Malmö högskola
Lärarutbildningen
Barn-unga-samhälle
Examensarbete
15 högskolepoängBetydelsen av genus vid engelskinlärning
The Impact of Gender on Learning English
Christian Sundberg
Lärarexamen 210hp
Barndoms- och ungdomsvetenskap
Datum för slutseminarium ex. 2008-06-04
Examinator: Lotta Bergman Handledare: Johan Söderman
Abstract
Syftet med detta arbete är att undersöka varför pojkarna i en mellanstadieklass presterar bättre än flickorna i engelska. Det är enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo94) viktigt att all undervisningen i skolan är könsneutral och att skolan ska motverka traditionella könsmönster. Undersökningen bygger på 6 stycken kvalitativa intervjuer med elever ifrån en fjärdeklass i en grundskola utanför Malmö. Det empiriska materialet har analyserats utifrån Judith Butler´s teori om att skillnaderna mellan könen endast beror på sociala orsaker istället för biologiska. Materialet har även analyserats utifrån de teorier som finns om hur man bäst lär sig ett främmande språk samt tidigare forskning som bedrivits kring könsskillnader inom undervisningen. Utifrån de resultat som undersökningen gett kan man se att det är vissa aktiviteter som är förknippade med det manliga könet som gör att dessa pojkar presterar bättre. Orsaken till att pojkar presterar bättre än flickor är att de möter engelska på sin fritid genom bland annat datorn mer än vad flickorna gör. En annan orsak är att vissa moment i undervisningen är till pojkarnas fördel. I arbetet diskuteras även varför dessa aktiviteter är till pojkarnas fördel.
Examensarbetet syftar inte till att ge en bild av att engelskundervisningen ser likadan ut i andra klasser och skolor utan det är just i denna klass som jag har uppmärksammat dessa skillnader. De resultat och nya frågeställningar som mitt arbete kommer att kunna genera kan alltså inte ses som någon ”sanning” på hur engelskundervisningen ser ut eller ska se ut överlag i de svenska grundskolorna.
Innehållsförteckning
1.Introduktion
………7 1.1 Syfte………...8 2.Teoretiska utgångspunkter
………..9 2.1 Genus………...9 2.2 Genussituationen i engelska………....102.3 Teorier kring språkinlärning………...11
3.
Forskningsöversikt
...13 4.Metodval
………14 4.1 Presentation av undersökningsgrupp………..15 4.2 Genomförande………16 4.3 Forskningsetiska överväganden……….17 4.4 Analysbeskrivning……….185. Resultat
……….195.1 Elevernas möten med engelska utanför undervisningen………...19
5.2 Högläsning..………...20
5.3 Elevernas självvärdering………....21
5.4 Elevernas tankar om engelska………....22
6.
Resultat kopplat till teori….
...246.1 Datorns roll vid inlärning………...24
6.2 Elevernas upplevelser av lektionerna……….25
6.3 Språkinlärning………27
6.4 Teori om genus och performativitet……….. 29
7.
Sammanfattande diskussion och kritisk reflektion
... 307.1 Kritisk reflektion………... 33
7.2 Generaliserbarhet……….. 33
7.3 Förslag på fortsatt forskning………. 34
Referenser
... 351. Introduktion
”Utan engelska kan man inte prata med någon när man är i ett annat land, men även i Sverige kan man behöva engelska ibland”
Dessa ord kommer ifrån en flicka som i en av mina intervjuer svarat på frågan varför engelska är viktigt att kunna. Dessa intervjuer har gjorts i en fjärdeklass där jag i rollen som
lärarkandidat observerat vissa genusskillnader då det gäller elevernas prestationer i engelska .
I följande examensarbete kommer jag att fokusera på engelskan som skolämne i den svenska grundskolan och undersökningen har genomförts i form av en fallstudie. Genom denna
fallstudie har jag försökt hitta orsaker till varför pojkarna presterar bättre inom just detta ämne i den klass där jag gjort min studie.
Jag har under min verksamhetsförlagda praktik under termin 4 och 7 varit placerad i en fjärdeklass på en skola i en förort till Malmö. Där har jag ansvarat för att undervisa i alla skolämnen i årskurs 4. På just den här skolan där jag har haft min praktik börjar eleverna att studera engelska redan i årskurs två. Eftersom engelskan står för ca en tiondel av den lärarledda undervisningen i grundskolan så är det en relativt stor del av undervisningen i en fjärdeklass. Enligt skolverkets timplan för grundskolan ska 445 timmar av sammanlagt 6665 vara tillägnad engelskundervisningen. Detta kan man jämföra med matematiken som ska vara tillägnad 900 timmar av dessa. Det finns även en specifik kursplan för engelskan i
grundskolan (Lpo94) där de mål som eleverna skall ha uppnått i årskurs fem står skrivet. Där står även skrivet på vilket sätt engelskan redan finns i elevernas värld och hur de behöver engelska för att kunna fungera i en alltmer globaliserad värld.
Då jag ansvarade för bland annat engelskundervisningen så uppmärksammade jag vissa skillnader för hur pojkar och flickor intresserade sig för och presterade i engelska. Jag uppmärksammade även att vissa pojkar som var svaga i de flesta andra ämnena presterade bäst i klassen i engelska. Jag har genom mitt arbete undersökt vad det är som gör att dessa elever presterar starkare i detta ämne och vad det beror på att flickorna presterade svagare överlag än pojkarna i engelska.
Genom mina engelskstudier har ett stort intresse för engelskdidaktik väckts. I och med att jag har uppmärksammat vissa genusskillnader i hur eleverna tillägnar sig undervisningen vill jag försöka få ett svar på vad det beror på. I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, står det att: ”skolan skall aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter”(Lpo 94) och att ” skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. De skall därför
ge utrymme för eleverna att prova och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet”(Lpo94). I det första citatet betonas vikten av att skolan ska främja pojkar och flickors rätt och möjligheter och i det andra att skolan ska motverka traditionella könsmönster. De här två citaten är av stor vikt för min studie då jag har uppmärksammat en skillnad mellan könens prestationer i engelska.
1.1 Syfte
Tanken med mitt arbete är att undersöka vad som orsakar att flickorna i klassen inte presterar lika bra som pojkarna i den klass där jag har gjort min undersökning. Syftet med detta arbete, har dels varit att se på skillnader mellan könen i hur de presterar i engelska men även att undersöka elevernas föreställningar om ämnet engelska. I arbetet har jag valt att se detta fenomen ur ett genusperspektiv men jag har även hållit mina sinnen öppna för att fenomenet kan ha andra orsaker.
Det empiriska materialet i denna kvalitativa studie har samlats in genom intervjuer och genom tidigare observationer. I detta fortsatta arbetet kommer mina teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning inom problemområdet att presenteras. I därefter följande avsnitt kommer de metoder och det urval som jag gjort i min studie att redovisas. Därefter kommer de empiriska resultat ifrån undersökningen att presenteras och arbetet avslutas sedan med en diskussion av resultaten i relation till de teoretiska utgångspunkterna som jag kommer att redovisa i följande kapitel.
2. Teoretiska utgångspunkter
I detta avsnitt redovisar jag de teorier som är relevanta för studien. Avsnittet kommer att börja med att beskriva teorier som gäller på makronivå för att sedan röra sig ned emot en
individnivå (mikro). Jag kommer här att redovisa teorier kring genusskillnader i samhället i stort(makro), men även skillnader mellan könen inom undervisningen kommer att redovisas. Avsnittet kommer även att innehålla teorier kring hur elever lär sig engelska bäst och även tidigare forskning som gjorts inom de fält som min undersökning berör. Jag kommer nu att starta med de genusteorier som finns på makronivå och som arbetats fram av den amerikanske professorn Judith Butler.
2.1 Genus
Innan jag kommer att fördjupa mig i de teorier som finns kring genus på en makronivå så kommer jag här att göra en kortare beskrivning av vad som menas med genus. I
nationalencyklopedin (Nationalencyklopedin) beskrivs genus på följande sätt:
Genus (latin, ”härkomst, ”släkt”, ”stam, ” kön, ”art”, ”slag”), begrepp inom humanistisk och
samhällvetenskaplig forskning och teoribildning som används för att förstå och urskilja de föreställningar ideer och handlingar som sammantagna formar människors sociala kön. Begreppet infördes i forskningen i början av 1980-talet och har ersatt samt utvecklat tänkandet kring begreppet könsroll. I högre grad än i den tidigare kvinnoforskningen används begreppet för att betona relationen mellan könen, d.v.s. att uppfattningar, normer och ideer om kön skapas relationellt, samt som ett redskap för att studera de i tid och rum varierande formerna av vad som uppfattas som manligt och kvinnligt.
Inom genusforskningen nämns Judith Butler som en av förgrundskvinnorna till skapandet av de teorier som finns kring genus. Butler, född 1956, är litteraturprofessor vid det amerikanska universitet Berkeley och har specialiserat sig på teorier kring genus, men hon har även
specialiserat sig på forskning om queer och feminism (Salih, 2002).
Grundtankarna i Butlers teorier är att alla skillnader mellan män och kvinnor kan härledas till sociala orsaker istället för biologiska orsaker som har/är varit uppfattningen inom samhället. I boken Gender trouble:Feminism and the Subversion of Identity (Butler, 1990) utvecklar hon
resonemanget djupare då hon menar att allt som är typiskt kvinnligt respektive manligt beteende är något onaturligt då det inte har med biologiska orsaker att göra. Hon
menar att det är ett val som personen gör, men dock inte ett frivilligt val utan snarare något som görs utifrån samhällets normer kring vad som är manligt respektive kvinnligt ( Salih, 2002). Hon använder ordet performativitet för att fördjupa sina resonemang kring bildandet av genus. Med performativitet menar hon att genus inte är ”att vara” utan istället är ”att göra”. Ingen människa är man eller kvinna automatiskt utan det är något som man görs till utifrån samhällets rådande normer. I Gender Trouble (Butler, 1990) beskriver hon det som att det inte är ett val som personen gör utan det är mer av ett påtvingat val där valmöjligheterna redan är förutbestämda av samhället , och i detta val har man ett begränsat urval av ”kostymer” att välja på.
Den kritik som riktats emot Butlers teorier om genus har främst handlat om hennes åsikter om att allt manligt/kvinnligt beteende är något onaturligt. Kritikerna menar att detta till viss del stämmer men att det även finns biologiska orsaker bakom manligt respektive kvinnligt beteende (Wikipedia).
2.2 Genussituationen i engelska
Innan jag går vidare med hur genussituationen ser ut i skolan kommer jag här att ge en kortare presentation av svenska elevers attityder och prestationer i engelska sett ur ett internationellt perspektiv. År 2002 genomfördes en undersökning av elevers kunskaper och uppfattningar om engelska i åtta europeiska länder (Engelska i åtta europeiska länder: en undersökning av
ungdomars kunskaper och värderingar) varav ett av länderna var Sverige. I undersökningen framkom att svenska elever är mycket duktiga i engelska och att de har stor tilltro till sin egen förmåga. Det visade sig även att de svenska eleverna ansåg att skolan hade den viktigaste rollen då det kom till hur de lärde sig engelska (Skolverket, 2004). Ett annat intressant faktum som framkom i undersökningen som gjordes i år nio var att en majoritet av eleverna i alla de åtta länderna ansåg att de var duktiga eller mycket duktiga i engelska, även i de länder där resultaten inte tillhörde toppen så ansåg eleverna att de var duktiga i engelska. I Sverige där provresultaten var bäst av alla de åtta länderna ansåg ¾ av eleverna att undersökningens uppgifter som de fick var lätta eller mycket lätta.
Ett annat intressant men ett egentligen självklart resultat som framkom var att i länder där eleverna exponerades för engelska genom media var resultaten i kunskapsproven högre. Även positiva attityder till ämnet var högre i dessa länder än i de övriga.
I den ovan beskrivna undersökningen (Skolverket, 2004) redovisas även skillnader mellan pojkar och flickor som framkommit i resultaten. I de flesta kunskapsmomenten av proven har man inte kunnat utläsa någon större skillnad mellan könen. Flickorna i undersökningen har dock presterat något bättre i de prov som rörde språklig korrekthet medan pojkarna presterade betydligt bättre än flickorna i hörförståelsetesten. Dessa likheter mellan könen ser man även i självbedömningarna. Det som skiljde könen åt var i hur hög grad eleverna stöter på engelska utanför skolan. Här uppger pojkarna i högre utsträckning att de stöter på engelska genom tv men det är framförallt i dataspelsanvändande som de stora skillnaderna uppträder. Där uppger pojkarna 11 timmars dataspelande i veckan medan flickorna uppger 2 timmar.
Sett till de nationella proven (Skolverket) som hålls i det femte skolåret är skillnaderna i resultat mellan könen liknande de som kom fram i den internationella undersökningen. Skillnaderna mellan könens prestationer är väldigt marginella dock med en liten fördel för flickorna som främst presterar bättre i skrivövningarna.
Om man jämför de få skillnader som finns mellan könen i engelskkunskaperna med de övriga ämnena som finns i de nationella proven så framkommer att engelskan och matten visar samma små skillnader mellan könen. Det ämne som visar upp störst skillnader mellan könen är svenska där flickor presterar bättre än pojkar.
2.3 Teorier om språkinlärning
I det här avsnittet kommer jag att lyfta fram viktiga teorier i den litteratur som behandlar inlärningen av främmande språk.
Ett viktigt inslag i all inlärning av främmande språk är vikten av kontext, det vill säga att språkinlärning och verklighet går hand i hand, att eleverna ser nyttan man kan ha av att lära språket. I boken Teaching English as a Foreign Language (Broughton mfl, 1978) beskriver författaren hur viktigt det är att språkinlärningen sker i en kontext
.
We know that words and phrases are easier to learn and remember if they are meaningful and in a context: it follows that the foreign language should always be taught and practised in a
contexttualised form. And when the learning is being done in a class situation, every member of the learning group should recognise the context (s. 41-42)
Författarna beskriver här vikten av att språkinlärningen sker i en situation som barnen kan relatera till. De skriver vidare att detta kan göras genom att till exempel visualisera de nya orden som eleverna stöter på och att när inlärning sker i klassrummet ska kontexten vara relevant för alla elever i gruppen
I boken Teaching Languages to Young Learners (Cameron, 2005) betonas vikten av att skaffa sig ett stort ordförråd i det främmande språk som man ska lära sig. Det anses vara vid extra stor vikt för unga nybörjare som genom ett stort ordförråd i det nya språket då kan se hur grammatiken är uppbyggd i språket. I och med detta så har man slutat att som man tidigare gjorde att hålla ordförråd och grammatik separerat.
Enligt Cameron (2005) är en uppbyggnad av ett ordförråd inte något som görs en gång för att sedan sitta i hjärnan för all framtid. Uppbyggnaden av ett ordförråd är en långvarig process som måste förnyas och revideras emellanåt. Hon skriver att:
Vocabulary needs to be met and recycled at intervals, in different activities, with new knowledge and new connections developed each time the same words are met again. Looking at the five steps, we can see that each step is in fact something that needs to happen over and over again so that each time something new is learnt or remembered. Nation (1990) suggests that a new word needs to be met at least five or six times in a text book unit before it has any chance of being learnt (s 84).
Cameron menar med “recycled” att efter att eleven har stött på det nya ordet en första gång så behöver det stöta på samma ord flera gånger efteråt eftersom att ordets betydelse kanske inte från början hade någon innebörd för eleven. Genom att möta ordet flera gånger kommer eleven att lägga ny innebörd till ordet vilket leder till en ”utökning” av ordets innebörd. De här mötena bör även ske genom olika aktiviteter.
3. Forskningsöversikt
Inom forskningsfältet kring genusskillnader i klassrummet har det gjorts en hel del forskning. I en c-uppsats skriven på lärarhögskolan i Stockholm (Stengård & Brink, 2007) har två studenter undersökt lärarnas uppfattningar om huruvida elever presterar olika beroende på kön. I detta arbete har fokus legat på könsskillnader i svenskämnet. Syftet med arbetet har varit att se hur lärarens uppfattningar om dessa skillnader speglar sig i deras arbetssätt. Det visade sig att en majoritet av de undersökta lärarna ansåg att biologiska orsaker låg bakom pojkar/flickors respektive prestationer. För att förhindra dessa skillnader kom lärarna med förslag som anses gynna pojkarna:
Åtgärder som bygger på att hitta böcker som är intressanta för pojkar, att vänta med vissa moment för att pojkarna inte är tillräckligt mogna eller att anpassa undervisningen efter pojkarnas
rörelsebehov är typexempel på åtgärder som bygger på en tanke om könens biologiska särart. Här kan vi se en tydlig koppling till den del av könsmaktsordningen som Hirdman kallar mannen som
norm, då man använder pojkarnas förmåga som riktlinje för att utforma undervisningen (s. 26)
I ytterligare ett examensarbete från lärarhögskolan i Stockholm (Öhrn & Järnberg, 2007) har ett par studenter gjort en undersökning där det har fokuserat på datorns roll vid inlärning av engelska och även svenska. Deras arbete skiljer sig ifrån mitt genom att de studerat detta fenomen bland elever i nionde klass och att det har gjort sin studie efter kvantitativa metoder till skillnad ifrån mitt arbete som är gjort som en kvalitativ studie. De har studerat hur
datoranvändning och elevens betyg i engelska och svenska hänger ihop.
Genom undersökningen framkom att pojkarna hade ett högre snittbetyg i engelska och att flickorna hade ett högre snitt i svenska. Undersökningen visade även att pojkarna i undersökningen stötte på engelska i högre grad genom datoranvändning än vad flickorna gjorde, främst genom så kallade onlinespel och andra spel på engelska. Flickorna däremot stötte på mer svenska i sin datoranvändning då de oftare än pojkarna ägnade sig åt att chatta med andra, men då framförallt på svenska.
4. Metodval
I mitt arbete har jag valt att se närmare på sex elever i en fjärdeklass och vad det är som gör att pojkarna i den klassen presterar bättre än flickorna i engelska. Tanken med arbetet är även att se varför en del av dessa pojkar som tillhör de främsta i klassen inom engelska presterar mindre bra i de andra skolämnena. För att genomföra detta forskningsprojekt har jag använt mig av en så kallad fallstudie.
I en fallstudie använder man sig oftast av mer än en forskningsmetod för att få fram resultat. Det vanligast förekommande är intervju och observation men det kan även kombineras med fler metoder som enkäter eller textanalyser ( Svedner & Johansson, 2001). I och med att jag har haft min verksamhetsförlagda praktik i den klass där jag har gjort min undersökning så har jag även undervisat klassen i engelska där jag haft möjlighet att vid upprepade tillfällen
observera de företeelserna som jag har undersökt. För att gå på djupet och för att se närmre på dessa företeelser har jag genomfört kvalitativa intervjuer med dessa sex elever. Jag har alltså använt mig av två undersökningsverktyg för att gå på djupet med dessa två företeelserna
Den främsta anledningen till att jag har genomfört mitt projekt som en fallstudie är att jag har jobbat ensam med mitt projekt. Enligt Bell (2000) är något av det mest utmärkande för en fallstudie att det är en lämplig metod för forskare som jobbar på egen hand. Detta är lämpligt enligt henne på grund av att man genom en fallstudie hinner studera ett fenomen på djupet ifall man har en begränsad tid att göra detta på. I och med att mitt examensarbete sker under en tioveckorsperiod vilket är en begränsad tid i forskningssammanhang så är denna metod lämplig.
Bell (2000) beskriver vidare fallstudien som:
Den stora fördelen med fallstudiemetoden är att den gör det möjligt för forskaren att koncentrera sig på en speciell händelse eller företeelse och försöka få fram de faktorer som inverkar på företeelsen i fråga (Bell, 2000, s 16)
I och med att min undersökning handlar om två företeelser i den klass där jag har gjort min undersökning ansåg jag det lämpligt att göra min studie i denna form. Jag valde även att göra det i en fallstudie eftersom att den enligt Forskningsmetodikens grunder (Patel & Davidsson, 2003) är lämplig att använda då man ska göra en studie på en mindre grupp individer vilket är fallet i mitt forskningsprojekt. I och med att en fallstudie syftar att undersöka en företeelse på en mindre undersökningsgrupp så gäller resultaten som framkommer endast för denna
undersökningsgrupp. Man kan alltså inte dra några generella slutsatser utifrån dessa resultat.
4.1 Presentation av undersökningsgruppen
Jag har som sagt under min verksamhetsförlagda tid i den klass där jag gjort min forskning observerat vissa genusskillnader när det kommer till elevernas prestationer i engelska. Jag uppmärksammade då att pojkarna i klassen presterade bättre i detta ämne medan
förhållandena var det motsatta i de andra skolämnena. Jag uppmärksammade även att två pojkar som tillhör de bästa i engelska inte presterar i närheten så bra i de andra ämnena.
Klassen som jag valde att observera är en fjärdeklass i en låg/mellanstadieskola utanför Malmö. Klassen består av 24 elever, 12 pojkar och 12 flickor. Eleverna har gått i samma klass sedan första klass och det har haft sin nuvarande klasslärare sedan de började i fyran.
Klassläraren håller även i engelskundervisningen.
I och med att jag hade ett antal pojkar i åtanke då det gällde den andra frågeställningen så valde jag mellan fyra pojkar som presterar bättre i engelska än i de andra ämnena. I samråd med klassläraren som har en bättre översikt över elevernas prestationer än jag, valde vi ut två pojkar som verkligen sticker ut genom att de är väldigt aktiva och kunniga under
engelsklektionerna. De två andra pojkarna som jag hade i åtanke föll bort då klassläraren tyckte att deras engelskprestationer inte skiljde sig tillräckligt mycket ifrån hur de presterar i de andra ämnena. Dessa två pojkar som valdes ut refererar jag till i mitt arbete som Erik och Anders.
Både Anders och Erik tillhör de absolut främsta i klassen i engelska. På engelsklektionerna är de aktiva och räcker ofta upp handen. Under de andra lektionerna som i till exempel svenska och matematik jobbar de betydligt sämre och deltar inte alls i samma utsträckning under
lektionerna. Då jag även ville få med en pojke som presterar bra i engelska samt i de andra ämnena valde jag att intervjua en elev som kommer att kallas för Calle i fortsättningen.
För att få en bild av hur flickorna i klassen resonerar kring engelskan så valde jag ut tre
flickor som presterar sämre i engelska än vad de gör i de andra ämnena. Två av flickorna, som jag kommer att kalla Linda och Maria är väldigt flitiga och aktiva under alla lektioner.
Däremot presterar de inte alls lika bra i engelska som de gör i de andra ämnena som i till exempel matte. Detta brukar bli särskilt tydligt under högläsningar och då de ska jobba individuellt med olika engelskövningar. Den tredje flickan, Emma är en flicka
som befinner sig snäppet under Linda och Maria gällande aktivitet och deltagande under lektionerna. Det som hon har gemensamt med de två andra flickorna är att även hon presterar sämre i engelska än i de andra ämnena.
Däremot presterar dessa tre flickorna inte under klassens genomsnitt under de glosprov som klassen har en gång i veckan. Alla tre brukar då oftast hamna omkring medelsnittet. Tilläggas bör att ingen av de sex intervjupersonerna har någon förälder som har engelska som
modersmål.
4.2 Genomförande
I mitt forskningsprojekt har jag genom intervjuer och genom tidigare observationer försökt att ”nysta” upp de sex elevernas värderingar och tankar kring engelskundervisningen i skolan.. Eftersom tanken med mitt projekt har varit att gå på djupet med att förstå ett fenomen gällande dessa elevers tankar kring engelska så valde jag att strukturera intervjuerna som kvalitativa forskningsintervjuer, även kallat halvstrukturerade livsvärldsintervjuer. Tanken med den här typen av forskningsintervjuer är att få en djupare förståelse av den intervjuades förståelse och tankar kring ett fenomen (Widerberg, 2002).
Rent tekniskt sett kan den här typen av forskningsintervju beskrivas som ett halvstrukturerat samtal, vilket innebär att det varken är ett öppet samtal eller ett strängt strukturerat
frågeformulär. Istället använder man sig av en intervjuguide som innehåller teman som man vill diskutera med den intervjuade kring (Kvale, 1997). Innan jag genomförde mina sex intervjuer konstruerade jag ett sådant schema som innehöll fem teman (se bilaga A) som jag
tyckte täckte de områdena som kunde hjälpa mig att förstå elevernas tankar och värderingar kring engelskan. De teman som jag använd mig av var bland annat deras tankar kring deras egen prestation, tankar om lärarens förväntningar och i vilken utsträckning de stöter på engelska i vardagslivet. Genom att använda teman istället för i förväg bestämda frågor så undviker man att intervjuerna blir likartade vilket i så fall skulle göra dem mer till en form av frågeformulär vilket jag ville undvika eftersom tanken med mitt projekt är att få en bild av alla elevernas personliga tankar kring engelska. Och för att undvika att intervjuerna blev likartade så använde jag mig av teman vilket ska leda till att den intervjuade ger så uttömmande svar som möjligt om temat i fråga (Svedner & Johansson, 2001).
Fyra av de sex intervjuerna ägde rum i ett avskilt grupprum, den första och den andra
intervjun ägde rum i en tom matsal respektive ett tomt datorrum. Enligt Kvale (1997) är det av stor vikt att den intervjuade ska känna sig avslappnad och säker vilket var möjligt i och med dessa lugna och avskilda platser. I och med att jag har undervisat de eleverna som jag intervjuade så kände de sig förmodligen säkra och avslappnade med mig vilket
förhoppningsvis ledde till att det öppnade upp sig och gav sina personliga tankar och åsikter vilket kan vara utmärkande för en kvalitativ intervju.
De negativa aspekterna av den kvalitativa forskningsintervjun kan vara att de om man inte ser upp kan det glida över och bli en strukturerad intervju. För att undvika detta är det viktigt att man följer upp de svar som den intervjuade ger och att man inte fokuserar allt för mycket i förväg på de frågor som man vill ta upp, samt att man är med i samtalet (Svedner & Johansson, 2001).
I och med att jag genomförde mitt forskningsprojekt på egen hand hade jag en bandspelare vid alla intervjuer. Alla intervjuade informerades om detta och fick även min försäkran om att banden skulle förstöras efter att jag hade lyssnat på dem. Ingen av de intervjuade hade några problem med att bli inspelade på band. Fördelen med att använda sig av en bandspelare är bland annat att man får med den intervjuades tonfall och pauseringar i samtalet och att man slipper att göra anteckningar (Svedner & Johansson, 2001)
Alla sex intervjupersoner i min undersökning blev innan intervjuerna informerade om undersökningens syfte och blev då även informerade om att de skulle förbli anonyma i mitt arbete. Jag presenterade undersökningens syfte för dem som att jag ville ha reda på vad enskilda elever tyckte om engelska. Jag preciserade däremot inte varför jag valt just den enskilda individen då jag tror att det hade kunnat skada undersökningen om jag som intervjuare klargjort att jag valt just dem för att de är bra eller dålig i ämnet.
4.4 Analysbeskrivning
Alla intervjuer som jag gjorde har som jag nämnde spelats in med bandspelare. Varje intervju varade i ca 20 min, med variationer på högst tre minuter mellan den längsta och den kortaste intervjun. Efter att de sex intervjuerna var gjorda överfördes innehållet på banden till text. Arbetet var tidskrävande och de sex intervjuerna genererade cirka 40 sidor text. Jag var noga med att ta med känslouttryck som skratt och pauseringar i samtalet både ifrån den intervjuade och ifrån intervjuarens sida.
Kvale (1997) beskriver hur man går tillväga då man bearbetar och analyserar en kvalitativ intervju genom en sexstegsmodell som jag har använt mig av i den mån det har varit möjligt. I de tre första stegen fokuserar man på själva intervjun som äger rum, där till exempel
intervjuarens spegling av vad det som sägs är en viktig del vilket är viktigt för att få den intervjuade att utveckla sina tankar, det vill säga att man utvecklar det som den intervjuade svarat och ställer följdfrågor som ex ”du menar alltså”(Svedner &Johansson, 2001). Därefter sker en tolkning av det utskrivna materialet. I och med att mina utskrivna intervjuer är relativt lättöverskådliga så har jag inte behövt strukturera och klarlägga mitt material vilket är viktigt vid större mängder av intervjumaterial.
Kvale (1997) beskriver även analysmetoden meningskategorisering som jag använde mig av för att analysera mina intervjuer. Genom att använda mig av denna metod kunde jag
strukturera intervjun efter de teman som jag anser påverkar elevernas prestationer inom engelska. Till exempel så skrev jag i teoridelen om ett examensarbete där man påvisat ett samband mellan dataspelande och betyg i engelska. Detta har jag haft som ett tema då jag har analyserat intervjuerna
5. Resultat
I den här delen av arbetet kommer det empiriska materialet av min undersökning att
redovisas. Resultaten kommer att redovisas utifrån de teman som jag skrev om i föregående kapitel där jag redovisar utdrag ur intervjuerna utifrån de teman som jag använt
5.1 Elevernas möten med engelska utanför undervisningen
Då jag genomförde mina intervjuer försökte jag få en bild av i hur hög grad eleverna stötte på engelska utanför skolan, vilket var ett av de teman jag använde då jag analyserade
intervjuerna. Med detta menar jag till exempel hur mycket de stöter på engelska genom att titta på teve, tv-spel eller genom andra sätt. Då jag analyserade materialet uppmärksammade jag en skillnad mellan hur mycket pojkarna och flickorna stötte på engelska utanför skolan. Här följer utdrag ur Emmas och Eriks intervjuer kring detta tema:
Intervjuare: Har du något tv-spel? Emma: Nä jag har inget, men jag ska få I: Där är ju spelen ibland på engelska
E: ja, som en kille i vår klass, han har engelska tv-spel och på det sättet har han kunnat lära sig mer engelska än vad kanske vi andra gör
och så här svarade Erik:
Intervjuare: Hur länge har du pratat engelska? Erik: sen jag började spela dataspel
Lite senare utvecklande han detta:
E: men sen är det de här med att jag lärde mig engelska genom att spela data I: Ja
E: det var mest genom att jag satt och spelade onlinespel, och där är det mest engelska snubbar så jag sett mest där och hörde hur de pratade med varann.
De här två utdragen kan ses som representativa för hur de övriga pojkarna och flickorna svarade. Båda killarna Anders och Calle uppgav att de spelar dataspel, men det är främst den
andra pojken Anders som presterar bättre i engelska än i andra ämnen som spelar engelska dataspel dagligen. Båda pojkarna uppger även att de följer vissa amerikanska serier som till exempel Vänner och Simpsons nästan dagligen.
De två andra flickorna svarade som Emma att de sällan eller aldrig spelade dataspel. Både Emma och Maria uppgav att de tittar en hel del på tv, men då var det främst program på svenska som de tittade på. Linda var den enda av de intervjuade som inte tittade mycket på tv. När hon väl tittade så var det svenska program som ”Du är vad du äter” som hon tittade på.
Ingen av de tre flickorna i undersökningen uppgav att de spelade tv-spel på engelska
regelbundet. Maria däremot, som jag anser tillhör den bästa av de tre inom engelska var den som stötte på och utförde aktiviteter på engelska mest av de tre. Hon uppgav att hon någon gång i veckan spelade ett karaokespel på datorn där det fanns engelska sånger:
Alltså på High School Musical så är det engelsk text man sjunger fast sen har jag svenska hits också och där finns ganska många engelska låtar och sånt som jag kan om vi typ tar sådana tjejlåtar så brukar det automatiskt komma både svenska och engelska låtar i rad i och med att man tävlar emot varandra och så ser man vem som får mest poäng på de låtar som man spelar upp.
Både Maria och Emma ser regelbundet på teve men det är till största delen program på svenska. Linda som nog får anses vara den som presterar svagast av de tre i engelska uppgav att hon sällan ser på teve, när hon gör det är det nästan uteslutande program på svenska. Endast Emma såg ett samband mellan hur duktig man är i engelska och i hur stor grad man spelar dataspel på engelska.
5.2 Högläsning
När jag analyserade intervjuerna uppmärksammade jag en stor skillnad mellan hur pojkarna och flickorna upplevde engelsklektionerna. Klassens engelskarbete kan sägas innehålla tre moment som följer varje nytt kapitel som eleverna läser. Det är högläsning av kapitlet i klass, enskilt arbete med arbetsbok och att arbeta två och två med kapitlet. Alla tre flickorna i undersökningen har svarat att de i någon form känner ett visst obehag då de ska läsa högt i klassen. Emma säger till exempel att ” jag kan tycka det är lite pinsamt när man ska säga till exempel ett ord som man inte vet hur det ska uttalas inför klassen, om man har fel, då är det
pinsamt”. Även Linda och Maria säger att det inte gillar högläsningen, speciellt då det är ord som man inte kan uttala. Maria uttryckte det som att:
alltså om det inte är alla ord som jag inte kan uttala så blir det lite hackigt och sådant och det tycker jag inte om för att om man ska läsa så tycker jag att man ska kunna uttala och sådant, så det kan bli lite pinsamt ibland om man inte kan.
Bland pojkarna är det ingen som uppger ett obehag då det gäller högläsningen i klassen. Alla tre killarna menar att när det läser fel eller uttalar ordet fel så känns det inte pinsamt, eftersom de är i skolan för att lära sig och det är lärarens uppgift att korrigera dem.
Anders svarade att:
I du vet så där när tex idag när L (lärarens namn) ber att man läser högt då..hur tycker du att läsa högt inför klassen?
A ja det e väldigt roligt
I om det är ett ord som du inte känner igen?
A ja då kan jag få hjälp kanske, jag är ju i skolan för att lära mig.
Man skulle kunna tänka sig att de upplever högläsningen olika beroende på hur duktiga de tycker att de är i engelska och inte beroende på kön, men som jag kommer redovisa i nästkommande kapitel så hänger inte deras självvärdering samman med hur de presterar i engelska.
5.3 Elevernas självvärdering
I min teoribakgrund hänvisade jag till en internationell undersökning (Skolverket, 2004) om hur svenska grundskoleelever står sig internationellt. Jag hänvisade även till de nationella prov som hålls i femte klass ( Skolverket, 2007), där engelska är ett av ämnena. Både den internationella undersökningen och de nationella proven visade liknande resultat då det gäller skillnader mellan könen och med hur eleverna värderar sig själva i ämnet. I den
internationella undersökningen visade det sig att de svenska eleverna tillhörde de bästa inom alla kategorierna i engelska.
I de nationella proven för engelska i femte klass så uppvisade eleverna ett gott självförtroende då det gällde hur det värderade sina engelskkunskaper och ingen skillnad mellan könen uppvisades. I den internationella undersökningen visade det sig att även i de länder där
eleverna inte uppvisade speciellt goda resultat så värderade en majoritet av eleverna sina kunskaper i ämnet som goda eller mycket goda. I min studie var det bara Linda som inte ansåg att hon presterade tillräckligt bra i engelska:
Linda: jag brukar ibland ha alla rätt på engelska glosprovet och jag e ju inte bra på engelska
De andra eleverna i undersökningen såg inga brister i sina engelskkunskaper. De flesta gav sig själv fyror eller femmor i betyg då de ombads att betygsätta sina engelskkunskaper. Så här svarade Maria:
M: hm..alltså jag har blivit mycket bättre på ord och sånt sen vi började här så jag skulle ge mig själv en fyra kanske.
Som man ser av de resultat som intervjuerna gav så var de bara en av eleverna som menade att hon inte presterar tillräckligt bra i engelska. Detta överensstämmer med de nationella prov i engelska där 80 % av de svenska eleverna värderade sina engelskkunskaper som bra eller mycket bra. I min studie var det även 80 % av eleverna som värderade sina engelskkunskaper som bra eller mycket bra.
5. 4 Elevernas tankar om engelska
Alla sex eleverna i studien menar att de har stor användning av engelska. De flesta av dem menar att det är viktigt att kunna då man reser utomlands. Det som skiljer könen åt på denna punkt är att flickorna mer ser att de kommer ha användning av engelska i framtiden medan pojkarna mer ser nyttan de kan ha av den nu. Emma berättar här hur hon kan ha nytta av engelska i framtiden:
E: Om man vill bli läkare som jag vill bli så kan det komma in andra alltså så människor som inte pratar svenska, då kan det vara rätt bra att kunna.
Alla tre pojkarna svarade på liknande sätt, de menade att de hade användning av engelska här och nu. Erik svarade att:
I: mm men du tycker alltså att det e kul med engelska o tycker att det är viktigt eftersom man behöver det i andra länder.
I:precis…finns det någon annan anledning till att?
E:Njaaae..näääää…det skulle väl vara om du skulle köpa en speciell grej som inte finns på svenska…typ något spel…så måste man kunna det språket för att…
I:kunna spelet? E: ja
Calle svarade så här:
C: Jag vill kunna engelska eftersom att jag vill kunna snacka med de utländska spelare som spelar CS, annars kan man ju bara lira mot svenska spelare.
Ett av de teman som jag använde mig av under intervjuerna var även elevernas tankar om var man lär sig engelska bäst, om det är i skolan eller på något annat sätt. I den internationella undersökningen (Skolverket, 2004) visade det sig att de svenska eleverna ansåg att skolan hade den viktigaste rollen då det gällde hur de lär sig engelska. Detta är något som alla sex intervjupersonerna menade i min undersökning. Så här svarade Erik på frågan var man lär sig engelska bäst:
E: jaaa det e nog faktiskt både och för här i så har vi uppgifter o sånt också, sen när man sitter o spelar så får man skriva det själv och då får man försöka komma på vad det kan betyda.
Maria och Linda menar att det mest är i skolan de lär sig engelska. Det såg inte riktigt ett samband mellan de möten man kan ha med engelskan utanför undervisningen och hur man lär sig i samma utsträckning som de övriga i studien såg. Linda svarade här på frågan var man lär sig engelska bäst:
Man kan göra det hemma om man köper lite engelska böcker och sådant och då kan man kanske lära sig lite men det är lättare att lära sig i skolan, för då har man en lärare som till och förklarar och så.
De två pojkarna Anders och Calle ansåg som Erik att det fanns ett samband mellan hur mycket engelska man stöter på i fritiden och hur man lär sig. Calle svarar här på frågan om han tror man lär sig engelska utanför skolan:
C jaa faktiskt…o sen vet jag inte riktigt..jag bara tar in vissa ord… alltså jag läser på någon reklamskylt eller någonting o sen tar jag bara in det o så kan jag det
6. Resultat kopplat till teori
I den här delen av arbetet kommer undersökningens syfte att diskuteras i förhållande till de resultat som framkommit. Resultaten ifrån studien kommer även att diskuteras i förhållande till den teori som redovisades tidigare i arbetet.
6.1 Datorns roll vid inlärning
När jag analyserade mitt intervjumaterial uppmärksammade jag stora skillnader mellan hur pojkarna och flickorna använde sig av datorn under deras fritid. När jag reflekterade kring vad de två pojkarna Anders och Erik kunde ha som gemensam nämnare i och med att båda
presterar betydligt bättre i engelska än vad de gör i de andra ämnena så var det jag just deras datoranvändning som jag uppmärksammade. Då jag tidigare varit verksam som lärarkandidat i klassen visste jag att båda dessa killar gillade att spela mycket onlinespel, det vill säga spel som man spelar ”live” på internet, och där man även pratar med andra spelare ifrån hela världen.
I teoribakgrunden av detta arbete hänvisade jag till examensarbetet Datorn- Vän eller fiende (Öhrn & Järnberg, 2007) där man konstaterat ett samband mellan pojkars betyg i engelska och den mängd engelska de stötte på i datoranvändning genom en kvantitativ enkät bland
niondeklassare. Man undersökte bland annat hur ofta eleverna spelade onlinespel. Det visade sig att 60 % av flickorna aldrig spelade onlinespel på engelska medan endast 15 % av
pojkarna svarade detta. Författarna menar dock inte att stöta på engelska genom datorn är det enda som inverkar på inlärningen, utan det är i den grad som eleverna stöter på och utför aktiviteter på engelska som ger effekt i deras utveckling.
I min undersökning kan man dra tydliga paralleller till de resultat som Öhrn & Järnberg (2007) fick fram. De tre pojkarna stöter alla på engelska utanför skolan i hög grad genom både teveprogram på engelska och dataspel på engelska. Genom de här spelen stöter det inte bara på engelska utan de utför även aktiviteter på engelska då de kommunicerar med andra spelare. Två av de tre pojkarna var dessutom medvetna om att det skedde en inlärning när det spelar spel på engelska.
I min undersökning kan man även se likheter med den internationella undersökningen (Skolverket, 2004) där det visade sig att pojkarna i genomsnitt ägnade 11 timmar i veckan åt dataspelande medan flickorna ägnade i genomsnitt två timmar i veckan åt detta. Som jag tidigare redovisat ser man i min undersökning stora skillnader i hur pass hög grad pojkarna respektive flickorna stöter på engelska utanför den vanliga undervisningen. I den
internationella undersökningen visade det sig att i de länder där eleverna inte stötte på
engelska utanför skolan så uppvisade de sämre resultat än elever ifrån länder där man i högre grad stöter på engelska i vardagen. De här eleverna uppvisade även en sämre attityd till engelskan som skolämne.
6.2 Elevernas upplevelser av lektionerna
Jag skrev om i början på denna uppsats om att genus är något som är socialt konstruerat (Tallberg, Broman, 2002) till skillnad ifrån kön som avser biologiska skillnader. I
teoribakgrunden hänvisade jag till examensarbetet Dom är ju olika ( Stengård & Brink, 2007) där man gjort en undersökning av hur pedagogers syn på kön och genusskillnader påverkade deras utformning av undervisningen. Resultaten visade att en majoritet av pedagogerna ansåg att skillnaderna oftare hade en biologisk orsak och att de även utformade undervisningen för att gynna det sämre presterande könet, vilket i det här fallet var det manliga. Detta gjorde de i och med att det anser att skolans form och innehåll är något som gynnar flickorna, så här tänker en av pedagogerna i Stengård & Brinks (2007) arbete kring detta:
Pedagog 1 har noterat att pojkar i högre grad än flickor brukar ta dominerande roller i klassrummet Hon har även sett skillnad mellan flickor och pojkars intresse för skriftspråkliga aktiviteter. Pedagog 1tänker sig att samhället och föräldrar odlar detta intresse hos flickorna men inte hos pojkarna och att skolan främst bygger på sådant som flickor är bra på, som att sitta still och vara tyst (s.19)
Pedagogen pekar här på pojkarnas ”underläge” gentemot flickorna i skolans undervisning, vilket är något som hon har i åtanke när hon formar undervisningen. I Pedagogiskt arbete och
kön (Tallberg & Broman, 2002) diskuterar författaren negativa aspekter av gemensam undervisning för pojkar och flickor:
föreställningen att de skulle lära av varandra. Genom att erbjuda flickor och pojkar samma kunskaper och samma undervisning, skulle båda dra nytta därav. Kruse menar att denna kompletteringstanke visat sig ohållbar. Undervisning i gemensamma klasser leder huvudsakligen till pojkarnas fördel. Traditionella könsmönster och beteenden reproduceras och förstärks (s 133).
Det senare citatet visar på att undervisningen i skolan är till pojkarnas fördel, men om man ser till hur pedagogerna i Stengård & Brinks (2007) svarar så ser de att förhållandena snarare är tvärtom att det är flickorna som gynnas av skolundervisningens utformning. Detta leder enligt deras undersökning (2007) till att pedagogerna utformar undervisningen så att pojkarna ska gynnas, vilket leder till att undervisningen blir till pojkarnas fördel. När det ska jämna ut skillnaderna mellan könen leder alltså detta till att de jämnar ut för mycket, det blir då pojkarna som gynnas.
Alla tre flickorna i undersökningen har svarat att de i någon form känner ett visst obehag då de ska läsa högt i klassen. Emma säger till exempel att ” jag kan tycka det är lite pinsamt när man ska säga till exempel ett ord som man inte vet hur det ska uttalas inför klassen, om man har fel, då är det pinsamt”. Både Linda och Maria säger att det inte gillar högläsningen, speciellt då det är ord som man inte kan uttala. Bland pojkarna så är det ingen som uppger ett obehag då det gäller högläsningen i klassen. Alla tre killarna menar att när det läser fel eller uttalar ordet fel så känns det inte pinsamt, eftersom de är i skolan för att lära sig och det är lärarens uppgift att korrigera dem.
I ett examensarbete gjort vid Umeås universitet, institutionen för psykologi av ett par studenter har man undersökt bland annat hur självskattad skambenägenhet och kön hänger samman (Hagström & Aase, 2002). Med skambenägenhet menar de en känsla som utbryter då omgivningen får en inblick i personliga tillkortakommanden. Undersökningen visade på tydliga skillnader mellan könen då de gällde skambenägenhet och hur det upplevde det. Undersökningen gjordes bland studenter vid Umeås universitet och bland gymnasieungdomar. Enligt min undersökning syns detta tydligt som en skillnad mellan könen på hur de upplever skambenägenhet. Alla tre flickor uppgav högläsningen som något obehagligt medan ingen av pojkarna uppgav detta som obehagligt. Detta är den tydligaste skillnaden mellan hur pojkarna och flickorna upplever engelskundervisningen.
Som jag nämnt så visade sig inga stora skillnader mellan könen på de delar av det nationella provet (Skolverket) där man mätte elevernas engelskkunskaper. Flickorna presterade dock bättre på skrivdelen av provet men i övriga delar var skillnaderna marginella. Pojkarna däremot presterade bättre än flickorna i samtalsdelen av provet även om skillnaderna var relativt små. Även om skillnaderna i denna samtalsdelen av provet var relativt marginella så kan man ställa sig frågan om inte dessa skillnader hänger samman med hur flickorna i både min undersökning och i Hagström & Aase (2002) undersökning ansåg om att visa sina brister för andra.
Tidigare i detta kapitel hänvisade jag till ett citat taget ur Pedagogiskt arbete och kön (Tallberg & Broman, 2002) om att traditionella könsmönster förstärks i samband med könsblandad undervisning. Frågan man kan ställa sig om inte detta är ett typexempel på hur traditionella könsmönster förstärks i en könsblandad undervisning där flickorna blivit
uppfostrade att det är pinsamt att göra fel medan det är något som är mer accepterat beteende bland pojkar.
6.3 Språkinlärning
Det finns många teorier och infallsvinklar om hur man lär sig främmande språk på bästa sätt. I den litteratur som finns kring detta ämne har jag uppmärksammat två faktorer som är av stor vikt då man ska lära ut främmande språk till unga elever och som jag nu ska relatera till resultaten från min undersökning.
Broughton m.fl (1978) pekar på vikten av att inlärningen sker i en kontext som är relevant för eleverna. De skriver bl. a att ”such approaches are about as practical as driving lessons in an immobilised car ” (s. 39), då de beskriver hur ineffektiv undervisningen blir om det inte sker i en kontext som är relevant för eleverna och i en situation då de får chansen att prova sina kunskaper. Översatt till svenska så menar författarna att undervisning som inte har en relevant kontext är ungefär lika effektiv som körlektioner i en bil som inte fungerar.
Enligt denna teori kring språkinlärning är det viktigt att undervisningen känns relevant för eleverna och att de kan relatera den till sin egen verklighet. Alla sex eleverna i
kunna då man reser utomlands. Emma menade även att det kan komma att bli viktigt för henne då hon ska börja arbeta. Hon säger att ”om man vill bli läkare så kan det komma in andra alltså så människor som inte pratar svenska, då kan det vara rätt bra att kunna”. Så på den här punkten finns inga skillnader mellan könen på hur pass relevant engelskan känns för dem. Det som däremot skiljer pojkarna ifrån flickorna i undersökningen är hur mycket det kan relatera engelskundervisningen till sin egen verklighet. Pojkarna stöter på och utför aktiviteter på engelska i högre grad än vad flickorna i undersökningen gör. Även om två av flickorna uppgav att de ibland tittar på engelska tv-program så utför de inga aktiviteter på engelska såsom alla tre pojkarna uppgett att de gör genom sina onlinespel.
Den andra teorin kring språkinlärning som jag har relaterat till mina resultat är Cameron´s (2005) teorier om vikten av att bygga upp ett stort ordförråd för att lära sig ett främmande språk. Enligt denna teori är ett stort ordförråd viktigt för unga nybörjare då de lär sig ett nytt språk eftersom de genom det får en insyn i hur språkets grammatik är uppbyggt. Ett barn bygger upp sitt ordförråd genom att stöta på ordet i nya situationer för att lägga ny innebörd i ordet eftersom de kanske inte från början har förstått innebörden av ordet. Cameron menar att ett en elev måste möta ett nytt ord upp till fem eller sex gånger innan de finns en möjlighet att ordet lärs in.
I mina resultat kan man återigen relatera detta till i hur pass hög grad eleverna stöter på engelska utanför skolundervisningen. Om en nybörjare i engelska måste stöta på ett nytt ord upp till fem eller sex gånger så har pojkarna i min undersökning ett oerhört stort försprång gentemot flickorna genom att de möter engelskan nästan dagligen till skillnad från flickorna. Pojkarna kan även lägga ny innebörd i de ord som de möter i skolan genom att de tidigare kan ha stött på ordet i någon form vilket enligt Cameron ska leda till en djupare förståelse för ordet. Hur kommer det sig att pojkarna i min undersökning och även i andra stöter på och utför aktiviteter på engelska så pass mycket mer än vad flickorna gör? Jag ska i
nästkommande avsnitt försöka besvara denna fråga med hjälp av Judith Butler´s teori om genus
6.4 Teori om genus och performativitet
Så här långt i mitt arbete har jag lutat åt att genusskillnader är orsaken till att pojkarna i undersökningen presterar bättre än flickorna. Jag har påvisat ett samband mellan
datoranvändning på engelska och hur väl de presterar i ämnet och det har visar sig att både i min undersökning och i andras så stöter pojkarna på engelska i fritiden i en avsevärt högre grad än vad flickorna i undersökningarna gör. Jag har även uppmärksammat att flickorna i min undersökning ogillar högläsningen som äger rum då ett nytt kapitel avhandlas i undervisningen. Jag menade på att även detta kan vara genusrelaterat då en undersökning gjord vid Umeås universitet (Hagström & Aase, 2002) visat ett samband mellan
skambenägenhet och kön, där flickor i högre grad än pojkar vill undvika att visa sina brister inför andra. Vad är det då som är orsaken bakom orsakerna, varför är det så att flickor inte sysslar med datorer lika mycket? Varför tycker tjejerna att det är mer pinsamt än pojkarna att visa sina brister inför andra?
Enligt Butler och andra genusforskare så kan de här skillnaderna mellan vad könen gör och inte gör bero på samhällets normer på vad som ses som manligt respektive kvinnligt. Butler beskriver i Gender Trouble (1990) det som att ingen är man eller kvinna per automatik när det föds, det är istället ett påtvingat val där valmöjligheterna redan är förutbestämda av samhället, och i detta valet har man ett begränsat urval av ”kostymer” att välja på.
Det är alltså samhällets normer som formar en persons genus. När flickorna i undersökningen beskrev högläsningen menade det var pinsamt när man gör fel. Maria beskrev det som att ” det kan bli lite pinsamt ibland om man inte kan” då hon beskrev hur det kändes när man gjorde fel under högläsningen. Det här skulle kunna vara ett uttryck för de ”kostymer” som Butler pratar om, alltså flickorna i undersökningen har blivit uppväxta med samhällets normer kring vad som är manligt respektive kvinnligt. I det här fallet är det samhällets normer om att kvinnor är mer känsliga än män som möjligtvis gör att dess flickor tycker det är pinsamt att göra fel. Tidigare trodde man att detta hade biologiska orsaker men i boken Gender &
Psychology ( Trew & Kremer, 1998) hävdas motsatsen:
One explanation which has been advanced to account for women´s relational capacities relates to the nature of their socialization. Most feminists did not regard emotionality as a biological disposition but rather as something that had to be learned. An important feature of the traditional Western female
taught to be sweet and demure, to smile and be nice, whereas boys are supposed to be active, competitive and brave. Boys and girls are thus learned different emotional roles (s. 85).
Författarna hävdar här att det är samhället norm som styr hur män och kvinnor ska bete sig istället för biologiska skillnader mellan könen som man tidigare trodde. Kvinnor blir uppväxta med att de ska vara le och vara snälla medan pojkar ska vara aktiva, tävlingsinriktade och modiga.
Tidigare i kapitlet undrade jag varför flickorna inte ägnar lika mycket tid som pojkarna åt att spela dataspel.Är det så att även denna aktivitet är kopplat till genus? Enligt samhällets föreställningar och normer så är det i hög grad detta. Tekniken påstås tillhöra det manliga könet vilket det bl. a skrivs om i Vem tillhör tekniken (Berner, 2003). Detta beror enligt Berner på att datorkulturen som har utvecklats sedan femtiotalet alltid har haft en ”manlig röd tråd” genom historien. De spel som kopplades till datorkulturen utvecklades av män och spelades av män i manliga miljöer såsom t. ex arkadspelen som vanligtvis fanns i miljöer där uteslutande män rörde sig. Detta har lett till att människor uppfattar dataspelandet som något som är förknippat med pojkar, där inte flickor har tillträde. Det hänvisas även till skillnader i hur män och kvinnor betraktar teknik:
För många män ligger det enligt forskarna nära att betrakta teknik som lek och glädje, medan kvinnor i högre grad ser till den praktiska nyttan och allvaret. Det kan vara så, att vi här funnit några faktorer som fångar skillnader i kvinnors och mäns förhållningssätt till datortekniken (s.80)
Kanske kan man här se varför pojkarna i klassen sysslar mer med datorerna än vad flickorna gör.
7. Sammanfattande diskussion och kritisk reflektion
Mitt syfte med det här arbetet har varit att undersöka vad det är som orsakar att flickorna i en fjärdeklass presterar sämre i engelska än pojkarna. Tanken har även varit att se varför två pojkar som presterar sämre i övriga ämnen kan tillhöra de bästa i klassen inom engelska.
Min undersökning har främst visat att det är genusskillnader som är orsaken till att pojkarna i klassen presterar bättre i engelska. Det är alltså skillnader som uppstått mellan könen på grund
pojkar spelar mer dator än flickor, det är detta som ligger bakom att flickorna i klassen vill undvika att göra bort sig i högläsningen. Som jag visat genom att referera till teorier om hur man bäst lär sig ett främmande språk så är det av stor vikt att eleven stöter på engelska i olika kontexter och att de stöter på nya ord flera gånger för att kunna lägga ny innebörd till ordet. Det framgick uppenbara skillnader mellan könen då de gällde i vilken grad som eleverna stötte på engelska i fritiden. Detta var något som inte bara var uppenbart i min studie utan det befästes även i andra undersökningar att det fanns stora skillnader mellan könen då det gällde detta. Jag vill därför dra en parallell mellan den grad flickorna i undersökningen stöter på engelska i andra kontexter och hur pass duktiga de är i engelska. Linda som presterade sämre i engelska än de två andra flickorna i studien stötte i stort sett aldrig på engelska på fritiden genom teve eller dataspel medan Maria som tillhör den bästa av de tre stötte på engelska i högre grad. Alla tre pojkarna i undersökningen utförde aktiviteter på engelska i stort sett dagligen vilket leder till att de möter engelska i olika kontexter och det är därför som de presterar bra i engelska. Som jag har nämnt innan är min studie gjord som en fallstudie där de resultat som kommer fram endast gäller i den klass där studien är gjord. Man kan alltså inte dra några slutsatser för hur det ser ut överlag i den svenska skolan utifrån dessa resultat.
Jag uppmärksammade även en skillnad mellan könen då de handlade om hur de upplevde engelsklektionerna. Alla flickor i studien uppgav att de ogillade den högläsning som äger rum i samband med ett nytt kapitel i engelska medan ingen av pojkarna upplevde detta som
särskilt jobbigt. Detta var något som även visade sig i en undersökning där man undersökt skillnader mellan hur könen upplevde skambenägenhet (Hagström & Aase, 2008). Frågan som jag då ställer mig är hur pass mycket detta kan påverka de skillnader som finns i klassen mellan könen. I de nationella prov i engelska (Skolverket) som hålls i femte klass presterade pojkarna bättre än flickorna om än marginellt i de prov där man skulle samtala på engelska och frågan är om inte detta beror på just dessa skillnader i hur könen upplever
skambenägenhet olika.
Enligt Butler´s teori om kön och genus är dessa skillnader inte något som kan förklaras utifrån biologiska orsaker utan det beror på sociala konstruktioner. Det är alltså samhällets normer om hur en pojke respektive flicka ska vara som kan sägas vara den verkliga orsaken till att pojkarna i denna klass presterar bättre än flickorna. Personligen tror jag att det är samhällets normer som hindrar flickor ifrån att till exempel använda datorn som är den främsta orsaken
anser jag att det är sociala konstruktioner som gör att flickorna inte spelar dataspel i samma grad som pojkarna och att de även ogillar att visa sina brister inför andra. Det är alltså inga biologiska orsaker som det beror på i det här fallet. Däremot så ansluter jag mig till den kritik som riktats mot Butlers teorier som jag redovisade i början av mitt arbete. Kritikerna menar att hon lägger alltför stor vikt vid att skillnaderna mellan könen endast skulle bero på sociala konstruktioner och att hon helt bortser ifrån att även biologiska orsaker spelar in. Jag menar att de även måste finnas biologiska förklaringar till varför män och kvinnor är olika, för hur skulle det vara om en vuxen människa som vaknar upp efter en koma eller liknande. Hur skulle en person som har tappat alla tidigare minnen bete sig om hon/han vaknade upp? Jag misstänker att en person som vaknar upp på det här viset förmodligen kommer att visa egenskaper utifrån det kön som den tillhör. Jag har svårt att tänka mig att en sådan person skulle komma tillbaka som ett ”oskrivet blad”.
Det som jag kommer att ha i åtanke då jag ska arbeta med engelska i en mellanstadieklass är att försöka bryta de könsmönster som gör att flickorna i den klass där jag gjort min studie presterar sämre än pojkarna. Det kan handla om att jag är medveten om att vissa moment i undervisningen gynnar ett kön som min studie visade och att man då har detta i åtanke när man utformar engelskundervisningen.
När det gäller de normer som finns i samhället kring att datorn tillhör det manliga könet kan man bara hoppas att det är något som håller på att luckras upp. Berner (2003) är även inne på detta då hon skriver att ” kvinnors inställning till datortekniken kan komma att förändras som en följd av egna erfarenheter av den” (s. 89) . Det är väldigt viktigt att detta sker då det visat sig att datorn erbjuder eleverna stora möjligheter genom att de stöter på engelskan i en kontext som inte är skolbunden..
Mitt syfte med att se varför de två pojkarna presterar bättre i engelska än i andra ämnen har hamnat lite i skymundan då jag fokuserat mycket på genusskillnaderna i min studie. De resultat som jag har fått fram om skillnaderna mellan pojkarna och flickorna i klassen hänger dock i stort samman med varför dessa två pojkar presterar bättre i engelska än i andra ämnen. Det är genom datorn som de här pojkarna har ett överläge gentemot de andra eleverna i deras klass. De kan även relatera engelskan i skolan till deras egen verklighet bättre än vad de
onlinespel. Det kan man relatera till Broughtons (1978) teori om att all språkinlärning måste ske i en kontext som är relevant för eleverna, vilket blir tydligt i detta fall. Kanske behöver man göra den andra undervisningen mer relevant för dessa elever.
7.1 Kritisk reflektion
Min första tanke med examensarbetet var att välja ut tre pojkar som presterade bättre i
engelska än i andra ämnen. I planeringsstadiet av mitt arbete hade jag planerat att intervjua tre pojkar och en fjärde att ha som reserv ifall någon av de tre inte kunde ställa upp. Då jag diskuterade vilka tre pojkar jag valt ut tillsammans med klassföreståndaren menade han att två av dessa inte uppfyllde de krav som jag ställt upp, det vill säga att deras engelskprestationer inte skiljde sig tillräckligt mycket från hur de presterade i övriga ämnen. Detta resulterade i att jag endast hade två pojkar som uppfyllde mina kriterier när jag egentligen hade velat ha tre stycken. Nu fick jag ändra min inriktning något då jag inkluderade en tredje pojke som förvisso var duktig i engelska men som även presterade bra i de andra skolämnena. Det här var dock i efterhand ett intressant perspektiv då jag fick se skillnader mellan dessa två pojkar och den tredje killen. Det visade sig att det som skiljde dessa pojkar åt var den tredje pojken Calle som hade en annan attityd till engelskundervisningen. De två andra killarna Anders och Erik tyckte båda att engelskan var det roligaste ämnet i skolan medan Calle inte tyckte det var speciellt roligt. Det visade sig att han inte tyckte att skolan utmanade hans kunskaper
tillräckligt och han menade även att skolan var för lärarledd.
7.2 Generaliserbarhet
Hur kan man då använda de resultat som framkommit genom min undersökning? Som jag sa i inledningen av mitt arbete är detta en fallstudie och resultaten därifrån syftar inte till att peka på att det ser likadant ut i andra klasser och skolor. Som jag har visat finns det inga skillnader med hur pojkar och flickor presterar i engelska enligt de nationella proven som hålls i femte klass, medan det i den klass där jag gjort min studie föreligger relativt stora skillnader mellan könen. De skillnaderna i den klass där jag gjort min studie visar sig inte genom exempelvis glosproven utan i observationer som jag har gjort i rollen som lärarkandidat i klassen. Då kan man kanske föranleda sig till att tro att skillnaderna mellan könen som jag observerade i min
proven i högre grad ger en mer övergripande bild av en persons engelskkunskaper då dessa prov innehåller många fler olika moment än vad ett glosprov gör.
7.3 Förslag på fortsatt forskning
I min studie har datorns betydelse för den engelska språkinlärningen visat sig spela en stor roll. Det hade varit intressant att fortsätta med forskningen på detta område för att se närmre på hur mycket datorspelandet påverkar språkinlärningen. Min studie är gjord som en
kvalitativ studie men det hade även varit intressant att göra en större undersökning av datorns betydelse för inlärningen vilket man hade fått genom att göra en kvantitativ studie i en eller flera klasser. Nu när man vet vilka faktorer som kan inverka på hur pojkar och flickor presterar i engelska hade det varit intressant att se i hur stor omfattning dessa faktorer existerar i en större grupp elever. Och för att få det kan man använda sig av en kvantitativ studie till exempel med enkäter.
Referenslista
Bell, J.(2000). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Berner, B.(2003). Vem tillhör tekniken? : Kunskap och kön i teknikens värld. Kungälv: Grafikerna Livréna.
Broughton, G.& Brumfit, C.& Flavell, R.& Hill, P.& Pincas, A.
(1978). Teaching English as a Foreign Language. London: Routledge & Kegan Paul. Butler, J.(1990). Gender Trouble: Feminism and the Subversion of Identity. New York: Routledge.
Cameron, L.(2005). Teaching Languages to Young Learners. Cambridge: Cambridge University Press.
Kvale, S.(1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:Studentlitteratur.
Patel, R.& Davidsson B.(2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur. Salih, S.(2002). Judith Butler. London: Routledge.
Skolverket (2004). Engelska i åtta europeiska länder: en undersökning av ungdomars
kunskaper och värderingar. Stockholm: Skolverket
Svedner, P.& Johansson, B.(2001). Examensarbetet i lärarutbildningen:
undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget. Tallberg, Broman, I.(2002). Pedagogiskt arbete och kön: med historiska och nutida
exempel. Lund: Studentlitteratur.
Trew, K. & Kremer, J.(1998). Gender and Psychology. London, New York: Arnold.
Utbildningsdepartementet (1998) Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen
och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket/Fritzes
Widerberg, K.(2002) Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur
Elektroniska referenser
Hagström, P & Aase, M. Självskattad skambenägenhet. Tillgänglig, 2008-05-13
http://www.psy.umu.se/grundutbildning/program/psykolog-programmet/Uppsatser/Examensarbete/VT2003/P507.pdf
http://www.ne.se.support.mah.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=181336&i_word=genus Skolverket. Kursplan för engelska i grundskolan. Tillgänglig, 2008-04-22
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0708&infotyp=23&skolform=11&i d=3870&extraId=2087
Skolverket. Timplan för grundskola. Tillgänglig, 2008-04-23
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0708&skolform=11&infotyp=2&id =11
Skolverket. Ämnesprov i årskurs fem. Tillgänglig 2008-05-07.
http://www.skolverket.se/sb/d/283/a/1857
Stengård, M. & Brink, B (2007) Dom är ju olika. 2008-05-10. http://www.e-arkivet.lhs.se/dspace/handle/10064/378
Wikipedia. Judith Butler. Tillgänglig 2008-05-03. http://en.wikipedia.org/wiki/Judith_Butler
Bilaga A: Intervjuteman
1. Elevens uppfattningar om engelska i skolan
2. Elevens uppfattningar om vad som gör en person bra i engelska.
3. Elevens självvärdering av sina prestationer inom både engelska och de andra ämnena. 4. Var/hur eleven stöter på engelska utanför den vanliga undervisningen.
