Mitt syfte med det här arbetet har varit att undersöka vad det är som orsakar att flickorna i en fjärdeklass presterar sämre i engelska än pojkarna. Tanken har även varit att se varför två pojkar som presterar sämre i övriga ämnen kan tillhöra de bästa i klassen inom engelska.
Min undersökning har främst visat att det är genusskillnader som är orsaken till att pojkarna i klassen presterar bättre i engelska. Det är alltså skillnader som uppstått mellan könen på grund
pojkar spelar mer dator än flickor, det är detta som ligger bakom att flickorna i klassen vill undvika att göra bort sig i högläsningen. Som jag visat genom att referera till teorier om hur man bäst lär sig ett främmande språk så är det av stor vikt att eleven stöter på engelska i olika kontexter och att de stöter på nya ord flera gånger för att kunna lägga ny innebörd till ordet. Det framgick uppenbara skillnader mellan könen då de gällde i vilken grad som eleverna stötte på engelska i fritiden. Detta var något som inte bara var uppenbart i min studie utan det befästes även i andra undersökningar att det fanns stora skillnader mellan könen då det gällde detta. Jag vill därför dra en parallell mellan den grad flickorna i undersökningen stöter på engelska i andra kontexter och hur pass duktiga de är i engelska. Linda som presterade sämre i engelska än de två andra flickorna i studien stötte i stort sett aldrig på engelska på fritiden genom teve eller dataspel medan Maria som tillhör den bästa av de tre stötte på engelska i högre grad. Alla tre pojkarna i undersökningen utförde aktiviteter på engelska i stort sett dagligen vilket leder till att de möter engelska i olika kontexter och det är därför som de presterar bra i engelska. Som jag har nämnt innan är min studie gjord som en fallstudie där de resultat som kommer fram endast gäller i den klass där studien är gjord. Man kan alltså inte dra några slutsatser för hur det ser ut överlag i den svenska skolan utifrån dessa resultat.
Jag uppmärksammade även en skillnad mellan könen då de handlade om hur de upplevde engelsklektionerna. Alla flickor i studien uppgav att de ogillade den högläsning som äger rum i samband med ett nytt kapitel i engelska medan ingen av pojkarna upplevde detta som
särskilt jobbigt. Detta var något som även visade sig i en undersökning där man undersökt skillnader mellan hur könen upplevde skambenägenhet (Hagström & Aase, 2008). Frågan som jag då ställer mig är hur pass mycket detta kan påverka de skillnader som finns i klassen mellan könen. I de nationella prov i engelska (Skolverket) som hålls i femte klass presterade pojkarna bättre än flickorna om än marginellt i de prov där man skulle samtala på engelska och frågan är om inte detta beror på just dessa skillnader i hur könen upplever
skambenägenhet olika.
Enligt Butler´s teori om kön och genus är dessa skillnader inte något som kan förklaras utifrån biologiska orsaker utan det beror på sociala konstruktioner. Det är alltså samhällets normer om hur en pojke respektive flicka ska vara som kan sägas vara den verkliga orsaken till att pojkarna i denna klass presterar bättre än flickorna. Personligen tror jag att det är samhällets normer som hindrar flickor ifrån att till exempel använda datorn som är den främsta orsaken
anser jag att det är sociala konstruktioner som gör att flickorna inte spelar dataspel i samma grad som pojkarna och att de även ogillar att visa sina brister inför andra. Det är alltså inga biologiska orsaker som det beror på i det här fallet. Däremot så ansluter jag mig till den kritik som riktats mot Butlers teorier som jag redovisade i början av mitt arbete. Kritikerna menar att hon lägger alltför stor vikt vid att skillnaderna mellan könen endast skulle bero på sociala konstruktioner och att hon helt bortser ifrån att även biologiska orsaker spelar in. Jag menar att de även måste finnas biologiska förklaringar till varför män och kvinnor är olika, för hur skulle det vara om en vuxen människa som vaknar upp efter en koma eller liknande. Hur skulle en person som har tappat alla tidigare minnen bete sig om hon/han vaknade upp? Jag misstänker att en person som vaknar upp på det här viset förmodligen kommer att visa egenskaper utifrån det kön som den tillhör. Jag har svårt att tänka mig att en sådan person skulle komma tillbaka som ett ”oskrivet blad”.
Det som jag kommer att ha i åtanke då jag ska arbeta med engelska i en mellanstadieklass är att försöka bryta de könsmönster som gör att flickorna i den klass där jag gjort min studie presterar sämre än pojkarna. Det kan handla om att jag är medveten om att vissa moment i undervisningen gynnar ett kön som min studie visade och att man då har detta i åtanke när man utformar engelskundervisningen.
När det gäller de normer som finns i samhället kring att datorn tillhör det manliga könet kan man bara hoppas att det är något som håller på att luckras upp. Berner (2003) är även inne på detta då hon skriver att ” kvinnors inställning till datortekniken kan komma att förändras som en följd av egna erfarenheter av den” (s. 89) . Det är väldigt viktigt att detta sker då det visat sig att datorn erbjuder eleverna stora möjligheter genom att de stöter på engelskan i en kontext som inte är skolbunden..
Mitt syfte med att se varför de två pojkarna presterar bättre i engelska än i andra ämnen har hamnat lite i skymundan då jag fokuserat mycket på genusskillnaderna i min studie. De resultat som jag har fått fram om skillnaderna mellan pojkarna och flickorna i klassen hänger dock i stort samman med varför dessa två pojkar presterar bättre i engelska än i andra ämnen. Det är genom datorn som de här pojkarna har ett överläge gentemot de andra eleverna i deras klass. De kan även relatera engelskan i skolan till deras egen verklighet bättre än vad de
onlinespel. Det kan man relatera till Broughtons (1978) teori om att all språkinlärning måste ske i en kontext som är relevant för eleverna, vilket blir tydligt i detta fall. Kanske behöver man göra den andra undervisningen mer relevant för dessa elever.
7.1 Kritisk reflektion
Min första tanke med examensarbetet var att välja ut tre pojkar som presterade bättre i
engelska än i andra ämnen. I planeringsstadiet av mitt arbete hade jag planerat att intervjua tre pojkar och en fjärde att ha som reserv ifall någon av de tre inte kunde ställa upp. Då jag diskuterade vilka tre pojkar jag valt ut tillsammans med klassföreståndaren menade han att två av dessa inte uppfyllde de krav som jag ställt upp, det vill säga att deras engelskprestationer inte skiljde sig tillräckligt mycket från hur de presterade i övriga ämnen. Detta resulterade i att jag endast hade två pojkar som uppfyllde mina kriterier när jag egentligen hade velat ha tre stycken. Nu fick jag ändra min inriktning något då jag inkluderade en tredje pojke som förvisso var duktig i engelska men som även presterade bra i de andra skolämnena. Det här var dock i efterhand ett intressant perspektiv då jag fick se skillnader mellan dessa två pojkar och den tredje killen. Det visade sig att det som skiljde dessa pojkar åt var den tredje pojken Calle som hade en annan attityd till engelskundervisningen. De två andra killarna Anders och Erik tyckte båda att engelskan var det roligaste ämnet i skolan medan Calle inte tyckte det var speciellt roligt. Det visade sig att han inte tyckte att skolan utmanade hans kunskaper
tillräckligt och han menade även att skolan var för lärarledd.
7.2 Generaliserbarhet
Hur kan man då använda de resultat som framkommit genom min undersökning? Som jag sa i inledningen av mitt arbete är detta en fallstudie och resultaten därifrån syftar inte till att peka på att det ser likadant ut i andra klasser och skolor. Som jag har visat finns det inga skillnader med hur pojkar och flickor presterar i engelska enligt de nationella proven som hålls i femte klass, medan det i den klass där jag gjort min studie föreligger relativt stora skillnader mellan könen. De skillnaderna i den klass där jag gjort min studie visar sig inte genom exempelvis glosproven utan i observationer som jag har gjort i rollen som lärarkandidat i klassen. Då kan man kanske föranleda sig till att tro att skillnaderna mellan könen som jag observerade i min
proven i högre grad ger en mer övergripande bild av en persons engelskkunskaper då dessa prov innehåller många fler olika moment än vad ett glosprov gör.
7.3 Förslag på fortsatt forskning
I min studie har datorns betydelse för den engelska språkinlärningen visat sig spela en stor roll. Det hade varit intressant att fortsätta med forskningen på detta område för att se närmre på hur mycket datorspelandet påverkar språkinlärningen. Min studie är gjord som en
kvalitativ studie men det hade även varit intressant att göra en större undersökning av datorns betydelse för inlärningen vilket man hade fått genom att göra en kvantitativ studie i en eller flera klasser. Nu när man vet vilka faktorer som kan inverka på hur pojkar och flickor presterar i engelska hade det varit intressant att se i hur stor omfattning dessa faktorer existerar i en större grupp elever. Och för att få det kan man använda sig av en kvantitativ studie till exempel med enkäter.
Referenslista
Bell, J.(2000). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Berner, B.(2003). Vem tillhör tekniken? : Kunskap och kön i teknikens värld. Kungälv: Grafikerna Livréna.
Broughton, G.& Brumfit, C.& Flavell, R.& Hill, P.& Pincas, A.
(1978). Teaching English as a Foreign Language. London: Routledge & Kegan Paul. Butler, J.(1990). Gender Trouble: Feminism and the Subversion of Identity. New York: Routledge.
Cameron, L.(2005). Teaching Languages to Young Learners. Cambridge: Cambridge University Press.
Kvale, S.(1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:Studentlitteratur.
Patel, R.& Davidsson B.(2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur. Salih, S.(2002). Judith Butler. London: Routledge.
Skolverket (2004). Engelska i åtta europeiska länder: en undersökning av ungdomars
kunskaper och värderingar. Stockholm: Skolverket
Svedner, P.& Johansson, B.(2001). Examensarbetet i lärarutbildningen:
undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget. Tallberg, Broman, I.(2002). Pedagogiskt arbete och kön: med historiska och nutida
exempel. Lund: Studentlitteratur.
Trew, K. & Kremer, J.(1998). Gender and Psychology. London, New York: Arnold.
Utbildningsdepartementet (1998) Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen
och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket/Fritzes
Widerberg, K.(2002) Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur
Elektroniska referenser
Hagström, P & Aase, M. Självskattad skambenägenhet. Tillgänglig, 2008-05-13
http://www.psy.umu.se/grundutbildning/program/psykolog- programmet/Uppsatser/Examensarbete/VT2003/P507.pdf
http://www.ne.se.support.mah.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=181336&i_word=genus Skolverket. Kursplan för engelska i grundskolan. Tillgänglig, 2008-04-22
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0708&infotyp=23&skolform=11&i d=3870&extraId=2087
Skolverket. Timplan för grundskola. Tillgänglig, 2008-04-23
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0708&skolform=11&infotyp=2&id =11
Skolverket. Ämnesprov i årskurs fem. Tillgänglig 2008-05-07.
http://www.skolverket.se/sb/d/283/a/1857
Stengård, M. & Brink, B (2007) Dom är ju olika. 2008-05-10. http://www.e-arkivet.lhs.se/dspace/handle/10064/378
Wikipedia. Judith Butler. Tillgänglig 2008-05-03. http://en.wikipedia.org/wiki/Judith_Butler
Bilaga A: Intervjuteman
1. Elevens uppfattningar om engelska i skolan
2. Elevens uppfattningar om vad som gör en person bra i engelska.
3. Elevens självvärdering av sina prestationer inom både engelska och de andra ämnena. 4. Var/hur eleven stöter på engelska utanför den vanliga undervisningen.