ENSAM
En animerad kortfilm om ensamkommande
barn som försvinner i Sverige
ALONE
An animated short about unaccompanied
children who disappear in Sweden
Henrietta Köhler & Tobias Malmberg
Examensarbete i Visuell kommunikation Kandidatnivå
Medieproduktion, 15hp VT18
PROBLEMOMRÅDE OCH SYFTE
Enligt Barnombudsmannens rapport Ensamkommande barn som försvinner försvann drygt 1700 ensamkommande barn i Sverige mellan åren 2014–2017. Rapporten menar att endast ett fåtal av barnen återfinns eller återvänder, vilket är väldigt alarmerande för de barn & unga som lever på gatan där droger, kriminalitet och
exploatering är en vanlig del av vardagen (Barnombudsmannen, 2017). Med vår animerade kortfilm vill vi göra allmänheten mer medvetna och öppna upp för samtal kring problematiken att ensamkommande barn försvinner och på så vis bidra till att skapa medvetenhet och opinion i frågan.
ETISKA ASPEKTER
Då vi gestaltar ett känsligt ämne där andra människors berättelser och erfarenheter står i centrum har vi varit noga med att ha
kontinuerlig kontakt med vår kontakt på Rädda barnen som är van vid att kommunicera känsliga ämnen. För oss har det med andra ord varit ytterst viktigt att närma oss ämnet med stor respekt och hög medvetenhet.
Utöver det menar vi på att fördelen med animerad film är att man kan värna om människors identitet samtidigt som man har möjlighet att beskriva känsliga och svåra ämnen som traditionell film ibland har svårt att göra.
AVSÄNDARE OCH MÅLGRUPP
Filmen är producerad med Rädda barnen som tilltänkt avsändare, detta för att de arbetar med ensamkommande barn samt med att skapa opinion i frågor som rör mänskliga rättigheter.
Den tilltänkta målgruppen för vår medieproduktion är unga vuxna (18–30 år) som är intresserade av flyktingfrågan och vill skapa opinion och sprida vidare den visuella informationen.
Filmen är tänkt att spridas på sociala medier, främst Facebook. Den är även gjord i ett format för att passa youtube.com, där den kan publiceras för att kunna spridas i sociala medier.
AVGRÄNSNINGAR
Det finns mycket statistik att tillgå kring ämnet, men vi har valt att inte ha det som vårt fokusområde då de vi pratat med som arbetar med frågan menar att det finns ett stort mörkerantal och att statistik och siffror därför kan bli missvisande. I vårt samtal med Rädda barnen tyckte de att skapa opinion i frågan är det viktiga och därför valde vi att trycka på den känslomässiga aspekten.
RELATERADE MEDIEPRODUKTIONER
Filmen Om du varit med om något jättehemskt (2017), producerad av Soja för Rädda barnen, har varit en stor källa för estetisk
inspiration. Stilen är både något ”barnslig” men också passande för en vuxen publik vilket känns passande för ämnet i kombination och målgrupp. Soja har enligt oss även mycket väl lyckats balansera enklare animerade scener med mer avancerade. I ett rent tekniskt hänseende är detta en aspekt som vi har försökt att ta med oss i vår egen produktion. Även klippningen, framför allt blandningen av hårda och mjuka övergångar mellan scenerna, i filmen tyckte vi
mycket om och har försökt ta med i vår egen film.
Skärmdump av Om du varit med om något jättehemskt (2017).
En annan film vi fann inspiration från är Ett brev till dig som bestämmer från en flicka som lever gömd (2018) producerad av Unicef. Aspekten vi fann mest tilltalande i filmen var
berättartekniken. I filmen, berättad ur jag-perspektiv, följer publiken en flicka som berättar om sin situation som gömd flykting Detta har vi tagit med i vår egen produktion då det både är ett bra sätt att väva in mer känslor i filmen, men också ett sätt att lyfta
ensamkommande barns egna berättelser.
Skärmdump av Ett brev till dig som bestämmer från en flicka som lever gömd (2018)
tas inte våld mot barn på större allvar (2017), producerad av Bloody Hooney för Unicef. Framför allt är användningen av ambient musik mycket fin, och höjer stämningen i stor mån. Även användningen av ljudeffekter är väldigt bra, vilket vi har valt att ta med i vår egen film.
Skärmdump av Varför tas inte våld mot barn på större allvar (2017).
En sista film som vi har tittat mycket på, sett till estetik, är Cree – Hands (2016), producerad av Buck för Cree. Filmen är tilltalande både i färgval, hantering av ljus och effekter. Filmen, som gör reklam för Cree som skapar smarta ljuslösningar, avbildar ljus på ett mycket fint sätt. När vi själva har illustrerat och animerat ljuskällor som gatlyktor och ljusstrimmor från dörrar och liknande har denna film varit hjälpsam som inspiration.
MATERIAL OCH METOD
FÖRARBETE
Till en början skapade vi en tidsplan där vi försökte uppskatta hur lång tid varje del i produktionen skulle ta. Vi utgick från vår tidigare erfarenhet från produktioner vi gjort tillsammans.
När vi skrev vårt manus utgick vi från material vi fått från Rädda Barnen (rapporter samt filmer där ensamkommande barn berättar), Barnombudsmannens rapport Ensamkommande barn som försvinner (2017) och tidningsartiklar i svenska medier som belyser ämnet. Då vi som skapare inte är ensamkommande flyktingbarn var det viktigt för oss att skriva manuset utifrån verkliga händelser som vi har sett/läst om. Vi fick feedback från Rädda barnen, våra handledare samt vänner som själva håller på med skrivande.
Efter att manuset var klart gjorde vi en mood board, skisser och slutligen en storyboard. När allt var godkänt av Rädda barnen påbörjade vi vår produktion.
Skisser – tidigt stadie
Storyboard där samtliga scener är uppritade
DESIGN
Sett till filmens design var vi noga med att inte använda oss av en corporate stil, vilket kan upplevas som stelt och sterilt. Istället ville vi använda oss av en mer levande stil som nästan gränsade till
handgjort och filmiskt. Allt för att skapa en film som upplevs som mer levande och känslosam. Här var filmen som Rädda barnen/Soja (2017) producerade väldigt inspirerande, och vi använde oss av flera av deras stilistiska grepp.
När det kom till karaktärernas utseende ville vi inte göra dem för stereotypiska utan experimenterade både med färgen på deras hår och hy. I slutändan valde vi “icke-naturliga” hårfärger, men valde att använda en mer realistisk hudfärg.
Vi ville inte hamna i en situation där karaktärerna skulle upplevas som etniskt neutrala (exempelvis grön hy som vi gjort i tidigare
produktioner), men heller inte peka ut en specifik grupp av människor. Karaktärernas ansiktsuttryck valde vi att göra väldigt simpla då det, som McCloud (1993) beskriver, underlättar för tittaren att identifiera sig med en karaktär.
När det kommer till färgval i filmen utgick vi från att vi ville ha en mörkare primärfärg för att trycka på känslan av ensamhet och
tomhet. Vi valde därför att ha en mörkblå färgskala för de större ytorna och sedan ha mer färgglada färger på de mindre ytorna. Vi tog även inspiration från vår mood board när det kom till färgval.
Vår färgskala.
LJUD
Vi började därefter leta efter röstskådespelare som kunde gestalta våra karaktärer. Det var svårare än vi trodde då många av de vi
kontaktade inte hade möjlighet att hjälpa oss. Slutligen fann vi en tjej och en kille via vänners vänner som vi ansåg passade till filmen. Själva inspelningen gick smidigt och vi lyckades klippa ihop de bästa tagningarna relativt snabbt utan att behöva spela in på nytt. Vi ansåg att röstspåren behövdes vara klara i ett relativt tidigt skede för att kunna synka animationen till det som sades.
När det kommer till ljud (musik och effekter) spelade vi in delar av effekterna själva. De andra fann vi via sidan Audiojungle, där en kan köpa musik och ljudeffekter för eget och kommersiellt bruk. Även bakgrundsmusiken köpte vi på den sidan. Det tog lång tid att
hitta en låt vi ansåg passa till filmens stämning. Vi strävade efter realistisk och filmisk känsla när det kom till ljudläggningen.
UTFÖRANDE
I produktionen har vi huvudsakligen använt oss av tre program från
Adobe. Illustrator för samtliga illustrationer, After Effects för
animation och Premiere för ljudläggning, montering av filmen samt textning.
Båda två (Henrietta och Tobias) arbetade lika delar med illustrationerna. Henrietta ansvarade mer för karaktärerna medan Tobias arbetade något mer på utomhus-miljöerna. Nästan samtliga illustrationer/scener omarbetades flera gånger och vi gjorde i regel två till fem varianter innan vi kände oss nöjda. Det beror framförallt på att vi är två som designar och behövde hitta en gemensam stil. Utöver det var orsaken även att vi funnit en illustrationsstil som var ny för oss båda, vilket betyder att vi behövde testa oss fram.
När det kommer till animering i After Effects satt vi med det tillsammans under hela processen för att få en sammanhängande film med ett jämt tempo.
Slutligen monterade vi filmen i Premiere där vi sedan la till textning och allt ljud (musik, ljudeffekter och voice over).
Exempel på olika versioner i test/skiss-stadiet.
RESULTAT
Länk till filmen: https://vimeo.com/271234909 Lösenord för att se filmen: HenriettaTobias820
REFLEKTION
Vi är väldigt nöjda med vårt slutgiltiga resultat. Vår process har varit relativt problemfri och genom att tidigare ha arbetat tillsammans
lyckades vi styra bort från flera fallgropar samt kompletterade och uppmuntrade varandra bra.
Dock var inte arbetsprocessen helt problemfri. Framför allt kretsade mycket av våra problem kring röstskådespelare och
röstspår. Till och börja med var det betydligt svårare än förväntat att få tag på röstskådespelare. Vi började med att kontakta flera
organisationer, som SFI, men fick tyvärr inga svar. Efter en del sökande kom vi i kontakt med en ung kille som faktiskt var
ensamkommande flykting. Emellertid, efter avvägande, valde vi att inte ta hjälp av honom - främst då han inte var över 18 år samt att vi inte ville utsätta honom för en känslig situation. Slutligen kom vi istället i kontakt med en kille och en tjej genom vänner. Dessa hjälpte oss med röstspåren.
När väl inläsningen av manus var klart insåg vi att röstspåren blev betydligt längre än vi förväntat oss. Vi diskuterade kring om vi skulle klippa bort vissa repliker, och därmed korta ner filmen, men ansåg att alla delar var viktiga för historien vi ville berätta. Detta resulterade i att filmen nästan blev dubbelt så lång som vi
ursprungen planerat. Vi tänkte från början att filmen skulle vara runt 1,5 - 2 minuter, men blev slutligen 3 minuter. Vi anser dock att den fortfarande är tillräckligt kort för att fungera på vår
publiceringsplattform (främst Facebook) samt vår målgrupp. En annan del i produktionen som inte blev som tänkt var
användningen av metaforer i filmen. Från början tänkte vi att vi skulle använda oss mycket av metaforer, som ofta fungerar väldigt väl inom animation, men valde att lämna detta spår. Istället valde vi att ta en mer filmisk och ”realistisk” riktning och ersatte därmed en del av metaforerna med andra scener.
Sett till tidsplaneringen förändras den en del under arbetets gång. Vi valde att lägga mycket tid på att få till riktigt bra
illustrationer och lägga något mindre energi på animationerna. Detta betydde att animationdelen i tidsplaneringen försköts och
påbörjades betydligt senare. När vi väl påbörjade animationsarbetet gick detta dock väldigt fort. Ljudläggningen, som vi ville lägga mycket tid på, hamnade något i skymundan och prioriterades tyvärr bort något. Trots att vi blev nöjda med ljud och musik hade det varit bra att arbeta igenom det något mer.
Sett till samhälleliga och etiska aspekter gjordes flera medvetna val. Genom samtal med Rädda Barnen pratade vi mycket om
tonalitet, målgrupp samt hur och vem som skulle berätta vår historia. För att värna om människors anonymitet valde vi att blanda flera berättelser vi läst och kombinera dem till ett manus. Detta betyder att manuset är fiktivt, men i grunden nära knutit till riktiga händelser och upplevelser från ensamkommande flyktingbarn. En annan aspekt som Rädda Barnen ville lyfta var hur ensamkommande barn både kan porträtters som offer och förövare. Detta tog vi till oss och arbetade in i manus.
Ytterligare en sak som vi diskuterade med Rädda Barnen var vilket syfte filmen skulle ha. Snarare än att informera, genom statistik och annan tung information, ville vi ta ett mer emotionellt spår. Att väcka känslor och på så viss uppmana tittaren till handling. Detta är det långsiktiga och primära syftet med filmen.
REFERENSLISTA
Barnombudsmannen (2017). Ensamkommande barn som försvinner.
https://www.barnombudsmannen.se/barnombudsmannen/i- media/nyheter/20171/ny-rapport-om-ensamkommande-barn-som-forsvinner/ (hämtad 2018-03-21)
Barnombudsmannen (2018). Ett brev till dig som bestämmer från en flicka som lever gömd.
https://www.youtube.com/watch?v=wGUChy0PKnM (hämtad 2018-03-21)
Cree (2016). Hands. https://vimeo.com/168110316 (hämtad 2018-03-22)
McCloud, Scott (1993). Understanding Comics: The Invisible Art. NY: HarperCollins.
Rädda barnen (2017). Om du varit med om något jättehemskt. https://www.youtube.com/watch?v=p4_uD3CuZiM (hämtad 2018-03-21)
Unicef (2017). varför tas inte våld mot barn på större allvar?.
https://www.youtube.com/watch?v=3EB0q6T8-SU (hämtad 2018-03-21)
