lagt ned mycket arbete på att formulera enkätfrågorna, så att de skulle bli kopplade till mina frågeställningar. För att pröva vilken ny kunskap och vilka nya tankar och funderingar kring ämnet HIV/AIDS eleverna kunde få under detta projekt, genomförde jag denna nätbaserade enkät på gruppens hemsida, på YouTube som innehöll sex frågor. Jag valde denna nätverkbaserade form för att jag ville undvika ”risken för enkättrötthet bland skolpersonal, elever och föräldrar”37 samtidigt ville jag genomföra enkäten på ett modernt sätt som kunde passa KME-andan. Jag hoppades att denna nätbaserade enkät kunde bli givande och lärorikt för mitt framtida arbete och att min undersökning dessutom kan bli en inspirationskälla för andra studenter som befinner sig på skolans avslutande studieperiod. Slutligen skulle enkäten bli en stor hjälp för att svar på mina frågeställningar.
Den nätverksbaserade enkäten som jag utförde var någorlunda kort och innehöll endast öppna frågor. Som följer blev dess innehåll för litet för att utföra en sammanfattning i form av korstabell eller i sambandsanalyser. Jag utförde en egen sammanfattning där jag analyserar och tolkar varje enkätfråga för sig och drar slutsatser som kan hjälpa till att få svar på mina frågeställningar.
Observation som ”har börjat användas allt oftare i lärarexamensarbeten”38 var betydande hjälp för att kunna dra några slutsatser och för att få svar på mina frågeställningar. Det finns olika typer av observationer som till exempel: ”on-off”-observationer, observationer med egna kategorier, ”kritiska händelser”, löpande observationer, etnografisk metod och sociogram.39 Mina observationer skedde inte i klassrummet under den vanliga undervisningen och som följer var det svårt för mig att välja vilken av dessa observationer som jag skulle använda mig av. Till slut valde jag löpande observationer som min metod.
Löpande observationer eller löpande protokoll ”innebär att man försöker att skriva så mycket som möjligt om ett visst, längre skede”40 vilket jag gjorde i en loggbok med hjälp
av enkla verktyg, det vill säga papper och penna. I denna loggbok har jag antecknat alla viktiga händelser och iakttagelser som gjorts under projektets gång. Där dokumenterades bland annat resultaten från olika samtal, både mellan mig och eleverna och eleverna
36 Johansson, B & Svedner, P (2006 s 30) 37 Johansson, B & Svedner, P (2006 s 33) 38 Johansson, B & Svedner, P (2006 s 54)
39 Johansson, B & Svedner, P (2006 kap: ”Observation – att iaktta och analysera”) 40 Johansson, B & Svedner, P (2006 s 60)
sinsemellan samt elevernas reaktioner och handlingssätt under hela projektets gång. Samtidigt studerade jag och noterade alla pågående meningsutbyten mellan samtliga deltagare på den nätbaserade mötesplatsen.
En del av mina datainsamlingsmetoder utgjordes av kortfilmernas innehåll och dess struktur och jag gör det genom att ta fram ett exempel för att utföra min analys. Jag utför också en sammanfattande överblick över likheter och skillnader mellan kortfilmerna.
Slutligen vill jag säga att jag ansträngde mig för att uppfylla de forskningsetiska kraven med respekt för alla deltagare. Alla medverkande blev noggrant informerade om vad hela projektet handlade om redan första dagen och att deras anonymitet skulle skyddas. Reglerna och körschemat presenterades så att eleverna skulle förstå projektets innebörd, dess syfte och vilka undersökningsmetoder som skulle användas.
4. Beskrivning/genomförandet av projektet
För att läsaren skall kunna sätta sig in i projektet och dess innebörd presenteras under den här rubriken en kort och essentiell sammanfattning av data från mina projektloggböcker. De viktigaste händelserna som kunde avspegla projektet valdes av mig med stor noggrannhet.
Projektets syfte var att eleverna i en sjundeklass skulle skapa kortfilmer till en kampanj mot HIV/AIDS och för att göra detta skulle de skapa anonyma konton på Youtube. För att sätta in eleverna i ämnet hölls en introduktion om HIV/AIDS i klassrummet. Under introduktionen presenterades även reglerna för filmskapandet41. Efter två veckors tid skulle eleverna lägga ut sina färdigjorda kortfilmer på webbsidan Youtube, på den nätverkbaserade mötesplatsen. Då återsamlades eleverna och svarade på enkätfrågor42. Dag 1. Den första dagen inleddes projektet med en introduktion där eleverna kortfattat informerades om projektet. Klassen var indelad i två grupper: pojkar och flickor. Till nästa möte skulle eleverna skapa konto/bli medlemmar i hemsidan Youtube. De skulle dessutom undersöka hemsidan på alla möjliga sätt själva eller, om de inte kunde själva, eventuellt med hjälp av sina klasskamrater eller någon familjemedlem. De som hade tid skulle prova att arbeta med ett redigeringsprogram för filmer.
41 Se bilagan 2 för reglerna 42 Se bilagan 4 för enkätfrågor
Jag upptäckte att eleverna blev ganska överraskade och förvånade när jag berättade att detta projekt kommer att skilja sig från den vanliga undervisningen, det vill säga att vi ska använda Internet som kontakt mellan mig och eleverna och att filmerna kommer att läggas på nätet. Det verkade som att många elever inte riktigt förstod vad projektet skulle gå ut på i början av dagen. Senare kom det ganska många frågor vilka hjälpte dem att förstå hela idén.
Dag 2. Efter en kort inledning och presentation av vad vi skulle göra under dagen under den dagen gick vi till datasalen för att påbörja arbetet. Jag presenterade och visade hemsidan där regler och körschema låg. Under gruppen ”7b projekt”43 öppnade jag också ett diskussionsforum där man kunde skriva sina funderingar och reflektioner samt ställa frågor angående filmproduktionen.
Efter detta presenterade jag ämnet som filmerna skulle handla om och många av eleverna blev lite förvånade och besvikna. Efter lunchen såg vi utbildningsfilmen När AIDS
kom till Sverige44 i skolans aula. Från början verkade det som att de inte var intresserade av
ämnet och några fnissade lite men till slut tystnade alla och såg filmen i tysthet. Efter filmvisningen delade jag ut lite broschyrer och info från föreningen SHAI och elevernas uppgift var att läsa och fundera lite över ämnet. Resten av dagen var disponerad för att skriva manuset som skulle ligga på gruppens hemsida eller på elevernas hemsidor.
Innan vi skildes åt informerade jag och tydliggjorde att under kommande två veckor kommer vi att hålla kontakten via nätet och att eleverna skulle samla allt material till fredagen den 23 november. Det skedde både via mejl och genom YouTube och den nätverkbaserade mötesplatsen.
Under dessa två veckor som den nätbaserade mötesplatsen existerade fick jag webbkontakt med några elever som med stort intresse ställde frågor och arbetade med sina filmer. Innan denna tid tog slut fick jag två färdiga kortfilmer.
Dag 3. Som planerat skulle kortfilmerna till en kampanj mot HIV/AIDS vara färdiga den dagen. Jag hade stora förhoppningar angående denna dags resultat samt elevernas potentialer. Arbetet sattes igång direkt på morgonen i datasalen och allt började ganska lugnt i delade grupper, pojkar och flickor. Allt verkade vara under kontroll och jag hoppades att vi skulle kunna fullfölja sysslorna utan några eventuella förhinder. Eleverna verkade vara väldigt engagerade och jobbade med sina filmproduktioner i tysthet och med samlade tankar.
43 Direkta länken till gruppens hemsida: http://www.youtube.com/group/7bAkarpprojekt 44 Statens folkhälsoinstitut (2007) När AIDS kom till Sverige
Efter lunchen fullföljde vi schemat och arbetet med filmerna fortsatte varefter tiden började springa iväg. Förutom detta dök det upp många tekniska problem med redigeringsprogrammet som inte var uppdaterat och saknade vissa funktioner. Många datorer arbetade trögt och ibland stängdes några till och med av utan orsak. Dessutom visade det sig att det finns en åldersgräns på 13 år för att bli medlem på YouTube vilket ledde till att några elever inte kunde bli medlemmar på webbsidan.
Några elever lyckades att ladda upp sina filmer på gruppens sida, möjligen inte så många som jag har förväntat mig, men det var meningen att under den följande veckan skulle eleverna komplettera det som sina hemuppgifter. Jag blev lite missnöjd med resultatet men jag hade förhoppningar om att problemet skulle lösa sig under den kommande veckan innan avslutningsdagen.
Det blev sju filmer och det antalet var ändå tillräckligt för att sätta igång en diskussion och jag skrev korta frågor och tankar efter varje film som lades upp på gruppens hemsida. Eleverna som var klara hjälpte sina klasskompisar och svarade på mina frågor samt började diskutera kortfilmerna och ämnet AIDS/HIV. Så bra som jag kunde och hade tid motiverade jag alla i klassen till att lägga sina inlägg under filmerna och på den nätverkbaserade mötesplatsens diskussionsforum.
Vid passets slut blev alla eleverna informerade att under den avslutade dagen, exakt om en vecka kommer arbetet med filmerna att slutföras och en nätverksbaserad enkät kommer besvaras av eleverna. Hela veckan efter den dagen det vill säga dagarna mellan den 23 november och den 30 november skedde mottagningen/efterdiskussionen på Youtube. Dag 4. Denna avslutande dag började med besvarandet av den nätverkbaserade enkäten. Eleverna blev nyfikna och kanske lite överraskade när jag först berättade att jag inte kommer att dela ut enkäten i pappersform utan att vi ska svara på alla frågor på den nätverksbaserade mötesplatsen. De svarade gärna på alla frågor och ibland ställde de några frågor när de undrade över någonting. När alla frågor blivit besvarade började vi utföra ett arbete som hade som mål att slutföra några filmer som ännu inte befann sig på gruppens hemsida.
Enligt planeringen skulle vi under denna avslutande dag göra någonting helt annorlunda. Min förhoppning var att göra en utflykt till Malmö och föreningen Spiritus Mundi där ett möte med en HIV-positiv person skulle arrangeras. Men jag var tvungen att ändra mina planer angående den dagen. Under förberedelserna och några samtal med lärarna visade det sig att genomförande av en utflykt inte var så lätt som jag trodde. Det finns massor av papper att fylla i där man till exempel måste göra en riskanalys tillsammans med en annan
lärare. Sedan är det en fråga om pengarna som i själva verket inte finns i denna skola och jag som student ville inte ta resten av arbetslagets pengar. Många av skolans lärare berättade för mig att de slutade med utflykter på grund av alla dessa hinder. Min reaktion var frustration och jag hade önskat mig att jag hade lärt mig någonting mer om detta problem på Malmö Högskolas utbildning.
Avslutningsdagen med fika och möte men en HIV-positiv person från föreningen SHAI förflyttades och kommer att arrangeras under en lektion i framtiden. Exakta datumet var inte än bestämt när denna uppsats skrevs.
5.
Resultat
I detta avsnitt belyser jag och diskuterar mina frågeställningar utifrån data som jag har fått fram under projektets gång. Jag använde mig av blandade metoder: en kort nätverkbaserad enkät, mina egna observationer i form av dagböcker och analysen av kortfilmernas innehåll. Här sammanför jag alla dessa metoder i en sammanfattning där undersökningens resultat diskuteras.
Filmernas innehåll, mina egna observationer och svaren på enkätfrågor visar att eleverna besatt på en del kunskap om HIV/AIDS före projektets start. Undersökning av deras förkunskaper om ämnet var svårt att kontrollera på grund av tidsbrist. Min önskan var att endast genomföra projektet och öka deras kunskap oberoende hur mycket de kunde innan. Resultatet jag fick uppfyllde mina förväntningar och jag är relativt nöjd. Jag har funderat på hur jag kunde få ett ännu bättre resultat och dessa tankar kom efter projektets slut då jag insåg vad som kunde förbättras. Som orsaken till mina motgångar kan man nämna tidsbrist och tekniken som ibland upphör att fungera. Alla synpunkter och resultat som jag fick under den tiden kan bli betydelsefulla. Genom att genomföra detta projekt insåg jag att jag i framtiden kan utföra liknande projekt på ett ännu skickligare sätt.
5.1 Resultat från loggböcker
Under den korta tiden som projektet pågick förde jag anteckningar i mina loggböcker där jag iakttog elevernas reaktioner och beteende under den tiden. Deltagarna i klassen var tämligen lugna och arbetade villigt med det mesta samtidigt som de var villiga att prova på nya metoder. I projektets början var eleverna en aning försiktiga och kanske förväntade de sig att syssla med med ett annat ”roligare” ämne som de kunde välja själva. Trots deras bekymmer från början arbetade eleverna noggrant under projektets alla dagar och blev engagerade i sina sysselsättningar. De frågade ofta mig och sina klasskamrater då problem och undringar uppstod. Det kändes verkligen att de tyckte att projektet var roligt och intressant att arbeta med och film/rörliga bilder fångade sannerligen deras uppmärksamhet. Deras intresse visades genom alla frågor som ställdes och den som repeterades ofta var om de inte kunde genomföra liknande projekt där filmerna skulle handla om ett annat ämne. Även om eleverna var lite tveksamma till HIV/AIDS-ämnet från början läste de senare böcker, sökte information på Internet, samtalade om ämnet med varandra och även filmen
Eleverna innehade en del kunskap om ämnet innan vilket framkom i mina observationer av samtal eleverna emellan och resultatet var inte helt förvånande för mig. Mina iakttagelser från mina egna loggböcker visar dock att deras kunskaper för det mesta var hämtade från dagens media, det vill säga mestadels från tv och Internet.
5.2 Resultat från den nätverksbaserade enkäten
Jag ansträngde mig att formulera enkätfrågor på ett sådant sätt att jag skulle få svar på mina frågeställningar. Frågorna var öppna och ganska enkla att lämna svar på och eleverna stötte inte på några problem när de besvarade dem. Jag tror inte att jag kunde formulera dessa frågor på ett annat sätt och svaren jag fick var tillräckliga för att besvara mina frågor. Det enda jag här kan antyda efteråt är att tidsbristen inte tillät mig att utveckla projektet och att utforma flera enkätfrågor. Slutligen kan jag säga att det enda som missförstods var ordet ”spontant” vilket jag använde i en av frågorna och många elever visste inte vad detta ord betydde.
Under denna rubrik analyserar jag och tolkar varje enkätfråga för sig.
”Det var aproligt!” skrev en elev under första frågan vad de tyckte om projektet och dess upplägg - det vill säga användning av Internet, film och klassens hemsida på YouTube. Alla elever tyckte att projektet var roligt och givande även om många ville arbeta med andra ”roligare” ämne på ett liknande sätt.
Nästan alla elever tyckte att man borde använda Internet och film i skolan i undervisningen oftare. Som förklarning nämns att på ett sådant sätt kan man lära sig bättre och på ett roligare sätt, precis som en elev skrev: ”Det är mycket roligare och lättare att göra allt på datorn.” Ganska många tyckte att man borde använda dessa gestaltningsformer i skolan oftare i framtiden. Det fanns även elever som var osäkra på sina svar.
Några elever svarade att de redan visste en del om HIV/AIDS men att de flesta har lärt sig någonting nytt om ämnet. Som den nya kunskapen nämndes:
- hur HIV sprids
- hur man ska skydda sig mot HIV
- att det enda sättet att skydda sig mot HIV är kondom - att HIV fördärvar immunförsvaret
- att HIV/AIDS drabbar också heterosexuella - att detta problem även finns här i Sverige
- om HIV-smittade och AIDS-sjukas situation på 80-talet - att det finns så många AIDS-sjuka i Afrika
- att det finns så många organisationer i Sverige som arbetar med dessa frågor. Ingen av eleverna blev nyfiken på ämnet HIV/AIDS och väldigt många svarade att de inte kommer att söka information om ämnet i framtiden. Några elever skrev att de kanske kommer att söka information i framtiden när ämnet blir mer aktuellt för dem.
Det blev ett antal tankar och funderingar kring HIV/AIDS som väcktes under detta projekt hos eleverna. Här kan man nämna:
- tänk att man kan ”förstöra” sitt liv genom att vara oförsiktig - att det räcker en gång för att bli smittad
- att man måste skydda sig
- man måste visa respekt för HIV-positiva - att HIV/AIDS drabbar fattiga
- kondom är det enda sätet att skydda sig
- att man inte behöver vara homosexuelle för att vara HIV-positiv.
Många var osäkra på sina svar och visste inte vad de skulle svara men ett fåtal svar var intressanta. Det fanns elever som svarade att inga tankar och funderingar väcktes hos dem och till och med att ämnet var tråkigt och ej aktuellt för 13-åringar. Dessa elever skrev att de kanske kommer att fundera över ämnet och söka informationen om det i framtiden. Det blev få förslag på hur man kunde göra projektet bättre. Alla tyckte att allt fungerade bra och att projektets upplägg var bra eller ganska bra. Svaret som repeterades ofta var att man skulle kunna jobba vidare med ett annat ämne eller att projektet skulle handla om ett annat tema vilket jag har redan nämnt vid många tillfällen.
5.3 Resultat från filmernas innehåll
I min undersökning gjorde jag analyser av kortfilmernas innehåll. Min första tanke var att filmerna skulle bli en större del av mitt projekt och färdiggjorda filmer skulle även bearbetas av eleverna själva det vill säga via respons/mottagning. På grund av tidsbrist var jag tvungen att lägga mindre vikt vid kortfilmernas kvalité, hela skapandeprocessen och filmernas reception/mottagning. För min del blev kortfilmer bara en genväg, ett hjälpmedel för att uppnå mina mål och att få svar på mina frågeställningar.
Här gör jag en kort analys av ett exempel tagit från en av filmerna. Illustration 1 visar en stillbild från en reklamfilm kallad ”Aids stickman commercial”.
Illustration 1. En urklipp från hemsidan YouTube och från en av elevernas kortfilmer
Denna film är gjort på ett enkelt sätt med användningen av programmet Paint där man
kan skapa olika sorters målade illustrationer. Eleven skapade en mängd bilder med så kallade ”streckgubbar” som ”samtalar” med varandra och använde endast svartfärgen i sina teckningar. Alla dessa bilder lades i ett filmredigeringsprogram Windows Movie Maker en efter en vilket skapade illusion av rörelse och sist lades det till ett musikstycke. I filmens innehåll kan man ta del av några informationer om HIV/AIDS-ämne det vill säga om hur viruset sprids. Vid filmens slut uppmanar eleven till respekt till alla som bär på viruset. Man kan säga att eleven uppfyllde alla regler och krav i denna kampanj i högsta grad: filmens språk är engelska, filmen är inte längre än 30 sekunder samt den innehåller en viss information om ämnet. Sammanfattningsvis kan filmen utan tvekan användas som en reklamfilm i en HIV/AIDS-kampanj. Denna film är ett bra exempel hur man kan skapa en enkel film under kort tid samtidigt som man tar upp information om ämnet. Under några samtal visade sig att eleven var särskilt intresserad av film och till och med skapar rörliga bilder på egen hand.
Om man går vidare i analysen och jämför innehållet av elevernas kortfilmer kan man dra övergripande slutsatser. Det finns filmer som liknar varandra och innehar liknande egenskaper som till exempel stillbilder, texter eller liknande teknik. Allt detta kan antyda
att eleverna blev inspirerande av andras filmer och av exempelfilm som jag visade under introduktionen. Här kan man dela in filmer i olika grupper. Det finns en grupp filmer där programmet Paint användes för att skapa ”streckgubbar”. En annan grupp består av bilder med stilla eller flytande texter som innehåller olika information om HIV/AIDS-ämnet. De flesta filmer som skapades liknande dock varandra förutom ett exempel, där eleven i sin film använde små urklipp från sitt favoritdataspel.
Om man tittar på filmernas innehåll när det gäller information om HIV/AIDS-ämnet kan
man även dra andra slutsatser. Intressant var att eleverna tog fram det negativa i sina skapelser. En övervägande majoritet av kortfilmerna var dystra och man fick en känsla av att det inte fanns något hopp för HIV-smittade. I vissa filmer fokuserades det mycket på döden och tanken om sjukdomen och dess följder gjorde att det saknades något positivt i filmerna. Här hoppades jag att möte med en HIV-positiv person efter projektets slut möjligtvis kunde ge en mer nyanserad bild av sjukdomen.
6.
Diskussion
I detta diskussionsavsnitt resonerar jag om jag fick svar på mina frågeställningar samtidigt som jag presenterar några av de betydelsefulla och intresseväckande händelserna under projektets gång.
Mitt syfte i detta examensarbete var att på prov använda Internet och film/rörliga bilder som hjälpmedel i undervisningen. Samtidigt var mitt mål att genomföra en HIV/AIDS-kampanj där jag inte bara kunde nå ut med information om ämnet utan också att eleverna skulle uppleva projektet som intresseväckande och underhållande. Jag förväntade mig att jag kunde göra kampanjen med detta ”tråkiga”45 ämne roligare genom användningen av digitala medier och mina förhoppningar var stora. Jag kan sammanfatta att genomförandet av denna HIV/AIDS-kampanj på ett sådant sätt väckte elevernas intresse och uppmärksamhet samt som deras kunskap om ämnet ökades. Mina egna observationer och enkätsvaren visar att eleverna tyckte att dessa metoder, det vill säga användningen av Internet och film, var givande och att man lär sig på ”ett bättre och roligare sätt”46. Deras förtjusning i användningen av dessa hjälpmedel kan man här tolka på olika sätt. Ett av dem kan bli förklaringen att eleverna i denna klass fick använda både Internet och film i samma projekt för första gången. Den andra förklaringen som kom upp i mina observationer var att många av eleverna var redan innan projektet intresserade av film och Internet vilka var en viktig del av deras fritid och intresse. Det fanns till och med elever som blev mer intresserade än andra och inspirerades så pass mycket av projektet och i några samtal med dem kom fram deras vilja att fortsätta arbete med rörliga bilder på egen hand.
En av mina frågeställningar var att undersöka vilken ny kunskap eleverna kunde få genom sitt deltagande i detta projekt och i HIV/AIDS-kampanj. Analys av enkätsvaren, mina egna observationer och filmernas innehåll visar att eleverna innehade en del kunskap om HIV/AIDS före projektets start vilket jag var fullständigt medveten om. Mitt mål var som bekant inte att undersöka hur mycket de kan om ämnet utan att öka deras kunskap och väcka helt nya tankar och funderingar kring ämnet.
Man kan summera att eleverna fick del av ny kunskap om HIV/AIDS ämnet och det gjorde de genom sitt aktiva deltagande i detta projekt och i en kampanj mot HIV/AIDS. Som aktiva deltagandet menar jag här allt de har gjort under projektets gång: de har sett filmen När AIDS kom till Sverige, diskuterat ämnet med varandra, sökt information på nätet och i böckerna och slutligen skapat kortfilmer till denna kampanj där de skulle ta fram en
45 Citat från mina anteckningar i projektets loggböcker 46 Se ovan
del av sitt kunnande. Förhoppningsvis stannade en del av alla dessa informationer kvar i deras huvuden. Här måste jag erkänna att mina förhoppningar kanske var lite för stora för detta korta projekt och jag förväntade mig att få ännu ett bättre resultat.
Förutom den nya kunskapen ville jag också väcka nya tankar och funderingar kring HIV/AIDS. Även om projektet var rätt så kort och jag inte gick på djupet med information om HIV/AIDS väcktes under projektets gång vissa känslor och funderingar hos eleverna.
Mitt projekt som genomfördes i en klass med endast 29 elever kan inte bli representativt för alla svenska trettonåringar utan bara bli ett exempel och en början på ett längre, framtidsinriktade arbete och exempel på alternativa metoder man kan arbeta med. Eleverna går i en skola som ligger i södra Skåne och deras kunskap och attityder kan skilja sig från andra elever på andra skolor. Här kan jag möjligen ana att det kan med större sannolikhet finnas några likheter mellan mina elevers och alla andra svenska elevers hållning. För att undersöka denna fråga krävs mycket långsiktigt arbete där många skolor och lärare i många ämnen deltar. Arbete med HIV/AIDS-ämnet kräver mycket tid och arbete samt att man måste tänka långsiktigt. Mitt projekt kan bara bli en del av en ytterligare process där man kan arbeta med tema under en längre tidsperiod.
För att uppnå ändamålet att elevernas kunskap och handlingssätt skall förändras krävs det långsiktig planering och kontinuitet i detta arbete. Då anser jag att det inte räcker med endast fakta om HIV/AIDS, utan det är viktigt att sammankoppla andra ämnen som till exempel sexualkunskap som kan bli grunden för samtalen om ämnet.
Här kan man fråga sig om jag kunde få liknande eller till och med bättre resultat om jag använde andra metoder i stället för Internet och film. Det är svårt att besvara denna fråga och antagligen kunde resultaten bli likadana. Jag vill dock påpeka, vilket är kopplat till ett av mina syften, att eleverna troligen inte skulle uppleva projektet som särskilt underhållande eller roligt. Både enkätsvaren och mina egna observationer visar att eleverna tyckte att just dessa metoder var givande och att de lärde sig på ett ”roligare” sätt.
Jag har funderat mycket på vad jag har lärt mig och hur jag kan använda alla kunskaper och teorier jag har fått under detta projekt och min utbildning i praktiken – i mitt kommande yrke. Det är väldigt svårt att säga hur det blir. Allt beror på vilken skola jag kommer att jobba på och med vilken åldersgrupp jag kommer att arbeta. Det största hindret för att kunna förverkliga sina idéer är att det oftast saknas resurser i skolan vilket jag upplevde under min praktik. Här måste man använda fantasin vilken aldrig saknas och som hjälper i de flesta sammanhang. Lyckligtvis har vissa skolor nya datorer som man kan använda för att slutföra olika projekt. Jag har upplevt att skolan jag gjorde mitt projekt på
och andra skolor jag har varit på är inne på ett spår som kan leda till en positiv förändring för oss blivande KME-lärare.
En sak som jag också har funderat över när jag var ute i skolan och genomförde mitt projekt var att lärarna i skolan borde lära sig lite mer om medier och visuell kommunikation och dess möjligheter. ”Vi behöver erövra tekniken. Vi behöver fler mediepedagogtjänster på skolorna.” 47 Jag hoppas att vi KME-lärare kan bli de nya
pedagogerna och kan stå till tjänst när det gäller det digitala i framtidens skola.
Dagens skola och lärarna som jobbar i den behöver hjälp, nytt blod, vågar jag påstå. Mediepedagogiken där man till exempel arbetar med film eller Internet kan här bli en ”vitamininjektion i det dagliga lärararbetet” 48. Jag som blivande KME-lärare i samarbete med andra ämneslärare kan skapa adekvata och lärorika situationer där eleverna kan utvecklas och lära sig på ett bra och intressant sätt. Samtidigt kommer jag att använda medier och alla möjliga uttrycksformer som redskap i skolan för att förändra och hjälpa skolorna att ta den nya vägen.
Lotta Lundberg och Pia-Mari Räihä (2003) skriver i sin bok: ”Släpp pennan!” Den idén vill jag låna från dem. Deras idé skulle man möjligtvis kunna använda som KME-motto för att KME:s idé är att använda alla möjliga uttrycksformer. Slutligen kan jag nog poängtera att jag vill arbeta på ett sådant sätt med mina elever och få dem att skapa mer och det är min framtidsvision som jag ska sträva efter i mitt kommande yrke.
47 Grisprud, J (2000 s 39). Mediekultur, mediesamhälle
7. Referenser
Litteratur:
Blom, Margot & Viklund, Klas (2001). Film för lust och lärande. Stockholm: Skolverket/Svenska Filminstitutet
Forsberg, Margareta (2007). Ungdomars sexuella hälsa. Socialstyrelsen
Grisprud, Jostein (2000). Mediekultur, mediesamhälle. Uddevalla: Daidalos
Johansson, Bo; Svedner, Per Olov (2006) Examensarbete i lärarutbildningen
Jobring, Ove & Cerlén, Urban (red.) (2005). Att förstå lärgemenskaper och mötesplatser på
nätet. Lund: Studentlitteratur
Jobring, Ove & Cerlén, Urban & Bergenholtz, J. (red) (2006) Att skapa lärgemenskaper
och mötesplatser på nätet. Lund: Studentlitteratur
Lundberg, Lotta & Räihä, Pia-Mari (2003). Scener från ett mediepedagogiskt
utvecklingsarbete: Kungsbacka 2001-2003. Stockholm: Kungsbacka kommun
Nyberg, Rainer & Strandvall, Tommy (red.) (2000). Utbilda via Internet. Vasa: E-LearnIT
Olson, Kristin & Boreson, Cecilia (2004). Medieresor – om medier för pedagoger. Kristianstad: Sveriges Utbildningsradio AB
Rambe, Anna & Holmberg, Annika (2006). Gör HIV till en rättighetsfråga. Huskvarna: Forum Syd
Artiklar:
Hiv från tidningen Hiv aktuells ungdomsbilaga 2005
Elektroniskt [www]:
Skolverket [www]Bild (2000) från:
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0607&infotyp=23&skolform=11 &i, hämtat den 20 november 2007
Geografi (2000) från
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0607&infotyp=24&skolform=11 &id=3883&extraId=2087 hämtat den 1 december 2007
Svenska (2000) från:
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0607&infotyp=23&skolform=11 &i, hämtat den 20 november 2007
Läroplaner från:
http://www.skolverket.se/sb/d/468, hämtat den 20 november 2007
Smittskyddsinstitutet [www]:
Epidemilogisk årsrapport.
http://www.smittskyddsinstitutet.se/upload/Publikationer/SMI-epidemiologisk-arsrapport-2006-1.pdf, hämtat den 30 november 2007
Artiklar från Internet [www]:
Hamrén, Henrik (10 november 2006) Youtube.com är branschens gullegris i Sydsvenska [www]. Hämtad från: http://sydsvenskan.se/samtidigt/article195333.ece. Hämtat den 29 november 2007
Morticia organisation Upptäckten av HIV/AIDS [www]: Hämtat från: http://www.morticia.se/hivhistoria.shtml. Hämtat den 21 november 2007
My digital life [www] YouTube tops as most popular web video search website. Hämtat från: www.mydigitallife.info/2006/05/26/youtube-tops-as-most-popular-web-video-search-website/ . Hämtat den 30 november 2007
Woodoofilm [www] Att göra film för Internet. Hämtat från:
http://www.voodoofilm.org/artikel/internetvideo.aspx. Hämtat den 30 november 2007
Övrigt:
Internetlänkar:
Den nätverkbaserade mötesplatsen på YouTube [www]:
http://www.youtube.com/group/7bAkarpprojekt
Föreningen SHAI hemsida [www]:
www.shai.se
